Miljöledningsredovisning 2013 för Lunds kommun

Transkript

1 Miljöledningsredovisning 2013 för Lunds kommun Denna redovisning är en sammanfattning av utvalda delar av Lunds kommuns förvaltningars miljöredovisningar. Den innehåller många konkreta exempel på vad som är på gång i kommunens miljöarbete och kan därför med fördel användas som idékatalog och inspiration. Sammanfattande bedömning I redovisningen framgår det att mycket gott miljöarbete genomförs med stort engagemang i den kommunala organisationen. Intresset är glädjande med tanke på de utmaningar vi står inför på miljö- och klimatområdet. Under 2013 har miljöarbetet gjort framsteg på ett flertal områden och ett antal mål uppfyllts gällande matavfall, ekologisk mat, rättvist handlade produkter samt miljöcertifierade skolor och förskolor. Dock finns det mycket kvar att göra och vi får inte slå oss till ro. Under 2013 fortsatte arbetet med revideringen av LundaEko, kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling. Lund på trettonde plats i Sverige 2013 Lunds kommun kom 2013 på 13 plats i tidningen Miljöaktuellts ranking av Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv (2011; 1 plats, 2012; 8 plats). Bedömningen bygger på ett flertal undersökningar och miljörankingar dels från Miljöaktuellt, dels från olika aktörer som bland andra Naturskyddsföreningen, Gröna bilister och Ekomatcentrum. Lunds placering bygger på parametrar som hur stor andel av tjänstebilarna som är miljöbilar, att vi är en Fairtrade City och hur stor del av kommunens matinköp som är ekologiskt. Andra saker man tittat på är att vi har miljöprogram, klimatmål, miljöledningssystem, miljöinriktad översiktsplan, energieffektivt byggande och naturskola. Bedömningsgrunderna har varierat något mellan åren. Den kommunala organisationens miljöledningsarbete Under 2013 har stora satsningar gjorts inom energieffektivisering, transporter, mat, samhällsplanering, återvinning och pedagogik. Alla 15 förvaltningar och bolag i kommunen har godkänts vid extern miljörevision. Renhållningsverket och Kraftringen är dessutom certifierade enligt ISO Lunds Kommuns Parkerings AB har under året klarat en extern revision för första gången. Externa miljörevisioner med lyckat resultat Efter att en förvaltning klarat en extern miljörevision omrevideras förvaltningen cirka vart tredje år. Under 2013 har fyra externa omrevisioner genomförts. ISO certifierade miljörevisorer har reviderat förvaltningarnas miljöarbete mot Lunds krav på miljöledningssystem. Serviceförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret klarade alla sina respektive omrevisioner.

2 Nyckeltalen ger färdriktningen Förvaltningarna redovisar miljönyckeltal i sina årsanalyser. De gemensamma nyckeltalen är: Koldioxidutsläpp från transporter Grad av källsortering Förbrukning av fordonsbränslen (bensin, diesel, gas och etanol) Utöver dessa väljer varje förvaltning lämpliga nyckeltal utifrån sina betydande miljöaspekter. Hög miljökompetens i kommunen Varje förvaltning har en miljöledningsorganisation bestående av miljösamordnare och arbetsgrupp. Totalt finns cirka 130 personer i förvaltningarnas miljöledningsgrupper. Kommunkontoret har under året erbjudit handledning, rådgivning och miljölednings-, internrevisions-, tema- och breddutbildningar samt utbildning om lagar och kommunala krav till alla förvaltningar och kommunala bolag. Dessutom finns ett miljösamordnarforum, som träffades 3 gånger under året, där miljösamordnarna träffas och kan utbyta erfarenheter och goda idéer skapades även en miljögrupp som träffades angående miljöfrågor rörande Kristallen. Utöver miljöledningsgrupperna finns det drygt 600 miljöombud, vars uppgift är att vara resurspersoner i miljöarbetet på arbetsplatserna. Kommunkontoret har erbjudit grund- och fortbildningsutbildningar för miljöombuden, samt skräddarsydda utbildningar för olika målgrupper. Utbildning om fair trade och ekologisk mat har ordnats för pedagoger inom förskolan och grundskolan i samarbete med Naturskolan. Förvaltningarna jobbar aktivt med att höja personalens miljömedvetenhet och handlingskraft. Här är några exempel från 2013: Kommunkontoret kommunicerar miljö- och hållbarhetsfrågor genom olika nyhetsbrev, utbildningar, möten och studiebesök för de anställda. Kultur- och fritidsförvaltningen har anordnat miljötemadagar inom fritidsverksamheten. Inom flera förvaltningar t.ex. Socialförvaltningen är miljö en punkt på arbetsplatsträffarna. På så vis finns det utrymme för varje arbetsplats att ta upp relevant miljöinformation och diskutera miljöfrågor. Även brukare och allmänhet involveras i miljöarbetet. Här är ett urval av 2013 års aktiviteter och initiativ: Kultur- och fritidsförvaltningen har infört miljöinformation på beslutsblanketter för bidrag och har särskild miljöinformation vid dialogmöten angående verksamhetsbidrag. Kommunkontorets näringslivsavdelning har kommunicerat kring hållbarhet på

3 frukostmöte med temat Den gröna tråden i framtidens konsumtionsmönster för 750 deltagare. Kommunkontoret arrangerade Planet Lund dagar med stadsodling som aktuellt tema. Ett brett program tre dagar i maj riktade sig till både yrkesverksamma och alla odlingsintresserade. Lunds Renhållningsverk i samverkan med Kommunkontoret har tagit fram en ny webbsida, Framtidsstigen. Informationen på hemsidan handlar om hela konsumtionsbegreppet, från tillverkning till avfall; Tekniska förvaltningen genomförde flera kampanjer, bland annat Säker cykel tillsammans med polisen, företagskampanjer för hållbart resande tillsammans med Skånetrafiken och Pendla med cykel 2.0 med andra kommuner. Flera seminarier och studiebesök arrangerades på temat hållbar mobilitet. På S:t Hans backar har alla Ekobaserna färdigställts och flera skolor i området är engagerade med uteundervisning och biologiska uppföljningar. Lunds klimatmål Lunds kommunfullmäktige har antagit klimatmål för Lunds kommun att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990 och att år 2050 ska utsläppen vara nära noll. Resultat Enligt den senaste statistiken från år 2011 har de totala koldioxidutsläppen från Lund som geografiskt område minskat med 4,5 procent jämfört med (Statistiken innehåller dock vissa osäkerheter t.ex. rörande utsläpp från arbetsmaskiner.) Bedömning Det är möjligt att nå målen. Transporter Koldioxidutsläppen från kommunens transporter minskar De totala koldioxidutsläppen från förvaltningarnas transporter har minskat med 3 procent 2013 jämfört med Året innan var minskningen 4 procent. Det är tredje året i rad som koldioxidutsläppen från förvaltningarnas transporter minskat (figur 1). Fyra förvaltningar har i olika grad ökat sina transportrelaterade utsläpp från 2012 till 2013 (figur 2 och 3). Utbildningsförvaltningens, Kultur- och fritidsförvaltningens och BSF Lund stads ökningar beror på ökat resande med flyg. Renhållningsverkets ökade koldioxidutsläpp beror på fler avfallstransporter då Lunds kommun växer. Renhållningsverket tror att denna ökning kan bromsas med distriktsomläggning och schemalagdkörning på vissa turer. Åtta förvaltningar har minskat sina utsläpp mellan 2012 och 2013.

4 (ton koldioxid) (ton koldioxid) Figur 1. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från transporter från Lunds förvaltningar Renhållningsverket Serviceförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Figur 2. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från transporter från Lunds Renhållningsverk, Serviceförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen

5 (ton koldioxid) Figur 3. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från förvaltningarnas transporter Lunds Renhållningsverk, Serviceförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen syns i figur 2. Miljöfordonen ökar Fordon inköpta 2013 Mål Till 2012 fanns ett mål i LundaEko att alla nya (köpta och leasade) personbilar i Lunds kommuns organisation skulle vara miljöfordon drivna med biogas, el eller RME. Resultat Målet nåddes inte 2012, men under 2013 var 97% av de nya personbilarna miljöfordon (biogas, el eller RME). Det finns en handlingsplan, antagen av Kommunfullmäktige ( ), för att öka andelen miljöfordon i Lunds kommun. Enligt handlingsplanen ska fordon som drivs med biogas, el eller RME väljas och i undantagsfall kan fordon som uppfyller Malmö stads miljöbilsdefinition väljas. Nu har Malmö stads miljöbilsdefinition upphört och ersatts av en ny statlig miljöbilsdefinition. Alla nya fordon levde upp till den nya statliga miljöbilsdefinitionen Alla nya personbilar uppfyller alltså handlingsplanen På personbilssidan är det idag inte några större svårigheter att hitta fordon som lever upp till den nya miljöbilsdefinitionen. De få problemområden som finns är fordon som kör på landsbygden och som kan behöva fyrhjulsdrift samt de fordon som är stationerade för långt ifrån en gastankstation. Det har dock kommit ut gasbilar med fyrhjulsdrift på marknaden samt elbilar och laddhybrider med allt bättre räckvidd, så möjligheten att hitta fordon som passar alla krav kommer att förbättras i kommande fordonsupphandling. När det gäller större fordon är det dock svårare att hitta passande modeller.

6 Bedömning Målet uppfylldes nästan Totala andelen miljöfordon Mål Lunds kommuns mål är att den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast 2020 (KS ). Det innebär 100 procent fossilbränslefria transporter. Resultat Den totala andelen miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) som drivs med biogas, el eller RME var 38 procent 2013, en ökning sedan året innan, 28 procent Andelen gasdrivna fordon (personbilar och lätta lastbilar) ökade till 34 procent Om man inte bara tittar på bilar som kan drivas med gas, el och RME, utan ser till hur många fordon som faller in under någon av de statliga miljöbilsdefinitionerna är andelen miljöfordon högre, 42 procent miljöfordon 2013 (figur 4). Bedömning Fortsätter ökningen i samma takt så kan målet nås vad gäller personbilar och lätta lastbilar. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Gas RME, gas,el Statliga miljöbilsdefinitioner 5% 0% Figur 4. Miljöfordon. Andel miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) i Lunds kommuns förvaltningar enligt tre olika definitioner. De statliga miljöbilsdefinitionerna har något lägre krav än Lunds krav. Lunds kommun definierar miljöfordon som RME-, gas- eller elfordon. Andelen enbart gasfordon anges i tredje stapeln.

7 Det finns många positiva exempel på insatser under 2013 för mer hållbara resor och transporter, både i den kommunala organisationen och i Lunds kommun som geografiskt område. Här är några exempel: BSF Lund stad har köpt in tjänstecyklar med släpvagn för transport av mindre varor. BSF Lund stad genomför vandrande skolbussar där föräldrar turas om att gå med varandras barn till skolan. Några hemvårdsområden på Vård- och omsorgsförvaltningen har skaffat elcyklar som inneburit att man kunnat minska antalet bilar i dessa enheter. Utbildningsförvaltningens Modersmålscentrum har köpt in tjänstecyklar och byggt ett cykelskjul i anslutning till lokalen på Gymnasieskolan Vipan. Stadsbyggnadskontorets lantmäteriavdelning inför stereokartering för viss typ av objektinmätning, en mätmetod baserad på flygbilder, för att minimera bilkörning. Miljöförvaltningen har informerat om vikten att minska antalet resor med flyg samt att uppmuntra till promenader, cykling och transporter med kollektivtrafik istället för med bil. Förvaltningens tjänsteresor har diskuterats under arbetsplatsträffar och miljönämndens förtroendevalda har uppmanats att minska antalet resor med flyg och bil. Serviceförvaltningens transporter av äldreomsorgens måltider har minskat med 86 % som en konsekvens av att produktionen gick över till kylmatskonceptet (tidigare 14 turer per vecka, nu 2 turer). Kultur- och fritidsförvaltningen har deltagit i projekten Klimatmatchen och Klimatsmarta anläggningar tillsammans med föreningslivet. Kommunkontoret har minskat pappersanvändningen och transporterna genom att gå över till elektroniska lönespecifikationer. Man har gått från att skicka ut cirka lönespecifikationer per månad till cirka 2000 per månad. Lund uppnådde guldnivå inom EcoMobility SHIFT, ett miljörevisionsprogram inom EU för hållbara transporter. LundaMats III har under året arbetats fram av Tekniska förvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen och Kommunkontoret. Ny cykelstrategi har tagits fram av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen för perioden Strategin ska stärka kommunens arbete kring cykling och få fler att cykla mer. Energianvändningen i kommunen Energianvändningen avseende el och fjärrvärme för Lunds kommuns förvaltningar har minskat sedan förra året (figur 5). Om man tittar närmare på respektive energislag syns att förbrukningen av fjärrvärme och el minskat med fyra respektive sju procent sedan

8 förra året (figur 6). Förvaltningarna arbetar för att energieffektivisera och ställa om till hållbar energi. Alla Lundafastigheters nya byggnader byggs och ska certifieras enligt Miljöbyggnad och Miljöbyggprogram Syd. Certifieringen säkrar att byggnaderna byggs på ett kontrollerat sätt med miljöfokus på t.ex. energi och byggmaterial. För att säkerställa att så miljövänliga byggmaterial som möjligt används så kontrolleras samt registreras mängd och plats i SundaHus miljödatabas. Alla kommunala verksamheter i Lund köper sedan flera år tillbaka bara el märkt med Bra Miljöval och från och med januari 2013 köper kommunen Bra Miljöval vindel. Under 2013 pågick arbetet med att ta fram en Energiplan för Lunds kommun kronor kwh Figur 5. Energianvändning, kostnad och mängd avseende el och fjärrvärme. Den kommunala organisationens sammanlagda energianvändning avseende el och fjärrvärme år 2009 till 2013.

9 (kwh) El Fjärrvärme Figur 6. Energislag. Den kommunala organisationens el och fjärrvärmeanvändning Kommunens förvaltningar har under 2013 bland annat gjort följande på energifronten: BSF Lund stad har installerat rörelsedetektorer till belysningen. Inom BSF Lund stad finns energisparlistor som uppdateras årligen av elever och personal. Solkartan lanserades under året. Solkartan är en webbaserad karta över Lunds kommun, som på ett enkelt sätt visar om taket på olika fastigheter lämpar sig för solelproduktion. Solkartan har tagits fram genom samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Tekniska Högskola, Kraftringen samt Solar Region Skåne. Kristallen, kommunens nya förvaltningshus, byggs och kommer att drivas av Serviceförvaltningen. Byggnaden byggs som Miljöbyggnad Guld med bl.a. geotermisk värme och kyla och det kommer att bli en miljöprofilbyggnad. För att även byggnadens innehåll ska ha miljöprofil planeras det för ett Grönt hyresavtal som ska reglera och öka miljösamarbetet med hyresgästerna. Kommunkontorets ekonomiavdelning har genomgått energirondering som resulterar i ett protokoll med åtgärdsförslag. Ledningsgruppen har tagit beslut om att energirondering ska göras i hela förvaltningen i syfte att hitta möjligheter till energieffektivisering. Kommunkontoret driver projektet Lund Innovation under åren med stöd från Vinnova. I projektet samarbetar aktörer från Lunds kommun, Lunds universitet och näringslivet för att tillsammans hitta innovativa lösningar för en hållbar stadsutveckling. Projektet går ut på att hitta nyskapande lösningar på problem inom energi, mobilitet och belysning. Vinnova har beviljat Lunds kommun medel att studera möjligheterna att använda spillvärme för bättre avloppsrening. Genom att odla alger, som ett sätt

10 att rena avloppsvattnet, återgår mer näringsämnen till kretsloppet samtidigt som energi i form av biogas kan utvinnas. Projektet genomförs i samarbete med Alfa Laval, AnoxKaldnes, Biomil, ESS, LTH, Kraftringen, Purac, Simris Alg, SLU Alnarp och VA Syd. Under 2013 tecknades ambitionskontrakt inom Miljöbyggprogram SYD för nio projekt om totalt 370 bostäder. För två av projekten med totalt 63 bostäder, har den högsta energiklassen, A, angivits. Källsortering matavfallsinsamlingen i Lund ökar De flesta förvaltningar har fullständig eller nästan fullständig källsortering i merparten av sina verksamheter (figur 7). Mål Det finns ett nationellt mål för matavfall att samla in 50 procent av potentialen år Resultat Lunds Renhållningsverk rapporterar att det samlades in 6267 ton matavfall 2013, vilket är 55 procent av potentialen. Av villahushåll har idag samtliga matavfallsinsamling. Cirka 50 storkök, restauranger och butiker har också matavfallsinsamling och i princip samtliga flerbostadshus. Bedömning Det nationella målet om 50 procent av potentialen år 2018, är alltså uppnått i Lund. Exempel på åtgärder som gjorts inom avfallsområdet under 2013 är: Lilla Järnåkraskolan, klass 3, vann under året återvinningstävlingen Jakten på de glömda kartongerna. Tävlingen med deltagande av elever i hela landet arrangerades av Världsnaturfonden WWF och Tetra Pak. Tävlingen gick ut på att återvinna mer än 50 % av sina förbrukade dryckeskartonger för mjölk, juice, fil och annat hemma under 2 veckor. Den vinnande klassen fick välja ett naturvårdsprojekt hos WWF att stödja till ett värde av kr per elev. Dessutom fick Lilla Järnåkraskolan hjälp till en grönare skolgård till ett värde av kr. För att öka motivation, medvetenhet och kunskap om miljöarbete har vaktmästare och lokalvårdare på Polhemskolan varit på studiebesök på SYSAV. Miljöpåverkan förorsakad av textilproduktion är en fråga som på senare år uppmärksammats allt mer. På Polhemskolan och Katedralskolan har det under året arrangerats klädbytardagar. Bokbytardag har arrangerats för eleverna på Katedralskolan. Bokhylla finns i personalrummet på Polhemskolan där de anställda kan byta böcker med

11 varandra. Renhållningsverket startade insamling av textilier för återanvändning och återvinning i samarbete med biståndsorganisationen Human Brigde. Renhållningsverket m.fl. förvaltningar arbetade med planeringen av en ny anläggning för park- och trädgårdsavfall, uppsopsgrus m.m. Tekniska förvaltningen bytte ut 539 kvicksilverarmaturer i gatubelysningen. Vid S:t Hans storkompost har kubikmeter grönavfall levererats, av detta har 50% flisats för leverans till fjärrvärme samt 50% har blivit kompost. 3 2,5 2 1,5 1 0, Figur 7. Grad av källsortering i kommunens förvaltningar för åren 2009 till Medelvärde för respektive förvaltning där 1 = ingen källsortering, 2 = källsortering i några fraktioner, 3 = fullständig källsortering enligt det utbud som Lunds Renhållningsverk erbjuder. Andelen ekologisk och rättvist handlad mat ökar Mål Det finns ett mål i LundEko att 40 procent ekologiska livsmedel ska köpas till Resultat Andelen ekologisk mat i kommunens kök har ökat till 49 procent av den totala

12 livsmedelskostnaden (figur 8). Under 2013 blev Lunds kommun, av Ekomatcentrum, utnämnd till nästbäst i Sverige på ekologisk mat i offentlig sektor efter att ha legat etta fyra år i rad. (avseende år 2012) Respektive förvaltnings resultat för 2013 syns i figur 9. BSF Lund öster, Renhållningsverket och Tekniska förvaltningen ligger alla över 75 procent ekologisk mat. Tillagningskök som hade över 90 procent ekologisk mat 2013 var Ladugårdsmarken, Byskolan, Hagen, Stinsen, Nyponbacken, Fågelsång, Uroxen och Reveljen. Bedömning LundaEkomålet på 40 procent till 2012 är uppnått. Framöver Nytt mål om ekologisk mat var ute på remiss, men har inte antagits, under För ekologisk mat är förslaget att 100 procent ekologiska livsmedel ska köpas in 2020, beräknat på livsmedelskostnaden, med delmålet 70 procent För vissa varugrupper föreslås andra delmål. Rättvist handlade produkter Nytt mål om rättvist handlade produkter antogs av kommunfullmäktige Målet är att 2016 ska 100% av kaffe, te, banan, kakaopulver, drickchoklad för automat, fotbollar, vitpeppar och svartpeppar vara rättvist handlat. Gamla målet om 40% konsumtion av rättvist handlat kaffe, te och bananer till 2012 är uppnått 2013 och siffrorna för att uppnå det nya målet ser lovande ut då alla varugrupper utom fotbollar överträffat 50% 2013 (figur 10). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Konventionellt Ekologiskt Figur 8. Inköp av ekologiska livsmedel. Den kommunala organisationens inköp av ekologiska livsmedel, mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden. Målet för 2012 är 40% och visas med en linje i figuren.

13 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ekologiskt Figur 9. Förvaltningarnas inköp av ekologiska livsmedel (Mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden.) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 10. Inköp av rättvist handlade produkter. Den kommunala organisationens inköp av rättvist handlade produkter, mätt i procent av den totala kostnaden för respektive vara. Siffra saknas för 2012 för drickchoklad, siffran för peppar för 2012 är en sammanslagning av vit och svartpeppar. Under 2013 tog Kommunkontoret fram en rutin för att ställa och följa upp etiska krav i Lunds kommuns upphandlingar, som antogs av kommunstyrelsen. Rutinen säger att du alltid ska göra en bedömning om det föreligger risk för brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor vid produktionen av de varor som ska upphandlas. Om du kommer fram till att det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter så ska du ställa

14 etiska krav som särskilda kontraktsvillkor med hjälp av rutinen. Rutinen ersätter det tidigare kravet på att inkludera en uppförandekod. Exempel på åtgärder som genomförts under 2013 för att minska matens miljöpåverkan är: BSF Lund stad höll en kurs om att minska matsvinnet för personal i mottagningsköken i Hushållningssällskapets regi. I strävan att minska klimatpåverkan från livsmedel driver Måltidsservice ett matsvinnsprojekt tillsammans med skolorna som visar på goda resultat. Köken och skolorna tar tillsammans fram handlingsplaner med kreativa förslag på åtgärder för att minska matsvinnet. I syfte att minska matsvinnet har BSF Lund östers enheter utfört olika försök till mätning av matavfall. Svaleboskolan kommer att arbeta vidare för att få ner matsvinnet tillsammans med Måltidsservice. Kommunkontoret har arrangerat kurser för kökspersonal i vegetarisk matlagning på Byskolan och Ladugårdsmarkens skola. Miljöcertifierade skolor och förskolor ökar Mål Enligt LundaEko ska Lunds kommun verka för att samtliga skolor och förskolor ska erhålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (Skolverket), Grön flagg (Håll Sverige Rent) eller motsvarande miljöcertifiering. Målet i LundaEko är att senast i december 2009 bör minst 50 procent av förskolorna och skolorna vara miljöcertifierade. Resultat Under 2013 fanns 62 certifierade skolor totalt, vilket är en ökning sedan Hos BSF Lund öster var hela 94 procent av skolorna miljöcertifierade Endast två av deras verksamheter saknar certifiering. Inom BSF Lund stad är 31 verksamheter miljöcertifierade, vilket motsvarar 35 procent. Bedömning Den totala andelen certifieringar inom kommunens grundskolor och förskolor är cirka 51 procent, vilket är en ökning sedan förra årets 43 procent och härmed är det gamla LundaEkomålet uppnått. Mycket mer görs här är ett axplock BSF Lund stad genomförde ett projekt i samarbete med Botaniska trädgården kring hållbar utveckling och ekologiska odlingar. Ekelundskolan har genomfört ett stort projekt med byggande av uteklassrum med stipendiestöd från Gröna skolgårder, Crafoordska stiftelsen, Lekande barns fond och

15 Stiftelsen Hedda Hylander. Vård- och omsorgsförvaltningens myndighetsfunktions miljöombud fick 2013 års miljöbragd för förtjänstfullt och engagerat miljöarbete. Lunds Renhållningsverk har under året genomgått revision enligt ISO (miljö), ISO 9001 (kvalitet) och OHSAS (arbetsmiljö) med gott resultat. De har således ett certifierat integrerat ledningssystem. Under 2013 påbörjades arbetet med att vidta miljöåtgärder vid den nedlagna deponin på Sankt Hans backar. Ett nytt dammsystem där lakvattnet kan renas gjordes klart. Arbetet fortsätter Hardebergaängen utsågs till kommunens första biotopskyddsområde. Naturum Skrylle fick hedersomnämnande i samband med att Naturvårdsverket utsåg årets naturum. Projektet Odla i Lund fortsätter och odlingsområdet utökas då det finns ett stort intresse för att odla tillsammans inom stadsodlingsprojektet på Brunnshög. Ny dagvattenstrategi för Lunds kommun antogs av kommunstyrelsen och VA SYDs ägarnämnd. Dagvattenstrategin beskriver hur förutsättningarna ser ut för dagvattenhantering i Lund och hur arbetet med dagvatten ska bedrivas i Lunds kommun.