Boverket Byggkostnadsforum. Kv. Krönet. En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket Byggkostnadsforum. Kv. Krönet. En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader"

Transkript

1 Boverket Byggkostnadsforum Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

2

3 Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader Boverket oktober 2007

4 Titel: Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader. Utgivare: Boverket oktober 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN: Sökord: Byggfel, slöseri, byggprocessen, nybyggnad, fallstudier, enkäter, kv. Krönet, Solna Diarienummer: /2004 Foto omslag: Bostadsstiftelsen Signalisten Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 Sammanfattning Förord 30 procent av produktionskostnaden i byggprojekt består av byggfel, slarv och slöserier. Det konstaterade Chalmers tekniska högskola i en uppmärksammad studie för några år sedan. Chalmers har nu på uppdrag av bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att felkostnaderna ska minska. I ett projekt, kv. Krönet i Solna, har de identifierat felkostnader och vilka strategier som kan användas för att minska mängden fel. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden och den andra processen syftade till att följa upp tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Projektet krävde ett ömsesidigt förtroende där målet var att genomföra ett bra byggprojekt och inte att leta efter syndabockar. Workshops, teambuilding och markering av ett öppet arbetsklimat var mycket viktigt för att genomföra denna studie liksom arbetslivet i övrigt. Det goda samarbetet mellan de inblandade resulterade i ett antal strategier eller vägledningar som kraftigt kan minska felkostnader. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarhet i ritningsmaterial etcetera. Dessa oklarheter behöver identifieras ytterligare i framtida projekt. Denna rapport beskriver projektet och redovisar utvecklingen under perioden från augusti 2004 till november Rapporten är sammanställd av Chalmers tekniska högskola, Göran Lindahl och Per-Erik Josephson, som även svarar för innehållet. Karlskrona oktober 2007 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

6 Kv. Krönet

7 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...11 Bakgrund...13 Studier av partneringprojekt...13 Fel och slöseri i byggandet...15 Aktuella utvecklingsfrågor...17 Metod...19 Projektet kv. Krönet...21 Aktörerna...21 Projekt Krönet, projekttyp...24 Projekt Krönet, ekonomi...25 Projekt Krönet, partneringavtalet...26 Felstudien...28 Kv. Krönet, felstudien...31 Processteg i felstudien...31 Hur gick projektet?...42 Partnering och felstudien organisatoriska frågeställningar...46 Studien Felreducering strategier och erfarenheter...47 Sju grundfaktorer för lärande...49 Erfarenheter från projekt kv. Krönet...53 Rekommendationer...53 Uppföljning...57 Boende...57 Förvaltare...59 Kommentar till uppföljande studie...60 Avslutande reflektion...61

8 6 Kv. Krönet Referenser...63 Bilaga 1 Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet beskrivning...65 Bilaga 2 Krönet 2, Uppföljning av byggfel rapportblankett...67 Bilaga 3 Åtgärdslista från workshop den 22/ Bilaga 4 Krönet Veckorapport om fel rapportblankett från Chalmers...75 Bilaga 5 Projektet fel i byggprocessen PM från Signalistens vd...79 Bilaga 6 Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation protokoll...81 Bilaga 7 Handlingsplan Bilaga 8 Enkät om erfarenhetsåterföring...85 Bilaga 9 Anteckningar från avslutande workshop...91 Bilaga 10 Boendeenkät...95 Bilaga 11 Svar boendeenkät...99

9 Sammanfattning 7 Sammanfattning Projektet kv. Krönet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. En utgångspunkt för studien var att kostnaden för synliga fel i byggprojekt uppgår från två till tio procent av den totala byggkostnaden. I dessa värden ingår endast fel som upptäcks under produktionsperioden och korrigeras före överlämnandet. Särskilda analyser indikerar att den verkliga felkostnaden kan uppgå till 30 procent av produktionskostnaden. Då tas hänsyn till samtliga processer som kunden betalar för, det vill säga kundens egna processer, projektering, materialtillverkning på fabrik, de processer som skattemedel finansierar och så vidare. Aktuella studier visar också att en förvånansvärt stor andel av felen cirka 20 procent lämnas helt utan åtgärd eller åtgärdas på ett sådant sätt att den slutliga lösningen skiljer sig från den avsedda. Det är alltså med stor sannolikhet en koppling mellan hur mycket fel som uppkommer under byggtiden och hur stor kostnaden blir för att hantera dessa under användningsfasen. Studien baseras på en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomfördes som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). Gruppen hade det gemensamma mottot bättre och billigare, vilket avsåg att styra mot Signalistens affärsidé Ett bra boende med liten miljöpåverkan och låg hyra. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden. Ansvaret för detta hade projektgruppen för själva byggprocessen/byggandet. Den andra processen syftade till att följa upp av byggprojektet tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Ansvaret för detta hade forskarna från Chalmers i samverkan med projektgruppen. Den studie som gjorts av projektet har bestått av intervjuer och en uppföljning av de fel som noterats i dokumentation och intervjuer. I studien har också en enkätundersökning för att jämföra lärandet i projektorganisationen med lärandet i ett 50-tal andra projekt gjorts. Uppföljningen innehåller även en separat andra fas. Cirka ett år efter inflyttning intervjuades boende och förvaltare för att bedöma hur de uppfattar kvaliteten i det aktuella projektet. Byggprojektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyresgästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istället för januari Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor motsvarande 4 procent. Själva felstudien inleddes med en workshop den 22 september Detta var den tredje workshopen i projektet, de två tidigare hade fokuserat partneringavtalet och samverkan i projektet. Projektet hade vid denna tidpunkt varit igång fem månader och arbetet omfattade nu slutförande

10 8 Kv. Krönet av stomme. Deltagare var representanter för såväl projektledning som produktion, även underentreprenörer deltog. Projektet var inte felfritt. Men det uppstod dock bara ett fåtal större fel som krävde både speciellt avsedda möten och handlingar för att korrigeras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp. Inget av de fel som uppstod var av typen bärande balk genom fönster. De fel som identifierades representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än fel som ges separat uppmärksamhet. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkesarbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar användandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projektet, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskuterats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individuell icke artikulerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet. De fel som tas upp från projektet kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en (1) enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarheter i ritningsmaterial etc. Dessa oklarheter behöver identifieras i framtida projekt. Ett mål avseende noll fel kräver en effektiv och välstrukturerad organisation som kommunicerar tydligt internt och externt. Vidare att det arbete som utförs kan kvalitetssäkras genom projektering, provbygge och/eller simulering. Ett viktigt inslag är att sammanföra projekteringens och produktionens kunskap och kompetens för att i tidiga skeden reda ut oklarheter avseende såväl ansvar som utförande. Vilka rekommendationer kan då ges med utgångspunkt i studien av kv. Krönet? En grundläggande fråga i denna studie är förstås om det tillämpades några strategier för att reducera fel. Mot bakgrund av att studien redovisar svårigheter i projektet att starta ett genomgripande dagligt arbete är den frågan berättigad. Några arbetssätt tillämpades dock och är också värda att lyfta fram som exempel för andra. Ur studien av kv. Krönet kan man lyfta fram nedanstående aktiviteter som strategier för att undvika fel.

11 Sammanfattning 9 Arbetsberedningar bör göras detaljerade och för flera moment. Provlägenhet bör uppföras som referens. Utspridd tidplan för olika yrkesgrupper som minskar risken för kompletterings/lagningsarbeten är effektiv. Kontinuerlig och konsekvent bemanning är betydelsefullt. Workshops, teambuilding och markeringen av att öppenhet är viktigt har också nämnts i studien. Detta är betydelsefullt och delvis en till partneringen relaterad erfarenhet. Hur öppen organisationen blir i det dagliga arbetet utanför möten och workshops är dock relaterat till det faktiska beteendet i projektet och hos projektdeltagarna. Projektets förmåga att hantera och minska antalet fel är sannolikt också detta relaterat till hur aktörerna förhåller sig till varandra i det dagliga arbetet. Två områden, välstrukturerad organisation respektive metoder för kvalitetssäkring som angavs ovan, kan sägas vara de två huvudområden som rekommendationerna från kv. Krönet kan rymmas inom. De omfattar både frågor relaterat till beteende och konkreta strategier. Sammantaget är rekommendationen den att för att ett projekt ska ha en chans att nå få, eller noll, fel måste projektgruppens alla deltagare arbeta systematiskt, öppet och med en tydlig kommunikation och styrning. De rekommendationer som framträder är inte revolutionerande, snarare är de en bekräftelse på att det finns anledning att se över och vidareutveckla såväl ledning/styrning som kommunikation i byggprojekt. Frågor som är generella i de flesta organisationer men som kommer till sin spets när väl avtal är slutna och när en tid- och betalningsplan ska följas. Ska man sammanfatta projektet som helhet kan man säga att det blev lyckat med avseende på tid och ekonomi. När det gäller felstudien kan det beskrivas som att studien startade men sedan inte fungerade aktivt i projektet annat än periodvis när någon av projektets aktörer aktiverade frågan. Detta skedde exempelvis genom handlingar från projektledare och beställare varpå frågor om dokumentation och uppföljning kom att bli aktuella periodvis. Det fokus på produktionsfasen som denna studie hade ledde till ett fokus på kvalitet på det utförda. En komplett felstudie bör dock också omfatta kvaliteten på den beslutsprocess som specificerar de lösningar som utförs. En liknande framtida studie måste därför omfatta också projekteringsfasen. Partneringdelen av projektet uppfattades som tillfredställande av projktets aktörer och gav de delaktiga aktörerna nyttiga erfarenheter, exempelvis om betydelsen av bemanning av organisationen.

12 10 Kv. Krönet

13 Inledning 11 Inledning Under de senaste åren har det pågått en diskussion om kvaliteten på det som byggsektorn producerar. Även byggkostnaderna har varit i fokus. Genom rapporter från Byggkostnadsdelegationen år 2000 och från Byggkommissionen år 2002 har detta belysts och diskuterats. Debatten har inte bara förts inom branschen utan även i allmän press och media. För byggsektorn är det viktigt att visa att dessa frågor tas på allvar och att samverkan mellan sektorns aktörer, relaterad FoU och sektorns avnämare sker aktivt och med avsikt att uppnå resultat för att hantera frågor kring ekonomi, kvalitet och byggprocessen i stort. Ett av de sätt byggsektorn använt för att förändra beteenden och för att finna och pröva nya samverkansformer är att ingå så kallade partneringavtal där samarbetsformer och förhållningssätt kring projekt definieras. Avsikten med dessa partneringprojekt är att skapa gemensamma mål, förtroende och öppenhet. Det projekt som redovisas i denna rapport är ett sådant projekt. Projektet omfattar en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och ett underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomförs som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). I det byggprojekt som redovisas har frågor om kvalitet och kostnader varit i fokus och avsikten har varit att i ett pågående projekt ta upp kvalitets- och kostnadsfrågor relaterade till fel på ett aktivt sätt. Projektet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. Avsikten var att ta till vara respektive aktörs nyckelkompetens i detta arbete. Den förväntade effekten med projektet var reducerad felkostnad och därmed lägre kostnad för såväl byggprocessen, som efterföljande förvaltningsprocess. Detta tar sig exempelvis uttryck i reducerad resursåtgång (personal, material, maskin, energi etc.) för att korrigera fel, reducerad mängd avfall, reducerad energiåtgång under produktionsfasen och som resultat ett förenklat underhåll under förvaltningen. En naturlig följd av detta är också minskad miljöbelastning och en ur hållbarhetsperspektiv bättre produkt.

14 12 Kv. Krönet

15 Bakgrund 13 Bakgrund Ett grundläggande behov av bostäder på bostadsmarknaden i en storstadsregion har varit den huvudsakliga drivkraften i detta projekt. I samband med att en tidigare panncentral revs gavs en möjlighet till förtätning i redan exploaterat område, ett område centralt i Solna och med närhet till tunnelbana. När centralvärmeanläggningar blir mer effektiva och flyttas längre från själva bostäderna kan man riva lokala panncentraler. Genom detta frigörs tomtmark i anslutning till befintliga bostadsområden, ofta med attraktiva ytor möjliga att använda för kompletterande bebyggelse som resultat. Den panncentral och tvättstuga som byggdes av Bostadsstiftelsen Solnabostäder år 1948 gav, när den rivits år 2004, plats för de två punkthus som uppförts inom ramen för det projekt som presenteras i denna rapport. Förutom det faktum att förändringar sker inom exempelvis infrastruktur, vilket ger plats för nybygge, är givetvis den tid i vilket ett projekt genomförs och de frågor som är aktuella vid denna tidpunkt en betydelsefull del av bakgrunden och ramen till ett projekt. I detta fall har byggherren valt att dels arbeta utifrån ett partneringavtal men också att till detta lägga en studie av effekterna av att tillämpa strategier för att reducera felkostnader. Genom Boverkets utvecklingsstöd till bostadsinvesteringar som kan leda till sänkta boendekostnader i hyresrätt och som främjar ekologisk hållbarhet kunde byggherren efter kontakt med Chalmers formulera projektet Strategier för att reducera felkostnader i nybyggandet. Dessa två områden, partnering och strategier för att reducera felkostnader, är frågor som är dagsaktuella i byggsektorn och frågor som är uppmärksammade som betydelsefulla utvecklingsfrågor inom såväl som till byggsektorn relaterad FoU. Studier av partneringprojekt En ökad samverkan mellan parter i byggprocessen har varit i fokus för förändrings- och utvecklingsarbete i byggsektorn de senaste åren. Genom bättre samverkan avses både en förbättrad byggprocess såväl som en bättre fungerande byggsektor att uppnås. Det arbetssätt som kommit att associeras med denna förändring är partnering. Arbetssättet kommer ur-

16 14 Kv. Krönet sprungligen från industriverksamhet där relationer mellan beställare och leverantörer utvecklats från köp/sälj till gemensam utveckling av komponenter. Vanligtvis talar man om strategisk partnering eller projektpartnering. Detta för att markera vilken tidshorisont samverkansprocessen har, över längre tid respektive i ett enskilt projekt. Då partnering ofta är kopplat till enskilda byggprojekt är det viktigt att klargöra att detta inte är en entreprenadform utan snarare ett sätt att se på relationen mellan parterna inom ett byggprojekt. Fokus i partneringöverenskommelser är på hur man ska samverka och tillsammans nå projektmål. Som stöd till de gemensamma målen hanteras ekonomin via öppna böcker där partneringdeltagarna kan följa och påverka ekonomin i projektet. Definitionen av partnering varierar och någon entydig definition finns inte av begreppet. De beskrivningar som finns av partnering tar dock i de flesta fall upp följande nyckelaspekter. Relationsbyggande. Gemensamma mål. System för problem- och konflikthantering. System för uppföljning av mål och mätning av förbättringar. (Kadefors, 2002) NCC, som är det entreprenadföretag som mest aktivt arbetar med partnering och i sin marknadsföring hävdar fördelarna med partnering, beskriver det på följande sätt. Partnering är en samarbetsform som handlar om ett effektivt samarbete mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Det bygger på fullständig ärlighet och öppenhet parterna emellan (www.ncc.se/partnering) Vanliga processteg i ett partneringprojekt är att parterna inledningsvis skriver en partneringdeklaration eller partneringöverenskommelse där mål avseende ekonomi, kvalitet och samverkan definieras genom ett för parterna gemensamt arbete. Ofta innebär detta också att budgetramar fastslås gemensamt. Detta följs sedan av en inledande workshop där projektets alla aktörer samlas för att skapa en samsyn och värdegrund för fortsatt arbete. Under själva produktionsfasen är kontinuerlig uppföljning en viktig del. En gemensam utvärdering av projektet med en workshop är ett vanligt sätt att avsluta ett partneringprojekt. Spridningen och volymen på partneringprojekt i Sverige är dock svåröverblickbar. Större entreprenörer och beställare, exempelvis Banverket, har byggt upp kunskap om denna arbetsform liksom att kunskap finns hos delar av projektledningsföretagen. Ett exempel på en frågeställning relaterad till partnering är hur offentliga beställare och Lagen om offentlig upphandling, LOU, påverkar möjligheterna till att genomföra partneringprojekt (Nyström 2005). Att antalet partneringprojekt fortfarande är få förklaras sannolikt av att få exempel och förebilder finns. Det är således en kunskapsfråga och en fråga om att utveckla erfarenheter av att jobba med gemensamma mål och en ekonomi som är öppen. De studier som hittills gjorts i Sverige har dels varit av beskrivande karaktär, för att skapa förståelse och ge partneringbegreppet ett innehåll

17 Bakgrund 15 i en svensk kontext (Kadefors 2002, Karlsson & Johansson 2004, Nyström 2005, Rhodin 2002) och dels rapporterande för att ge exempel på hur partneringprojekt genomförts och fungerat (Hörnfeldt 2003, Kadefors 2002). Fel och slöseri i byggandet Fel och slöserier har varit föremål för många studier av såväl forskare som praktiker. En uppenbar grupp av slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken. Några av de mer systematiska studierna har genomförts vid Chalmers i samarbete med FoU-Väst och byggsektorn. Syftet med dessa har främst varit att stimulera förbättringsarbetet i företagen och debatten om byggkostnader i sektorn i allmänhet. Den senaste kartläggningen, Slöseri i byggprojekt, genomförd med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum, visar att slöseriet är i storleksordningen procent av projektets produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer, främst beroende på en bristande insikt i vilka aktiviteter som faktiskt tillför värde för kunden och vilka aktiviteter som inte gör det. I rapporten från denna studie redovisas exempel på slöserier, som av praktiska skäl sorterats i fyra huvudgrupper. Var och en av dessa grupper motsvarar cirka 10 procent av produktionskostnaden (Josephson & Saukkoriipi 2005). Fel och kontroller Tid och kostnader för att korrigera fel är den typ av slöseri som oftast diskuteras. Det är uppenbart att dessa inte tillför något värde till produkten. Den hittills mest omfattande kartläggningen av fel och felkostnader genomfördes av FoU-Väst (se Josephson och Hammarlund, 1996). I studien följdes sju husbyggnadsprojekt under vardera cirka sex månader. I vart och ett av projekten befann sig en observatör på heltid på byggarbetsplatsen. Felkostnaden i de sju byggprojekten varierade från 2,3 procent till 9,4 procent av byggkostnaden. Endast 79 procent av de noterade felen åtgärdades på ett sådant sätt att den slutliga lösningen överensstämde med den avsedda. Flera av de resterande felen kan därefter ge effekter under byggnadens användningsfas. I studien konstaterades att observatören inte klarade att registrera alla fel som inträffade, att observatören inte heller klarade att följa upp alla konsekvenser till felen, att underentreprenörernas arbeten följdes upp i mindre omfattning, och att kostnader för fel som korrigeras på fabrik är dolda genom att de ingår i priset vid köp av byggmaterial och utrustning, liksom vid hyra av maskiner och utrustning. En uppenbar grupp slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. Andra typer av fel och slöserier är stölder och skadegörelser, som begås av utomstående och vissa ändringar och tilläggsarbeten. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken.

18 16 Kv. Krönet Kontroller tillför heller inget värde i sig. De genomförs i mer eller mindre omfattning i alla delar av verksamheten. Ju fler fel som uppträder i en verksamhet desto fler kontroller skapas. Besiktningar är en typisk kontroll. På samma sätt skapas försäkringar, utvecklas ledningssystem, skapas certifieringar av ledningssystem och så vidare. Felen kunde hänföras till alla aktörsgrupper. Orsakerna förklarades utifrån brister i kunskap, brister i information och brister i engagemang. Men de mer grundläggande förklaringarna till att felen uppstod förklarades utifrån hur samkörda respektive splittrade projektorganisationerna var. De projekt med lägst felkostnad kännetecknades bland annat av en samkörd projekteringsorganisation och en relativt väl samkörd produktionsorganisation medan de projekt som hade högst felkostnad var mer nybildade organisationer. Även ledarskapet i byggproduktionen kunde förklara felkostnadens storlek. I de projekt med lägst felkostnad hade arbetsgrupperna stort förtroende för platschefen och dennes medhjälpare, platschefen hade stort stöd från företaget, samt var uppgiften tydlig för såväl ledningen som yrkesarbetarna. Resursanvändning Kartläggningarna, i studien av Josephson & Saukkoriipi, av hur tillgängliga resurser används visade på överraskande mycket slöseri. Yrkesarbetarna ägnade cirka 15 till 20 procent av arbetstiden till arbete som ökar värdet i produkten, cirka 45 till 50 procent av arbetstiden åtgick till förberedelser och resterande tid är väntan och förflyttningar. Även i tjänstemännens arbetstid återfanns slöseri. Maskiner och utrustning står ofta stilla eller används inte. Vissa maskiner används halva arbetstiden, vilket betyder att de endast används cirka 10 procent av veckans alla timmar. Även materialspill förekommer i en icke betydelselös omfattning. Hälsa och säkerhet Slöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är så stort att det redovisas i en separat grupp. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och förtidspensionering och belastar projekten indirekt via försäkringskostnader och skatteinbetalningar. Detta är en samhällsfråga som även är relevant för andra branscher. System och strukturer De exempel på slöseri som redovisas i rapporten, till exempel utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och en stor mängd dokumentation motsvarar också en betydande andel av slöseri. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer omfattande ledningssystem vilka i sin tur kräver mer resurser i sig. I rapporten diskuteras fyra hinder för utveckling; uppfattningen att bygg är unikt och konservativt, den bristande insikten om vad som är värdeökande arbete, paradoxen att förbättringsarbetet leder till ökat slöseri och att byggsektorns struktur motverkar utveckling. Att reducera slöseriet torde vara en av de största och mest prioriterade utmaningarna för såväl enskilda företag som hela byggsektorn. Det första

19 Bakgrund 17 utvecklingssteget är att skapa bred insikt om och förmåga att bedöma vad som är värdeökande aktiviteter och vad som är slöseri. Detta kan uppnås på flera sätt, till exempel genom bred utbildning till alla medarbetare, inklusive leverantörernas medarbetare, och kraftfullt fokus på huvudprocessen i projekten. I rapporten från studien Slöseri i byggprojekt föreslås också fokus på tillverkningen eftersom flest resurser förbrukas där och att myndigheterna fångar möjligheten att agera föredöme genom att öppet redovisa hur de eliminerar slöseri. Aktuella utvecklingsfrågor Byggprocessen och dess aktörer bedriver fortlöpande utvecklingsprojekt. Förutom de två områdena ovan, samverkan mellan byggprocessens aktörer och studier av felkostnader berör aktuella frågor miljö, kostnader för bostäder, byggherrerollen och hur byggprocessen kan följas upp, mätas och beskrivas. Miljöfrågorna fokuseras bland annat i projektet Bygga-bo-dialogen som drivs genom ett samarbete mellan företag, kommuner och regering för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog mellan parterna avser man uppnå resultat inom miljöfrågor allmänt och mer specifikt inom sina tre prioriterade områden; hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning (Bygga-Bo 2003). Frågor kring bostäder har aktualiserats i projekt som exempelvis Skanskas BoKlok, vilket de driver i samverkan med IKEA. Även de bostadsmässor som genomförts de senaste åren har varit en arena för utvecklingsfrågor avseende bostäder. Mycket av diskussionen handlar om hur bostäder kan byggas till rimliga kostnader med hänsyn tagen till användning, miljö och kvalitet. Studien av kv. Krönet är en studie som är relaterad till dessa frågeställningar. Byggherrerollen och byggherrens ansvar att utifrån mål för den verksamhet som ska bedrivas i ett byggnadsverk formulera projektmål för byggprojektet är frågor central för byggherrar. Byggherren ska här hantera intressenternas önskemål och kanalisera in dem i processen. Detta ska ske genom att byggherren formulerar mål som är användbara i byggprocessen, detta har uttryckts som att byggherren ska översätta verksamhetsmål till byggproduktionsmål. Frågor inom detta område kretsar mycket kring kompetensutveckling av byggherrar, något som också påpekats i Byggkommissionens rapport Skärpning gubbar. Ett arbete inom detta område är Byggherreforums satsning på utbildning för byggherrar i samverkan med Chalmers, KTH, LTH och LTU. Ett annat område där studier bedrivs avser hur byggprojekt följs upp och kan mätas för att på så sätt kunna jämföras med önskat utfall samt på så sätt kunna kommuniceras mellan olika parter. Inom detta område har diskussionen fokuserat på vilket sätt och hur byggherrens mål ska mätas och följas upp i projekt, här förstådda som byggprojekt. Problemet som konstateras i studier av litteraturen är frågan om vilka faktorer som ska mätas, när detta ska göras och vilken omfattning (tidsperiod) som ska täckas. Utifrån ett byggherreperspektiv är användningen av byggnader och lokaler kontinuerlig vilket innebär att en avgränsning måste göras om mätning ska kunna göras. En avgränsning som ter sig naturlig, och

20 18 Kv. Krönet som framkommit vid seminarier med byggherrar, är projektnivån. I dessa fall har projektnivån satts till själva byggprojektet, eller det projekt som innebär i att byggherren bygger nytt eller på något sätt påverkar eller förändrar en byggnad/lokaler. För att kunna hantera detta måste därför projektmål fastställas och dessa sedan hållas aktuella eller justeras på ett genomtänkt sätt under projektets genomförande. Frågan om målbild är också relaterad till samverkan och till partnering där just samsyn avseende ett projekts mål är en av grundstenarna. Att sektorn aktivt måste engagera sig i fortsatta utvecklingsarbete och FoU är med utgångspunkt i exempelvis rapporter kring slöseri respektive beteendemönster i beställarorganisationer tydligt. Den föreliggande rapporten är en del av detta kunskapsbygge som driver sektorn framåt.

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013 Nybyggnad flerbostadshus och kontor

Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013 Nybyggnad flerbostadshus och kontor Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013 Nybyggnad flerbostadshus och kontor BA2015-konferans, Oslo, 7 januar 2014 per-erik.josephson@chalmers.se Slöseriet är minst 30-35% Slöseri = Aktiviteter som

Läs mer

Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15.

Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15. BYGGHERRARNA Verksamhetsutskottet Avtal & regelverk Håkan Albrecht Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version 2009-09-15. Förord Mall/idé till partneringavtal har utarbetats

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Verksamhetsplan Temagrupp - Effektivt byggande

Verksamhetsplan Temagrupp - Effektivt byggande Temagrupp Effektivt byggande 2015 01 21 Verksamhetsplan 2015-2017 Temagrupp - Effektivt byggande Verksamhetsplanen är ett verktyg för att planera, styra och följa upp verksamheten inom temaområdet. Arbetet

Läs mer

Kvalitet i alla led. en vision om kundservice. Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet!

Kvalitet i alla led. en vision om kundservice. Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet! Kvalitet i alla led Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet! Copyright Kvalitet i alla led Kvalitetsmodellen Vision och gemensamma mål Verktyg

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring. Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult

Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring. Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult Definition Partnering = strukturerad samarbetsform (genomförandeform) i byggbranschen, där byggherren, konsulterna,

Läs mer

PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se

PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se Så mycket kostar slöseriet i byggsektorn Göteborg 3 februari 2009 PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se 5% 35% 99% 25% 75% 17% 41% 13% 10% 90% 1% 50% 56% Hur mycket

Läs mer

Uppsalahem i korthet. Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB. Antal fastigheter 225 (226)

Uppsalahem i korthet. Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB. Antal fastigheter 225 (226) Partnering Uppsalahem i korthet Ägare Marknadsvärde Omsättning Resultat Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB 9,8 (9,3) mdkr 948 (887) mkr 84 (69) mkr Antal fastigheter 225 (226) Antal bostäder 14

Läs mer

Peabs kundsamverkan.

Peabs kundsamverkan. Peabs kundsamverkan. I Peabs Partnering deltar alla parter lika mycket Alla vinner på samverkan. Högre kvalitet. Lägre kostnader. Effektivare process. Roligare samarbete. Bättre information. Större engagemang.

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B VAR DET BÄTTRE B FÖRR? F 1 TRANEBERGSBRON Byggd i egen regi av Stockholms stad för ca. 70 år sedan Utmärkt kvalitét på betongen idag Kostnad 4 MKr. I dagens penningvärde 100 MKr. Dagens entreprenadpris

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag

Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag Genomförd av: Petra Bosch och Anders Isaksson, Chalmers Martin Lennartsson och Henrik Linderoth, JTH Finansierad av: SBUF, Centrum för Management

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Kundnytta skulle gynna byggsektorn

Kundnytta skulle gynna byggsektorn Kundnytta skulle gynna byggsektorn Byggsektorns kunder frågar alltmer vad de egentligen betalar för. Vad ska vi säga? Som det är? Att vi inte har klara siffror på vad som kostar och varför det blev som

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och

Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och Melin Förvaltnings AB etablerades i början av 1980-talet och äges allt sedan starten av familjen Melin. Bolaget och dess dotterbolag äger och förvaltar mer än 650 lägenheter och c:a 20 000 m2 lokaler i

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Framtidens byggande. Om den pågående utvecklingen. Dan Engström

Framtidens byggande. Om den pågående utvecklingen. Dan Engström Framtidens byggande Om den pågående utvecklingen Dan Engström Kostnad flerbostadshus resp KPI 1968-2009 2 Kostnad flerbostadshus resp KPI 1968-2009 3 Byggbranschen behöver sänka sina kostnader 4 Produktivitetsutveckling?

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Att rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra.

Att rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra. UTMÄRKT BYGGE Utgåva 2 April 2007 Ämnesområden m e n 1. SAMVERKAN A........................ 4 Att arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Att respektera varandras roller. 2. PLANERING N OCH PROJEKTERING

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Mer trä i byggandet Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Inledning Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus högre än 2 våningar. Detta förbud har

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion Säkra konstruktioner Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion STD-företagen Antal medlemsföretag: 715 st (totalt 35.000 anställda) Medlemsgrupper Arkitektföretag Projektledningsföretag Tekniska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Enkelhet som utmanar svenskt byggande Modulbyggnation i samverkan

Enkelhet som utmanar svenskt byggande Modulbyggnation i samverkan 2015-05-08 / PRESENTATION CMB / ÖIJARED HOTELL / S A M V E R K A N / s. 1 Svenskt byggande torde ha en del att lära i Öijared. - Per Bornstein, Arkitektur nr 1, 2015 Frukostmöte den 8 maj 2015, CMB Enkelhet

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

En ansvarsfull fastighetsägare

En ansvarsfull fastighetsägare En ansvarsfull fastighetsägare Vi har rivstartat Folksamgruppens fastighetsverksamhet har gjort ett starkt resultat 2016. Efter att ha förändrat både orga nisation och arbetssätt under 2015 har vi visat

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Det som är nödvändigt för några, underlättar för många och är bra för alla Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer