ENERGIPLAN 2008 FÖR LERUMS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE. Foto: Alina Mindedal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN 2008 FÖR LERUMS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE. Foto: Alina Mindedal"

Transkript

1 ENERGIPLAN 2008 FÖR LERUMS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE Foto: Alina Mindedal

2 2 ENERGIPLAN 2008 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING EL & VÄRME...23 PLAN- OCH BYGGLOVS- PROCESSEN, UPPFÖLJNING & TILLSYN...24 ENERGIKRAV ENLIGT LAG...24 Foto: Hanna Sundgren OMVÄRLDEN...24 KOMMUNENS ARBETE...25 ANALYS...26 DELMÅL & ÅTGÄRDER...30 VÄRMEPRODUKTION & KONVERTERING BEFINTLIGA OMRÅDEN...35 INLEDNING... 4 SYFTE... 5 OMFATTNING & UPPLÄGG... 5 BEREDNINGEN... 6 PROCESS RULLANDE ENERGIPLAN... 6 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER... 7 OMVÄRLDILD... 8 KOMMUNENS ARBETE...10 Vision 2010 Ledande Miljökommun...10 Uthållig kommun...10 Klimatstrategi...11 Budget 2009; plan Uppföljning Energiplan ANALYS EL & VÄRME...13 ANALYS TRANSPORTER...17 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER...20 NULÄGET...35 LERUM FJÄRRVÄRMES ARBETE...41 KOMMUNENS ARBETE...42 ANALYS...43 DELMÅL & ÅTGÄRDER...44 ELPRODUKTION...45 NATIONELLT ARBETE...45 LOKALT PRODUCERAD EL...45 KOMMUNENS ARBETE...48 ANALYS...48 DELMÅL & ÅTGÄRDER...49 KOMMUNENS FASTIGHETER...50 ENERGIKRAV ENLIGT LAG...50 KOMMUNENS ARBETE...50 ANALYS...54 DELMÅL & ÅTGÄRDER...56 KOMMUNENS BELYSNING & LJUSKÄLLOR...58 KOMMUNENS ARBETE...58 ANALYS...59 DELMÅL & ÅTGÄRDER...60

3 ENERGIPLAN 2008 INLEDNING 3 TRANSPORTER...61 HUR RESER VI I LERUMS KOMMUN?...62 RESVANEUNDERSÖKNINGAR...62 ARBETSPENDLING...65 KOLLEKTIVTRAFIKEN...66 K NULÄGET...66 KOMMUNENS ARBETE...71 ANALYS...72 DELMÅL & ÅTGÄRDER...73 CYKELTRAFIKEN...74 KOMMUNENS ARBETE...74 ANALYS...79 DELMÅL & ÅTGÄRDER...80 BILTRAFIKEN...81 LAGKRAV, PREMIER, SKATTER MM...81 PERSONBILAR...82 Miljöbilar...85 TUNGA FORDON...86 TANKSTÄLLEN FÖR ALTERNATIVA BRÄNSLEN...87 KOMMUNENS ARBETE...88 ANALYS...89 DELMÅL & ÅTGÄRDER...90 BRÄNSLE...91 PROJEKT BIOGAS VÄST...91 LERUMS KOMMUNS AVFALLSPLAN...91 BIOGASPRODUKTION IDAG...92 BIOGASPRODUKTION ÅR ANALYS...95 DELMÅL & ÅTGÄRDER...95 UTBILDNING, INFORMATION & RÅDGIVNING ENERGI- & KLIMATRÅDGIVNING GÄLLANDE LAGSTIFTNING ENERGIMYNDIGHETEN KOMMUNENS ARBETE ANALYS ÅTGÄRDER NYA VÄGVANOR KOMMUNENS ARBETE ANALYS ÅTGÄRDER MILJÖTORGET KOMMUNENS ARBETE ÅTGÄRDER MILJÖDIPLOMERING KOMMUNENS ARBETE ÅTGÄRDER FÖRSKOLANS & GRUNDSKOLANS ENERGI- & KLIMATARBETE OMVÄRLDEN KOMMUNENS ARBETE ANALYS ÅTGÄRDER KOMMUNENS RESANDE & TRANSPORTER...96 KOMMUNENS ARBETE...96 ANALYS DELMÅL & ÅTGÄRDER MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING...119

4 4 ENERGIPLAN 2008 INLEDNING INLEDNING

5 ENERGIPLAN 2008 INLEDNING 5 INLEDNING SYFTE Energiplan 2008 ersätter tidigare Energiplan 2001 antagen av kommunfullmäktige 2001 se sid 12. Tanken är att Energiplanen skall var så konkret och åtgärdsinriktad som möjligt och utifrån en helhetssyn inom energiområdet kunna utgöra ett stöd och drivkraft i kommunens kombinerade energi- och klimatarbete; både för tjänstemän och politiker och externa aktörer. Alla kommuner skall också enligt lag ha en aktuell energiplan som ska visa tillförsel, distribution och användning av energi. Syftet med energiplanen är att uppfylla detta lagkrav samt också uppfylla det krav som ställs av programmet Uthållig kommun på en energi- /klimatstrategi med mål och tidsatt handlingsplan se sid 10. OMFATTNING & UPPLÄGG externa energipartners. Det handlar om att ge förutsättningarna, medverka till ett förändrat beteende samt att agera föredöme. Energiplanen är uppdelad på tre områden: 1 El & värme 2 Transporter 3 Utbildning, information och rådgivning Varje område är uppdelat i ett antal avsnitt, där så är relevant: Omvärldsbild Nuläget Kommunens arbete Analys Delmål Åtgärder Energiplan 2008 har samma fokus som Energimyndighetens program Uthållig kommun och omfattar de energirelaterade klimatrelevanta frågor som kommunen kan påverka i egen regi eller i samarbete med MÅL DELMÅL ÅTGÄRDER El & Värme Planering/bygglov/uppföljning/tillsyn Värmeproduktion & konvertering befintliga områden Elproduktion Kommunens egna fastigheter, vägbelysning och ljuskällor Transporter Hur reser vi? Kollektivtrafiken Cykeltrafiken Vägtrafiken Bränsle Kommunens resande & transporter Utbildning, information & rådgivning Energi och klimatrådgivning Nya vägvanor MiljötorgetMiljödiplomering Förskolornas & skolornas energi-/klimatarbetet

6 6 ENERGIPLAN 2008 INLEDNING Det som kommunen kan påverka Förutsättningar Bebyggelse Kollektivtrafik GC-vägar Fjärrvärme Vindbruk mm Förändra beteenden Energi- och klimarådgivningen Resedialog Miljötorg Energimässa Skolundervisningen Miljödiplomering mm Föredöme Fastigheter Bilar Resande Upphandling mm BEREDNINGEN Energiworkshop Under våren 2006 hölls i samarbete med Ekocentrum och Klimatkommunerna som ett startskott på energiplanarbetet en energiworkshop. Inbjudna var berörda dåvarande nämnder och tjänstemän Energiworkshopen var uppdelad i två delar: 1 Och hur gör vi nu? En workshop och ett scenariespel där politiker och tjänstemän fick hantera en trolig händelse utveckling är det gäller oljan. 2 Hur skall det fortsatta energiarbetet se ut? Dialog i grupper om politiska vägval och ambitionsnivåer utifrån en analys av nuläget. Hösten 2006 redovisades resultatet av grupparbetena för nämnderna. Det fortsatta arbetet baserades sedan på utfallet av energiworkshopen. Al Gores klimatfilm Som ett led i energiarbetet visade Lerums kommun i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Biograf Vågen, i mars 2007 Al Gores omtalade film En obekväm sanning. Sex förställningar hölls för allmänheten och alla kommunanställda och politiker gavs möjlighet att se filmen. Nära såg filmen. I samband med filmvisningarna hölls en klimatutställning om vad var och en kan bidra med för att minska klimatpåverkan. Processen Arbetet med att ta fram Energiplan 2008 har genomförts i en bred sektorsövergripande intern process, inberäknad Lerum Energi och Lerum Fjärrvärme, och i vissa fall i nära samarbete med externa aktörer. Kommunens miljöstrateg har varit projektledare; inom El & värmedelen i nära samarbete med fastighetsenhetens energiansvarige. Projektledaren har områdesvis samlat berörda enheter/nyckelpersoner/aktörer för att tillsammans teckna en gemensam nulägesbild, analysera och ta fram förslag till delmål och tillhörande konkreta åtgärder. Redan under processen har många förändringar skett, nya samarbeten kommit tillstånd, projekt har startats och grunden lagts för det fortsatta energiarbetet. PROCESS RULLANDE ENERGIPLAN Energiplanens nulägesbeskrivning, analys, riktlinjer, åtgärder och vid behov delmål och mål, kommer årligen att följas upp, uppdateras och vid behov revideras. Medlemskapet i Uthållig kommun innebär också att det löpande kommer att dyka upp möjligheter att samarbeta och utveckla energiarbetet med de övriga uthållig kommunerna samt få stöd av Energimyndigheten. Samverkan har redan startat upp inom temaområdena fysisk planering, energieffektiva fastigheter, biogas, näringsutveckling. kommunens krishantering och kommunikation. Andra identifierade arbetsområden är förbättrad statistik och gemensamma teknikupphandlingar. För ytterligare utveckling av energi-/klimatarbetet behövs en bred extern kommunikation/dialog med kommuninvånare, företag och andra aktörer. En populärversion av Energiplanen kommer att tas fram för att möjliggöra detta.

7 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 7 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER

8 8 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER OMVÄRLDILD EU Beslutsfattare världen över har i olika grad och på olika sätt agerat för att begränsa utsläppen av växthusgaser. På EU-nivå finns dels redan antagna direktiv plus ett antal överenskommelser på regeringsnivå om framtida målsättningar: EU ska som helhet minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% till år 2010 ( ) jämfört med 1990 års nivå, där den interna fördelningen av bördan medger Sverige att öka 4%, men där riksdagen bestämt att Sverige ska minska 4% under samma tidsperiod (nationellt miljökvalitetsmål). Enligt EU-direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 Energitjänstdirektivet, ska varje medlemsnation sträva efter att uppnå ett nationellt vägledande energibesparingsmål på 9% fram till utgången av år Reduktion av växthusgaser med 20% fram till år 2020 från 1990 års nivå. Av den totala energiefterfrågan skall 20% bestå av förnybar energi år Inom trafiksektorn skall minst 10% av drivmedelsanvändningen komma från förnybara bränslen. De två första punkterna är beslutade genom antagna EU-direktiv. De därpå följande bekräftades av såväl medlemsnationer som kommission under år 2007, men ännu ej formellt antagna genom direktiv. EU-kommissionen har under januari 2008 lagt ett förslag till klimatpaket i vilket anges att utsläppen som täcks av handelssystemet för utsläppsrätter ska reduceras med 21% mellan år 2005 till år För övriga sektorer som ej ingår i handelssystemet sätts målet för hela unionen till 10% reduktion. Både för reduktion av växthusgaser utanför handelssystemet och för målet om att öka andelen förnybar energi finns en såkallad bördefördelning mellan medlemsnationerna. För Sveriges del innebär det att andelen förnybar energi ska öka från ca 40% år 2005 till 49% år När det gäller reduktion av växthusgaser utanför handelssystemet är målet för Sverige att reducera utsläppen med 17% under samma tidsperiod. Klimatberedningens majoritet har offentliggjort ett mål avseende reduktion av växthusgaser mellan åren 1990 och 2020 på totalt 38%, varav 30% ska vara åtgärder i Sverige. Samtidigt har oppositionen föreslagit en reduktion på 40% för samma årtal och enbart genom åtgärder i Sverige. Dessa förslag pekar på att Sveriges nationella mål kommer att bli än mer ambitiösa än vad som framgår av bördefördelning i EU:s klimatpaket. Sverige Riksdagen har fastställt 16 nationella miljömål som beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är hållbar på lång sikt. Man talar om generationsperspektiv eftersom ambitionen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation, dvs. fram till år De målen som först och främst berör energi och klimat är Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö, men indirekt påverkas också de andra målen framförallt Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ansluter till klimatkonventionens målsättning och anger att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

9 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 9 Miljökvalitetsmålet är uttryckt som mål på lång och kort sikt: På lång sikt: Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp av växthusgaser var år 2006 cirka 7,2 ton per svensk och år ( 5,7 ton koldioxid per svensk och år) Internationellt arbete och insatser i alla länder är avgörande om målet ska nås. På kort sikt: De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för år , vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog). Riksdagen beslutade 2006 om propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan. Miljökvalitetsmålet från år 2002 bör enligt Riksdagen kompletteras med ett temperaturmål om en maximal genomsnittlig temperaturökning om högst 2 grader jämfört med förindustriell nivå. I propositionen gör regeringen bedömningen att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen I kontrollstation 2008 ska en översyn av miljökvalitetsmålet göras och samhällets olika sektorers möjligheter att bidra till uppfyllandet av mål på medellång sikt ska utredas. Vetenskapliga rådet för klimatfrågor överlämnade sin rapport till regeringen i början av september Slutsatsen var att fram till år 2020 bör Sverige minska sina utsläpp av växthusgaser med procent till år 2020 och med procent till år 2050 för att Sverige ska uppfylla sin andel av det globala ansvaret att begränsa klimatpåverkan. När det gäller EU som helhet anser rådet att minskningen bör vara mellan 30 och 40 procent till år Forskarna i rådet anser att EU:s tvågradersmål är en rimlig utgångspunkt för de insatser som krävs för att minska utsläppen, men forskarna utesluter inte att även en lägre temperaturökning ger allvarliga effekter. Tvågradersmålet innebär med dagens kunskap att halten växthusgaser i atmosfären på lång sikt behöver stabiliseras på 400 ppmv koldioxidekvivalenter (CO2e) om målet med hög sannolikhet skall klaras. Försök till omräkning till utsläpp ger att världen för att klara klimatproblematiken, medräknat befolkningsökningar, globalt måste ned till utsläpp per person som ligger under Indiens, det vill säga under ett ton koldioxid per person och år. Miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö Delmål Planeringsunderlag Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Delmål Energianvändning m.m. i byggnader Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.

10 10 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER KOMMUNENS ARBETE Vision 2010 ledande Miljökommun Ett aktivt miljöarbete bidrar till en ekologisk och hållbar utveckling i hela samhället. LEDSTJÄRNA Ledande Miljökommun Uthållig kommun Kommunen har i enlighet med beslut i Kommunstyrelsen 2007 ansökt och blivit beviljade medlemskap i Energimyndighetens program Uthållig kommun med energin som språngbräda och undertecknade, tillsammans med 61 andra kommuner, den 26 juni 2008 en avsiktsförklaring som markerar starten på ett samarbete till den 30 juni Målet med programmet är att initiera verksamhet och stimulera ett långsiktigt och systematiskt förhållningssätt till energi- och klimatfrågorna som fortgår även efter programperiodens slut. Programmet omfattar de klimatrelevanta frågor som är energirelaterade d v s ca 80% av klimatgasutsläppen. Klimatgasutsläpp från idisslare och markemissioner är exempel på klimatgasutsläpp som inte är energirelaterade. Exempel på verksamhetsområden är fysisk planering, kommunens fastigheter och bostadsbestånd, trafikplanering såsom kommunens transporter och kollektivtrafik, energi - och klimatrådgivning för företag och medborgarna samt förskolornas och skolornas arbete. Samverkan mellan Energimyndigheten och de antagna kommunerna innebär att att kommunen genom sitt deltagande ges tillgång till nätverk, kompetens, kunskap och resultat som kommer fram inom programmet mot att genomföra egna aktiviteter inom olika områden vars resultat sprids till andra kommuner som deltar i programmet. Kommunens åtagande omfattar krav på politiskt förankrad och fasställd energi- och klimatstrategi med mål och tidsatt handlingsplan som inkluderar de aktiviteter som ingår i Uthållig kommun. Arbetet skall präglas av en helhetssyn där energifrågan integreras i den kommunala verksamhetens olika delar, inklusive kommunala bolag och också bygga på samverkan mellan olika förvaltningar och mellan kommunen och andra aktörer som näringsliv, myndigheter och organisationer. Åtagande innebär också dokumentation och årsrapport till Energimyndigheten samt att bistå med kunskapsspridning.

11 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 11 Klimatstrategi Kommunfullmäktige antog våren 2008 en klimatstrategi. Det övergripande målet för Lerums kommun är att minska utsläpp av klimatgaser så att kommunen bidrar till att den globala temperaturökningen kan begränsas till två grader. Målet skall nås till år Ledstjärnan är Ett fossilfritt Lerum Kommunens klimatarbete ska omfatta kommunens samtliga uppdrag/uppgifter och kommunens samtliga roller. Budget 2009; Plan Utifrån visionen anger kommunfullmäktige målsättningar och viljeinriktning för kommunens verksamheter. De mål, inriktningar och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras utifrån följande fem rubriker: kvalitet, valfrihet och mångfald, klimat, tillväxt samt hälsa. Nedan sammanfattas det som berör energi- och klimatarbetet: Budget 2009 Plan Mål och viljeinriktningarna som berör energi-/klimatarbetet Kvalitet Samhällsutveckling och miljö Miljöfrågan ska konsekvent finnas med i alla led i kommunens planering och utveckling av samhället. Kunskapsresultat i skolan Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. Klimat Utsläppsmål Minska koldioxidutsläppen, bland annat genom minskad energiförbrukning. Öka andelen förnyelsebar energi. Kommunens produktion Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation. Ökad andel kravodlade livsmedel i kommunens måltidsverksamheter. Kommunens anläggningar Övergången till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ i kommunens fastigheter ska intensifieras. Allmänhet, näringsliv, mm Allmänheten ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsuppbyggnad hos allmänheten. Tillväxt Näringslivsutveckling Företagen ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsuppbyggnad i företagen.

12 12 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER Uppföljning av Energiplan 2001 Lerums kommuns Energiplan beslutad 2001 omfat- tade endast El & värme. I nedan tabell följs utfallet av de fem övergripande målen i Energiplan 2001 upp. Uppföljning Energiplan 2008 Geografiska Kommunens Mål Energiplan 2001 kommunen verksamheter Växthuseffekten: Lerums kommun skall bidra till att de globala utsläppen av koldioxid stabiliseras och på sikt minskar. KOLDIOXIDUTSLÄPPEN från energisektorn i Lerums kommun skall minska med 10% från 2000 till år Försurning och övergödning: Svavelutsläppen från energisektorn i Lerums kommun skall minska med 10% från år 2000 till år Kväveoxidutsläppen från energisektorn år 2010 skall inte överstiga utsläppsnivån år Användningen av FÖRNYELSEBAR ENERGI skall öka med 10 % till år 2010, sett som en andel av den totala energianvändningen i Lerums kommun. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av kommunens lokaler skall fortsatt minska och om möjligt avvecklas. Användningen av förnyelsebara fasta bränslen i kommunen skal anpassas och utföras så att den kan bidra till att nationella, regionala samt lokala miljömål uppnås. Vi skall sträva efter att det förnyelsebara fastbränslet är en del av ett kretslopp. För att god hushållning med resurser skall ske, måste alla fastbränsleanläggningar vara energieffektiva och användas på rätt sätt. Ohälsa till följd av fastbränsleeldning accepteras inte i Lerums kommun. Risken för brandolyckor i samband med fastbränsleeldning skall minimeras. Satsningen på energieffektivisering och hushållning skall öka. Energianvändningen i kommunens lokaler har minskat med 10% från 1997 till 2000 och skall minska med ytterligare 5% till år Användningen av el för uppvärmning skall minska under perioden. Effektivisering, konvertering till alternativa uppvärmningsformer samt övergång från elvärme till värmepump är möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse. Alternativa uppvärmningsformer och värmepumpar bör prioriteras i nyproduktion. Kommunen skall vara ett föredöme genom att Lerums kommuns förvaltningar och dess bolag medvetet genomför åtgärder som medverkar till att ovanstående mål uppfylls. Koldioxidutsläppen har minskat med 26% mellan Går ej att följa upp. Oljeförbrukningen minskat med 55% se sid, men inte elförbrukningen. Energianvändningen har minskat med 13% mellan Går inte att följa upp eftersom det i dagsläget inte går att skilja på uppvärmningsel och hushålls- /verksamhetsel. Dock tämligen oförändrat total elförbrukning sedan Andelen biobränsle kommunens fastigheter prognos %. Energianvändningen i kommunens lokaler hade mellan åren minskat med 5,8%; prognos 8% Kommunens verksamheter har genomfört åtgärder se redovisningar av kommunens arbete mer återstår att genomföra!

13 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 13 ANALYS EL & VÄRME Energianvändningen Geografiska kommunen Den totala energianvändningen räknat per invånare har minskat med 13% mellan År 2006 var energianvändningen per person i Lerums kommun cirka kwh/inv. Med ytterligare stigande energipriser speciellt el och olja, nybyggda energieffektiva områden och en uppskattad energibesparingspotential i befintlig byggnation bedöms det rimligt att minska ytterligare 20% till år 2020, d v s till 9000 kwh/år, invånare och i linje med EU s energibesparingsmål. Kommunens fastigheter Den totala energianvändningen för kommunens egna fastigheter var år ,6 GWh, vilket innebär att kommunens fastigheters uppvärmning och driftel utgör cirka 4% av den geografiska kommunens totala energianvändning. Energianvändningen i kommunens lokaler minskade mellan åren med 5,8% prognos för år 2010 är en minskning på 8% hade kommunens fastigheter en energiförbrukning på 161 kwh/m 2. Det är energiförbrukningen för uppvärmning som minskat medan drift- och verksamhetselen ökat. Rimligt mål för kommunens fastighetsbestånd år 2020 är 145 kwh/m2. Läs mer på sid De nyproducerade fastigheternas energiförbrukning för värme och varmvatten ligger idag på kwh/ m 2, omkring 20 då el valts som värmekälla och 59 då fjärrvärme valts. Ovanpå detta tillkommer elförbrukningen. Rimligt mål är för det totala (uppvärmning och driftel) behovet av köpt energi år 2020 är KWh/m 2. kwh/inv Ener El-energi Ej normalårskorrigerade. T

14 14 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER Elförbrukningen Geografiska kommunen Den totala elförbrukningen är 295 GWh. Elstatistiken kommer från Lerum Energi och Bjärke Energi och visar att elförbrukningen per invånare ända sedan år 1990 är tämligen oförändrad. Elen är den energikälla som dominerar kraftigt och andelen har ökat från 65% år 2001 till 72% år Värmepumpar ökar elförbrukningen vid konvertering från oljepanna och minskar elförbrukningen vid konvertering från elpannor och direktel. All nyproduktion med värmepumpar ökar elanvändningen. Under 2007 installerades 128 stycken värmepumpar. Vilket innebär att sedan 1996 har 1262 stycken värmepumpar installerats. Med hänsyn tagen till elens klimatpåverkan är det viktigt att även fortsättningsvis kombinera ett mål om minskad energianvändning med ett mål om att användningen av el för uppvärmning skall minska, även om det inte går att följa upp då det i dagsläget inte går att skilja på uppvärmningsel och hushålls-/verksamhetsel. Potentialen i solceller är svåruppskattad. Idag är solcellsel dyr och inget bidrag är aviserat. Kommunens verksamheter Kommunens alla verksamheter (kommunens egna fastigheter, inhyrda fastigheter, vatten och avlopp, fritidsanläggningar samt vägbelysning) förbrukar totalt 28 GWh el per år, vilket utgör 8,8% av den geografiska kommunens elförbrukning

15 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 15 Oljeförbrukningen Geografiska kommunen Statistiken fås från levererad eldningsolja till Lerums kommun. Oljeförbrukningen per invånare har minskat med ca 55% mellan år År 2001 var andelen olja 21% och år %. Minskningen beror troligen på högt oljepris, statligt konverteringsstöd 1 januari mars 2007 i kombination med att det fanns många gamla pannor. Oljepriset fortsätter att öka men det faktum att det inte längre finns något konverteringsstöd, att pannberget är avverkat samt att många av de nyare oljepannorna kompletterats med komfortvärmepump istället för pelletsbrännare i kombination med lågkonjuktur gör att den fortsatta avvecklingstakten troligen kommer att bli något långsammare. Ett rimligt målår för ett oljefritt Lerums kommun är därför Kommunens fastigheter Prognosen för 2008 är 16% olja, rimligt målår för 0% olja är Läs mer på sidorna Biobränsle Geografiska kommunen Levererad fjärrvärmen har ökat från 25GWh år 2000 till 44 GWh år 2007 med en prognos på 51 GWh för år Andelen biobränsle har ökat från 0% år 2000 till 75% år 2007 målet för Lerum Fjärrvärmes anläggningars bränslemix är 95% förnyelsebart år Läs mer på sidorna Siffrorna för energianvändningen från trädbränsle för enskilda ved eller pellets pannor är idagsläget osäkra. Fram till och med år 2005 är det i ovan diagram SCB-siffror som redovisas. SCB s siffror baseras på schablonsiffror. Från och med år 2006 redovisas därför en uppskattning baserad på preliminära uppgifter från sotarmästaren för ved/pelletspannor samt lokala eldstäder (braskaminer och öppna eldstäder). Braskaminer i Lerum, liksom i resten av Sverige används alltmer som komplement till el och oljeuppvärmda hus. Ett eventuellt mål för ökad andel förnybar energi baseras dels på fjärrvärmens energianvändning och biobränsleandel samt användningen av trädbränsle. Nuläget för trädbränsle är en preliminär uppskattning och mer exakta uppgifter kommer att tas fram. Detta omöjliggör dock ett konkret mål tills dess att dessa uppgifter fåtts samt en uppskattning av potentialen för fjärrvärmeökning gjorts utifrån planerade nya bostads- och verksamhetsområden och konvertering av befintliga områden. Åtgärden Kartläggning av uppvärmningskällor bostäder- och verksamheter, se sid 44, kommer att ge mer exakta siffror. Kommunens fastigheter Andelen biobränsle i kommunens fastigheter är enligt prognos % Läs mer på sidorna

16 16 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER Koldioxidutsläpp Under perioden är minskningen av koldioxidutsläppen från el- och värmeförbrukningen 26%. Med antagandet om nordisk elmix för elens koldioxidutsläpp är Lerumsbons koldioxidutsläpp från eloch värmeförbrukning cirka 1 ton koldioxid per invånare, varav elförbrukningen står för ungefär två tredjedelar och oljan för ungeför en tredjedel. Med antaganden att oljan och naturgasen är 0% år 2020 respektive år 2010 och att elen minskar med 20% samt att elproduktionen och därmed elens koldioxidutsläpp är oförändrad innebär detta en minskning av koldioxidutsläppen på 50% vilket motsvarar 500 kg koldioxid per invånare år kg/inv Koldioxidutsläpp per invånare el och värme El-energi Gasol Naturgas Eldningsolja >1 Eldningsolja 1 OBS! Elens klimatpåverkan har antagits vara medelvärdet för nordisk elmix: 85 kg koldioxid/mwh). Det finns idag ingen nationell enighet om elens klimatpåverkan. Detta spelar dock ingen roll för att följa utveckling/trenden, utan bara för den faktiska siffran.

17 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 17 ANALYS TRANSPORTER kwh/inv Energianvändning per invånare baserat på Lerumsregistrerade fordon uppdelat per fordonstyp och bränsle Lastbilar Bensin 4600 Lastbilar Diesel Bussar Diesel 4400 Personbilar Fordonsgas Personbilar E85 OBS! Y-axeln börjar på 4200 kg koldioxid/inv Personbilar Diesel Personbilar Bensin kwh/inv 8000 Energianvändning baserad på bensin och diesel levererad till kommunens tankställen Källa SCB. Diesel Bensin

18 18 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER Energianvändningen Statistik för energianvändningen kan fås på två sätt via beräkningar baserade på fordon registrerade i Lerums kommun och via uppgifter om bränsleleveranser till tankställen i Lerums kommun. Energianvändning baserad på den geografiska kommunens fordonspark Resvaneundersökningar se sid visar att bilberoendet är stort. Energianvändningen för transporterna i diagram sid är beräknade utifrån uppgifter om fordon registrerade i Lerums kommun (fordonstyper, bränsle, körsträcka) samt kommunspecifika medelvärden för körsträcka och bränsleförbrukning för personbilar för bensin och diesel. Nationella snittsiffror har använts för bränsleförbrukning för etanol och gasbilar samt tunga fordon. Den totala energianvändningen 2007 för alla drivmedel är 5573 kwh/inv. Energianvändningen per invånare för transporterna har minskat med ca 3,5% från år 2006 till år Medelvärdet för bensinförbrukningen för de Lerumsregistrerade personbilarna har minskat med 5% mellan år 2006 och 2007 från 0,86 till 0,82 l/mil. Bränslesnålare nyregistrerade bilar se sid har tillkommit och gamla törstiga fallit bort. Det finns inte så många tunga fordon registrerade i Lerums kommun jämfört med personbilar se sid de tunga fordonen står för 5,5%. Energianvändning baserad på bränslen levererad till tankställen i kommunen SCB s statistik visar energianvändningen baserad på bensin och diesel levererad till kommunens tankställen, med andra ord bränsletillförseln till Lerums kommun. Genomfartstrafiken, troligen mestadels lastbilar, kan kommunen inte påverka. Det kommunen och Lerumsföretag kan påverka är upphandling och inköp av transporttjänster. Totalt en ökning av bränsletillförseln till kommunens tankställen med 21% och är 2006, 6565 MWh/inv uppe nästan i nivå med år 1990/1995. Bränslen Bränsle baserad på den geografiska kommunens fordonspark Den största energianvändningen, 86% år 2007, står bensinförbrukningen för. Den kan påverkas genom övergång till förnybara drivmedel och genom ökad kollektivtrafik se sid och ökat cyklande. Drivkrafter: ökat bensinpris och insikt. En trolig fortsatt ökning av dieselpersonbilar se sid Andelen förnybara bränslen för personbilarna är 1% år 2006 och 2% år Då energianvändningen för tunga fordon är liten och andelen förnybart 0% för tunga fordon kvarstår procentsatserna även om andelen förnyelsebart räknas på både personbilar och tunga fordon. Det är inte sannolikt att så många lastbilar övergår till förnybara drivmedel och många väljer bränslesnåla personbilar. Men etanol- och gastankställetätheten är förhållandevis tät i Göteborgsregionen, varför en något högre ambition än EU:s mål, att 10% av drivmedelsanvändningen skall vara förnybar år 2020, känns rimligt för Lerums kommun. Bränsle baserad på bränslen levererad till tankställen i kommunen Den i Lerums kommun tankade bensinmängden per invånare är ganska konstant år , men skönjer en nedåtgående trend, ca 10% minskning vad gäller bensinförbrukningen Om man jämför med energianvändningen från bensindrivna personbilar registrerade i Lerums kommun för 2006 med energianvändning för de lerumsregistrerade personbilarna så stämmer dessa siffror förhållandevis bra, vilket kan tyda på att Lerumsborna tankar hemma. Den i Lerums kommun tankade mängden diesel har däremot successivt ökat sedan år 2000; ökat med 177% mellan år 2000 och år Om man liksom för bensin jämför statistik för Lerumsregistrerade dieselfordon med diagrammet ovan så ser det ut som att diesel på kommunens tankställen tankas mest av genomfartstrafiken/besökare/leveranser till och från Lerums kommun. Så länge inte stambanan är utbyggd får man räkna fortsatt genomfartstrafik med lastbil SCB redovisar inte tillförd mängd alternativa bränslen. Trots att Fordongas Sverige redovisar en ökning på 127% mellan så ger den sålda mängden gas år 2006 endast ca 0,2 kwh per invånare vilket avrundat ger 0% av den tillförda bränslemängden. För 2007 redovisar de fyra etanoltankställena att de tillsammans sålt liter etanol.

19 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER 19 Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp baserad på den geografiska kommunens fordonspark Minskningen av koldioxid mellan 2006 och 2007 är 4,2 procent och är år kg koldioxid per invånare. Med ett mål på 15% förnyelsebart 2020 alternativt en fortsatt minskningstakt av koldioxid ger detta ett mål på 1 ton koldioxid/invånare till år Kommunens transporter I dagsläget finns ingen sammanställning av energianvändning och koldioxidutsläpp. System för uppföljning av kommunens resepolicy håller på att tas fram. Kommunens cirka 100 personbilar utgör 0,5% av de Lerumsregistrerade personbilarna. Läs mer om kommunens resande och transporter på sidorna Koldioxidutsläpp baserad på bränslen levererad till tankställen i kommunen Ökningen av bränsletillförseln innebär att koldioxidutsläppen från tillfört bränsle har ökat från 1376 kg/inv år 2000 till 1560 kg/inv år 2006 en ökning på 13%. kg CO2 /inv 1450 Koldioxidutsläpp per invånare baserat på Lerumsregistrerade fordon ,63 4,24 1, , ,71 6,07 4, ,91 Lastbilar Bensin Lastbilar Diesel Bussar Diesel Personbilar Fordonsgas OBS! Y-axeln börjar på 1050 kg koldioxid/inv Personbilar E85 Personbilar Diesel Personbilar Bensin

20 20 ENERGIPLAN 2008 SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER SAMMANFATTNING MÅL, DELMÅL & ÅTGÄRDER De övergripande målen är en revidering och komplettering av målen i Energiplan 2001.Målen är satta utifrån analysen på sid Det är svårt att bedöma utvecklingen framöver. Vad som kan tänkas hända påverkas av många faktorer som kommunen inte riktigt råder över såsom lagar, skatter, bidrag, marknaden, teknikutvecklingen och trender i miljöfrågorna. Det finns också osäkerhet i statistiken och hur man räknar fram koldioxidutsläppen. Målen är skrivna för den geografiska kommunen, inte den juridiska. Kommunens verksamheter, där kommunen själv äger frågan, utgör endast en liten del av den totala påverkan. Tillkommer det som kommunen kan påverka via samhällsplaneringen eller samarbetsprojekt och i viss mån den insats kommunen kan göra för att få till ett förändrat beteende. Medlemsskapet i Energimyndighetens program Uthållig kommun lovar att bli en möjlighet att agera tillsammans med Energimyndigheten och övriga kommuner och tillsammans kunna göra skillnad. En ytterligare väg för att göra skillnad är att öppna dörrar för förändrat beteende, samarbete och utveckling genom en bred extern kommunikation/dialog med med kommuninvånare, företag och övriga aktörer. För att kunna lyckas med detta kommer en populärversion av Energiplanen att tas fram. Att energiplanarbetet är en process med årlig uppdatering borgar för ett stadigt framåtdrivande energi- /klimatarbete, där de mer konkreta delmålen och framförallt åtgärderna är av största vikt. Delmålen och åtgörderna är framtagna utifrån de områdesvisa analyserna (se innehållsförteckningen). MÅL MINSKADE FOSSILA KOLDIOXIDUTSLÄPP År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat till 1,5 ton/inv. MINSKNING AV EL FÖR UPPVÄRMNING KOMMUNEN SKALL VARA ETT FÖREDÖME MINSKAD ENERGIANVÄNDNING År 2020 är energianvändningen från el & värme maximalt kwh/inv FOSSILBRÄNSLEFRITT År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning. År 2020 är 15% av drivmedelsanvändningen förnyelsebar

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672472 Energiprestanda: 142 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Planetgatan 13, 224 57 s kommun Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 Energiprestanda: 360 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer