Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen,

Transkript

1 Dnr 2009/ :14 Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen, del II En uppföljande studie av hur regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen från 2007 har påverkat processer och systemsamband

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Rikard Jeneskog. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 5 november Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning och bakgrund Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod Avgränsning Begrepp och perspektiv Om ämnesområdets aktörer Hur har de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts sedan 2007 påverkat systemsambanden mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan? Förändringar 1 januari och 5 mars Förändringar 2 juli Förändringar 1 oktober Förändringar 1 december Förändringar under Förändringar under Vilka nya processer och vilka nya sårbara punkter har tillkommit mellan arbetsförmedling och arbetslöshetskassa? Vilka processer och vilka sårbara punkter som konstaterades i rapport 2006:17 är idag inaktuella? Prövning av ersättning vid deltidsarbetslöshet Ändring av sökområde efter 100 ersättningsdagar Prövning av GAR alternativt förlängd ersättningsperiod Förhindra utförsäkring vid förlängd ersättningsperiod Borttagna flaggor från OAS till AIS Nya flaggor Nya systemmässiga samband som ej gäller sambandet mellan arbetsförmedling och arbetslöshetskassa Arbetsmarknadspolitiska program Arbete och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program nya dagar om man har barn under 18 år Aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning samordnas Försäkringskassans uppgiftsskyldighet mot arbetslöshetskassan utökas Manuell rutin -- dagpenninguppgift till Försäkringskassan för personer som deltar i JOB och UGA Övriga riskmoment Manuella reservrutiner Analys och slutsatser Källor

6 6

7 Sammanfattning Rapporten är en uppföljning av rapporten 2006:17 Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen. Den baseras på källstudier i form av olika styrdokument från Arbetsförmedlingen och Arbetslöshetskassornas samorganisation, propositioner samt förordnings- och lagtext. Rapporten behandlar hur förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen sedan 2007 har påverkat olika arbetsmoment och systemsamband, som i denna rapport benämns processer. Analysen av arbetsmoment innefattar rent manuella moment, moment människa-dator-interaktion samt rent systemmässiga moment. Huvudfokus är de förändringar som påverkar systemsambanden mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. Den behandlar vidare nya processer samt vilka processer och vilka sårbara punkter som konstaterades i föregående rapport och som inte längre är aktuella. Rapporten tar också upp en diskussion kring nya systemmässiga samband och sårbarhetspunkter mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetslöshetskassa. Merparten av de förändringar som genomförts i arbetslöshetsförsäkringen sedan 2007 är förändringar som enbart berör arbetslöshetskassans processer. I de fall där det finns en påverkan på processerna och gränssnitten mellan arbetslöshetsförsäkringens olika aktörer, såväl systemmässiga som manuella, gäller detta i huvudsak mellan försäkringskassan och arbetslöshetskassan. Många av dessa förändringar har icke desto mindre varit av komplicerad natur. Fyra processer som konstaterades i föregående rapport är inte längre aktuella. Endast en ny process som enkom rör förhållandet mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan har tillkommit: begränsning av arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet. De nya systemmässiga samband som har uppkommit och som har djupast sårbarhetspunkter rör förhållandet mellan arbetslöshetskassan och försäkringskassan. Exempel på detta är att aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning samordnas samt att försäkringskassan åläggs utökad uppgiftsskyldighet mot arbetslöshetskassan. 7

8 1 Inledning och bakgrund 1.1 Bakgrund I rapport IAF 2006:17 Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen konstaterades att det vid hantering av ärenden inom arbetslöshetsförsäkringen finns ett antal avgörande moment med betydelse för utbetalning av arbetslöshetsersättning, där arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen gemensamt är involverade. Med moment avses i detta fall ett förfaringssätt, procedurer eller handlingssätt, vilka i denna rapport kort och gott benämns processer. Det finns också ett antal sårbara punkter förknippade med dessa processer och de sårbara punkterna rör dels rent manuella moment, dels moment i interaktionen mellan människa och dator samt rent systemmässiga moment. Under 2007 och 2008 har genomgripande förändringar gjorts i arbetslöshetsförsäkringen, vilket har påverkat ovanstående processer och gränssnitten dem emellan. Försäkringsförändringarna har påverkat såväl interaktionen mellan människa och maskin som interaktionen mellan olika datasystem, samt manuella moment. Under 2009 har ytterligare förändringar genomförts som har påverkan på dessa processer. Under januari-februari 2009 genomfördes en förstudie för att utröna huruvida en fullständig analys av processerna - och de sårbara punkter som hänfördes dit i föregående rapport- borde göras. Förstudien kom fram till att flera av försäkringsförändringarna har påverkat systemsambanden. Med utgångspunkt från förstudien beslöts att en fullständig analys skulle göras. 1.2 Syfte och frågeställningar Förstudien utgick från de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts sedan 2007 och konstaterade att flera förändringar påverkat systemsambanden. Syftet med denna rapport är att analysera dessa förändringar. Detta innefattar först och främst att analysera de nya processer som uppkommit och utröna eventuellt nya sårbara punkter. Syftet är också att utröna vilka processer och sårbara punkter som redovisades i föregående rapport som inte längre är aktuella. Denna analys görs med utgångspunkt 8

9 från de processer och de sårbara punkter som redovisades i föregående rapport. Målet i projektet är att förebygga felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen och tillse att de i största möjliga mån kan minimeras. Frågor som tas upp i denna studie är: Hur har de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts sedan 2007 påverkat systemsambanden mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan? Vilka nya processer och vilka nya sårbara punkter har tillkommit? Vilka processer och vilka sårbara punkter som konstaterades i rapport 2006:17 är idag inaktuella? Finns det nya och andra systemmässiga samband och sårbarhetspunkter än mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan som bör beaktas? 1.3 Metod Uppdraget har en explorativ och deskriptiv ansats. Arbetet omfattar källstudier med utgångspunkt i förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Detta innefattar källstudier av nya dokument samt en analys av de processer och de sårbara punkter som konstaterades i IAF 2006:17. Källstudierna består vidare av olika styrdokument från Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslöshetskassornas samorganisation, samt förordningstexter och lagtexter. 1.4 Avgränsning Detta projekt omfattar endast processer och delmoment samt de datasystem som direkt berör arbetslöshetsförsäkringen. Projektet begränsas främst till de processer där arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen gemensamt är involverade. Projektet innefattar dock till viss del processer med gränssnitt mot andra aktörer, till exempel mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan samt mellan arbetslöshetskassan och försäkringskassan. 9

10 Vad gäller processer inom arbetslöshetskassorna såsom medlemshantering, beslutsrutiner, omprövning samt arbetslöshetskassans uppgifter om återkrav, tas dessa däremot inte upp i denna studie. Vad gäller datasystem fokuserar uppdraget på de systemsamband som är av direkt betydelse för arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga de systemsamband som påverkar utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas övriga indata- och eftersystem såsom statistik-, statsbidrags- och ekonomisystem behandlas inte. De systemsamband som behandlas inom ramen för informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, försäkringskassan och CSN berörs inte heller i denna studie. Andra systemmässiga samband med eventuellt andra aktörer än de som nämns i första stycket ligger likaså utanför projektets ram. Tekniska systemsamband kommer inte att analyseras, till exempel med avseende på systemmiljö (klient- och servermiljö), plattformar, databaser eller hur filöverföring rent tekniskt sker. IT-säkerhetsaspekter kommer att beröras i de fall de hänförs till de systemsamband i föreliggande rapport som har betydelse för arbetslöshetsförsäkringen. Övrig IT-säkerhetsanalys ligger utanför projektets ram. Rapporten avser att beröra de förändringar i processerna (med avseende på arbetslöshetsförsäkringen) som är av betydelse och utröna potentiella fel och brister i processerna. Syftet är inte att ge en bild av faktiska brister och fel. 1.5 Begrepp och perspektiv Huvudprocesserna som identifierades i rapport IAF 2006:17 Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen var inskrivning ersättningsanmälan avanmälan års- och ändringsanmälan underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt prövning av ersättning vid deltidsarbetslöshet 10

11 prövning av anvisning till aktivitetsgarantin versus förlängd ersättningsperiod avaktualisering risk för utförsäkring ändring av sökområde efter 100 ersättningsdagar upprättande av handlingsplan. Därtill tillkommer manuella reservrutiner, som används i undantagsfall om exempelvis olika datasystem felfungerar. I dessa processer var då följande datasystem direkt involverade: AIS OAS Ärendehanteringssystem (SOTA, ÄHS, Viewstar och ADA). AIS står för Arbetsmarknadsverkets informationssystem och är Arbetsmarknadsverkets gemensamma IT-baserade informations-, förmedlings- och beslutssystem med bland annat uppgifter om alla arbetssökande inskrivna vid arbetsförmedlingen i Sverige. OAS står för Obligatoriskt a-kassesystem och är arbetslöshetskassornas gemensamma administrativa IT-system. Systemet innehåller bland annat uppgifter och beslut om ersättningssökande personer och arbetslöshetsersättning. Numera har arbetslöshetskassorna ett gemensamt ärendehanteringssystem, kallat ÄGA ( ärendehanteringssystem gemensamt för a-kassorna ). ÄGA är helt integrerat med OAS och inte ett separat system, till skillnad från de tidigare system som användes. Tidigare fanns inte något gemensamt ärendehanteringssystem för a-kassorna och de system som då användes: SOTA, ÄHS, ADA och Viewstar var fristående från själva handläggningssystemet. 1.6 Om ämnesområdets aktörer Arbetsförmedlingen är den instans som har hand om arbetssökande och därtill hörande aktiviteter. Arbetslöshetskassorna handlägger och betalar ut arbetslöshetsersättning. 11

12 Försäkringskassan handlägger och betalar ut socialförsäkringsförmåner av olika slag. I denna rapport är det främst aktivitetsstöd och utvecklingsersättning som är aktuella. Aktivitetsstöd erhåller man om man deltar i ett s.k. arbetsmarknadspolitiskt program som anordnas/ förmedlas av arbetsförmedlingen, oftast i kontakt med extern anordnare. Utvecklingsersättning erhåller man om man deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar, kallat UGA. Ersättningssökande personer (ofta benämnt sökande ) kan - i denna rapport- vara personer som uppbär arbetslöshetsersättning eller någon socialförsäkringsförmån. 12

13 2 Hur har de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts sedan 2007 påverkat systemsambanden mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan? 2.1 Förändringar den 1 januari och 5 mars 2007 Studerandevillkoret avskaffas Förändringen innebär att studier inte längre är ersättningsgrundande (för utbetalning av s.k. grundbelopp 1 ). Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. Möjlighet till ersättning under studieuppehåll avskaffas. Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan och eventuellt annan aktör utanför denna rapports avgränsning. Arbetsvillkoret ändras, från 70 till 80 timmar samt det alternativa beräkningssättet, alternativregeln Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. Nya regler för normalarbetstid och dagsförtjänst Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. Förhöjd dagpenning avskaffas Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. 1 Enligt Lagen (1997:238) 6 lämnas ersättning enligt grundförsäkringen till den som 1) inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller 2) är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till inkomstrelaterad ersättning. 13

14 Sänkt ersättningsnivå (80 till 70, 70 till 65 procent) Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. Förändring av överhoppningsbar tid från sju till fem år Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan. Medlemsavgifterna höjs Denna punkt har påverkan på systemsambanden. Då medlemsavgifterna har differentierats har arbetslöshetskassornas medlemssystem påverkats. Enligt 41 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, måste det i medlemssystemen numera ingå uppgifter om personers ersättning mm, enligt den i 41a stadfästa definitionen på arbetslös. Skatteavdraget för a-kasseavgift försvinner Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Denna förändring berör inte någon av ämnesområdets aktörer. Förhöjd finansieringsavgift/ arbetslöshetsavgift Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Detta är endast en process inom arbetslöshetskassan och mellan arbetslöshetskassan och extern aktör utanför denna rapports avgränsning. 14

15 2.2 Förändringar den 2 juli 2007 Möjlighet till förlängd ersättningsperiod tas bort Möjligheten att få sin ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar förlängd avskaffas. Denna förändring har påverkan på systemsambanden. Arbetsförmedlingen skulle tidigare pröva om den ersättningssökande skulle få en förlängd ersättningsperiod eller anvisas till aktivitetsgarantin, GAR. Vid 250 förbrukade ersättningsdagar skickades en uppgift om detta från OAS till AIS. Denna resulterade i att arbetsförmedlaren fick en påminnelse om att göra prövningen GAR/ej GAR. Vid ej GAR meddelades arbetslöshetskassan via systemöverföring från AIS till OAS att arbetsförmedlingen inte hade för avsikt att anvisa personen till GAR. Såväl förlängd ersättningsperiod som aktivitetsgarantin är avskaffade. Aktivitetsgarantin har ersatts av jobb- och utvecklingsgarantin. Förlängd ersättningsperiod för den som har barn under 18 år Föräldrar, som har barn under 18 år ersättningsdag 300, får ytterligare 150 ersättningsdagar. Alltså totalt 450 ersättningsdagar. Denna förändring har påverkan på systemsambanden. För att erhålla en förlängd ersättningsperiod på 150 dagar kontrolleras medelst kontrollrutin RFV huruvida vederbörande har barn under 18 år. I Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 48c är den nya lydelsen att Försäkringskassan ska till en arbetslöshetskassa även lämna de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning. När detta är gjort och arbetslöshetskassan har beviljat ytterligare 150 ersättningsdagar sker en filöverföring från OAS till AIS om detta. Arbetsförmedlaren får information om detta. Möjligheten att begränsa arbetssökandet tas bort Att under de 100 första dagarna i en arbetslöshetsperiod begränsa sitt arbetssökande till det egna yrket och till sitt närområde avskaffas. 15

16 Denna förändring har påverkan på systemsambanden. När 70 ersättningsdagar hade förbrukats fanns tidigare en batchgenererad systemflagga 2 som då gick från OAS till AIS. Detta visades som en påminnelse i AIS så att arbetsförmedlaren skulle ta upp frågan om geografiskt och yrkesmässigt vidgat sökområde med den arbetssökande. Då möjligheten till begränsat sökområde är avskaffad är också denna systemflagga från OAS till AIS borttagen. Motiveringen att sökande omfattas av begränsat geografiskt sökområde samt sökande omfattas av begränsat yrkesmässigt område har tagits bort i AIS under listan för motiveringar till att inte göra en underrättelse. Jobb- och utvecklingsgarantin, JOB Efter 300 ersättningsdagar kan den arbetssökande få delta i jobb- och utvecklingsgarantin som infördes Föräldrar till barn under 18 år har möjlighet att delta i jobb- och utvecklingsgarantin från ersättningsdag 301, alternativt fortsätta att erhålla arbetslöshetsersättning, dock längst i ytterligare 150 dagar, det vill säga totalt 450 dagar. Denna förändring har påverkan på systemsambanden. JOB:en som från har ersatt GAR skiljer sig på flera sätt från den sistnämnda. Efter 250 förbrukade ersättningsdagar skedde tidigare en prövning om den arbetssökande skulle anvisas till GAR eller åt arbetslöshetskassan rekommenderas en ny ersättningsperiod. Till JOB sker ingen prövning såsom till GAR. Om en arbetssökande efter 300 förbrukade ersättningsdagar inte funnit ett arbete anvisas den arbetssökande till jobb- och utvecklingsgarantin och får då aktivitetsstöd. Genom nya automatiska daganteckningar i AIS har det blivit möjligt att se när den arbetssökande har förbrukat respektive 300, 450, 600 eller 750 ersättningsdagar 3. En arbetssökande som har blivit utförsäkrad får anvisas till JOB. 2 Batchkörning eller satsvis bearbetning innebär bearbetning av stor datamängd utan mänsklig medverkan. Detta sker genom att datorn får ett komplett underlag i form av körbara program. Typiska batchkörningar är löner och månatliga utskick av räkningar och 750 dagar gäller endast för personer med äldre ersättningsperioder beviljade på obsolet regelverk. 16

17 2.3 Förändringar den 1 oktober 2007 Sammanräkning av dagar med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Från och med oktober 2007 räknas dagar med aktivitetsstöd in i ersättningsperioden. Det innebär att ersättningsperioden sammanlagt kan bli 300 dagar eller 450 dagar med aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning. För personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin är sammanräkningen ofta inte av någon betydelse eftersom de personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin vanligen har förbrukat hela sin ordinarie ersättningsperiod innan de skrivs in i garantin. När man är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin erhåller man aktivitetsstöd fortlöpande. Den första fasen i jobb- och utvecklingsgarantin omfattar som längst 150 dagar med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Under fas 1 ägnar den arbetssökande sig åt kartläggning, jobbsökaraktiviteter med särskild coachning samt förberedande insatser, fas 2 omfattas av arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Fas 3 inleds efter 450 dagar om den arbetssökande fortfarande är arbetslös. För de personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas JOB3 ska dessa sysselsättas hos anordnare som förmedlas av Arbetsförmedlingen. Varje sysselsättningsperiod i fas 3 kan pågå i högst två år, dvs. inom fas 3 kan en ny sysselsättningsperiod beviljas vartannat år. Den sökande erhåller då som tidigare aktivitetsstöd, förutsatt att ersättningen är grundad på arbetslöshetsersättning. I annat fall är man inte berättigad till någon ersättning alls i fas 3, enligt Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin 3. Sammanräkning utgör en starkt sårbar punkt när ett arbetsmarknadspolitiskt program är omslutet av period med arbetslöshetsersättning. När en ersättningssökande går in i ett program och ska få aktivitetsstöd skickas en uppgift elektroniskt till arbetslöshetskassan, personen avanmäls automatiskt vid ett s.k. sökandekategoribyte (SKAT-byte) 4. När den sökande gått in i programmet 4 SKAT står för sökandekategori. Alla arbetssökande vid arbetsförmedlingen är inskrivna i en sökandekategori. Det finns ett fyrtiotal olika sökandekategorier, med olika nummer. För att få arbetslöshetsersättning måste man inneha någon av kategorierna arbetslös (11), deltidsarbetslös (21), timanställd(22) eller yrkesfiskare (23). 17

18 deklarerar vederbörande närvaro på en särskild pappersblankett som därefter lämnas till Försäkringskassan -- efter att först ha attesterats av en handläggare på arbetsförmedlingen - så att ersättning kan utbetalas. När programmet är slut måste alla dessa närvaroblanketter registreras och därefter skickas uppgift om det till arbetslöshetskassan. Det är först när den sökande anmäler sig på Af efter avslutat program som ersättningsanmälan kan göras. Därefter föreligger en fördröjning på tre veckor innan personen kan få ersättning. För den som är deltidarbetslös gäller inte heller ovan nämnda regel: dagar med aktivitetsstöd påverkar inte räkneverket för de 75 ersättningsdagar som en deltidsarbetslös person har. 2.4 Förändringar den 1 december 2007 Den som avvisar en anvisning till Jobbgarantin för ungdomar (UGA) har inte rätt till ersättning vid fortsatt arbetslöshet För att få utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd från försäkringskassan måste den sökande först ha fått blanketten Försäkran aktivitetsstöd/utvecklingsersättning attesterad av behörig person på arbetsförmedlingen. Filöverföring sker, om ett återkallande har skett, mellan AIS och Försäkringskassans system. Denna förändring har påverkan på systemsambanden mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan. I någon bemärkelse finns också en beröringspunkt mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. De personer som avvisat en anvisning till UGA och uppbär arbetslöshetsersättning vid tidpunkten för anvisningen till UGA avanmäls inte i vanlig ordning på arbetsförmedlingen (vid avanmälan upphör ersättningsrätten omedelbart) Istället för avanmälan ska en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt skickas till arbetslöshetskassan 5. Den sökande ska likaså kvarstå i sökandekategori 11 (se ovan). 5 Underrättelser skickas alltjämt med vanlig post, trots att diskussionen om elektronisk överföring funnits sedan 2001 och modulen för elektronisk överföring finns färdig i AIS för användning sedan Se vidare IAF 2006:17. 18

19 2.5 Förändringar under 2008 Begränsning av möjlighet till arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet. Antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsarbetslöshet begränsas till sammanlagt 75 dagar enligt 7 Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring i dess nya lydelse. Denna punkt har påverkan på systemsambanden. Efter 75 förbrukade ersättningsdagar sker en filöverföring från OAS till AIS om detta (batchkörning). Antalet karensdagar utökas från fem till sju från Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden; den gäller enbart arbetslöshetskassan. Överhoppningsbar tid; vård av eget barn som inte fyllt 3 år eller vård av adoptivbarn i 3 år efter barnets ankomst i familjen, under förutsättning att den ersättningssökande omedelbart före ledigheten hade ett förvärvsarbete i sådan omfattning att det motsvarar minst ett arbetsvillkor. Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden; den gäller endast arbetslöshetskassan. Definitionen av arbetslös omfattar, förutom dem som har arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd, även dem som får utvecklingsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden; den gäller endast arbetslöshetskassan. 2.6 Förändringar under 2009 Arbetslöshetsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar till staten sänks med 50 kronor per månad, vilket påverkar de flesta arbetslöshetskassor. Taket för hur stor arbetslöshetsavgiften kan bli, 300 kr, kvarstår. Kassor med en högre verklig avgift subventioneras. Avgiftssänkningen på 50 kronor dras från den konstaterade avgiften, vilket innebär att vissa arbetslöshetskassor har en avgift som även efter avdraget är högre än 300 kronor. Denna avgift begränsas då av taket och blir inte högre än 300 kronor, men effekten av den sänkta avgiften slår inte igenom. Denna förändring gäller från 1 juli 2009 och har ingen påverkan på systemsambanden som belyses i denna rapport. 19

20 Denna förändring gäller arbetslöshetskassan och staten. Medlemsvillkoren ändras tillfälligt under 2009, där den som blir medlem i en arbetslöshetskassa redan efter sex månaders medlemskap kan få inkomstrelaterad ersättning istället för grundersättning, då medlemsförmånerna tillfälligt under år 2009 räknas dubbelt. Förändringen gäller från 1 juli 2009, men avser den som blir medlem från 1 juli 2009 till 31 december Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Den gäller endast arbetslöshetskassan och dess medlemmar. Förändrade villkor för medlemskap. Inträdesvillkoret ändras. Kravet på att ha arbetad viss tid i fyra av fem veckor för att bli medlem tas bort, liksom kravet på ett intyg från arbetsgivaren. Detta gäller från 1 juli Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Den gäller endast arbetslöshetskassan och dess medlemmar. Ändrade regler för arbetslöshetsersättning efter frånvaro. Avsikten är att rätta till ett problem som inneburit att en person som varit helt frånvarande kan få högre arbetslöshetsersättning än någon som varit tillfälligt eller delvis frånvarande. Detta gäller nybeviljade ersättningsperioder från och med 1 juli Tid med vissa socialförsäkringsförmåner beaktas vid beräkning av arbetslöshetsersättning till personer som varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Denna punkt har påverkan på systemsambanden. Den rör sambandet mellan arbetslöshetskassan och försäkringskassan, som kan vara en sårbar punkt. Försäkringskassans uppgiftsskyldighet utökas. 94a är en ny paragraf i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och reglerar Försäkringskassans uppgiftsskyldighet gentemot arbetslöshetskassan enligt lagen. 48 c ändras. Försäkringskassan ska till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om medlemmar i arbetslöshetskassan som avser 1) aktivitetsstöd och utvecklingsersättning 2) utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i 20

21 ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Denna förändring gäller systemsamband mellan försäkringskassan och arbetslöshetskassan, den berör däremot inte arbetsförmedlingen direkt, men indirekt då deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program initieras via arbetsförmedlingen. Rent praktiskt sker detta medelst SKAT-byte i AIS. Om den sökande vid tillfället för SKAT-bytet står i en sådan sökandekategori i AIS som medger arbetslöshetsersättning, medför SKAT-bytet en automatisk avanmälan vid arbetslöshetskassan. Tekniskt sker detta genom filöverföring från AIS till OAS. Huvudregeln för normalarbetstidens bestämmande/ sammanläggning av tid med socialförsäkringsförmåner. När normalarbetstiden fastställs ska, i månader som innehåller förvärvsarbete minst i sådan omfattning att de kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, utöver arbetad tid även tas hänsyn till tid som ersatts med olika socialförsäkringsförmåner. Detta avser tid som kompenserats med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller socialförsäkringsförmåner såsom föräldrapenningförmån, sjukpenning, havandeskapspenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning för närståendevård. I remissyttrande har IAF och SO framhållit att förslaget kan medföra att det blir nödvändigt med ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Normalarbetstid efter upparbetande av ett nytt arbetsvillkor under pågående ersättningsperiod. Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Denna process rör endast arbetslöshetskassan. Normalarbetstid efter deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Ingen påverkan på systemsambanden. Denna process rör endast arbetslöshetskassan. Överklagande av beslut om medlemsavgifter. Arbetslöshetskassans beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Denna förändring har ingen påverkan på systemsambanden. Denna process rör endast arbetslöshetskassan. 21

22 3 Vilka nya processer och vilka nya sårbara punkter har tillkommit mellan arbetsförmedling och arbetslöshetskassa? En ny process har tillkommit som enkom rör förhållandet mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan, nämligen Begränsning av möjlighet till a-kassa vid deltidsarbetslöshet (från ) samt en ny process kallad Förlängd ersättningsperiod för den som har barn under 18 år (från ). Den sistnämnda processen är i huvudsak en process mellan arbetslöshetskassan och försäkringskassan och inte mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan, enär alla tre parterna arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och försäkringskassan är involverade får den ändå betraktas som en ny process mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. Antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsarbetslöshet begränsas till sammanlagt 75 dagar enligt 7 Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring i dess nya lydelse. När kassakortet med den 75:e deltidsdagen beräknats av arbetslöshetskassan sänds en signal till AIS (systemflagga från OAS till AIS). Detta är en ny flagga. Vad gäller Förlängd ersättningsperiod för den som har barn under 18 år får arbetslöshetskassan först göra en förfrågan genom kontrollrutinen mot försäkringskassan för att kontrollera om vederbörande har barn under 18 år. Om så är fallet och arbetslöshetskassan beslutar om en förlängd ersättningsperiod om 150 dagar skickas därefter en systemflagga från OAS till AIS med uppgift om att en förlängd ersättningsperiod har beviljats. Sårbarheten som finns är att dessa systemflaggor inte fungerar rent tekniskt. 22