Personligt ombud. Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personligt ombud. Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland"

Transkript

1 Personligt ombud Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland

2 FoU i Väst och författarna Första upplagan juni 2005 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke ISBN: Omslagsbild: Hinderlöparen. Tomas Niklasson FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@gr.to 2

3 Personligt ombud Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland 3

4 4

5 Prolog Av Marcus Erlandsson och Inger Unenge Den bok du håller i dina händer och de rader som ligger framför dig är faktiskt något unikt. De handlar om ett nytt yrke personligt ombud för psykiskt funktionshindrade. Länsstyrelsen i Västra Götalands län bad på hösten 2002 FoU i Väst/GR att anordna en forsknings- och utvecklingscirkel för att undersöka yrkesrollen personligt ombud. Kerstin Smedberg och Christina Foconi vid länstyrelsen har varit intresserade skyddsänglar för den här kunskapsutvecklingen. Tanken med cirkeln var bland annat att försöka beskriva utvecklingen av detta nya arbete. Att cirkelträffarna skulle utmynna i någon form av skrift var planerat från början. Ett trettiotal mer eller mindre nyrekryterade personliga ombud valde att delta i forskningen. Här är nu det skriftliga resultatet av många timmars intressant och intensivt diskuterande och skrivande. Att de personliga ombuden har fått möjlighet att reflektera och dela med sig av sina egna erfarenheter i ett nytt yrke har varit en fantastisk förmån. Det har varit givande på så många fler sätt än dessa texter kanske kan förmedla. Men ändå, texterna ger dig som läsare goda möjligheter att få en uppfattning om vad personligt ombud är och vad det kan innebära att leva som psykiskt funktionshindrad i Sverige idag. I Västra Götalandsregionen arbetar idag närmare 50 personliga ombud. I december 2004 fanns i hela landet 287 personliga ombud i 103 verksamheter, fördelade på 231 kommuner av landets 290. Under 2005 tillkommer ytterligare fem kommuner och sju personliga ombud. Vad man kan utläsa av detta är att många personliga ombud arbetar ensamma i sin kommun. Alla som deltagit i forskningscirkeln vill rikta ett varmt tack till vår handledare och inspiratör Lars Rönnmark, fil dr och forskningsledare på FoU Väst/ GR i Göteborg. 5

6 Innehåll Prolog... 5 Kapitel 1 Inledning... 9 Min roll som personligt ombud av Maria Jorfors...13 Tänk om av Maj, en uppdragsgivare...14 Kapitel 2. Uppdragsgivare berättar Finns det någon som lyssnar? av anonym kvinnlig uppdragsgivare...18 Lyssna på patienten av kvinnlig uppdragsgivare...21 Ingen av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...23 Där du är av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...24 Resa sig av anonym manlig klient...25 Det moderna undret av anonym manlig klient...25 Lyckomaskinen av anonym manlig klient...26 Mitt personliga ombud av anonym manlig klient...26 Makten över ditt liv av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...27 Individ i kollektiv rehab av Niklas Silinskis...28 Längtan att vara den jag är av Marie Nygårdh...29 Kapitel 3. Personligt ombud berättar om uppdragsgivarna Polisförhöret av Ywonne Brunkow och Martin Ek...35 Hotellet av Per Söderberg...38 Längs en krokig väg av Karin Hansson...43 När våld och maktlöshet styr av Maria Jorfors...46 Marianne av Ywonne Brunkow...49 Labyrinten av Maria Jorfors...56 Att definieras av andra av Annakarin Bergström...59 Kapitel 4. Bakgrund till personligt ombud Personligt ombud i historisk och juridisk belysning av Ann-Marie Werner...64 Personligt ombud och case management av Karin Hansson...69 Kapitel 5. Arbetssätt och metoder i vardagsarbetet a. Hur ett uppdrag blir till...74 Vad är arbete på klientens uppdrag? av Karin Hansson...75 Att handskas med förtrolig information av Catrin Johansson...82 Uppdragsgivare utan självinsikt av Catrin Johansson...85 Tre dilemman och en paradox av Christel Larsson...87 När barnskyddet tar över av Catrin Johansson b. Platsen Parkbänken av Jan-Åke Andersson och Mirjam Neuman Väntkuren av Lars Lundberg

7 5c. Att ge tid Skroten av Ywonne Brunkow Tid och fantasi av Catrin Johansson Badsjön av Rune Sjögren Soffan av Maria Jorfors d. Att förmedla hopp Hoppet och hållandet av Rune Sjögren Med rätt förklaring är halva jobbet gjort av Lars Lundberg Uppdrag Att få livet tillbaka av Marie Sormunen Kapitel 6. Systemfel att falla mellan stolarna Om att falla mellan stolarna av en ung kvinna. Inramning av Karin Hansson Hjälpsystemet av Maria Jorfors Vräkningen av Ywonne Brunkow Anna av Maria Jorfors Oskiljaktiga av Rune Sjögren Ombudsarbetet som ett förändringsuppdrag av Ann-Marie Werner och Christina Kirpensteijn Kapitel 7 Yrkesroller a. Rollrepertoarer Finna henne där hon är av Martin Ek Yrkesrollen av Jan Magnusson Personligt ombud som socialarbetare av Jan Magnusson b. Speglade roller Modet att gå vidare av en uppdragsgivare Personligt ombud speglat av en psykiater av Håkan Andersson Personligt ombud speglat av en PO-chef Intervju med Eva Claesson av Elisabeth Beijer Yrkesrollen speglad mot uppdragsdokumenten av Karin Hansson Ingenmanslandet av Catrin Johansson c. Yrkesutveckling En yrkesundersökning av Christina Hagberg och Magnus Liljegren Målgruppen en diskussionsfråga av Inger Unenge Reflektioner av Ann-Marie Werner Yrkesföreningen för personliga ombud av Marie Sormunen Kapitel 8. Undersökningsmetoder Praktiknära kunskapsutveckling av Lars Rönnmark

8 8

9 Kapitel 1 Inledning Personer med psykiska funktionshinder kan få stöd av så kallade personligt ombud. Det gäller personer som behöver hjälp att få det stöd och den behandling som behövs från sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller andra verksamheter i samhället. Personligt ombud ska vara ett stöd under en begränsad tid, kanske 1-2 år för att en person ska börja få kontakter med myndigheter eller samordna de kontakter som redan finns. Personligt ombud är en person med stor kunskap om hur samhällets olika verksamheter fungerar och som arbetar tillsammans med den som är funktionshindrad att få bra kontakter med de myndigheter med flera som han eller hon behöver ha kontakt med. Denna beskrivning av ombudsfunktionen stod att läsa på Göteborgs kommuns hemsida i oktober Det var så man tänkte sig denna nya yrkesgrupp. Utgångspunkten är Socialstyrelsens meddelandeblad 14/2000. Detta meddelandeblad är statsmakternas dokument som redogör för intentionerna med personligt ombud. Meddelandebladets beskrivning av ombudets uppgifter lyder: att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd och service. att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. att bistå och om fullmakt finns företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etc. se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. Det fanns ingen manual kring hur uppgifterna skulle lösas. Den metodiska friheten var stor för hur man skulle lösa dessa arbetsuppgifter och i nästa led forma denna nya funktion i samhället. Man var i detta formande ombudet själv, tillsammans med sin klient. Det är där, i mötet mellan ombud och klient, 9

10 som hela arbetet har sin upptakt. Ombuden har haft styrgrupper, ledningsgrupper eller samverkansgrupper som på olika sätt deltagit i formandet av yrket. Det kollegiala stödet har också varit viktigt. Men det är i praktiken som formandet sker. Ombudsverksamheten är individbaserad. Det är individen, klienten, som bestämmer ombudets arbete. Erfarenhetskunskap I boken skildrar personliga ombud vardagssituationer och lyfter fram angelägna eller problematiska delar av yrkesutövningen. Ofta är texterna skrivna i jag-form och den berättarformen passar väl in när författaren vill återge upplevda yrkeserfarenheter. Ett möte sker sällan med en funktion eller en yrkesroll utan ett möte sker mellan personer, viljande och kännande subjekt med sina historier, kunskaper och preferenser. I äkta möten med uppdragsgivare finns denna subjektivitet med och det är en tillgång i yrkesutövningen. För att återspegla detta har de självframställande uttrycken fått plats i denna antologi. Det har dock visat sig att när det självupplevda delas finns det nästan alltid något som kollegor kan bekräfta och känna igen. I det enskilda finns även det allmänna. Berättelserna har kommit fram genom de undersökningar av yrkesrollen som ägt rum i FoU-cirkeln Personligt ombud en ny yrkesroll under framväxt. De har delats med kollegor genom uppläsning och författaren har fått respons kring innebörder och idéer på hur berättelsen kan utvecklas. Ofta har frågan: hur personligt ett personligt ombud kan och bör vara, kommit upp när kollegor lyssnat till uppläsningar av texterna och reflekterat kring deras budskap. Många texter handlar just om autentiska möten mellan uppdragsgivaren och personligt ombud, och i många texter återges äktheten i sådana möten med uppdragsgivare eller tillsammans med uppdragsgivare någonstans i hjälpsystemet. Om inte annat så kommer dessa nedtecknade erfarenheter att sparas som tidsdokument till eftervärlden, men vi hoppas att den har något viktigt att förmedla om utsatta människors villkor, hur personligt ombud kan hjälpa och om hur en ny yrkesroll utformas. En del berättelser är skrivna av de personer som ombuden hjälper. Dessa kallas i boken den enskilde, klienten eller uppdragsgivaren. Den senare beteckningen framhåller att den psykiskt funktionshindrade personen ger uppdraget, alltså bestämmer vad som skall göras. Begreppet myntades av samverkansgruppen som lade upp riktlinjerna för Göteborgs och Partille kommuns personligt ombudsverksamhet. 10

11 Boken innehåller närmare 60 texter skrivna av 35 författare. En del medverkar under pseudonym men de flesta signerar sitt bidrag med sitt namn. Författarna har själva valt ämnet och strukturen i boken har vuxit fram som ett försök att ge utrymme för olikheter och variationer hos ett yrke i vardande. Tillsammans belyser texterna olika delar av personligt ombuds yrkesroll utan anspråk på att lägga tillrätta ett slutligt mönster. Det är alldeles för tidigt att göra det i ett yrke som bara funnits i några år. Disposition I början av boken får läsarna en inblick i uppdragsgivarnas verklighet, först som korta berättelser och dikter av uppdragsgivare och senare som skildringar av personliga ombud. Där kan vi lära något om vad för slags lidande och svårigheter uppdragsgivare hanterar i sin vardag, och det framkommer hur hjälplöst hjälpsystemet ibland står inför detta lidande. Det finns ännu ingen etablerad metodrepertoar för yrket utan metoderna är ofta knutna till de personliga ombudens egen erfarenhet och stil. Arbetet i FoUcirkeln har varit att lokalt bidra till utveckling av en yrkesgemensam sortering av uppgifter, metodrepertoar och kunskapsbas. En poäng med arbetssättet är att metod och kunskapsbas växer fram i direkt relation till det praktiska arbetet. Det är ett exempel på vad man brukar kalla praktiknära kunskapsutveckling. I bokens mest omfattande del presenteras erfarenheter av metodanvändning och arbetssätt i vardagsarbetet. Det framkommer tydligt att personligt ombud ofta utför sina yrkesuppgifter på okonventionella platser, ofta platser som uppdragsgivaren har valt och där denne känner sig trygg. Det framkommer också att tiden är en viktig faktor, både när det gäller att få ett uppdrag och att utföra det i takt med uppdragsgivaren. Kapitlet om systemfel att falla mellan stolarna handlar om myndigheters ibland bristande förmåga att enskilt eller tillsammans hjälpa den psykiskt funktionshindrade på ett flexibelt och individanpassat sätt. En av personligt ombuds uppgifter är att påtala detta så att en förändring skall kunna komma till stånd. Målet för undersökningarna i FoU-cirkeln var att få kunskap om personligt ombuds yrkesroll. I kapitel 7 belyses yrkesrollen både inifrån och utifrån. Det finns exempel på den breda och fantasifulla rollrepertoar som ibland behövs för att möta klienters behov. Det finns många metaforer som används för att illustrera rollen som personligt ombud. Lotsen, den förtrogne och nätverksarbetaren är ett förslag från ett ombud. Repliken från ett annat ombud lyder: 11

12 När jag satt och spånade så dök det upp en massa andra ord och rolltolkningar såsom pedagog, vägvisare, lots, coach, advokat, samordnare, medvetandegörare, motiverare, ombudsman, språkrör, mäklare, kunskapsspridare, samhällsförändrare, brobyggare, grindöppnare, problemlösare, diplomat, förhandlare, pådrivare, uppföljare, marknadsförare, informator, bollplank, container, samtalspartner, ögon och öron, gränsöverskridare. Flera av dessa ord kan säkert kategoriseras in i rollerna spindel i nätetfunktionen, lindansarfunktionen, nätverksarbetaren, lotsen, eller den förtrogne som redan finns beskrivna eller så kan man få fram nya intressanta kategorier. Avslutningsvis redovisas undersökningsmetoder och lärandet i FoU-cirkeln. Så kära läsare, välkommen in i den spännande vardagen i detta nya yrke! Här följer två mycket personliga texter. Den första är skriven av ett personligt ombud och handlar om de egna tankarna kring hur det är att arbeta som personligt ombud. Den andra är skriven av en uppdragsgivare och beskriver hennes tankar om personligt ombud. /Redaktionsgruppen: Inger Unenge, Marcus Erlandsson och Lars Rönnmark 12

13 Min roll som personligt ombud av Maria Jorfors Jag kan inte se din värld utan att du förklarar för mig, Om du bara tillåter mig att se, får jag äran att vara nära dig. Det är du som bestämmer, och jag vandrar bredvid dig i din egen takt, Och det jag vill ge dig, är styrkan att överta din rättmätiga makt. Det är din värld, som ska möta världen där utanför, bakom neddragna persienner. Jag ska visa dig en del av den, utifrån den världen som jag på mitt sätt känner. Om vi tillsammans kan förstå dessa världars gemenskap och olikhet, Hoppas jag att din maktlöshet sakta ska växa till en inre säkerhet. Jag ska finnas hos dig och tillvarata just dina behov, efter dina egna mål, Och mina steg bredvid dig många uppförsbackar tål. Kanske går vi vilse, solen bränner, vi tar fel stig emellanåt. Kanske blåser det där ute, och av regn blir både du och jag våt. Vi kan bygga regnskydd och fånga vinden i väderkvarnar, Vi kan skydda oss i skuggan och gå på marken när sanden svalnat. Jag ska finnas kvar hos dig och vi gör nya kartor med alternativ, Tillsammans ska vi finna stigar som ger dig ett bättre liv. Om du bara tillåter mig att se din värld och förklara för mig. Om du bara tillåter mig att se, får jag äran att vara nära dig. 13

14 Tänk om? av Maj, uppdragsgivare Tänk om mitt personliga ombud inte varit det eller om hon varit min väninna som jag har saknat? Det är inte andras fel, det är mitt eget. Har fått många chanser att göra saker annorlunda Läkare, psykologer, en del har jag verkligen tyckt om. Men de försvinner, andra platser och så vidare. Varje gång gör det ont. Visste ej vad personligt ombud innebar, men jag vet nu. Det är ej som att gå till läkare då man har en bestämd tid, man vet man behöver mediciner och vad man skall göra. Att den lilla tiden är allvar och man blir för det mesta ledsen. Med mitt personliga ombud blir allting annorlunda, vi kan skratta, gråta. 14

15 Det svåra att ta kontakt med andra, i kommunen, viktiga samtal som är så svårt för mig, där kommer hon in som min ryggrad. Har alltid tyckt om och behöver en ledare, för mig är hon det bland annat. Det är vad jag behöver. På något vis känner jag, fast jag aldrig skulle missbruka det, att hon skulle lyssna på mig dygnet runt. Så är det inte, för hon har sin arbetstid, men jag känner det så och det är så viktigt för mig. Det är mycket kraft i mig har läkaren sagt. Jag har känt så också, men om inte mitt personliga ombud funnits för mig nu så tror eller vet jag min kraft skulle vara mycket liten. Det kanske kommer en dag då mitt personliga ombud inte kommer till mig, men det får jag inte tänka på nu. Mitt personliga ombud är hela vår stad. Bara hon inte flyttar för då blir min katt och jag arga. 15

16 16 Bild av Monica Persson.

17 Kapitel 2 Uppdragsgivare berättar I detta kapitel har uppdragsgivare bidragit med tankar och berättelser om sig själva och sin situation. Texterna andas av både vanmakt och kraft, kränkthet och upprättelse, ilska och glädje. Att få tillfälle att läsa sådant som är självupplevt och autentiskt ger en extra dimension. Människan bakom orden lever faktiskt här och nu. Hur ofta har personer med psykiska funktionshinder fått komma till tals genom åren? Vem har lyssnat uppmärksamt och nyfiket på deras tankar och åsikter? Varför är det så ovanligt att den som är i behov av själva hjälpen hörs så lite i psykiatridebatten? Det som framkommer i texterna väcker många frågor och funderingar. Varför skall det vara så svårt att få hjälp på lika villkor? Varför lyssnar vi så dåligt till vad den enskilde har att säga? Varför brister det så i inlevelseförmågan, trots goda kunskaper och god vilja? Detta är några av de många och olika frågor man kan ställa sig när man läser berättelserna. Låt frågorna leva vidare och ta med dem till din arbetsplats, dina vänner, men framför allt, låt dem sjunka in i dig själv. Förändringen av arbetssätt och samhällets attityder kan först bli verkliga efter det egna reflekterandet och ställningstagandet. Redan inrättandet av personligt ombud kan ju ses som ett tecken på en attitydförändring. Personer med psykiska funktionshinder har både ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv varit marginaliserade. Deras status höjs nu genom att en yrkesgrupp tillsätts för att bevaka deras intressen och rättigheter. Viktigast av allt är kanske just att det är den enskildes röst som skall stärkas med hjälp av det personliga ombudet. Att på det sättet ge den enskilde makten tillbaka att själv mer kunna bestämma över sitt liv. 17

18 Finns det någon som lyssnar? av anonym kvinnlig uppdragsgivare Mitt största problem som jag upplever, är att ingen lyssnar på mig. Jag har känslan av att det jag har att säga, om mitt liv, om mina bekymmer, inte är någonting värt. Att alla andra människor vet bättre hur jag är och fungerar. Jag är inte viktig, min erfarenhet spelar ingen roll. Eftersom jag har den här extra känsligheten, tycks jag hela tiden få det bekräftat genom en mängd olika händelser. Nu när jag har ett personligt ombud känner jag att jag har någon som lyssnar på mig, som bekräftar mig. Han behöver inte säga så mycket, bara finnas där. Jag skriver det här för att andra ska förstå vad som händer när de professionella inte bekräftar mig. När jag bara får känslan av att vara ett namn, ett personnummer i en akt, som andra talar om för vad som är bäst, istället för att lyssna på vad jag vill ha hjälp med, vad jag vill ha sagt. * * * Jag har en dotter som lever med mig, och jag och mitt personliga ombud samtalar mycket kring hur hon har det. Vi bestämde att vi skulle kontakta socialförvaltningen angående en eventuell kontaktperson för min dotter. Jag har sedan tidigare en kontakt där så mitt ombud kontaktade henne för ett möte. Vi gick dit tillsammans för jag kände att jag behövde ett mänskligt stöd, någon som kände mig väl och som visste vad det var som jag bekymrade mig för. Jag trodde att jag skulle få träffa min tidigare kontakt där tillsammans med en praktikant, för hon hade frågat mitt ombud om en praktikant fick vara med. Istället möter jag två praktikanter och inte min ordinarie handläggare. Jag accepterade en av praktikanterna, bad den andra att gå. Jag blev fruktansvärt irriterad och ledsen. Det kändes som om jag inte var så viktig eftersom min ordinarie handläggare lämnat över mitt ärende till två praktikanter och inte 18

19 informerat mig om det. Dessutom togs ingen hänsyn till att jag tycker det är jobbigt att ständigt möta nya ansikten när jag behöver hjälp, råd och stöd. Jag framförde mitt ärende och fick svara på en massa frågor. Talade om för praktikanten att jag själv ville berätta för min dotter om det här med kontaktperson, när jag med säkerhet visste om det skulle bli så. Några dagar efter mötet ringde praktikanten och frågade om hon kunde komma hem till mig. Det var några frågor hon ville komplettera med. Jag sade att det gick bra. Nu träffade jag henne utan mitt personliga ombud. Maja, min dotter, var inte hemma. Under samtalet vid köksbordet upprepade jag flera gånger att det var viktigt att jag själv, ensam, fick berätta för Maja, när det fanns ett beslut om kontaktperson, vad det skulle innebära för henne. Under tiden vi satt där kom Maja hem. Praktikanten sade då att hon tyckte det var viktigt att Maja fick reda på vem hon var och varför hon var där. Hon reste sig upp och gick in på min dotters rum. Jag hörde att hon presenterade sig och sedan berättade hon just det jag inte ville att hon skulle säga. Min dotter började gråta och sade att hon inte ville ha någon kontaktperson. Jag förstod inte varför praktikanten utsatte mitt barn för detta. Jag känner min dotter bäst och hade vid upprepade tillfällen sagt åt praktikanten att låta mig berätta. På mitt sätt och när jag visste hur det skulle bli. Jag bad praktikanten att gå för att kunna trösta min dotter. Efter någon dag ringde praktikanten och undrade om hon kunde komma hem till mig igen. Nu ville hon diskutera med mig om hon kunde ta kontakt med Majas pappa. Kanske kunde han träffa Maja oftare? Jag blev oerhört ledsen eftersom detta inte var aktuellt och det hade jag upplyst henne om. Socialförvaltningen hade sedan tidigare information om Majas pappa och borde veta att det var uteslutet. Det kändes som om ingen lyssnade på mig och den information som jag hela tiden försökte ge. Återigen upplevde jag känslan av att vara överkörd, totalt avsågad och inte värd att lyssna på. * * * När mitt personliga ombud var med på mötet upplevde jag att de lyssnade på mig. Efter dessa samtal med praktikanten och de uteblivna samtalen från min handläggare, känner jag mig åter som en mindre vetande människa. Måste det vara såhär? När jag är ensam med sociala myndigheter lyssnar de inte på mig! För mig känns det som om jag likaväl kan prata med en vägg. Är det här ett riktigt bemötande av mig som människa? Jag var i behov av hjälp, men det betyder inte att jag inte är värd att lyssnas på. 19

20 Nu har jag igen fått bekräftat det som är mitt största bekymmer. De professionella tar mig inte på allvar. Det jag har att säga är inte av värde. Jag önskar att jag aldrig behöver ha med sociala myndigheter att göra igen, så ledsen och kränkt är jag av deras bemötande. * * * För några dagar sedan ringde jag upp praktikanten och sade att hon kunde riva ansökan om kontaktperson. Jag inser att mina känslor och handlingar drabbar min dotter, men tyvärr är jag inte mer än en vanlig människa. 20

21 Lyssna på patienten! av kvinnlig uppdragsgivare Även om jag har jättemycket att säga angående psykiatrin och dess vård efter sju år som jag haft med den att göra är jag lite rädd att sticka ut hakan. Funderar på att om man säger precis vad man tycker kanske det slår tillbaka om man nån gång skull behöva söka den hjälpen igen. Har dock två saker som jag tycker att jag vågar släppa fram. Ett. Personalen som jobbar på psykiatriska avdelningar borde ägna sin tid åt patienterna istället för att tycka att dom är i vägen och helst ska ligga i sina sängar. Två. Personalen skall inte passera förbi patienterna i korridorerna som om dom vore luft. Ta fem minuter och sätt er ner fråga, hur det är eller bara prata med dom, spelar ingen roll vad det är, visa att dom finns. Det är människor det handlar om. Under mina år med behov av psykiatrisk hjälp har jag träffat två personer som har hjälpt mig otroligt mycket. Först en kurator som jobbade på sjukhuset hon var otroligt bra det var inget trams där utan hon gjorde det som behövde göras och mer därtill. Jag har saknat henne många gånger när det varit jobbigt. 21

22 Tyvärr slutade hon flyttade och började jobba i en annan stad. Har under cirka två års tid haft psykologkontakt som jag än idag inte fattar varför jag har. Ger mig ingenting, tyvärr. För cirka ett år sedan fick jag reda på att det fanns nåt som hette Personligt ombud, vilket jag aldrig hört talas om förut. Var väl lite tveksam i början för jag visste inte vad hon skulle hjälpa mig med, men bestämde mig i alla fall för att kolla vem och hur hon var. Ett av mina bästa beslut jag har tagit. Ibland krävs det bara en person som man känner förtroende för. Att personen bemöter en som en människa, att man känner sig avspänd och kan vara sig själv, att hon är ärlig och att hon lyssnar på det jag har att säga oavsett vad det gäller, och att hon ger av sig själv. Många gånger kan det räcka för att man ska börja vända åt rätt håll med sin egen situation. Ibland så kan jag väl tycka att jag upptar lite för mycket av hennes tid för jag vet att det finns dom som behöver henne mycket mer än jag, men hon har aldrig någonsin uttryckt det utan hela tiden är det jag som avgör vad jag vill. Jag kan rakt från hjärtat säga att i mina ögon är hon guld värd. Det finns många inom psykiatrin som har mycket att lära av henne. 22

23 Ingen av Ulf Jansson Ingen som ser kan förstå den blinde Ingen som hör kan förstå den döve Ingen som mår bra kan förstå den med psykisk ohälsa När du förstår detta har du börjat förstå men hur mycket 23

24 Där du är av Ulf Jansson Ingen vill lyssna Du är ensam Möta dig med din integritet i behåll Ingen vill möta dig som människa Möta dig där du är och börjar där 24

25 Resa sig av anonym manlig klient Psykvården skall inte bota människor. Psykiatrin skall istället ge förutsättningar för den enskilde personen att med egen kraft kunna resa sig. Det moderna undret av anonym manlig klient Det moderna samhället trots trygghetssystem var inget för de svaga de föraktades, trampades ned. Orsakerna bakom var vaga. Experterna saknade ibland en led, en benflisa eller ett helt kranium. Ordning, system och linjer så raka. Så omänskligt, att ingen fick vara på sned eller vågade visa det naknaste nakna. 25

26 Lyckomaskinen av anonym manlig klient I min lyckomaskin är världen så enkel och fin Jag vet där ingenting om smärta och där har mitt hjärta en existens som inte känns. Det är skönt och bekvämt bara trycka på knappen. Sväva bort i en dimma skuld och ångest försvinna. Det sägs att den drivs med nån vätska som liknar morfin. Mitt personliga ombud av anonym manlig klient Utan henne hade jag inte klarat mig. Hon blev mycket mer är bara ett ombud. Hon blev min psykolog, bästa vän och någon att gråta med. När livet blev så rörigt som mitt blev, så kunde jag inte ta hand om mig själv. Då fanns hon hela tiden där och redde ut allt. Hon fick mig att tro på livet och gav mig tid att läka. 26

27 Makten över ditt liv av Ulf Jansson Att ta makten över ditt liv Att ha makten över ditt liv Forma ditt liv efter dina förutsättningar Du kan göra det Alla kan göra det Lär känna dig själv Lyssna till ditt inre Skapa ett liv där du själv har makten Ha makten över ditt liv Inte makten över andras Oavsett om du är funktionshindrad eller ej Utan insikt om dig själv kan du inte ta makten över ditt liv och finna mening och harmoni i livet 27

28 Individ i kollektiv rehab av Niklas Silinskis Det är inte rätt att sätta sig på individer, bara för att dom lider av en psykisk sjukdom eller någon typ av symtomkomplex. Jag som du är en människa, men bara för att du är sjuk så är du ju inte mindre värd. Ditt värde som människa kommer alltid att vara högt i mina ögon. Respekt är viktigt, även du som frisk får ta hänsyn till de sjuka, för en dag står du själv under dessa vansinniga regler som psykiatrin har. Är du inte tillräckligt sjuk kommer du aldrig att bli insläppt bakom muren till psykiatrin, är du inte tillräckligt fysiskt sjuk kommer du aldrig in i primärvården. Varför måste man bli allvarligt sjuk innan man kan få hjälp? Jag som människa och som en del av det här tokiga systemet undrar vart samhället är på väg och vart vi kommer att hamna om vi inte ser till att hjälpa varandra i de svåra perioder som vi alla har. Hjälp så blir du hjälpt, men står du här och inte bryr dig då faller systemet en vacker dag. Hjälp andra och på så vis hjälper du dig själv. Lyssna till varje persons egna önskemål och se till individens behov istället för att ge generella behandlingar som är lika för alla. 28

29 Längtan att vara den jag är av Marie Nygårdh Det är den 27 augusti 2002, min födelsedag. Ska träffa en av mina kontaktpersoner på mottagningen, är i stort behov av att få prata. Två månader tidigare tog en nära vän sitt liv, mina övriga vänner gick på semester. Ensam. Jag och teven, 5 till 10 timmar om dagen, ibland både natt och dag. Inget bra sällskap för den som grubblar. Det blir mörkare och svartare. Så kommer dråpslaget. När jag kommer till mottagningen träffar jag båda mina kontaktpersoner. Men... vad har jag nu gjort? Inom en timme får jag reda på att det var sista gången vi träffades. De säger att det var länge sedan vi möttes, att de inte ville starta upp något nytt. Starta upp något nytt? När avslutades det gamla? Du har ju dina vänner, säger de. Det är meningen att jag ska gå på en annan mottagning. Det kommer att dröja 4-5 månader innan jag får komma dit, säger de. Jag visar ingenting. Ingen reaktion på det de säger. Orkar inte ta det till mig. Får inte släppa fram vad jag känner. Pappa och min bror kommer ju på lördag för att fira att jag fyllt 35. Undrar vad det är för mening att födas egentligen. Ensam. Aktivitetshuset stängde i 4 veckor den 1 juli. Det är den första månaden av min väns död. Jag går själv in i en djup depression, detsamma som tog min väns liv. Två kanske tre månader senare går jag sönder inombords, det jag känner kräver att få komma ut. Jag har fått tid hos en läkare på min gamla mottagning, var det för att jag kontaktade patientombuds-mannen? Jag ber en vän följa med till läkaren och det gör hon. Kanske lyssnar de på mig då? De kan iallafall inte säga vad som helst när hon är med... Det gör han inte heller, han är försiktig med vad han säger. När jag undrar varför han inte har skickat remissen till den nya mottagningen ännu, säger han att han ville träffa mig först. Borde han inte ha gett mig en akuttid på 10 minuter så att remissen hade kunnat skickas iväg på en gång? Vad var det som tog 2 månader? Tror han att 29

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer