Partnering i teori och praktik En jämförande studie av svenska och danska samverkansprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partnering i teori och praktik En jämförande studie av svenska och danska samverkansprojekt"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 336 Partnering i teori och praktik En jämförande studie av svenska och danska samverkansprojekt Författare: Christoffer Brasch Kristian Hallin Stockholm 2006 Handledare: Hans Lind

2 Master of Science thesis Title: Authors Department Master Thesis number 336 Supervisor Hans Lind Keywords Partnering, Denmark Abstract Partnering in theory and practice - A comparing study of Swedish and Danish partnering projects Christoffer Brasch and Kristian Hallin Department of Real Estate and Construction Management The main purpose of this thesis is to study partnering projects in Sweden and Denmark to see if Denmark is as far ahead as people in the Swedish construction industry generally thinks. We have defined eight theoretical partnering components, which we have pinpointed and analysed in each project. The partnering components we defined were: common goals, workshops, conflict management, choosing co-workers, technical cooperation, open/shared economy, incentives and common risk management. Trust is another often mentioned partnering component. In this study we have defined trust as an element that lies outside of the components but instead influences them all. In this study we have looked at eight projects. Four were situated in Sweden and four in Denmark. The most frequently used partnering components were: common goals, workshops and conflict management. These components were used in all projects. The Danish projects had a slightly higher usage of the components: choosing co-workers, technical cooperation and risk management. Despite this slightly higher usage of the mentioned partnering components we cannot see any significant differences between the countries. There are a higher number of partnering projects in Denmark, but they are generally not using more components than in Swedish partnering projects. One thing we think is somewhat overlooked in partnering theory is the fact that the components all have different aspects concerning demanding and creating trust. It is our opinion that one has to use the trust-creating components in order to use the trust-demanding components. We also think that there are a number of mutual dependences between the components. This means that it can be hard to use a component without applying components that the first component depend on. i

3 Examensarbete Titel: Partnering I teori och praktik - En jämförande studie av svenska och danska samverkansprojekt Författare Christoffer Brasch och Kristian Hallin Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nummer 336 Handledare Hans Lind Nyckelord Partnering, Danmark Sammanfattning Det övergripande syftet med examensarbetet är att göra en jämförande studie av partneringprojekt i Sverige och Danmark. Genom att först definiera partnering teoretiskt och sedan jämföra projekt utifrån åtta definierade partneringkomponenter vill vi se om det föreligger några skillnader mellan länderna. Vi valde detta syfte p.g.a. den rådande debatten i Sverige där Danmark ofta nämns som ett föregångsland. Komponenterna vi definierade som signifikanta för ett partneringprojekt var gemensamma mål, workshops, konflikthantering, välja medarbetare, teknisk samverkan, öppen/delad ekonomi, incitament och gemensam riskhantering. I det teoretiska arbetet kom vi även fram till att tillit är något som är svårt att se som en enskild komponent utan berör alla ovan nämnda komponenter. I den praktiska studien av totalt åtta projekt, fyra från Sverige och fyra från Danmark, kom vi fram till att gemensamma mål, workshops och konflikthantering var de vanligast förekommande komponenterna och dessa förekom i samtliga projekt. De danska projekten hade en övervikt vad gäller välja medarbetare, teknisk samverkan och gemensam riskhantering. Skillnaderna i komponentanvändandet mellan länderna och därmed i användandet av partnering, är dock relativt små. Att i Sverige hänvisa till Danmark som ett föregångsland gällande partnering anser vi vara något överdrivet. Mängden partneringprojekt är betydligt större i Danmark men vi har inte i vår studie sett något stöd för att partneringanvändandet skulle vara högre eller mer avancerat. Både i viss partneringlitteratur och i vissa av de studerade projekten har vi upplevt att vissa komponenter kräver tillit och andra skapar tillit inte har berörts. Vi hävdar att det är viktigt att bygga upp tillit i ett projekt med rätt komponenter för att sedan i startskedet av projektet kunna använda de tillitskrävande komponenterna. Vidare vill vi påpeka att komponenterna i vissa fall har ett inbördes beroende, vilket gör att de kan vara svåra att använda separat. ii

4 Förord Examensarbetet är genomfört på institutionen för Fastigheter och Byggande, avdelningen för Bygg- och Fastighetsekonomi våren Vi vill tacka vår handledare Professor Hans Lind för utmärkt konsultation. Vidare vill vi också tacka Johan Nyström, för ovärderlig hjälp, viktiga synpunkter och praktiska råd. Vi vill också tacka Bygganalys AB för möjligheten att kunna genomföra studien. Vi riktar också tack till Praktiserande Arkitekter i Samverkan, PAR AB. Stort tack till alla intervjuade i projekt och i andra sammanhang, både i Sverige och Danmark, för stor öppenhet och trevligt bemötande. Stockholm, Christoffer Brasch Kristian Hallin iii

5 Innehållsförteckning Abstract... i Sammanfattning...ii Förord...iii Innehållsförteckning... iv 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Disposition Grundläggande definition av partnering Uppkomst och utveckling av partnering Uppkomsten av partnering Danmark Sverige Skillnader och likheter i byggbranschen mellan Sverige och Danmark Partnering i offentlig upphandling Definition av partnering Typer av partnering Sammanställning av partneringkomponenter Analys och slutresonemang kring partneringkomponenterna Analys Slutresonemang Partneringprojekt Sverige Götaleden Skandia hamnen Västlänken Klockarbo Danmark DR Byen Kilen, Copenhagen Business School Lersøgrøften Danmarks Pedagogiska Universitet Analys av partneringprojekt i Sverige och Danmark Upphandling och avtal Analys av partneringkomponenterna Gemensamma mål Workshops Konflikthantering Teknisk samverkan Gemensam riskhantering Öppen/Delad ekonomi Incitament Välja medarbetare Tillit Sammanfattande analys av komponentanvändandet i projekten iv

6 7. Slutsats och fortsatt utveckling av partnering Slutsats Tillitsprocessen Komponenternas inbördes beroende Kommunikation Erfarenhetsåterföring Entreprenadformer och team Referenser Bilagor Bilaga 1 - Intervjufrågor v

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Partnering har blivit ett modeord i svensk byggbransch på senare år. Samarbetsformen har funnits länge både i USA och i Storbritannien och har sedan mitten av 90-talet även spridit sig till Danmark. I Sverige har partnering och liknande samverkansformer används under en tid men har ännu inte fått samma genomslag som i t.ex. Danmark. I Danmark har staten agerat katalysator för utvecklingen av partnering genom att lagstifta om användandet av partnering i offentliga projekt och även i övrigt drivit på användandet av partnering i byggbranschen. Den allmänna uppfattningen i Sverige idag är att Danmark är något av ett nordiskt föregångsland när det gäller partnering. 1 Men uppfattningen är inte vetenskapligt bevisad utan sammansatt av olika skilda indicier som i sig inte är särskilt övertygande. 2 Denna syn på Danmark som föregångsland är anledningen till att vi jämför partneringanvändandet i Sverige och Danmark. 1.2 Syfte Då partnering börjar ses som en lösning på byggbranschens problem med ekonomi och kvalitet i Sverige vill vi se om partnering i Danmark är så pass utvecklat och använt som många påtalar eller om skillnaderna mellan länderna inte är så stor. Det teoretiska arbetet syftar till att skapa en bild av vad partnering är och vilka komponenter och aktiviteter som ingår i begreppet. Syftet med det empiriska arbetet är att studera hur partnering används i praktiken sett utifrån vår teoretiska definition samt göra en jämförande studie av partneringprojekt i Sverige och Danmark. 1.3 Metod Genom att studera litteratur, vetenskapliga rapporter och aktuella tidningsartiklar har vi skapat oss en bild av hur partnering teoretiskt beskrivs och definieras. Vi har även genomfört intervjuer med beställare, konsulter och entreprenörer i fyra projekt i Sverige och fyra i Danmark för att få en uppfattning om hur partnering appliceras i praktiken. För att få kompletterande kunskaper i ämnet har vi intervjuat personer från flera av byggprocessens parter som arbetar med och har erfarenhet av partnering. 1.4 Avgränsning Vi har valt att endast studera partneringprojekt i Sverige och Danmark där vi intervjuat representanter från beställare, entreprenörer och konsulter. Vi har valt att inte studera och 1 Ehrlén, O. Göransson, A. (2003) 2 Biilmann, T. (2005) 1

8 jämföra Sverige med England närmare p.g.a. att vi anser England vara en mindre jämförbar byggmarknad. Konsulter har intervjuats i mån av deltagande i partneringarbetet. Vi har valt att enbart studera projektpartnering och inte strategisk partnering (se kapitel 3.1). Det empiriska materialet är begränsat vilket gör att få slutsatser av storskalig empirisk karaktär kan dras. 1.5 Disposition Examensarbetet är uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen börjar med att vi beskriver orsakerna till partnerings uppkomst och utveckling framförallt i Sverige och Danmark. Därefter går vi igenom de teoretiska definitioner och beskrivningar som finns av partnering. Efter det formulerar vi en utveckling av rådande partneringteorier som vi senare använder i den praktiska studien som teoretisk bas. Den praktiska delen börjar med att vi presenterar fyra svenska och fyra danska samverkansprojekt. Dessa projekt har vi undersökt med fokus på samarbetsformen och de komponenter och verktyg som använts i samarbetet. Efter presentationen ägnar vi sedan kapitel 6 till att analysera komponentanvändningen i projekten genom att jämföra dem med den teoretiska bas vi definierat i kapitel 4 samt med en storskalig dansk partneringstudie. Arbetet avslutar vi med att sammanställa generella slutsatser samt resonera kring vissa aspekter och företeelser vi iakttagit i projekten under arbetets gång. 1.6 Grundläggande definition av partnering Begreppet partnering har idag ingen allmänt vedertagen definition utan anses beskriva flera olika former och nivåer av samarbete. En definition görs dock av Tekniska nomenklaturcentralen: Partnerskap är det ledningssätt som används mellan beställare och leverantör för att enligt avtal samverka och ömsesidigt informera varande i syfte att uppnå ett bättre gemensamt resultat i ett projekt. Grundläggande komponenter i partnerskap är formaliserade ömsesidiga målbeskrivningar, överenskommelser om problemlösningsmetoder och en aktiv samverkan för kontinuerligt mätbara förbättringar. För att kunna studera partnering och dess användning vill vi göra en mer utvecklad definition, detta görs i kapitel 3 och 4. 2

9 2 Uppkomst och utveckling av partnering I kapitlet redogör vi för hur partnering utvecklats i ett historiskt perspektiv, med början i USA och vidare till England och Danmark. Vidare resonerar vi kring om byggbranscherna i Sverige och Danmark är tillräckigt lika för att en jämförelse av partneringprojekt ska vara relevant. 2.1 Uppkomsten av partnering Partnering är ett begrepp som började användas av amerikanska armén på 1980-talet som beteckning för en samarbetsform där rättstvister undveks och som därmed medförde lägre kostnader. 3 De kostnads- och kvalitetsproblem som fanns i den amerikanska byggbranschen medverkade också till utvecklandet av partnering. Inspiration togs även från bilindustrin och deras sätt att arbeta med leverantörer och trimmade produktionslinjer. Partnering blev ett sätt att försöka få alla parter i ett projekt att sträva mot bättre kommunikation och större förståelse för varandras olikheter. I partneringtanken ingick även konfliktmodeller för att minska tvister samt incitament att bidra till bättre tekniska lösningar. Idén var att förbättrade relationer och arbetssätt skulle generera ekonomiska och tidsmässiga vinster i projekten. Det första europeiska land som intresserade sig för partnering var Storbritannien. Byggbranschen där hade stora problem med kvalitet och kostnad i början på 90-talet och det var mycket vanligt med efterföljande rättstvister i en stor del av byggprojekten. Detta berodde mycket på anglosaxiskt rättstradition där processande var och är en vanlig lösning på tvister, till skillnad från exempelvis Sverige där förlikningar och liknande är mer vanligt förekommande. Förutom utdragna och kostsamma tvister riskerade engelska byggföretag att konkurreras ut av utländska byggföretag om inte högre produktivitet nåddes. En tidig utredning som medverkade till partnerings genombrott i Storbritannien gjordes av Sir Michael Latham 1994, vilken betonade behovet av bättre samarbete och förändrade roller. Efter det följde fler utredningar och rapporter, bland de viktigare var Rethinking construction som betonade långvariga relationer och ständiga förbättringar. 4 Idag är partnering ett utbrett arbetssätt i Storbritannien, inom både den offentliga och privata sektorn. 2.2 Danmark I Danmark kom diskussionen om partnering igång i mitten av nittiotalet då den danska byggindustrin tampades med liknande problem som byggindustrin i England och Sverige. Problemen låg främst i låg produktivitet och dålig kvalitet samt att dessa problem skapat ett dåligt rykte för branschen. För att komma till rätta med problemen initierade danska staten ett antal utvecklingsprogram med influenser från England. Det utvecklingsprogram som påbörjades först var Projekt Hus 5 som pågick under en tioårsperiod från och med Programmet gick under mottot dubbelt värde till halva 3 Gransberg, Dillon, Reynolds, Boyd (1999) 4 Rethinking construction (1998) 5 By & Bolig (2001) s. 3. 3

10 priset och målet med programmet var att öka kvalitén och produktiviteten på ett antal byggprojekt under tioårsperioden. Inom programmet presenterades fyra debatthäften med titlarna: 1. Bygherren som forandringsagent 2. Tæt samarbejde i byggedelen 3. Ny industrialisering 4. Byg med kommunikation og innovation I debatthäftet Tæt samarbejde i byggedelen presenterar man partnering som en ny samarbetsform baserad på tillit och god kommunikation, med engagemang förankrat i gemensamma och individuella incitament. År 1994 startade Erhvervsfremmestyrelsen i samarbete med By- og Boligministeriet projektet Proces og Produktutvikling i Byggeriet (PPB) som pågick t.o.m. år Målet med projektet var att utvärdera möjligheterna att genom långtgående samarbete i konsortium över flera projekt öka produktiviteten och därmed genomföra byggprojektet billigare. 6 Bl.a. undersöktes det om vertikal integration kunde främja målet med ökad produktivitet, vertikal integration innebär i sin yttersta form, att ett byggprojekt genomförs i ett samarbete, som aktivt involverar alla parter i både projektering och utförelse. 7 Vertikal integration benämns i partneringsammanhang som teknisk samverkan. Projektet utvärderade fyra olika konsortier som vart och ett innehöll en arkitekt, rådgivande ingenjör och entreprenör. Det konsortium som arbetade mest med vertikal integration var PPU som använde en s.k. processenhet som arbetade tillsammans under hela byggprocessen utan hänsyn till de klassiska rollfördelningarna. Resultatet som konsortiet presenterade var att på de 70 % av byggutgifterna som konsortiet hade ansvar för kunde man efter tre år spara 20 % vilket motsvarade 14 % av hela byggkostnaden. Det som PPB projekten fokuserade på kallas strategisk partnering (se kapitel 3.1) och de ekonomiska vinster som uppmätts är till stor del resultatet av att parterna är vana vid att arbeta tillsammans. Ett annat projekt, Nye Samarbejdsformer 8 pågick under åren då man studerade nio stycken byggprojekt som alla arbetade enligt nya samarbetsformer. Målformuleringen ses nedan i tabell 1. Målsætningen er at dokumentere, at nye samarbejdsformer i byggeriet kan medvirke til: 1. Væsentlige økonomiske besparelser (5-20%) i projektering og udførelse samtidig med mulighed for øgede dækningsbidrag for byggevirksomhederne 2. Øget byggekvalitet gennem tættere og mere tillidsfuldt samarbejde 3. Færre ressourcer, som bindes i tvister og ingen syn/skøn og voldgift 4. Væsentligt færre mangler ved aflevering; afhjælpning af mangler sker uden gener for bygherren 5. Væsentligt reduceret svind på byggepladsen 6 Erhvers- og Boligstyrelsen (2005) 7 Erhvervsfremme Styrelsen (2001) s Erhvers- og Boligstyrelsen (2002) 4

11 6. Færre arbejdsulykker på byggepladsen 7. Aktiv involvering af brugere i hele byggeprocessen 8. Et bedre samarbejdsklima i hele byggeprocessen Tabell 1. Målformulering till Projekt Nye Samarbejdsformer Följande målsättningar ansåg man sig lyckats uppnå: 1. Väsentliga ekonomiska besparingar (5-20%) i projektering och utförelse samt möjlighet för ökat täckningsbidrag för byggverksamheterna. 2. Ökad kvalitet genom tätare och mer tillitspräglande arbete. 3. Färre resurser, som binds i tvister. 8. Ett bättre samarbetsklimat i hela byggprocessen. Att mäta resurser bundna vid tvister samt bättre samarbetsklimat i ett projekt anser vi vara möjligt baserat på parternas tidigare erfarenheter, men att mäta ökad kvalitet och ekonomiska besparingar anser vi inte vara helt rimligt. Problemen med att påstå sig se en ekonomisk eller kvalitetsmässig vinst med partnering är att inga projekt är det andra likt. Denna svårighet att hitta ett identiskt projekt genomfört på traditionellt vis gör det svårt att jämföra vinster eller förluster relativt alternativt genomförande. I Projekt nye samarbejdsformer har man jämfört projektets kostnader med beställarens förväntade kostnad. Jämförelsepriset är mycket osäkert i detta fall då en beställares kalkylunderlag kan vara bristfälligt, vilket även gör antagandet om vinsten något vagt. I Danmark har staten genom statliga organisationer varit drivande i frågan om partnering. Staten har gått från att vara rådgivande till att genom en bekendtgørelse 9 tvinga byggherrar som lyder under lagen om statlig byggverksamhet (stadsbyggeloven 10 ) att systematiskt värdera om byggprojektet ska genomgöras som ett partneringprojekt. Vidare ska byggherren säkra dokumentation rörande övervägandet samt beslutet huruvida partnering ska användas eller ej. Följande står i Erhvervs- og Byggestyrelsens bekendtgørelse: 3. Bygherren skal i relevant omfang under hensyntagen til byggesagens størrelse, karakter og kompleksitet, foretage en systematisk vurdering af, om en konkret byggeopgave skal gennemføres på grundlag af en partneringaftale.. Stk. 2. Den systematiske vurdering efter stk. 1 kan omfatte bygherrens forudsætninger og ønske om indflydelse på byggesagen samt markedsmæssige muligheder. Stk. 3. Bygherren skal sikre dokumentation for overvejelserne efter stk Förutom kungörelsen om användandet av partnering publicerade Erhvervs- og Byggestyrelsen cirkulæreskrivelse nr i mars år 2004 då de insett problemen med att tillämpa partneringavtal med gällande AB 92, ABT 93 respektive ABR som bas. I detta tillägg till stadsbyggeloven meddelas att statliga byggherrar kan frångå standardavtalen vid byggprojekt som ska utföras i partnering. Följande står i cirkulæreskrivelsen gällande avvikelser från standardavtal: Avvikelser från avtalsdokumenten kommer hädanefter vara möjliga för statliga byggherrar i den omfattning, avvikelserna är nödvändiga i förbindelse till bygg- och anläggnings projekt, som genomförs med ett partneringavtal. Avvikelserna skall vara sakligt begrundat i det konkreta partneringavtalet, och beslutet om avvikandet skall tydligt och 9 Svensk översättning: kungörelse 10 Lag 288 från 19/5 (1971) 11 Erhvervs- og Byggestyrelsen, BEK nr 1394 (2004) 12 Dansk motsvarighet till svenska ABK 5

12 uttryckligen ange, på vilka punkter avvikelse sker. 13 Det finns därmed möjligheter för de statliga byggherrarna att omarbeta avtalen gällande entreprenaden samt konsultarbetena så länge ändringarna är kopplade till partneringsamarbetet. Problem som belyses i skrivelsen är t.ex. att bestämmelser om riskfördelning och om tvistlösning i AB 92 icke är anpassningsbart till ett partneringavtal 14 och dessa bör därmed behandlas vid formulerandet av ett partneringavtal. Andra punkter som byggherrar bör beakta har listats i Vejledning i partnering 15. Byggeriets Evaluerings Center har tillsatt en partneringgrupp som publicerat tre rapporter i ämnet sedan år Under 2005 presenterades två rapporter, där den första rapporten 16 syftade till att dokumentera hur arbetet med partnering ser ut i Danmark. I undersökningen som genomfördes deltog parter från 101 partneringprojekt. Rapporten Byggeriets tilfredshed med partnering 17 som följde var en kompletterade skrift för att undersöka byggherrars erfarenheter av partnering. I undersökningen intervjuades 35 byggherrar (varav 18 offentliga) med erfarenheter från både traditionella och partneringprojekt. Studien visar på en hög tillfredsställelse med partneringprojekt bland byggherrar där de anser att de största fördelarna är: - bättre samarbete mellan nyckelpersoner i projektet - konflikter i projektet löses på ett mer konstruktivt sätt - bättre produkt för investerade pengar (value for money) Partnering värderas också ha väsentliga fördelar gällande resultatmål, såsom hållande av budget och tidsmål. 18 I dagsläget arbetar danska byggindustrin i stor utsträckning med partnering som samarbetsform. Vilka konsekvenser det i längden ger för industrin är oklart, men signalerna från undersökningar genomförda av Erhvers- og Byggestyrelsen visar att parterna i större utsträckning uppskattar att arbeta inom formen för ökat samarbete. Vinsterna anses vara mindre antal konflikter samt lägre svårighetsgrad av konflikt, högre value for money och mindre olyckor på arbetsplatserna. Det är dock svårare att visa på klara ekonomiska vinster för medverkande parter relativt traditionella projekt. Förutom partnering har Erhvervs- og Byggestyrelsen 19 infört ett nyckeltalssystem sedan första januari Syftet med systemet är att bidra till en ökad kvalitet i byggbranschen, genom att dokumentera och betygsätta deltagarna i statliga byggprojekt. Från början gällde detta bara för statliga byggprojekt över 5 miljoner dkr, men sedan första januari 2005 innefattas alla bolag som önskar bygga för staten i systemet, då dessa bolag ska kunna presentera nyckeltal från genomförda projekt i anbudsskedet. Undantagen är: - verksamheter med 10 eller färre anställda - entreprenader under dkr - underentreprenörer 13 Erhvervs- og Boligstyrelsen (2004) 14 Erhvervs- og Boligstyrelsen (2004) 15 Erhvervs- og Boligstyrelsen (2005) 16 Byggeriets Evaluerings Center (2005) 17 Byggeriets Evaluerings Center (2005) 18 Byggeriets Evaluerings Center (2005) 19 Byggeriets Evaluerings Center (2005) 6

13 Nyckeltalsystemet är uppbyggt på 102 individuella nyckeltal som sammanställs och presenteras på Byggeriets Evaluerings Centers hemsida byggetal.dk. Tanken med hemsidan är att entreprenörerna ska kunna jämföra sina betyg med branschgenomsnittet samt med konkurrenter för att kunna förbättra bristfälliga delar av verksamheten. Försök med att även betygsätta konsulter har genomförts i perioden november 2005 till januari Den generella slutsatsen med fullskaleförsöket har bekräftat att det är möjligt och meningsfullt, att utvärdera projekterande ingenjörer och arkitekter. 20 Då resultatet av undersökningen är positiv arbetar Byggeriets Evaluerings Center vidare med att inför detta system för konsulter i projekteringsskedet. 2.3 Sverige Partnering har funnits som begrepp i Sverige i ca 10 års tid, men har inte slagit igenom så mycket som i Danmark och Storbritannien. Även om intresset för samarbetsinriktade samverkansformer tycks ha ökat i den svenska byggsektorn de senaste åren, har inte de offentliga initiativ som tagits för att utveckla byggandet poängterat samarbete i lika hög grad som i Storbritannien, Norge och Danmark. 21 Svenska statliga utredningar och rapporter har framförallt fokuserat på byggkostnadssänkande och konkurrensfrämjande åtgärder och inte så mycket på samarbets- och samverkansfrågor. Ett exempel är den offentliga utredningen Skärpning gubbar! 22 som framförallt handlade om byggkostnader, kvalitet och utbildning. Att det var entreprenörerna som först började intressera sig för partnering kan eventuellt härledas till de byggskandaler som inträffade i slutet av 90-talet då byggsektorn fick mycket kritik för dålig kvalitet och höga kostnader. Partnering sågs då som ett sätt att bl.a. förbättra ryktet och sänka byggkostnaderna. NCC var en av de första entreprenörerna som började använda termen partnering. Troligt är att inspiration tagits från danska NCC där partnering använts. En anledning till trögheten i introduceringen av partnering på den svenska marknaden kan vara att svensk byggindustri av tradition ansett sig ha ett relativt gott samarbetsklimat. Särskilt det informella samarbetet anses normalt vara gott vilket gör att då införa formaliserad samverkan kan upplevas som byråkratiskt. 23 Det finns kritik mot användandet av partnering som begrepp på den svenska marknaden. Kritiken riktas inte mot innehållet av vad ett partneringsamarbete innebär utan att stora delar av innehållet redan finns på den svenska marknaden. Diskussionen huruvida partnering är en entreprenadform kan vara grundat i detta synsätt: Projektpartnering ligger mycket nära totalentreprenad som ju är väl beprövat sedan lång tid i Sverige. 24 Ett annat citat som speglar verkligheten är: Intrycket de intervjuade ger är att de har problem att se skillnaden mellan det som tvingas på dem i form av partneringavtal och riktlinjer och vad de anser vara gällande praxis Byggeriets Evaluerings Center (2006) 21 Kadefors (2002) 22 SOU 2002:115 (2002) 23 Kadefors (2002) 24 UFOS (2004) 25 Leiringer, Fernie, Sörensen (2005) 7

14 Andra studier har visat liknande attityder: Det finns, i Sverige såväl som internationellt, en allmänt accepterad åsikt att byggbranschen inte presterar upp till sin fulla potential. Som en följd av detta översköljs vi konstant av nya koncept och förbättringsstrategier, som till stor del har sitt ursprung i den anglosaxiska världen, framförallt Storbritannien. Detta gäller även partnering, som ska råda bot på de brister som antas härstamma från bl. a. tvivelaktiga målsättningar och prioriteringar i projekten, vilka leder till fel, fördyringar, förseningar, et.c.. 26 Det är dock viktigt att skilja på projekt som går dåligt av tekniska skäl och projekt som inte fungerar samarbetsmässigt. Tekniska problem kan naturligtvis sabotera även ett partneringprojekt. 2.4 Skillnader och likheter i byggbranschen mellan Sverige och Danmark Byggbranschen och marknadsförhållandena i Danmark och Sverige är relativt lika. Entreprenörmarknaden domineras av ett fåtal större företag i båda länderna och är inte alls lika fragmenterad som den var för ett par decennier sedan. Beställar- och konsultstrukturerna är också relativt lika med stora offentliga byggherrar och små till medelstora konsultföretag. Branscherna använder liknande juridiska dokument och avtal med grund i allmänna bestämmelser, t.ex. AB 04 i Sverige motsvaras av AB 92 i Danmark. Den stora skillnaden mellan Sverige och Danmark vad gäller användandet av partnering är skillnaden i statligt engagemang i de olika länderna. I Danmark finns den nämnda kungörelsen som tvingar byggherrar som lyder under lagen om statlig byggverksamhet att systematiskt värdera om byggprojektet ska genomföras som ett partneringprojekt. Vidare ska byggherren säkra dokumentation rörande övervägande, samt beslutande om användning av partnering. Initiativ har också tagits till användandet av nyckeltal och företagsbetyg som publiceras offentligt så alla kan jämföra sig med best practice -projekt. Dessa relativt små skillnader mellan den danska och svenska byggmarknaden gör att en jämförelse blir intressant för oss att studera. Varje projekt är unikt vilket gör dem svåra att jämföra i allmänhet, speciellt om jämförelsen ska göras mellan projekt från olika länder där förhållandena är olika. Vi anser dock att skillnaderna mellan Sverige och Danmark är så små att en jämförelse blir möjlig och intressant. 2.5 Partnering i offentlig upphandling Huruvida man kan upphandla entreprenören tidigt i ett byggprojekt är ständigt ett ämne till diskussion. I ett offentligt projekt finns ytterligare hinder, mycket p.g.a. Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) vilken alla statliga byggherrar måste följa. Eftersom danska statliga byggherrar uppmanas att använda partnering har det varit viktigt att partnering-upphandlingar kan genomföras i enlighet med Stadsbyggeloven. Den svenska lagen beskrivs kortfattat med citatet: 26 Samuelson, Sörensen (2005) 8

15 Upphandlingen skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. 27 Följande anvisningar ges av Andersson angående prövning av anbud i offentlig upphandling: - Samtliga krav som ställs på anbudsgivaren för entreprenaden ska framgå av förfrågningsunderlaget. - Anbudsgivaren ska få all information som krävs för att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. - Kraven skall vara beskrivna så att anbuden kan jämföras. - Det ska tydligt framgå hur utvärderingen av de inkomna anbuden ska gå till. - Rangordningen och viktning av utvärderingskriterierna bör framgå. Om formalia och övriga krav uppfylles är LOU sannolikt inget hinder för att upphandla ett byggprojekt enligt partneringmodellen. Någon rättslig prövning har inte förekommit men de juridiska analyser som åberopats motsäger inte detta. 28 I projekt då den offentliga byggherren vill upphandla entreprenören tidigt kan denne använda sig av s.k. mjuka parametrar och inte bara lägsta pris som annars är brukligt. De mjuka parametrar som förekommer kan t.ex. vara tidigare partneringerfarenhet, kompetens, resurser, kvalitets och miljösystem, projektorganisation, säkerhetstänkande m.m. Vinsterna med att upphandla på större del mjuka parametrar är att anbudsgivande företag kan bedömas på bättre grund än bara angivet pris. En aspekt med att handla upp på lägsta pris speglas av citatet: Entreprenören som har för lågt pris kommer naturligtvis att under projekttiden jaga alla möjliga tänkbara fel i handlingar för att hitta möjligheter att bättra på sin ekonomi. Ofta går en dålig ekonomi ut över kvaliteten och dålig kvalitet är inte till gagn för beställaren som skall leva med produkten i kanske 100 år. 29 Problematiken med att parterna har egna ekonomiska mål i projektet behandlas mer i kapitel Lagen om Offentlig Upphandling 28 Andersson (2005) s Moström 2005 s. 57 9

16 3 Definition av partnering Vi har redan i avsnitt 1.6 berört problematiken med att det inte finns en vedertagen definition av partnering i branschen. I detta kapitel vill vi utveckla definitionen och presenterar därför svensk litteratur med bakgrund i både forskning och näringsliv samt danska statens riktlinjer och rekommendationer för att ge en bred bild av vad partnering anses vara. 3.1 Typer av partnering Partnering delas i Sverige upp i två typer av partnering; projektpartnering och strategisk partnering. Projektpartnering innebär att ett partneringsamarbete etableras för ett projekt specifikt medan strategisk partnering handlar om långsiktigt samarbete, över flera projekt eller en längre tid. I Danmark talar man även om tidig eller sen partnering, beroende på om entreprenörer och konsulter deltagit i hela processen. 3.2 Sammanställning av partneringkomponenter Rhodin Rhodin har tittat på tre fallstudier av skiftande karaktär, ombyggnation av Karlstads sjukhus, förbättringsarbeten på väg 339, samt en takombyggnad på Hus F vid Luleå Tekniska högskola. I den empiriska studien utgick Rhodin från ett antal processer som belystes som viktiga i litteraturen. Dessa processer omarbetades till viktiga interaktionsprocesser och praktiska råd. Dessa praktiska råd ser vi som en sammanställning av vad Rhodin anser vara viktigt för att partnering skall kunna genomföras. Viktiga interaktionsprocesser: Gemensamma mål Konfliktslösning Teknisk samverkan Uppföljning förbättring Teambuilding Upphandling Praktiska råd: Gör nyckelpersoner från beställare, bygg- och installationsentreprenörer, projektörer, leverantörer och brukare delaktiga i formulering av mål och handlingsplaner. Etablera tillsammans och i förväg en struktur för att lösa problem. Strukturen bör stödja fundamentala snabba lösningar nära den nivå de uppkommit på. Utveckla former för teknisk samverkan mellan olika aktörer över traditionsgränserna. Långsiktigt lärande och kostnadseffektiva lösningar bör vara en målsättning. Koppla uppföljning till måldokumentet. Följ inte bara upp resultat utan också processer och relationer. Byt inte nyckelpersoner som fungerar bra i samarbetet. Involvera nytillkomna noggrant. Arbeta för öppenhet och trygghet i projektorganisationen genom aktiv teambuilding. Tydliggör arbetssätt och intentioner i alla upphandlingar. Eftersträva balans m a p ansvar och ekonomi och beakta motivationsfaktorer. 10

17 Relationerna förtroende Tabell 2. Partneringkomponenter enligt Rhodin Etablera samsyn om partnering. Klargör och försök förstå varandras roller och behov i samarbetet. Tala öppet om förväntningar i tidigt skede. Identifiera och etablera viktiga relationer utanför projektorganisationen, t ex brukare och förvaltning. Ett talande citat från rapporten är: Byggprojekt präglas av mycket dynamik, osäkerhet, förändring och ibland kaos. Genom en analytisk distinktion mellan olika interaktionsprocesser och en kontinuerlig gemensam dialog om hur de kan formas till en helhet i projektorganisationen, kan goda förutsättningar för partnering i byggprocessen skapas. 30 Rhodin sätter relationerna i centrum som grund för möjligheten till partnering. Processen upphandling innehåller många delar som andra författare delar upp detta i flera olika komponenter, t ex riskfördelning, ekonomisk incitament, och kontrakt. Ett tydligt resultat i alla studierna är att kontraktsförutsättningar har betydelse för projektdeltagare och det påverkar partneringprocessen och genomförandet. Särskild stor vikt läggs genomgående vid ersättnings- och ansvarsfrågor för entreprenör och beställare. Diskussioner om vad om anses riktprisjusterande har förekommit i alla projekt. 31 Nyström Nyström har sökt ett nytt sätt att definiera partnering då han hävdar att komplexa begrepp som partnering inte går att definiera på traditionellt sätt. 32 Vidare presenterar han en alternativ metod för att definiera partnering. Metoden bygger på filosofen Ludvig Wittgensteins tanke om att det som kännetecknar komplexa begrepp är Familjelikhet, dvs inte ett antal givna egenskaper utan istället ett överlappande nätverk av likheter ungefär som medlemmar av en familj liknar varandra. 33 Med detta som utgångspunkt identifierade Nyström de komponenter som förknippas med partnering genom litteraturstudier: Komponenter Beskrivning Tillit Ömsesidig förståelse/gemensamma mål Inicitamentskontrakt Relationsskapande aktiviteter Regelbundna strukturerade möten Parterna litar i högra grad på varandra Vid partnering så formuleras gemensamma mål på lägre nivå och parterna har förståelse för den andra partens övergripande mål Båda parter ska få del av överskott i projektet men även ta konsekvenserna om det blir högre kostnader I början av ett projekt genomförs Workshops eller liknande för att skapa goda relationer mellan parterna Parterna ha relativt täta möten med fasta dagordningar 30 Rhodin (2002) s Rhodin (2002) s Nyström (2005) 33 Nyström (2005) 11

18 Moderator Välja medarbetare Förutbestämd metod att lösa tvister Öppenhet mellan parterna På mötena finns det en moderator som skall hjälpa till att se till att det blir konstruktiva möten I partneringprojekt kan medarbetare i högre grad handplockas Parterna klargör i förväg en struktur för hur problem ska lösas Båda parter ska dela med sig av information, t ex om problem och kostnader. Tabell 3. Partneringkomponenter enligt Nyström Resultatet av identifikationen av komponenter samt tanken av familjelikhet gav upphov till partneringblomman. Figur 1. Partneringblomman Enligt litteraturstudien som Nyström genomförde så måste de två centrala komponenterna samt några av blad komponenterna vara med i projekt för att kalla det partnering, men det finns inga specifika blad eller uppsättningar blad som måste ingå. Olika uppsättningar blad leder till olika varianter av partnering. 34 Både Rhodin och Nyström är författare med teoretisk forskarbakgrund. Nedan presenterar vi några definitioner som kommer från mer praktiskt inriktade författare. Förnyelse I Anläggningsbranschen Generaldirektörerna på Vägverket och Banverket grundade 2003 Förnyelse I Anläggningsbranschen (FIA) som presenterat ett förslag på samarbetsform kallad Utökad Samverkan. Syftet med Utökad Samverkan är att fungera som modell för samverkan i anläggningsbranschen och det regelverk som gäller där. Tanken är att modellen skall kunna kombineras med samtliga förekommande upphandlings-, entreprenad-, och ersättningsformer. Utökad Samverkan är uppbyggt på tre olika nivåer som innehåller både obligatoriska och valbara moment. De obligatoriska momenten i nivå ett följer i Tabell Nyström (2003) 12

19 Obligatoriska moment Beskrivning Öppenhet i ekonomiska frågor Kontinuerlig uppföljning & förbättring Konfliktlösningsmetoder Gemensam riskhantering Gemensam målstyrning Gemensam organisation Hög grad av öppenhet i ekonomiska frågor ökar möjligheten att bygga förtroende för motparten, optimera t ex kvalitetsnivån, jämföra alternativ och diskutera produktionsmetoder. Beställare, entreprenör, viktiga underentreprenörer och teknikkonsulter ska medverka vid: - uppföljning av gemensamma mål - uppföljning av handlingsplaner - uppföljning av samverkan och arbetssätt - förbättringsåtgärder - återkoppling till berörda projektdeltagare Gemensamt framtagen plan för att förebygga och hantera uppkomna konflikter. Utarbetat av beställare, entreprenör samt viktiga underentreprenörer och teknikkonsulter. Beställaren redovisar riskdokument vid upphandling samt vem som svarar för respektive risk. Vidare redovisar alla parter riskbedömningar för varje skede av processen. Gemensamt måldokument samt plan på hur man skall mäta måluppfyllelse. Styrgrupp innehållande alla parter. Samverkansgrupp som samordnar aktiviteter, tidplaner, samt följa upp måldokument. Processledare som är moderator på möten. Workshops. Tabell 4. Partneringkomponenter enligt FIA Nivå två består av valfria moment som t.ex. omvärldskommunikation, systematisk kompetensutveckling och benchmarking. Momenten syftar till att öka effektiviteten av samarbetet i projektet. Nivå tre är benämnt strategisk samverkan. Strategisk samverkan är den nivå som på sikt kan ge de största besparingarna 35 och är detsamma som strategisk partnering. FIA rekommenderar användandet av ekonomiska incitament för att stimulera utökad samverkan. I första hand bör en kombination av fastpris och riktkostnad med incitament användas. Management inklusive vinst upphandlas på fast pris medan produktionen tas som riktkostnad med incitament. 36 I denna rekommendation har man uteslutit de tekniska konsulterna och deras chans att ta del av på incitamenten. NCC Sverige NCC Sverige profilerar sig som ett företag med partnering som koncept och som har gemensamma mål, aktiviteter och ekonomiska intressen som bas för deras partneringdefinition, men att nöja sig där är inte partnering enligt dem. Utöver dessa 35 FIA (2006) s FIA (2006) s

20 gemensamma mål, aktiviteter och ekonomiska intressen har NCC definierat sex stycken hörnstenar. Hörnstenar Beskrivning Projektet AB Rätt Team Öppen ekonomi Workshops Problemlösning/konflikthantering Ständiga förbättringar Ett virtuellt bolag där samtliga partners har påverkan och ansvar för projektet. Att säkerställa att rätt kompetens tillsätts och att fördela ansvar och roller i projektets organisation leder till att ingen suboptimering i projektet förekommer. Arbeta med en öppen ekonomi skapar ömsesidigt förtroende och ett gemensamt beslutsunderlag Vid uppstartsworkshop ska följande skapas/diskuteras: Förståelse för byggherrens/brukarens behov/krav Gemensamma mål och spelregler Framgångsfaktorer och risker Projektets gemensamma organisation Skapa ett effektivt team Parterna måste säkerställa att problem blir lösta, istället för att de blir långvariga och betungande för samarbetsförhållandet och projektet Kontinuerliga workshops Snabba och kraftfulla åtgärder vid behov "Friskvård" istället för "sjukvård" Innovationer Tabell 5: NCCs Hörnstenar NCCs partnering- hörnstenar är i mångt och mycket likt Nyströms partneringblomma men NCC menar att ett par komponenter som Nyström talar om är för lite för att kalla det partnering. Alla komponenter bör vara med för att kalla det för ett partneringprojekt, och då med betoning på att ekonomiska incitament är en viktig hörnsten för att få entreprenörer och konsulter att jobba mot en kännbar vinst. Till skillnad från FIA betonar NCC att konsulterna bör vara med i någon form av incitaments avtal för att känna en större delaktighet. Erhvers- og boligstyrelsen I Danmark är det Erhvers- og boligstyrelsen som publicerat rådgivande material ang. partnering. Deras definition av partnering är: Begreppet partnering används om en samarbetsform i ett bygg- och anläggningsprojekt som är baserat på dialog, tillit, öppenhet samt en tidig initiering av alla parter. Projektet genomförs med en gemensam målsättning formulerad gemensamt och baseras på alla parters ekonomiska intressen.. 37 De huvudelement som man på Erhvers- og boligstyrelsen belyser som viktiga i partneringprojekt är följande: Erhvers- og Boligstyrelsen (2003) 38 Erhvers- og Boligstyrelsen (2005) 14

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier

Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier www.bygg.org Sveriges Byggindustrier (BI) är bransch- och arbetsgivarorganisation för 3.200 bygg-, anläggningsoch

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt

Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt Arbetsgrupp: John Fredlund, SL Lars Redtzer, Banverket Lars Stråhle, Akademiska Hus AB Ulf Olsson, Konsult Gösta

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status. Anna Rhodin 2012-10-05

Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status. Anna Rhodin 2012-10-05 Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status Anna Rhodin 2012-10-05 Något om mig Civ-Ingenjör VoV LuTH-95, Tekn. Lic partnering -02 Entreprenör tidigare: 12 år Skanska (stor koncern)

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Procurement for sustainable innova6on in the built environment (ProcSIBE) 25 mkr, 5 år (2014-2018) Sveriges Bygguniversitet

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt

Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt Lennart Berg EBAB Ulf Olsson konsult Lasse Sjöö Uppsalahem Anna Rhodin Bygg Dialog AB Remisspersoner: (Sekreterare) Representant Installationer Ola

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN Föredrag Upphandling 24 24 april 2013 Advokat John Hane Foyen Advokatfirma 1 Ramavtal före 2008 Ingen rangordning Favoriten? Okänd volym Löpande underhåll Mindre om- och tillbyggnader

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter 2012-01-04 2589-2011 Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM Er anmodan om upplysning avseende Ny arena R3 (812/2011) Konkurrensverket har anmodat

Läs mer

Projektbolagen. Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik

Projektbolagen. Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik Projektbolagen Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik Ett företag som vill bygga om, bygga nytt eller investera i ett projekt Ny byggnad på egen

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN. (Version 2006-04-11)

UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN. (Version 2006-04-11) UTÖKAD SAMVERKAN EN SVENSK MODELL FÖR ANLÄGGNINGSBRANSCHEN (Version 2006-04-11) 1 Utökad samverkan NIVÅ III NIVÅ II Valbara moment 4.2.11.. 4.2.10.. 4.2.9.. 4.2.8 Branchutveckling 4.2.7 Omvärldskommunikation

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Att engagera yrkesarbetare i partneringprojekt

Att engagera yrkesarbetare i partneringprojekt Master of Science Thesis Diarienr: 2008:70 Stockholm, Sweden 2005 Att engagera yrkesarbetare i partneringprojekt To engage craftmen in partneringprojects Maria Trygg och Maria Andersson 2008-09-01 Examensarbete

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Vi skapar bättre samhällen för människor!

Vi skapar bättre samhällen för människor! Vi skapar bättre samhällen för människor! Vi erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom affärsområdena: Byggprojektering Infrastruktur IT Temaplan Jag redovisar ett antal exempel som alla kommer från

Läs mer

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola BILAGA 1 Sidantal 5 Mörbyberget 1 Danderyd Sammandrag av: ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Handling litt: 6.01 Totalentreprenad Samverkans entreprenad FN 2011/0016 Upprättad Upprättad av:, Danderyds kommun

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

BYGGANDET IDAG SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE. Vad händer i Bygg- o Fastighet? Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge

BYGGANDET IDAG SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE. Vad händer i Bygg- o Fastighet? Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge Blekinge Byggmästareförening och Blekinge Byggförening Gösta Fernström, författare o konsult 0705 82

Läs mer

Attraktiva skolor och lokaler i Landskrona UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER. för samverkansentreprenad

Attraktiva skolor och lokaler i Landskrona UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER. för samverkansentreprenad Teknik- och serviceförvaltningen, fastighetsavdelningen Attraktiva skolor och lokaler i Landskrona UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER för samverkansentreprenad Landskrona 2012-05-24 Samverkansentreprenad Sida 2

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Baneseminar Multiconsult 2014-01-30. Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter. Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan

Baneseminar Multiconsult 2014-01-30. Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter. Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan Baneseminar Multiconsult 2014-01-30 Upphandling Entreprenaden Samverkan Kontraktet Erfarenheter Björn Kruse Upphandlingschef Projekt Citybanan 6 km railway tunnel 2 tracks 2 stations 1,4 km railway bridge

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer