Gagnefs kommun. Årsredovisning Fastställd av Kommunfullmäktige Dnr: 2013:154/04

Transkript

1 Gagnefs kommun Årsredovisning 2012 Fastställd av Kommunfullmäktige Dnr: 2013:154/04

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet...3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...4 Uppföljning av prioriterade områden Personal...10 Miljöarbetet Intern kontroll...12 FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER...13 Ekonomisk översikt...13 Resultat- och balansräkning...19 Kassaflödesanalys...20 Noter...21 Investeringsredovisning...23 Driftsredovisning...24 Redovisningsprinciper...26 GAGNEFS KOMMUNS VERKSAMHETER...27 Gagnefs kommuns organisation...27 Kommunstyrelse...27 Skolsektionen...28 Sektion Särskilt boende och Hemtjänst...32 Funktionshinder, LSS...35 Individ- och familjeomsorg, IFO...37 Samhällsbyggnadssektionen...40 Kostavdelningen...43 Kulturavdelningen...45 Fritid- och idrottsutskottet...47 Kommunledning...49 Sektion Administrativ service...51 Ekonomiavdelningen...53 Personalavdelningen...55 Administrativa nämnden...56 Miljö & Byggnadsnämnden...57 Kommunfullmäktige...59 Kommunens revisorer...60 Kommunkoncernen...62 Gagnefsbostäder AB...63 Gagnefs Teknik AB...64 Dala Vatten och Avfall AB...65 Sammanställd resultat- och balansräkning...66 Noter till sammanställd resultat- och balansräkning...67

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Förutsättningarna för att klara 2012 års budget var hårda. Fullmäktige fastställde en ram för verksamheten som krävde kostnadssänkningar på 16 mnkr (ca 2,5 %) för att få en budget i balans och ett överskott på 1 mnkr. Uppdraget gavs till kommunstyrelsen att fortsatt arbeta med att sänka kostnaderna och öka intäkterna inom flera områden. Kommunen presenterar ett överskott på drygt 18 mnkr. En del har att göra med omdisponering av pensionsavsättningar och återbetalningen från AFA försäkringspremien på 9,4 mnkr, men en anledning är också att verksamheterna i stort klarar att hålla sin budgetram. En god ekonomi borgar för att nu och i framtiden kunna möta invånarnas krav på service och kvalitet inom de verksamheter som kommunen bedriver. Hela tiden sker förändringar i samhället som påverkar kommunen. Därför finns det ständigt nya utmaningar att hantera. Det ställer krav på organisationen att möta förändringar på ett bra sätt, samt att ha framförhållning i det dagliga arbetet, för det som komma skall. Skolan har under några år fått stå i centrum för förändringar och utveckling då ombyggnationen av Mockfjärdsskolan genomförts. Tillkomsten av Familjens Hus intill skolan har också varit en medveten satsning för att möta framtiden för familjer, barn och unga i behov av stöd. Äldreomsorgen har under lång tid varit föremål för diskussion och utredning och under 2012 ledde det omfattande underlaget fram till ett beslut om en ny struktur. Beslutet togs i enighet i kommunstyrelsen i november och av en mycket bred majoritet i fullmäktige i december. Arbetet har påbörjats och genomförandet kommer att pågå under flera års tid. Upphandlingen av personlig assistans tilldelades företaget Kompis Assistans AB med säte i Vansbro och vid övergången valde all personal utom en att följa med till den nya arbetsgivaren. Eftersom upphandlingen gjordes utifrån ett fast pris tävlade anbudsgivarna med att erbjuda högst kvalitet. Under 2012 har tågperrongen i Djurås förlängts för att möjliggöra på- och avstigning från samtliga vagnar i lokdragna tåg. En satsning som stärker Djurås som nod för resor i länet där anslutningarna från både väst, norr och söder möts samlades turistbyråverksamheten i Visit Södra Dalarna AB. I april 2012 övertog Gagnefs kommun ordförandeskapet i Falun Borlänge regionen AB som är ett samarbetsorgan för sex kommuner i länet. Beslut fattades under hösten om att inrätta en gemensam nämnd för upphandling. Verksamheten startade vid årsskiftet 2012/2013 och har sitt säte i Ludvika. Det nya kontoret ska ge kommunerna i FBR stöd i arbetet med upphandlingar med målsättningen fler och bättre affärer, något som både gynnar kommunen och det lokala näringslivet. Inom ramen för samarbetet i Region Dalarna har även beslut fattats om ett gemensamt handläggarkontor för färdtjänstlegitimering. Gagnefs kommun går in i detta samarbete i skrivande stund. Under året har Gagnefs kommun utmärkt sig i olika sammanhang. Som exempel kan nämnas att äldreomsorgen åter igen får högsta betyg i nationella mätningar! Sammanfattningsvis har 2012 varit ett bra år för Gagnefs kommun! Sofia Jarl Kommunstyrelsens ordförande

4 Verksamheten under året FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Här nedan görs en sammanfattning, utan rangordning, av de viktigaste händelserna under året. Arbetet med att ta fram ett förslag till en ny äldreomsorgsstruktur i kommunen har pågått under året och förslaget fastställdes i kommunfullmäktige i december Förberedelserna för att överta hemsjukvården från landstinget vid årsskiftet 2012/2013 har pågått. En utredning om att införa valfrihet i hemtjänsten har genomförts. Under hösten 2012 har en upphandling genomförts av den kommunala personliga assistansen utifrån beslut i kommunstyrelsen. Verksamheten övergår i privat regi 1 februari En ny verksamhet, Famnen, i samverkan mellan landsting och kommunen för att ta emot barn och unga (0-18 år) med psykisk ohälsa, en så kallad första linje mottagning startade i juni 2012 och finns i Familjens Hus. I mottagningen ingår psykolog, specialpedagog och familjebehandlare samt läkare vid behov. Familjens Hus flyttade i slutet av året in i nybyggda lokaler vid skolan i Mockfjärd. Skolan återinvigdes, efter ombyggnation, när höstterminen startade och i samband med det flyttade biblioteksfilialen i Mockfjärd in i skolan. Etablerandet av en ny friskola i Borlänge ledde till att ca 25 elever i klasserna 6-8 lämnade den kommunala skolan vid höstens skolstart. Under hösten och vintern har dock en del av de elever som lämnade skolan återvänt till kommunens skolor. Björbos och Syrholns skolor har beviljats medel från Skolverket, för att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i grundskolan. Detta har man arbetat med under hösten tillsammans med föreningar och näringsliv i bygden. Under hösten 2012 blev bristen på förskoleplatser i kommunens östra delar påtaglig. Fler barn än någonsin har plats i förskola. Tack vare att vi kunnat erbjuda platser i västra kommundelen har alla kunnat erbjudas plats i enlighet med Skollagens intentioner, men behovet av flera förskoleplatser är stort. Samtliga biblioteksfilialer i kommunen är sedan 1 juni integrerade folk- och skolbibliotek. Under sommaren färdigställdes skolbiblioteken i Bäsnaskolan, Djurmoskolan och Kyrkskolan. I samband med skolstarten började bibliotekspersonal att bemanna dessa skolbibliotek. Gagnefsfilialen stängdes under sommaren och skolbiblioteket i Kyrkskolan erbjuder möjlighet för vuxna att lämna och hämta beställda böcker under skolbibliotekets öppettider. Perrongförlängningen vid Djurås resecentrum blev färdig under hösten Under hösten invigdes också E 16 från Gävle till Oslo som passerar genom kommunen. En skogsvårdsplan för att kommunen ska kunna bli en aktiv skogsägare där skogen kan ge en avkastning. Kulturavdelningen har beviljats pengar för kulturprojekt till skolan från både Kulturrådet (200 tkr) och Svenska Filminstitutet (67 tkr). Tredjeklassare i kommunen röstade fram barnboksillustratören och författaren Kristina Digman till 2012 års Ottilia Adelborgpristagare. 4

5 2012 års sommarutställning visade konst av Kerstin Bergman och vid vinterutställningen visade Gagnefs Fotoklubb foton med vintertema. Förändringar inom verksamheter och bolag Inga förändringar har skett vad gäller kommunens bolagsstruktur. Kommunen har två helägda dotterbolag, Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB. Dessutom äger man tillsammans med Vansbro, Leksand och Rättviks kommuner bolaget Dala Vatten och Avfall AB, där Gagnefs del är 25%. Från 2012 har driften av turistbyrån övertagits av Visit Södra Dalarna. Från och med årsskiftet 2012/2013 ingår Gagnefs kommun i en gemensam upphandlingsorganisation inom Falun-Borlänge-regionen. Från början av 2013 övertar kommunen ansvaret för hemsjukvården från Landstinget Framtiden Kommunen står inför stora utmaningar i framtiden. Ökade behov och ökad efterfrågan på kommunala tjänster ska matchas med minskade resurser. Två stora frågor kommer att prägla verksamheten de närmaste åren: Behovet av förskoleplatser Genomförandet av den beslutade omstruktureringen av äldreomsorgen Den beslutade omstruktureringen av äldreomsorgen kommer att innebära stora investeringar de närmaste åren, dels en ombyggnation av Törnholn och en nybyggnation av ett demensboende. Uppföljning av prioriterade områden 2012 Kommunens verksamhetsplan arbetar med 5 prioriterade områden, framtagna utifrån kommunens övergripande vision. Uppföljningen nedan presenterar hur väl målsättningarna klarats av till och med Höja attraktiviteten hos kommunen Indikatorer Uppfyllt Kommentar Ökat invånarantal Nej SCB siffra Ökad företagsamhet Ja Källa Falun-Borlängeregionen Fler besökare till kommunen Oklart Tillförlitliga mätmodeller saknas. Fler anhörigvårdare får stöd Ja Efterfrågan lägre än motsvarande period 2011 Ökad synlighet i massmedia Ja Ökning med 50% mot 2011 (källa Google) Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar Agera för att fler bostäder skapas inom kommunen, privata bolag, kommunalt och egnahem Göra flera tomter tillgängliga och marknadsföra dessa Bättre marknadsföring av kommunens goda resultat Agera för bra kommunikationer inklusive gångoch cykelvägar Delvis GBAB planerar nybygge. Igångsättande försenat pga överprövning. Samhällsbygg Nej Har inte haft pengar i budget för detta. Mob är de som detaljplanlägger, utan det inga nya tomter KS Ledningsgrupp Nej Ingen särskild aktivitet genomförd Samhällsbygg Nej Kommer

6 Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar Ökad samverkan mellan skola och näringsliv Skolsektionen Delvis Arbete med entreprenörskap Agera för att stärka besöksnäringen i kommunen KS Ledningsgrupp Nej Ingen särskild aktivitet genomförd Skapa former för ett bra anhörigstöd SÄBO/Hemtjänst IFO/LSS Delvis Väl utvecklat anhörigstöd finns inom sektionen Hemtjänst/SÄBO. IFO har startat anhöriggrupp under året. Anhörigstödjarna har inlett ett samarbete med grannkommunerna avseende stöd till anhöriga inom LSS. 2. Kommunen ska bedriva en kostnadseffektiv service med god kvalitet till kommuninvånarna Indikatorer Uppfyllt Kommentar Ekonomi svarar på alla dessa Kommunen ska ha ett resultatöverskott på 2% av bruttokostnaderna Eget kapital är värdesäkrat i enlighet med god ekonomisk hushållning Ja Nej Kommunen har negativ soliditet om pensionsskulden medräknas. Inköp följer gjorda upphandlingar Oklart Tillförlitliga mätningar saknas. Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar/Svarar Regelbundna avstämningar mot kommunala jämförelsetal (standardkostnader, etc) Ett löpande effektiviseringsarbete genomförs Samverka med andra ska ske där det leder till ökad effektivitet I större utsträckning följa gjorda upphandlingar och därmed öka köptroheten (förändrat inköpsbeteende) KS Ledningsgrupp KS Ledningsgrupp KS Ledningsgrupp Ekonomiavdelningen Ja Ja Ja Delvis Jämförelser görs med officiell statistik Arbete pågår fortlöpande UpphandlingsCenter startar i början av Deltagandet i UpphandlingsCenter innebär en förstärkning av upphandlingsrutiner 3. En trygg, säker och jämställd kommun Indikatorer Uppfyllt Kommentar Minskad skadegörelse Ja Källa: Tjänstemannabedömnig Minskat antal placeringar av barn och unga Ja Förbättrad brottsstatistik Ja Antalet anmälda brott har sjunkit under God självkänsla hos barn och unga Oklart Svårbedömd indikator 6

7 Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar Samverkan mellan IFO och skola kring förebyggande arbete med barn och unga I större utsträckning hitta hemmaplanslösningar (i kommunen) för barn och unga med särskilt behov av stöd Utveckla det förebyggande arbetet inom drogmissbruk Utveckla föräldrautbildningen Respektive sektion ansvarar för att ta fram minst ett fokusområde för jämställdhetsarbete Skolsektion IFO Delvis Arbete med plan för samverkan IFO skola pågår. I:a linje mottagning; för barn och unga med psykisk ohälsa har startats inom Familjens Hus under året. IFO Delvis Antal placeringar i familjehem och på institution har minskat samt externa köp avseende öppenvård för barn och unga. IFO Skolsektion IFO Skolsektion Delvis Genomfört Nej Drogfria ungdomsarrangemang har genomförts regelbundet inom fritidsgårdarnas regi. LUPP visar låga siffror Ny föräldrautbildning har startats under året. Ingen aktivitet är genomförd 4. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare Indikatorer Uppfyllt Kommentar Tillräckligt antal kvalificerade sökande till tjänster Ja Olikheter inom verksamheten. Tillräckligt sökerantal för de flesta tjänster. Svårigheter för lärare med specialkompetens. En positiv utveckling av Hälsotalet Nej Ohälsotal 4,86 mot 4,20 år Personalrörlighet Oklart Svårbedömd indikator Att man pratar gott om kommunen Oklart Tillförlitlig mätmodell saknas Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar Skapa ett positivt samverkansklimat med kommunens arbetstagare (öppenhet, information, arbetsglädje, bra hjälpmedel etc) KS Ledningsgrupp Arbetstagare Delvis Vi arbetar utifrån samverkansavtalet. Lokala samverkansgrupper snart i hela verksamheten. Intern kompetensutveckling Ledningsgrupp Delvis Pågår kontinuerligt Hälso- och friskvårdsaktiviteter Flexibla arbetstidsmodeller Skapa organisationsformer som ger möjligheter till ökad tjänstgöringsgrad Personalavdelningen Personalavdelningen Ja Nej Fler hälsofrämjande åtgärder: motionskort, deltagande i Blodomloppet m.m. Arbetet avvaktar pga tidsbrist. Ledningsgrupp Delvis Tjänstgöringsgraderna har ökat under året. Vikariecentrum bidrar även till ökad tjänstgöringsgrad. 7

8 5. Öppenhet och delaktighet Indikatorer Uppfyllt Kommentar Kommuninvånare och medarbetare ska i större utsträckning känna sig delaktiga i den kommunala servicen. Minskade kostnader för läromedel, abonnemang, informationsdatabaser, kopiering. Oklart Mätning har ej genomförts. Oklart Befintliga IT-system används som kunskapsbank. Oklart Svårbedömd indikator. Alla föräldrar har möjlighet att följa skolans arbete via Schoolsoft. Ja Otydlig indikator. Kostnad för läromedel minskade 2012, men har sannolikt gett ökade kopieringskostnader. Nyckelaktiviteter Ansvarig Genomfört Kommentar IT- och systemutveckling i alla verksamheter Utveckling av arbetssätt och metoder med hjälp av IT-stöd Utveckling av e-tjänster för medborgare KS Ledningsgrupp Delvis Fler nya system som ersätter gamla rutiner införda under året. Sektioner Oklart Förändrat vid införande av nya system, i övrigt oklart. KS Ledningsgrupp Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande fyra finansiella mål för Gagnefs kommun: Nej Inget projekt genomfördes Mål Mått Mål 1) 2012 Utfall 2012 Klarat målet 1 Årligt överskott (justerat) (%) av kommunens bruttokostnader >2,0 6,0 Ja 2 Nettokostnader i % av skatteintäkter och statliga bidrag <98,0 95,5 Ja 3 Soliditet exklusive pensionsåtaganden (%) 1) 43,9 28,9 Nej 4 Belåningsgrad kommunkoncernen, (kr/invånare) 1) Ja 1) Målen soliditet och belåningsgrad är hämtade från SCB s hemsida och avser 2011 års värden för Dalarnas kommuner som jämförelsen görs emot. 1. Årligt överskott ska uppgå till 2% av kommunens bruttokostnader (%) En kommun får enligt lagen inte budgetera ett underskott. Kommunen bör dock ha ett överskott för att värdesäkra kommunens tillgångar. Kommunfullmäktige har fastställt detta mål till 2% av kommunens bruttokostnader, exklusive utbetalning av pensioner intjänade före 1998 och som endast ligger som en ansvarsförbindelse inom linjen i kommunens balansräkning. Enligt kommunfullmäktiges definition uppnås detta mål med råge. Årets överskott på 18,3 miljoner ger procentsatsen 6,0%. Av detta utgörs 2,8% av de jämförelsestörande posterna pensionsupplösning (1,1%) och återbetalning av AFA försäkringen (1,7%), medan pensionsutbetalningarna motsvarar 2,7%. Procentsatsen 0,5% som kommer från verksamhetsdriften är för lågt för att på sikt värdesäkra kommunens tillgångar. Resultatet understryker behovet av att revidera detta finansiella mål. I praktiken hade kommunen i år kunnat redovisa ett underskott, och fortfarande nått det finansiella målet, i och med att pensionskostnaderna nu utgör mer än 2% av kommunens bruttokostnader. 8

9 2. Nettokostnader i % av skatteintäkter och statliga bidrag ska understiga 98% Detta mål anger hur väl skatteintäkter och statliga bidrag används, oavsett hur kommunen är finansierad. Målsättningen är att nettokostnaden ska understiga 98% av skatteintäkter och statliga bidrag. Målet nås med hjälp av de jämförelsestörande posterna. Rensat för dessa hade utfallet blivit 98,7% vilket inte hade varit tillräckligt för att nå målet. 3. Soliditet exklusiva pensionsåtaganden ska ligga över genomsnittet för Dalarnas kommuner Soliditet anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt och räknas på kommunens balansräkning som förhållandet mellan eget kapital och total balansomslutning. Målsättningen är att soliditeten ska ligga över genomsnittet för Dalarnas kommuner. Kommunens soliditet ligger på 28,9%. Genomsnittet för Dalarnas kommuner ligger på 43,9 %, och målet är därmed inte uppnått. Rensat för effekterna av de jämförelsestörande posterna blir årets soliditet 26,5%. Soliditeten om man räknar med pensionsåtagandet för pensioner intjänade före 1998 är negativ - 20,9%. Ökningen av kommunens soliditet hålls tillbaka av att kommunens balansomslutning ökat med 55,2 mnkr. Det är tre faktorer som påverkar balansomslutningen: Kommunens investeringar inklusive Mockfjärdsskolan, beslutet om internbank (6,0 mnkr) samt att kommunen låg med högre likviditet över årsbokslutet än förra året (15,0 mnkr avsåg samordning av ett lån som skulle omsättas tidigt 2013). Rensat för de två sista posterna hade soliditeten ökat till 30,1 %. Målet behöver revideras. Kommunens soliditet påverkas i stor grad av den finansieringsstruktur kommunen väljer. Vissa kommuner har låg skuld i kommunen men hög belåningsgrad i dotterbolagen. När beslutet om internbank genomförs fullt ut kommer Gagnef samla all skuld i kommunen, vilket ökar kommunens balansomslutning och minskar soliditeten. Soliditeten kommer även att minska de kommande åren som resultat av de investeringar som inriktningsbeslutet för äldreomsorgen innebär. Kommunen bör ta fram en målsättning för soliditeten som bygger på det egna behovet av finansiell stabilitet. 4. Belåningsgraden för kommunkoncernen ska ligga under genomsnittet för Dalarnas kommuner Detta beräknas som total låneskuld för kommunen inklusive dotterbolag, utslaget per kommuninnevånare. Målsättningen är att värdet ska ligga under genomsnittet för Dalarnas kommuner. Målet uppnås, trots att låneskulden ökat med kr/inv från 2011 till I Dalarnas kommuner ökade låneskulden med kr/inv från 2010 till Låneskulden ökar alltså mindre i Gagnefs kommun. Målet kan behöva revideras. För det första är det inte säkert att det är ett mått på god ekonomisk hushållning att vara bättre en genomsnittet av Dalarnas kommuner. För det andra kommer målet att bli svårt att kombinera med inriktningsbeslutet för äldreomsorgen som kommer innebära att kommunens låneskuld per invånare behöver öka. 9

10 Personal Personalen utgör kommunens största resurs. Ca 2/3 av totala kostnaderna avser personalkostnader. I det här avsnittet redovisas vad som hänt inom personalområdet under året och den personalstruktur som finns. Händelser av betydelse under året Personlig assistans enligt LSS och hemsjukvård Upphandling har genomförts av privat utförare av personlig assistans enligt LSS, och överföring av 23 tillsvidareanställda- och 10 PAN-anställda medarbetare till Kompis assistans har inletts. Arbetet med att överföra hemsjukvården från landstinget till kommunen har genomförts under Attraktiv arbetsgivare Personalavdelningen har av personalutskottet fått i uppdrag och också påbörjat arbetet gällande Attraktiv arbetsgivare. De stora pensionsavgångarna i Sverige leder till allt högre konkurrens om arbetstagarna vilket gör att kommunen måste stärka sina möjligheter att rekrytera personal. Personalekonomiska nyckeltal Antal anställda vid utgången av året (tillsvidareanställningar) varav kvinnor 86% 87% - varav män 14% 13% Medelålder - kvinnor 49,2 48,9 - män 46,5 47,3 Andel deltidsanställningar - kvinnor 48,7% 50,8% - män 16% 14% Andel av tillsvidareanställda - över 50 år 52% 53% år 37,% 37% år 6,% 7% - under 29 år 4,5% 3,0% Antal nyrekryteringar under året Antal avgångar under året varav p g a pensionering Medellön per månad varav kvinnor varav män Medianlön per månad varav kvinnor varav män Summa totalt utbetalda löner och arvoden tkr tkr Andel sjukdagar av antalet anställningsdagar, månadsavlönade 4,9% 4,2% anställda (exkl. anställda med sjukbidrag) Andel sjukdagar i sjukperioden över 90 dagar 45,8% 37,6% Antal sjukdagar per anställd ( sjukdagar/antal tv anställd) 18 15,6 Ej sjuka under perioden i % av antalet anställda 25,6% 30,3% Löner Den lönekartläggning som genomfördes 2012 påvisade inga osakliga löneskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv. Årets totala sammanlagda lönenivåhöjning uppgick till 3,4%. 10

11 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron uppgick under året till 4,86% av antalet anställningsdagar. Det är en ökning jämfört med föregående år med 0,9 procentenheter. Detta är ett negativt trendbrott eftersom sjukfrånvaron under de senaste elva åren hela tiden minskat. Personalkostnader Den totala kostnaden för löner och arvoden uppgick under 2012 till 245,5 mnkr. Motsvarande summa år 2011 var 241,3 mnkr. De pensionsförpliktelser kommunen har mot förtroendevalda politiker uppgick till 1,04 mnkr. Miljöprogrammet Miljöarbetet 2012 Lägesbeskrivning av miljöarbetet i Gagnef fram till En politisk tillsatt grupp har sedan 2011 arbetat med att ta fram ett nytt miljöprogram. Programmet antogs av fullmäktige och gäller från 2012 till Trafik Kommunen går successivt över till fordon med lägre bränsleförbrukning och bättre miljövärden. Den samdistribution av mat till kommunens kök som man har infört medför en minskad bränsleförbrukning då transporterna har blivit effektivare. Reglerna för miljöbilar har ändrats, vilket innebär att tidigare inköpta bilar inte klassas som miljöbilar. I och med att bilar har relativt lång livstid bör kommunen dock i sin uppföljning räkna alla bilar som räknades som miljöbilar vid inköpstillfället som miljöbilar i sin statistik. Begreppet miljö innefattar även arbetsmiljö. Kommunen har förbättrat arbetsmiljön genom att föryngra och förbättra kommunens bilpark framförallt inom vaktmästeriet. Nu är flertalet av vaktmästarna utrustade med fordon som uppfyller arbetsmiljömässiga krav, säkerhetskrav, mm. Även inom hemtjänsten sker nu ett lyft genom att kommunen successivt börjar ersätta fordonsparken med fyrhjulsdrivna fordon med förhöjd markfrigång. Hemtjänstens personal åker ofta på dåliga vägar, med risk för att köra fast eller slå i bilens underrede. De nya bilarna kommer kraftigt att förbättra denna situation. Detta har dock inneburit att de bilarna som upphandlats inte är miljöbilar, och därmed är andelen miljöbilar i kommunen sjunkande. Energi Ett nytt energiprogram och klimatstrategi för kommunen har arbetats fram under 2012 och ska antas av fullmäktige under våren Kommunen har idag tre närvärmeanläggningar som eldas med biobränsle. Fastighetsägare i närområdet erbjuds möjligheter att ansluta sina fastigheter. Arbete med att byta ut gatubelysningen till energisnålare lampor av högtrycksnatrium har genomförts och gett betydande minskning av elförbrukningen. Motorvärmare med timer har införts för att minska elförbrukningen. En översyn genomförs kontinuerligt över energiförbrukningen på kommunens och det kommunala bolagets fastighetsbestånd. Översynen har medfört att värmesystemet i kommunkontoret kommer att göras om då det har varit ineffektivt och förbrukat mycket enerig. Energirådgivningen fortsätter som tidigare. Energirådgivningen i samarbete med Leksand och Rättvik har upphört under 2012 och kommer i fortsättningen att upphandlas. För närvarande sker energirådgivningen genom ångpanneföreningens regi Ansökan om att få anlägga 6 st vindkraftverk på Rosberget i kommunen har inkommit. 11

12 Minskad användning av papper Successiv övergång sker till elektronisk hantering av dokument och mängden papper har börjat att minska. Projekt för att ta emot elektroniska leverantörsfakturor har inletts 2011 och redan idag erbjuds kunder e- faktura till internetbank. Miljötillsyn Miljötillsynsarbetet har fokuserat på företagens och stora lokalers energiförbrukning. Enligt en forskarrapport från Linköpings universitet kan de flesta företag spara över 10% av sin energiförbrukning, utan att man behöver göra några ingrepp i produktionen. Samtliga företag med stora utsläpp av lösningsmedel har nu modern reningsutrustning eller har gått över till vattenbaserad färg. Kommunens miljö- och byggförvaltning har deltagit i det nationella tillsynsprojektet enskilt avlopp - ingen skitsak. Samtliga 400 enskilda avlopp som har sin slamtömning genom Dala Vatten och Avfall AB har kontrollerats. Av dessa har 170 saknat tillstånd eller varit så gamla ett de har behövt åtgärdas. Hittills har ca 100 av dessa avlopp åtgärdats och fått förnyat tillstånd. Ett antal minireningsverk har installerats. Avfall Avfallssorteringen fortsätter och övergången till papperspåsar för det komposterbara avfallet har slagit väl ut. Mängden komposterbart avfall har minskats som beräknat. Gagnefsborna är duktiga på att sortera vilket bland annat innebär att kommunen inte drabbas av onödiga straffavgifter för bristande sortering. Arbetet med att ta fram en ny avfallsplan har startats under 2011 med stöd av Länsstyrelsen och beräknas bli färdig under våren Syftet är att alla kommuner i länet ska ha en likartad avfallsplan där alla ingående aktörers roller är beskrivna. Intern kontroll Kommunfullmäktige har den 12 mars 2012 antagit ett reviderat reglemente för intern kontroll där det framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Detta innebär att ansvaret för att en organisation kring intern kontroll inrättas inom kommunen och att kommunövergripande reglementen, regler och policys upprättas. Styrelse/ nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde och ska varje år inlämna rapport avseende årets interna kontroll till kommunstyrelsen. Rapporteringen ska innehålla omfattning av utförd uppföljning, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag på åtgärder för förbättring av kommungemensamma rutiner. Den interna kontrollplanen 2012 omfattar 17 kontrollområde. Alla rutiner fungerar men 8 är i behov av utveckling. Kontrollansvarigas rapporteringen innehåller förslag på åtgärder under Enligt senaste granskningsrapporten bedömer revisorerna att den interna kontrollen i Gagnefs kommuns helägda bolag har varit tillräcklig. I samband med framtagande av den nya internkontrollplanen 2013 inleds ett arbete med en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys. Utifrån sektionernas bedömning av händelser som kan påverka organisationens förmåga att uppnå sina mål har en plan ställts fram. Intern kontroll handlar bl a om att analysera befintliga risker och vidta åtgärder för att minimera dessa. 12

13 FINANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER Ekonomisk översikt Budget för 2012 Den budget som kommunfullmäktige fastställt för år 2012 baserades på ett budgeterat överskott på +1 mnkr. I budgeten fanns inlagt ett antal sparbeting, såväl generella som riktade, på omkring 16 mnkr. Ekonomiskt resultat 2012 Det redovisade resultatet är +18,2 mnkr, vilket är 17,2 mnkr bättre än budget. Resultaträkning (tkr) Not Budge t Utfall Utfall Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningssystem Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter är 11,9 bättre än budget och 7,7 mnkr högre än Intäkterna inkluderar en jämförelsestörande post, 9,6 mnkr i återbetalning av avgifter till AFA-försäkringen som kommunen betalat in för mycket tidigare år. Utan återbetalningen är intäkterna 2,3 mnkr bättre än budget. Verksamhetens intäkter täcker 16,8 % av kostnaderna. Procentsatsen sjunker till 14,8% om man exkluderar de jämförelsestörande posterna. Förra året var intäktstäckningsgraden 14,4 %. Därmed utgör 2012 ett brott i trenden av sjunkande intäktstäckningsgrad. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader är 2,0 mnkr lägre än budget och 1,4 mnkr högre än Rensat för den jämförelsestörande posten blir kostnaden 4,0 mnkr högre än budet. Personalkostnader inklusive arvoden, sociala kostnader och pensioner utgör den största andelen av kommunens kostnader. Personalkostnaderna uppgår till 69,1 % eller drygt 2/3 av kostnaderna. En annan större kostnadspost är entreprenader och köp av verksamheter med 17,8%. I detta ingår köp av gymnasieplatser. Avskrivningar Avskrivningarna för perioden uppgår till 20,8 mnkr, vilket är -0,7 mnkr högre än budget men 1,5 mnkr lägre i jämförelse med föregående år. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnader Förändring i tkr Förändring i % -3,8% -5,9% -6,4% 0,3% -3,1% -1,5% 1,4% Verksamhetens nettokostnader är 13,1 mnkr lägre än budget och även 6,7 mnkr lägre än förra året. Rensat för de jämförelsestörande posterna är nettokostnaden 2,5 mnkr högre än budget och 1,9 % högre än förra året. 13

14 Skatteintäkter Det har varit en positiv skatteutveckling under året vilket har gett skatteintäkter som är 2,9 mnkr bättre än budget och 12,5 mnkr bättre än föregående år Skattesats 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 Allmän kommunalskatt Skatteavräkning S:a skatteintäkter Förändring i tkr Utveckling i % 6,2% 3,9% 5,9% 1,2% 1,2% 3,9% 3,3% Kommunen har haft samma utdebitering av skatt, 22,49 kr, under åren Debiteringsnivån placerar kommunen på 51:e plats år 2012 för Sveriges kommuner när det gäller högsta kommunalskatt. Generella statsbidrag och utjämningssystem Utfallet för generella statsbidrag och utjämningsbidrag är 0,7 mnkr lägre än budgeten, och 1,4 mnkr lägre än Inkomstutjämningsbidrag Införandebidrag Kostnadsutjämning Generellt bidrag från staten Regleringsbidrag / avgift LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift S:a Gen statsbidrag o utjämning Förändring i tkr Utveckling i % -1,1% 4,6% 0,1% 5,6% 10,0% -6,2% -1,4% Kommunen är i högsta grad beroende av generella statsbidrag och utjämningssystem som svarar för ca 1/5 av kommunens intäkter. Finansdepartementet har i början av 2013 lagt ett förslag om förändring av utjämningssystemet som kommer ge Gagnefs kommun ca 15 mnkr mer i utjämningsbidrag om det genomförs. Finansiella intäkter och kostnader Det finansiella nettot är ca +1,9 mnkr bättre än budget och drygt +0,5 mnkr bättre än föregående år. Ränteläget har varit lågt och kommunen har under året i stor utsträckning bundit lån. När det gäller kommunens låneskuld, så uppgår den till -290,9 mnkr (-255,6 mnkr föregående år). Upplåningen har därmed ökat med netto 35,2 mnkr under året. Kommunen har under året tagit beslut om införande av en internbank, vilket innebär att kommunen kommer att samla kommunkoncernens upplåning i kommunens finansförvaltning och vidareförmedla lån till dotterbolagen. Internbanken har inte genomförts under året, då skattereglerna för lån mellan koncern och dotterbolag förändras från Kommunen har valt att avvakta med att genomföra internbanken tills bilden av effekten av de nya reglerna klarnat. Innan beslutet om att avvakta fattades hade ett lån på 6,0 mnkr överförts från Gagnefsbostäder AB till kommunen. Därmed avser 29,2 mnkr av ökningen av låneskulden kommunens egen verksamhet. Av lånestocken på 291 mnkr möts 106 mnkr av finansiella tillgångar varför nettoskulden är 185 mnkr. Av de finansiella tillgångarna är 73 mnkr utlånat till dotterbolaget Gagnefs Teknik AB och 6,0 mnkr till Gagnefsbostäder AB. Resterande del är placerade i organisations- och intresseaktier, bland annat aktier i dotterbolag och Dala Energi AB samt utlåning till vägföreningar, mm. 14

15 Långfristiga skulder: Banklån Leasingavtal fastighet S:a långfristiga skulder Förändring i tkr Bokförda räntekostnader Snittränta (IB UB) 3,86% 4,79% 5,24% 3,35% 2,89% 3,31% 2,85% Resultatutfall och budgetavvikelse per nämnd, sektion och avdelning Under avsnittet Gagnefs kommuns verksamheter presenteras detaljerade resultatutfall och jämförelser mot budget för nämnder, sektioner och avdelningar. Avsnittet innehåller också beskrivningar om respektive verksamhet samt kommentarer till årets verksamhet, resultatutfall och framtidsutsikter. Här finns också viktiga faktauppgifter och nyckeltal om verksamheterna. I tabellen redovisas utfall jämfört med budget och resultatavvikelse för kommunens nämnder, sektioner och avdelningar: De båda jämförelsestörande posterna påverkar finansförvaltningens resultat med +15,6 mnkr. De stora variationer i utfallen för de olika verksamheterna. Dessa kommenteras nedan. Årsbudget Ansvar 2012 Utfall 2012 Budgetavvik 2012 Finansförvaltningen Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektionen Kommunledning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Kostavdelningen Administrativ service Kulturavdelningen Fritid- och idrott Skolsektionen Sektion Hemtj/SÄBO inkl adm Sektion LSS Sektion IFO Miljö- och byggnadsnämnden Kommunfullmäktige Summa

16 Prognossäkerhet och budgetföljsamhet Från och med 2009 rapporterar kommunen ekonomiska utfall och prognoser 6 gånger per år, vilket sker varje jämn månad. Per 31/8 lämnas en delårsrapport och per 31/12 kommunens årsredovisning. Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Ansvar Utfall 2012 Finansförvaltningen Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektionen dddddfff Kommunledning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Kostavdelningen Administrativ service Kulturavdelningen Fritid- och idrott Skolsektionen Sektion Hemtj/SÄBO inkl adm Sektion LSS Sektion IFO Miljö- och byggnadsnämnden Kommunfullmäktige Summa Rensat för jämförelsestörande För kommunen som helhet är prognoserna goda. Prognosavviket från verkligt utfall ligger i intervallet +0,2% till -0,7% av kommunens nettokostnader. När det gäller övriga verksamheter är det största problemet de avvikelser som uppträder mellan oktoberprognosen och bokslutet. Resultatet för Samhällsbyggnadssektionen försämrades med 3,9 mnkr på två månader, LSS försämrades med 0,5 mnkr och IFO förbättrades med 1,0 mnkr. Skolsektionen förbättrade sitt resultat med 1,6 mnkr som ett resultat av en återbetalning från kostsektionen. Det finns ett arbete att göra för att öka träffsäkerheten i prognoserna. För verksamheterna (dvs. exklusive finansförvaltningen) är budgetavvikelsen -6,2 mnkr vilket är mycket. En stor del av detta orsakas av ett ofördelat sparbeting på 5,1 mnkr som inte uppnåtts. Förutom detta är budgetavvikelsen -1,1 mnkr. Det är dock besvärande att kommunens verksamhetsbudget inte håller. Det är stora variationer mellan de olika verksamheterna. Kommunchefens budgetavvikelse förklaras av det ovan nämnda sparbetinget. Samhällsbyggnadssektionen har det största negativa budgetavvikelsen -4,3 mnkr, följt av LSS med -2,2 mnkr. LSS verksamheten är svår att förutspå, och har i år försämrat resultaet i och med att det tagit lång tid att lägga ut personlig assistans på entreprenad. Skolsektionens positiva budgetavvikelse på +3,5 mnkr beror på lägre gymnasiekostnader samt lägre kostnader för skolmaten. Resultat- och balanskrav Kommunen redovisar ett överskott på tkr för år Kommunen hade år 2008 ett underskott om -15 mnkr. Detta borde ha återställts inom tre år, eller senast Då återstod dock 7,3 mnkr att återställa I och med resultatet 2012 har kommunen återställt underskottet som uppstod

17 Ekonomiska nyckeltal Likviditet De likvida medlen uppgick till 23,9 mnkr vilket är 17,1 mnkr mer än i bokslutet Orsaken till den höga likviditeten är att kommunen tidigt i januari 2013 skulle lösa ett lån på 15 mnkr. Beloppet lades samman med en annan låneomsättning, och beloppet lånades in före nyår. Resultatet var att kommunen hade högre likviditet just vid bokslutstillfället. Den kortsiktiga betalningsförmågan anger omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. En god likviditet förutsätter att detta mått, balanslikviditeten, överstiger 100% uppgick den till 88% mot 64% föregående år. I vår finansförvaltning strävar vi att hålla belåningen så låg som möjligt, vilket innebär att likviditeten hålls låg. Soliditet Kommunens soliditet ligger på 28,9%. Rensat för effekterna av de jämförelsestörande posterna blir årets soliditet 26,5%. Soliditeten är negativ -20,9% om man räknar med pensionsförpliktelsen för pensioner intjänade före 1998 som enligt gällande lagstiftning inte redovisas i balansräkningen. Vi hänvisar för övrigt till avsnittet om finansiella mål ovan. Kommunens pensionsåtagande Kommunens totala pensionsåtagande beräknades uppgå till 268,6 mnkr vilket är oförändrat jämfört med Den övervägande delen av åtagandet avser pensioner som är intjänad före 1998 och som redovisas inom linjen i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag som värderas till 265,3 mnkr Utbetalningar av gamla pensioner, intjänade före 1998, uppgick till 14,2 mnkr (13,2 mnkr förra året.) Pensionsutbetalningarna har legat högt 2011 och 2012 som resultat av att vissa medarbetare valt att ta ut denna delen av pensionen i förtid. Detta innebär att vi betalar av på skulden snabbare än tidigare antaget. Vid årsskiftet har vi för första gång tagit fram en pensionsskuldsprognos som sträcker sig 40 år fram i tiden. Syftet är att få bättre grepp om pensionsskuldens inverkan på kommunens ekonomi. Prognosen visar på ett helt annat resultat än det tidigare antagandet att utbetalningarna ska försätta att stiga fram till då utbetalningarna skulle uppgå till mnkr om året Årliga utbetalningar till pensioner intjänade före 1998 Beräkning Antagande Den nya beräkningen visar i stället att pensionskostnaderna är 4 som högst år Om trenden att personal tar ut sin pension i 2 förtid kan man förvänta sig att utbetalningarna under de närmsta 0 åren kommer att ligga i intervallet mnkr. Effekten av detta är i så fall att betalningarna kommer sjunka snabbare i framtiden Den rosa kurvan är en simulering av ett sådant antagande

18 De garantipensionslöningar som 7 medarbetare erbjöds 2009 är fullt betalda under året, och ingen skuld återstår. Däremot har 3 nya medarbetare erbjudits särskild avtalspension under året. Vid bokslutstillfället kvarstår 1,1 mnkr i skuld för dessa förpliktelser. Förutom detta har skuldvärdet för garantipensionslösningar ökat som effekt av att vår nya pensionsadministratör beräknar hela skuldvärdet av pensionsskulden för våra tidigare kommunalråd. I tidigare beräkningar hamnade delar av denna skuld bland individuell intjänad avtalspension. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt exklusive ÖK-SAP Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser intjänade innan 1998 som inte upptagits bland avsättningar utan endast redovisas inom linjen inklusive löneskatt Del av intjänad avtalspension som utgör individuell del har - tillsammans med den av kommunen beslutade delen av intjänad avtalspension som skall betalas ut till de anställda - bokförts som kortfristig skuld ( tkr och löneskatt tkr). Skuldvärdet av garantipensionslösningar för medarbetare som avslutat sin anställning samt pensionslösning för tidigare kommunalråd Pensionsåtaganden brutto Generell avsättning i balansräkningen i syfte att jämna ut pensionsutbetalningarna över året Eget kapital öronmärkt för framtida pensionsbetalningar Pensionsåtaganden netto Kommunens finansiella status Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och är anpassade till kommunens ekonomiska resurser. Dessutom finns krav på att kommunens tillgångar värdesäkras, genom att underskott måste återställas inom tre år. De flesta kommuner har som mål ett överskott på 2% av skatte- och utjämningsintäkterna. Syftet är att styrka kommunernas finansiella status och att skapa ekonomisk utrymme så att kommunen ska klara sina pensionsåtaganden. Detta år är första gång på de senaste 10 åren som Gagnefs kommun har uppnått ett sådant överskott på 2%. Under samma period har kommunkoncernens långsiktiga skuld ökat från 216 mnkr år 2003 till 449 mnkr vid årets bokslut. Kommunkoncernen har lånat till en lång rad investeringar, men har haft liten möjlighet att finansiera dessa genom egna medel. Kommunen står nu inför flera kostsamma investeringar, bland annat som resultat av det inriktningsbeslut om äldreomsorgen som tagits under Om kommunen ska klara detta åtagande är det viktigt att höja resultatnivåerna upp till 2% nivån. Detta kommer att innebära att det egna kapitalet kan stärkas, att kommunen får täckning för pensionsskulden genom sina tillgångar samt att lånebehovet till investeringar kan begränsas. Kommunen har bättre förutsättningar än på länge för att uppnå detta mål. Prognoserna visar att pensionsskulden för de gamla pensionerna kommer börja sjunka inom de närmsta åren. Samtidigt finns förslag om att kommunen från och med 2014 kommer få ett årligt tillskott på ca 15 mnkr i utjämningssystemet. Om kommunen i denna situation klarar att bibehålla driftskostnaderna på dagens nivå finns möjligheter att uppnå stabila överskott på 2% nivån. 18

19 Resultat och balansräkning Resultaträkning (tkr) Not Budget Utfall Utfall Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningssystem Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Balansräkning (tkr) Not Utfall Utfall TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 13 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 14 Fordringar 15 Kassa och bank 16 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, därav årets resultat del av eget kapital öronmärkt för framtida pensionsutbetalningar Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 20 Kortfristiga skulder 21 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVS. O. SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 1 Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga 2 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna, 22 b) Övriga ansvarsförbindelser

20 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) Not Utfall Utfall DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 18, Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (-)/Minskning (+) av förråd Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försålda materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERING Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga skulder 20 Ökning (-)/minskning (+) av finansiella anläggningstillgångar 13 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid årets slut