Personligt ombud. Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personligt ombud. Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland"

Transkript

1 Personligt ombud Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland

2 FoU i Väst och författarna Första upplagan juni 2005 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke ISBN: Omslagsbild: Hinderlöparen. Tomas Niklasson FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: 2

3 Personligt ombud Erfarenheter från arbete med psykiskt funktionshindrade personer i Västra Götaland 3

4 4

5 Prolog Av Marcus Erlandsson och Inger Unenge Den bok du håller i dina händer och de rader som ligger framför dig är faktiskt något unikt. De handlar om ett nytt yrke personligt ombud för psykiskt funktionshindrade. Länsstyrelsen i Västra Götalands län bad på hösten 2002 FoU i Väst/GR att anordna en forsknings- och utvecklingscirkel för att undersöka yrkesrollen personligt ombud. Kerstin Smedberg och Christina Foconi vid länstyrelsen har varit intresserade skyddsänglar för den här kunskapsutvecklingen. Tanken med cirkeln var bland annat att försöka beskriva utvecklingen av detta nya arbete. Att cirkelträffarna skulle utmynna i någon form av skrift var planerat från början. Ett trettiotal mer eller mindre nyrekryterade personliga ombud valde att delta i forskningen. Här är nu det skriftliga resultatet av många timmars intressant och intensivt diskuterande och skrivande. Att de personliga ombuden har fått möjlighet att reflektera och dela med sig av sina egna erfarenheter i ett nytt yrke har varit en fantastisk förmån. Det har varit givande på så många fler sätt än dessa texter kanske kan förmedla. Men ändå, texterna ger dig som läsare goda möjligheter att få en uppfattning om vad personligt ombud är och vad det kan innebära att leva som psykiskt funktionshindrad i Sverige idag. I Västra Götalandsregionen arbetar idag närmare 50 personliga ombud. I december 2004 fanns i hela landet 287 personliga ombud i 103 verksamheter, fördelade på 231 kommuner av landets 290. Under 2005 tillkommer ytterligare fem kommuner och sju personliga ombud. Vad man kan utläsa av detta är att många personliga ombud arbetar ensamma i sin kommun. Alla som deltagit i forskningscirkeln vill rikta ett varmt tack till vår handledare och inspiratör Lars Rönnmark, fil dr och forskningsledare på FoU Väst/ GR i Göteborg. 5

6 Innehåll Prolog... 5 Kapitel 1 Inledning... 9 Min roll som personligt ombud av Maria Jorfors...13 Tänk om av Maj, en uppdragsgivare...14 Kapitel 2. Uppdragsgivare berättar Finns det någon som lyssnar? av anonym kvinnlig uppdragsgivare...18 Lyssna på patienten av kvinnlig uppdragsgivare...21 Ingen av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...23 Där du är av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...24 Resa sig av anonym manlig klient...25 Det moderna undret av anonym manlig klient...25 Lyckomaskinen av anonym manlig klient...26 Mitt personliga ombud av anonym manlig klient...26 Makten över ditt liv av Ulf Jansson, från diktsamlingen Rösten inifrån...27 Individ i kollektiv rehab av Niklas Silinskis...28 Längtan att vara den jag är av Marie Nygårdh...29 Kapitel 3. Personligt ombud berättar om uppdragsgivarna Polisförhöret av Ywonne Brunkow och Martin Ek...35 Hotellet av Per Söderberg...38 Längs en krokig väg av Karin Hansson...43 När våld och maktlöshet styr av Maria Jorfors...46 Marianne av Ywonne Brunkow...49 Labyrinten av Maria Jorfors...56 Att definieras av andra av Annakarin Bergström...59 Kapitel 4. Bakgrund till personligt ombud Personligt ombud i historisk och juridisk belysning av Ann-Marie Werner...64 Personligt ombud och case management av Karin Hansson...69 Kapitel 5. Arbetssätt och metoder i vardagsarbetet a. Hur ett uppdrag blir till...74 Vad är arbete på klientens uppdrag? av Karin Hansson...75 Att handskas med förtrolig information av Catrin Johansson...82 Uppdragsgivare utan självinsikt av Catrin Johansson...85 Tre dilemman och en paradox av Christel Larsson...87 När barnskyddet tar över av Catrin Johansson b. Platsen Parkbänken av Jan-Åke Andersson och Mirjam Neuman Väntkuren av Lars Lundberg

7 5c. Att ge tid Skroten av Ywonne Brunkow Tid och fantasi av Catrin Johansson Badsjön av Rune Sjögren Soffan av Maria Jorfors d. Att förmedla hopp Hoppet och hållandet av Rune Sjögren Med rätt förklaring är halva jobbet gjort av Lars Lundberg Uppdrag Att få livet tillbaka av Marie Sormunen Kapitel 6. Systemfel att falla mellan stolarna Om att falla mellan stolarna av en ung kvinna. Inramning av Karin Hansson Hjälpsystemet av Maria Jorfors Vräkningen av Ywonne Brunkow Anna av Maria Jorfors Oskiljaktiga av Rune Sjögren Ombudsarbetet som ett förändringsuppdrag av Ann-Marie Werner och Christina Kirpensteijn Kapitel 7 Yrkesroller a. Rollrepertoarer Finna henne där hon är av Martin Ek Yrkesrollen av Jan Magnusson Personligt ombud som socialarbetare av Jan Magnusson b. Speglade roller Modet att gå vidare av en uppdragsgivare Personligt ombud speglat av en psykiater av Håkan Andersson Personligt ombud speglat av en PO-chef Intervju med Eva Claesson av Elisabeth Beijer Yrkesrollen speglad mot uppdragsdokumenten av Karin Hansson Ingenmanslandet av Catrin Johansson c. Yrkesutveckling En yrkesundersökning av Christina Hagberg och Magnus Liljegren Målgruppen en diskussionsfråga av Inger Unenge Reflektioner av Ann-Marie Werner Yrkesföreningen för personliga ombud av Marie Sormunen Kapitel 8. Undersökningsmetoder Praktiknära kunskapsutveckling av Lars Rönnmark

8 8

9 Kapitel 1 Inledning Personer med psykiska funktionshinder kan få stöd av så kallade personligt ombud. Det gäller personer som behöver hjälp att få det stöd och den behandling som behövs från sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller andra verksamheter i samhället. Personligt ombud ska vara ett stöd under en begränsad tid, kanske 1-2 år för att en person ska börja få kontakter med myndigheter eller samordna de kontakter som redan finns. Personligt ombud är en person med stor kunskap om hur samhällets olika verksamheter fungerar och som arbetar tillsammans med den som är funktionshindrad att få bra kontakter med de myndigheter med flera som han eller hon behöver ha kontakt med. Denna beskrivning av ombudsfunktionen stod att läsa på Göteborgs kommuns hemsida i oktober Det var så man tänkte sig denna nya yrkesgrupp. Utgångspunkten är Socialstyrelsens meddelandeblad 14/2000. Detta meddelandeblad är statsmakternas dokument som redogör för intentionerna med personligt ombud. Meddelandebladets beskrivning av ombudets uppgifter lyder: att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd och service. att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. att bistå och om fullmakt finns företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etc. se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. Det fanns ingen manual kring hur uppgifterna skulle lösas. Den metodiska friheten var stor för hur man skulle lösa dessa arbetsuppgifter och i nästa led forma denna nya funktion i samhället. Man var i detta formande ombudet själv, tillsammans med sin klient. Det är där, i mötet mellan ombud och klient, 9

10 som hela arbetet har sin upptakt. Ombuden har haft styrgrupper, ledningsgrupper eller samverkansgrupper som på olika sätt deltagit i formandet av yrket. Det kollegiala stödet har också varit viktigt. Men det är i praktiken som formandet sker. Ombudsverksamheten är individbaserad. Det är individen, klienten, som bestämmer ombudets arbete. Erfarenhetskunskap I boken skildrar personliga ombud vardagssituationer och lyfter fram angelägna eller problematiska delar av yrkesutövningen. Ofta är texterna skrivna i jag-form och den berättarformen passar väl in när författaren vill återge upplevda yrkeserfarenheter. Ett möte sker sällan med en funktion eller en yrkesroll utan ett möte sker mellan personer, viljande och kännande subjekt med sina historier, kunskaper och preferenser. I äkta möten med uppdragsgivare finns denna subjektivitet med och det är en tillgång i yrkesutövningen. För att återspegla detta har de självframställande uttrycken fått plats i denna antologi. Det har dock visat sig att när det självupplevda delas finns det nästan alltid något som kollegor kan bekräfta och känna igen. I det enskilda finns även det allmänna. Berättelserna har kommit fram genom de undersökningar av yrkesrollen som ägt rum i FoU-cirkeln Personligt ombud en ny yrkesroll under framväxt. De har delats med kollegor genom uppläsning och författaren har fått respons kring innebörder och idéer på hur berättelsen kan utvecklas. Ofta har frågan: hur personligt ett personligt ombud kan och bör vara, kommit upp när kollegor lyssnat till uppläsningar av texterna och reflekterat kring deras budskap. Många texter handlar just om autentiska möten mellan uppdragsgivaren och personligt ombud, och i många texter återges äktheten i sådana möten med uppdragsgivare eller tillsammans med uppdragsgivare någonstans i hjälpsystemet. Om inte annat så kommer dessa nedtecknade erfarenheter att sparas som tidsdokument till eftervärlden, men vi hoppas att den har något viktigt att förmedla om utsatta människors villkor, hur personligt ombud kan hjälpa och om hur en ny yrkesroll utformas. En del berättelser är skrivna av de personer som ombuden hjälper. Dessa kallas i boken den enskilde, klienten eller uppdragsgivaren. Den senare beteckningen framhåller att den psykiskt funktionshindrade personen ger uppdraget, alltså bestämmer vad som skall göras. Begreppet myntades av samverkansgruppen som lade upp riktlinjerna för Göteborgs och Partille kommuns personligt ombudsverksamhet. 10

11 Boken innehåller närmare 60 texter skrivna av 35 författare. En del medverkar under pseudonym men de flesta signerar sitt bidrag med sitt namn. Författarna har själva valt ämnet och strukturen i boken har vuxit fram som ett försök att ge utrymme för olikheter och variationer hos ett yrke i vardande. Tillsammans belyser texterna olika delar av personligt ombuds yrkesroll utan anspråk på att lägga tillrätta ett slutligt mönster. Det är alldeles för tidigt att göra det i ett yrke som bara funnits i några år. Disposition I början av boken får läsarna en inblick i uppdragsgivarnas verklighet, först som korta berättelser och dikter av uppdragsgivare och senare som skildringar av personliga ombud. Där kan vi lära något om vad för slags lidande och svårigheter uppdragsgivare hanterar i sin vardag, och det framkommer hur hjälplöst hjälpsystemet ibland står inför detta lidande. Det finns ännu ingen etablerad metodrepertoar för yrket utan metoderna är ofta knutna till de personliga ombudens egen erfarenhet och stil. Arbetet i FoUcirkeln har varit att lokalt bidra till utveckling av en yrkesgemensam sortering av uppgifter, metodrepertoar och kunskapsbas. En poäng med arbetssättet är att metod och kunskapsbas växer fram i direkt relation till det praktiska arbetet. Det är ett exempel på vad man brukar kalla praktiknära kunskapsutveckling. I bokens mest omfattande del presenteras erfarenheter av metodanvändning och arbetssätt i vardagsarbetet. Det framkommer tydligt att personligt ombud ofta utför sina yrkesuppgifter på okonventionella platser, ofta platser som uppdragsgivaren har valt och där denne känner sig trygg. Det framkommer också att tiden är en viktig faktor, både när det gäller att få ett uppdrag och att utföra det i takt med uppdragsgivaren. Kapitlet om systemfel att falla mellan stolarna handlar om myndigheters ibland bristande förmåga att enskilt eller tillsammans hjälpa den psykiskt funktionshindrade på ett flexibelt och individanpassat sätt. En av personligt ombuds uppgifter är att påtala detta så att en förändring skall kunna komma till stånd. Målet för undersökningarna i FoU-cirkeln var att få kunskap om personligt ombuds yrkesroll. I kapitel 7 belyses yrkesrollen både inifrån och utifrån. Det finns exempel på den breda och fantasifulla rollrepertoar som ibland behövs för att möta klienters behov. Det finns många metaforer som används för att illustrera rollen som personligt ombud. Lotsen, den förtrogne och nätverksarbetaren är ett förslag från ett ombud. Repliken från ett annat ombud lyder: 11

12 När jag satt och spånade så dök det upp en massa andra ord och rolltolkningar såsom pedagog, vägvisare, lots, coach, advokat, samordnare, medvetandegörare, motiverare, ombudsman, språkrör, mäklare, kunskapsspridare, samhällsförändrare, brobyggare, grindöppnare, problemlösare, diplomat, förhandlare, pådrivare, uppföljare, marknadsförare, informator, bollplank, container, samtalspartner, ögon och öron, gränsöverskridare. Flera av dessa ord kan säkert kategoriseras in i rollerna spindel i nätetfunktionen, lindansarfunktionen, nätverksarbetaren, lotsen, eller den förtrogne som redan finns beskrivna eller så kan man få fram nya intressanta kategorier. Avslutningsvis redovisas undersökningsmetoder och lärandet i FoU-cirkeln. Så kära läsare, välkommen in i den spännande vardagen i detta nya yrke! Här följer två mycket personliga texter. Den första är skriven av ett personligt ombud och handlar om de egna tankarna kring hur det är att arbeta som personligt ombud. Den andra är skriven av en uppdragsgivare och beskriver hennes tankar om personligt ombud. /Redaktionsgruppen: Inger Unenge, Marcus Erlandsson och Lars Rönnmark 12

13 Min roll som personligt ombud av Maria Jorfors Jag kan inte se din värld utan att du förklarar för mig, Om du bara tillåter mig att se, får jag äran att vara nära dig. Det är du som bestämmer, och jag vandrar bredvid dig i din egen takt, Och det jag vill ge dig, är styrkan att överta din rättmätiga makt. Det är din värld, som ska möta världen där utanför, bakom neddragna persienner. Jag ska visa dig en del av den, utifrån den världen som jag på mitt sätt känner. Om vi tillsammans kan förstå dessa världars gemenskap och olikhet, Hoppas jag att din maktlöshet sakta ska växa till en inre säkerhet. Jag ska finnas hos dig och tillvarata just dina behov, efter dina egna mål, Och mina steg bredvid dig många uppförsbackar tål. Kanske går vi vilse, solen bränner, vi tar fel stig emellanåt. Kanske blåser det där ute, och av regn blir både du och jag våt. Vi kan bygga regnskydd och fånga vinden i väderkvarnar, Vi kan skydda oss i skuggan och gå på marken när sanden svalnat. Jag ska finnas kvar hos dig och vi gör nya kartor med alternativ, Tillsammans ska vi finna stigar som ger dig ett bättre liv. Om du bara tillåter mig att se din värld och förklara för mig. Om du bara tillåter mig att se, får jag äran att vara nära dig. 13

14 Tänk om? av Maj, uppdragsgivare Tänk om mitt personliga ombud inte varit det eller om hon varit min väninna som jag har saknat? Det är inte andras fel, det är mitt eget. Har fått många chanser att göra saker annorlunda Läkare, psykologer, en del har jag verkligen tyckt om. Men de försvinner, andra platser och så vidare. Varje gång gör det ont. Visste ej vad personligt ombud innebar, men jag vet nu. Det är ej som att gå till läkare då man har en bestämd tid, man vet man behöver mediciner och vad man skall göra. Att den lilla tiden är allvar och man blir för det mesta ledsen. Med mitt personliga ombud blir allting annorlunda, vi kan skratta, gråta. 14

15 Det svåra att ta kontakt med andra, i kommunen, viktiga samtal som är så svårt för mig, där kommer hon in som min ryggrad. Har alltid tyckt om och behöver en ledare, för mig är hon det bland annat. Det är vad jag behöver. På något vis känner jag, fast jag aldrig skulle missbruka det, att hon skulle lyssna på mig dygnet runt. Så är det inte, för hon har sin arbetstid, men jag känner det så och det är så viktigt för mig. Det är mycket kraft i mig har läkaren sagt. Jag har känt så också, men om inte mitt personliga ombud funnits för mig nu så tror eller vet jag min kraft skulle vara mycket liten. Det kanske kommer en dag då mitt personliga ombud inte kommer till mig, men det får jag inte tänka på nu. Mitt personliga ombud är hela vår stad. Bara hon inte flyttar för då blir min katt och jag arga. 15

16 16 Bild av Monica Persson.

17 Kapitel 2 Uppdragsgivare berättar I detta kapitel har uppdragsgivare bidragit med tankar och berättelser om sig själva och sin situation. Texterna andas av både vanmakt och kraft, kränkthet och upprättelse, ilska och glädje. Att få tillfälle att läsa sådant som är självupplevt och autentiskt ger en extra dimension. Människan bakom orden lever faktiskt här och nu. Hur ofta har personer med psykiska funktionshinder fått komma till tals genom åren? Vem har lyssnat uppmärksamt och nyfiket på deras tankar och åsikter? Varför är det så ovanligt att den som är i behov av själva hjälpen hörs så lite i psykiatridebatten? Det som framkommer i texterna väcker många frågor och funderingar. Varför skall det vara så svårt att få hjälp på lika villkor? Varför lyssnar vi så dåligt till vad den enskilde har att säga? Varför brister det så i inlevelseförmågan, trots goda kunskaper och god vilja? Detta är några av de många och olika frågor man kan ställa sig när man läser berättelserna. Låt frågorna leva vidare och ta med dem till din arbetsplats, dina vänner, men framför allt, låt dem sjunka in i dig själv. Förändringen av arbetssätt och samhällets attityder kan först bli verkliga efter det egna reflekterandet och ställningstagandet. Redan inrättandet av personligt ombud kan ju ses som ett tecken på en attitydförändring. Personer med psykiska funktionshinder har både ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv varit marginaliserade. Deras status höjs nu genom att en yrkesgrupp tillsätts för att bevaka deras intressen och rättigheter. Viktigast av allt är kanske just att det är den enskildes röst som skall stärkas med hjälp av det personliga ombudet. Att på det sättet ge den enskilde makten tillbaka att själv mer kunna bestämma över sitt liv. 17

18 Finns det någon som lyssnar? av anonym kvinnlig uppdragsgivare Mitt största problem som jag upplever, är att ingen lyssnar på mig. Jag har känslan av att det jag har att säga, om mitt liv, om mina bekymmer, inte är någonting värt. Att alla andra människor vet bättre hur jag är och fungerar. Jag är inte viktig, min erfarenhet spelar ingen roll. Eftersom jag har den här extra känsligheten, tycks jag hela tiden få det bekräftat genom en mängd olika händelser. Nu när jag har ett personligt ombud känner jag att jag har någon som lyssnar på mig, som bekräftar mig. Han behöver inte säga så mycket, bara finnas där. Jag skriver det här för att andra ska förstå vad som händer när de professionella inte bekräftar mig. När jag bara får känslan av att vara ett namn, ett personnummer i en akt, som andra talar om för vad som är bäst, istället för att lyssna på vad jag vill ha hjälp med, vad jag vill ha sagt. * * * Jag har en dotter som lever med mig, och jag och mitt personliga ombud samtalar mycket kring hur hon har det. Vi bestämde att vi skulle kontakta socialförvaltningen angående en eventuell kontaktperson för min dotter. Jag har sedan tidigare en kontakt där så mitt ombud kontaktade henne för ett möte. Vi gick dit tillsammans för jag kände att jag behövde ett mänskligt stöd, någon som kände mig väl och som visste vad det var som jag bekymrade mig för. Jag trodde att jag skulle få träffa min tidigare kontakt där tillsammans med en praktikant, för hon hade frågat mitt ombud om en praktikant fick vara med. Istället möter jag två praktikanter och inte min ordinarie handläggare. Jag accepterade en av praktikanterna, bad den andra att gå. Jag blev fruktansvärt irriterad och ledsen. Det kändes som om jag inte var så viktig eftersom min ordinarie handläggare lämnat över mitt ärende till två praktikanter och inte 18

19 informerat mig om det. Dessutom togs ingen hänsyn till att jag tycker det är jobbigt att ständigt möta nya ansikten när jag behöver hjälp, råd och stöd. Jag framförde mitt ärende och fick svara på en massa frågor. Talade om för praktikanten att jag själv ville berätta för min dotter om det här med kontaktperson, när jag med säkerhet visste om det skulle bli så. Några dagar efter mötet ringde praktikanten och frågade om hon kunde komma hem till mig. Det var några frågor hon ville komplettera med. Jag sade att det gick bra. Nu träffade jag henne utan mitt personliga ombud. Maja, min dotter, var inte hemma. Under samtalet vid köksbordet upprepade jag flera gånger att det var viktigt att jag själv, ensam, fick berätta för Maja, när det fanns ett beslut om kontaktperson, vad det skulle innebära för henne. Under tiden vi satt där kom Maja hem. Praktikanten sade då att hon tyckte det var viktigt att Maja fick reda på vem hon var och varför hon var där. Hon reste sig upp och gick in på min dotters rum. Jag hörde att hon presenterade sig och sedan berättade hon just det jag inte ville att hon skulle säga. Min dotter började gråta och sade att hon inte ville ha någon kontaktperson. Jag förstod inte varför praktikanten utsatte mitt barn för detta. Jag känner min dotter bäst och hade vid upprepade tillfällen sagt åt praktikanten att låta mig berätta. På mitt sätt och när jag visste hur det skulle bli. Jag bad praktikanten att gå för att kunna trösta min dotter. Efter någon dag ringde praktikanten och undrade om hon kunde komma hem till mig igen. Nu ville hon diskutera med mig om hon kunde ta kontakt med Majas pappa. Kanske kunde han träffa Maja oftare? Jag blev oerhört ledsen eftersom detta inte var aktuellt och det hade jag upplyst henne om. Socialförvaltningen hade sedan tidigare information om Majas pappa och borde veta att det var uteslutet. Det kändes som om ingen lyssnade på mig och den information som jag hela tiden försökte ge. Återigen upplevde jag känslan av att vara överkörd, totalt avsågad och inte värd att lyssna på. * * * När mitt personliga ombud var med på mötet upplevde jag att de lyssnade på mig. Efter dessa samtal med praktikanten och de uteblivna samtalen från min handläggare, känner jag mig åter som en mindre vetande människa. Måste det vara såhär? När jag är ensam med sociala myndigheter lyssnar de inte på mig! För mig känns det som om jag likaväl kan prata med en vägg. Är det här ett riktigt bemötande av mig som människa? Jag var i behov av hjälp, men det betyder inte att jag inte är värd att lyssnas på. 19

20 Nu har jag igen fått bekräftat det som är mitt största bekymmer. De professionella tar mig inte på allvar. Det jag har att säga är inte av värde. Jag önskar att jag aldrig behöver ha med sociala myndigheter att göra igen, så ledsen och kränkt är jag av deras bemötande. * * * För några dagar sedan ringde jag upp praktikanten och sade att hon kunde riva ansökan om kontaktperson. Jag inser att mina känslor och handlingar drabbar min dotter, men tyvärr är jag inte mer än en vanlig människa. 20

21 Lyssna på patienten! av kvinnlig uppdragsgivare Även om jag har jättemycket att säga angående psykiatrin och dess vård efter sju år som jag haft med den att göra är jag lite rädd att sticka ut hakan. Funderar på att om man säger precis vad man tycker kanske det slår tillbaka om man nån gång skull behöva söka den hjälpen igen. Har dock två saker som jag tycker att jag vågar släppa fram. Ett. Personalen som jobbar på psykiatriska avdelningar borde ägna sin tid åt patienterna istället för att tycka att dom är i vägen och helst ska ligga i sina sängar. Två. Personalen skall inte passera förbi patienterna i korridorerna som om dom vore luft. Ta fem minuter och sätt er ner fråga, hur det är eller bara prata med dom, spelar ingen roll vad det är, visa att dom finns. Det är människor det handlar om. Under mina år med behov av psykiatrisk hjälp har jag träffat två personer som har hjälpt mig otroligt mycket. Först en kurator som jobbade på sjukhuset hon var otroligt bra det var inget trams där utan hon gjorde det som behövde göras och mer därtill. Jag har saknat henne många gånger när det varit jobbigt. 21

22 Tyvärr slutade hon flyttade och började jobba i en annan stad. Har under cirka två års tid haft psykologkontakt som jag än idag inte fattar varför jag har. Ger mig ingenting, tyvärr. För cirka ett år sedan fick jag reda på att det fanns nåt som hette Personligt ombud, vilket jag aldrig hört talas om förut. Var väl lite tveksam i början för jag visste inte vad hon skulle hjälpa mig med, men bestämde mig i alla fall för att kolla vem och hur hon var. Ett av mina bästa beslut jag har tagit. Ibland krävs det bara en person som man känner förtroende för. Att personen bemöter en som en människa, att man känner sig avspänd och kan vara sig själv, att hon är ärlig och att hon lyssnar på det jag har att säga oavsett vad det gäller, och att hon ger av sig själv. Många gånger kan det räcka för att man ska börja vända åt rätt håll med sin egen situation. Ibland så kan jag väl tycka att jag upptar lite för mycket av hennes tid för jag vet att det finns dom som behöver henne mycket mer än jag, men hon har aldrig någonsin uttryckt det utan hela tiden är det jag som avgör vad jag vill. Jag kan rakt från hjärtat säga att i mina ögon är hon guld värd. Det finns många inom psykiatrin som har mycket att lära av henne. 22

23 Ingen av Ulf Jansson Ingen som ser kan förstå den blinde Ingen som hör kan förstå den döve Ingen som mår bra kan förstå den med psykisk ohälsa När du förstår detta har du börjat förstå men hur mycket 23

24 Där du är av Ulf Jansson Ingen vill lyssna Du är ensam Möta dig med din integritet i behåll Ingen vill möta dig som människa Möta dig där du är och börjar där 24

25 Resa sig av anonym manlig klient Psykvården skall inte bota människor. Psykiatrin skall istället ge förutsättningar för den enskilde personen att med egen kraft kunna resa sig. Det moderna undret av anonym manlig klient Det moderna samhället trots trygghetssystem var inget för de svaga de föraktades, trampades ned. Orsakerna bakom var vaga. Experterna saknade ibland en led, en benflisa eller ett helt kranium. Ordning, system och linjer så raka. Så omänskligt, att ingen fick vara på sned eller vågade visa det naknaste nakna. 25

26 Lyckomaskinen av anonym manlig klient I min lyckomaskin är världen så enkel och fin Jag vet där ingenting om smärta och där har mitt hjärta en existens som inte känns. Det är skönt och bekvämt bara trycka på knappen. Sväva bort i en dimma skuld och ångest försvinna. Det sägs att den drivs med nån vätska som liknar morfin. Mitt personliga ombud av anonym manlig klient Utan henne hade jag inte klarat mig. Hon blev mycket mer är bara ett ombud. Hon blev min psykolog, bästa vän och någon att gråta med. När livet blev så rörigt som mitt blev, så kunde jag inte ta hand om mig själv. Då fanns hon hela tiden där och redde ut allt. Hon fick mig att tro på livet och gav mig tid att läka. 26

27 Makten över ditt liv av Ulf Jansson Att ta makten över ditt liv Att ha makten över ditt liv Forma ditt liv efter dina förutsättningar Du kan göra det Alla kan göra det Lär känna dig själv Lyssna till ditt inre Skapa ett liv där du själv har makten Ha makten över ditt liv Inte makten över andras Oavsett om du är funktionshindrad eller ej Utan insikt om dig själv kan du inte ta makten över ditt liv och finna mening och harmoni i livet 27

28 Individ i kollektiv rehab av Niklas Silinskis Det är inte rätt att sätta sig på individer, bara för att dom lider av en psykisk sjukdom eller någon typ av symtomkomplex. Jag som du är en människa, men bara för att du är sjuk så är du ju inte mindre värd. Ditt värde som människa kommer alltid att vara högt i mina ögon. Respekt är viktigt, även du som frisk får ta hänsyn till de sjuka, för en dag står du själv under dessa vansinniga regler som psykiatrin har. Är du inte tillräckligt sjuk kommer du aldrig att bli insläppt bakom muren till psykiatrin, är du inte tillräckligt fysiskt sjuk kommer du aldrig in i primärvården. Varför måste man bli allvarligt sjuk innan man kan få hjälp? Jag som människa och som en del av det här tokiga systemet undrar vart samhället är på väg och vart vi kommer att hamna om vi inte ser till att hjälpa varandra i de svåra perioder som vi alla har. Hjälp så blir du hjälpt, men står du här och inte bryr dig då faller systemet en vacker dag. Hjälp andra och på så vis hjälper du dig själv. Lyssna till varje persons egna önskemål och se till individens behov istället för att ge generella behandlingar som är lika för alla. 28

29 Längtan att vara den jag är av Marie Nygårdh Det är den 27 augusti 2002, min födelsedag. Ska träffa en av mina kontaktpersoner på mottagningen, är i stort behov av att få prata. Två månader tidigare tog en nära vän sitt liv, mina övriga vänner gick på semester. Ensam. Jag och teven, 5 till 10 timmar om dagen, ibland både natt och dag. Inget bra sällskap för den som grubblar. Det blir mörkare och svartare. Så kommer dråpslaget. När jag kommer till mottagningen träffar jag båda mina kontaktpersoner. Men... vad har jag nu gjort? Inom en timme får jag reda på att det var sista gången vi träffades. De säger att det var länge sedan vi möttes, att de inte ville starta upp något nytt. Starta upp något nytt? När avslutades det gamla? Du har ju dina vänner, säger de. Det är meningen att jag ska gå på en annan mottagning. Det kommer att dröja 4-5 månader innan jag får komma dit, säger de. Jag visar ingenting. Ingen reaktion på det de säger. Orkar inte ta det till mig. Får inte släppa fram vad jag känner. Pappa och min bror kommer ju på lördag för att fira att jag fyllt 35. Undrar vad det är för mening att födas egentligen. Ensam. Aktivitetshuset stängde i 4 veckor den 1 juli. Det är den första månaden av min väns död. Jag går själv in i en djup depression, detsamma som tog min väns liv. Två kanske tre månader senare går jag sönder inombords, det jag känner kräver att få komma ut. Jag har fått tid hos en läkare på min gamla mottagning, var det för att jag kontaktade patientombuds-mannen? Jag ber en vän följa med till läkaren och det gör hon. Kanske lyssnar de på mig då? De kan iallafall inte säga vad som helst när hon är med... Det gör han inte heller, han är försiktig med vad han säger. När jag undrar varför han inte har skickat remissen till den nya mottagningen ännu, säger han att han ville träffa mig först. Borde han inte ha gett mig en akuttid på 10 minuter så att remissen hade kunnat skickas iväg på en gång? Vad var det som tog 2 månader? Tror han att 29

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge Lärarhandledning Svarta kängor med gul söm Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge 1 Den här lärarhandledningen är gjord av Christina Strömwall, Emelie Olofsson, Karin-Karuchka Kristiansen, Magdalena Harrtoft

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer