mikom miljö kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mikom miljö kommunikation"

Transkript

1 mikom miljö kommunikation Reflektioner om projektet Hållbar utveckling Väst, andra året Mats Lönngren maj 2007 Denna pm är reflektioner om HUT Väst och projektets utveckling under det andra året (april 2006 mars 2007). Rapporten är fristående, men jag tar delvis min utgångspunkt i de reflektioner jag skrev våren Rapporten ska ses som ett diskussionsunderlag inför den fortsatta utvecklingen av HUT Väst, mer än som en utvärdering. Jag har haft tillgång till den uppföljning som skett inom projektet, jag har läst mötesanteckningar och annan dokumentation och jag har intervjuat projektledaren för HUT Väst. Målgrupp för rapporten är främst ledamöter i styrgruppen och aktiva medlemmar i nätverket. Dessa antas vara relativt väl uppdaterade kring HUT Väst. För en mer ingående beskrivning av HUT Västs organisation och aktiviteter hänvisar jag till dokumentation som kan tillhandahållas via HUT Västs kansli. Fortsatt positiv utveckling Det ska sägas med en gång HUT Väst ter sig i mina ögon som ett mycket lyckat projekt. Det säkraste tecknet på framgång är att antalet kommuner som deltar fortsätter att öka. Dessutom har en kommun kommit tillbaka som medlem efter ett års frånvaro. Nu är 28 kommuner anslutna, för ett år sedan var det 19. Aktiviteten inom HUT Väst fortsätter att öka. Inom varje fokusområde har antalet personer som på ett eller annat sätt deltagit ökat. Samma sak gäller inom de olika delprojekten. Kommunerna positiva Kommunernas inställning har följts upp av projektledningen på samma sätt som förra året, med enkät och intervjuer. Frågorna har varit desamma, med några 1

2 kompletteringar. Kommunernas svar ger en tydlig indikation på att HUT Väst utvecklas åt rätt håll. Samarbetet med andra kommuner och andra aktörer ökar, det lokala arbetet har stärkts, fler kommuner upplever nytta av omvärldsbevakning och nya verktyg, dokumentationen är bra. De allra flesta är mycket nöjda med utvecklingen för HUT Väst. Samordningen och projektledningen får goda omdömen, och många menar att nätverket i sig är värdefullt för erfarenhetsutbyte, att känna stöd från varandra och för att utveckla sin egen kompetens. De flesta upplever att de har stor nytta av att delta i projektet och detta uttrycks av fler kommuner än tidigare. Ett fokusområde är nystartat Lokal planering för hållbarhet och är därför ännu så pass ungt att det är svårt att uttala sig om vad det kan komma att leda till och hur det utvecklas. Uppföljningen visar också att de flesta av de resultatmål som satts upp inom projektet har uppfyllts, eller är på väg att uppfyllas. Jag gör inte någon djupare resultatuppföljning i dessa reflektioner, men kan ändå konstatera att projektet utan tvekan är på god väg mot de effekter som det förväntades leda till enligt den ursprungliga projektbeskrivningen 1 : att arbetet med hållbar utveckling på lokal nivå i Västra Götaland utvecklas. ett utvecklat och ökat samarbete kring en hållbar utveckling mellan deltagarna i projektet och andra aktörer som arbetar med hållbar utveckling samt att metoder och verktyg som är användbara för kommunernas arbete med hållbar utveckling tas fram och sprids. att projektets erfarenheter dokumenteras och kommuniceras lokalt, regionalt och nationellt. För mer kött på benen kring kommunernas syn på HUT Väst och dess olika delar se projektets egen uppföljningsrapport 2. Lyckad hemsida En aspekt förtjänar att lyftas fram särskilt den mycket ambitiösa, innehållsrika och eleganta hemsida. Här finns mängder av relevant information och dokumentation kring hållbarhetsfrågor, vilket också tydligt syns i kommunernas egna omdömen. Hemsidan är högintressant för vem som helst som jobbar med miljö och hållbar utveckling oavsett var man bor. Sidan förtjänar att uppmärksammas även på ett nationellt plan! Ambition och seriositet I motsvarande reflektioner under våren 2006 pekade jag på några aspekter att jobba vidare med, och flera av dessa trådar har nystats i under året. Både inom styrgrupp och inom nätverk diskuterades under hösten 06 hur en vision för HUT Väst kan formuleras. Processen har därefter avstannat, men tråden ligger och väntar på att nystas vidare. 1 Hållbar utveckling Väst (tidigare kallat Agenda 21 i samverkan), oktober Uppföljning av Mål och indikatorer mm för projektet Hållbar utveckling Väst, år Sanna Hambeson och Anne Udd. 2

3 Inom projektet har det tagits fram en del gemensamt informationsmaterial, bl.a. om klimat, som är ett bra sätt att gemensamt använda begränsade ekonomiska resurser. Lobbying var en annan aspekt som jag lyfte fram som viktig för HUT Väst. Några gemensamma lobbyinsatser har skett, bl.a. en skrivelse till Naturvårdsverket om KLIMP-bidragen. Man har också lyssnat efter de behov som finns runt om i kommunerna. Det nya fokusområdet Lokal planering för hållbarhet är ett svar på flera kommuners önskan att strategiskt arbeta med miljömålen som bas för ett hållbarhetsarbete. Sammantaget kan jag inte säga annat än att HUT Väst andas höga ambitioner, seriositet och professionalism. Resten av rapporten tar upp aspekter som jag upplever som viktiga att arbeta vidare med för att fullt ut förankra ett långsiktigt samarbete i regionen som ger mervärde och att det ursprungliga syftet med HUT Väst förverkligas - utifrån kommunernas behov stärka det lokala Agenda 21-arbetet och genom detta underlätta och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Utgångspunkt Läraktig organisation För att peka på viktiga aspekter för att utveckla hållbarhetsarbetet utgår jag från en modell för att skapa läraktiga organisationer 3 (Peter Senge). I en föränderlig omvärld är det viktigt att organisationerna (kommunerna) har en inbyggd förmåga till flexibilitet för att möta allt snabbare skiften. Det är inte säkert att det är möjligt att organisera fram en sådan förmåga. En genväg kan vara att målmedvetet utveckla kommunernas viktigaste resurs medarbetarna och deras arbetssätt. Många kommuner har tyvärr varit ganska dåliga på att möta snabba förändringar i omvärlden. En statisk organisationskultur, med revirtänk och bevakande av positioner har konserverat ett konventionellt tänk på samhällsplanering. Men gamla arbetssätt ger också gamla resultat och lösningar. En hållbar utveckling fordrar mer av processtänk, där organisationen är lyhörd och mån om att anpassa sig efter vad som sker i omvärlden och vilka behov medborgarna har. I boken The Fifth Discipline tar Senge upp fem aspekter som bör tillgodoses för att uppnå den läraktiga organisationen, aspekter som har stor relevans för de kommuner som är med i HUT Väst. (se bild 1). 3 ur The Fifth Discipline Peter Senge. 3

4 1. Personlig mognad 3. Grupputveckling 2. Dialog 4. Gemensam vision 5. SYSTEMTÄNKANDE Bild 1. En läraktig organisation Personlig mognad. Inom HUT Väst har man under senaste året konsekvent arbetat med att följa upp möten och aktiviteter, mestadels med skriftliga enkäter i samband med aktiviteten. Dessa ger en hel del matnyttig information till ansvariga för att kunna utveckla kommande aktiviteter och möten. Och de som svarar gör det sannolikt helt ärligt. Men det ger inte så mycket för den som fyller i enkäten. Ett sätt att gå vidare kan vara att föra in som rutin att deltagarna vid en aktivitet får säga sitt om hur de upplevt densamma. Om den uppfyllde deras förväntningar, vad som saknats och hur den kan utvecklas. Man kan också gå ytterligare ett steg och ägna sig en stund åt metakommunikation 4, vilket är detsamma som att föra samtal om samtal. Genom detta får var och en tillfälle att reflektera över sitt egen och varandras sätt att föra samtal. Detta kräver att deltagarna är trygga i sina roller i gruppen och därför är det klokt att börja metakommunicera i de konstellationer som är mest etablerade. Dialog. En väl utvecklad dialog är grunden för att skapa konstruktiva arbetsgrupper och ett gemensamt lärande, där gruppernas samlade resultat är viktigare än vad var och en bidrar med. Metakommunikation är vägen för att utveckla dialog och samtalskultur i en organisation. Målet är att nå det goda samtalet inom olika konstellationer. Grupputveckling. Genom metakommunikation och fokus på dialog och personlig utveckling så kommer också arbetsgrupperna att utvecklas positivt. Det handlar om att etablera en norm i det kommunala arbetet för hållbar utveckling. Gemensam vision. Detta arbete har inletts inom HUT Väst och då främst handlat om att skissa på vilken vision man ser för HUT Väst i framtiden. Vad ska HUT Väst vara? Hur ska det utvecklas? Denna process är inte i mål, utan behöver fortgå för att kunna bli ett avstamp när nuvarande projekttid är över och HUT Väst ska gå över i nästa fas. Men visioner behöver också processas när det gäller begreppet Hållbar utveckling. Vad är en hållbar utveckling? Hur ska respektive kommun få en hållbar utveckling? Detta 4 ur Miljökommunikation Lars Hallgren & Magnus Ljung. Studentlitteratur. 4

5 är frågor som inte har några givna svar, men som förtjänar ett ständigt pågående samtal. Jag tror själv inte på att försöka definiera begreppet alltför tydligt det leder lätt till låsningar och intressekonflikter. Den objektivt riktiga visionen för hållbar utveckling existerar inte, det kan mycket väl finnas lika många visioner som det finns människor i regionen. Däremot känns det viktigt att hitta en bred konsensus kring vilka som är de viktiga stegen för att successivt göra utvecklingen alltmer hållbar. Att ha en gemensam kompass att rätta sig efter vid beslut som påverkar framtiden. Det kan t.ex. vara de systemvillkor 5 för hållbar utveckling som utvecklats av Det Naturliga Steget i samarbete med Institutionen för fysisk resursteori på Chalmers. Sveriges ekokommuner har dem sedan länge som gemensam nämnare. De anger en radikal kompasskurs, och kanske är det därför som de ännu inte har landat i sina respektive organisationer. Det krävs ännu många samtal och mycket processande för att villkoren ska bli den ledstjärna för hållbar utveckling som de skulle kunna vara. Systemtänkande. Det är detta som Peter Senge kallar den femte disciplinen. Att organisationerna har ett förhållningssätt till utveckling där man inser att allt hänger samman och där delarna samverkar för att skapa ett mervärde. Det handlar om att ha en stor bredd på Hållbar utveckling, att i möjligaste mån skapa samverkan mellan olika enheter och funktioner i kommunerna. Att jobba för att minska revirtänkande och bevakande av positioner. I vilken utsträckning detta är på väg att ske i medlemskommunerna i HUT Väst låter jag vara osagt, men min erfarenhet från flera andra kommuner och organisationer är att systemtänkandet ännu är en bristvara. Kompetens och coachning Kompetensutveckling är något som pågår hela tiden inom HUT Väst. Genom att delta i möten, seminarier och genom att driva olika delprojekt så är respektive kommun ständigt med i en gemensam kompetensutveckling. Man har dessutom en gemensam kunskapsbank i form av hemsidan. Den 30 januari i år genomfördes en uppskattad dag där miljösamordnarrollen var i fokus. Man utbytte erfarenheter, tittade på problem och möjligheter och fick del av goda exempel. Det verkar som detta område behöver få ännu mer utrymme inom HUT Väst. Bland de kommuner som deltar finns en kvarstående önskan (även i fjol) om att få mer av coachning i det miljöstrategiska arbetet. Intern och extern lobbying En sak som nämns av en del kommuner och även av ordföranden för styrgruppen 6 är att HUT Väst bör vara en lobbygrupp för hållbarhetsarbete. Att få stöd för sitt arbete inom respektive kommun är en nyckelfaktor för långsiktig framgång. Det handlar om att få politiker och höga tjänstemän att ta Hållbar utveckling på fullaste allvar och att 5 I ett hållbart samhälle 1. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. 2. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3. utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation. 4. är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. 6 från mötesanteckningar från nätverksmöte för HUT Väst april 2006 i Vänersborg 5

6 sätta begreppet som det självklara navet för kommunens utveckling. Detta kan vara svårt för miljösamordnare som ibland upplever sig vara lite ensamma i sina roller och inte alltid känner att de har ett entydigt mandat att driva frågan. Många behöver därför ett fortsatt stöd och coachning för att sätta hållbarhetsfrågorna ännu mer på agendan i respektive kommun. Nätverket efterfrågar alltså mer av coachning för sina respektive yrkesroller. Styrgruppen är dock mer inne på att bygga upp HUT Väst kring konkreta projekt. Detta behöver inte innebära någon motsättning, utan kan vara delar av HUT Väst som kompletterar varandra. Men kanske man under en tid ska vara försiktig med att ytterligare bredda det konkreta arbetet. Istället kan det nu vara tid att konsolidera och kraftsamla jobba vidare med de tre fokusområden som är igång, samtidigt som nätverksarbetet ännu mer än hittills koncentreras på att idka intern coachning och lobbying gentemot nyckelaktörer i respektive medlemskommun. Hur detta lobbyarbete bäst sker är en delikat uppgift. Knappast genom att skrika ut sina frustrationer och behov, utan snarare genom att sakligt redovisa vilka möjligheter man har att bedriva ett progressivt arbete för hållbar utveckling. Vilka är flaskhalsarna? Vilka är möjligheterna? Vilka är önskvärda förändringar av organisation och resursprioritering inom kommunerna? Vilka beslut behöver fattas? Lobbying kan också vara att HUT Väst som organisation gör aktioner och uttalanden mot externa aktörer och organisationer. Detta har skett i form av en skrivelse till Naturvårdsverket angående KLIMP-bidragens utformning, men här finns också ett inbyggt problem. I vilken utsträckning kan HUT Väst uttala sig i alla medlemskommunernas namn? Kan man gå ut med sin logga? Vad händer om en medlemskommun inte ställer upp på ett uttalande? Jag ser m.a.o. intern lobbying som den mest framkomliga vägen, där insatserna kan anpassas till respektive kommun med ambitionen att bana väg för det som är HUT Västs långsiktiga ambition en hållbar utveckling som står på alla tre ben, det sociala, det ekonomiska och det ekologiska. Ännu dominerar det ekonomiska perspektivet på utveckling. Sociala frågor har också många företrädare i den kommunala organisationen. Hittills har därför tyngdpunkten inom HUT Väst legat på det ekologiska planet, och mycket talar för att det behöver vara så en god tid framåt. Det ekologiska perspektivet är ännu inte förankrat fullt ut i beslutsfattande organ. Det är ett perspektiv som fortfarande söker sina former för att på fullaste allvar jämställas med inte minst synen på ekonomisk utveckling och tillväxt. 7 Motivation och prioritering Motivationen hos de miljösamordnare/miljöstrateger som ingår i nätverket förefaller vara hög. Men deras efterfrågan på coachning visar på en önskan att få stöd i sina roller som miljösamordnare. Kanske är det ett stöd som man ibland saknar i den egna organisationen och som man därför söker på annat håll. Jag ser det som en indikation på en brist i flera av HUT Västs kommuner. Om hållbarhetsfrågor vore fullt 7 Hinder och möjligheter för miljöarbete Mats Lönngren & Svante Axelsson. Avdelningen för lantbrukets informationslära, SLU. 6

7 integrerade, om miljösamordnaren hade ett fullgott mandat då skulle behovet av coachning och intern lobbying vara litet. Nu verkar det finnas en motivationsbrist kring hållbarhetsfrågorna ute i flera kommuner. Det pratas om brist på pengar, om brist på tid, om brist på personella resurser. Men jag kan inte se annat än att dessa förklaringar är ett uttryck för prioriteringar. Visserligen är kommunala resurser begränsade, men som kommunal beslutsfattare gör man alltid en prioritering när man väljer hur man fördelar resurser. Fortfarande är hållbarhetsfrågor särskilt då den miljöstrategiska sidan lite av en främmande fågel som ännu inte landat på säker mark. Om deltagande kommuner menar allvar med en satsning på Hållbar utveckling i Väst, då kommer det att krävas en betydligt mer offensiv satsning på frågorna de närmaste åren. Det går inte att se arbetet inom HUT Väst som något som är utöver de ordinarie uppgifterna. I ett systemorienterat synsätt (The Fifth Discipline) finns inga ordinarie uppgifter för en kommun. En föränderlig värld gör att det konserverande Status Quo-tänk som dominerar i många kommuner måste ersättas av en flexibilitet där människors behov av ett gott liv och en säker framtid är i fokus. Om kommunerna vill tillägna sig ett systemtänkande så är hållbarhetsfrågorna precis lika ordinarie som äldreomsorg, barnomsorg och utbildning. Det tredje fokusområdet Lokal planering för hållbarhet borde kunna bli ett avstamp för en breddning av hållbarhetsarbetet inom HUT Väst och för en successiv integrering av hållbar utveckling i alla kommunala beslut. Uppföljning och mervärde En hel del arbetstid för projektledningen inom HUT Väst läggs på uppföljning. Det är en viktig uppgift för att skapa en bild av vad som görs inom projektet och hur arbetet sprids ut i respektive medlemskommun. Detta arbete har skötts klanderfritt och visar också att aktivitetsnivån är hög inom projektet. Dessutom har som tidigare nämnts en stor del av de mål som satts upp av projektets olika finansiärer uppfyllts. En intressant del av uppföljningen är de namnlistor som visar i detalj vilka personer som deltagit i olika aktiviteter och vid olika träffar. Detta ger en bild på spridningen av HUT Västs arbete inom respektive kommun och det visar på den breda ambitionen. Samtidigt ger listorna en feedback till centrala personer inom respektive kommun på hur väl man använder sig av HUT Västs arbete. Jag ställer mig dock fortsatt frågande 8 till att uppföljningen ser så olika ut till de olika finansiärerna. HUT Väst har begränsade personella resurser (1,4 tjänster under 2007) dessa behövs för det konkreta arbetet inom nätverket med fokusområden och coachning. Det vore därför önskvärt om styrgruppen kunde komma fram till ett antal (färre än idag) gemensamma mål att följa upp. En fråga som är intressant är på vilket sätt uppföljningen av indikatorer används av respektive finansiär idag? Har alla indikatorer en konstruktiv funktion? Eller blir en 8 se även Reflektioner om Hållbar Utveckling Väst Mats Lönngren. 7

8 del av dem mest en administrativ börda? Jag menar inte att uppföljning är oviktig, men den måste finna rimliga proportioner i förhållande till den totala arbetsinsatsen. Då gäller det att nöja sig med de indikatorer som känns omistliga och de mål som säkrast indikerar resultatet för ett projekt. Överambition kring uppföljning kan leda till kontraproduktivitet. Organisation och resurser för långsiktig framgång Utan att beskriva det i kvantitativa termer måste framhållas att HUT Väst är ett kostnadseffektivt projekt. Mängden aktiviteter för en budget på knappa miljonen är stor och dessutom har en mycket gedigen informationsbas arbetats fram under projektet. Nu går HUT Väst in på sitt sista projektår och tiden efter 31/ behöver processas. Hur ska verksamheten organiseras? Hur ska den finansieras? Att den ska fortleva i någon form tar jag för givet med tanke på dess hittillsvarande framgång och med tanke på det stora behov av fortsatt stöd som uppenbarligen finns ute i kommunerna. Arbetet för en hållbar utveckling är fortfarande i sin linda. Samverkan ger mervärde En möjlighet som har diskuterats är att utveckla en större samverkan med Energikontor Väst. HUT Väst sitter redan tillsammans med energikontorets medarbetare och man har redan haft en viss samverkan kring Effektiv energiplanering. Jag kan inte se annat än att en samverkan vore av godo. Arbete med hållbar utveckling kräver en hållbar organisation. Samverkan har alla möjligheter att öka kontinuiteten och stabiliteten i HUT Västs arbete. Dels utnyttjar man gemensamma resurser i form av lokaler, kontorsutrustning mm. Dels får man ett större vardagligt nätverk som är svårmätbart, men nog så viktigt för att upprätthålla en kreativ arbetsmiljö. Och antalet kontaktytor mot samhället ökar. Samverkan med Energikontoret skulle också öka möjligheterna till en större närvaro ute i regionen. Detta har varit svårt för projektledningen i HUT Väst hittills tiden har helt enkelt inte räckt till. Med flera medarbetare som åtminstone delvis jobbar med näraliggande frågor finns goda möjligheter att visa upp sig även i kommuner långt från Göteborg. Kanske finns också resurser för att tillsammans med Energikontoret bygga upp ett eller ett par regionala kontor. Idag finns också teknik för att hålla möten i regionen utan att resa. Visst måste man träffas live ibland, men många möten kan säkert ske via telefonkonferenser, webbaserad teknik och storbildsskärmar. När ett nätverk väl är etablerat och folk är trygga i samarbetet så minskar rimligen behovet av att träffas fysiskt vid varje möte. En positiv bieffekt i linje med HUT Västs ambitioner är att resandet minskar. 8

9 Basfinansiering för stabilitet Hur den långsiktiga finansieringen kan säkras är en viktig uppgift för styrgruppens arbete under året. Storleken på denna bas bör säkra några grundläggande behov för arbetet, som till exempel: central samordning av nätverket informationsspridning och hemsida omvärldsbevakning stöd och coachning för intern lobbying Detta arbete kräver minst en heltidstjänst för att upprätthållas på en rimlig nivå. Idag får HUT Väst bidrag på runt kr från medlemskommunerna och ungefär lika mycket från Västra Götalandsregionen. Jag utgår från att dessa pengar kommer att finnas tillgängliga även framdeles, men de räcker knappast för att kunna betraktas som en långsiktigt stabil finansiering. Framtida medlemmar i styrgruppen kan förhoppningsvis stå som garanter för de medel som behövs. För att HUT Väst ska bli en kontinuerlig verksamhet med en integritet, behövs en stabil basfinansiering. Denna finansiering ska inte vara mer villkorad än att man följer de övergripande målen. Nätverkets behov bör vara det som vägleder verksamheten och det extravaganta olika konkreta projekt och aktiviteter finns möjlighet att söka externa medel för. Utöver ovanstående uppgifter finns de olika delprojekten inom respektive fokusområde. Här kan det finnas en större flexibilitet. Fokusområdena ska knappast vara statiska, utan måste anpassas efter förändrade behov och önskemål från nätverkets kommuner. Därför kan de också ha en finansiering som är mer beroende av olika former av bidrag. Men att söka bidrag tar tid i anspråk. Därför vore det intressant att det inom projektet utvecklas en särskild kompetens för att söka bidrag från staten, från EU, från olika myndigheter och fonder. Att söka resurser kräver resurser! Förändrat beteende och målgruppsanalys I mångt och mycket är HUT Väst ett mjukt projekt. Det handlar om att genom information, kunskap och kommunikation påverka olika aktörers attityder med förhoppningen att detta leder till mer hållbara beslut och mer hållbara beteenden. Metoderna handlar om att på olika sätt vädja till människors frivillighet att de förändrar sitt agerande när de får mer kunskap om vad som krävs för en hållbar utveckling. Vi vet emellertid att mjuka åtgärder sim information och kommunikation är svaga som styrmedel av människors beteenden. Därför behövs en strategi där mjuk påverkan samverkar med hårdare styrmedel och fysiska åtgärder. Fysiska åtgärder måste gå hand i hand med intentionen att göra människors beteenden mer hållbara. Följande faktorer 9 måste vara uppfyllda för att människor ska ändra beteende. 9 ur Varför löser inte politikerna miljöproblemen. I Att veta och att göra Lars Lundgren. Naturvårdsverkets förlag. 9

10 VETA - man måste ha kunskap. Här är information och kommunikation givna insatser. KUNNA man måste ha möjlighet. För att människor ska uppleva att de har möjlighet att ändra sitt beteende måste det finnas bra alternativ säkra cykelvägar, väl utbyggd kollektivtrafik, attraktiva alternativ för energiförsörjning, etc. Detta sätter fokus på trafik- och samhällsplanering och de fysiska investeringar som genomförs. VILJA vilja styrs i slutändan av många faktorer. Det kan räcka med kunskap, men oftast måste det till mer för att rucka på våra vanor. Detta kan handla om ekonomiska styrmedel, såväl piska som morot, det kan handla om lagstiftning. kommunikation information utbildning VETA ha kunskap kommunikation information utbildning KUNNA ha praktisk möjlighet VILJA ha lust fysiska åtgärder kommunikation information utbildning lagar ekonomiska styrmedel Bild 2. Varaktig beteendeförändring (efter Lars Lundgren, SNV) Slutsatsen blir att HUT Väst för att hållbar utveckling på alla tre plan ekologiskt, ekonomiskt och socialt behöver påverka en rad olika målgrupper. Beroende på frågans art så är det olika aktörer som blir huvudmålgrupp för att långsiktigt förändra beteendet hos slutmålgruppen. Därför vill jag slå ett slag för att använda modellen för varaktig beteendeförändring som utgångspunkt för fortsatta samtal kring prioriteringar inom HUT Väst. Kompletterad med en modell för målgruppsanalys av 10

11 Lars Palm 10 kan de bli ett underlag för att både inom HUT Väst som projekt och inom respektive kommun upprätta kommunikationsstrategier för hållbar utveckling. Målgruppsanalys, efter Lars Palm exemplen i denna analys är från cyklingens område, men modellen fungerar på vilka frågor som helst som handlar om att förändra beteenden Målgrupp att påverka Exempel Beslutsfattare Politiker, chefstjänstemän, företagsledare m.fl. som ska påverkas och påverka andra att fatta beslut enligt intentioner och visioner. Dessa personer beslutar om yttre förutsättningar för ett önskat beteende, t.ex. att bygga cykelvägar. Eller att införa ekonomiska styrmedel och nya lagar. Opinionsbildare Till exempel journalister, forskare m.fl. som verbalt kan verka för en verksamhets intressen genom att föra fram i olika medier. Förmedlare Till exempel lärare, föräldrar, chefer och grupper vars uppgift kan vara att påverka slutmålgruppens beteende. Förebilder Fungerar som goda exempel genom att vara föregångare när det gäller nya vanor, t.ex. att cykla till jobbet. Kan vara kändisar eller vanligt folk. Slutmålgrupp De som man vill ska börja, eller fortsätta, cykla. 10 ur Handbok i klimatkommunikation Lars Palm. Sveriges ekokommuner och Klimatkommunerna. 11

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Utvärdering och reflektioner

Utvärdering och reflektioner mikom miljö kommunikation lonngren@mikom.se www.mikom.se 0142-581 45 Utvärdering och reflektioner Denna rapport är en utvärdering av projektet HUT Väst Hållbar utveckling Väst. Projektet startade i april

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018 Består av två delar: Verksamhetsstrategi samt handlingsplan 2018 Verksamhetsstrategi 1. Vision Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 Styrelsens förslag till föreningens årsmöte

VERKSAMHETSPLAN 2017 Styrelsens förslag till föreningens årsmöte VERKSAMHETSPLAN 2017 s förslag till föreningens årsmöte 2017-03-16 Består av två delar: Verksamhetsstrategi samt handlingsplan 2017 Verksamhetsstrategi 1. Vision Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation lonngren@mikom.se www.mikom.se 0142-58145 Mats Lönngren 060424 Reflektioner om Hållbar utveckling Väst Denna pm är reflektioner kring Hållbar Utveckling Väst (HUT Väst), efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget 2013 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan

Tillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan Tillsynsutveckling i Väst kunskap, glädje, samverkan Detta var projektet 999 personer på 50 arbetsplatser Vi arbetar på Västsveriges miljömyndigheter Fokus på de mjuka frågorna Länsstyrelsen i Västra Götaland

Läs mer

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Framtidens ledare 2003 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2003 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt

Läs mer

Hur nöjd är du på en skala?

Hur nöjd är du på en skala? Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar

Läs mer

Hållbara Transporter

Hållbara Transporter lonngren@.se www..se 0142-581 45 Processutvärdering av Hållbara Transporter i Norrköping augusti 2007 Denna rapport är framförallt skriven med utgångspunkt från enkätsvar och telefonsamtal under försommaren

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsens personalutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-12 Sida 1(2) 24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef-

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Policy för ledning och organisation

Policy för ledning och organisation Policy för ledning och organisation Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-03-26 26 Innehållsförteckning Ledning och styrning i Vara kommun... 1 Bakgrund... 1 Syfte och innehåll... 1 Medarbetarskap...

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling FAH Kommunerna och miljön Stockholm 12-13 april 2011 Vägledningsstandard för hållbar utveckling peter.wenster@skl.se Varför Målgrupp Väsentliga frågeställningar Form och innehåll Koppling till olika verksamheter

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,

Läs mer

Västbus hur funkar det?

Västbus hur funkar det? Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Kommunen som arena för hållbar utveckling

Kommunen som arena för hållbar utveckling Kommunen som arena för hållbar utveckling Sara Gustafsson Industriell miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet 2011-09-23 Hållbar utveckling allt eller

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Verksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018

Verksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018 Verksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018 Bakgrund I juni 2015 beslutade kollektivtrafiknämnden att en kompetens- och projektplattform för Hållbart resande Hållbart

Läs mer

Hållbarhetsarbetet på Intraservice. Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter

Hållbarhetsarbetet på Intraservice. Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Hållbarhetsarbetet på Intraservice Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Intraservice Service för dig som arbetar i Göteborgs Stad Bakgrund

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Vill ni få fler gäster? Vill ni tjäna mer pengar på besökarna? Vill ni få en större eller jämnare beläggning? Vill ni samarbeta för att öka områdets attraktion

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-30 Sida 1(1) 86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef- och ledarskap i

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska

Läs mer

Hållbarhetsindex. Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga?

Hållbarhetsindex. Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga? Hållbarhetsindex Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga? Inger Källgren Sawela Styrelseledamot Gästrike Vatten Magnus Montelius Svenskt Vatten Gilbert Svensson,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.

Läs mer

STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013

STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013 STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013 INLEDNING Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete, vars syfte har varit att bygga en tydlig och klar målbild

Läs mer

Strategi för miljökommunikation 2015-2019

Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Kommunikation Isabel Jansson, 016-710 51 03 Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Eskilstuna kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Eskilstuna kommun

Läs mer

Agenda 2030 kommunikativa utmaningar. Gunilla Jarlbro

Agenda 2030 kommunikativa utmaningar. Gunilla Jarlbro Agenda 2030 kommunikativa utmaningar Gunilla Jarlbro Uppdraget syftet är att analysera och diskutera hur kommunikation kan användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå hållbar utveckling. Frågeställningar

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE

Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE LEDARE Innehåll Sidan 1. Inledning 5 2. Förord från verkligheten 7 3. Ny förståelse 8 4. Hållbar utveckling med önskvärda resultat 11 5. Befintlig organisation med mänskligt och livlöst innehåll 12 6.

Läs mer

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg 9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige

Läs mer

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.

Läs mer

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år 2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare

STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare Beslutad när Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2018:409 KSKF/2011:302 Samtliga nämnder och

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer