Kallelse till gymnasienämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till gymnasienämnden"

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 8 oktober 2014, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Bisysslor- information av personalchef Elisabet Tullgren 3 Information - Slutgiltigt gymnasieantagning hösten Förvaltningen informerar 5 Delårsrapport per den 31 augusti och beräknat helårsutfall för år 2014 för gymnasienämnden GN-2014/ Rapport feriepraktik 2014 GN-2014/ Ansökan om att starta ett fjärde teknisk år (T4) i Huddinge kommun GN-2014/ Programutbud för Huddinge kommuns gymnasieskolor och gymnasiesärskolor för läsåret 2015/2016 GN-2014/

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Förändrade regler för utmärkelsen Årets chef/ledare från och med år 2014 GN-2014/ Remiss - Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan GN-2014/ Remiss - Förslag till åtgärdsprogram för omgivningsbuller i Huddinge kommun GN-2014/ Rapport från programsamråd 13 Anmälan av delegationsbeslut 14 Delgivningar till nämnden 15 Övriga frågor Huddinge den 22 september 2014 Christina Eklund Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Gymnasienämnden Delårsrapport per den 31 augusti år 2014 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner delårsrapporten och beräknat helårsutfall +8,0 mnkr för år 2014 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag för gymnasienämnden som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Förvaltningens helårsprognos 2014 är idag ett överskott med ca 8,0 mnkr. Främsta orsakerna till det förväntade överskottet är att den volymersättningen som nämnden fått i anslag för antalet gymnasie- och gymnasiesärskoleelever överstiger det faktiska antalet gymnasie- och gymnasiesärskoleelever som studerar. Alla enheter under nämndens ansvar prognostiserar minst en ekonomi i balans för Gymnasieskolornas ekonomiska läge kan förändras när elevantagningssiffrorna för hösten 2014 blir helt säkra. Men idag finns ingen större oro kring att höstens elevantagningssiffror ska bli sämre än planerat. Antalet gymnasieelever förväntas bli färre än vad gymnasienämnden fick anslag för när kommunfullmäktige beslutade om mål och budget för Det förväntade volymöverskott 6,0 mnkr behövs till viss del för att finansiera kostnadsökningen för Sågbäcksgymnasiets paviljonger. Hyreskostnaden för paviljongerna upphör när Sågbäcksgymnasiet flyttar in i sina nyrenoverade lokaler. Även Huddinge ungdomar som går i gymnasiesärskolan kommer att bli färre än vad som planerades i mål och budget Gymnasiesärskolans förväntade överskott 2013 är 4,0 mnkr. Kostnaderna kring Sågbäcksgymnasiets ombyggnation förväntas bli ca 2,5 mnkr högre än planerat. Ombyggnationen och evakueringen av verksamheten sker under ett år, istället för två som tidigare planerats. Det innebar en POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (2) snabbare produktionstid men till en högre evakueringskostnad eftersom fler paviljonger måste hyras in under en kortare period. Beskrivning av ärendet Två delårsrapporter tas fram för hela kommunen (per mars och per augusti). Nämnderna ska vid dessa tillfällen följa upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan. I delårsrapporterna redovisas nämndens arbete med mål, uppdrag och ekonomi till och med mars respektive augusti, samt en bedömning av arbetet för året. Korta kommentarer lämnas till utfall och prognos. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas i delårsrapporten. Nämndens ekonomiska utfall ska periodiseras till delårsrapporter enligt anvisning i ekonomihandboken. Fokus i rapporteringen ska vara på: nya resultat avvikelser mot plan åtgärder övergripande bedömning av läget Förvaltningens synpunkter Delårsrapport två fokuserar i huvudsak på elevernas kunskaper i form av resultat och slutsatser främst rörande gymnasieexamen och betyg. Andra områden som lyfts fram är resultatet från gymnasiets studerandeenkät, årets medarbetarenkät samt avstämningen av ekonomin för årets andra tertial. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Delårsrapport per den 31 augusti 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten P Joakim Graffner Gymnasiechef

5 GN-2014/270 Delårsrapport per den 31 augusti 2014 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy/vux-avdelningen OKTOBER 2014

6 Innehåll Bedömning och prognos för nämndens arbete... 3 Sammanfattning... 3 Kommunens vision... 4 Gymnasienämndens mål och resultat... 5 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal... 33

7 Bedömning och prognos för nämndens arbete Nöjda invånare Arbetet inom området fortgår enligt plan. Huddinge kommun uppvisar genomgående goda enkätresultat i studerandeunderökningarna inom gymnasieskolan och kommunen följer samma svarsmönster som länet i helhet. Vuxenutbildningens senaste enkätundersökning kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Hållbar samhällsutveckling Arbetet inom området hållbar samhällsutveckling fortgår enligt plan. De nya kunskapsresultaten, för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen, kan inte jämföras med tidigare år då årets åk 3 elever på gymnasiet är de första eleverna som tar examen enligt gy-11 systemet och då vuxenutbildningen har ändrat sin kunskapsuppföljning från hel- till halvårsredovisning som en följd av den nya statistikrapportering till SCB. Jämförelser kan inte heller göras med länet eller riket då den nationella statistiken från skolverket kommer tidigast i december. Sammanfattning Delårsrapport två för gymnasienämnden fokuserar i huvudsak på uppföljningen av resultaten från studerandeenkäterna inom gymnasieskolan samt uppföljningen av kunskapsresultaten inom de nationella gymnasieprogrammen, grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen, svenska för invandrare (sfi), gymnasiesärskolan samt introduktionsprogrammen med utgångspunkt från programmens syften. Attraktiv arbetsgivare Bedömningen för målområdet attraktiv arbetsgivare är att arbetet går enligt plan, även om den totala sjukfrånvaron har ökat. Resultaten från årets medarbetarundersökning visar en positiv utveckling och har en god svarsfrekvens som är högre än tidigare år. Sund ekonomi Bedömningen av gymnasienämndens ekonomi är mycket god. Enheterna har bra kontroll på sina löpande kostnader och vidtar de åtgärder som behövs för att klara målet en ekonomi i balans. Samtliga enheter har idag en ekonomi i balans. Förväntat ekonomiskt resultat 2014 är +8,0 mnkr. Sammanvägd bedömning Arbetet fortgår i sin helhet enligt plan. GYMNASIENÄMNDEN 3

8 Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Genom att kraftsamla kring Barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag, Utveckling och lärande, bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Förvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogisk forskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Vid ett chefsmöte i april fick alla skolledningar i uppgift att arbeta med tre av kännetecknen i den pedagogiska plattformen tillsammans med personalen på den egna skolan. Detta arbete kommer att följas upp på kommande chefsmöte i september. Arbetet med den pedagogiska plattformen fortlöper enligt plan. 4 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

9 Gymnasienämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Nöjda invånare Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Resultat Elever är nöjda med verksamheten i sin skola (1.2) Jag kan rekommendera min skola till andra (%) (Flickor/pojkar) Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever (%) (Flickor/pojkar) Kommunen VT 2014 Nationella program 66 (65/67) 71 (70/72) Kommunen VT 2014 Introduktionsprogrammen 60 (67/54) 56 (62/51) Bedömning Huddinge kommun uppvisar genomgående goda enkätresultat i studerandeunderökningarna inom gymnasieskolan. Kommunen följer samma svarsmönster som länet i helhet sett till andelen nöjda i samtliga påståenden. Vuxenutbildningens senaste enkätundersökning kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. God kommunal verksamhet Systematiskt kvalitetsarbete Åtagande VP 2014: För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdel- GYMNASIENÄMNDEN 5

10 ningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, behöver utvecklas för Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna så att verksamheternas resultat kan följa upp på ett lättare sätt. Uppföljning delår 2: En gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete har arbetats fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Inför varje delårsrapport och inför verksamhetsberättelsen lämnar skolorna ifrån sig ett material som följer en gemensam mall och ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. Skolornas resultat följs även upp i kvalitetsdialoger med respektive skolas skolledning. För att ta reda på vad elever tycker gällande skolornas kvalitet genomförs årligen enkätundersökningar. Nedan följer en redovisning av elevenkäten för gymnasiets nationella program samt elevenkäten för introduktionsprogrammen. Vuxenutbildningens enkätresultat kommer att redovisas i Verksamhetsberättelsen då resultaten från Kommunförbundet Stockholms län, KSL, kom alltför sent för att ha kunnat bearbetas inför denna delårsrapport. Elevenkät gymnasiets nationella program åk 2 Bakgrundsfakta om enkäten För första gången har Huddinge kommun, inom ramen för KSL, deltagit i Stockholms läns gemensamma enkätundersökning för elever i åk 2 på de nationella programmen. I jämförelse med enkäterna från tidigare år innebär detta att påståenden har förändrats eller tagits bort samt att svarsskalan är annorlunda. Årets enkätresultat är därför inte jämförbara med tidigare resultat. Enkäten innehöll 21 påståenden och hade en svarsskala på 1 (instämmer inte alls) till 5 (stämmer helt) samt alternativet vet ej. Enkätsvaren har analyserats i form av andelen nöjda elever (andelen 4 och 5) för varje påstående. Sammanlagt 392 flickor och 383 pojkar besvarade enkäten på de fyra skolorna. Svarsfrekvensen uppgick till 85 procent i kommunen som helhet och på skolnivå varierade den mellan procent. Detta är att betrakta som mycket höga och tillförlitliga svarsfrekvenser. Nedan följer en översiktlig redovisning av enkätresultaten. Resultaten på kommunnivå Huddinge kommun uppvisar genomgående goda resultat. Sett till andelen nöjda i samtliga påståenden framkommer att kommunen följer samma svarsmönster som länet i helhet. Det finns inte något påstående där skillnaden mellan kommunen och länet är markant. Eftersom det är något som skolorna arbetat med, är det särskilt positivt att andelen nöjda vad gäller påståendet Utvecklingssamtalet med min mentor/handledare känns meningsfullt är högre i kommunen än i länet (59 procent jämfört med 53 procent). Även i påståendet Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat är andelen nöjda högre i kommunen jämfört med i länet (56 procent jämfört med 53 procent). Sett till enkätresultaten inom kommunen framkommer däremot ofta påtagliga skillnader både mellan skolor och program. En generell analys av resultaten på programtypsnivå visar att skillnaden i andelen nöjda framförallt framkommer i påståenden som rör kontakten med framtida arbetsliv och huruvida undervisningen motiverar till vidare lärande, där elever på yrkesprogrammen uppger sig vara mer nöjda än eleverna på de högskoleförberedande programmen. Under elevdiskussionen som hölls i samband med den politiska referensgruppen i maj, efterfrågade också eleverna mer arbetslivskontakt. Elever från de högskoleförberedande programmen önskade fler studiebesök och föredrag av personer med olika yrken, för att få mer inspiration och bättre information inför framtida studie- och yrkesval. Skillnader mellan könen Något som granskats närmare i årets analys är skillnaderna mellan flickor och pojkar. Flickor och pojkar har samma svarsmönster vad gäller andelen positiva svar, men andelen nöjda pojkar är större än andelen nöjda flickor och skillnaden mellan könen ökar ju mindre nöjda eleverna som helhet uppger sig vara. Nedanstående tabeller visar gymnasieverksamhetens styrkor och svagheter, mätt i påståenden med högst respektive lägst andel positiva svar. Påståenden med störst andel positiva svar (%) Flickor Pojkar Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Mina lärare är kunniga i sina ämnen Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

11 Påståenden med lägst andel positiva svar (%) Flickor Pojkar Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Pojkarna är mer, eller mycket mer, nöjda än flickorna i 20 av 21 påståenden. Spridningen mellan könen är dock olika stor mellan de olika skolorna och inom de olika programmen. Störst spridning mellan könen finns bland yrkeseleverna. Pojkarna på yrkesprogrammen är generellt sett de mest nöjda eleverna i kommunen. Nedanstående tabell visar de påståenden där skillnaden mellan andelen nöjda flickor och pojkar är som störst i kommunen som helhet. Påståenden med störst skillnad mellan könen (%) Flickor Pojkar Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Det är arbetsro på mina lektioner Mina lärare samarbetar kring mitt lärande Skillnader mellan könen var något som diskuterades mycket med eleverna under den politiska referensgruppen och flera möjliga förklaringar presenterades. Där framkom att pojkar och flickor kan uppleva olika faktorer som olika viktiga. Flickor kan exempelvis uppleva möjlighet till inflytande som viktigare än vad pojkarna gör. Eleverna var eniga om att flickor har mer press på sig ända från grundskolan och därmed oftare ställer högre krav på sig själva, sin undervisning och sina lärare, vilket kan innebära att de är mindre nöjda än pojkarna. innan de började gymnasieskolan hjälpte dem att välja rätt. Däremot är det endast 49 procent som anser sig vara nöjda med arbetsron i klassrummet. När det gäller arbetsron råder det även mycket stor spridning mellan både kön och program. Lärandet Svaren på de påståenden som rör lärandet och lärandemiljön visar att det är områden som kan förbättras. Trots att 77 procent (80 procent i länet) av eleverna upplever att lärarna är kunniga i sina ämnen och 74 procent (78 procent i länet) av eleverna anser att de blir positivt bemötta av sina lärare, uppger endast 46 procent (49 procent i länet) att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera. Under den politiska referensgruppen var det en grupp elever som sa att om en stor summa pengar skulle satsas på skolan, så skulle de önska att pengarna lades på en utbildning som lärde lärarna att motivera eleverna att lära sig. Det visar att eleverna anser frågan som väldigt viktig. Enkätresultaten visar att eleverna inte heller är helt nöjda med variationen på arbetssätten (53 procent nöjda elever jämfört med 55 procent i länet), lärarnas samarbete kring elevernas lärande (56 procent nöjda elever jämfört med 55 procent i länet), återkopplingen kring studieresultaten under kursens gång (52 procent nöjda elever, samma som länet) samt information gällande vad eleverna kan göra för att förbättra resultaten (56 procent nöjda elever jämfört med 53 procent i länet). Detta är faktorer som har samband med hur studiemotiverade eleverna är och kan bli. En förklaring till missnöjet kring återkoppling och information om studieresultat kan vara att det nya betygssystemet fortfarande upplevs som ovant, vilket gör att eleverna är i behov av mer vägledning. Under den politiska referensgruppen framkom att eleverna trodde att detta skulle bli bättre med tiden, men det framfördes önskemål om att utvecklingssamtalen skulle utvecklas än mer och förutom en lägesstatus även innehålla hjälp med att tolka de nationella kunskapskraven samt en plan på vad eleven behöver göra för att nå högre resultat. Eleverna efterfrågade även mer samarbete mellan lärarna i syftet att få mer likvärdiga bedömningar. Trygghet och trivsel Resultaten visar att 92 procent av eleverna är trygga på sin skola och att 77 procent av eleverna är nöjda med stämningen på skolan. Detta är mycket glädjande och något som återspeglas i att en stor andel elever anser sig kunna rekommendera sin skola till andra elever (66 procent). 71 procent av eleverna anser sig även kunna rekommendera sitt program till andra, vilket antyder att många elever är nöjda med sina programval. Det kan bero på att den information om de olika programmen som nådde eleverna Inflytande Vid Skolinspektionens tillsyn av kommunens gymnasieskolor under våren 2012 påtalades brister gällande elevernas inflytande. Av enkätresultaten att döma är inflytande att betrakta som ett fortsatt förbättringsområde, trots de åtgärder som skolorna har vidtagit inom området. Endast 37 procent (39 procent i länet) av eleverna anser sig nöjda med sina möjligheter att påverka innehållet i lektionerna och endast 40 procent (samma som i länet) av eleverna GYMNASIENÄMNDEN 7

12 anser sig nöjda med sina möjligheter att påverka hur de arbetar på lektionerna. Enkäten visar även att skolorna behöver bli bättre på att ta tillvara på elevernas synpunkter, eftersom 56 procent (54 procent i länet) av eleverna inte instämmer med påståendet att detta görs på ett bra sätt på deras skola idag. Sambandsanalyser Vad påverkar elevers vilja att rekommendera sin skola? Eftersom gymnasieskolan befinner sig i en hårt konkurrensutsatt kontext är det viktigt att arbeta för upprätthållandet av en hög andel elever som kan rekommendera sin skola till andra elever. Andelen elever som anser sig kunna göra det är relativt hög i kommunen som helhet (66 procent), men spridningen är mycket stor mellan skolorna (mellan procent). Ett sätt att följa upp påståendet Jag kan rekommendera min skola till andra elever, är att undersöka vilka andra påståenden som det korrelerar positivt med. Det ger en anvisning om vilka faktorer eleverna anser vara viktiga för att de ska kunna rekommendera sin skola. Tabellen nedan anger vilka påståenden som har starkast samband med elevernas vilja att rekommendera sin skola. En korrelationskoefficient (r) på +1 innebär maximalt positivt samband. Sambandsanalys, kommunen som helhet Påstående Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola r 0,44 0,44 Jag får extra hjälp om jag behöver 0,44 Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 0,44 Det finns en viss skillnad mellan könen vad gäller vilka påståenden som har starkast samband med viljan att rekommendera sin skola. För flickorna framkommer att påståendena Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola (r=0,46) samt Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (r=0,45) har starkast samband, medan påståendena Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt (r=0,51) samt Jag får extra hjälp om jag behöver (r=0,49) uppvisar högst korrelation för pojkarna. Detta antyder återigen att flickor och pojkar kan lägga olika stor vikt vid olika faktorer när de bedömer hur nöjda de är. Elevenkät gymnasiets introduktionsprogram Det saknas en enkät för introduktionsprogrammen på länsnivå vilket gör att jämförelser med länet inte är möjliga. Eftersom introduktionsenkätens frågor är de samma som i enkäten som riktar sig till de nationella programmen är det möjligt att jämföra vad Huddinges introduktionselever tycker med eleverna i årskurs 2 på Huddinges nationella program. I årets enkätundersökning för introduktionseleverna var svarsfrekvensen 76,6 procent. Upplevd trygghet, lärarnas kunnande samt att lärarna bemöter eleverna på ett bra sätt är de påståenden som har flest positiva svar (över 80 procent). De påståenden som mäter nöjdheten med inflytandet, vägledningen och arbetslivskontakten har den lägsta andelen positiva svar (50-60 procent). Det finns en könsdifferens på omkring tio procentenheter för de påståenden som mäter lärandemiljö och inflytande samt nämndmålet nöjda elever. När det gäller lärande är könsskillnaderna marginella och för området trygghet är det enbart påståendet som mäter hur lärarna bemöter eleverna som har en skillnad mellan könen då 92 procent av flickorna upplever sig bli bemötta på ett bra sätt i jämförelse med 77 procent av pojkarna. Medan skillnaderna mellan könen inte är så stora på kommunnivå är de däremot det om man går ned på enhetsnivå. För exempelvis påståendet Jag känner mig trygg på min skola kan skillnaden mellan pojkar och flickor uppgå till tjugofyra procentenheter på en av skolorna, 69 procent av pojkarna och 93 procent av flickorna upplever sig trygga. Flickorna rekommenderar sin skola i större utsträckning än pojkarna och flickorna på introduktionsprogrammen är mer positivt inställda än pojkarna till de flesta påståenden vilket är motsatsen till hur det ser ut på de nationella programmen där pojkarna generellt är mer positivt inställda. Flickorna på introduktionsprogrammen är dessutom generellt nöjdare än pojkarna i årskurs 2 på de nationella programmen. På enhetsnivå uppvisar vissa påståenden stora skillnader i andelen positiva svar. Det påstående som mäter arbetsron har en enhetsvariation mellan procent. Ett annat påstående där det föreligger en stor enhetsskillnad är helhetsomdömet Jag kan rekommendera min skola till andra. Där ligger spridningen i andelen positiva svar på procent. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS För att möjliggöra för skolorna att följa upp sina resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete måste de på ett enkelt sätt kunna få tillgång till statistik. I kommunens lednings- och informationssystem, LIS, saknas fortfarande statistik gällande vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och introduktionsutbildningarna. En projektgrupp har bildats som ska möjliggöra för vuxenutbildningen att få tillgång till sin statistik i LIS. Gruppen arbetar för närvarande tillsammans med en konsult för att gå igenom hela vuxenutbildningens databas i Procapita, något som beräknas bli klart under hösten. Först 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

13 när detta är genomfört kommer statistik kunna överföras till LIS. E-förvaltning Åtagande VP 2014: Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Även tjänsten ansökan till vuxenutbildningen behöver ses över och automatiseras. Uppföljning delår 2: Arbetet med att automatisera de befintliga e-tjänsterna har ännu inte kommit igång men det planeras att starta under hösten. Sociala medier Åtagande VP 2014: För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande. Uppföljning delår 2: Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, och vårt sätt att hantera dessa kanaler speglar i hög utsträckning hur vi lever upp till våra kärnvärden. Under våren har förvaltningens ledningsgrupp fått en genomgång i hur kommunikationsenheten planerar för och arbetar med sociala medier. Detta för att skapa en samsyn i hur vi hanterar sociala medier samt för att skapa förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i desamma. Målet är att under hösten genomföra en utbildning/genomgång för samtliga chefer inom förvaltningen. Under hösten färdigställs en plan för hur förvaltningen ska arbeta med att lyfta de prioriterade områdena i sociala medier. Ett arbete som ska kopplas ihop med förvaltningens nya webbplats pedagog Huddinge som lanserats i september. Valfrihet med kvalitet Efterfrågan av högkvalitativa program Åtagande VP 2014: På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan användas för att särskilja skolorna från varandra och därigenom underlätta elevens fria val. Uppföljning delår 2: Varumärkesarbete Varje skola har tillsammans med kommunikatören på BUF formulerat ett utkast till profilmaterial. Arbetet fortsätter nu med att förtydliga detta till en profilbeskrivning. Skolorna ska tänka in sin profil och göra den tydlig i alla aktiviteter som görs, till exempel vid öppna hus, informationkvällar, mässa, gymnasiedagar etc. Till hösten 2014 lanseras Gymnasieval Huddinge, en responsiv webbplats som är riktad till ungdomar som ska välja till gymnasiet. Den ersätter tidigare trycksak. En webbplats går enklare att hålla uppdaterad, är mer miljövänlig och mer kostnadseffektiv än en trycksak. På webben presenteras våra gymnasieskolor, deras utbud och vilka resurser som finns och här framgår också skolornas olika profileringar. Webbplatsen går att komma åt från såväl mobil, surfplatta som från en dator. Översyn av Samverkansavtalet Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i uppdrag att genomföra en översyn av nuvarande samverkansavtal för länets gymnasieutbildningar. Uppdraget är att ta fram förslag till förändringar som bidrar till att säkerställa den gemensamma gymnasieregionen och utvecklingen av densamma. KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 augusti 2014 att rekommendera kommunerna i samverkansområdet att teckna ett nytt samverkansavtal. Rekommendationen avser ett reviderat samverkansavtal, en modell för gemensamma programpriser, en länsprislista för 2015 (inklusive en modell för uppräkning) samt en modell för strukturtillägg och finansiering av denna. KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 1 december 2014, vilket innebär att detta tas upp som ett eget ärende vid gymnasienämndens möte i november. Gemensam vuxenutbildningsregion - Brett utbud av utbildningar Åtagande VP 2014: Under året kommer vi att verka för en gemensam vuxenutbildningsregion utifrån de ställningstagande som nämnden fattar beslut om vid novembernämnden. Uppföljning delår 2: Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått under lång tid inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län. Förutsättningarna för en länsgemensam vuxenutbildningsregion har dock förändrats under 2014 beträffande en länsgemensam upphandling, därför har istället ett delregionalt samarbete inletts. GYMNASIENÄMNDEN 9

14 Ett samarbete mellan de södra Södertörnskommunerna har påbörjats gällande en gemensam upphandling av den gymnasiala vuxenutbildningen. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Åtagande VP 2014: Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Åtagandet följdes upp i delårsrapport 1. Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Resultat Kommunen VT 2014 Nationella program Kommunen VT 2014 Introduktionsprogrammen GYMNASIEEXAMEN Andel elever med gymnasieexamen 2 (%) (Flickor/Pojkar) 70,7 (73,9 / 67,8) - Andel elever med högskoleförberedande examen 3 (%) (Flickor/Pojkar) 73,4 (78,6 / 68,1) - Andel elever med Yrkesexamen 4 (%) (Flickor/Pojkar) 61,3 (50,7 / 66,9) - Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) 1 Genomsnittligt betygspoäng 5 (Flickor/Pojkar) Genomsnittligt betygspoäng högskoleförberedande examen (Flickor/Pojkar) Genomsnittligt betygspoäng yrkesexamen (Flickor/Pojkar) Andel elever 6 med grundläggande högskolebehörighet (%) (Flickor/Pojkar) 14,1 (14,4 / 13,8) 14,4 (14,5 / 14,2) 13 (13,4 / 12,8) 89,0 (94,3 / 83,8) STUDIEBEVIS Andel elever med studiebevis 7 (%) (Flickor/Pojkar) 28,4 (24,8 / 31,5) - 1 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 2 Som andel av antalet elever totalt registrerade på ett nationellt program enligt GY11 i åk 3. 3 Som andel av antalet elever totalt registrerade på ett högskoleförberedande program GY11 i åk 3. 4 Som andel av antalet elever totalt registrerade på ett yrkesprogram GY11 i åk 3. 5 Bland de som tagit gymnasieexamen. 6 Som andel av de med gymnasieexamen. 7 Som andel av antalet elever totalt registrerade på ett nationellt program enligt GY11 i åk DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

15 Gymnasieskola och vuxenutbildning har en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen (2.3) 8 Elever har inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan (1.3) 9 Eleverna har god lärandemiljö (2.7) 10 Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) 11 Genomsnittligt betygspoäng, studiebevis (%) (Flickor/Pojkar) Andel elever med studiebevis med E i gymnasiearbetet (%) (Flickor/Pojkar) Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Jag får extra hjälp om jag behöver (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Mina lärare informerar mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Mina lärare hjälper mig att första vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat (andel positiva svar, %) (Flickor/Pojkar) Mina lärare samarbetar kring mitt lärande (andel positiva svar, %) (Flickor/Pojkar) Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen (andel positiva svar, %) (Flickor/Pojkar) Det är arbetsro på mina lektioner (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Det är en positiv stämning på min skola (andel positiva svar, %) (Flickor/Pojkar) Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt (andel positiva svar, %) (Flickor/Pojkar) Jag känner mig trygg på min skola (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning (andel positiva svar, %) (Flickor/pojkar) 9,3 (9,0 / 9,5) - 70,5 (73,0 / 68,8) 46 (44 / 49) 65 (61 / 69) 68 (68 / 69) 56 (46 / 66) 56 (51 / 62) 44 (41 / 48) 40 (34 / 46) 37 (34 / 40) 49 (44 / 55) 77 (75 / 78) 74 (73 / 75) 92 (91 / 93) 69 (68 / 70) - 70 (70/70) 68 (67/68) 73 (70/75) 76 (76/75) 71 (76/67) 58 (62/54) 59 (65/54) 55 (62/49) 68 (72/64) 72 (70/70) 83 (92/77) 85 (82/84) 61 (65/57) 8 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. 9 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. 10 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. 11 Resultat från elevenkäten åk 2 samt elevenkät introduktionsprogrammen. GYMNASIENÄMNDEN 11

16 Kunskapsresultat vuxenutbildningen period 1, 1 januari-30 juni 2014 Andel godkända betyg har beräknats utifrån summan av antal godkända betyg dividerat med totalt antal satta betyg. Samtliga siffror är tagna från databasen procapita. Andel elever (%) Mål Mått Resultat Totalt Andel kvinnor Andel män Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Lägst betyg E SFI, D-kursen 91 GrundVux 95 Lägst betyg E Betyg F Lägst betyg E Svenska som andra språk Engelska Matematik Samhällskunskap Betyg F GyVux 82 Klassrumsundervisning Distansundervisning Yrkesvux Lärlingsutbildning för vuxna Bedömning Läsåret 2013/2014 var det första år som eleverna lämnade gymnasieskolan med betyg enligt GY11, vilket innebär att läsårets resultat inte är jämförbara med tidigare års resultat. Eftersom någon nationell statistik inte finns att tillgå förrän tidigast vid årsskiftet, är inte heller några jämförelser med riket möjliga. För vuxenutbildningen har tidsperioden för kunskapsuppföljningen ändrats i och med ny statistikrapportering till SCB, vilket lett till en övergång från helårsredovisning till halvårsredovisning. KUNSKAPER Åtagande prioriterade utvecklingsområden VP 2014: Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och IT i undervisningen 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. Uppföljning delår 2: Språkutveckling Den projektgrupp för språkutveckling som har bildats, har under våren arbetat fram sin projektplan. Fokus i projektet ligger på att undersöka hur man arbetar med att öka elevernas läsförståelse och hur det språkutvecklande arbetet bedrivs på de olika gymnasieskolorna och inom den kommunala vuxenutbildningen. Initialt sker en kartläggning av detta arbete. En plan för kartläggningen, som kommer att ske genom intervjuer av rektorer och olika lärarkategorier, har tagits fram och detta arbete påbörjades i slutet av augusti. Ett samarbete har också inletts med Södertörns högskola som kommer att delta i analysen av det insamlade materialet. Samtliga skolor har ett pågående arbete inom området, ett arbete som stöds av de förstelärare och de lektorer som finns på skolorna i svenska, svenska som andra språk, specialpedagogik och språkutvecklande arbete. Matematikutveckling Under våren har uppföljningar och utvärderingar börjat genomföras av de utvecklingsinsatser som pågår. Inom 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

17 ramen för följeprojektet Matematik har ett antal projektoch styrgruppsmöten genomförts. Första omgången av Matematiklyftet är avslutat och i höst inleds omgång två. Matematikämnet brottas fortfarande med låga resultat. Skolorna förklarar detta bland annat med att GY11 ökat kraven på förkunskaper inom matematik, förkunskaper som eleverna inte har med sig från grundskolan. Skolorna beskriver hur de på en mängd olika sätt försöker lyfta matematikresultaten; schemaändringar, fler matematiktimmar, förstelärartjänster, handledning i pedagogik för lärarna, högre lärartäthet i matematikämnet, individuellt elev stöd och stöd i grupp, IT-verktyg, läsprojekt-matematikboken, flipped classroom och andra åtgärder. Satsningen matematiklyftet har inte uppvisat någon tydlig positiv effekt ännu vilket kan förklaras med att denna kompetensutveckling bland lärarna endast har fortgått under ett års tid. IT i undervisningen Projektet IT i Undervisningen löper enligt plan. Vi har under vårens projektmöten inventerat egna IT-relaterade projekt/aktiviteter. Inventeringen fortsätter under hösten med samtliga enheter. Vi kommer även att skicka ut enkäter för att fastställa vissa IT-relaterade nyckeltal som ingår i den beslutade e-strategin. För att stödja och säkerställa utvecklingen med IT i undervisningen har varje enhet inför delårsrapport 1 arbetat fram sin IT- plan, där skolan beskriver hur man vill använda IT för att skapa variation i undervisningen, som ett kompensatoriskt verktyg för elever samt hur IT kan stödja och avlasta lärare och övrig personal i deras administrativa arbete. I dessa planer framgår hur skolorna redan idag använder IT som en del av den pedagogiska utvecklingen och hur skolorna ska utveckla det än mer framöver. Som stöd i denna utveckling finns även förstelärartjänster. Åtagande för kunskap VP 2014: Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Skolorna arbetar aktivt för att skapa en modern utbildningsmiljö som ger stimulans och arbetsro för eleverna. Uppföljning delår 2: Kunskapsuppföljning av elever i årskurs 3 på nationella program Läsåret 2013/2014 var det första år som eleverna lämnade gymnasieskolan med betyg enligt GY11, vilket innebär att läsårets resultat inte är jämförbara med tidigare års resultat. Eftersom någon nationell statistik inte finns att tillgå förrän tidigast vid årsskiftet, är inte heller några jämförelser med riket möjliga. Det är därför viktigt att de kunskapsresultat som presenteras i tabellen ovan och i den beskrivning som följer nedan betraktas som preliminära, eftersom de mått som tagits fram på förvaltningen inför denna delårsrapport kan komma att skilja sig från hur mått tas fram och vilka mått som redovisas i nationell statistik framöver. Därutöver måste en serie mätningar över tid finnas tillgängliga innan några eventuella trender kan avläsas. Årets resultat kan därmed endast tjäna som nuläge och utgångsläge för framtida jämförelser. Förutom nya ämnesplaner, nya kunskapskrav, ny betygsskala har GY11 även innefattat nya examensregler. En elev som avslutar gymnasiet med uppfyllda krav för en yrkesexamen alternativt en högskoleförberedande examen får en gymnasieexamen, medan en elev som inte uppnår kraven för sin examenstyp får ett studiebevis. En elev som avbryter sina studier får ett samlat betygsdokument. Kunskapsmått För att bedöma hur väl de nationella kunskapsmålen har uppnåtts i årskurs tre används följande mått: (1) andel elever med gymnasieexamen, (2) genomsnittligt betygspoäng samt (3) andel elever med grundläggande behörighet till högskolan. Eftersom godkänt betyg (betyget E) i gymnasiearbetet är ett av examenskraven på samtliga nationella program, har även måttet andel elever med studiebevis med E i gymnasiearbetet tagits fram, i syfte att undersöka GYMNASIENÄMNDEN 13

18 om gymnasiearbetet kan vara en förklaring till varför elever inte uppnår kraven för gymnasieexamen. Samtliga resultatet hämtas från kommunens lednings- och informationssystem (LIS), som även tillhandahåller könsseparerad statistik. Elevsammansättning Totalt 850 elever var registrerade på ett nationellt program enligt GY11 i årskurs 3 under det gångna läsåret. Av dessa läste 77 procent ett högskoleförberedande program och 23 procent ett yrkesprogram. Fördelningen mellan könen var relativt jämn på de olika högskoleförberedande programmen, med undantag för det humanistiska programmet där alla elever var flickor och det tekniska programmet där 85 procent var pojkar. När det gäller yrkesprogrammen var pojkarna i majoritet, (65 procent pojkar, 35 procent flickor). Inget av yrkesprogrammen hade en jämn könsfördelning. Flera av yrkesprogrammen hade en helt, eller nästan helt, enkönad elevsammansättning. Uppdelningen i pojk- och flickprogram är tydlig. Exempel på detta är Hantverksprogrammet-Frisör med 100 procent flickor, Barn- och fritidsprogrammet med 95 procent flickor, Vård- och omsorgsprogrammet med 87 procent flickor, El- och energiprogrammet med nästan 98 procent pojkar och VVS- och fastighetsprogrammet där samtliga elever var pojkar. Elevbortfall i statistiken Den uppföljningen som görs här omfattar de elever som varit inskrivna på ett nationellt program enligt GY11. De elever som läst något av introduktionsprogrammen följs inte upp i tabellen ovan eller i redovisningen som följer nedan, eftersom dessa elever aldrig kan få gymnasieexamen så länge de läser ett introduktionsprogram. Förvaltningen kommer framöver att följa upp kunskapsresultaten på introduktionsprogrammen på annat sätt. Elever med skyddad identitet följs inte heller upp varken här eller i LIS. Inför skrivandet av denna delårsrapport är det 8 elever som varit registrerade på ett nationellt program enligt GY11 som inte går att följa i statistiken i LIS. Detta innebär att 8 registrerade elever varken fått en gymnasieexamen eller ett studiebevis. Det kan bero på att dessa elever avbrutit sina studier innan läsårsavslutet eller att de fått förlängd studietid och ska läsa ett fjärde år under nästa läsår, vilket innebär att de ännu inte slutfört gymnasieskolan. Då de 8 eleverna varit registrerade på ett nationellt program i åk 3 är de dock medräknade i totalantalet elever i åk 3. Fram till och med nästa läsår är det möjligt för elever att slutföra gymnasieskolan enligt det gamla systemet. Detta läsår var det 9 elever som gjorde det. 7 av dessa avgick med slutbetyg och 2 elever avgick med samlade betygsdokument. Eleverna är inte inkluderade i statistiken för GY11 eftersom slutbetyg inte är jämförbara med dagens gymnasieexamen. Läsårets resultat, nationella programmen åk 3 1. Andel elever med gymnasieexamen När en elev har avslutat ett gymnasieprogram kan den få en gymnasieexamen, antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska gymnasiearbetet vara godkänt. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. Av totalt 850 registrerade elever på ett nationellt program i årskurs 3 slutförde 601 elever (70,7 procent) gymnasieskolan med uppnådda krav för en gymnasieexamen och 241 elever (28,4 procent) avgick med ett studiebevis. Av de elever som avgick med en gymnasieexamen var det 80,5 procent (484 elever) som tog en högskoleförberedande examen och 19,5 procent (117 elever) som tog en yrkesexamen. Variationen i andelen elever med gymnasieexamen förekom både mellan skolorna och mellan könen, vilket framkommer i tabellen nedan. Samtliga värden är på skolnivå. Variation i andel med gymnasieexamen högst och lägst på skolnivå (%) Lägsta värde Kommunmedel Högsta värde Skola 54,6 70,7 77,1 Flickor 52,9 73,9 81,8 Pojkar 54,2 67,8 75,3 Av tabellen framgår att andelen elever med gymnasieexamen varierade mellan kommunens gymnasieskolor. Spridningen var 54,6-77,1 procent. Andelen flickor med gymnasieexamen var större än andelen pojkar, detta trots att pojkarna generellt sett är mer nöjda med skolan (se avsnittet om elevenkäten). Under elevdiskussionen som hölls i samband med politisk referensgrupp i maj, framfördes förklaringen att det är vanligare för pojkar att glida igenom högstadiet utan att utveckla studievanor vilket leder till att de lättare blir skoltrötta under gymnasietiden när kraven blir 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

19 högre. Samtidigt som andelen flickor med gymnasieexamen är större än andelen pojkar, är spridningen mellan flickorna större. Detta framträder särskilt på programtypsnivå, vilket framkommer i tabellen nedan. Andel med gymnasieexamen Kommunen, programtypsnivå (%) Högskoleförberedande program Yrkesprogram Kommunen 73,4 61,3 Flickor 78,6 50,7 Pojkar 68,1 66,9 Tabellen visar att 73,4 procent av de elever som läste ett högskoleförberedande program uppnådde kraven för gymnasieexamen, medan motsvarande siffra för elever på yrkesprogrammen var 61,3 procent. Bland pojkarna är dock skillnaden mellan de olika programtyperna väldigt liten, 1,2 procentenheter, vilket kan jämföras med skillnaden på 27,9 procentenheter bland flickorna. Ungefär varannan flicka på yrkesprogrammen uppnådde examenskraven, vilket är lågt och betydligt lägre än andelen pojkar som gjorde det. 2. Genomsnittligt betygspoäng Genomsnittligt betygspoäng, kommunnivå Kommunen Flickor Pojkar Gymnasieexamen 14,1 14,4 13,8 Högskoleförberedande examen 14,4 14,5 14,2 Yrkesexamen 13 13,4 12,8 Studiebevis 9,3 9,0 9,5 Av tabellen framgår att den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen var 14,1 poäng. Genomsnittet för flickorna är högre än för pojkarna, vilket innebär att trenden med högre resultat bland flickor fortfarande håller i sig även i GY11systemet. Detta gäller även generellt sett på yrkesprogrammen, trots att andelen flickor som uppnår kraven för yrkesexamen är låg. Bland elever med studiebevis är det dock pojkarna som generellt sett har högre genomsnittligt betygspoäng. Spridningen i genomsnittligt betygspoäng bland pojkar med studiebevis på de olika skolorna är 8,7 11,4 poäng och 7,3 10,0 poäng bland flickorna. Trots att andelen flickor med studiebevis är lägre än andelen pojkar med studiebevis, får flickor med studiebevis generellt sett alltså lägre genomsnittligt betygspoäng. Resultaten visar därmed att flickorna ligger i båda ytterkanterna, dvs. uppvisar både högst och lägst resultat. Detta antyder att det kan finnas olika orsaker till varför flickor och pojkar inte når examenskraven. Av årets elevenkät, som förvisso besvarades av elever i årskurs 2, framkom t.ex. att flickorna i större utsträckning än pojkarna var missnöjda med möjligheten till att få extra hjälp vid behov samt med arbetsron på lektionerna, faktorer som har stor påverkan på resultaten framför allt för de elever som av någon anledning redan har svårigheter att uppnå kursmål och betygskrav. 3. Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan En uppföljning av kunskapsresultaten bör ske med utgångspunkt i de olika programmens syften. När resultaten för det tredje måttet på elevernas kunskapsresultat, andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till högskolan, granskas är det därför viktigt att ha i åtanke att det finns en tydlig skillnad mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen gällande deras syfte. Att uppnå en maximalt hög andel elever med grundläggande högskolebehörighet kan i och med GY11 reformens konstruktion därmed inte vara ett mål i sig självt. Efter ett yrkesprogram ska eleverna inneha en yrkestillhörighet, praktiska specialkunskaper som yrket kräver samt vara förberedda på att kunna börja arbeta direkt efter examen, medan elever som slutför högskoleförberedande program ska inneha en bra grund för fortsatta studier på universitet och högskola. En examen från ett högskoleförberedande program ger alltid grundläggande högskolebehörighet medan en yrkesexamen med automatik inte ger det. En elev med yrkesexamen får grundläggande behörighet till högskolan om den också har godkända betyg i kurserna engelska 6, svenska 2, svenska 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3. Dessa kurser kan ingå i utbildningen på programmet i annat fall har eleven alltid rätt att läsa kurserna inom det individuella valet eller som utökat program. Eleven har också rätt att läsa kurserna inom den kommunala vuxenutbildningen efter examen. Eftersom samtliga elever som uppnår kraven för en högskoleförberedande examen automatiskt uppfyller kraven för grundläggande högskolebehörighet, kommer andelen vara olika stor på olika skolor, beroende på fördelningen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Grundläggande högskolebehörighet, som andel av elever med gymnasieexamen Kommunen Flickor Pojkar Huddinge totalt Antal elever med grundl. högskolebeh Andel med grundl. högskolebeh. (%) 89,0 94,3 83,8 Högskoleförberedande program Antal elever med GYMNASIENÄMNDEN 15

20 grundl. högskolebeh. (= elever med högskoleförberedande examen) Yrkesprogram Antal elever med grundl. högskolebeh. Andel med grundl. högskolebeh. (%) ,6 50,0 41,0 Totalt 535 av alla elever i åk 3 (62,9 procent), slutförde gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet. Av tabellen framgår att 89 procent av alla elever som uppnådde kraven för gymnasieexamen uppnådde grundläggande behörighet till högskolan. Trots att högskolebehörighet inte är ett primärt syfte med yrkesprogrammen, uppnådde 43,6 % av eleverna med en yrkesexamen behörighet till högskolan. Andelen flickor på yrkesprogrammen med grundläggande högskolebehörighet var större än andelen pojkar. Barn- och fritidsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet var de yrkesprogram med störst andel elever med grundläggande behörighet till högskolan. Inga elever på hantverksprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet slutförde gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet. Programjämförelser Ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet är de enda högskoleförberedande program som finns på fler än en av kommunens gymnasieskolor. Mätt i antalet elever var de också de fyra största programmen i kommunen. Totalt 626 av 850 elever läste något av dessa fyra program (312 flickor och 314 pojkar). Vad gäller yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet det enda som finns på fler än en skola. Dock läste endast en flicka, jämfört med 42 pojkar, detta program, vilket innebär att resultaten inte kan jämföras utifrån ett könsperspektiv. Vid en jämförelse av olika program med varandra är det i dagsläget därför mest lämpligt att jämföra de fyra ovan nämnda högskoleförberedande programmen. De program som bara fanns på en skola, där antalet elever var litet eller könsfördelningen ojämn riskerar att uppvisa flertalet individ-, klass- och/eller skolbundna resultat, vilket innebär att tillförlitligheten av en jämförelse rimligen kan ifrågasättas. Från och med nästa läsår kommer samtliga program åtminstone kunna jämföras både över tid och med riket. Av de fyra ovan nämnda högskoleförberedande programmen var andelen elever med gymnasieexamen störst på det naturvetenskapliga programmet. Där nådde 82,1 procent av eleverna examenskraven och spridningen mellan könen var endast 0,4 procentenheter. Även spridningen mellan skolorna var som lägst på detta program (73,8-86,5 procent). Det var även det högskoleförberedande program med högst genomsnittligt betygspoäng. Spridningen mellan skolorna låg på 14,5-15,9 poäng. Andelen elever med gymnasieexamen var som lägst på teknikprogrammet; 62,1 procent av eleverna uppnådde examenskraven. Dock var spridningen i genomsnittligt betygspoäng mellan skolorna (13,8-14,6 poäng) samt mellan könen som lägst på teknikprogrammet. Störst spridning i genomsnittligt betygspoäng mellan skolorna (12,4-14,9 poäng) och könen återfanns på ekonomiprogrammet. Även spridningen mellan skolorna i andelen elever med gymnasieexamen var som störst på detta program, mellan 57,9-89,5 procent av eleverna uppnådde examenskraven. Störst spridning mellan könen gällande andelen elever med gymnasieexamen fanns dock bland eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet. Där uppnådde 80,5 procent av flickorna, men endast 53,3 procent av pojkarna, examenskraven. På teknik-, ekonomi- och det naturvetenskapliga programmet var däremot andelen pojkar med gymnasieexamen större än andelen flickor. När det gäller yrkesprogrammen så framkommer att det inte alltid är de program med en hög andel elever med gymnasieexamen som uppvisar ett högt genomsnittligt betygspoäng. Ett exempel på detta är VVS- och fastighetsprogrammet, som uppvisade näst högst andel elever med yrkesexamen (71,4 procent), men näst lägst genomsnittligt betygspoäng bland yrkesprogrammen (12,2 poäng). Skolorna har arbetat aktivt för att få så många elever som möjligt att nå en gymnasieexamen och vissa elever har precis uppnått de krav som ställs och har därmed inte så höga betygssnitt. Studiebevis och gymnasiearbete finns det något samband? Totalt 241 av alla elever (100 flickor och 141 pojkar) som var registrerade i årskurs 3 på ett nationellt program enligt GY11 slutförde gymnasieskolan med ett studiebevis (28,4) procent. Eftersom ett av åtagandena i verksamhetsplanen är att kommunen ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år, är det viktigt att kartlägga varför eleverna inte lyckas med det. Ett av kraven som ställts på samtliga nationella program är att elever ska uppnå godkänt betyg (betyget E) i ett programrelaterat gymnasiearbete för att erhålla en gymnasieexamen. Därför har måttet andel elever med studiebevis med E i gymnasiearbetet tagits fram inför denna delårsrapport, för att undersöka om gymnasiearbetet kan vara en av förklaringarna till den relativt höga andelen elever med studiebevis. 16 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-13 GN-2014/400.601 1 (2) HANDLÄGGARE Rivelis, Marta Marta.Rivelis@huddinge.se Gymnasienämnden Plan för intern kontroll för

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S)

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-07-08 GN-2013/163.704 1 (4) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden Remissvar - Handelscollege, motion väckt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kallelse till gymnasienämnden

Kallelse till gymnasienämnden GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 6 november 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2, Kungstensgymnasiet Rapporten innehåller resultaten för enskild skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena: Trygghet och trivsel,

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Stockholms län Stockholm Elektrikergymnasiet Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Delårsrapport per den 31 mars år 2014 för gymnasienämnden

Delårsrapport per den 31 mars år 2014 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-11 GN-2014/149.182 1 (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan 08-535 360 13 Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Delårsrapport per

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kallelse till gymnasienämnden

Kallelse till gymnasienämnden GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 24 april 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras.

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras. Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2015 i åk 2 Resultat för: Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena; Kunskap, Trygghet, Inflytande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet VALLENTUNA KOMMUN Utbildni ngsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I -06-04 6 (17) 5s0 Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Samtliga skolor Kommunala Sthlms Hotell- och Restaurangskola Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kallelse till gymnasienämnden

Kallelse till gymnasienämnden GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 2 oktober 2013, klockan 18:00 Gruppmöten klockan 17.00 Majoritetsgruppen: lokal Sorbonne Oppositionspartierna: lokal Harvard

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner)

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har slutfört

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Välkommen Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Krister Bergström, biträdande rektor Malin Jergander, studievägledare Kvällens Agenda

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer