Patientsäkerhetsberättelse Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse 2012. Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Struktur för uppföljning/utvärdering...7 Uppföljning genom egenkontroll...8 Samverkan för att förebygga vårdskador...12 Riskanalys...14 Händelseanalys...14 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...14 Hantering av klagomål och synpunkter...16 Sammanställning och analys...16 Samverkan med patienter och närstående...16 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet...17 Resultat...22 Övergripande mål och strategier för kommande år (29)

3 Sammanfattning I sjukhusets arbete med att kvalitetssäkra och fastställa enhetliga rutiner är patienternas rätt till lika vård en självklar utgångspunkt. Patientens upplevelse av utförda vårdinsatser och patientbemötande följs därför upp regelbundet. Resultatet utgör ett viktigt underlag i det främjande arbetet för ökad jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Genomförda enkätundersökningar 2012 visade att patienter som besökt SU upplevde att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops som sjukhusets personal deltog i för att visa hur resultaten kan användas i det löpande utvecklingsarbetet. Sjukhusets enheter upprättade även handlingsplaner för att hantera de brister som identifierats i samband med genomförda undersökningar. Arbetet för att förhindra vårdskador bygger på problem identifierade genom strukturerad journalgranskning och risk- och händelseanalyser. SU deltog även i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). SU låg vid den senaste mätningen kvar på ungefär samma nivå som vid tidigare mätningar vad gäller vårdrelaterade infektioner. SU tillhör fortsatt de regionsjukhusen med lägst andel vårdrelaterade infektioner i landet. Övergripande mål och strategier Vår vision är SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET Vård av hög kvalitet kan också beskrivas som i Handlingsprogram för God vård, Västra Götalandsregionen och i den ingår Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK), vilket är ett verktyg och ledningsstöd, som hjälper till att fokusera på de långsiktiga och viktiga frågorna. Samtidigt hjälper det oss att planera, genomföra, följa upp och utveckla verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen för SU är i linje med God vård. De prioriterade målen i BSK 2012 beskrivs nedan som en strategisk karta. 3 (29)

4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. I den handlingsplan, som upprättats som en del av BSK, beskrivs sjukhusgemensamma och utvalda aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortets patient- och processperspektiv. Aktiviteterna beskrivs uppdelade enligt God vård. Arbetet hålls samman av en sjukhusövergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet och till den kopplade arbetsgrupper. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Frågor om bemötande, delaktighet och information i patientenkäten ska få mer än 90 av 100 poäng för att vi ska nå målet. Samtliga ledningsgrupper inom våra områden och verksamhetsområden ska också bjuda in patienter och närstående till dialog. Vård en håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt För att nå detta mål får inte mer än åtta procent av patienterna i den slutna somatiska vården och mindre än två procent i den slutna psykiatriska vården drabbas av vårdrelaterade infektioner. 4 (29)

5 Processperspektivet Strategiska mål Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor Vårdgarantin måste hållas. Det innebär att inga patienter behöver vänta längre än 90 dagar på ett första besök eller operation och att inga patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver vänta mer än 30 dagar på ett första besök. Processerna är standardiserade och effektiva Målet är att det skapas mer än fem sjukhusövergripande vårdprocesser med fungerande team. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Här används resultaten i Öppna jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet för att sätta våra resultat i relation till andra sjukhus. Minst 50 procent av våra kvalitetsmått ska i denna jämförelse uppnå minst riksgenomsnittet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SU är ett kvalitetsstyrt sjukhus vilket kräver en långsiktig strategi och ett uthålligt arbete på alla nivåer. SU har ett ledningssystem, som ständigt utvecklas, vilket skapar förutsättningar för förbättringsarbete. Genom ett tydligt och för alla medarbetare känt system ökar patientsäkerheten. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet ska bedrivas med gemensamma förutsättningar som grund utifrån Västra Götalandsregionens handlingsprogram för God Vård. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för SU fastställer årligen det balanserade styrkortet för sjukhuset. I styrkortet finns strategiska mål och styrtal bland annat rörande patientsäkerhet. Av styrkortet följer även hur styrelsen löpande följer upp arbetet. Styrelsen tar aktivt del av och styr det löpande arbetet för patientsäkerhet på flera olika sätt. En punkt rörande patientsäkerhet och avvikelser finns till exempel med på styrelsens dagordning vid alla sammanträden. Föredragande är sjukhusets chefläkare. Där redovisas anmälningar, beslut och uppföljning av lex Maria-ärenden. Vidare förs löpande diskussioner om vårdrutiner och administrativa rutiner, som påverkar patientsäkerheten. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat vårdrelaterade infektioner och vårdplatsbeläggning. Styrelsen fastställer och engagerar sig löpande i den särskilda handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet. I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom SU åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Inom SU finns sjukhusövergripande styr- och funktionsgrupper där sjukhusdirektören utser ordförande i grupperna från SUs ledningsgrupp. 5 (29)

6 I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är kvalitetsdirektören ordförande och utvecklingschef/utvecklingsledare från varje område ingår liksom ansvariga för arbetsgrupperna för God Vård, dvs. chefläkarna och chefen för kvalitetsutveckling. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall facklig samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en handlingsplan, som mer konkret reglerar uppdraget. Till funktionsgruppen finns arbetsgrupper kopplade till God Vård. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att arbeta med övergripande och strategiska frågor, genomföra sjukhusövergripande aktiviteter enligt handlingsplanen, samt utreda och bereda frågor till funktionsgruppen. Tillfälliga arbetsgrupper för tidsbegränsade uppdrag tillsätts vid behov. I samtliga arbetsgrupper ingår medarbetare och chefer från sjukhusets olika verksamheter. Organisation och funktion Stödgrupp Stödfunktion Linjeorganisation Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Enhetschef Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Utvecklingschef/ utvecklingsledare Områdeschef Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör Det sjukhusövergripande arbetet med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är organiserad i den sjukhusgemensamma enheten för kvalitetsutveckling, patientsäkerhet och miljö Inom varje område finns en utvecklingschef som leder arbetet och som regelbundet träffar samtliga verksamhetsutvecklare. Inom varje verksamhetsområde finns en verksamhetsutvecklare som leder en tvärprofessionell arbetsgrupp, patientsäkerhetsgrupp, som håller regelbundna möten. Utöver arbetet i verksamheternas patientsäkerhetsgrupper finns funktioner/personer, som bland annat hanterar ärenden i avvikelsesystemet MedControl PRO, frågor rörande medicinteknisk utrustning, hygienfrågor, risk- och händelseanalyser samt klagomål. Inom enheterna finns patientsäkerhetsombud/hygienombud inom många verksamhetsområden. 6 (29)

7 Expeditionen för patientärenden Vid Expeditionen för patientärenden hanteras lex Maria-anmälningar, övriga avvikelser samt enskilda anmälningar. Lex Maria-anmälningar samt risk- och händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk- och händelseanalyser följs delvis upp från Expeditionen för patientärenden. Ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) är inte längre möjliga följa upp då LÖF inte längre lämnar ut statistik. Enheten har en stödfunktion för att bistå verksamheterna i risk- och händelseanalysarbetet. Struktur för uppföljning/utvärdering Vårdskador följs upp bland annat via komplikationsfrekvens i kvalitetsregister, rapporterade avvikelser, resultatet från de styrtal och mål som angivits i det balanserade styrkortet samt via nationella punktprevalensmätningar (PPM), vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) och basala hygien och klädrutiner (PPM-BHK). De upprepade nationella PPM-VRI visar att nästan var tionde sjukhusvårdad patient har en vårdrelaterad infektion. Det gör vårdrelaterade infektioner till den enskilt vanligaste vårdskadan. Utöver lidande och till och med dödsfall för de drabbade, innebär vårdrelaterade infektioner förlängda vårdtider och dyrare behandlingar. Studier visar att systematiska förebyggande insatser kan minska frekvensen vårdrelaterade infektioner med %, men förutsätter fungerande kontinuerlig infektionsregistrering. Som ett led i den nationella patientsäkerhetssatsningen initierade SKL 2008 ett arbete med syfte att utveckla ett verktyg för registrering och uppföljning av och antibiotikaanvändning. I VGR utsågs de båda verksamhetsområdena för kirurgi vid SU till pilotverksamheter för projektet. Det nationella och regionala projektet Infektionsverktyget innebär utveckling och pilottest av ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner och uppföljning av antibiotikaanvändning inom sjukhusvården. SUs kirurgverksamheter deltar och en medarbetare är projektledare. Projektet har varit i pilotdrift under hela Resultat av registreringen har tagits fram och presenterats för kirurgverksamheterna, systemet har utvärderats avseende användarvänlighet och funktionalitet. IT-stödet kommer sannolikt breddinföras på hela sjukhuset under Dessutom har vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global Trigger Tool (GTT) genomförts på SU sedan Metoden har successivt spridits till samtliga sex områden på sjukhuset och är idag etablerad vid 14 (36 %) av de 39 verksamhetsområden där metoden är relevant att använda och är under införande vid ytterligare fyra verksamhetsområden. Sjukhusövergripande utbildning i GTT har arrangerats vid fyra tillfällen unde r året av stabsfunktionen som också erbjudit stöd till vårdskadegranskande team. På verksamhetsnivå används metoden med fokus på att identifiera vårdskador som inträffat inom berörd verksamhet under studerade vårdtillfällen. Identifierade vårdskador sammanställs till verksamhetsspecifika vårdskademönster som utgör underlag för riktade förbättringsåtgärder för att minska vårdskador i aktuell verksamhet. I bedömningsarbetet är inriktningen att skapa ett bra underlag för det lokala förbättringsarbetet. Betydelsen av verksamhetsledningens engagemang och förankring hos medarbetarna liksom vårdskademätningens betydelse för patientsäkerhetskulturen har betonats i spridningsarbetet på sjukhuset. Vårdskademätningar har presenterats både internt på sjukhuset och externt på konferenser och möten, bland annat den Nationella patientsäkerhetskonferensen. 7 (29)

8 Sjukhusövergripande vårdskademätning har också utförts med granskning av 20 journaler per månad och resultaten har rapporterats till SKL. SU har varit representerat i det nationella arbetet med att ta fram en ny handbok för strukturerad journalgranskning (Markörbaserad journalgranskning). Resultatet av patientsäkerhetsarbetet följs upp regelbundet via balanserade styrkort, kvalitetsbarometern (se figur nedan), nationella och regionala kvalitetsregister och öppna jämförelser. Avvikelser och klagomål ur MedControl PRO diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffar och övriga av verksamheternas möten. Mot slutet av året sammanställs de för underlag till diskussioner och för jämförelse med tidigare år. Ärenden från Patientnämnd diskuteras på liknande sätt. Dessutom träffar medarbetare vid Expeditionen för patientsäkerhet regelbundet Patientnämnden för patientsäkerhetsförbättrande åtgärder utifrån nämndens rapporter. Uppföljning och diskussion sker vid sjukhusledningens, områdesledningarnas och verksamhetsledningarnas möten och vid möten i patientsäkerhetsgrupper och kvalitetsoch controllingmöten Uppföljning genom egenkontroll SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012 för vård utförd 2011 och tidigare. I delårsbokslut och årsbokslut redovisas en mer omfattande uppföljning av patientsäkerhets- arbetet, avvikelser, åtgärder av patientsäkerhetsarbetet, antal händelse- och riskanalyser, tillgänglighet, SBAR, checklista vid Säker kirurgi och andra checklistor samt resultat av mätningar. Resultatet av GTT sammanställs månadsvis och vid varje delår. Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika forum, t.ex. SUs styrelse, ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på arbetsplatsträffar samt anslås på enheter och hemsidor. Efter varje punkt beskrivs i korthet ett urval av diverse aktiviteter med syfte att förbättra patientsäkerheten. Målgruppsundersökningar - SU deltar i nationella patientenkäter med efterföljande handlingsplaner på områdes - och verksamhetsnivå. - Enkäter riktade till specifika patientgrupper tex inom förlossningsvården. Punktprevelensmätningar - SU deltar i nationella punktprevalensmätningar, (PPM) för vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI), för basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) och för trycksår (PPM-Trycksår, ej 2012). 8 (29)

9 - Följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner och klädregler genomförs dessutom varje månad inom SU. Granskning av journaler och annan dokumentation m.m. - Strukturerad journalgranskning genomförs på samtliga sex områden på sjukhuset och är etablerad vid 14 (36 %) av de 39 verksamhetsområden där metoden är relevant att använda och är under införande vid ytterligare fyra verksamhetsområden. - Loggranskningar i elektroniska journalen Melior. - Granskning och revidering av rutindokument och vårdinformationsdokument sker inom ramen för sjukhusövergripande dokumentationsprojekt. - Elektroniskt signeringssystem för provsvar har införts med månatlig uppföljning av att signering skett enligt upprättade rutiner. - Vid införande av huvudplaneringsverktyg sker en systematisk genomgång och uppföljning av hur data registreras i systemen Elvis och Operätt. - Dubbelgranskning av röntgenundersökningar. Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet - Under 2012 har ingen ny patientsäkerhetskulturmätning genomförts på sjukhuset, däremot har verksamheterna arbetat efter de handlingsplaner, som utarbetades efter patientsäkerhetskulturmätningen Då framkom bland annat att personalen ansåg att högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbetet kunde förbättras. Utifrån resultatet beslutades att riskanalys, ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska genomföras vid alla större omorganisationer. Det medförde bland annat en riskanalys med anledning av budgetförslag, som rörde neddragning av vårdplatser. Vidare har chefläkarna vid SU tidigare rapporterat avvikelser i sjukhusets styrelse varje månad, efter patientsäkerhetskulturmätningen sker liknande rapporter två gånger per månad vid sjukhusledningens möten. - Ett forskningsprojekt har tidigare genomförts bland annat på SU varvid det fastställdes att personalsäkerheten är kopplad till patientsäkerheten. Handlingsplaner för att öka personalsäkerheten finns utifrån SUs medarbetarenkät. Arbetet enligt dessa planer gynnar också patientsäkerheten. - Ett exempel på kulturförbättrande åtgärder är en film om förlossningsepiduraler (ryggbedövningar), som spelades in för att medvetandegöra attityder hos personalen och som initierats efter en avvikelse i MedControl PRO. Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter - Synpunkter från revsionsrapporter inhämtas regelbundet inom de certifierade verksamheterna. - Laboratoriemedicin t.ex. har utbildade revisorer, som utför horisontella internrevisioner inom sina verksamhetsområden för att granska följsamhet till kvalitetsledningssystemet. Revisionsrapporterna granskas av medicinskt ansvarig, enhetschef och sektionsledare. Resultaten redovisas på sektionsmöten och på ledningens genomgång av kvalitetsledningssystemet. Resultaten från externa kontroller jämförs med andra laboratorier nationellt eller internationellt. 9 (29)

10 Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat - Resultatet av patientsäkerhetsarbetet följs upp regelbundet via balanserade styrkort, kvalitetsbarometern (se figur nedan), nationella och regionala kvalitetsregister och öppna jämförelser. - Avvikelser och klagomål ur MedControl PRO diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffar och övriga av verksamheternas möten. Mot slutet av året sammanställs de för underlag till diskussioner och för jämförelse med tidigare år. - Ärenden från Patientnämnd diskuteras på liknande sätt. Dessutom träffar medarbetare vid Expeditionen för patientsäkerhet regelbundet Patientnämnden för patientsäkerhetsförbättrande åtgärder utifrån nämndens rapporter. - Uppföljning och diskussion sker vid sjukhusledningens, områdesledningarnas och verksamhetsledningarnas möten och vid möten i patientsäkerhetsgrupper och kvalitets- och controllingmöten. Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder En arbetsmodell där kvalitet och patientsäkerhetsarbetet kan styras, mätas, spridas och stödjas på ett systematiskt sätt bestående av Kvalitetsbarometer och Kvalitetsronder infördes under I Kvalitetsbarometern beskrivs de 18 mål som alla verksamheter ska arbeta med. Exempel på målområden är: - patientenkäter - patientmedverkan - vårdrelaterade infektioner - klagomål - avvikelser - händelse- och riskanalyser - tillgänglighet - kvalitetsregister - egenkontroll. Hur väl man når upp till varje mål mäts genom egenbedömning med rött, gult och grönt. För att nå målet och bli grönmärkt ska arbetet bedrivas på ett systematiskt sätt och resultat och utvecklingsarbete ska kunna beskrivas. Kvalitetsronder i form av dialogmöten där representanter från sjukhusledningen träffar verksamheternas ledningsgrupper och medarbetare infördes. Resultaten för samtliga 50 verksamheter följdes upp i års- och delårsredovisningar och kvalitetssäkrades av sjukhusledningen genom dialogmöten. Genom färgmatrisen har resultaten blivit lättöverskådliga och kända för alla. Under året har betydliga förbättringar kunnat påvisas. I diagrammet nedan beskrivs måluppfyllnad för samtliga parametrar vid årets slut. Resultaten vid årets början är markerade med svart linje. (När samtliga verksamheter rapporterar grönt blir det 100 % = hela fältet grönmarkerat). 10 (29)

11 Sammanställning av sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 2012 Förändring sedan Verksamhetsgrupp för kvalitetsutveckling Egenkontroll 100 Standardvårdplaner 75 Produktionsplanering enligt SUs modell 50 Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Patientenkäter, analys, uppföljning, handlingsplan PPM trycksår, BHK, VRI Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister 25 0 Patientmedverkan GTT (strukturerad journalgranskning) Avvikelserapporter analys, uppföljning SBAR (säker kommunikation) Händelseanalyser Tillgänglighet WHO:s checklista Uppdatering SKL:s åtgärdspaket PM/vårdinformation Not: Färgförklaring: Grönt Systematiskt arbete med analys, uppföljning och handlingsplaner; Gult Görs delvis; Rött Görs ej. Nedan redovisas utvecklingen av resultaten under 2012 av de totalt 900 färgfälten enligt Kvalitetsbarometern. Resultatutveckling sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 2012 Grönt Gult Rött 1 januari % % % 31 december % 35 8 % % Not: Färgförklaring: Grönt Systematiskt arbete med analys, uppföljning och handlingsplaner; Gult Görs delvis; Rött Görs ej. Jämförelser av verksamhetens resultat i jämförelse med resultat för andra verksamheter. Se föregående punkt, dessutom sker - uppföljning månadsvis av antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter - uppföljning av kvalitetsbrist och vårdskadekostnader - uppföljning av remiss- och ledtider. 11 (29)

12 Samverkan för att förebygga vårdskador Nedan beskrivs i korthet ett urval av diverse aktiviteter med syfte att förbättra patientsäkerheten genom samverkan. Samverkan mellan region och kommun regleras genom det s.k hälso- och sjukvårdsavtalet och regional rutin för samordnad vårdplanering. Lokalt vårdprocessprogram för de mest sjuka äldre har t.ex. utvecklats i samarbete mellan verksamhetsområde Medicin, primärvård samt kommunal vård och omsorg i Mölndal. I syfte att arbeta alltmer evidensbaserat sker även samarbete med Vårdalinstitutet, forskningsplattform för Äldre och Äldres hälsa samt Göteborgs universitet. Flera av sjukhusets sex områden har vårdplaneringssjuksköterskor för samordnad vårdplanering. Syftet är att den samordnade vårdplaneringsprocessen ska löpa genom att vårdplaneringssjuksköterskorna hjälper och stöttar vårdavdelningarna. Med patienten i fokus ska vårdplaneringen ske snabbare och effektivare med högre kvalitet samt med större delaktighet av patienten. Rutin för socialtjänst, skola och barnets övriga nätverk för att säkra omhändertagandet vid uppmärksammat behov. För initiering och behandling av principiella samverkansfrågor mellan kommun, kriminalvård, primärvård och verksamheterna inom psykiatri, finns arbetsgrupper t.ex. Berosam. Revision av kirurgiska operationsprocessen, via nationella satsningen säker bukkirurgi, i samverkan med kirurg- och operationsverksamheter lokalt och nationellt. Verksamhetsområdet Ambulans- och prehospital akutsjukvård har tillsammans med andra verksamheter inom och utom SU utvecklat ett flertal vårdkedjor enligt konceptet Fast Track, för direktinläggningar på avdelning med syftet att undvika lång väntetid på akutmottagningen med de eventuella risker det kan innebära, framför allt de mest sjuka äldre patienterna. Samarbete med universitetet kring personcentrerad vård. Konsultationsgrupper med representation från socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och beroende för att hantera policyfrågor, finna konsensus och samordna insatser gällande svåra patientärenden. Dessa grupper kommunicerar systemfel åter till moderorganisationen genom sina representanter. Ett ledningssystem för vårdhygienisk standard rekommenderas verksamheterna på frivillig basis. Vårdhygien är vid behov konsult i arbetet på enheterna. En projektplan för inrättande av sjukhus-strama (samverkan mot antibiotikaresistens) vid SU har utarbetats och antagits. Anknytning till servicefunktionen Kontaktpunkten där patienten/kunden ska få service och information direkt. Kontaktpunkten är behjälplig med patientinformation, remissfrågor, tid- och avbokning, sjuksköterskerådgivning, förnyelse av recept och intyg eller lämna synpunkter. För att utveckla gemensamma rutiner för cytostatikahantering i Västra Sjukvårdsregionen har verksamhetsområde Onkologi tillsammans med Regionalt Cancercentrum Väst och övriga regionens onkologi - och hematologenheter startat utbildning i ett gemensamt Cytostatikakörkort. Den interaktiva utbildningen startade vårterminen Hittills har 12 (29)

13 cirka 90 studenter fördelade på sju kurser utbildats. Utvärderingen visar mycket positiva resultat. En kartläggning av mångbesökare (>5 besök/år) vid akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset har genomförts. En vårdsamordnare/kontaktsjuksköterska har tillsatts för att följa upp denna patientkategori för att erbjuda ökad hjälp genom råd och stöd och koordinering av vårdkontakter med t ex primärvård och upprättande av en individuell behandlingsplan för patienten. Införandet av kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) förbättrar kommunikationen, liksom closed loop, dvs. information- givarens kontroll av att informationsmottagaren uppfattat informationen rätt. Vid överföring av patient från Barn-IVA till vårdavdelning har det tidigare förekommit brister i kommunikationen. Nya riktlinjer har framtagits för hur och när överföring av svårt sjuk patient ska ske för att minska riskerna för vårdskada. En intermediäravdelning (IMA) har öppnats inom Område 3. Samverkan har utvecklats mellan verksamhetsområdena An/OpIVA och medicin. Verksamhetsområde Infektion samarbetar med ambulans och akutintag angående patienter med gastroenterit. Verksamheten har utsett en sjuksköterska som är särskilt ansvarig för vårdplaneringen till kommuner, en SVPL-ansvarig. Intern bevakning av obesvarade prov/remisser görs kontinuerligt för att identifiera och agera på prov/remiss med fördröjt svar vid Klinisk patologi och cytologi. Multidisciplinära konferenser förhindrar felaktigheter och feltolkningar i PAD. Medicinsk fysik och teknik deltar aktivt i ett externt avvikelsesystem för medicintekniska avvikelser - REIDAR MTP. Påbörjat samarbete mellan Terapeutisk Strålningsfysik (TSF) och verksamhetsområde Onkologi angående strålbehandling/dosplanering. Inom reumatologin har vård och behandling av unga vuxna identifierats som både riskoch problemfyllt. Verksamheten har uppdragits och tagit fram en ny regional medicinsk riktlinje för denna patientgrupp. En sjukhusövergripande rutin för säkert omhändertagande av patienter som kommer från andra sjukhus för utredning och behandling inom radiologin och som behöver vårdplats har skapats. Samarbete har bedrivits mellan sjukhusfysiker och barnröntgen/barnfysiologen för att minimera stråldoser och optimera bildkvaliteten. De psykiatriska verksamheterna har sinsemellan kontinuerlig avstämning och samplanering när det gäller gemensamma processer och rutiner. Kartläggning, analys och framtagning av förbättringsåtgärder kring patienter med hög konsumtion av heldygnsvård inom psykiatrin. Fallrisk-ID-band för tydlig och direkt riskkommunikation mellan enheter och inom enheter. Utökat samarbete mellan anestesi, förlossningsvård och neonatalvård inom Område 3, efter en genomförd riskanalys Kontinuerliga processmöten med deltagare från ortopedi, anestesi, geriatrik och akutmottagning, för att förbättra vårdkedja, tillgänglighet och kvalitet för patienterna inom Område 3. Under 2012 har patientmedicinskt säkerhetsarbete slutförts tillsammans med Thoraxoperation/Thorax IVA, Område 6, för utarbetande av gemensamma etiketter på läkemedelspumpar, där det generiska läkemedelsnamnet anges. 13 (29)

14 Riskanalys Riskanalyser utförs i allra största utsträckning enligt Socialstyrelsens, SKLs med flera Handbok för Ri sk & Händelseanalyser, men andra metoder förekommer inom t.ex. laboratoriemedicin. Riskanalys ska utföras ur ett patientsäkerhetsperspektiv inför alla större omorganisationer. Riskanalys utförs också vid upprepade upptäckter av risker/avvikelser eller då chefer eller medarbetare upplever att ett visst moment är riskfyllt, t.ex. vid införande av ny teknik, medicinteknisk utrustning eller nya metoder. För genomförande finns sjukhusgemensamma mallar, avseende uppdrag, mindre riskanalys, större riskanalys, analysschema och processbeskrivning. Många verksamhetsområden har egna team, som kan utföra riskanalyser, om inte, fås hjälp områdesvis. Inom Expeditionen för patientsäkerhet finns en sjuksköterska, som bistår verksamheterna, som analysledare i riskanalysarbetet. Hon leder analyser företrädesvis när hela sjukhuset eller flera verksamhetsområden är involverade, om för verksamheten speciellt känsliga frågor behöver analyseras och vid resursbrist i verksamheterna. Handlingsplan upprättas vid analysen. Respektive chef ansvarar för att arbetet följs upp. Händelseanalys Händelseanalyser, enligt Socialstyrelsens, SKL med flera Handbok för Risk & Händelseanalyser, görs vid varje lex Maria-anmälan och även vid andra allvarliga händelser och ingår som en naturlig del i patientsäkerhetsarbetet och kvaliteten på analyserna har ökat betydligt. Någon enstaka gång per år kan en förenklad intern utredning göras, efter avstämning med chefläkare, t.ex. när liknande händelse tyvärr nyligen inträffat. Under året har fokus varit att förbättra kvaliteten på analyserna, vilket också skedde, efter en genomförd genomgång av tidigare analyser. Samtliga händelseanalyser åtföljs numera av verksamhetschefens kommentarer till föreslagna åtgärder samt handlingsplan med tidsangivelser för genomförande av beslutade åtgärder. Målsättningen är att antal utförda händelseanalyser ska öka, vilket de gör. De allra flesta verksamhetsområdena har egna team, som kan utföra händelseanalyser, om team saknas får man hjälp områdesvis. Inom Expeditionen för patientsäkerhet finns två sjuksköterskor som bistår verksamheterna som analysledare i händelseanalysarbetet. De leder analy ser företrädesvis när flera verksamhetsområden är involverade, om för verksamheten speciellt känsliga frågor behöver analyseras och vid resursbrist i verksamheterna. Fokus i analysarbete ska lyftas från individen till systemfel. Vid omfattande händelseanalyser sker uppföljning av genomförda åtgärder med analysledare, chefläkare, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare. Dessutom inhämtas skriftliga rapporter av genomförda åtgärder. Det sker dock inte för alla analyser, men det är ett inplanerat förbättringsområde under kommande år. Dessutom följer Socialstyrelsen upp genom sina åtgärdsbeslut. Händelseanalysdiagram publiceras i lärande syfte på SUs interna hemsida. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Nya medarbetare får information om sin avvikelserapporteringsskyldighet och utbildning i det regiongemensamma avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO i samband med introduktionen. Utbildning och handledning i rapporteringssystemet genomförs dessutom också 14 (29)

15 vid behov. Under året har därför riktad utbildningsinsats genomförts för ett stort antal verksamhetschefer, alla ska vara utbildade tidigt under Då närvarar även chefläkare och ger annan information rörande avvikelsehantering. Information till personalen om rapporteringsskyldigheten av avvikelser och klagomål säkerställs dessutom via enhetsmöten och arbetsplatsträffar och det är närmaste chef, som är ansvarig för att så sker. För att öka medvetenheten och vikten av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete förs en aktiv dialog och utbildningsinsatser ges på samtliga enheter och för alla yrkeskategorier gällande avvikelserapportering. Rapporteringsskyldigheten tas även upp vid interna revisioner. All personal har behörighet att rapportera avvikelser i MedControl PRO, men inte alla kan systemet trots utbildningsinsatser. Dock finns i verksamheterna personer, som kan vara behjälpliga. Den som rapporterar en händelse kan själv följa ärendets utredningsgång via systemet. Interna avvikelser inom laboratorierna rapporteras i dokumenthanteringssystemet RMT+. Avvikelser som är externa eller som upptäcks av kund rapporteras i MedControl PRO liksom alla patientavvikelser enligt befintliga rutiner. Alla medarbetare uppmuntras att skriva avvikelser. Avvikelser och klagomål diskuteras på kontinuerligt på arbetsplatsträffar vilket gör att frågan hålls levande. Utsedda ärendeansvariga på varje enhet ansvarar för att händelser utreds, åtgärdas, följs upp och återförs till verksamheten. Orsaksutredare och åtgärdsansvariga finns utsedda inom samtliga verksamheter. Varje avvikelse kategoriseras av en utsedd ärendeansvarig person i MedControl PRO med avseende på allvarlighetsgrad. Allvarliga händelser skickas via verksamhetschef till chefläkare för bedömning om lex Maria anmälan ska göras. Sammanställningar och analys görs av verksamhetsutvecklare eller ärendeansvariga. Data sammanställs i MedControl PRO eller tas ut via utdataplattformen Cognos. Avvikelserapporteringen följs upp månadsvis på områdes-, verksamhets- och enhetsnivå inom samtliga verksamheter. Resultaten anslås och uppmärksammas vid möten i kvalitetspatientsäkerhetsgrupper och på arbetsplatsträffar. och Inom klinisk genetik har efter flera avvikelser om brister i processen att skicka patientprover till laboratorier utomlands, en administrativ funktion skapats: Skickaprov-koordinator. Regelbunden repetition av HLR-utbildning. Organisation för arbete med SKL:s identifierade riskområden med åtgärdspaketen som grund. Patienter över 75 år förses inom vissa verksamheter med läkemedelsberättelse vid utskrivning från sjukhuset. Inom vissa verksamheter fallriskbedöms samtliga patienter. Vården av sena prematurer har säkrats på BB. 15 (29)

16 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomålshantering bidrar till patienters och närståendes delaktighet och ger underlag för förbättringar. Sjukhuset har ett system, MedControl PRO och en organisation för att ta emot, åtgärda och följa upp klagomål från patienter/närstående, remittenter och övriga. Information om hur klagomål och synpunkter kan lämnas finns anslaget på vårdenheterna och finns även tillgänglig på extern hemsida. Klagomål och synpunkter kan också lämnas direkt till medarbetare, vårdenhetschef, Kontaktpunkten eller till verksamhetens klagomålshanterare. De klagomål, som inkommer till verksamheten handläggs utan dröjsmål och rapporteras i MedControl PRO. I stor utsträckning får patienter/närstående, som framfört klagomål en personlig kontakt av ansvariga på enheterna. Då återkopplas utredning och eventuella åtgärder. Vården får möjlighet att i förekommande fall be om ursäkt. Patienten/närstående ges också, där det är aktuellt, information om anmälan till Socialstyrelsen, patientskadeförsäkring och patientnämnd. Övriga intressenters klagomål och synpunkter tas emot på samma sätt. Ärenden kan också komma från Socialstyrelsen eller Patientnämnden efter att patient/närstående gjort en anmälan. Medarbetare kan föra fram klagomål och synpunkter på arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal, registrera i MedControl PRO eller inom ramen för sjukhusets modell för förbättringsarbete. Efter utredning återkopplas klagomål och synpunkter till berörda personalgrupper via ledningsgrupp, arbetsplatsträffar eller individuellt. Mer allvarliga klagomål behandlas på samma sätt som andra avvikelser. Verksamhetscheferna är ytterst ansvariga att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas för de klagomål och synpunkter som inkommer. Till sin hjälp har verksamhetscheferna verksamhetsutvecklare, patientsäkerhetsteam samt verksamhetsområdets ledningsgrupper. Sammanställning och analys Se föregående avsnitt. Uppföljning av avvikelser och klagomålsärenden följs upp av utsedda ärendeansvariga. Verksamhetsutvecklare följer upp statistik och rapporterar till respektive verksamhetsledning. Utvecklingschef följer regelbundet upp trender och analyserar på områdesnivå. Statistik avseende ärenden som inkommit till Patientnämnden redovisas inom respektive område samt till Expeditionen för patientärenden. Diskussion och genomgång görs även på arbetsplatsträffar. Under genomgångarna jämförs resultaten med föregående år. Beslut om eventuella ytterligare åtgärder som t ex att riskanalys ska göras fattas på mötet eller i ledningsgruppen. Samverkan med patienter och närstående Patienter/närstående har deltagit i verksamhetsledningars möten, sk systemiska möten. Patient och närstående har deltagit på utbildningsdagar. Föräldrar till barn har medverkat under planeringsdagar för all personal. 16 (29)

17 Ett omfattande sjukhusövergripande arbete har pågått under året för att göra kallelser och brev enhetliga över sjukhuset och i sjukhusets alla system. I det arbetet har patienter deltagit. Pilot startad. Representant från patientföreningen deltar på cancergenetiska mottagningens etikmöten, två per termin. Patienter har medverkat i att ta fram adekvat patientinformation. Vid skapandet ny process och organisation för vård och behandling av unga vuxna inom reumatologi, deltog patienter. Vid händelseanalys erbjuds patienter och närstående ofta att komma till intervju och återkoppling ges vid analysens slut. Individuell anpassning har gjorts av vårdprogram för att möta patienter med funktionsnedsättning. Regelbundna träffar med brukarföreningar har skett både på verksamhets- och områdesnivå. På Område 2 finns även en brukarexpedition. Patient och vårdgivare har fört dialog om förväntningar och upplevelser kring vård och behandling av endometrios. En handlingsplan har upprättats. Min guide till säker vård delas ut till patienter såväl på vårdavdelningar som mottagningar. Barn och ungdomar som opereras på Sahlgrenska sjukhuset har ägnats särskild uppmärksamhet under året och rutinen Narkosförberedelser för barn och ungdomar har upprättats. Inom Område 6 har en mall tagits fram för intervju av patienter om hur de uppfattar patientsäkerhet och allmän säkerhet, dvs. fysisk säkerhet, larm och hur man upplever vårdavdelningen, lokaler etc. Intervjuerna kommer att genomföras kvartal Införande av checklista inför utskrivning, som patienten själv fyller i med information om hälsomål, olika läkemedel, fysisk träning, var patienten ska följas upp m.m. Patienter medverkar aktivt med att formulera mål för rehabiliteringen och uppföljning av sin rehabiliteringsplan. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Statens och SKL:s överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen har medfört fokus på vissa områden. I enlighet med överenskommelsens grundkrav till landstingen upprättade SU en patientsäkerhetsberättelse för 2011 och genomförde strukturerad journalgranskning och pilotprojekt för Infektionsverktyget. De till satsningens grundkrav kopplade prestationsersatta indikatorerna uppfylldes gällande punktprevalensmätningar (PPM) i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, handlingsplan med mål att minska förekomsten av trycksår samt inrapportering av överbeläggningar. SU klarade inte målet för minskad antibiotikaförskrivning inom öppen vård. Sjukhuset har nu bildat en arbetsgrupp för främjandet av Strama (Samverkan mot a ntibiotikaresistens). Gruppens huvuduppdrag är att arbeta för rätt användning av antibiotika med mål att minska resistensutveckling. 17 (29)

18 Förutom att arbeta enligt den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet arbetar sjukhuset med S KL:s identifierade riskområden med åtgärdspaketen som grund. Sjukhuset har också identifierat områden, som områdeschefer och chefläkare ser som särskilda förbättringsområden när det gäller patientsäkerhet. Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits enligt ovan, men också en ligt sjukhusets Handlingsplan för patientsäkerhet där aktiviteter för att uppnå målen finns beskrivna, se ovan. Vid de nationella punktprevalensmätningarna av vårdrelaterade infektioner (VRI) har SU tillhört de regionsjukhus med bäst resultat i landet. SU har dock legat kvar på samma nivå under senare år. Förutom fokus på basala hygienrutiner och klädregler har personalen uppmuntrats att ta hygienkörkort, ett webbaserat verktyg för att öka den vårdhygieniska kunskapen. Det nationella och regionala projektet Infektionsverktyget innebär utveckling och pilottest av ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner och uppföljning av antibi otikaanvändning inom sjukhusvården. SUs kirurgverksamheter har deltagit som pilot och inför 2013 planeras ett breddinförande. Ytterligare åtgärder krävs dock. Sjukhuset har i projektform tillsatt en Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) och infört ett verktyg för god v årdhygienisk standard, där verksamheterna efter genomgång av sina vårdhygieniska rutiner, utifrån ett formulär, kan kontakta Vårdhygien, som bistår med åtgärdsförslag. Vårdhygien har dessutom besökt flera verksamheter. Flera exempel finns där sjukhuset arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner: Månatlig granskning av perifera venösa infarter (PVK) för att förhindra tromboflebiter. Journalgranskning för de patienter som rapporterades ha en vårdrelaterade infektioner och om något samband fanns med exempelvis hög urinkateteranvändning eller om det varit en uppenbart undvikbar infektion. Resultatet av projektet CRISS-projektet (Central venkateter (CVK)-relaterade infektioner ska stoppas) inom verksamhetsområde Kärl- thorax visar att antalet CVK-inläggningar har minskat, dvs en patient som tidigare fått tre enkel-cvk får numera en trippellumen CVK och därmed färre insticksställen. Efter en händelseanalys på Infektion angående VRE-spridning på vårdenhet har nya arbetssätt, som haft betydelse för patientsäkerheten, införts. Nedan beskrivs i korthet ett urval av ytterligare aktiviteter med syfte att förbättra patientsäkerheten efter identifiering av riskområden: - Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg för mest sjuka äldre på SU. - Handlingsplan för trycksår. - Arbetet att skapa en gemensam databas för den elektroniska journalen Melior, Gem- projektet. - Strategiskt läkemedelsarbete: o Utbildning och information till verksamheterna rörande REK-listan (rekommenderade läkemedel i regionen) o Nationella riktlinjer, utarbetande av en lokal handlingsplan i enlighet med regeringens äldresatsning, o Stöd till en ökad biverkningsrapportering o Framtagande av statistik över läkemedelsanvändningen centralt och per område med återrapportering till verksamheterna. 18 (29)

19 - Utformning av rutin för identifiering av och perioperativt handläggande av riskpatienter samt införandet av regelbundna, multidisciplinära konferenser där handläggning planeras och dokumenteras i elektroniskt operationsplaneringssystem och anestesijournal för högriskpatienter - Riskanalys på Område 3 kring förlossningsverksamheten lyfter fram ett flertal patientsäkerhetsrisker. Bland annat saknas neonatolog. - Förbättringsåtgärder vid interna IVA-transporter har vidtagits och har resulterat i framtagande av triagemodell för att nivåanpassa bemanning och övervakning, checklista inför transport samt transportjournal. - Projekt för An/Op/IVA och kirurgi där patienter som ska genomgå elektiv kirurgi kommer direkt till operationsavdelningen operationsdagens morgon. Förväntas leda till kortad vårdkedjan, reducerad nosokomial exposition, ökad patientnöjdhet samt bättre resursutnyttjande av vårdplatser. - Medverkan i nationella LÖF-projektet Säker bukkirurgi som föremål för utvärdering samt tillhandahållande av revisorer. - Vidareutveckling av och kunskapsspridning om Mobil intensivvårdsgrupp (MIG) för rätt vårdnivå i rätt tid. - Fallprevention genom att patienttoaletter har utrustats med sensorstyrd belysning, inköp av lågsängar, handlingsplan för patienter som fallit mer än två gånger, förråd av fallskyddsprodukter har utökats. - I hot och våldsituationer omfördelas personal vid behov och extravak sätts in för att kunna ha en god övervakning av riskpatienter. Riskrond enligt checklista genomförs i lokalerna på vårdavdelningarna flera gånger per dag, självskyddsutbildning. - Samtliga psykiatriska verksamhetsområden har deltagit i utarbetandet av en rutin för suicidriskbedömning som bland annat innefattar strukturerad suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument. Den är nu fastställd och ska implementeras. - Arbetet med att utveckla journalgranskningsmetoden GTT för psykiatrisk vård vilket också belönades med posterpriset vid områdets kvalitetsdag. Rutin för ID-band och etiketter skrivs ut direkt från Elvis. - - Kommunikation enligt SBAR har i vissa verksamheter vidareutvecklats. Som exempel kan nämnas en för postoperativ verksamhet och en för neurointensivvården. - I samarbete med Patologen har rutin för eftergranskning av PAD utarbetats och PADremissen har omarbetats för att bättre svara mot verksamheternas behov av information. - Handlingsplan med åtgärder för att förbättra akuta insatser och omhändertagandet av akuta patienter på jourmottagningen inom verksamhetsområde Öron Näs och Hals. Att utveckla patientsäkerhetskulturen Efter patientsäkerhetskulturmätningen 2011 och deltagande i forskningsprojekt med liknande enkät 2011 har handlingsplaner framtagits. Arbete pågår i enlighet med planerna, som följs upp kontinuerligt. Nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer går introduktionskurser där tyngd läggs på betydelsen av en god patientsäkerhetskultur. Dessa följs upp kontinuerligt. 19 (29)

20 Nedan ses ett urval av diverse aktiviteter efter varje punkt med syfte att förbättra patientsäkerheten: - Återföring och kommunikation kring avvikelser på läkar- och övriga personalmöten. - Arbete med att förbättra kommunikationen bland annat genom att använda kommunikationsverktyget SBAR vid överrapportering. - Patientsäkerhetsronder där högsta ledningen ger stöd i patientsäkerhetsarbetet. - Checklistor har införts på några enheter för att förbättra samarbetet mellan vårdenheter. - WHO:s checklista för säker kirurgi, används, förutom vid all operationssalsverksamhet, också vid undersökningar och behandlingar där den är tillämplig. - Införande av dagliga korta möten med personal på avdelningen vid FOKUS-tavlan (metod för ständiga förbättringar) i syftet att öka patientsäkerheten. Kompetensutveckling/bemanning vid identifierade avvikelser kopplat till detta område - Barnoperation har undervisat berörda kategorier inom område 1 i sterilitet, preoperativa förberedelser, postoperativ vård, akututrustning och anestesimetoder. - Personal har utbildats i akuttrauma och vid andningsinsufficiens, identifierad patientsäkerhetsrisk i MedControl PRO. Arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som bidrar till att stärka patientsäkerheten. - Personalen har omfördelats så att bemanningen är högre vid större inflöde. - Rekrytering av framförallt specialistkompetenta radiologer och patologer pågår för att minska underbemanningen. - All ultraljudsdiagnostik vid Klinisk fysiologi har flyttat in i nyrenoverade lokaler. Medicinteknisk säkerhet. - Arbetat med körkort för medicinsk apparatur och för röntgenapparatur. - Arbetat med MR-säkerhetshandbok för att minimera risker vid MR-undersökningar. - Interna utbildningar har genomförts kring hantering av pacemakerelektroder och thoraxdränage. - Medicinsk fysik och teknik har påbörjat ett arbete angående ledningssystem för strålsäkerhet. Strålsäkerhetsutbildningar har genomförts inom hela SU. Ett samarbete har påbörjats mellan Terapeutisk Strålningsfysik (TSF) och verksamhetsområde Onkologi angående strålbehandling/dosplanering. Att förbättra tillgänglighet och kontinuitet - Produktionsplanering pågår inom flertalet verksamheter. - Pilotprojekt inom akutmottagning för att öka tillgängligheten och säkra omhändertagandet av patienter med primärvårdsbehov. - Rutiner för fast vårdkontakt har upprättats. - Nya rutiner har införts för att korta ledtiderna för vissa patientgrupper på barrnröntgen. - Slutenvården inom kardiologi har infört observationsplatser för bröstsmärtepatienter, patienter med förmaksflimmer eller andra patienter som bedöms GRÖNA enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment system). Dessa patienter får ett snabbt och högkvalitativt omhändertagande på vårdavdelning med en medelvårdtid på cirka 11 timmar. Cirka 60 patienter per månad har vårdats på dessa platser. 20 (29)

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013 Sammanträdesdatum 2013-01-31 Reviderad 2013-01-28 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Revisionsrapport Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Efterlevnad av patiensäkerhetslagen - uppföljning Sammanfattning Hösten 2011 genomförde

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan. Avseende år 2014. 2015-02-15 Karin Rignér. Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse. Närhälsan. Avseende år 2014. 2015-02-15 Karin Rignér. Datum och ansvarig för innehållet Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Karin Rignér Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Avvikelsehantering att lära av misstagen

Avvikelsehantering att lära av misstagen Revisionsrapport* Avvikelsehantering att lära av misstagen Kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Mars 2008 Anna-Karin Nesheim Roine Gillingsjö *connectedthinking

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20140228 Ewa Einerth, verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Hur bidrar landstingets avvikelsehanteringssystem till förbättringar i vården? En granskning av landstingets system för avvikelsehantering. Revisionsrapport 2004-02-17 Genomförd på

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer