Förstudie Electric Car Region

Transkript

1 Förstudie Electric Car Region

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Förstudieupplägg... 4 Inventering potential elbilar... 5 Miljöbilspolicy... 6 Infrastruktur laddning... 6 Långsam laddning... 6 Semisnabb laddning... 7 Snabb laddning... 7 Framtida laddningsinfrastruktur... 7 Laddningsinfrastrukturgrupp... 8 Seminarium/utställning... 8 Elfordonsoffensiven... 9 Bilpool med flexibla hyrbilslösningar... 9 Taxi med elfordon... 9 Snabbladdningsstationer (2st)... 9 Visning Elbuss ECOMM... 9 Analys av elfordonsanvändningen (HiG) Elbilssalong Landstinget Gävleborgs Mobilityprojekt Samarbete med Landstingets Mobilityprojekt Introduktionskonceptet Utveckling infrastruktur Förslag till framtida projektsamarbeten för att skapa Symbioseffekter Slutsats/slutord Bilaga 1, Inventering av fordon

3 Sammanfattning Elfordon står inför sitt stora kommersiella genombrott i Sverige och internationellt. Projektet Shopping Circle visade genom sina testfamiljer och samarbetspartners att det går lika bra med elbil men visade också upp framtida affärsmöjligheter och bidrog till utvecklingen inom området. Förstudien ECR tar steget vidare från Shopping Circle och har analyserat hur den breda introduktionen med elfordon kan initieras och genomföras regionalt samt hur näringslivet kan utvecklas, detta tillsammans med olika samarbetspartners och brett över hela regionen. En viktig del av förstudien var att inventera fordonsinnehav och användningen av fordon i kommuner och kommunala bolag i regionen. Den offentliga sektorn behöver leda introduktionen av elfordon och skapa goda exempel samt att bygga ut en framtida laddningsinfrastruktur. Förstudien har visat på vikten av samarbete mellan olika projekt för att få en bred introduktion och samverkansvinster mellan olika aktörer. Flera projekt pågår eller är under uppförande men några nyckeldelar saknas. Det är framförallt genomförandet av ett introduktionskoncept där kommuner och kommunala bolag i regionen ska testa elfordon i sina ordinarie verksamheter med ordinarie personal samt att skapa ett aktivt arbete med utvecklingsfrågor kring elfordon och ett nätverk som arbetar aktivt med att förbereda framtida laddningsinfrastruktur ute i kommunerna. Förstudien har tagit fram ett underlag med projektupplägg och finansieringsförslag för fortsatt arbete med frågorna. För att använda förnybara bränslen som drivmedel i hela regionen så är elfordon idag det enda reella alternativet. Det krävs ett normalstort vindkraftverk för att producera all el som behövs om regionens alla kommuner och kommunala bolag byter ut sina fordon till elfordon. För den enskilda konsumenten så behövs det m 2 solceller på egna fastigheten för att producera all el som behövs för ca 1500 mils körning med en elbil. Det ger en unik möjlighet att producera förnybart drivmedel lokalt och regionalt för den kommande fordonsomställningen. Framtidståget är på väg att lämna stationen men det finns fortfarande goda möjligheter att stiga på och ta en bra plats. Mattias Gustafsson Lars-Åke Skjöld 3

4 ECR Slutredovisning Bakgrund Elfordon står inför sitt stora kommersiella genombrott, både i Sverige och internationellt. Samhållet står inför en stor utmaning när elfordonen blir fler och fler men också stora möjligheter. Förutom de direkta miljövinsterna så finns goda möjligheter för det lokala och regionala näringslivet att utvecklas. Gävleregionen var tidigt ute med att undersöka framtidens användning av elfordon genom projektet Shopping Circle. Projektet visade genom sina testfamiljer att det går lika bra med elbil (slogan som användes i projektet och som myntades av en testfamilj). Projektet visade också upp en möjlighet med den nya tekniken och bidrog till utveckling inom teknikområdet. Med regeringens kraftfulla mål om en fossiloberoende transportsektor 2030 samt lokala och regionala mål som snarare påskyndar regeringens målsättning så kommer fordonssektorn behöva stora strukturella förändringar samt använda drivmedel från förnybara bränslen. Gävle Energi initierade projektet Shopping Circle och efter avslutat projekt lades grunderna för ett genomförandeprojekt. Denna slutrapport är resultatet av förstudien till genomförandeprojektet, ECR Electric Car Region. Förstudien är finansierad av Region Gävleborg samt Gävle Energi, Sandviken Energi, Gavlegårdarna, Hofors Elverk, Midroc Electro, AQ Park o Print, Swedbank, Gävle Taxi, Högskolan i Gävle, Gävle kommun Tekniska kontoret och Söderhamn Nära. Syfte Vid ansökningstillfället beskrevs syftet med projektet såsom: Projektet skall stimulera till implementering av elbilar och andra elfordon i Gävleborgsregionen under en 3-årsperiod så att den positiva utvecklingen av produkter och tjänster för elfordon vidmakthålls till gagn för näringslivsutvecklingen i regionen. Detta ska ske genom att dels lämna bidrag till anskaffning av elbilar, dels stimulansåtgärder i form av informations- och kommunikationsaktiviteter. Förstudieupplägg Då supermiljöbilspremien och Elbilsupphandlingen har införts som nationella stimulanser för anskaffning av elfordon så finns inget incitament för att ytterligare subventioner lokalt utan förstudien har inriktat sig på att analysera utmaningar för introduktionen samt skapa ett koncept för hur den breda introduktionen kan genomföras samt hur näringslivet kan utvecklas, detta tillsammans med olika partners och brett över hela regionen. Initialt i förstudien så drogs riktlinjerna upp för genomförandet av förstudien. Prioriterade områden att undersöka vidare listades och förankrades i en bildad styr-/referensgrupp. Styr-/referensgruppen bestod av deltagare från alla finansiärer inklusive Region Gävleborg. Förstudieupplägget kan kortfattat sammanfattas enligt blockschemat nedan. 4

5 Bild 1: Ett blockschema över förstudieupplägget Slutrapporten avslutas med ett genomförandekoncept med finansieringsförslag samt en struktur för samverkan med andra närliggande projekt, allt för att åstadkomma en bred introduktion av fordon i hela regionen med tillhörande utveckling av produkter och tjänster. Inventering potential elbilar Elfordonsintroduktionen står inför stora utmaningar. Det finns idag i stort inga elfordon av modernt snitt ute på vägarna. Utvecklingen går mot att det är de etablerade bilmärkena som presenterar nya elfordon och i slutet av 2012 och under 2013 kommer flera nya modeller att presenteras på marknaden. Det är då viktigt att initialt skapa goda exempel och att elfordon visar att de är ett fullgott alternativ i samhället och de verksamheter de används i. Den offentliga verksamheten som kommuner, kommunala bolag etc. har en god möjlighet att direkt ta till sig elfordon i verksamheten. Generellt har kommuner och kommunala bolag en relativt stor bilpark och användningsområdena för fordonen skiftar brett. Det bör därmed finnas många användningsområden där elfordon passar redan idag. För att få en överblick hur fordonssituationen ser ut i regionen så har förstudien genomfört en inventering i regionens kommuner vilka fordon som finns, hur de används, körsträcka samt hur stor del av fordonen som är miljöbilar. Undersökningen gjordes i form av enkäter men personlig kontakt har funnits med alla kommuner. Fokus har varit på personbilar och lättare transportfordon, dvs. fordon där det redan idag och i en nära framtid finns bra alternativ med elfordon. Från enkätsvaren kan följande noteras: Antalet ägda och leasade bilar hos kommunerna i länet uppgår till ca 1550st. Bilarna är till största delen medelstora personbilar ca 50%. Även andelen s.k. hantverkarbilar är stor, ca 20%. Andelen bilar med fyrhjulsdrift är ca 8%. Den genomsnittliga körsträckan är ca 5 mil per arbetsdag (beräknat på att antalet dagar då bilarna används är 300). Mycket få bilar körs mer än 10 mil per 5

6 dag. I glesbygdskommunerna är körsträckorna i regel längre än i de större kommunerna. Vid samtal med bilpoolsansvariga framgår att andelen dieselbilar ökar mest. Detta beror på den rådande miljöbilsklassningen där numera många dieselbilar är miljöbilar! En annan notering är att de anställdas krav på automatväxlade och/eller fyrhjulsdrivna bilar ökar. Av det totala antalet inventerade fordon är ca. 30 % miljöbilar enligt nuvarande definition. Motsvarande siffra för 2010 var 20% enligt rapportering till Energimyndigheten. Detta skulle kunna tolkas om att ökningen av andelen miljöbilar är stor mellan 2010 och Vi vill betona att kvaliteten i underlaget inte är sådan att man kan dra andra slutsatser av detta än att trenden går åt rätt håll, men sakta! Se bilaga 1 för mer detaljerad information om inventeringen. Inventeringen visar att elfordon kan användas i kommuner och kommunala bolags verksamhet i stor utsträckning. Den dagliga körsträckan är generellt inte ett problem och finns bara ett ladduttag över natten så hinner fordonet laddas fullt och kan användas nästa dag. Miljöbilspolicy Förstudien hade som mål att på samma sätt som inventeringen av fordon identifiera vilka policys och andra styrmedel som finns ute i kommunerna för främjande av miljöfordon. Det visade sig dock snabbt att det generellt finns olika former av mål, styrning och policys men att de tyvärr efterföljs i ringa omfattning. Förstudien har inte fördjupat sig inom området då det främst är en politisk fråga. Infrastruktur laddning När elfordon ökar i antal behöver laddningsinfrastrukturen utvecklas i regionen. Alla vanliga elfordon idag har en inbyggd laddare eller laddsladd med laddare som kan kopplas till det vanliga elnätet. Då klarar fordonet att laddas över natten. I takt med att antalet fordon ökar så kommer också krav finnas på att kunna ladda fordonet snabbare. Det finns idag tre olika sätt att ladda ett elfordon. Långsam laddning Nattladdning eller laddning när inte fordonet används. Det kräver att fordonet står stilla och är kopplad till laddningen under längre period. Fungerar utmärkt för den enskilda fastighetsägaren eller t.ex. dagverksamhet i kommuner och kommunala bolag. Möjligt i jordat hushållsuttag En-fas uttag, spänning 230 V, säkring 10/16A Laddeffekt mellan 2,3 3,7 kw En timmes laddning ger 1-2 mils körsträcka 6

7 Semisnabb laddning En laddningsteknik som framförallt diskuteras/används bland de europeiska biltillverkarna är semisnabb laddning. Tekniken kan använda den befintliga infrastrukturen och har laddelektroniken internt i fordonet. Kräver antingen tre-fasuttag eller högre säkringar Vid tre-fasuttag, 16A, blir laddeffekten ca 11 kw En timmes laddning ger 3-5 mils körning Tekniken kan mycket väl använda tre-fasuttag och högre avsäkring än 16A för att ytterligare minska laddtiden. Vid t.ex. resor för möten mellan Gävle och Söderhamn säkerställer semisnabb laddning att nuvarande elbilar klarar sträckan om laddningsmöjligheter finns under mötet. Snabb laddning Det finns ingen definition på vad som räknas som snabb laddning. Dock kan man anta en definition som att laddningen ska gå så snabbt att den som laddar fordonet ska vara beredd att stå kvar vid fordonet eller i dess direkta närhet under laddning. Det kräver stora laddeffekter, upp till 250 kw. Det kräver i sin tur laddare som är för stora, tunga och dyra för att ha ombord på fordonet och därför utgör separata laddstationer utanför fordonet. Separat laddare utanför fordonet Laddtiden ej längre än att den som laddar väntar vid eller i fordonets direkta närhet Laddeffekter upp till 250 kw Information om laddningsteknikerna är delvis hämtat från informationsskriften Laddningsinfrastruktur för elfordon, Svensk Energi. Framtida laddningsinfrastruktur Hur det framtida behovet av laddningsinfrastruktur kommer att gestalta sig är en fråga som idag är omöjlig att svara på. Det är dock viktigt att kommuner redan idag planerar för den framtida laddningsinfrastrukturen och förbereder parkeringar, fastigheter etc. vid ny-, om-, eller tillbyggnad. Några behov är enkla att förutse, t.ex. pendlingsparkeringar. Där kan man anta att behovet kommer att täckas med långsamladdning och en kombinerad motorvärmare/laddstolpe klarar att täcka de behoven. Det är dock viktigt att vid planering av pendlingsparkeringar förbereda kabeldragning redan idag och/eller att dimensioner på kanaler och annan elutrustning anpassas efter de effekter som kan komma att krävas i framtiden. På samma sätt behöver en planering/diskussion/information ske ute i kommunerna så att inte utbyggnaden av laddningsinfrastruktur bromsas på grund av att inte diskussionerna funnits och därmed inga förberedelser finns gjorda för laddningsinfrastruktur. 7

8 Laddningsinfrastrukturgrupp I förstudien har några initiala steg tagits för att skapa en diskussion kring framtida laddningsinfrastruktur. En grupp bestående av tillverkare/leverantörer, representanter för Gävle kommun och Högskolan i Gävle har träffats och diskuterat frågan. Varje tillfälle har också externa deltagare presenterat ett temaområde, t.ex. representanter från ABB och Park and Charge samt Peter Herbert från Vattenfall Utveckling. Övriga kommuner har varit inbjudna men inte deltagit. Ett av problemen är att det oftast saknas en kontaktperson för laddningsfrågor och att det är en bisyssla till en annan ordinarie tjänst. Då tenderar frågan att bli just en bisyssla med låg prioritet. Diskussionerna i gruppen har visat på att frågan är viktig och att det finns många frågor som behöver lyftas och diskuteras vidare. Gruppen kan också vara en bas för en framtida produktutveckling inom laddningsinfrastruktur där tillverkare/leverantörer diskuterar problem och frågeställningar med användare och ansvariga inom t.ex. kommuner. Vid ett framtida genomförandeprojekt är det viktigt att gruppen fortsätter att träffas och diskussionerna utvecklas och deltagarna representerar hela regionen. Seminarium/utställning Förstudien hade ett formellt avslut med ett elbilsseminarium vid Läkerol Arena Drygt 100 deltagare tog del av den senaste utvecklingen inom elfordonstekniken på förmiddagen. Under dagen var det också en utställning med de idag lämpliga och kommersiellt tillgängliga elfordonen för målgruppen och efter lunch var det också provkörning av dem. Programmet för elbilssalongen visas nedan: Samling, registrering, kaffe, Moderator Johan Almesjö Inledning, Mats Törnkvist, Regiondirektör, Per Laurell, vd Gävle Energi AB Presentation av resultatet av förstudie ECR, Mattias Gustafsson, projektledare Lars-Åke Skjöld, Pålvikens Konsult Elbilens roll i framtidens samhälle, kvinnornas betydelse, Jessica Alenius, vice vd, Bil Sweden Laddningsinfrastrukturens utveckling, Henrik Wingfors, Svensk Energi Robert Ljung, Högskolan i Gävle Rast, förfriskningar, utställning Erfarenheter från 2 års användning av elbil, Lennart Lindgren Min kommuns väg mot förnybara drivmedel, Jörgen Edsvik, ordförande i Byggnads- och Miljönämnden i Gävle, Sven Erik Linderstam, kommunalråd, Söderhamn Paneldiskussion, Alla föreläsare Avslutning och lunch Upphandling av bilar med förnybara drivmedel, För bilpoolansvariga och upphandlare Elbilssalongen sammanfattas som mycket lyckad och det planeras också att hållas ytterligare ett elbilsseminarium 2013, plats för arrangemanget är inte beslutat. Då kommer en bredare inriktning att hållas och bl.a. föreslås mindre elfordon som cyklar och mopeder ingå. 8

9 Elfordonsoffensiven Under elkraftsbranschens organisationsparaply har en gemensam ansökan med olika partners tagits fram och beslut om medfinansiering har beviljats av Energimyndigheten. Partners i ansökan är: Gävle Energi, Power Circle, MälarEnergi, Jämtkraft, Falu Energi och Vatten samt High Voltage Valley. De olika partners har i sin tur olika samarbetspartners i vardera geografiska område. Gävle Energi har varit den aktiva parten i arbetet med Elfordonsoffensiven från vår region. Dock har inriktningen varit ett regionalt projekt och diskussionerna/arbetet har främjat en alternativ projektägare/ledare. De olika delmomenten som har fått medfinansiering är: Bilpool med flexibla hyrbilslösningar Taxi med elfordon Snabbladdningsstationer (2 st) Visning elbuss ECOMM Analys av elfordonsanvändning (HiG) Elbilssalong Bilpool med flexibla hyrbilslösningar En av elbilens stora utmaningar är räckvidden innan laddning. Även om ett fåtal resor för en normalfamilj är längre än 5 mil så är flexibiliteten viktig för fordonsanvändandet. För att verkligen skapa en unik flexibilitet så knyts till elbilen ett förmånligt hyresavtal på långfärdsbil och andra fordon som lätt lastbil och minibuss. Det skulle medföra att elbilen som poolbil har en större flexibilitet än ett vanligt fordon bara bokning och framkörning/hämtning av det kompletterande fordonet är enkelt och smidigt. Initiala diskussioner finns med Gavlegårdarna och fordonsuthyrare. Konceptet är öppet för flera aktörer och tanken är att det ska testas i hela regionen, även företagsbilar är aktuella. Taxi med elfordon Gävle Taxi är beredd att prova en elbil i ordinarie taxiverksamhet. Ett krav är dock att snabbladdningsmöjligheter finns i närheten av Gävle Taxis lokaler. Snabbladdningsstationer (2st) Det finns två snabbladdningsstationer medtagna i projektet. En av dem behövs i samband med Taxiverksamheten. Snabbladdningsstationen uppföres i samarbete med Gävle Energi, Gävle Taxi samt eventuellt någon intressent inom laddningsområdet. Den andra laddstationen är inte destinerad i ansökan och samarbetsform samt plats behandlas vidare i projektet. Visning Elbuss ECOMM ECOMM är en internationell konferens om Mobility Management kommer konferensen att hållas i Gävle. Under konferensen kommer deltagare och andra besökare att behöva förflytta sig och det helst på ett miljövänligt sätt. Diskussioner finns att hyra in en elbuss med tillhörande snabbladdningssystem och skapa en tillfällig busslinje till 9

10 konferensområdet från innerstaden. Kontakter är tagen med bussleverantör samt ansvariga för ECOMM konferensen. Analys av elfordonsanvändningen (HiG) Högskolan har erfarenheter av analyser av användningen av elfordon från tidigare projektet Shopping Circle. Tanken är att de kunskaperna ska användas samt att analysen ska breddas till att även innefatta riskanalyser vid eldrift mm. Var finns barriärerna för en storskalig introduktion och vad behöver utvecklas. Vad är egentligen bara hörsägen och vad är reella problem? Högskolan kommer att få en roll hos alla samarbetspartners i projektet. Elbilssalong Utåtriktad kommunikation är prioriterat i projektet och i diskussionerna har en elbilssalong i varje deltagares (Elfordonsoffensivens) hemkommun diskuterats. Tanken är att ha ett gemensamt tema och dra nytta av varandras material och samordna bokning av bilar etc. I Gävle har en Elbilssalong genomförts under trafikantveckan Under trafikantveckan 2013 planeras ytterligare en elbilssalong att hållas och där är platsen än så länge en öppen fråga. Landstinget Gävleborgs Mobilityprojekt Landstinget har initierat ett projekt som startade i september Projektet består främst av tre ben. De två första, Resfria möten och hållbar skolmiljö berör inte elfordonsfrågan i stort. Det tredje benet som handlar om en kompetensresurs mellan inköpare/kommunala organisationer och Inköp Gävleborg är dock högintressant. Inventeringen gjord i förstudien ECR visar tydligt på problematiken med fordonsansvariga som generellt saknar möjlighet att ta del av senaste informationen och teknikutvecklingen kring fordon samt vilka möjligheter som finns i gjorda upphandlingar. Resursen kompletterar övrigt arbete med elfordon ute i regionen väl och skapar en kunskaps- och informationsresurs som aktivt kan jobba med frågorna i kommunerna och stärka organisationerna i frågan. Samarbete med Landstingets Mobilityprojekt För att erhålla ett starkt elfordonsprojekt är det viktigt att det finns en kontinuerlig verksamhet ute i regionen. Personen/personerna behöver kontinuerligt lyfta fram elfordon som ett alternativ, vara påläst på teknik och ekonomi samt introducera elfordonen i verksamheterna och visa på goda exempel. Att introducera elfordon i verksamheten är den kanske enskilt viktigaste pusselbiten i elfordonsutvecklingen. Detta för att snabbt få fordon som rullar i hela regionen och därmed visa på fördelar och överbrygga utmaningar, dvs. skapa goda exempel som kan replikeras. Ett introduktionskoncept för att få ut elbilar i den kommunala verksamheten kan vara upplagt enligt introduktionskonceptet. Introduktionskonceptet Ett samarbete skapas med leverantörer av elfordon och ett antal fordon leasas/hyrs för att nyttja i introduktionskonceptet. De fordon som redan finns i kommuner eller kommunala bolag nyttjas också lokalt i den kommunen (om möjlighet finns). Observera att det inte avser Think-bilarna som finns i Gävle och Sandviken utan elfordon av modernt snitt. Regionens 10

11 kommuner och kommunala bolag får sedan leasa dessa i en kortare period för utvärdering i den befintliga organisationen. Det kan t.ex. vara Ockelbo kommun som i 2 veckor använder bilen i hemtjänsten samt 2 veckor som poolbil i tekniska organisationen. All användning dokumenteras och analyseras av Högskolan samt att kommunen internt analyserar möjligheter och behov. I Gävle kommun är behovet av antal fordon större och ska alla förvaltningar kunna testa elfordon i sin egen verksamhet kan t.ex. befintliga bilar hos t.ex. Gavlegårdarna nyttjas en kortare tid tillsammans med övriga fordon. Detta naturligtvis om Gavlegårdarna har möjlighet att undvara fordonen en kortare tid. Kan man på detta sätt få tillgång till t.ex. 5-7 elbilar under 3-5 månader så erhålls en unik möjlighet att introducera elfordon i hela regionen. Användningen av elfordonen och högskolans utvärdering kan kombineras med lokala elbilssalonger där teknik och ekonomi diskuteras samtidigt med vikten av att planera en framtida laddningsinfrastruktur, allt för att skapa en plattform och ett kontaktnät lokalt där frågan kan behandlas vidare. Landstingets Mobilityprojekt kommer att under 2012 finansiera framtagandet av konceptet med samarbetspartners samt framtagandet av en genomförandeplan för 2013 och Finansiering av genomförandet saknas dock i dagsläget. Utveckling infrastruktur Det kommer troligtvis aldrig att tillverkas elfordon i Gävleborg men för tillverkning och distribution av laddningsinfrastruktur finns det flera företag etablerade. Det finns expertis inom t.ex. batteriområdet och laddningteknik etc. Under förstudiens gång har företag kontaktats men även företag har kontaktat ansvariga för förstudien för att diskutera ett framtida samarbete. Det finns ett starkt intresse att utveckla infrastruktur och produkter för elfordon men en sammanhållande kraft saknas idag. Det är viktigt att en samlingspunkt finns i regionen där användare/köpare kan träffa tillverkare/entreprenörer/utvecklare för diskussion och erfarenhetsutbyte. Samlingspunkten skapas i delprojektet Infrastrukturgruppen Förslag till framtida projektsamarbeten för att skapa Symbioseffekter Genom att kombinera demomöjligheterna i Elfordonsoffensiven tillsammans med Landstingets Mobilityprojekt och framtagandet av introduktionskonceptet finns en bra bas att driva utvecklingen framåt men en sista pusselbit saknas. Det är viktigt att hela bredden finns i arbetet och att näringslivet får en aktiv roll i genomförandeprojektet. Delprojektet Infrastrukturgruppen ska samla alla samarbetspartners och skapa en arena där dialoger mellan aktörerna blandas med kunskapshöjande åtgärder och att ett nätverkande bildas i hela regionen, egentligen den tidigare laddningsinfrastrukturgruppen men med en bredare inriktning på arbetet samt att hela regionen ska vara aktiv. Delprojektet ska också ansvara för att laddningsinfrastrukturfrågorna behandlas som en regional fråga där representanter från hela regionen diskuterar problematiken och förankrar prioriterade tankesätt och åtgärder lokalt ute i kommunerna. Delprojektet ska också säkerställa att lämpligt informationsmaterial finns att tillgå lokalt. 11

12 Gruppen ska vara delaktig under genomförandet av introduktionskonceptet och delta i de olika aktiviteterna ute i kommunerna. En ansökan om medfinansiering tas fram och skickas till region Gävleborg, delprojektet namnges som delprojekt utveckling som arbetsnamn men delar av arbetet sker också inom delprojekt introduktionskonceptet. En schematisk bild av de olika delmomenten visas nedan. De inringade delarna är direkt aktiv inom elfordonsutvecklingen och övriga är delaktiga i ringa omfattning men ändå en viktig pusselbil i miljöfordonsutvecklingen. Bild 2: En schematisk bild hur miljöfordonsutvecklingen i Gävleborg kan samverka. De inringade delprojekten är direkt aktiva inom elfordonsutvecklingen. Slutsats/slutord Arbetet framöver med Elfordonsutvecklingen i Gävleborgs län börjar falla på plats. De delprojekt som är kvar att lösa organisatoriskt och finansiellt är genomförandet av introduktionskonceptet samt delprojekt utveckling. Det är av yttersta vikt att även dessa delmoment kan genomföras och tillsammans med övrigt arbete skapa en bredd som ger samhället goda förutsättningar till en bra introduktion av elfordon. Biogasutvecklingen är viktig men för att använda förnybara bränslen i hela regionen så är elfordon idag det enda alternativet. Biogasproduktionen kommer att byggas ut framöver men det finns inget motsatsförhållande mellan alternativen, tvärtom så krävs att båda teknikerna utvecklas parallellt för att klara de uppsatta miljömålen, regionalt som nationellt. Det krävs ett normalstort vindkraftverk för att producera all el som behövs om regionens alla kommuner och kommunala bolag byter ut sina fordon till elfordon. För den enskilda konsumenten så behövs det m 2 solceller på egna fastigheten för att producera all el 12

13 som behövs för ca 1500 mils körning med en elbil. Det ger en unik möjlighet att producera drivmedlet lokalt och regionalt för fordonsomställningen. Kan samtidigt länets företag utvecklas och vara en del av utvecklingen inom elfordon och laddningsinfrastruktur så öppnas en stor marknad nationellt men också internationellt. Framtidståget är på väg att åka men det finns fortfarande goda möjligheter att stiga på och ta en bra plats. 13

14 Bilaga 1, Inventering av fordon Projekt förstudie Electric Car Region Redovisning av genomförd inventering av Gävleborgs läns kommuners fordon 1. Delprojektets syfte, bakgrund och genomförande a. Syftet Detta delprojekt har kartlagt den offentliga verksamhetens egna fordonsinnehav, andel miljöbilar och körsträckor mm i Gävleborgsregionen. Förstudien ska ta fram underlag för hur el- och biogasbilar kan användas i den kommunala verksamheten som förebild för andra! Avsikten är att göra det möjligt för det offentliga att visa vägen när det gäller att åstadkomma en fossilfri transportsektor snarast möjligt eller till de tidpunkter som satts upp för länet och respektive kommuner. b. Bakgrund Transportsektorn i Sverige står för ca 40 % av de klimatförstörande utsläppen. Personbilsflottan består av ca 4,5 miljoner fordon, varav 11 % utgörs av miljöbilar så som de nu definieras. Detta innebär inte att dessa ca bilar är drivna med förnybara drivmedel. Den andelen är mycket låg i nuläget! Ökningen av andelen miljöbilar är svag och f n drivs ökningen av övergång till mindre bensin och dieseldrivna bilar. Situationen torde inte vara annorlunda i Gävleborgs län. De nationella målen innebär att 10 % fordonen ska drivas med förnybara drivmedel år De regionala målen för transportsektorn innebär att länet ska vara CO2-neutralt 2030 och att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 20% år 2020 (av Länsstyrelsen remitterat förslag till mål)! c. Inventeringen Projektet har under januari 2012 skickat ut en enkätförfrågan med svarsmall till alla kommuner i länet, Landstinget och några statliga myndigheter. Inriktningen har varit att få reda på antalet fordon (personbilar och lätta lastbilar/minibussar) som kommunerna äger/leasar, deras körsträcka och andelen miljöbilar! 2. Delprojektets resultat a. Enkäten Från enkätsvaren kan följande noteras: Antalet ägda och leasade bilar hos kommunerna i länet uppgår till ca 1500st. Bilarna är till största delen medelstora personbilar ca 50%. Även andelen s k hantverkarbilar är stor, ca 20%. Andelen bilar med fyrhjulsdrift är ca 8%. Den genomsnittliga körsträckan är ca 5 mil per arbetsdag (beräknat på att antalet dagar då bilarna används är 300). Mycket få bilar körs mer än 14

15 10 mil per dag. I glesbygdskommunerna är körsträckorna i regel längre än i de större kommunerna. Vid samtal med bilpoolsansvariga framgår att andelen dieselbilar ökar mest. Detta beror på den rådande miljöbilsklassningen där numera många dieselbilar är miljöbilar! En annan notering är att de anställdas krav på automatväxlade och/eller fyrhjulsdrivna bilar ökar. Av det totala antalet inventerade fordon är 30 % miljöbilar enligt nuvarande definition. Motsvarande siffra för 2010 var 20% enligt rapportering till Energimyndigheten. Detta skulle kunna tolkas om att ökningen av andelen miljöbilar är stor mellan 2010 och Vi vill betona att kvaliteten i underlaget inte är sådan att man kan dra andra slutsatser av detta än att trenden går åt rätt håll, men ganska sakta! 1200 Antal miljöbilar Av Gävleborgs kommuners 1548 bilar Fordonstyp Miljöbil % Personbil Lätta fordon Lastfordon 15

16 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Mil/arbetsdag Den genomsnittlig körsträckan för Gävleborgs kommuners bilar är ca 5,0 mil/arbetsdag Mil/arbetsdag b. Resultatredovisning för kommunerna Projektet har fått enkätsvar från alla kommuner. Det totala antalet fordon uppgår till 1548 st. Redovisningen har i de flesta fall kunnat samordnas med den årliga redovisning som kommunerna gör till Energimyndigheten för energieffektiviseringsstödet Vi saknar i redovisningen vissa uppgifter, främst svar beträffande kommunernas bedömning av möjligheterna att ersätta befintliga bilar med el- eller biogasbilar! Av denna anledning väljer vi att endast redovisa andelen miljöbilar per kommun nedan! 16

17 70% Andel miljöbilar 60% 50% I genomsnitt 30% 40% Miljöbilar 30% 20% 10% 0% c. Landstinget Landstinget Gävleborg har valt att inte äga eller leasa sina fordon. Istället har Landstinget upphandlat sina bilar i två grupper, korttidshyrda fordon (bilpool genom biluthyrningsföretag) respektive långtidshyrda fordon (levereras av bilföretag) 286 st varav 219 st miljöbilar (77%). 3. Delprojektets slutsatser a. Kommunerna äger/leasar många fordon. Användningen är skiftande från tillfälliga tjänsteresor till att bilen är ett arbetsredskap i t ex hemtjänsten, tekniska verksamheter eller bostadsföretaget för att snabbt kunna komma till sina många olika kunder. b. De genomsnittliga körsträckorna är korta. Mycket få bilar går längre sträckor! Den genomsnittliga körsträckan för de ca 1500 bilarna är 5 mil per dag, vilket innebär att i princip alla dessa bilar skulle kunna ersättas med dagens och kommande elbilar. De elbilar som finns och nu introduceras på marknaden har normalt en räckvidd på ca 15 mil. Även om räckvidden reduceras vintertid är det fullt rimligt att elbilar klarar kommunernas regelbundna transporter under hela året! Detta gäller såväl personbilar som lätta fordon för hantverkare eller motsvarande. Vi relaterar här till elbilar eftersom de kan drivas med förnybar el om kommunen köper in sådan. Ett alternativt förnybart drivmedel som t ex biogas finns inte tillgängligt på relativt lång sikt i hela länet, varför elbilar får ses som huvudalternativet där biogas inte finns! c. Miljöbilsandelen i länet enligt nuvarande definition är låg - 30%! Genomsnittet för samtliga kommuner i landet är 62%. 17

18 d. Kommunernas organisation för sina fordon varierar mycket. Några kommuner har valt att hålla ihop sina fordon under en gemensam hatt, medan de flesta har ett decentraliserat ägande och drift/underhåll av fordonen. Av vår undersökning framgår att de kommuner som har en sammanhållen organisation för fordonen också har den högsta miljöbilsandelen! De har också kommit längre när det gäller styrning på såväl bilanskaffning som underhåll och avveckling. e. Vem påverkar bilpoolernas innehav starkast? Vid samtal med bilpoolsansvariga framgår att kraven från de som ska använda bilarna ökar. Detta gäller framför allt komfort, framkomlighet och säkerhet. Miljöaspekten betonas inte på samma sätt från användarhåll. Detta uppfattar vi som ett stort informations- och utbildningsbehov samt en styrningsfråga för flera kommuner när det gäller att nå miljömålen! 4. Process för att nå målen a. Ett problem är att målen ofta inte är konkreta. Ett kommunmål borde handla om andelen miljöbilar av kommunens egna fordon. Det skulle förenkla uppföljningen och förtydliga kommunikationen med de anställda! b. Vad är det som styr utvecklingen inom kommunerna? Vi har funnit att det inte är miljömedvetenhet/inriktning. Endast i mindre omfattning ekonomiska realiteter utan främst bekvämlighetsfaktorer, komfort och säkerhet. En del av orsakerna till att länet ligger lågt när det gäller andelen miljöbilar i kommunernas bilflottor är svag styrning mot miljömålen, information och utbildning av anställda i varför kommunen borde anskaffa och använda miljöbilar i verksamheten. c. I vår undersökning har vi konstaterat att de små kommunerna Ovanåker och Ockelbo har bra samordning och inriktning mot miljöbilar! Även Hudiksvall har sedan länge en sammanhållen funktion för fordon och tydlig miljöinriktning! d. Landstingets uppläggning där man upphandlar en funktion (eller kanske två olika funktioner kort och långtidshyrning) snarare än att äga/leasa sina bilar är intressant och väl värd för kommunerna att studera. Landstinget har avsevärt högre miljöbilsandel trots att avtalen löper på 3 år! En samordning av kommunala upphandlingar kopplat till Landstingets avtal alternativt tecknande av hängavtal med Landstingsavtalet vore kanske något att överväga! e. Internprissättning. Vi har inte studerat denna närmare. Dock har vi noterat att man kan påverka användningen av bilpoolbilar genom en prissättning som skulle stimulera till användning av miljöbilar/bilar drivna av förnybara bränslen som elbilar. En övergång till priskalkylering med längre tider (ex vis 8 år) skulle gynna dessa fordon! 18

19 f. Skaffa någon/några elbilar i varje kommun i länet för att prova och visa att det fungerar! 5. Sammanfattning a. Nuläget är dåligt! 30% miljöbilar är mindre än hälften av genomsnittet av kommunerna i Sverige! b. Målen behöver konkretiseras! Bestäm vilket år andelen miljöbilar ska vara 100% - alternativt hur stor andel av fordonsflottan som ska drivas av förnybara drivmedel! c. Vägen dit går igenom successiva anskaffningar i beslutad riktning, uppföljning samt information och utbildning till de anställda! d. Visionen skulle kunna vara att andelen miljöbilar utgör 100% år 2020 samt att andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel utgör x% 2020! 19