EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SITUATIONEN PÅ DEN INRE MARKNADEN FÖR TJÄNSTER

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2002) 441 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SITUATIONEN PÅ DEN INRE MARKNADEN FÖR TJÄNSTER Rapport inom ramen för den första etappen av strategin för tjänster på den inre marknaden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING...10 I. HINDREN PÅ DEN INRE MARKNADEN FÖR TJÄNSTER A. Juridiska hinder Svårigheter avseende tjänsteleverantörers etablering Svårigheter avseende användning av "inputs" för att tillhandahålla tjänster Svårigheter avseende marknadsföring av tjänster Svårigheter avseende distribution av tjänster Svårigheter avseende försäljning av tjänster Svårigheter i fråga om kundtjänster B. Icke-rättsliga hinder Svårigheter avseende brist på information Svårigheter av kulturell och språklig natur II. GEMENSAMMA KÄNNETECKEN FÖR DE JURIDISKA HINDREN A. Hindren är föränderliga Myndigheternas praxis Regionaliseringen av hindren Genomförandet av gemenskapens rättsakter Kollektiva regler som inte är statliga Aktörernas agerande B. Hindren har horisontell karaktär Samma system i fråga om etablering och tillhandahållande av tjänster tillämpas Rätten att fritt etablera sig och rätten att fritt tillhandahålla tjänster omges av osäkerhet om vilka regler som gäller Krav av samma typ ställs på olika områden C. Hindren har samma ursprung Medlemsstaterna litar inte tillräckligt på varandra Man motarbetar moderniseringen av de nationella rättsliga ramarna Man försöker tillvarata nationella ekonomiska intressen

3 III. HINDRENS KONSEKVENSER A. Kedjeeffekter på hela den europeiska ekonomin och konkurrenskraften Tjänsternas nyckelroll i ekonomin Tjänsternas inbördes beroende Efterfrågan på gränsöverskridande tjänster Hindrens kostnader Svagare tillväxt och sämre resultat för den europeiska ekonomin B. De främsta offren De små och medelstora företagen De som använder tjänsterna, främst konsumenterna C. Den låga trovärdigheten hos den inre marknaden för tjänster Uppfattningen att den inre marknaden är behäftad med stora risker Uppgörelser med lokala myndigheter eller partnerföretag Svartarbete Slutsatser BILAGA

4 FÖRORD Syftet med denna rapport är att redovisa de problem med tjänsteutbudet mellan medlemsstater som de berörda parterna har framhållit i samband med kommissionens och medlemsstaternas samråd eller som framkommit i klagomål, skriftliga eller muntliga parlamentsfrågor, framställningar till parlamentet eller studier och undersökningar. Samrådet tillsammans med särskilda undersökningar kommer att fortsätta för att skaffa mer information, främst om konsumenternas situation på den inre marknaden för tjänster. Syftet med rapporten är inte att : uttala sig om de åtgärder som ger upphov till problemen stämmer överens med gemenskapsrätten, främst principerna om fritt tillhandahållande av tjänster, etableringsfriheten och sekundärrätten. Dessa åtgärder kan nämligen motiveras av målsättningar av allmänt intresse, t.ex. skydd av hälsan, konsumenterna, arbetstagarna eller miljön. Rapporten föregriper inte kommissionens ställningstagande till de anmälningar som för närvarande prövas eller som inkommer senare. Vissa konstaterade problem kanske redan har bedömts som motiverade eller omotiverade av domstolen. Andra kanske omfattas av befintliga gemenskapsinstrument eller är resultatet av bristfällig tillämpning av dessa instrument eller också är de på väg att regleras genom åtgärder från kommissionens sida, att avgöra vilka åtgärder som skall vidtas för att lösa problemen, främst behovet av att harmonisera eller anpassa gällande regler eller eventuella överträdelseförfaranden mot vissa medlemsstater. Under den andra fasen av strategin för tjänster på den inre marknaden kommer kommissionen att låta genomföra en juridisk och ekonomisk bedömning för att avgöra vilka åtgärder som skall föreslås på gemenskapsnivå för att lösa sådana problem som både tjänsteleverantörer och mottagare av tjänster har stött på. Bedömningen kommer att göras i samråd med alla berörda parter, bl.a. konsumentorganisationerna. 4

5 SAMMANFATTNING Europeiska rådet i Lissabon antog ett program för ekonomiska reformer som skulle göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi fram till år En nyckelfaktor i programmet är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. Kommissionen antog därför en "Strategi för tjänster på den inre marknaden" som lades upp i två steg. I denna rapport som avslutar det första steget görs en så fullständig kartläggning som möjligt av de hinder som finns kvar på den inre marknaden för tjänster. I rapporten undersöks också dessa hinders gemensamma kännetecken och en första bedömning görs av deras ekonomiska inverkan. Rapporten grundas på ett samråd i stor skala som har omfattat Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, medlemsstaterna samt berörda parter och har pågått under 2001 och början av Rapporten kommer att ligga till grund för de åtgärder som vidtas 2003 inom ramen för det andra steget. På grund av det ömsesidiga beroendet mellan de olika tjänsteverksamheterna används i rapporten snarare en horisontell än en sektorsinriktad metod i enlighet med strategin för tjänster på den inre marknaden. Rapporten omfattar flera olika verksamheter, t.ex. konsultverksamhet till företagen, certifieringar, mäklarverksamhet, verkstads- och byggtjänster, distribution, turism, fritid och transporter. Eftersom de svårigheter som konsumenter och tjänsteleverantörer någon gång kan möta i verksamheten kan få negativa följder för den gränsöverskridande verksamheten i sin helhet, identifieras vidare svårigheterna under tjänsteleveransens olika etapper: från tjänsteleverantörens etablering, användning av nödvändiga inputs, säljfrämjande åtgärder och distributionen av tjänsterna fram till försäljning och leverans av tjänster samt service. I rapporten redovisas samtliga svårigheter som av tjänsteleverantörer och brukare uppfattas som hinder, men på detta stadium tas inte förenligheten med gemenskapsrätten upp, eftersom den frågan kommer att behandlas i strategins andra steg, i vilket genomförbara lösningar kommer att behandlas. En central punkt i beskrivningen av den inre marknaden för tjänster är konsumtionen av tjänster. Kommissionen understryker att mottagarna av tjänster, och främst konsumenterna, är de som drabbas värst om den inre marknaden för tjänster inte fungerar väl. Konsumenterna kan hindras från att få tillträde till eller problemfritt förvärva tjänster i andra medlemsstater, kanske får de betala höga priser eller också saknar de förtroende för att förvärva tjänster i andra medlemsstater. Genom det andra steget av strategin för tjänster på den inre marknaden kommer det att bli möjligt att i detalj studera vilka svårigheter det handlar om liksom vilka problem som konsumenterna av tjänster möter för att därigenom kunna finna lämpliga lösningar. Tjänster är en drivkraft för ekonomisk tillväxt Den ekonomiska tillväxten vilar huvudsakligen på tjänster. De motsvarar 70 % av BNP och arbetstillfällena i de flesta medlemsstaterna. I de moderna ekonomierna dyker det upp tjänster på alla områden, inbegripet i traditionella tillverkningssektorer såsom bilindustrin som erbjuder finans-, konsult-, utbildnings- eller uthyrningstjänster. Flera faktorer i samband med efterfrågan har bidragit till att ett växande antal olika tjänster har utvecklats från de mest traditionella tjänstesektorerna såsom transport, detaljhandel, telekommunikationer, turism och reglerade yrken till tjänster som nyligen utvecklats 5

6 såsom avfallshantering, energibevarande, företagstjänster, inkl. management-konsulter, databehandling samt tekniska provningar och undersökningar. Tjänsternas tillväxtpotential kan emellertid inte komma helt till sin rätt, eftersom det stora antalet gränser utgör hinder för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna. Den inre marknadens hinder påverkar i högre grad tjänster än varor Tjänsterna är mycket mer utsatta och påverkade av de kvarvarande hindren på den inre marknaden än varor. På grund av att tjänsteleveranserna är sammansatta och immateriella till sin natur och att de beror av tjänsteleverantörens kompetens och kvalifikationer, omfattas de ofta av mycket mer komplexa regler som täcker verksamheten i sin helhet. Även om vissa tjänster kan tillhandahållas på distans, kräver fortfarande många andra tjänster en ständig eller tillfällig närvaro av tjänsteleverantören i den medlemsstat där tjänsten levereras. När det gäller varor är det varorna som exporteras, men när det gäller tjänsteleverans är det ofta tjänsteleverantören själv, personalen, utrustningen och materialet som måste gå över de nationella gränserna. Vissa, om inte alla, etapper av tjänsteleveransen kan följaktligen genomföras i den medlemsstat där leveransen skall ske och kan vara föremål för olika regler än de som finns i tjänsteleverantörens medlemsstat. Det innebär också att de problem som påträffas i varje etapp inte kan ses separat och att det är deras kumulerade verkan som måste beaktas. och ger konsekvenser i varje etapp av tjänsteleveransen Hindren för tjänsteleverantörens etablering i en annan medlemsstat kan exempelvis komma från krav på tillstånd eller yrkeskvalifikationer, restriktioner avseende tjänsteleverantörens juridiska form eller kompanjonskap mellan olika yrken. I svaren framhävs särskilt svårigheter f form av antalet nödvändiga tillstånd, förfarandenas längd och byråkratin, de lokala myndigheternas oinskränkta makt och dubbleringen med de villkor som tjänsteleverantören redan har uppfyllt i sin hemstat. Därefter nämns de problem avseende användningen av inputs som är nödvändiga för tillhandahållandet av tjänsten och som tjänsteleverantörer möter när de ger sig in på gränsöverskridande verksamhet. I det avseendet uppstår en mängd svårigheter med anledning av utstationering av arbetstagare, tjänsteleverantörens användning av utrustning eller material eller utnyttjande av gränsöverskridande professionella tjänster. Att främja försäljning av tjänster har blivit särskilt svårt på grund av de restriktiva och detaljerade reglerna för marknadskommunikation som går från rena reklamförbudet inom vissa branscher till en sträng kontroll av innehållet i andra fall. Den stora skillnaden mellan medlemsstaternas lagstiftning i det avseendet förhindrar säljfrämjande åtgärder över hela Europa för en stort antal tjänsteverksamheter. Vid distribution av tjänster utanför de nationella gränserna stöter man på en stor mängd hinder, inbegripet tjänsteleverantörens skyldighet att vara etablerad eller bosatt i den medlemsstat där tjänsten levereras, vilket hindrar leverans från tjänsteleverantörens hemstat. Dessutom kombineras kraven om tillstånd, registrering eller deklaration med kraven på yrkeskvalifikationer samt med andra villkor för utövande av verksamheter som kraftigt skiljer sig från verksamheterna i tjänsteleverantörens ursprungliga medlemsstat. Problemen i direkt eller indirekt samband med försäljning över gränserna av tjänster hänger samman med skillnader i avtalsrätt, fasta eller rekommenderade priser för vissa tjänster, skyldigheter vad gäller beskattning och inbetalning av moms som i 6

7 medlemsstaterna följer olika skalor, olika klassifikationssystem och förfaranden. Vad gäller kundtjänst kan slutligen tjänsteleverantören också möta särskilda svårigheter på grund av skillnader mellan medlemsstaterna då det gäller yrkesansvar, yrkesförsäkringar samt finansgarantier eller svårigheter vad gäller underhålls- och reparationsservice när det kräver att personal förflyttar sig över gränserna. Samtliga tjänsteleverantörer möter förr eller senare hinder under någon etapp av verksamheten. Oftast berörs flera etapper, eller till och med samtliga. I kandidatländerna har problem också anmälts, vilket mångdubblar svårigheterna vid utvidgningen....även med tanke på konsumenterna Brist på öppenhet eller förtroende, olika regler i medlemsstaterna: alla sådana omständigheter hindrar konsumenterna, som svarar för en stor del av efterfrågan, att dra full nytta av den inre marknadens fördelar och spela sin roll på marknaden. På konsumentsidan bidrar svårigheterna med att skaffa information, problemen med att få tillträde till de gränsöverskridande tjänsterna, det ringa skyddet mot exempelvis oegentligheter till en uppsplittring av marknaden. Brist på information och hinder av kulturell och språklig art tillkommer till dessa svårigheter. De ekonomiska aktörerna och konsumenterna har svårt att få exakt information om lagar och bestämmelser, behöriga myndigheter och förfaranden i andra medlemsstater. Vidare är ofta inte företag och konsumenter medvetna om att de genom den inre marknaden har möjlighet att protestera mot åtgärder som varken är berättigade eller proportionerliga och att kräva respekt för sin rätt att erbjuda och ta emot tjänster. Samrådet har också betonat frågan om språkliga och kulturella hinder och många företags tendens att fortsätta att se enbart den nationella marknaden, vilket gör situationen särskilt besvärlig för konsumenterna. Hindren har drag som är gemensamma för alla tjänsteverksamheter Trots skenbara olikheter har hindren många gemensamma drag både när det gäller ursprung och verkan. Trots att tidigare program för den inre marknaden har gjort det möjligt att, framgångsrikt, undanröja fysiska och tekniska hinder har dessa ersatts av "juridiska hinder" bestående av nationella, regionala och lokala bestämmelser. Vidare kommer nya hinder från administrationernas agerande, i synnerhet från deras oinskränkta makt eller från förfaranden som är tunga och brister i öppenhet vilket gynnar lokala aktörer. Vissa svårigheter härrör från dålig tillämpning av EU-instrument. Det är tydligt att medlemsstaterna saknar förtroende för kvaliteten på de övriga medlemsstaternas rättssystem och är betänksamma när det gäller att ändra, till och med när det är nödvändigt, sina egna system för att underlätta gränsöverskridande verksamheter. Många av de konstaterade hindren är horisontella och påverkar en hel rad tjänsteverksamheter. Ett gemensamt drag för dessa hinder är att medlemsstaterna tillämpar ett enhetligt system såväl för tjänsteleverantörer som vill etablera sig på deras territorium som för dem som vill tillhandahålla sina tjänster från ursprungslandet. För dessa tjänsteleverantörer som redan omfattas av etableringslandets bestämmelser och kontroll kan det leda till en fördubbling av bestämmelserna och oproportionerliga krav. Ett annat gemensamt drag är den rättsliga osäkerhet som härrör från tillämpningen från fall till fall av otydliga krav med ofta oförutsebart resultat. 7

8 Hindren på den inre marknaden för tjänster påverkar ekonomin i sin helhet Konsekvenserna av de hinder som konstateras i denna rapport märks inom samtliga ekonomiska sektorer. Hindren för en bestämd tjänst möter får återverkningar på andra tjänsteverksamheter och på industriella verksamheter, eftersom tjänsterna är integrerade inom tillverkningssektorn. Tjänsterna är nära sammanlänkade med varandra. De levereras och används ofta kombinerat med andra tjänster och utgör inputs för varje etapp i en annan tjänsteverksamhet. Exempelvis en detaljhandel i en medlemsstat som vill etablera sig i en annan kan vilja utnyttja tjänster av fastighetsmäklare, inredare, arkitekter, ingenjörer, byggnadsentreprenörer, banker samt försäkringsbolag med vilka de brukar arbeta i ursprungslandet. I det flesta fall visar det sig vara omöjligt på grund av de svårigheter som var och en av dessa tjänsteleverantörer möter, t.ex. för att de inte har tillstånd och kvalifikationer som krävs i de övriga medlemsstaterna. Etableringen av detaljhandeln i fråga kan försenas, fördyras eller försvåras, vilket får en negativ effekt på de tjänster som den i sin tur erbjuder producenter och konsumenter. Detta ömsesidiga beroende gör det nödvändigt att under det andra steget göra en djupare ekonomisk bedömning av de konstaterade svårigheterna. En sådan bedömning får inte vara begränsad till effekterna på en viss verksamhet utan omfatta konsekvenserna för ekonomin i sin helhet. Hindren på den inre marknaden för tjänster är mycket kostsamma för de företag som har inlett gränsöverskridande verksamhet. En tjänsteleverantör som vill gå in på en marknad genom att etablera sig och erbjuda gränsöverskridande tjänster måste bära stora kostnader för juridiskt bistånd. Juridiskt bistånd är absolut nödvändig för att undersöka i vilken grad tjänsteleverantören kan exportera sin affärsmodell eller om vissa av dess komponenter, såsom den säljfrämjande strategin, måste anpassas. Dessa kostnader får läggas till de kostnader som uppstår på grund av språkliga och kulturella skillnader avseende marknadsvanor och konsumtion. Eftersom dessa hinder kan påverka varje etapp av tjänsteleveransen staplas dessa kostnaderna på varandra under hela verksamheten. Vidare läggs kostnaderna i samband med anpassningarna av affärsmodell till kostnaderna för juridiskt bistånd. Att det inte är möjligt att använda samma affärsmodell på hela den inre marknaden hindrar företagen att dra fördel av skalekonomin. Konsekvensen av alla negativa effekter blir en dålig fördelning av företagets resurser, vilket begränsar investeringar i innovation och differentiering av tjänsterna. Med tanke på tjänsternas nyckelroll är det resultatet för ekonomin i sin helhet som påverkas. men det är framför allt små och medelstora företag och i slutändan konsumenterna som påverkas. Små och medelstora företag spelar en viktig roll på tjänsteområdet, men deras tillväxtmöjligheter utanför de nationella gränserna är allvarligt äventyrade. Det är svårare för dem än för deras större konkurrenter att komma till rätta med hindren, särskilt på grund av att kostnaderna för juridiskt bistånd är fasta och inte står i proportion till företagets storlek. Små och medelstora företag avskräcks följaktligen från att ge sig in i gränsöverskridande verksamhet eller kommer att vara i en ogynnsam konkurrenssituation jämfört med lokala aktörer. Små och medelstora företag från små eller perifera medlemsstater verkar vara särskilt drabbade. Dessa företag kan vidare bli intressants för förvärv genom större företag, eftersom de har lokalkunskap, erfarenhet och innovationspotential. Det är dock användarna av tjänsterna och särskilt konsumenterna som får betala priset för 8

9 dessa inskränkningar genom att de inte får dra fördel av flera tjänster av bättre kvalitet och till ett konkurrenskraftigare pris. Denna situation får slutligen också konsekvenser för deras livskvalitet. De påverkas direkt när administrativa krav eller bestämmelser hindrar dem från att utnyttja tjänster från andra medlemsstater och indirekt när de befintliga hinder avskräcker företagen från att erbjuda tjänster till kunder i andra medlemsstater eller när de leder till högre priser eller också tjänster som är mindre varierade eller av sämre kvalitet. De europeiska medborgarna blir slutligen lidande på grund av utebliven inkomst när det gäller sysselsättningsskapandet inom tjänstesektorn i sin helhet. Dessa hinder måste snabbt avskaffas för att det ekonomiska reformmålet skall uppnås. Tio år efter vad som skulle ha varit fullbordandet av den inre marknaden måste man konstatera att det fortfarande finns en stor klyfta mellan visionen om en integrerad ekonomi i Europa och den verklighet som de europeiska medborgarna och tjänsteleverantörerna upplever. Den rad hinder, mer omfattande än väntat, som anses påverka tillhandahållandet och utnyttjandet av tjänster hämmar den europeiska ekonomin och dess potential när det gäller tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättningsskapande. Det är uppenbart att målet från Lissabon att göra den europeiska ekonomin till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi bara kan nås om grundläggande förändringar genomförs för att inom en nära framtid undanröja hindren på den inre marknaden för tjänster. Beskaffenheten och omfattningen av de problem som skall lösas innebär att det krävs en stor insats och ett entydigt politiskt åtagande från de europeiska institutionernas och medlemsstaternas sida för att den inre marknaden också skall fungera för tjänster. Denna rapport skall användas som underlag för de åtgärder som skall vidtas år 2003 inom ramen för det andra steget i strategin för tjänster på den inre marknaden i ljuset av de kommande diskussionerna med Europaparlamentet, medlemsstaterna och berörda parter. Rapporten och de reaktioner som den kommer att framkalla kommer att utgöra grunden för arbetet inom ramen för nästa steg i strategin för tjänster på den inre marknaden. Nästa steg kommer att omfatta lagstiftning och andra åtgärder än lagstiftning, vars omfattning och innehåll kräver vidare undersökningar. När det gäller eventuella lagstiftningsförslag måste man få en god balans mellan, å ena sidan, nödvändigheten att undvika alltför detaljerade och omfattande bestämmelser på europeisk nivå och, å andra sidan, skydda de berörda målen av allmänt intresse. När det gäller icke-rättsliga åtgärder kommer kommissionen att i första hand ägna sig åt behoven av nödvändiga konkreta åtgärder för information och hjälp till konsumenter och företag för att de skall kunna dra fördel av den inre marknadens samtliga möjligheter. 9

10 INLEDNING Tjänster finns överallt i den moderna ekonomin. De svarar för nästan 70 % av BNP och arbetstillfällena och är en betydande potential för tillväxt och sysselsättningsskapande. Förverkligandet av denna potential samt viljan att ge de europeiska medborgarna och företagen konkurrenskraftigare tjänster av bättre kvalitet står i centrum när Europeiska unionens ekonomi skall reformeras. Det finns emellertid mycket kvar att göra för att den inre marknaden för tjänster skall fungera. De europeiska stats- och regeringscheferna har medgett denna utmaning. Då Europeiska rådet i mars 2000 höll sitt möte i Lissabon uppmanades kommissionen och medlemsstaterna att genomföra en strategi i syfte att undanröja hindren för den fria rörligheten för tjänster 1. Nödvändigheten att agera på detta område betonades också vid de europeiska toppmötena i Stockholm och Barcelona 2001 och Rådet för den inre marknaden, konsumtion och turism å andra sidan betonade i sina slutsatser om översynen av Europeiska unionens prioriteringar inför en ekonomisk reform att en förbättring av funktionen på den inre marknaden för tjänster fortfarande är en viktig strategisk utmaning för gemenskapen 2. Som en följd av uppmaningen vid toppmötet i Lissabon utarbetade kommissionen en samlad strategi i december I denna strategi för tjänster på den inre marknaden medges informationssamhällets inverkan på sätten att tillhandahålla och utnyttja tjänster. Eftersom ett växande antal företag anlitar en kombination av tekniker för att tillmötesgå kundkretsens behov och tillhandahåller online- och offlinetjänster, måste en expansion av den inre marknaden för offlinetjänster säkras för att komplettera den inre marknaden för onlinetjänster 4. Syftet med strategin är att göra det lika lätt att tillhandahålla tjänster i hela EU som inom en medlemsstat. Den bygger i huvudsak på ett horisontellt synsätt som genomsyrar samtliga sektorer inom ekonomin som berörs av tjänster. Följande två steg föreslås: det första som avslutas i och med att denna rapport läggs fram består i att kartlägga och undersöka de svårigheter som kan utgöra hinder för fri etablering och fritt tillhandahållande av tjänster samtidigt som arbetet påskyndas avseende vissa initiativ som redan inletts. Dessa har kompletterats med åtgärder för att kunna ge en helhetssyn på sysselsättningen inom tjänstesektorn och den senares mervärde. Insamlingen av uppgifter och den ekonomiska analysen kompletteras med undersökningar av produktiviteten inom tjänstesektorerna och den Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådet i Lissabon, , paragraf 17. I sin rekommendation 10093/02 av den 21 juni 2002 om riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik menar Ekofin-rådet att man måste stimulera strukturella reformer och främst "skapa en verkligt fungerande inre marknad för tjänster genom att undanröja hinder för gränsöverskridande handel och marknadstillträde". Rådets 2412:e sammanträde (inre marknaden/konsumenter/turism) i Bryssel den 1 mars 2002, dokument 6496/02 MI 35. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, En strategi för tjänster på den inre marknaden, KOM (2000) 888 slutlig, Det skall påpekas att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för sin handlingsplan e- Europe 2005 kommer att granska tillämplig lagstiftning för att bedöma och i förekommande fall undanröja faktorer som hindrar företagen från att ge sig in på marknaden för elektroniska affärer och kunderna från att dra fördel av den inre marknaden. Syftet med granskningen är främst att garantera att tillhandahållandet offline av varor och tjänster kan betjänas av en inre marknad i verklig bemärkelse. Ett toppmöte om elektroniska affärer som kommer att anordnas 2003 kommer att utgöra inledningen på översynen som är öppen för alla berörda parter. Det kommer också att ge företrädare på hög nivå för ekonomiska intressen möjligheten att redovisa de svårigheter som de upplevt i samband med elektroniska affärer. 10

11 tjänstebaserade ekonomin. På grundval av denna undersökning kommer man i det andra steget att utarbeta anpassade lösningar på konstaterade problem. Denna metod har fått stöd av Europaparlamentet 5, Ekonomiska och sociala kommittén 6 och Regionkommittén 7. Strategin för tjänster på den inre marknaden är förenlig med en rad andra initiativ vars syfte är att förbättra funktionen på den inre marknaden för tjänster. Då det gäller initiativen om den inre marknaden görs en över syn i 2002 års uppdatering av strategin för den inre marknaden 8. Det framgår att framsteg har gjorts på många områden. I synnerhet kan nämnas framstegen när det gäller genomförandet av åtgärdsplanen för finansiella tjänster, antagandet av förordningen om gränsöverskridande betalningar i euro, antagandet av åtgärdspaketet för tjänster och elektroniska kommunikationsnät, direktivet om posttjänster, det kommande antagandet av ett lagstiftningspaket för offentlig upphandling samt kommissionens framläggande av förslag i syfte att harmonisera bestämmelserna om säljfrämjande åtgärder och införa ett enhetligt, öppet och flexibelt system för erkännande av yrkeskvalifikationer. Då det gäller konsumentskydd har utvecklingen av konsumentpolitiken på gemenskapsnivå varit en nödvändig konsekvens av den inre marknadens successiva tillväxt. Den fria rörligheten för varor och tjänster har gjort det nödvändigt att anta gemenskapsregler som garanterar konsumenterna ett tillräckligt skydd och undanröjer hinder inom regelverket och snedvriden konkurrens. Den strategi som kommissionen antog den 12 maj 2002, och främst sättet att uppnå ett omfattande konsumentskydd 9, syftar till att avhjälpa bl.a. konsumenternas brist på förtroende för köp över gränserna. Genom det samrådsförfarande som inleddes genom grönboken om konsumentskydd 10 har det framkommit dels att Europeiska unionens regler om konsumentskydd inte svarar mot utmaningarna på en marknad i ständig utveckling, dels att reglernas behöver ändras. Vissa svar visar att skillnaderna mellan de nationella reglerna, främst då det gäller saluföring, ger anledning till betydande snedvridning av konkurrensen. Majoriteten av de svar som sade vilket alternativ de föredrog tyckte att ett ramdirektiv skulle vara utgångspunkten för reformarbetet. De flesta av dem ansåg att ramdirektivet skulle grundas på god affärssed. För att minska den juridiska uppsplittringen och således öka konsumenternas förtroende bör ramdirektivet kompletteras med en översyn av direktiven om konsumentskydd. Dessutom bör direktivens klausuler om en minsta grad av harmonisering ersättas med regler om en högsta grad av harmonisering. Man får inte glömma bort att konsumentskyddet kan medföra skyldigheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse, t.ex. transporter, energi (el och gas), telekommunikationer och posttjänster. I kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens intresse i Europa understryks betydelsen av dessa tjänster. Där betonas också den roll som tillmäts skyldigheten Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande "En strategi för tjänster på den inre marknaden", A5-0310/2001, Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande "En strategi för tjänster på den inre marknaden", (tillägg till yttrandet), CES 1472/2001 slut, Yttrande från Regionkommittén om kommissionens meddelande "En strategi för tjänster på den inre marknaden", CDR 134/2001 slut, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Översyn av strategin för tjänster på den inre marknaden 2002, Att uppfylla löftena, KOM (2002) 171 slutlig, Strategi för konsumentpolitik, KOM (2002) 208; se också meddelandet om uppföljning av grönboken om konsumentskydd inom Europeiska unionen KOM (2002) 289 och bifogat arbetsdokument med en beskrivning av det eventuella ramdirektivets beståndsdelar. KOM (2001) 531 slutlig 11

12 att tillhandahålla allmänna tjänster och andra skyldigheter gällande konsumentskyddet som vissa verksamheter är underkastade. Då det gäller avtalsrätten kan man nämna de kommande initiativen 11 som är ett resultat det samråd som startade genom meddelandet om europeisk avtalsrätt 12 för att lösa de juridiska problemen i samband med den inre marknadens funktion. Då det gäller tillämpningen av den sociala dialogen i Europa har gemensamma initiativ tagits och genomförts bl.a. i fråga om kompetens, kvalifikationer och kvalitetsfrämjande på flera områden, t.ex. persontjänster, renhållning, personlig säkerhet och byggverksamhet. Då det gäller fri rörlighet för personer innebär avskaffandet av personkontroller vid de inre gränserna i enlighet med Schengenavtalet som införlivats genom Amsterdamfördraget 13 att kontakterna underlättas mellan tjänsteleverantörerna och deras potentiella kunder 14. Avskaffandet av kontrollerna bör efter hand också bidra till att medborgarna och samtliga ekonomiska aktörer blir bättre medvetna om dimensionerna av området utan inre gränser. Då det gäller den internationella dimensionen finns det synergieffekter mellan politikområdena inre marknaden och utrikeshandeln, inkl. förhandlingarna om tjänster inom ramen för GATS. Närmare bestämt måste man ta hänsyn till resultaten av de pågående diskussionerna om nationella bestämmelser utifrån artikel VI:4 i GATS. Denna rapport är ett viktigt steg i processen att skapa en verklig inre marknad för tjänster genom att den ger en helhetsbild av verkligheten på dagens inre marknad. För första gången sedan 1962 och de allmänna programmen för avskaffande av inskränkningar i fri etablering och fri rörlighet för tjänster 15 har kommissionen inlett en undersökning av samtliga befintliga problem på den inre marknaden för tjänster. Begränsade framsteg har gjorts sedan de allmänna programmen. I vitboken om genomförandet av den inre marknaden som antogs av kommissionen sägs det att framstegen när det gäller fritt tillhandahållande av tjänster från en medlemsstat till en annan har gått mycket långsammare än när det gäller den fria rörligheten för varor. I betänkandet från drog Cecchini för sin del slutsatsen att den betydande tillväxtpotentialen inom tjänstesektorn hämmas av föreskrifter och tillvägagångssätt som allvarligt hindrar den fria rörligheten för tjänster och därmed den fria konkurrensen mellan tjänsteföretagen På begäran av rådet och Europaparlamentet kommer kommissionen att lägga fram dessa initiativ före slutet av Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om europeisk avtalsrätt, KOM(2002) 398 slutlig, EGT L 239, Den fria rörligheten utan personkontroll vid medlemsstaternas inre gränser gagnar självklart unionsmedborgarna och deras familjemedlemmar. Den tillåter emellertid också utländska medborgare med uppehållstillstånd utfärdat av en medlemsstat (artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, undertecknat i Schengen den 19 juni 1990) att röra sig fritt utan visum på medlemsstaternas territorium under högst tre månader. Denna juridiska ram garanterar inte att en tjänsteleverantör från tredje land kan tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än där han är etablerad. Allmänna program för avskaffande av inskränkningar av etableringsrätten och fritt tillhandahållande av tjänster, EGT C 2, Genomförandet av den inre marknaden: Vitbok från kommissionen till Europeiska rådet (Milano, den juni 1985), KOM (85) 310, Undersökningen som genomförts för kommissionen The European Challenge, 1992: The Benefits of a Single Market, Paolo Cecchini, Wildwood House,

13 Åtgärder har redan vidtagits för att undanröja de mest uppenbara hindren för tjänster på den inre marknaden. Åtgärderna är ett resultat av att kommissionen har fullgjort sin roll som övervakare av fördraget och utövat sin initiativrätt för att lägga fram förslag till harmonisering som främjar den inre marknadens funktion. De har gjort det möjligt att på den inre marknaden uppnå en högre grad av ekonomisk integration än vad som är fallet på regional nivå på annat håll i världen. Trots framstegen har de berörda parterna kunnat konstatera en lång rad återstående problem som är anledningen till denna rapport. Undersökningen bygger i första hand på ett samråd i stor skala med berörda parter men stöder sig också på andra informationskällor såsom skriftliga frågor och framställningar i Europaparlamentet, klagomål till kommissionen, ekonomiska och statistiska undersökningar samt svar från medlemsstaterna. Samråden, som pågick under hela år 2001 och under början av 2002, inleddes i syfte att samla förstahandsinformation om de svårigheter som förhindrar att gränsöverskridande tjänster utvecklas i Europeiska unionen. Samrådet avsåg problem som framkommit såväl vid tillhandahållandet och utnyttjandet av tjänsterna som vid etableringen i en annan medlemsstat. Genom praxis i domstolen har det tydligt visat sig att åtgärder som syftar till att förhindra, störa eller minska attraktionskraften för gränsöverskridande tjänsteleverans, utnyttjande av gränsöverskridande tjänster eller etablering i en annan medlemsstat kan utgöra hinder. Bland exempel på svårigheter som tas upp i rapporten finns således inte bara förbud, diskrimineringar eller krav som är omöjliga att uppfylla utan också olika typer av krav som när de tillämpas på företag från en annan medlemsstat förhindrar fri etablering eller fri rörlighet för tjänster. Vissa av dessa svårigheter bottnar i bestämmelsernas eller tillvägagångssättens komplexitet, besvärlighet eller brist på öppenhet. De flesta svårigheter är helt enkelt följden av omfattande skillnader mellan olika nationella bestämmelser. Syftet med rapporten är att beskriva verkligheten på den inre marknaden såsom den uppfattas av tjänsteleverantörerna och användarna av tjänster. På detta stadium försöker man inte ta ställning till om varje hinder är berättigat eller inte. Rapport omfattar vidare områden som redan har reglerats. Den innehåller vidare kommentarer från samrådet avseende hinder som EU-företag påträffat i kandidatländerna. Här möter företagen samma hinder som i medlemsstaterna men det tillkommer problem som hänger samman med krav på nationalitet, inskränkningar inom vissa sektorer vad gäller utländska medborgares möjligheter att äga företag samt inskränkningar i möjligheten att äga fastigheter. I linje med strategin för tjänster på den inre marknaden handlar rapporten om de svårigheter som tjänsteleverantörer kan möta under hela verksamheten: från tjänsteleverantörens etablering, utnyttjande av nödvändiga inputs, säljfrämjande åtgärder och distribution av tjänsterna fram till försäljning, leverans och kundtjänstverksamheter. Det är tydligt att tjänsteleverantörer är mer utsatta än varutillverkare för de hinder som finns i varje etapp av verksamheten. Tillhandahållandet av tjänster kräver nämligen i många fall att leverantören ständigt eller tillfälligt befinner sig i den medlemsstat som är tjänstens destination. Vissa etapper i verksamheten, och ibland till och med alla, genomförs i denna stat och omfattas av annorlunda krav än i den ursprungliga medlemsstaten. Ett företag som exempelvis vill etablera sig eller leverera tjänster i en annan medlemsstat kan ha svårigheter att få tillstånd, inbegripet erkännande av likvärdiga kvalifikationer, att utstationera anställda, utnyttja utrustning, bjuda ut och distribuera sina tjänster, ingå avtal med kunder, ge garantier samt tillhandahålla kundtjänster. Hinder under en av dessa etapper kan räcka för att göra hela den gränsöverskridande verksamheten mindre intressant. 13

14 I samklang med det horisontella tillvägagångssättet i strategin för tjänster på den inre marknaden behandlar rapporten också de hinder som påverkar en lång rad ekonomiska verksamheter. Orsaken till detta är inte bara att vissa av dessa hinder, t.ex. tillståndsförfaranden, påverkar olika sektorer på likartat sätt, utan att tjänsterna också är nära sammanflätade sinsemellan och ett hinder som påverkar en tjänst innebär en kedjereaktion på en hel rad andra tjänster. Ett övergripande synsätt är nödvändigt för att bedöma hindren för tjänster på den inre marknaden och deras totala inverkan. Tjänster spelar en central roll i varje medborgares ekonomi och liv. Hindren för tjänster på den inre marknaden påverkar därmed inte bara tjänsteleverantörernas konkurrenskraft utan berövar också användarna av tjänster, dvs. EU:s företag och konsumenter, tillgång till ett större utbud av tjänster av bättre kvalitet, mer innovation och till ett bättre pris. I. HINDREN PÅ DEN INRE MARKNADEN FÖR TJÄNSTER Mot bakgrund av definitionen i EG-fördraget av den inre marknaden, "ett område utan inre gränser", och målsättningen i meddelandet "En strategi för tjänster på den inre marknaden" att göra det lika lätt att flytta tjänster mellan medlemsstaterna som inom en medlemsstat måste man konstatera att den inre marknaden för tjänster ännu inte har förverkligats. Två huvudkategorier av problem kan urskiljas: de som direkt eller indirekt följer av juridiska bestämmelser krav och de som beror på icke-juridiska faktorer. A. Juridiska hinder Uttrycket juridiska hinder täcker samtliga hinder för utveckling av tjänsteverksamheter mellan medlemsstaterna som direkt eller indirekt härrör från en juridisk bestämmelse och som förbjuder, stör eller gör sådana verksamheter mindre intressanta. Det kan röra sig om såväl svårigheter förbundna med skillnader i nationella bestämmelser som problem som hänför sig till nationella myndigheters agerande eller kanske en juridisk osäkerhet som uppstår genom vissa gränsöverskridande situationer är komplexa. I varje fall blir resultatet detsamma: konsumenterna och företagen avskräcks från att utnyttja tjänster från andra medlemsstater och tjänsteleverantörerna avskräcks från att bjuda ut sina tjänster i andra medlemsstater 18. I nedanstående förteckning över hinder redovisas de svårigheter som tjänsteleverantörer kan stöta på när de vill utöva sin fria etableringsrätt eller fritt tillhandahålla tjänster för att utveckla en verksamhet i andra medlemsstater. Det handlar om svårigheter som anmälts vid samrådet med berörda parter och medlemsstaterna, i klagomål till kommissionen, skriftliga frågor och framställningar i Europaparlamentet, aktuella mål i domstolen samt undersökningar och utredningar som kommissionen känner till. Denna metod i syfte att upprätta en lägesförteckning över den inre marknadens funktion för tjänster får följande tre viktiga konsekvenser: I förteckningen tas inte ställning till om de anmälda hindren är förenliga med gemenskapsrätten, eftersom denna fråga tas upp i strategins andra steg som skall handla om lösningar, särskilt harmoniseringsbehov. Syftet med förteckningen är inte att ifrågasätta nödvändigheten av eller innehållet i de nationella reglerna som sådana utan bara att räkna upp problem som de framkallat när de tillämpats på gränsöverskridande verksamheter. 18 Dessa effekter och att de gott och väl ersätter de tekniska hinder, fysiska hinder och skattehinder som anges i den redan omnämnda vitboken från 1985 om genomförandet av den inre marknaden, förklarar användningen av uttrycket juridiska hinder. 14

15 De anmälda svårigheterna kan redan vara föremål för pågående gemenskapsinitiativ, gemenskapsinstrument eller gemenskapsåtgärder, överträdelseförfaranden eller beslut av domstolen. Vissa svårigheter kanske inte har anmälts även om denna risk har minimerats genom att en mängd informationskällor beaktas. I syfte att upprätta bredast möjliga förteckning över samtliga svårigheter som hämmar utvecklingen av tjänsteverksamheter mellan medlemsstaterna 19 har den använda metoden bestått i att kartlägga de problem som en tjänsteleverantör kan möta i varje etapp av verksamheten, antingen vid etableringen i en annan medlemsstat (etapp 1), när personal utstationeras eller utrustning används i en annan medlemsstat (etapp 2), när säljfrämjande åtgärder skall vidtas i andra medlemsstater (etapp 3), när tjänsten skall distribueras i en annan medlemsstat (etapp 4), vid försäljning av tjänsten (etapp 5) eller slutligen efter tjänsteleveransen i en annan medlemsstat (etapp 6). I nedanstående förteckning anges samtliga identifierade svårigheter vid gränsöverskridande verksamheter i varje etapp av den ekonomiska kedjan. 1. Svårigheter avseende tjänsteleverantörers etablering Vid samråden framkom det att medborgare från en medlemsstat, eller företag som redan är etablerade i en medlemsstat, vilka önskar etablera sig i en annan medlemsstat för att utöva tjänsteverksamhet kan stöta på en mängd svårigheter. Dessa får särskilt stor verkan när det gäller tjänster, eftersom de i motsats till varor som kan röra sig mellan medlemsstaterna (med hjälp av distributionsnät) utan att tillverkaren förflyttar sig bygger på kompetens som kräver en direkt förbindelse mellan tjänsteleverantören och kunden. Även om en tillfällig fysisk förflyttning av tjänsteleverantören eller distansleverans av tjänsten kan möjliggöra denna förbindelse, vilket föredras av små och medelstora företag, är etablering på marknaden i fråga en viktig försäljningsstrategi 20, särskilt i de fall då aktören varaktigt ämnar bosätta sig i ett land och när han vill anpassa sig till specifika marknadsvillkor eller stärka kundförtroendet. Reglernas komplexitet, förbundet med att tjänstens kvalitet är direkt beroende av leverantörens egenskaper, leder till en rad krav som inte återfinns i föreskrifterna för varor, t.ex. särskilda regler rörande tjänsteleverantörens juridiska form eller begränsningar för flertaliga yrkesverksamheter. (i) Monopol och andra kvantitativa begränsningar av tillträdet till tjänsteverksamhet Monopolsystem i vissa medlemsstater har anmälts, eftersom de förhindrar etablering för tjänsteleverantörer från andra medlemsstater som inte har sådana monopol. Det kan handla om monopol som tilldelats en särskild enhet, såsom inom delvis liberaliserade sektorer (posttjänster, energi etc.), monopol för distribution av vissa produkter 21, som särskilt kan påverka distributionstjänster eller verksamheter inom vilka vissa aktörer har ensamrätt I förteckningen har hänsyn också tagits till svårigheter som anmälts i kandidatländerna. Det måste anges att ett stort antal svårigheter som upptecknats i medlemsstaterna återfinns i kandidatländerna. Se särskilt undersökningen Service internationalisation-characteristics, Potential, Barriers, A. Henten, T. Vad, CRIC workshop, Manchester , 3 i vilken betonas att tjänstesektorn är mer beroende av gränsöverskridande etablering än området för varutillverkning. T.ex. alkohol och tobak T.ex. spelverksamhet eller distribution av farmaceutiska produkter. Se även OECD:s undersökning Regulatory reform in road freight and retail distribution Economic Department working papers nr 255, 15

16 Kvantitativa begränsningar av tillträdet till tjänsteverksamheter som finns i vissa medlemsstater, såsom kvoter och antagningskvoter för antalet tjänsteleverantörer 23, maximiyta 24 eller geografiskt avstånd 25, begränsar antalet tjänsteleverantörer och kan gynna redan etablerade nationella aktörer i förhållande till nyanlända. Bland de svårigheter som anmälts finns t.ex. regler i en medlemsstat vilka begränsar antalet optiker till en per invånare och antalet bilskolor till en per invånare. Territoriella begränsningar kan i vissa medlemsstater begränsa tjänsteverksamhetstillståndet 26 till en region eller en bestämd ort, vilket tvingar tjänsteleverantörer som vill täcka det nationella territoriet i sin helhet att etablera sig i flera regioner. (ii) Krav rörande nationalitet eller vistelseort Krav rörande nationalitet kan finnas kvar i vissa medlemsstater för aktieägare, chefer och personal i tjänsteföretag 27 och i vissa reglerade yrken 28. Krav rörande vistelseort skapar problem, i synnerhet de krav som riktar sig till ledare i tjänsteföretag 29. Beroende på land måste t.ex. 2/3 av styrelsemedlemmarna, hälften eller minst en person i ledningen vara bosatta i landet. Krav rörande en enda anläggning har också anmälts, t.ex. för medicinska laboratorier, vilket direkt eller indirekt tvingar tjänsteleverantörer som vill etablera sig i en medlemsstat att avstå från etablering i en annan medlemsstat. Det innebär i själva verket exportförbud av en affärsmodell som innebär etablering i flera medlemsstater. (iii) Tillstånds- och registreringsförfaranden Tillträdet till ett stort antal tjänsteverksamheter 30 omfattas av ett förhandstillstånd som ofta skapar svårigheter för aktörer från andra medlemsstater , 39 och följande, och undersökningen på kommissionens vägnar Barriers to Trade in Business Services, Centre for Strategy and Evaluation Services, januari 2001, sida 15. T.ex. anges i vissa nationella föreskrifter att det inte får finnas fler än en leverantör av sotartjänster per kvarter eller per kommun. T.ex. för distributionstjänster. T.ex. i en medlemsstat får medicinska laboratorier bara göra analyser på prover som tagits inom 6 mils avstånd, i en annan medlemsstat måste avståndet mellan optiker vara 350 meter och i en tredje medlemsstat måste butiker förläggas till stadscentrum, vilket hindrar etablering av nyanlända. T.ex. privata säkerhetstjänster. Se svårigheter som denna typ av tjänster stött på : en undersökning för CoESS/UNI-Europa som finansierats av kommissionen "A comparative overview of legislation concerning the private security industry in the European Union". ECOTEC, mai Det skall påpekas att arbetsmarknadens parter för sektorn för privat säkerhet, CoESS (arbetsgivarna) och UNI-Europa (fackföreningarna) inom ramen för den sociala dialogen den 13 december 2001 undertecknade en gemensam deklaration om europeisk harmonisering av lagtiftning som styr sektorn för privat säkerhet. T.ex. ingenjörfirmor, flygklubbar och icke-statliga organisationer. T.ex. chartered surveyors. Det kan röra sig om ett vistelsekrav för en sökande av licens för telekommunikationstjänster (innan han ens fått licensen). T.ex. finansiella tjänster, reglerade yrken, hantverkare, privata säkerhetstjänster, certifieringsorgan, vattenkontrollaboratorier, mässanordnare, leverantörer av telekommunikationstjänster, bemanningsföretag, artistförmedling, transport och avfallsbehandling. 16

17 Bristande hänsynstagande till de krav som tjänsteleverantören redan har uppfyllt iden medlemsstat där han är etablerad, t.ex. borgenssummor eller garantibelopp som redan inlämnats 31 kan leda till dubblerade och extra begränsningar för aktörer som är etablerade i flera medlemsstater. Anhopningen av tillstånd som krävs för vissa verksamheter kan avsevärt öka inskränkningseffekterna gentemot en aktör från en annan medlemsstat, bara genom mångdubblingen av antalet statliga verk som skall kontaktas och formulär och certifikat som skall inlämnas 32. I en medlemsstat krävs det för att öppna ett hotell eller en restaurang t.ex. sju olika lokala eller regionala 33 licenser. I en annan medlemsstat krävs det för att öppna en affärslokal såväl byggnadslov, miljötillstånd och ett socialt och ekonomiskt tillstånd som att rent allmänt uppfylla bl.a. mycket komplexa urbaniseringsregler. Förfaranden och krav som omfattas av dessa system kan få inskränkande och rentav diskriminerande effekter gentemot aktörer från andra medlemsstater, i synnerhet när organ bestående av konkurrenter inblandas i förfarandena 34 eller då sökanden måste inge bevis på att tillståndsansökan berättigas av ett reellt behov 35. Registreringsskyldighet för vissa tjänsteleverantörer hos en myndighet, i en yrkessammanslutning eller en hantverksförening är vanligt och kan visa sig kostsamt för en aktör som bedriver verksamhet i flera länder, i synnerhet på grund av de årsavgifter som skall inbetalas och när denna skyldighet dessutom är förenad med deltagande i ett särskilt sjukförsäkringssystem. Tillstånds- och registreringsförfarandenas byråkratiska karaktär, den utdragna tiden, bevisbördan, översättningscertifiering, avgifter och skatter som skall betalas, vissa myndigheters föga konstruktiva inställning eller svårigheten att anföra besvär hos förvaltningsdomstol har mycket ofta angetts som avskräckande effekter på tjänsteleverantörer från andra medlemsstater 36, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag och startupföretag T.ex. för bemanningsföretag eller privata säkerhetstjänster. I ett svar sägs till och med att man måste vara en licenssamlare för att kunna inleda bageriverksamhet i ett land eftersom tillstånden kan variera beroende på typ av produkt eller verksamheter som levereras av ett bageri. På grund av dessa svårigheter föredrog aktören att ge upp etableringsprojektet. Anhopningen och dubbleringen av tillstånd anges också i Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en gemensam åtgärd i medlemsstaterna på området för företagspolitik KOM (1999) 569 slutlig, Se t.ex. undersökningen "Tackling the impact of increasing regulation - A case study of hotels and restaurants". Better Regulation Task Force (Storbritannien), juni T.ex. de förfaranden som tillämpas för distributionstjänster. T.ex. handlar det i en medlemsstat om ett reellt behov från konsumenternas sida i förhållande till befintliga affärsföretag, i en annan stat är det frånvaron av negativa effekter på befintliga affärsföretag i stadens centrum och i en tredje stat är beviljandet av licensen förenat med ett krav på intresse för artistförmedlarens verksamhet med hänsyn till skådespelares platsförmedlingsbehov. T.ex. har svårigheter vid öppnandet av distributionsföretag som uppstår på grund av tillstånds- och registreringssystem och tillhörande administrativa formaliteter identifierats i den redan omnämnda undersökningen av OECD ( 39 och följande) som en av de främsta inskränkningarna för marknadstillträde inom distributionssektorn; i en fransk-engelsk undersökning om tjänstesektorn i Förenade kungariket och Frankrike betonas de negativa effekterna på sysselsättningen på lokal nivå av det licens- och kvotsystem som tillämpas på vissa verksamheter: Le secteur des services au Royaume Uni et en France. Réduire les 17

18 (iv) Begränsningar för flertaliga yrkesverksamheter Vissa tjänsteverksamheter omfattas av regler i syfte att säkra oberoende och självständighet mellan olika verksamheter genom att förhindra att de utövas tillsammans. Skillnader i fråga om nationella regler på detta område kan ge en kraftigt inskränkande effekt genom att de hindrar export till en annan medlemsstat av en kompetens som just består i att behandla de olika behoven i en kundförfrågan på ett flersidigt, nyskapande och billigare sätt. Dessa begränsningar kan ta sig flera former, det kan handla om följande: Krav rörande struktur och ledning för tjänsteföretag som t.ex. förhindrar delägande i olika yrkeskategorier 38 ; Begränsningar för utövande av flera yrkesverksamheter genom införande av bestämmelser om oförenlighet att utöva olika verksamheter 39, tvinga tjänsteleverantören att endast ägna sig åt en enda verksamhet 40 eller att tvinga honom att utöva olika verksamheter i olika lokaler 41. I en medlemsstat är det t.ex. förbjudet för fastighetsförmedlare att ha andra yrkesverksamheter såsom egendomsförvaltning, finansrådgivning eller rengöringstjänster. (v) Ekonomiska aktörers juridiska form och interna struktur Särskilt begränsande hinder för aktörer som redan är etablerade i en medlemsstat och som inte omfattas av denna typ av krav i ursprungslandet. Skillnader när det gäller reglerna i fråga betyder att de kan tvingas skapa en måttbeställd enhet. Krav rörande juridisk form kan tvinga in tjänsteleverantören i en särskild juridisk form eller tvärtom förbjuda den 42. Situationen kan bli mycket komplicerad när det gäller vissa verksamheter som tvingas ha olika juridiska former i olika medlemsstater obstacles à la croissance de la production et de l emploi. Rapport franco-anglais, Department of Trade and Industry och Ministère de l économie, des finances et de l industrie, 2000, sida 89. En undersökning i företag som satts upp på resultattavlan för den inre marknaden i november 2000 visar att förenklade administrativa förfaranden står som främsta prioriterade mål för företagen (91 % av de intervjuade företagen) Se också: Rapport om genomförandet av den europeiska stadgan för små företag, KOM (2002) 68 slutlig, i vilken det särskilt betonas i fjärde paragrafen i slutsatserna att en minskning av det totala antalet åtgärder för att starta företag skulle kunna utgöra ett viktigt mål för förenkling. Report of the Business Environment Simplification Task Force- Best volym 1, OPOCE 1998 ; Etude comparative internationale des dispositions légales et administratives nécessaires pour la formation des PME dans six pays de l'union européenne, Logotech, Observatoire de l'innovation en Europe, EIMS Publication n 27, mars T.ex. får advokater inte vara i partnerskap med icke-advokater, såsom externa revisorer, skattekonsulter eller patentbyråer. Andra former av begränsningar kan finnas såsom skyldighet i en medlemsstat för skattekonsultföretag att endast ha skattespecialister som aktieägare och styrelsemedlemmar. Se t.ex. när det gäller regler i frågan som är tillämpliga i Förenade kungariket rapporten Competition in professions, Office of Fair Trading, mars 2001, 30. Se t.ex. fallstudier rörande oförenlighet mellan verksamheten som externa revisorer och verksamheten som auktoriserad revisor i den redan nämnda undersökningen för kommissionen Barriers to Trade in Business Services, bilagor, fallstudier 6. Se också domen i målet av den 9 februari 2002, Wouters, C-309/99 om förbud mot integrerat samarbete mellan advokater och revisorer. T.ex. skall i en medlemsstat ett sådant krav tillämpas på bemanningsföretag. T.ex. i en medlemsstat, fastighetsförmedling och försäkringsverksamhet. T.ex. får inte mässanordnare i en medlemsstat ha vinstintresse. 18

19 En advokat som t.ex. vill etablera sig i en annan medlemsstat måste upplösa sitt enmansbolag i den medlemsstat där han redan är etablerad eftersom advokater i den andra medlemsstaten bara får driva bolag med begränsat ansvar 43. Förutom de diskriminerande regler som drabbar aktieägarna (redan nämnda ovan) omfattas tjänsteföretagens kapital i vissa medlemsstater av hinder, såsom ett minsta kapital i privata säkerhetsföretag eller bemanningsföretag 44. Ett tjänsteföretag kan åläggas att ha ett visst minimiantal anställda 45. (vi) Yrkeskvalifikationer Skillnaderna när det gäller systemen för yrkeskvalifikationer kan leda till olika typer av svårigheter för tjänsteleverantörer som vill etablera sig i en annan medlemsstat, framför allt när det handlar om ett yrke där yrkeskvalifikationerna 46 inte godkänns automatiskt. Skillnader inom verksamheter som anses som reglerade yrken i vissa medlemsstater kan leda till svårigheter, eftersom många tjänster 47 inte är reglerade i alla medlemsstater och vissa tjänster är reglerade bara i en enda medlemsstat 48. En tjänsteleverantör från en medlemsstat utan krav på en yrkestitel som tänker etablera sig i annan stat där yrkestitel är ett krav kommer att ha svårt att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer. De lämplighetsprov som vissa medlemsstater begär för verksamheter som inte omfattas av ett automatiskt erkännande kan vara en källa till svårigheter, i synnerhet för små och medelstora företag 49, på grund av bristande tydlighet och förutsägbarhet. Skillnaden inom det verksamhetsfält som är tillåtet för en yrkeskvalifikation kan leda till svårigheter och det kan också hända att samma verksamhet kräver olika yrkestitlar, eftersom benämningarna inte motsvarar varandra 50. Chartered building surveyors kan t.ex. rita byggnadsplaner i ett land samtidigt som denna funktion är förbehållen arkitekter i ett annat land Externa revisorer konfronteras också med den här typen av problem. Det kan också handla om maximigränser för andelar i aktiebolag, såsom inom mediesektorn, eller skyldigheten att finna andra aktieägare eller saminvesterare i vissa verksamhetssektorer. Det bör noteras att man i den redan nämnda fransk-engelska rapporten också har identifierat (sidan 36) krav på minimikapitalisering som ett av de främsta hindren för tjänsteverksamhet. T.ex. måste bemanningsföretag i en medlemsstat respektera ett nyckeltal på 12 anställda per 100 ingångna avtal föregående år och i andra medlemsstater måste privata säkerhetstjänster förfoga över ett minimiantal anställda som bestäms enligt verksamhet och det täckta territoriet. Det bör noteras att oavsett problemen rörande erkännande av yrkeskvalifikationer kan skillnaderna när det gäller reglerna för yrkesutbildning för anställda skapa vissa svårigheter, såsom för privata säkerhetsföretag som i vissa medlemsstater omfattas av särskilda krav. T.ex. ingenjörer och ingenjörskonsulter, skatterådgivare, fastighetsförmedlare, lantmätare, trädgårdsarkitekter, ombud i bostadsrättsföreningar, konsulter och hantverkare. T.ex. har en medlemsstat utfärdat en särskild titel för tjänster som består i att redigera arbetsrättshandlingar som inte finns i någon annan medlemsstat och som omfattas av en auktorisering och skyldighet att skriva in sig i ett särskilt nationellt register för detta nya yrke. Se redan nämnda Report of the Business Environment Simplification Task Force, sidan 65, i vilken anges att kravet på lämplighetsprov på vissa områden has tended to become the rule rather than the exception. T.ex. tillåter inte titeln charpentier i en medlemsstat att utöva yrket menuisier-charpentier i en annan medlemsstat. 19

20 (vii) Villkor för utövande av tjänsteverksamhet Beslutet att etablera sig i en särskild medlemsstat kan inte bero bara på skillnader när det gäller villkor för tillträdet till tjänsteverksamhet utan också på villkoren för utövandet av denna tjänsteverksamhet, såsom yrkesansvarssystemet, regler rörande öppettider för butiker som påverkar strategierna för etablering inom distributionstjänster 51, beskattningsregler och regler för användning av infrastrukturer som kan påverka telekommunikationsoperatörernas etablering 52. De olika systemen för bolagsbeskattning skapar problem som drabbar den gränsöverskridande etableringen av tjänsteleverantörer 53. Medan företagen skulle vilja se den inre marknaden som en enda marknad, skapas många problem av att företagen måste rätta sig efter femton olika skattesystem. Detta gör att företagsstrategier och företagsstrukturer förlorar i ekonomisk effektivitet. En mängd lagar, konventioner och praxis på skatteområdet medför betydande kostnader för harmonisering och utgör på så sätt ett hinder för den etablering som främst berör de små och medelstora företagen. Det visar sig att tjänsteleverantörerna särskilt berörs av problemen med skattesystemens hantering av transferprissättning inom en grupp av företag, gränsöverskridande flöden av inkomster mellan närstående bolag, gränsöverskridande kompensation av förluster och gränsöverskridande åtgärder för restrukturering. Sådana svårigheter medför risk för dubbelbeskattning och höga anpassningskostnader. 2. Svårigheter avseende användning av "inputs" för att tillhandahålla tjänster Om tjänsteleverantörerna vill använda inputs över gränserna kan de ske på två sätt. För att erbjuda dessa tjänster kan ett företag som redan är etablerat i en medlemsstat behöva flytta till en annan medlemsstat och där använda sina egna inputs, dvs. personal, material samt de företagstjänster som vanligen utnyttjas på hemmamarknaden. Företag kan vidare behöva utnyttja inputs från andra medlemsstater. I båda fallen finns det svårigheter, vilket avslöjas i svaren. Framför allt kan gränsöverskridande rekrytering eller utstationering av personal bli problematisk 54, vilket står i strid med målet att underlätta arbetstagares rörlighet Denna typ av begränsande effekter har också identifierats i den redan nämnda OECD-undersökningen, T.ex. beskattning av GSM-sändningsmaster eller fastställande av trösklar för elektromagnetisk utstrålning. Se undersökningen "Företagsbeskattning på den inre marknaden" SEK (2001) 1681 som bl.a. i detalj går igenom alla de viktigaste skattebestämmelserna som kan bromsa den ekonomiska verksamheten över gränserna på den inre marknaden. På grundval av denna analys har kommissionen lagt fram en strategi för att undanröj skattehinder för den gränsöverskridande ekonomiska verksamheten. Kommissionens meddelande "Vers un Marché intérieur sans entraves fiscales - Une stratégie pour permettre aux entreprises d'être imposées sur la base d'une assiette consolidée de l'impôt sur les sociétés couvrant l'ensemble de leurs activités dans l'union Européenne." KOM (2001) 582 slutlig Medan mänskliga resurser är viktigaste inputs för tjänsteleverans har det i svaren visat sig att gränsöverskridande användning och förflyttning av personal ligger till grund för stora svårigheter för tjänsteleverantörer, svårigheter som varutillverkare knappast känner till. Om den låga rörlighetsnivån för arbetstagare i gränsområdena, se undersökningen som genomförts för kommissionen Scientific Report on the Mobility of Cross-border Workers within the EEA, MKW Wirtschaftsforschung GmbH, november 2001, 1.3. Se i detta sammanhang Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om kommissionens handlingsplan för kompetens och rörlighet, COM (2002) 72 av den 13 februari