Miljöredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2011"

Transkript

1

2 Dnr LiÖ Miljöredovisning 2011

3 (19) Sammanfattande resultat och reflektion Mycket bra arbete sker för att minska landstingets miljöpåverkan. I många fall sker det indirekt som en bieffekt av insatser inom andra områden. Exempel på detta är gemensamma läkemedelsförråd, restriktioner i antibiotikaförskrivning och e-tjänstekort för identifiering före pappersutskrift. Flera åtgärder sker också för att skydda hälsa och miljö såsom säker hantering av kemikalier, täta läckage på rörledning för lustgas och genom att välja sunda produkter i byggprojekt. Ibland går ekonomiska och miljömässiga aspekter hand i hand såsom vid minskning av matsvinn, dubbelsidiga pappersutskrifter och energieffektiviseringsåtgärder. Åtgärder vidtas även för miljöns egen skull genom att ställa miljökrav i upphandlingar som exempelvis val av miljöbil, ekologiska livsmedel och hygien- och rengöringsprodukter som uppfyller miljömärkningarnas krav. Det går emellertid fortfarande att ta stora steg i miljöarbetet inom de allra flesta av landstingets miljömålsområden och verksamheter. För ett landsting är det centralt att ta ett samhällsansvar för läkemedels miljöpåverkan. En åtgärd som också är kostnadseffektiv är att minimera volymen läkemedel som kastas. Även om en minskning har skett med 24 procent på två år och ytterligare minskningar väntas ske genom införandet av gemensamma läkemedelsförråd, kastas fortfarande stora mängder läkemedel. Kartläggning behövs för att ta reda på orsakerna. Insatser behöver också ske för att öka kunskapen om vilka läkemedelssubstanser som är farliga för miljön och hur de kan minimeras. Ett annat viktigt område, som vårt landsting och andra landsting generellt är duktiga på, är att ställa miljökrav i upphandlingar. Som stor och offentlig verksamhet är det självklart att ta hänsyn till hälsa och miljö vid val av varor och tjänster. Att krav ställts om KRAV har resulterat i att andelen ekologiska livsmedel nu är uppe i 22 procent. Även inom upphandling kan förbättringar ske genom att generellt ställa ännu skarpare krav och öka uppföljningen. Andra områden, där landstinget har stor påverkan på klimat och miljö, är inom energieffektivisering och transporter. Flera insatser har skett vilket resulterat i att energiförbrukningen, trots ökade krav på och installation av energikrävande utrustning, är densamma som för jämförelseåret Ökad takt på energieffektiviseringsarbetet behövs och inom fler områden än fastighetsdrift för att målet om 4 procents minskning ska nås. Målet om enbart miljöbilar kommer troligen nås under år Ingen förbättring kan ses angående resor med egen bil i tjänst. Incitament behövs för att komma i närheten av målet om en minskning med 30 procent till år Landstingets resor med privat bil i tjänst och med leasingbilar motsvarar mer än varv runt jorden per år. Insatser behövs även för att påverka hur medarbetare, studenter och besökare tar sig till landstingets fastigheter. Erfarenheter från andra landsting är att bilresor till och från arbetsplatsen genererar dubbelt så stora utsläpp som från tjänsteresor med bil. Årligen transporterar sig medarbetare, studenter och uppskattningsvis patienter till Universitetssjukhuset i Linköping enligt den kartläggning som gjorts för att undersöka omfattning och miljöbelastning av arbetspendlingen till sjukhuset. Från och med år 2012 kommer uppföljningen av varje produktionsenhets planering och utförande av miljöarbetet att förbättras vilket väntas leda till att miljöarbetet stärks i varje verksamhet. För att kunna tänka i nya banor och hitta resurseffektiva och miljöanpassade lösningar behövs kunskap om miljö men även kunskap om hur verksamheten fungerar. Genom grundligare uppföljning i kombination med förstärkt organisation för stöd och rådgivning skapas nu ett systematiskt miljöarbete i hela organisationen. Förutsättningarna blir då bättre för att kunna göra goda insatser för att nå målen.

4 (19) Innehållsförteckning BAKGRUND 4 STRATEGISKT MÅL 4 1. AVFALL 5 2. ENERGIANVÄNDNING 7 3. FARLIGA ÄMNEN 9 4. LIVSMEDEL LÄKEMEDEL TRANSPORTER OCH RESOR UPPHANDLING OCH INKÖP UTBILDNING OCH INFORMATION GRUNDLÄGGANDE MILJÖARBETE 19

5 (19) Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i november 2009 att fastställa Vision och mål för landstingets miljöarbete, åren Miljömålen består av sex målområden med tillhörande mål och målvärden. Till detta tillkommer tre områden/verktyg för att nå uppsatta mål. Miljömålsområdena är: Avfall Energianvändning Farliga ämnen Livsmedel Läkemedel Transporter och resor Upphandling Utbildning och information Grundläggande miljöarbete. I landstingets årsredovisning redovisas kortfattat resultat och insatser inom miljömålsområdena. Miljöredovisningen är ett fristående dokument som ger en fördjupad redovisning av insatser och resultat. Som underlag till miljöredovisningen används uppgifter från stödfunktioner såsom FM centrum (avfallsvolymer, energiförbrukning, farliga ämnen i byggnation, lustgasförbrukning, inköp av ekologiska livsmedel, läkemedelskassationer), Upphandlingscentrum (upphandlingar med miljökrav, andel miljöbilar, drivmedelsförbrukning) och Resurscentrum (resa med egen bil i tjänst) m fl. Från respektive centrum sammanställs också resultatet av den årliga uppföljningen av verksamheternas grundläggande miljöarbete genom en checklista (RH-check miljö) och registrering av kemiska produkter i landstingets IT-stöd Klara. Miljöredovisningen innehåller inte någon redogörelse för varje enskild produktionsenhet. Fler insatser resultat kan därför ha skett än vad som presenteras här. Strategiskt mål I landstingets treårsbudget och i landstingsdirektörens verksamhetsplan finns miljö med som ett målområde i processperspektivet med följande mål och mått: Strategiskt mål Framgångsfaktor Nyckelindikatorer Minsta möjliga miljöoch klimatpåverkan Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Andel verksamhetsenheter som uppfyller landstingets minimikrav för miljöarbetet (RH-check-Miljö) Andel miljöbilar bland hyr-, leasing, förmåns- och landstingets egna bilar. Utöver ovanstående nyckelindikatorer redovisas också resultatmått vilka sammanfaller med de målvärden som tagits fram för landstingets miljömål.

6 (19) 1. Avfall Mål Öka resurshushållning och minimera mängden avfall och dess miljöpåverkan genom att: Materialåtervinna avfall. Återanvända möbler utrustning och material mellan verksamheter, där så är möjligt. Använda flergångsprodukter framför engångsprodukter, där så är möjligt. Hantera avfall på ett effektivt och säkert sätt. Resultat Målvärde Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2012 uppgå till minst 50 % av 1 32 % 29 % 28 % den totala mängden avfall från sjukhusen. Insatser och resultat Andelen materialåtervunnet avfall från Universitetssjukhuset i Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM) är 28 procent och har minskat något de senaste åren och är därmed en bit ifrån målvärdet om 50 procent år I tabell 1 redovisas avfallsvolymer sammantaget för sjukhusen fördelat på slag av avfall. Tabell 1. Avfall från sjukhusen US, ViN, LiM åren fördelat på avfallstyp. LiÖ 2009 (ton) 2010 (ton) 2011 (ton) Brännbart Deponi Farligt avfall Materialåtervinning Totalt Mängden avfall från sjukhusen som går till förbränning har ökat med cirka 6 procent jämfört med år Det är LiM (20 ton) och US (80 ton) som står för ökningen. Mängden avfall till deponi har halverats medan farligt avfall har ökat. Den allra största andelen och ökningen står elskrot och formalin för. Elskrot utrangeras oregelbundet och kan därför ge stora mängder vissa år och mindre andra år. Formalin används för att konservera prover och är klassat som farligt avfall. Sedan några år samlas den upp inom den patologiska verksamheten på US. Det gick tidigare ut i avloppet. På ViN har smittförande avfall och farligt läkemedelsavfall ökat vilket kan tyda på en skärpt sortering. De absolut största volymerna av avfall som materialåtervinns står matavfall, wellpapp/kartong samt papper för med tillsammans 78 procent av avfallet som materialåtervinns på sjukhusen år Sedan år 2006 samlas matrester från köksberedning, patientkost och restaurang upp i tankar på Universitetssjukhuset i Linköping för att återvinnas som biogas. I uppsamlingstankarna hamnar också vatten varför mängden inte kan likställas med hur mycket mat som slängs. Proportionerna mat och vatten borde dock vara de samma år från år. Matavfallet har minskat de två senaste åren med nästan 20 procent. De senaste åren har stora insatser skett inom kostproduktionen på sjukhusen för att minska matsvinn. Aktivt arbete har bedrivits för att erbjuda en attraktivare och mer egenlagad mat och för att bättre beräkna antal portioner som ska tillagas. Under hösten har matavfallskvarn och uppsamlingstank installerats i köket på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Förstudie pågår för att inrätta matavfallskvarn och tank även på Lasarettet i Motala (LiM). 1 Beräkningarna för avfall har justerats för att harmonisera med nyckeltal som tagits fram för samtliga landsting, varför resultaten historiskt justerats jämfört med tidigare redovisningar.

7 (19) Mängden återvunnet papper har minskat på alla tre sjukhusen de senaste två åren, sammantaget med 9 procent vilket motsvarar 16 ton. Under år 2009 infördes dubbelsidig utskrift som standard där så var möjligt vilket verkar ha gett resultat. Införandet av säkra utskrifter, dvs. legitimering vid skrivaren, kommer enligt IT centrum också innebära stor besparing av papper. Anledningen är att utskrifter som inte hämtas heller inte kommer att skrivas ut. Vid den upphandling som genomfördes under året av landstingets avfallstransporter har krav ställts om viktbaserad avfallsstatistik för att få en så korrekt bild som möjligt av avfallsvolymer i framtiden. I samband med upphandlingen har också FM centrum fått ett tydligare ansvar för avfallsentreprenör, uppföljning och information om sortering till verksamheterna. Reflektion Flera insatser har skett som inneburit ökad resurshushållning och minskning av avfallsmängder. Ändå ger det ett negativt resultat på målvärdet att återvinna hälften av avfallet som uppstår på sjukhusen. Uppsatt målvärde för avfall är trots allt rimligt och förenligt med nationella mål. Samtidigt som avfall som kan materialåtervinnas har minskat i volymer genom resurshushållning har det brännbara, konventionella, avfallet ökat i volym. Behov finns att kartlägga orsaken och försöka få ner volymerna. Införandet av utsortering av matavfall på samtliga sjukhus innebär att andelen materialåtervunnet avfall kommer att öka. Det är viktigt att planera för ökad materialsortering i framtiden i samband med de stora ombyggnationerna som sker respektive planeras för på US och ViN. Till exempel finns krav om utsortering av allt matavfall dvs. även de matrester som inte har tillagats i sjukhusköket. Ökat stöd och information till varje medarbetare ger också förutsättningar för att miljöpåverkan från landstingets avfall minskar. Genom att se omhändertagande av landstingets avfall som en bastjänst istället för en miljöfråga har en tydlig organisation och ansvarsfördelning skapats vilket underlättar för en optimal avfallshantering i framtiden.

8 (19) 2. Energianvändning Mål a) Minska behovet av och effektivisera energianvändningen genom att: Arbeta med energibesparande åtgärder inom varje verksamhet. Minska energi- och vattenanvändningen vid uppvärmning och teknisk drift av byggnader. Energi och yteffektiviseringsåtgärder alltid ska finnas med i byggprocessen vid lokalförändringsprojekt. Ställa krav på energieffektiv utrustning vid upphandling, där så är möjligt. b) Öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor genom att: Främja fjärrvärme/fjärrkyla och förnybara energikällor som t ex solenergi, biobränsle och vindkraft. Upphandla fossilfri el. Resultat Målvärde Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % lägre år 2012 jämfört med år % av landstingets fastigheter skall år 2012 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. 228 kwh/kvm 83,3% (25 av 30) 235 kwh/kvm -3,1 % 92,7% (25 av 27) 224 kwh/kvm 1,8 % 92,7% (25 av 27) 228 kwh/kvm 0 % 92,7% (25 av 27) Insatser och resultat Under året har miljökrav skärpts för såväl stora som små byggprojekt. Skarpa energikrav har ställts på nybyggnationer. Både på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har krav ställts om en halvering av gällande lagkrav 2 för energiförbrukning, vilket innebär att landstinget kommer att ha byggnader med mycket låg energianvändning. En låg energianvändning ger positiva följder under lång tid framöver eftersom kostnader för el, värme, kyla och vatten reduceras kraftigt i jämförelse med en konventionell byggnad. Inom fastighetsdriften har en energigrupp bildats för att arbeta med energieffektivisering. Under året har gruppen arbetat med belysning och har också påbörjat optimering av ventilation och värme som bedöms ge mellan 5-10 procent i energibesparing. I tabell 2 redovisas värme- och elförbrukning i landstingets fastigheter i relation till antal kvadratmeter. Tabell 2. Energiförbrukning per kvadratmeter (BRA), LiÖ. åren Värmeförbrukning, graddagskorrigerad, MWh Elförbrukning, MWh Yta i bruksarea (BRA), kvadratmeter kwh/kvm Jämfört med år 2008 är energianvändning vid uppvärmning och teknisk drift oförändrad för samtliga av landstingets ägda fastigheter. Insatser för att öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor har under året skett på två sätt; dels har beslut fattats om att köpa in Bra Miljöval 3 -märkt el och dels har alternativa energikällor projekterats i samband med nybyggnationen på US. Projektering har också skett av en solvärmeanläggning och ett berglager på US. Berglager lagrar kyla på vintern för att nyttjas på sommaren när kylbehovet är som störst. På samma sätt kan lagret användas för att lagra värme på 2 Boverkets byggregler. 3 Landstinget har valt att välja el som kommer från biobränsle, vindkraft och vattenkraft från och med år 2012.

9 (19) sommaren för att användas på vintern. Under året har FM Centrum gjort en utredning angående vindkraft och om det skulle vara aktuellt för landstinget att gå in som ensam ägare till ett antal vindkraftverk. Detta skulle innebära energi från förnyelsebar energikälla till ett pris som är relativt förutsägbart under 20 år framöver. Arbetet kommer att fortsätta under Under 2011 har inga konverteringsåtgärder genomförts gällande värmekälla. Sedan tidigare har all oljeanvändning ersatts med förnybara energikällor. Kvarstår gör två eluppvärmda vårdcentraler Vikbolandet och Kolmården. Därtill kommer Mjölby vårdcentral som använder både fjärrvärme och el. Under året har diskussioner förts med två enskilda aktörer som planerar att bygga biobränsleproducerad fjärrvärme i Kolmården respektive Vikbolandet. Något definitivt besked om dessa anläggningars framtid har inte framkommit och arbetet fortsätter under år För Mjölby vårdcentral har diskussioner inletts med ortens fjärrvärmebolag om att utöka effekten så att den räcker till hela värmebehovet. Det innebär i så fall en ombyggnation av hela värmesystemet i vårdcentralen och kommer, om det blir aktuellt, att samordnas med andra planerade byggåtgärder i vårdcentralen. Reflektion Bedömningen är att det fortfarande finns åtgärder kvar att göra för att minska energiförbrukningen inom fastighetsdrift vilket talar för att målet att minska med 4 procent är rimligt. Ett stort projekt pågår med att trimma in befintlig utrustning inom fastighetsdrift vilket har stor besparingspotential. Samtidigt sker installation av utrustning som drar mycket energi såsom markvärme och kyla av lokaler. Risken finns att det därmed blir ett nollresultat även nästa år. Därför är det tveksamt om det är möjligt att nu målet på bara ett år. För att på sikt kunna spara energi totalt sett måste åtgärder sättas in på fler fronter än inom bygg- och fastighetsdrift. Troligen finns stora vinster att göra om ökad hänsyn tas till livscykelkostnad och energiförbrukning i upphandlingar av medicinteknisk utrustning samt inom IT-området. Att minska energiförbrukningen kan även ske genom ett mer miljömedvetet beteende hos medarbetarna på landstingets arbetsplatser.

10 (19) 3. Farliga ämnen Mål Minska användningen och riskerna med farliga ämnen genom att: Byta till miljö-, klimat- och hälsomässigt bättre alternativ, där så är möjligt. Undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Minska förbrukningen av farliga ämnen. Hantera produkter med farliga ämnen på ett säkert sätt så att risker för miljö och hälsa minimeras. Ta miljöhänsyn avseende materialval och byggprocess vid nybyggnation och renovering. Resultat Målvärde Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt Landstingets utfasningslista 4 med minst 10 % till år Insatser och resultat 65 st - 9 % (59 st) + 17 % (76 st) Under året har landstingets sortiment av hygien- och rengöringsprodukter upphandlats. Liksom tidigare har endast produkter som klarar kriterier för miljömärkning valts. Hand- och hudkrämer är dessutom parabenfria. Miljökrav har under året också ställts på förband som ska vara fria från antimikrobiella och farliga kemiska tillsatser. För att underlätta rätt hantering har, i samverkan med Linköpings universitet, en riktlinje tagits fram för laboratorieverksamheter över hur kemiskt avfall ska hanteras och vad som inte får hällas ut i avlopp. Utfasningsämnen är ämnen som är särskilt hälso- och miljöfarliga och därför ska fasas ut från användning. Med hjälp av landstingets kemikaliehanteringssystem Klara är det möjligt att få en bild över vilka kemiska produkter som används av landstingets verksamheter och vad de innehåller för farliga ämnen. De utfasningsämnen som går att söka fram i Klara är de som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, innehåller tungmetaller eller är farliga för ozonskiktet. Av de cirka kemiska produkter/kemikalier som används i landstinget är det 76 stycken som är utfasningsämnen. Det innebär en ökning med 17 procent och är en försämring av det uppsatta målet om 10 procents minskning till år Förklaringen till den stora ökningen är dels att följsamheten att inventera produkter i Klara har förbättrats men också att nya hälso- och miljöfarliga produkter har tillkommit inom framförallt laborationsverksamhet. I dag förekommer även andra listor med ämnen som bör undvikas. Inom EUs kemikalielagstiftning (REACH) har en lista 5 med särskilt farliga ämnen tagits fram. Under år 2011 användes inom landstinget 20 produkter som omfattas av listan. Inom EU finns även en förteckning 6 över farliga ämnen framtagen av den europeiska miljörörelsen. Under år 2011 användes inom landstinget 94 produkter som omfattas av förteckningen. För hälso- och miljöbedömning av produkter som används i landstingets fastigheter vid ny- och ombyggnation används SundaHus Miljödata. Tabell 3 visar antal produkter i landstingets kollektioner som innehåller utfasningsämnen och ämnen som bör undvikas på grund av att de innebär risker för hälsa och miljö (riskminskningsämnen). 4 Landstingets utfasningslista baseras på Kemikalieinspektionens utfasningsämnen enligt prioriteringsguiden PRIO - och omfattar kemiska produkter i landstingets kemikalieregister. I gruppen utfasningsämnen omfattas även ämnen som är persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (ämnet tas upp och lagras i kroppen) och toxiska. Det är inte möjligt att söka fram dessa ämnen ur Klara. 5 SVHC-listan (Substances of Very High Concern). 6 SIN-listan (Substitute It Now!)

11 (19) Tabell 3. Andel produkter i landstingets kollektioner som registrerats i SundaHus Miljödata under och som innehåller farliga ämnen Antal produkter totalt Produkter möjliga att bedöma 90 % 93 % 95 % Produkter med utfasningsämnen 26 % 26 % 24 % Produkter med riskminskningsämnen 66 % 50 % 41 % En stor förändring ses när det gäller riskminskningsämnen där användningen minskat med 20 procent de senaste två åren. Antal registrerade produkter har minskat jämfört med föregående år. Reflektion Flertalet av de produkter som används i landstinget och som klassas som hälso- och miljöfarliga används i laboratorieverksamhet och är därför mycket svåra att ersätta. Även inom tandvården används flera hälso- och miljöfarliga produkter, dock i relativt små volymer. Det krävs engagemang, aktivt arbete, kunskap och tid för att hitta alternativa och innovativa lösningar som innebär mindre mängder och alternativa produkter. Även om målet om 10 procents minskning av utfasningsämnen skulle nås till år 2012 är det ingen garanti för att nivån bibehålls. Inom laborationsverksamheten är det nödvändigt att använda vissa farliga ämnen. Det är också så att vissa farliga kemikalier byts ut medan det tillkommer nya i andra laborationer. Inom vårdande verksamheter finns dock inte de problemen på samma sätt. Ökad uppföljning tillsammans med ökad kunskapsspridning om produkters farlighet och alternativa produkter behövs för att nå målet om att minska användningen av farliga ämnen. Att ha lokaler som inte i onödan innebär risker för hälsa och miljö låter som en självklarhet för ett landsting. Det är dock svårt att veta vilka produkter som är skadliga. Det kan handla om att välja bort förnicklade produkter för att minska risker för nickelallergi, välja bort kromade detaljer för att minska spridning av tungmetaller i miljön och i övrigt välja de produkter med bäst bedömning ur miljösynpunkt. Bedömningen av en produkts farlighet innefattar också tillverkningsskedet. Sunda hus ger förutsättningar för att välja produkter med minsta möjliga hälso- och miljöpåverkan. Det är glädjande att andelen produkter med farliga ämnen minskar, men skrämmande att så mycket som var fjärde produkt innehåller ämnen som klassas som de allra farligaste och bör undvikas.

12 (19) 4. Livsmedel Mål Minimera miljö- och klimatpåverkan från livsmedel genom att: Öka andelen ekologiska produkter. Undvika GMO-produkter (genmodifierade produkter). Undvika användningen av buteljerat vatten. Målvärde Resultat 2011 Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 25 % år % 19,5 % 22 % Insatser och resultat Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 22 procent att jämföras med målet om 25 procent år Arbete med att öka andelen ekologiska livsmedel i sjukhusköken har fortgått. Insatser har också skett för att minska matrester genom att bättre planera produktion efter efterfrågan och genom att laga en mer attraktiv, egenlagad mat. Figur 1 visar fördelning av de totala livsmedelsinköpen i landstinget. Fördelning av livsmedelsinköpen, LiÖ år % 11% 9% 2% 5% Restaurang/kost US varav ekologiskt 17% Restaurang/kost ViN varav ekologiskt 16 % Restaurang/kost LiM varav ekologiskt 26 % Kaffeautomater varav ekologiskt 67 % Lunnevads Folkhögskola varav ekologiskt 35 % Naturbruksgymnasiet varav ekologiskt 4 % 46% Figur 1. Fördelning av landstingets livsmedelsinköp per verksamhet/leverantör samt andel ekologiska livsmedel per verksamhet/leverantör, LiÖ Exempel på livsmedel som numera är ekologiska på Universitetssjukhuset i Linköping respektive Vrinnevisjukhuset i Norrköping är kaffe, bananer, ägg, mjölk, smörgåsgurka, lingonsylt, müsli, smör, morötter, apelsinmarmelad, krossade tomater och gula ärtor. På Naturbruksgymnasiet köps ekologiskt kött. Av kaffet från kaffeautomatsleverantör är 88 procent ekologiskt kaffe. För övriga produkter, såsom te, choklad, socker, mjölk och kakor är andelen 17 procent. Lunnevads Folkhögskola arbetar aktivt med att välja ekologiska och närproducerade livsmedel och är uppe i 35 procent ekologiska livsmedel. Däribland ingår naturbeteskött från Ydre. Restaurangen har också under året blivit certifierad som KRAV-restaurang/kök vilket innebär att minst 15 produkter är ekologiska. Reflektion Stor potential finns att nå det uppsatta målet om 25 procents ekologisk livsmedel. Framförallt krävs insatser inom entreprenaden för restaurang och kost på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping som står för nästan tre fjärdedelar av landstingets livsmedelsinköp.

13 (19) 5. Läkemedel Mål Minska påverkan av läkemedel i miljön genom att: Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan såväl internt som externt. Minska läkemedelskassationerna från landstingets verksamheter. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan med hänsyn tagen till patientnyttan. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel genom att öka kunskapen om och användningen av alternativa behandlingsmetoder, t ex fysisk aktivitet på recept. Minska klimatpåverkan vid användning av anestesigaser (framförallt lustgas). Målvärde Resultat ,9 ton 4,3 % (6,6 ton) 24 % (5,25 ton) Minska läkemedelskassationen från sjukhusen 7 med 50 % år 2012 jämfört med år Varav: US 4,2 ton ViN: 2,1 ton LiM: 0,6 ton Varav US 4,5 ton, ViN 1,4 ton LiM 0,65ton varav US: 3,5 ton ViN: 1,3 ton LiM: 0,45 ton Insatser och resultat Läkemedelskassationerna som sjukhusapoteken tar emot 8 har minskat med 1,5 ton på ett år och med 24 procent jämfört med år Det är en ansenlig minskning men är ändå bara halvvägs till uppsatt mål för år En åtgärd i landstinget som förväntats leda till mindre kassation är införandet av läkemedelsservice och gemensamma basförråd. Läkemedelsservice innebär att kliniker med störst användning av läkemedel tar hjälp av en farmaceut för att beställa och fylla på förrådet. De gemensamma förråd som införts eller håller på att införas ska innehålla ett buffertförråd av läkemedel och det svanssortiment av läkemedel som endast används ibland av olika kliniker. Förhoppningsvis leder detta till bättre ordning och beställning av en lagom mängd läkemedel. Inför arbetet med REK-listan 2011 beslutade Läkemedelskommittén att lyfta bort den smärtstillande läkemedelssubstansen diklofenak som rekommenderat läkemedel. Anledningen är resultat som visat på en sämre biverkningsprofil men också beroende på att substansen har uppmärksammats som negativ i miljösammanhang. Studier visar att reningsverk har svårt att rena avloppsvatten från diklofenak och att substansen återfinns i sjöar och i fiskar. Vad detta har för betydelse för olika organismer är i dagsläget oklart. I FASS bedöms användning av diklofenak medföra försumbar risk för miljöpåverkan. Även om kunskapen kring eventuella effekter av läkemedel i vattendrag behöver öka så är det positivt att mängden förskrivet diklofenak i definierade dygnsdoser minskade i landstinget med 15 procent under 2011 jämfört med En stor del av antibiotikan som används utsöndras i aktiv form och kan på så sätt påverka miljön. Vissa mikroorganismer kan utveckla resistens mot antibiotika. För att minska belastningen på miljön bör antibiotikaanvändningen hållas på en så låg nivå som möjligt utan att de medicinska resultaten påverkas. Antibiotikaförskrivningen i landstinget har under året minskat med 4-5 procent vid en jämförelse av definierade dygnsdoser och antal recept. Fysisk aktivitet på recept är ett sätt att minska förskrivningen av läkemedel. Flest antal FaRordinationer förskrevs i Närsjukvården i centrala länsdelen, där förskrevs FaR-ordinationer med 7 För ViN ingår kassationer av läkemedel från NiF. Uppgifterna innefattar även kassation av läkemedel från respektive kommun eftersom Sjukhusapoteken inte kan särskilja läkemedelsavfallet. 8 Sjukhusapoteken tar emot läkemedelskassationer från både landstingets och kommunens verksamheter och kan inte särskilja dem åt.

14 (19) en spridning av ordinationer per vårdcentral/rehab. Den stora skillnaden mellan antal ordinationer på olika vårdcentraler tyder på att det går att öka antalet. Lustgas är en kraftig växthusgas med 300 gånger mer påverkan på klimatet än koldioxid. Den största enskilda förbrukaren av lustgas i landstinget är förlossningsvården, men lustgas används även inom bland annat operation, tandvård och barnsjukvård. Lustgasen distribueras på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) främst via rörsystem. I figur 2 redovisas förbrukningen av lustgas i relation till antal förlossningar. Även om lustgas används till mer än förlossningar så är det ett sätt att jämföra förbrukning i relation till verksamhet. På US uppskattas förlossningsvården stå för 60 procent av lustgasanvändningen och på ViN 95 procent. Antal förlossningar och lustgasutsläpp (ton) på US och ViN, LiÖ åren lustgasförbrukning ViN lustgasförbrukning US Antal förlossningar ViN Antal förlossningar US ton lustgas antal förlossningar Figur 2. Antal förlossningar och förbrukning av lustgas (ton) på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukuhuset i Norrköping, LiÖ år Inom fastighetsdriften har åtgärder vidtagits för att minimera läckage på lustgassystemet. Numera sker avläsning av förbrukningen dagligen vilket innebär ökad kontroll och möjlighet till att upptäcka eventuella läckor i ett tidigt skede. Regelbundna besiktningar sker också av rörsystemet. För att i princip helt reducera lustgasutsläppen är det numera möjligt att installera destruktionsanläggningar. Det finns ett femtontal i landet. Ännu finns inget beslut om destruktionsanläggning på US eller ViN men fastighetsförvaltningen har undersökt möjliga placeringar för sådana anläggningar. Reflektion Stor besparing, såväl ekonomisk som miljömässig, sker genom att färre läkemedel slängs i dag. Även om fortfarande 5 ton läkemedel slängs från kommuner och landsting i Östergötland är det en minskning med en fjärdedel jämfört med år Målet är en halvering, vilket kräver ytterligare insatser. Ett första steg är att kartlägga varför läkemedel slängs. Det råder fortfarande oklarheter om vilka läkemedelssubstanser som är miljöfarliga vilket gör att få initiativ till utbyte har skett. Insatser behövs för att öka kunskapen om resultat av pågående forskning om läkemedels miljöpåverkan. Utöver noggranna rutiner för att kontrollera ledningar och utrustning för lustgas behövs arbete för att kartlägga vilka andra anestesigaser med miljöpåverkan som används och hur utsläpp av dem kan minimeras. Beslut behöver tas om huruvida destruktionsanläggning av lustgas är något som ska installeras på US eller ViN i samband med ombyggnation.

15 (19) 6. Transporter och resor Mål a) Främja hållbara transporter och alternativa mötesformer genom att: Öka möjligheten att välja mötesformer som inte kräver transporter. Planera mötestider som underlättar resor med kollektivtrafik eller samåkning vid bilresor. Öka andelen resor i tjänsten med tåg, buss och cykel. Använda leasade miljöfordon vid bilresor i tjänsten. Främja cykling, gång och kollektivtrafikanvändande till och från arbetsplatsen. Påverka trafikutbudet så att resande med kollektivtrafik till vårdenheter underlättas. b) Minska klimatpåverkan från transporter genom att: Välja miljöfordon 9 i all verksamhet där det inte finns uppenbara hinder för detta. Rekommendera biogasdrivna fordon i verksamheter som huvudsakligen bedrivs på platser där tankställen finns att tillgå. Förmånsbilar i landstinget ska vara miljöfordon. Uppmuntra bränsleeffektivt körsätt vid bilresor i tjänsten. Utveckla kollektivtrafiken för att minska klimatpåverkan och bidra till en bättre trafikmiljö i Östergötland. Resultat Målvärde Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2012 jämfört med år Andel miljöbilar ska uppgå till minst 100 % år mil + 0,5 % mil + 0,5 % mil Hyrbilar 100 % 100 % 100 % Leasing-/egna bilar 41 % 65 % 79 % Förmånsbilar 68 % 79 % 96 % Insatser och resultat Ett sätt att minska landstingets tjänsteresor är att öka möjligheten att välja resfria möten. Nyttjandegraden i de stora videokonferensanläggningar som finns på respektive sjukhus är relativt låg. Verksamheter erbjuds också att skaffa egna gruppsystem för videokonferenser. Sådana anläggningar har en högre nyttjandegrad men få verksamheter har valt att skaffa en egen videokonferensanläggning. Idag är kostnaden att hyra ett sådant system ca 6000kr/mån vilket ofta upplevs för dyrt även om kostnaden sannolikt räknas hem vid en jämförelse med den faktiska kostnaden för en resa; resekostnaden inklusive medarbetarnas restid. Från och med januari 2012 erbjuds i landstinget även en PC programvara (Movi) som kan användas som videoklient mot systemet. Kostnaden för verksamheten är 100kr/mån. Förhoppningen är att det kommer att minska resor i tjänsten då det innebär att man inte behöver förflytta sig alls för att under en stund medverka i ett möte som hålls på annan ort. Figur 3 visar utvecklingen av användning av videokonferenssystem i landstinget. 9 Som miljöfordon räknas varje fordon som uppfyller den nationella definitionen om skattebefrielse för miljöbilar enligt förordning (TSFS 2009:140 och skattelagstiftningen 2006:227 kap 2 11a ) och/eller den tidigare förordningen om miljöbilspremie (2007:380).

16 (19) Videokonferenser (antal timmar), LiÖ PC-system Gruppsystem kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Figur 3. Användning av video för möten i Landstinget i Östergötland, antal timmar, åren I samband med ombyggnation av Universitetssjukhuset i Linköping (US) har en kartläggning gjorts för att undersöka omfattning och miljöbelastning av arbetspendlingen till sjukhuset. Resultatet av undersökningen visar att cirka 6 procent av medarbetarna (570 personer) kommer till arbetet med bil trots att de har kortare resväg än 5 kilometer. Sammanlagt genererar pendlingsresorna till och från US omkring 4,3 miljoner resta mil per år, eller cirka 680 mil per anställd och år. Detta ger upphov till drygt ton koldioxid per år vilket motsvarar cirka 1 ton per anställd. Kartläggningen har inneburit framtagande av åtgärdsförslag för att minska bilpendling och en mobilitetssamordnare har projektanställts som ska bedriva aktiviteter och insatser för att stimulera och underlätta för medarbetare i landstinget att resa på ett mer miljöeffektivt sätt. Av landstingets tjänsteresor med bil sker två av tre körda mil med leasingbil medan en av tre mil sker med den anställdes egen bil. Av landstingets personbilar (leasingbilar och landstingsägda bilar) är 79 procent miljöbilar. Utöver leasingbil finns även avtal för korttidshyra av bilar. Vid samtliga tillfällen under året, förutom vid hyra av minibuss, hyrdes miljöbil. Upphandlingscentrum uppskattar att målet om 100 procent miljöbilar kommer nås under år 2013 då avtal om leasingbilar på det gamla ramavtalet löper ut. Nuvarande avtal omfattar enbart miljöbilar. Undantag finns dock för några få verksamheter som har bedömt att de har behov av fyrhjulsdriven bil. Antalet körda mil med privat bil i tjänsten är i princip oförändrade medan resor med leasingbil har minskat. Användningen av etanol som drivmedel för landstingets resor med leasingbil har ökat framför användningen av bensin, se figur 4. Diesel är det klart dominerande drivmedlet. Även andelen biogas har ökat vilket beror på att antal biogasbilar har ökat och är nu 20 stycken (5 procent) jämfört med 3 bilar vid årsskiftet 2008/2009.

17 (19) Körda mil med leasingbil, baserat på drivmedelsförbrukning, LiÖ Biogas Etanol Bensin Diesel Figur 4. Beräkning av körda mil med leasingbil i LiÖ, beräknat från förbrukning av drivmedel. Reflektion Under året har en kartläggning skett av medarbetares resor till och från Universitetssjukhuset i Linköping. Även om landstingets miljömål för transporter främst fokuserar på tjänsteresor så ligger det i landstingets intresse att även arbeta mer långsiktigt för att få till stånd en hållbar arbetspendling, både för att säkra verksamheten (att medarbetare kan ta sig till arbetet), för att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa samt för att minska den miljö- och trängselpåverkan som arbetspendlingen medför. Behov finns av att kartlägga resandet vid de andra sjukhusen samt andra typer av resor såsom tjänsteresor och patientresor. Erfarenheter från andra landsting är att bilresor till och från arbetsplatsen genererar dubbelt så stora utsläpp som från tjänsteresor med bil. Fortfarande ses inga förändringar i användningen av privat bil i tjänst. Förbrukningen av drivmedel ger en bild av hur mycket resor som sker med leasingbil, antalet körda mil har minskat något jämfört med föregående år. Ett sätt att minska landstingets tjänsteresor är att i större grad nyttja teknik för resfria möten. Tekniken finns men avropas inte i särskilt hög utsträckning. Incitament behövs för att öka användningen genom till exempel subvention eller någon form av reseförbud. Ett annat sätt är att se över om det går att optimera verksamhetens resor genom så kallad ruttoptimering. Även när det gäller området transporter går det att tänka energieffektivisering. Utöver att minska antal resor och körda kilometer kan insatser även ske för att energieffektivisera de resor som görs genom exempelvis att utöva sparsam körning och att inte använda större fordon eller motorer än vad som krävs.

18 (19) 7. Upphandling och inköp Mål Ställa miljö- och klimatkrav i enlighet med landstingets miljömål vid upphandling och vid inköp genom att: Bedöma och precisera miljö- och klimatkrav vid upphandling med fokus på de områden som bedöms ha stor miljöbelastning eller klimatpåverkan. Ta miljö- och klimathänsyn i samband med inköp. Ställa krav på att landstingets miljömål efterlevs vid upphandling av tjänster som utförs av extern entreprenör - med fokus på tjänster som bedöms ha betydande påverkan på miljö eller klimat. Främja upphandling och inköp av närproducerade produkter, där så är möjligt. Insatser Miljökrav har ställts i alla utom en av de upphandlingar som genomförts under året och som bedömts ha stor miljöbelastning. Miljökrav ställdes på operationstextilier, förband, kemiska produkter, EKGelektroder, gardiner och avfallstransporter. Dentala förbrukningsmaterial räknas in som miljöbelastande men svårigheter fanns att få fram relevanta miljökrav. Reflektion Miljökrav ställs i regel i alla upphandlingar av produkter och tjänster där det bedöms relevant. Miljökraven anpassas efter varje upphandling för att få skarpa krav i proportion till produkten eller tjänstens miljöpåverkan. Uppföljning sker av miljökrav som ställs på de stora entreprenörerna som levererar tjänster till landstinget såsom fastighetsdrift, vaktmästeri, städ och kost. För produkter bedöms om kraven uppfylls i samband med utvärdering av anbuden. Ytterligare insatser kan ske för att följa upp ställda krav. Det finns potential att bli bättre på att ta miljöhänsyn i samband med inköp genom att öka informationen till landstingets verksamheter. Ett sätt är att förbättra informationen om bästa miljöval vid beställning av varor.

19 (19) 8. Utbildning och information Mål Samtliga medarbetare ska ha kännedom och kunskap om landstingets miljömål genom att: Information om landstingets miljömål och miljöarbete ska ske kontinuerligt. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds, anpassad efter verksamhetens behov. Varje verksamhet ska tillse att det finns en kontaktperson i miljöfrågor, som har möjlighet att utföra uppdraget inom ordinarie tjänst. Insatser För att informera om landstingets miljömål och inspirera till arbete har foldern Stoppa Onödan 2.0 getts ut. Under året har medarbetare inom FM centrum erhållit grundläggande miljöutbildning som ett led i införandet av certifierat miljöledningssystem. Ett antal informationstillfällen om miljöarbete har också skett på arbetsplatsträffar i verksamheterna exempelvis har medarbetare inom MTÖ fått information om att ställa miljökrav i upphandling. För att få mer kraft i verksamheternas miljöarbete har stödorganisationen för miljöfrågor setts över. Från och med år 2012 stärks stödorganisationen och det kommer att finnas fem säkerhets- och miljöcontroller i landstinget. På så sätt ges ett bättre stöd till verksamhetschefer som i sitt linjeansvar även ansvarar för miljöarbete. Reflektion För att kunna tänka i nya banor och hitta resurseffektiva och miljöanpassade lösningar behövs kunskap om miljöfrågor men även kunskap om hur verksamheten fungerar. Genom att framöver grundligare följa upp varje produktionsenhets miljöarbete i kombination med förbättrad och utökad organisation för stöd och rådgivning skapas ett systematiskt miljöarbete i hela organisationen.

20 (19) 9. Grundläggande miljöarbete Mål Miljölagstiftning och andra myndighetskrav utgör miniminivån för landstingets miljöarbete genom att: Tillse att det finns aktuella tillstånd och beslut för verksamheten. Ha fungerande egenkontroll enligt miljöbalken. Uppföljning genomförs av lagkrav inom miljöområdet samt landstingets miljömål. Insatser och resultat Landstingets sjukhus klassas som miljöfarliga verksamheter och omfattas av tillsyn. Under året har tillsynsmyndigheten 10 fattat nytt beslut för Universitetssjukhuset i Linköping (US) vilket innebär att reviderade krav ställs på verksamheten. Skärpta krav ställs på verksamhetens utsläpp till luft från destruktionsugn och lustgasanvändning. För utsläpp till vatten ställs krav om att kemikalierester ska minimeras och att dagvatten som kan innehålla oljerester ska renas. Nytt krav är också att tydliga rutiner för riskanalysarbete ska finnas. Under årets sista kvartal har periodisk besiktning skett på US som innebär att en oberoende besiktningsman granskar verksamhetens miljöarbete. De verksamheter som granskades var Onkologkliniken, Clinicum och fastighetsdrift (Dalkia). Verksamheten bedömdes bedrivas på ett från yttre miljösynpunkt tillfredställande sätt under förutsättning att de åtgärder som rekommenderas också vidtas. Exempel på åtgärder är att tillse att det finns dokumenterade rutiner för genomförande av riskinventeringar. Onkologiklinikens miljöarbete godkändes utan anmärkningar medan Clinicum bedömdes ha brister i kemikaliehanteringen på utbildningslaboratoriet. Åtgärder kopplat till fastighetsdrift var att införskaffa tättingar till utsatta dagvattenbrunnar och att förvara kemikalier så att de inte kan läcka ut till avlopp. Under år 2012 sker periodisk besiktning av miljöarbetet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och intern miljörevision på Lasarettet i Motala (LiM). För att följa upp verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet används en checklista, RH-check miljö. Checklistan innehåller kontrollfrågor kring lagreglerad egenkontroll, hantering av avfall och kemiska produkter men också miljöhänsyn avseende transporter och inköp. Av de verksamheter som delgett sina svar 11 är det 75 procent som uppfyller det som anses som landstingets miniminivå för miljöarbetet. Nästan var fjärde verksamhet uppger att berörda medarbetare inte känner till var skyddsinformation finns för de kemiska produkter som hanteras, trots att landstingets har ett datastöd för detta som nås från intranätet. Det som brister för de flesta verksamheter är ett strukturerat miljöarbete som innebär kunskap om verksamhetens miljöpåverkan och handlingsplaner för att nå landstingets miljömål. Reflektion I dag sker ingen detaljerad och systematisk uppföljning av vilket miljöarbete som bedrivs inom respektive produktionsenhet för att nå landstingets miljömål. För att analysera måluppfyllelse och resultat kommer från och med år 2012 uppföljning ske av produktionsenheternas systematiska miljöarbete med respektive produktionsenhetschef. Uppföljningen syftar också till att stödja i arbetet med att identifiera nya strategier och prioriteringar i verksamheternas miljöarbete. 10 Respektive kommuns miljö- och hälsoskyddskontor. 11 Svarsfrekvens om 50 procent vilket motsvarar 79 verksamhetsenheter.

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381

www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381 www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381 2014-03-25 2 (12) Innehåll SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 3 NATIONELLA JÄMFÖRELSER... 4 STYRNING SOM STÖDJER ETT SYSTEMATISKT MILJÖARBETE... 5 1. AVFALL...

Läs mer

Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ 2013-365

Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ 2013-365 Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ 2013-365 www.lio.se 2013-03-15 2 (24) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 STRATEGISKT MÅL... 6 1. AVFALL... 7 2. ENERGIANVÄNDNING... 9 3. FARLIGA ÄMNEN...

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus Ingår i Miljöledningssystem 14001 Titel: Miljöprogram - Capio St Görans Sjukhus.doc Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Britta Wallgren, VD Capio

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2013 2017

Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöarbetet i Landstinget Västmanland ska bidra till en minskad klimatpåverkan och en bättre folkhälsa Världens länder fick 1992 ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer