Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnerbogymnasiet Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling vid behov utreda, åtgärda och följa upp Gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare och särvux Planen gäller för läsåret 2014/2015

2 Till alla elever och vårdnadshavare Just nu håller du ett alldeles speciellt dokument i din hand. Innehållet är framtaget för att alla ska få en trivsam vardag på skolan. Vi vill att skolan ska vara en positiv arbetsplats där kunskap, respekt, trygghet och framtidstro präglar tillvaron. Genom att du visar hänsyn och tillit till andra ger du ditt bidrag till ett gott kamratskap och en god arbetsmiljö för alla verksamma i skolan. För att kunna skapa en så god stämning och studiemiljö som möjligt behöver vi ett enat synsätt och gemensamma regler. I våra handlingsprogram finns riktlinjer för hur vi tillsammans ska arbeta för att vi alla ska kunna känna att vi vistas i en trygg och drogfri arbetsmiljö. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Ditt bidrag är en förutsättning för att vi ska nå uppställda mål om en rolig, trivsam, inspirerande och trygg tillvaro på Sunnerbogymnasiet.

3 Lagtexter Skollag (SFS 2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567) Del av 3 I detta kapitel avses med - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 I denna lag avses med diskriminering ( 4) 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, köns-överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriteriumeller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

4 Exempel på diskriminering och trakasserier kan vara: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska ungdomar vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Amanda vill göra sin praktik på en målarfirma men studie- och yrkesvägledaren avrådde henne med argumentet det är ett för hårt arbete för en tjej.(diskriminering) Caroline har en bror som har en CP-skada och hon känner sig sårad och ledsen av att många på skolan använder uttrycket jävla CP. (trakasserier) Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. (trakasserier) Några av eleverna på skolan sprider ett rykte på skolan om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen, utan skickar hem Patrik med orden ADHD-ungdomar borde inte få gå på gymnasieskolan! (diskriminering och trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Karin fotograferar en annan elev utan personens vetskap. Karin lägger ut bilden på nätet med en nedsättande kommentar (nätmobbing). Viktiga utgångspunkter är den individuella upplevelsen och att den som uppger sig vara kränkt alltid blir tagen på allvar.

5 Kartläggning av läget på enheten Vid utvärderingar som har gjorts och vid samtal mellan kurator och ettornas och tvåornas elevskyddsombud framkommer det, att de flesta eleverna vid Sunnerbogymnasiet trivs på skolan och känner sig trygga med sin klass och sina mentorer. Eleverna vet vart de ska vända sig om de känner sig utsatta och många gånger löser de detta med hjälp av sina mentorer. Klimatet i klassen beskrivs i mycket stor utsträckning som öppet och man umgås också mellan de grupper som finns naturligt i klassen. Det finns grupper som håller ihop mer och är mindre benägna att blanda sig med övriga i klassen vilket oftast har med intressen att göra. Många elever beskriver att första veckan på gymnasiet hade stor betydelse för hur klassen sen formas och vilka grupper som skapas. Liksom förra året framkommer det att eleverna trivs och är trygga i skolans miljöer såsom cafeteria, restaurang och övriga allmänna utrymmen. Många program beskrivs ha ett bra förhållningssätt mellan elever, där man vet var gränsen går när det gäller skämt och att man visar respekt mot varandra. Det beskrivs också hur eleverna tar ansvar för hur den andre uppfattar eventuella kommentarer eller skämt om det skulle bli på fel sätt. Det framkommer dock hos elevskyddsombuden att det i vissa program förekommer ett grovt språk och att en viss rasism smugit sig in och blivit som ett normalt sätt att skämta. Det framkommer vidare att arbetet med demokrati och värdegrundsfrågor behöver intensifieras och arbetas med i större utsträckning på mentorstiden och att klassråd verkligen genomförs. En del elever vet inte varför man har klassråd. Förslag till förbättring, finns från eleverna med en gemensam facebookgrupp, där åsikter ventileras och förbereds inför klassråd. Av 850 elever har redovisats 20 fall av anmälda kränkningar under läsåret 2013/2014 vilket blir ca 2 %. De allra flesta ärenden som arbetats med enligt Plan mot diskriminering och kränkande behandling har gett goda resultat. I uppföljningarna av ärenden som görs med berörda elever och vårdnadshavare framkommer att de i stor utsträckning är nöjda med skolans åtgärder och de upplever att skolsituationen förbättrats. Eleverna säger att de vet att de kan vända sig till elevhälsa, lärare eller rektor beroende på händelsens art, för att få hjälp och stöd i att hantera situationer som uppstår. Eleverna upplever att trivseln ökar i årskurs två, vilket ger signaler om att vi måste fortsätta att intensifiera arbetet med att skapa goda relationer och social trygghet på ett tidigt stadium i årskurs 1. Eleverna upplever att gemenskapen inom klasserna bör stärkas genom exempelvis gemensamma relationsskapande aktiviteter i början av årskurs 1. Exempel på sådana aktiviteter finns att hämta på värdegrunden.se och länka till Kamratskap, Teambuilding, Lära känna varandra & Teambuilding. Mål för förebyggande av kränkande behandling väl förankra innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Sunnerbogymnasiets ordningsregler både bland elever och personal. alla elever ska känna sig delaktiga i utformning och revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling på ett meningsfullt sätt. ett fördjupat värdegrundsarbete genomförs i klasserna under mentorstid. Aktuella frågor ska lyftas i klassråden och protokollföras. (Se klassrådsprotokoll) dokumenten ska vara lättåtkomliga för alla och finnas på hemsidan/intranät. all personal ska arbeta enligt Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

6 Åtgärder - För att förebygga arbetar vi med följande: Under höstterminen ska skolans kuratorer tillsammans med rektorer gå igenom plan mot kränkande behandling vid APT-träffar för skolans alla verksamheter. Ansvarig: rektor Mentorer i samtliga årskurser ska ha god kännedom i och arbeta med att förankra Plan mot kränkande behandling och Sunnerbogymnasiets ordningsregler i respektive mentorsklass. Ansvarig: mentor Elevhälsan träffas regelbundet och arbetar både förebyggande och åtgärdande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ansvarig: rektor Då kränkande situationer uppmärksammas ska personal agera enligt planen så snabbt som möjligt. Ansvariga: all personal Under läsåret genomföra en trivselenkät som alla elever i årskurs 1 besvarar. Sammanställning och presentation av trivselenkäten genomförs av kurator till rektorer. Ansvarig: Kurator Kuratorer går ut till samtliga nya klasser och pratar om vikten att förebygga kränkningar och trakasserier. De talar också om hur ärenden och förebyggande arbete fungerar på skolan. Ansvarig: kurator Temadagar i form av Kärleksvecka och Lika-O-Lika m.fl. Ansvariga: arbetsgrupper Årlig revidering, utifrån uppkomna ärenden och nulägesbeskrivning, av plan mot kränkande behandling. Ansvariga: rektor och elevhälsan Klassrådsarbetet ska fungera väl och den demokratiska processen ska vara tydlig för eleverna och frågor om trivsel och trygghet ska finnas på agendan. Klassråd där frågor om trivsel, trygghet, delaktighet ska genomföras två gånger per termin. På klassråden ska Plan mot kränkande behandling övriga handlingsplaner och ordningsregler diskuteras och reflekteras över. Protokoll, enligt mall, från klassråden lämnas till respektive rektor och expeditionen. Mallen hittar du på intranätet/sunnerbogymnasiet/blanketter/mentorskap/klassråd Klassrepresentanter till elevrådet utses vid första klassrådet på höstterminen, två i varje klass. Namn, telefonnummer, e-post lämnas till receptionen. Elevskyddsombud utses vid första klassrådet, två i varje klass. Namn, telefonnummer och e-post lämnas till receptionen. För utbildning i psykosociala frågor och skyddsfrågor svarar Elevhälsan. Representanter från skolledning och elevhälsa är kontaktpersoner till elevrådet för att öka den demokratiska processen och elevinflytandet. Regelbundna möten under läsåret med aktuella personalgrupper för uppföljning och utvärdering av arbetet med Plan mot kränkande behandling. Ansvarig: Rektor

7 För att förebygga kränkningar kommer vi under läsåret 2014/2015 särskilt att arbeta med följande åtgärder: Fokus på mentorskap, värdegrunden och elevinflytandet. Ansvariga: rektorer och chefer Fortsatt arbete med elevskyddsombuden. Ansvariga :Elevhälsan Introducera värdegrundsarbetet i årskurs 1. Ansvarig: Mentorer Säkerställa att klassråd genomförs 2 gånger per termin. Mall för dagordning finns och protokoll lämnas till respektive rektor och receptionen. Ansvariga: mentorer Tidpunkt för klassråd anges i kalendern. Ansvarig: rektor Tidiga insatser t.ex. Lära-känna-dag med fokus på klassgemenskap för att skapa trygghet Ansvarig: mentor Fokus på vikten av att lärare använder sin roll som ledare till att styra gruppsammansättningar och utbilda eleverna i att arbeta tillsammans, i olika konstellationer. Ansvariga: alla lärare Stimulera till ökat utbyte mellan Sunnerbogymnasiets alla program och olika verksamheter genom att lärare arbetar på olika program. Ansvarig: All personal Kartläggning av lika förutsättningar Vi bedömer att alla elever på Sunnerbogymnasiet i huvudsak har lika förutsättningar oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Våra lokaler är anpassade för elever med rörelsehinder och vi erbjuder anpassad utbildning för elever med olika typer av funktionsnedsättning. Våra utbildningar står öppna för alla elever att söka till oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Mål för lika förutsättningar Alla elever som bedöms ha behov av kompensatoriska hjälpmedel ska erbjudas det. Alla elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk ska erbjudas möjlighet att läsa det. Att vi följer utarbetad plan för överlämnande av information vid övergång mellan grundskola och gymnasieskola och mellan olika kurser och årskurser inom skolan. Nya lärare i klasserna tar kontakt med respektive elevs mentor. Åtgärder För att förebygga diskriminering kommer vi under läsåret 2014/2015 särskilt att arbeta med följande åtgärder: Att all personal är väl insatt i skolans olika styrdokument. - Att stötta eleven i hans/hennes pedagogisk process och personlig utveckling så att eleven når målen. Ansvarig: All personal Efter anmälan till rektor utreda elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Elevhälsan En specialpedagogisk bedömning av alla elever som kan vara i behov av kompensatoriska hjälpmedel ska genomföras. Ansvarig: Specialpedagogerna

8 Särskilt för dig som elev/vårdnadshavare till elev på skolan Om du känner dig utsatt Berätta för någon i skolan vad som hänt. Elevhälsans personal finns alltid tillgänglig men all personal på skolan är skyldig att ta det du säger på allvar. Tillsammans kan ni komma överens om hur ni ska gå vidare för att kränkningarna ska upphöra. Om du som kamrat vet eller har sett något Du som kompis är viktig eftersom en person som är utsatt för kränkande behandling kan ha svårt att själv berätta om det. Om du får veta att någon är utsatt, eller är orolig för att någon är det, berätta för din mentor eller för någon annan av skolans personal som du har förtroende för! Om du som vårdnadshavare Om du ser eller misstänker att ditt barn är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling i skolan så kontakta mentor, rektor eller någon i elevhälsan. Det gäller ditt barns framtid och hälsa! Men om ingenting händer Det är viktigt att du, om du känner dig illa behandlad i verksamheten ser till att kontakta någon vuxen på skolan som i sin tur ska se till att rektor får veta det. Om rektor har fått den informationen, men inte vidtagit åtgärder eller gjort för lite för att kränkningarna ska upphöra kontaktar du rektors chef. Du kan alltid ta kontakt med Barn- och elevombudet (BEO). Om du i vår verksamhet upplever att du har blivit orättvist behandlad eller kränkt på grund av din etniska tillhörighet (varifrån du kommer eller vad du har för religion), ditt kön, din sexuella läggning (om du är homo-, bi- eller heterosexuell) eller din funktionsnedsättning och upplever att skolan inte gör tillräckligt för att det ska upphöra, ska du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för råd, stöd och anmälan. Ombuden finns till för dig som elev. Du kan ringa, skriva eller maila. Om inte enheten gjort vad den är ålagd att göra kan kommunen dömas till skadestånd. Barn- och elevombudet (BEO) Diskrimineringsombudsmannen (DO) Box 23069, Stockholm Box 3686, Stockholm Telefon: Telefon: E-post: beo@skolinspektionen.se E-post: do@do.se Vill du veta mer:

9 Särskilt för dig som arbetar i vår verksamhet Upptäcka Alla har ett ansvar för att upptäcka och agera. Oavsett om det är en elev eller någon ur personalen som står för den aktuella kränkningen är det angeläget att den som blivit utsatt tas om hand och att rektor blir informerad så snart som möjligt så att en eventuell utredning kan påbörjas. Tecken hos den som är utsatt för kränkande behandling kan vara: Nedstämdhet Ensamhet Aggressivitet Ovilja till kommunikation Kroppsliga besvär Koncentrationssvårigheter Hög frånvaro För att alla ska hjälpas åt att upptäcka ev trakasserier och kränkningar ska vid varje utvecklingssamtal följande frågor ställas: - Trivs du i klassen? - Trivs du på skolan? Om du som personal observerar/misstänker kränkning Ingrip omedelbart och markera tydligt att vi på Sunnerbogymnasiet inte accepterar någon form av beteende som strider mot principen om alla människors lika värde. - fokusera på beteende inte person - dra inte förhastade slutsatser För information om händelsen vidare genom att skriva en händelserapport som lämnas till berörd rektor. Utreda, åtgärda och följa upp Om vi får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling i verksamheten, är vi skyldiga att utreda omständigheterna och vidta åtgärder. Varje incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i verksamheten. Det är rektor som fattar beslut om vidare utredning och eventuella ytterligare åtgärder. Det är därför angeläget att snarast informera rektor om det inträffade. Vid kännedom om kränkning, trakasserier eller diskriminering mellan elever eller mot elev: 1. Ansvarig lärare/mentor talar med den elev som känner sig kränkt 2. Ansvarig lärare/mentor talar med den/de som uppträtt kränkande. Samtalen sker alltid enskilt. 3. Elev i ungdomsgymnasiet erbjuds stödsamtal med någon i elevhälsan. 4. De åtgärder som ansvarig lärare/mentor vidtagit rapporteras till rektor. 5. Uppföljning sker via mentor som dokumenterar och lämnar rapport till rektor. Fyll i blankett Anmälan om diskriminering för punkt Vid upprepade kränkningar eller vid kränkning av allvarlig karaktär beslutar rektor, i samråd med elevhälsan, om vidare utredning. 7. Mentor informerar berörda vårdnadshavare om vad som inträffat och om skolans vidare åtgärder. Myndig elev avgör själv om förälder/rar ska informeras.

10 8. Åtgärder som skriftlig varning, avstängning och anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell och görs av rektor. I de fall polisanmälan är aktuell görs den i första hand av den som blivit utsatt och i andra hand av skolan. 9. Rektor ansvarar för rapportering till Barn- och utbildningsnämnden samt för eventuell rapport till Arbetsmiljöverket på fastställd blankett. ( Förarbete utförs av kuratorer. 10. Beslut om avstängning av elev fattas av Barn- och utbildningsnämnden. 11. Rektor ansvarar för hur arbetet följs upp, utvärderas och av vem. Datum fastställs för när och hur ofta detta ska göras. Undantag från det ovan nämnda kan göras om det finns särskilda skäl till det. Vid kännedom om kränkning, trakasserier eller diskriminering från vuxna mot elever: 1. Ansvarig lärare/mentor/elevhälsan talar med den elev som känner sig kränkt (Beroende på situationens art.) 2. De åtgärder som ansvarig lärare/mentor/elevhälsa vidtagit rapporteras till rektor eller ansvarig chef. Fyll i blankett Anmälan om diskriminering som du hittar på intranätet. 3. Ansvarig chef talar med den/de som uppträtt kränkande. 4. Elev i ungdomsgymnasiet erbjuds stödsamtal med någon i elevhälsan. 5. Rektor/chef följer upp det inträffade och beslutar om vidare åtgärder enligt kommunens riktlinjer och arbetsrättsliga principer. (systematiskt arbetsmiljöarbete) 6. Fackliga företrädare informeras om det inträffade och om eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Undantag från det ovan nämnda kan göras om det finns särskilda skäl till det. Plan för förankring, uppföljning och utvärdering All personal får ta del av planen vid läsårets början. Vi utvärderar årets plan genom att lyfta det som en punkt på APT - möten, programföreståndarmöten, elevråd och i ledningsgruppen under vårterminen. Återkoppling till ansvarig rektor och elevhälsan i april för uppföljning och revidering av planen.

11 Barnkonventionen (Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter) Fyra huvudprinciper: Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Sunnerbogymnasiet, Ljungby kommun Axel Roothsgatan 13, Ljungby, Telefon: E-post: sunnerbogymnasiet@skola.ljungby.se,