Boverket Byggkostnadsforum. Kv. Krönet. En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket Byggkostnadsforum. Kv. Krönet. En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader"

Transkript

1 Boverket Byggkostnadsforum Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader

2

3 Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader Boverket oktober 2007

4 Titel: Kv. Krönet En studie av ett samverkansprojekt med strategi att reducera felkostnader. Utgivare: Boverket oktober 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN: Sökord: Byggfel, slöseri, byggprocessen, nybyggnad, fallstudier, enkäter, kv. Krönet, Solna Diarienummer: /2004 Foto omslag: Bostadsstiftelsen Signalisten Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 Sammanfattning Förord 30 procent av produktionskostnaden i byggprojekt består av byggfel, slarv och slöserier. Det konstaterade Chalmers tekniska högskola i en uppmärksammad studie för några år sedan. Chalmers har nu på uppdrag av bostadsstiftelsen Signalisten studerat vad som kan göras för att felkostnaderna ska minska. I ett projekt, kv. Krönet i Solna, har de identifierat felkostnader och vilka strategier som kan användas för att minska mängden fel. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden och den andra processen syftade till att följa upp tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Projektet krävde ett ömsesidigt förtroende där målet var att genomföra ett bra byggprojekt och inte att leta efter syndabockar. Workshops, teambuilding och markering av ett öppet arbetsklimat var mycket viktigt för att genomföra denna studie liksom arbetslivet i övrigt. Det goda samarbetet mellan de inblandade resulterade i ett antal strategier eller vägledningar som kraftigt kan minska felkostnader. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarhet i ritningsmaterial etcetera. Dessa oklarheter behöver identifieras ytterligare i framtida projekt. Denna rapport beskriver projektet och redovisar utvecklingen under perioden från augusti 2004 till november Rapporten är sammanställd av Chalmers tekniska högskola, Göran Lindahl och Per-Erik Josephson, som även svarar för innehållet. Karlskrona oktober 2007 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

6 Kv. Krönet

7 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...11 Bakgrund...13 Studier av partneringprojekt...13 Fel och slöseri i byggandet...15 Aktuella utvecklingsfrågor...17 Metod...19 Projektet kv. Krönet...21 Aktörerna...21 Projekt Krönet, projekttyp...24 Projekt Krönet, ekonomi...25 Projekt Krönet, partneringavtalet...26 Felstudien...28 Kv. Krönet, felstudien...31 Processteg i felstudien...31 Hur gick projektet?...42 Partnering och felstudien organisatoriska frågeställningar...46 Studien Felreducering strategier och erfarenheter...47 Sju grundfaktorer för lärande...49 Erfarenheter från projekt kv. Krönet...53 Rekommendationer...53 Uppföljning...57 Boende...57 Förvaltare...59 Kommentar till uppföljande studie...60 Avslutande reflektion...61

8 6 Kv. Krönet Referenser...63 Bilaga 1 Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet beskrivning...65 Bilaga 2 Krönet 2, Uppföljning av byggfel rapportblankett...67 Bilaga 3 Åtgärdslista från workshop den 22/ Bilaga 4 Krönet Veckorapport om fel rapportblankett från Chalmers...75 Bilaga 5 Projektet fel i byggprocessen PM från Signalistens vd...79 Bilaga 6 Brainstormingmöte, NCCs platsorganisation protokoll...81 Bilaga 7 Handlingsplan Bilaga 8 Enkät om erfarenhetsåterföring...85 Bilaga 9 Anteckningar från avslutande workshop...91 Bilaga 10 Boendeenkät...95 Bilaga 11 Svar boendeenkät...99

9 Sammanfattning 7 Sammanfattning Projektet kv. Krönet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. En utgångspunkt för studien var att kostnaden för synliga fel i byggprojekt uppgår från två till tio procent av den totala byggkostnaden. I dessa värden ingår endast fel som upptäcks under produktionsperioden och korrigeras före överlämnandet. Särskilda analyser indikerar att den verkliga felkostnaden kan uppgå till 30 procent av produktionskostnaden. Då tas hänsyn till samtliga processer som kunden betalar för, det vill säga kundens egna processer, projektering, materialtillverkning på fabrik, de processer som skattemedel finansierar och så vidare. Aktuella studier visar också att en förvånansvärt stor andel av felen cirka 20 procent lämnas helt utan åtgärd eller åtgärdas på ett sådant sätt att den slutliga lösningen skiljer sig från den avsedda. Det är alltså med stor sannolikhet en koppling mellan hur mycket fel som uppkommer under byggtiden och hur stor kostnaden blir för att hantera dessa under användningsfasen. Studien baseras på en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomfördes som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). Gruppen hade det gemensamma mottot bättre och billigare, vilket avsåg att styra mot Signalistens affärsidé Ett bra boende med liten miljöpåverkan och låg hyra. Studien har bestått av två parallella processer. Den ena processen syftade till att identifiera och implementera konkreta åtgärder och metoder som kan reducera felkostnaden. Ansvaret för detta hade projektgruppen för själva byggprocessen/byggandet. Den andra processen syftade till att följa upp av byggprojektet tillämpade åtgärder och metoder, samt att värdera effekten av var och en. Ansvaret för detta hade forskarna från Chalmers i samverkan med projektgruppen. Den studie som gjorts av projektet har bestått av intervjuer och en uppföljning av de fel som noterats i dokumentation och intervjuer. I studien har också en enkätundersökning för att jämföra lärandet i projektorganisationen med lärandet i ett 50-tal andra projekt gjorts. Uppföljningen innehåller även en separat andra fas. Cirka ett år efter inflyttning intervjuades boende och förvaltare för att bedöma hur de uppfattar kvaliteten i det aktuella projektet. Byggprojektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyresgästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istället för januari Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor motsvarande 4 procent. Själva felstudien inleddes med en workshop den 22 september Detta var den tredje workshopen i projektet, de två tidigare hade fokuserat partneringavtalet och samverkan i projektet. Projektet hade vid denna tidpunkt varit igång fem månader och arbetet omfattade nu slutförande

10 8 Kv. Krönet av stomme. Deltagare var representanter för såväl projektledning som produktion, även underentreprenörer deltog. Projektet var inte felfritt. Men det uppstod dock bara ett fåtal större fel som krävde både speciellt avsedda möten och handlingar för att korrigeras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp. Inget av de fel som uppstod var av typen bärande balk genom fönster. De fel som identifierades representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än fel som ges separat uppmärksamhet. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkesarbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar användandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projektet, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskuterats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individuell icke artikulerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet. De fel som tas upp från projektet kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt. I tidigare studier har det konstaterats att det är ett komplext mönster bakom varför fel inträffar. Det finns således inte en (1) enda rekommendation om strategier som löser denna fråga utan snarare handlar det om relationer mellan frågeställningar. Exempelvis kan en rekommendation om förbättrad kommunikation påverka vilka fel som uppstår utan att detta i sig är en strategi för att undvika fel. Det som tydligast framträtt i projektet är att de felorsaker som identifierats är relaterade till oklarhet, till exempel oklarhet i organisationens uppbyggnad och oklarheter avseende ansvarsfördelning, oklarhet avseende beställarens önskemål eller oklarheter i ritningsmaterial etc. Dessa oklarheter behöver identifieras i framtida projekt. Ett mål avseende noll fel kräver en effektiv och välstrukturerad organisation som kommunicerar tydligt internt och externt. Vidare att det arbete som utförs kan kvalitetssäkras genom projektering, provbygge och/eller simulering. Ett viktigt inslag är att sammanföra projekteringens och produktionens kunskap och kompetens för att i tidiga skeden reda ut oklarheter avseende såväl ansvar som utförande. Vilka rekommendationer kan då ges med utgångspunkt i studien av kv. Krönet? En grundläggande fråga i denna studie är förstås om det tillämpades några strategier för att reducera fel. Mot bakgrund av att studien redovisar svårigheter i projektet att starta ett genomgripande dagligt arbete är den frågan berättigad. Några arbetssätt tillämpades dock och är också värda att lyfta fram som exempel för andra. Ur studien av kv. Krönet kan man lyfta fram nedanstående aktiviteter som strategier för att undvika fel.

11 Sammanfattning 9 Arbetsberedningar bör göras detaljerade och för flera moment. Provlägenhet bör uppföras som referens. Utspridd tidplan för olika yrkesgrupper som minskar risken för kompletterings/lagningsarbeten är effektiv. Kontinuerlig och konsekvent bemanning är betydelsefullt. Workshops, teambuilding och markeringen av att öppenhet är viktigt har också nämnts i studien. Detta är betydelsefullt och delvis en till partneringen relaterad erfarenhet. Hur öppen organisationen blir i det dagliga arbetet utanför möten och workshops är dock relaterat till det faktiska beteendet i projektet och hos projektdeltagarna. Projektets förmåga att hantera och minska antalet fel är sannolikt också detta relaterat till hur aktörerna förhåller sig till varandra i det dagliga arbetet. Två områden, välstrukturerad organisation respektive metoder för kvalitetssäkring som angavs ovan, kan sägas vara de två huvudområden som rekommendationerna från kv. Krönet kan rymmas inom. De omfattar både frågor relaterat till beteende och konkreta strategier. Sammantaget är rekommendationen den att för att ett projekt ska ha en chans att nå få, eller noll, fel måste projektgruppens alla deltagare arbeta systematiskt, öppet och med en tydlig kommunikation och styrning. De rekommendationer som framträder är inte revolutionerande, snarare är de en bekräftelse på att det finns anledning att se över och vidareutveckla såväl ledning/styrning som kommunikation i byggprojekt. Frågor som är generella i de flesta organisationer men som kommer till sin spets när väl avtal är slutna och när en tid- och betalningsplan ska följas. Ska man sammanfatta projektet som helhet kan man säga att det blev lyckat med avseende på tid och ekonomi. När det gäller felstudien kan det beskrivas som att studien startade men sedan inte fungerade aktivt i projektet annat än periodvis när någon av projektets aktörer aktiverade frågan. Detta skedde exempelvis genom handlingar från projektledare och beställare varpå frågor om dokumentation och uppföljning kom att bli aktuella periodvis. Det fokus på produktionsfasen som denna studie hade ledde till ett fokus på kvalitet på det utförda. En komplett felstudie bör dock också omfatta kvaliteten på den beslutsprocess som specificerar de lösningar som utförs. En liknande framtida studie måste därför omfatta också projekteringsfasen. Partneringdelen av projektet uppfattades som tillfredställande av projktets aktörer och gav de delaktiga aktörerna nyttiga erfarenheter, exempelvis om betydelsen av bemanning av organisationen.

12 10 Kv. Krönet

13 Inledning 11 Inledning Under de senaste åren har det pågått en diskussion om kvaliteten på det som byggsektorn producerar. Även byggkostnaderna har varit i fokus. Genom rapporter från Byggkostnadsdelegationen år 2000 och från Byggkommissionen år 2002 har detta belysts och diskuterats. Debatten har inte bara förts inom branschen utan även i allmän press och media. För byggsektorn är det viktigt att visa att dessa frågor tas på allvar och att samverkan mellan sektorns aktörer, relaterad FoU och sektorns avnämare sker aktivt och med avsikt att uppnå resultat för att hantera frågor kring ekonomi, kvalitet och byggprocessen i stort. Ett av de sätt byggsektorn använt för att förändra beteenden och för att finna och pröva nya samverkansformer är att ingå så kallade partneringavtal där samarbetsformer och förhållningssätt kring projekt definieras. Avsikten med dessa partneringprojekt är att skapa gemensamma mål, förtroende och öppenhet. Det projekt som redovisas i denna rapport är ett sådant projekt. Projektet omfattar en nybyggnad av två punkthus på fastigheten Krönet 2, Solna, med 59 lägenheter och ett underliggande parkeringsgarage. Beställare är den allmännyttiga bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Projektet genomförs som ett partneringprojekt mellan Signalisten, NCC (entreprenör) och SWECO FFNS (arkitekt). I det byggprojekt som redovisas har frågor om kvalitet och kostnader varit i fokus och avsikten har varit att i ett pågående projekt ta upp kvalitets- och kostnadsfrågor relaterade till fel på ett aktivt sätt. Projektet syftade till att finna och stödja beteenden och konkreta strategier och åtgärder, stora såväl som små, för att reducera felkostnader i nybyggandet av hyresrätter. Avsikten var att ta till vara respektive aktörs nyckelkompetens i detta arbete. Den förväntade effekten med projektet var reducerad felkostnad och därmed lägre kostnad för såväl byggprocessen, som efterföljande förvaltningsprocess. Detta tar sig exempelvis uttryck i reducerad resursåtgång (personal, material, maskin, energi etc.) för att korrigera fel, reducerad mängd avfall, reducerad energiåtgång under produktionsfasen och som resultat ett förenklat underhåll under förvaltningen. En naturlig följd av detta är också minskad miljöbelastning och en ur hållbarhetsperspektiv bättre produkt.

14 12 Kv. Krönet

15 Bakgrund 13 Bakgrund Ett grundläggande behov av bostäder på bostadsmarknaden i en storstadsregion har varit den huvudsakliga drivkraften i detta projekt. I samband med att en tidigare panncentral revs gavs en möjlighet till förtätning i redan exploaterat område, ett område centralt i Solna och med närhet till tunnelbana. När centralvärmeanläggningar blir mer effektiva och flyttas längre från själva bostäderna kan man riva lokala panncentraler. Genom detta frigörs tomtmark i anslutning till befintliga bostadsområden, ofta med attraktiva ytor möjliga att använda för kompletterande bebyggelse som resultat. Den panncentral och tvättstuga som byggdes av Bostadsstiftelsen Solnabostäder år 1948 gav, när den rivits år 2004, plats för de två punkthus som uppförts inom ramen för det projekt som presenteras i denna rapport. Förutom det faktum att förändringar sker inom exempelvis infrastruktur, vilket ger plats för nybygge, är givetvis den tid i vilket ett projekt genomförs och de frågor som är aktuella vid denna tidpunkt en betydelsefull del av bakgrunden och ramen till ett projekt. I detta fall har byggherren valt att dels arbeta utifrån ett partneringavtal men också att till detta lägga en studie av effekterna av att tillämpa strategier för att reducera felkostnader. Genom Boverkets utvecklingsstöd till bostadsinvesteringar som kan leda till sänkta boendekostnader i hyresrätt och som främjar ekologisk hållbarhet kunde byggherren efter kontakt med Chalmers formulera projektet Strategier för att reducera felkostnader i nybyggandet. Dessa två områden, partnering och strategier för att reducera felkostnader, är frågor som är dagsaktuella i byggsektorn och frågor som är uppmärksammade som betydelsefulla utvecklingsfrågor inom såväl som till byggsektorn relaterad FoU. Studier av partneringprojekt En ökad samverkan mellan parter i byggprocessen har varit i fokus för förändrings- och utvecklingsarbete i byggsektorn de senaste åren. Genom bättre samverkan avses både en förbättrad byggprocess såväl som en bättre fungerande byggsektor att uppnås. Det arbetssätt som kommit att associeras med denna förändring är partnering. Arbetssättet kommer ur-

16 14 Kv. Krönet sprungligen från industriverksamhet där relationer mellan beställare och leverantörer utvecklats från köp/sälj till gemensam utveckling av komponenter. Vanligtvis talar man om strategisk partnering eller projektpartnering. Detta för att markera vilken tidshorisont samverkansprocessen har, över längre tid respektive i ett enskilt projekt. Då partnering ofta är kopplat till enskilda byggprojekt är det viktigt att klargöra att detta inte är en entreprenadform utan snarare ett sätt att se på relationen mellan parterna inom ett byggprojekt. Fokus i partneringöverenskommelser är på hur man ska samverka och tillsammans nå projektmål. Som stöd till de gemensamma målen hanteras ekonomin via öppna böcker där partneringdeltagarna kan följa och påverka ekonomin i projektet. Definitionen av partnering varierar och någon entydig definition finns inte av begreppet. De beskrivningar som finns av partnering tar dock i de flesta fall upp följande nyckelaspekter. Relationsbyggande. Gemensamma mål. System för problem- och konflikthantering. System för uppföljning av mål och mätning av förbättringar. (Kadefors, 2002) NCC, som är det entreprenadföretag som mest aktivt arbetar med partnering och i sin marknadsföring hävdar fördelarna med partnering, beskriver det på följande sätt. Partnering är en samarbetsform som handlar om ett effektivt samarbete mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Det bygger på fullständig ärlighet och öppenhet parterna emellan (www.ncc.se/partnering) Vanliga processteg i ett partneringprojekt är att parterna inledningsvis skriver en partneringdeklaration eller partneringöverenskommelse där mål avseende ekonomi, kvalitet och samverkan definieras genom ett för parterna gemensamt arbete. Ofta innebär detta också att budgetramar fastslås gemensamt. Detta följs sedan av en inledande workshop där projektets alla aktörer samlas för att skapa en samsyn och värdegrund för fortsatt arbete. Under själva produktionsfasen är kontinuerlig uppföljning en viktig del. En gemensam utvärdering av projektet med en workshop är ett vanligt sätt att avsluta ett partneringprojekt. Spridningen och volymen på partneringprojekt i Sverige är dock svåröverblickbar. Större entreprenörer och beställare, exempelvis Banverket, har byggt upp kunskap om denna arbetsform liksom att kunskap finns hos delar av projektledningsföretagen. Ett exempel på en frågeställning relaterad till partnering är hur offentliga beställare och Lagen om offentlig upphandling, LOU, påverkar möjligheterna till att genomföra partneringprojekt (Nyström 2005). Att antalet partneringprojekt fortfarande är få förklaras sannolikt av att få exempel och förebilder finns. Det är således en kunskapsfråga och en fråga om att utveckla erfarenheter av att jobba med gemensamma mål och en ekonomi som är öppen. De studier som hittills gjorts i Sverige har dels varit av beskrivande karaktär, för att skapa förståelse och ge partneringbegreppet ett innehåll

17 Bakgrund 15 i en svensk kontext (Kadefors 2002, Karlsson & Johansson 2004, Nyström 2005, Rhodin 2002) och dels rapporterande för att ge exempel på hur partneringprojekt genomförts och fungerat (Hörnfeldt 2003, Kadefors 2002). Fel och slöseri i byggandet Fel och slöserier har varit föremål för många studier av såväl forskare som praktiker. En uppenbar grupp av slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken. Några av de mer systematiska studierna har genomförts vid Chalmers i samarbete med FoU-Väst och byggsektorn. Syftet med dessa har främst varit att stimulera förbättringsarbetet i företagen och debatten om byggkostnader i sektorn i allmänhet. Den senaste kartläggningen, Slöseri i byggprojekt, genomförd med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum, visar att slöseriet är i storleksordningen procent av projektets produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer, främst beroende på en bristande insikt i vilka aktiviteter som faktiskt tillför värde för kunden och vilka aktiviteter som inte gör det. I rapporten från denna studie redovisas exempel på slöserier, som av praktiska skäl sorterats i fyra huvudgrupper. Var och en av dessa grupper motsvarar cirka 10 procent av produktionskostnaden (Josephson & Saukkoriipi 2005). Fel och kontroller Tid och kostnader för att korrigera fel är den typ av slöseri som oftast diskuteras. Det är uppenbart att dessa inte tillför något värde till produkten. Den hittills mest omfattande kartläggningen av fel och felkostnader genomfördes av FoU-Väst (se Josephson och Hammarlund, 1996). I studien följdes sju husbyggnadsprojekt under vardera cirka sex månader. I vart och ett av projekten befann sig en observatör på heltid på byggarbetsplatsen. Felkostnaden i de sju byggprojekten varierade från 2,3 procent till 9,4 procent av byggkostnaden. Endast 79 procent av de noterade felen åtgärdades på ett sådant sätt att den slutliga lösningen överensstämde med den avsedda. Flera av de resterande felen kan därefter ge effekter under byggnadens användningsfas. I studien konstaterades att observatören inte klarade att registrera alla fel som inträffade, att observatören inte heller klarade att följa upp alla konsekvenser till felen, att underentreprenörernas arbeten följdes upp i mindre omfattning, och att kostnader för fel som korrigeras på fabrik är dolda genom att de ingår i priset vid köp av byggmaterial och utrustning, liksom vid hyra av maskiner och utrustning. En uppenbar grupp slöseri är konsekvenserna av specifika fel, det vill säga felkostnaderna. Den dolda felkostnaden är större än den synliga. Andra typer av fel och slöserier är stölder och skadegörelser, som begås av utomstående och vissa ändringar och tilläggsarbeten. På grund av förekomsten av fel skapas kontroller i syfte att upptäcka felen och det skapas försäkringar för att sprida risken.

18 16 Kv. Krönet Kontroller tillför heller inget värde i sig. De genomförs i mer eller mindre omfattning i alla delar av verksamheten. Ju fler fel som uppträder i en verksamhet desto fler kontroller skapas. Besiktningar är en typisk kontroll. På samma sätt skapas försäkringar, utvecklas ledningssystem, skapas certifieringar av ledningssystem och så vidare. Felen kunde hänföras till alla aktörsgrupper. Orsakerna förklarades utifrån brister i kunskap, brister i information och brister i engagemang. Men de mer grundläggande förklaringarna till att felen uppstod förklarades utifrån hur samkörda respektive splittrade projektorganisationerna var. De projekt med lägst felkostnad kännetecknades bland annat av en samkörd projekteringsorganisation och en relativt väl samkörd produktionsorganisation medan de projekt som hade högst felkostnad var mer nybildade organisationer. Även ledarskapet i byggproduktionen kunde förklara felkostnadens storlek. I de projekt med lägst felkostnad hade arbetsgrupperna stort förtroende för platschefen och dennes medhjälpare, platschefen hade stort stöd från företaget, samt var uppgiften tydlig för såväl ledningen som yrkesarbetarna. Resursanvändning Kartläggningarna, i studien av Josephson & Saukkoriipi, av hur tillgängliga resurser används visade på överraskande mycket slöseri. Yrkesarbetarna ägnade cirka 15 till 20 procent av arbetstiden till arbete som ökar värdet i produkten, cirka 45 till 50 procent av arbetstiden åtgick till förberedelser och resterande tid är väntan och förflyttningar. Även i tjänstemännens arbetstid återfanns slöseri. Maskiner och utrustning står ofta stilla eller används inte. Vissa maskiner används halva arbetstiden, vilket betyder att de endast används cirka 10 procent av veckans alla timmar. Även materialspill förekommer i en icke betydelselös omfattning. Hälsa och säkerhet Slöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är så stort att det redovisas i en separat grupp. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och förtidspensionering och belastar projekten indirekt via försäkringskostnader och skatteinbetalningar. Detta är en samhällsfråga som även är relevant för andra branscher. System och strukturer De exempel på slöseri som redovisas i rapporten, till exempel utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och en stor mängd dokumentation motsvarar också en betydande andel av slöseri. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer omfattande ledningssystem vilka i sin tur kräver mer resurser i sig. I rapporten diskuteras fyra hinder för utveckling; uppfattningen att bygg är unikt och konservativt, den bristande insikten om vad som är värdeökande arbete, paradoxen att förbättringsarbetet leder till ökat slöseri och att byggsektorns struktur motverkar utveckling. Att reducera slöseriet torde vara en av de största och mest prioriterade utmaningarna för såväl enskilda företag som hela byggsektorn. Det första

19 Bakgrund 17 utvecklingssteget är att skapa bred insikt om och förmåga att bedöma vad som är värdeökande aktiviteter och vad som är slöseri. Detta kan uppnås på flera sätt, till exempel genom bred utbildning till alla medarbetare, inklusive leverantörernas medarbetare, och kraftfullt fokus på huvudprocessen i projekten. I rapporten från studien Slöseri i byggprojekt föreslås också fokus på tillverkningen eftersom flest resurser förbrukas där och att myndigheterna fångar möjligheten att agera föredöme genom att öppet redovisa hur de eliminerar slöseri. Aktuella utvecklingsfrågor Byggprocessen och dess aktörer bedriver fortlöpande utvecklingsprojekt. Förutom de två områdena ovan, samverkan mellan byggprocessens aktörer och studier av felkostnader berör aktuella frågor miljö, kostnader för bostäder, byggherrerollen och hur byggprocessen kan följas upp, mätas och beskrivas. Miljöfrågorna fokuseras bland annat i projektet Bygga-bo-dialogen som drivs genom ett samarbete mellan företag, kommuner och regering för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog mellan parterna avser man uppnå resultat inom miljöfrågor allmänt och mer specifikt inom sina tre prioriterade områden; hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning (Bygga-Bo 2003). Frågor kring bostäder har aktualiserats i projekt som exempelvis Skanskas BoKlok, vilket de driver i samverkan med IKEA. Även de bostadsmässor som genomförts de senaste åren har varit en arena för utvecklingsfrågor avseende bostäder. Mycket av diskussionen handlar om hur bostäder kan byggas till rimliga kostnader med hänsyn tagen till användning, miljö och kvalitet. Studien av kv. Krönet är en studie som är relaterad till dessa frågeställningar. Byggherrerollen och byggherrens ansvar att utifrån mål för den verksamhet som ska bedrivas i ett byggnadsverk formulera projektmål för byggprojektet är frågor central för byggherrar. Byggherren ska här hantera intressenternas önskemål och kanalisera in dem i processen. Detta ska ske genom att byggherren formulerar mål som är användbara i byggprocessen, detta har uttryckts som att byggherren ska översätta verksamhetsmål till byggproduktionsmål. Frågor inom detta område kretsar mycket kring kompetensutveckling av byggherrar, något som också påpekats i Byggkommissionens rapport Skärpning gubbar. Ett arbete inom detta område är Byggherreforums satsning på utbildning för byggherrar i samverkan med Chalmers, KTH, LTH och LTU. Ett annat område där studier bedrivs avser hur byggprojekt följs upp och kan mätas för att på så sätt kunna jämföras med önskat utfall samt på så sätt kunna kommuniceras mellan olika parter. Inom detta område har diskussionen fokuserat på vilket sätt och hur byggherrens mål ska mätas och följas upp i projekt, här förstådda som byggprojekt. Problemet som konstateras i studier av litteraturen är frågan om vilka faktorer som ska mätas, när detta ska göras och vilken omfattning (tidsperiod) som ska täckas. Utifrån ett byggherreperspektiv är användningen av byggnader och lokaler kontinuerlig vilket innebär att en avgränsning måste göras om mätning ska kunna göras. En avgränsning som ter sig naturlig, och

20 18 Kv. Krönet som framkommit vid seminarier med byggherrar, är projektnivån. I dessa fall har projektnivån satts till själva byggprojektet, eller det projekt som innebär i att byggherren bygger nytt eller på något sätt påverkar eller förändrar en byggnad/lokaler. För att kunna hantera detta måste därför projektmål fastställas och dessa sedan hållas aktuella eller justeras på ett genomtänkt sätt under projektets genomförande. Frågan om målbild är också relaterad till samverkan och till partnering där just samsyn avseende ett projekts mål är en av grundstenarna. Att sektorn aktivt måste engagera sig i fortsatta utvecklingsarbete och FoU är med utgångspunkt i exempelvis rapporter kring slöseri respektive beteendemönster i beställarorganisationer tydligt. Den föreliggande rapporten är en del av detta kunskapsbygge som driver sektorn framåt.

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se

PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se Så mycket kostar slöseriet i byggsektorn Göteborg 3 februari 2009 PER-ERIK JOSEPHSON Chalmers tekniska högskola per-erik.josephson@chalmers.se 5% 35% 99% 25% 75% 17% 41% 13% 10% 90% 1% 50% 56% Hur mycket

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt

Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt Vägledning för prissättning och incitamentslösningar för samverkans- eller partneringprojekt Arbetsgrupp: John Fredlund, SL Lars Redtzer, Banverket Lars Stråhle, Akademiska Hus AB Ulf Olsson, Konsult Gösta

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt

Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt Vägledning för konflikthantering i samverkansprojekt Lennart Berg EBAB Ulf Olsson konsult Lasse Sjöö Uppsalahem Anna Rhodin Bygg Dialog AB Remisspersoner: (Sekreterare) Representant Installationer Ola

Läs mer

Rapport. Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Per-Erik Josephson Lasse Saukkoriipi. Fou-Väst Rapport 0507. Ett projekt inom FoU-VÄST

Rapport. Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Per-Erik Josephson Lasse Saukkoriipi. Fou-Väst Rapport 0507. Ett projekt inom FoU-VÄST Rapport 0507 Slöseri i byggprojekt Behov av förändrat synsätt Ett projekt inom FoU-VÄST i samverkan med Centrum för Management i Byggsektorn (CMB) Per-Erik Josephson Lasse Saukkoriipi 1 Slöseri i byggprojekt.

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Experter på försäljning av nybyggda bostäder

Experter på försäljning av nybyggda bostäder Experter på försäljning av nybyggda bostäder Svensk Nyproduktion En separat del av Svenska Mäklarhuset VD Lars Björkstrand Välkommen till din externa säljorganisation Låt oss börja med det viktigaste:

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i februari 2009 Fyra röster om vägen till en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 3 februari 2009 arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet en branschträff på temat Mot en lönsammare

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion Säkra konstruktioner Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion STD-företagen Antal medlemsföretag: 715 st (totalt 35.000 anställda) Medlemsgrupper Arkitektföretag Projektledningsföretag Tekniska

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN Föredrag Upphandling 24 24 april 2013 Advokat John Hane Foyen Advokatfirma 1 Ramavtal före 2008 Ingen rangordning Favoriten? Okänd volym Löpande underhåll Mindre om- och tillbyggnader

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS 2 3 Affärsidé Nimo-Verken förser marknaden med högkvalitativa och innovativa produkter för klädvårdsrummet. Nimo-Verken är en lönsam och trygg partner för utveckling

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status. Anna Rhodin 2012-10-05

Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status. Anna Rhodin 2012-10-05 Strategisk Partnering en kort sammanfattning av arbetssätt och status Anna Rhodin 2012-10-05 Något om mig Civ-Ingenjör VoV LuTH-95, Tekn. Lic partnering -02 Entreprenör tidigare: 12 år Skanska (stor koncern)

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Snart går en tredjedel av alla i byggbranschen i pension! Hur kommer det att påverka den unga generationen som snart ska ta över?

Snart går en tredjedel av alla i byggbranschen i pension! Hur kommer det att påverka den unga generationen som snart ska ta över? Snart går en tredjedel av alla i byggbranschen i pension! Hur kommer det att påverka den unga generationen som snart ska ta över? Vi beslöt oss för att undersöka hur de egentligen sover om natten. Deras

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström

Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet Gunilla Nordström Presentationen Bakgrund Uppdraget Processen Organisationen Varför? Väg och mål Frågor? Bakgrund Riksarkivet och landsarkivet en myndighet

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Organisation, kontrakt och uppföljning

Organisation, kontrakt och uppföljning Projektdirektiv 1(6) Projektdirektiv for utskott Drift och Projekt 1 Bakgrund... 2 2 Effektmål... 2 3 Projektmål... 2 4 Projektets omfattning... 3 5 Kommunikationsplan... 5 6 Tidsram... 5 7 Kostnadsram/budget...

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Effektiv Bygglogistik

Effektiv Bygglogistik Effektiv Bygglogistik Harald Sundin Samuel Lindén Stockholm 2011-05-27 Synliga kostnader Allt som genererar en faktura Fokusinom branschen Dolda kostnader Interntransporter Skador, spill och svinn Bundet

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering. 2012-03-21 NCC Construction Sverige AB 1

Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering. 2012-03-21 NCC Construction Sverige AB 1 Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering 2012-03-21 NCC Construction Sverige AB 1 Utgångspunkt i de boendes behov Helhetssyn på samhällsutveckling Attraktiv och modern boendemiljö

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kontinuerliga förbättringar. Malmö stad - SDF Södra Innerstaden 20090612

Kontinuerliga förbättringar. Malmö stad - SDF Södra Innerstaden 20090612 Kontinuerliga förbättringar Nöjda brukare Nöjda medarbetare En ekonomi i i balans Arbetsplaner På scenen Verksamhet Invånarenkät Medborgardialog Tjänstegarantier Brukarundersökning BättreVara Extern kvalitet

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

BYGGANDET IDAG SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE. Vad händer i Bygg- o Fastighet? Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge

BYGGANDET IDAG SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE. Vad händer i Bygg- o Fastighet? Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge SENASTE UTVECKLING INOM PARTNERING OCH INDUSTRIELLT BYGGANDE Föredrag 2 Febr 2006 Hanöhus, Blekinge Blekinge Byggmästareförening och Blekinge Byggförening Gösta Fernström, författare o konsult 0705 82

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer