Miljöledningsredovisning 2013 för Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöledningsredovisning 2013 för Lunds kommun"

Transkript

1 Miljöledningsredovisning 2013 för Lunds kommun Denna redovisning är en sammanfattning av utvalda delar av Lunds kommuns förvaltningars miljöredovisningar. Den innehåller många konkreta exempel på vad som är på gång i kommunens miljöarbete och kan därför med fördel användas som idékatalog och inspiration. Sammanfattande bedömning I redovisningen framgår det att mycket gott miljöarbete genomförs med stort engagemang i den kommunala organisationen. Intresset är glädjande med tanke på de utmaningar vi står inför på miljö- och klimatområdet. Under 2013 har miljöarbetet gjort framsteg på ett flertal områden och ett antal mål uppfyllts gällande matavfall, ekologisk mat, rättvist handlade produkter samt miljöcertifierade skolor och förskolor. Dock finns det mycket kvar att göra och vi får inte slå oss till ro. Under 2013 fortsatte arbetet med revideringen av LundaEko, kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling. Lund på trettonde plats i Sverige 2013 Lunds kommun kom 2013 på 13 plats i tidningen Miljöaktuellts ranking av Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv (2011; 1 plats, 2012; 8 plats). Bedömningen bygger på ett flertal undersökningar och miljörankingar dels från Miljöaktuellt, dels från olika aktörer som bland andra Naturskyddsföreningen, Gröna bilister och Ekomatcentrum. Lunds placering bygger på parametrar som hur stor andel av tjänstebilarna som är miljöbilar, att vi är en Fairtrade City och hur stor del av kommunens matinköp som är ekologiskt. Andra saker man tittat på är att vi har miljöprogram, klimatmål, miljöledningssystem, miljöinriktad översiktsplan, energieffektivt byggande och naturskola. Bedömningsgrunderna har varierat något mellan åren. Den kommunala organisationens miljöledningsarbete Under 2013 har stora satsningar gjorts inom energieffektivisering, transporter, mat, samhällsplanering, återvinning och pedagogik. Alla 15 förvaltningar och bolag i kommunen har godkänts vid extern miljörevision. Renhållningsverket och Kraftringen är dessutom certifierade enligt ISO Lunds Kommuns Parkerings AB har under året klarat en extern revision för första gången. Externa miljörevisioner med lyckat resultat Efter att en förvaltning klarat en extern miljörevision omrevideras förvaltningen cirka vart tredje år. Under 2013 har fyra externa omrevisioner genomförts. ISO certifierade miljörevisorer har reviderat förvaltningarnas miljöarbete mot Lunds krav på miljöledningssystem. Serviceförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret klarade alla sina respektive omrevisioner.

2 Nyckeltalen ger färdriktningen Förvaltningarna redovisar miljönyckeltal i sina årsanalyser. De gemensamma nyckeltalen är: Koldioxidutsläpp från transporter Grad av källsortering Förbrukning av fordonsbränslen (bensin, diesel, gas och etanol) Utöver dessa väljer varje förvaltning lämpliga nyckeltal utifrån sina betydande miljöaspekter. Hög miljökompetens i kommunen Varje förvaltning har en miljöledningsorganisation bestående av miljösamordnare och arbetsgrupp. Totalt finns cirka 130 personer i förvaltningarnas miljöledningsgrupper. Kommunkontoret har under året erbjudit handledning, rådgivning och miljölednings-, internrevisions-, tema- och breddutbildningar samt utbildning om lagar och kommunala krav till alla förvaltningar och kommunala bolag. Dessutom finns ett miljösamordnarforum, som träffades 3 gånger under året, där miljösamordnarna träffas och kan utbyta erfarenheter och goda idéer skapades även en miljögrupp som träffades angående miljöfrågor rörande Kristallen. Utöver miljöledningsgrupperna finns det drygt 600 miljöombud, vars uppgift är att vara resurspersoner i miljöarbetet på arbetsplatserna. Kommunkontoret har erbjudit grund- och fortbildningsutbildningar för miljöombuden, samt skräddarsydda utbildningar för olika målgrupper. Utbildning om fair trade och ekologisk mat har ordnats för pedagoger inom förskolan och grundskolan i samarbete med Naturskolan. Förvaltningarna jobbar aktivt med att höja personalens miljömedvetenhet och handlingskraft. Här är några exempel från 2013: Kommunkontoret kommunicerar miljö- och hållbarhetsfrågor genom olika nyhetsbrev, utbildningar, möten och studiebesök för de anställda. Kultur- och fritidsförvaltningen har anordnat miljötemadagar inom fritidsverksamheten. Inom flera förvaltningar t.ex. Socialförvaltningen är miljö en punkt på arbetsplatsträffarna. På så vis finns det utrymme för varje arbetsplats att ta upp relevant miljöinformation och diskutera miljöfrågor. Även brukare och allmänhet involveras i miljöarbetet. Här är ett urval av 2013 års aktiviteter och initiativ: Kultur- och fritidsförvaltningen har infört miljöinformation på beslutsblanketter för bidrag och har särskild miljöinformation vid dialogmöten angående verksamhetsbidrag. Kommunkontorets näringslivsavdelning har kommunicerat kring hållbarhet på

3 frukostmöte med temat Den gröna tråden i framtidens konsumtionsmönster för 750 deltagare. Kommunkontoret arrangerade Planet Lund dagar med stadsodling som aktuellt tema. Ett brett program tre dagar i maj riktade sig till både yrkesverksamma och alla odlingsintresserade. Lunds Renhållningsverk i samverkan med Kommunkontoret har tagit fram en ny webbsida, Framtidsstigen. Informationen på hemsidan handlar om hela konsumtionsbegreppet, från tillverkning till avfall; Tekniska förvaltningen genomförde flera kampanjer, bland annat Säker cykel tillsammans med polisen, företagskampanjer för hållbart resande tillsammans med Skånetrafiken och Pendla med cykel 2.0 med andra kommuner. Flera seminarier och studiebesök arrangerades på temat hållbar mobilitet. På S:t Hans backar har alla Ekobaserna färdigställts och flera skolor i området är engagerade med uteundervisning och biologiska uppföljningar. Lunds klimatmål Lunds kommunfullmäktige har antagit klimatmål för Lunds kommun att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990 och att år 2050 ska utsläppen vara nära noll. Resultat Enligt den senaste statistiken från år 2011 har de totala koldioxidutsläppen från Lund som geografiskt område minskat med 4,5 procent jämfört med (Statistiken innehåller dock vissa osäkerheter t.ex. rörande utsläpp från arbetsmaskiner.) Bedömning Det är möjligt att nå målen. Transporter Koldioxidutsläppen från kommunens transporter minskar De totala koldioxidutsläppen från förvaltningarnas transporter har minskat med 3 procent 2013 jämfört med Året innan var minskningen 4 procent. Det är tredje året i rad som koldioxidutsläppen från förvaltningarnas transporter minskat (figur 1). Fyra förvaltningar har i olika grad ökat sina transportrelaterade utsläpp från 2012 till 2013 (figur 2 och 3). Utbildningsförvaltningens, Kultur- och fritidsförvaltningens och BSF Lund stads ökningar beror på ökat resande med flyg. Renhållningsverkets ökade koldioxidutsläpp beror på fler avfallstransporter då Lunds kommun växer. Renhållningsverket tror att denna ökning kan bromsas med distriktsomläggning och schemalagdkörning på vissa turer. Åtta förvaltningar har minskat sina utsläpp mellan 2012 och 2013.

4 (ton koldioxid) (ton koldioxid) Figur 1. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från transporter från Lunds förvaltningar Renhållningsverket Serviceförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Figur 2. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från transporter från Lunds Renhållningsverk, Serviceförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen

5 (ton koldioxid) Figur 3. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från förvaltningarnas transporter Lunds Renhållningsverk, Serviceförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen syns i figur 2. Miljöfordonen ökar Fordon inköpta 2013 Mål Till 2012 fanns ett mål i LundaEko att alla nya (köpta och leasade) personbilar i Lunds kommuns organisation skulle vara miljöfordon drivna med biogas, el eller RME. Resultat Målet nåddes inte 2012, men under 2013 var 97% av de nya personbilarna miljöfordon (biogas, el eller RME). Det finns en handlingsplan, antagen av Kommunfullmäktige ( ), för att öka andelen miljöfordon i Lunds kommun. Enligt handlingsplanen ska fordon som drivs med biogas, el eller RME väljas och i undantagsfall kan fordon som uppfyller Malmö stads miljöbilsdefinition väljas. Nu har Malmö stads miljöbilsdefinition upphört och ersatts av en ny statlig miljöbilsdefinition. Alla nya fordon levde upp till den nya statliga miljöbilsdefinitionen Alla nya personbilar uppfyller alltså handlingsplanen På personbilssidan är det idag inte några större svårigheter att hitta fordon som lever upp till den nya miljöbilsdefinitionen. De få problemområden som finns är fordon som kör på landsbygden och som kan behöva fyrhjulsdrift samt de fordon som är stationerade för långt ifrån en gastankstation. Det har dock kommit ut gasbilar med fyrhjulsdrift på marknaden samt elbilar och laddhybrider med allt bättre räckvidd, så möjligheten att hitta fordon som passar alla krav kommer att förbättras i kommande fordonsupphandling. När det gäller större fordon är det dock svårare att hitta passande modeller.

6 Bedömning Målet uppfylldes nästan Totala andelen miljöfordon Mål Lunds kommuns mål är att den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast 2020 (KS ). Det innebär 100 procent fossilbränslefria transporter. Resultat Den totala andelen miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) som drivs med biogas, el eller RME var 38 procent 2013, en ökning sedan året innan, 28 procent Andelen gasdrivna fordon (personbilar och lätta lastbilar) ökade till 34 procent Om man inte bara tittar på bilar som kan drivas med gas, el och RME, utan ser till hur många fordon som faller in under någon av de statliga miljöbilsdefinitionerna är andelen miljöfordon högre, 42 procent miljöfordon 2013 (figur 4). Bedömning Fortsätter ökningen i samma takt så kan målet nås vad gäller personbilar och lätta lastbilar. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Gas RME, gas,el Statliga miljöbilsdefinitioner 5% 0% Figur 4. Miljöfordon. Andel miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) i Lunds kommuns förvaltningar enligt tre olika definitioner. De statliga miljöbilsdefinitionerna har något lägre krav än Lunds krav. Lunds kommun definierar miljöfordon som RME-, gas- eller elfordon. Andelen enbart gasfordon anges i tredje stapeln.

7 Det finns många positiva exempel på insatser under 2013 för mer hållbara resor och transporter, både i den kommunala organisationen och i Lunds kommun som geografiskt område. Här är några exempel: BSF Lund stad har köpt in tjänstecyklar med släpvagn för transport av mindre varor. BSF Lund stad genomför vandrande skolbussar där föräldrar turas om att gå med varandras barn till skolan. Några hemvårdsområden på Vård- och omsorgsförvaltningen har skaffat elcyklar som inneburit att man kunnat minska antalet bilar i dessa enheter. Utbildningsförvaltningens Modersmålscentrum har köpt in tjänstecyklar och byggt ett cykelskjul i anslutning till lokalen på Gymnasieskolan Vipan. Stadsbyggnadskontorets lantmäteriavdelning inför stereokartering för viss typ av objektinmätning, en mätmetod baserad på flygbilder, för att minimera bilkörning. Miljöförvaltningen har informerat om vikten att minska antalet resor med flyg samt att uppmuntra till promenader, cykling och transporter med kollektivtrafik istället för med bil. Förvaltningens tjänsteresor har diskuterats under arbetsplatsträffar och miljönämndens förtroendevalda har uppmanats att minska antalet resor med flyg och bil. Serviceförvaltningens transporter av äldreomsorgens måltider har minskat med 86 % som en konsekvens av att produktionen gick över till kylmatskonceptet (tidigare 14 turer per vecka, nu 2 turer). Kultur- och fritidsförvaltningen har deltagit i projekten Klimatmatchen och Klimatsmarta anläggningar tillsammans med föreningslivet. Kommunkontoret har minskat pappersanvändningen och transporterna genom att gå över till elektroniska lönespecifikationer. Man har gått från att skicka ut cirka lönespecifikationer per månad till cirka 2000 per månad. Lund uppnådde guldnivå inom EcoMobility SHIFT, ett miljörevisionsprogram inom EU för hållbara transporter. LundaMats III har under året arbetats fram av Tekniska förvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen och Kommunkontoret. Ny cykelstrategi har tagits fram av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen för perioden Strategin ska stärka kommunens arbete kring cykling och få fler att cykla mer. Energianvändningen i kommunen Energianvändningen avseende el och fjärrvärme för Lunds kommuns förvaltningar har minskat sedan förra året (figur 5). Om man tittar närmare på respektive energislag syns att förbrukningen av fjärrvärme och el minskat med fyra respektive sju procent sedan

8 förra året (figur 6). Förvaltningarna arbetar för att energieffektivisera och ställa om till hållbar energi. Alla Lundafastigheters nya byggnader byggs och ska certifieras enligt Miljöbyggnad och Miljöbyggprogram Syd. Certifieringen säkrar att byggnaderna byggs på ett kontrollerat sätt med miljöfokus på t.ex. energi och byggmaterial. För att säkerställa att så miljövänliga byggmaterial som möjligt används så kontrolleras samt registreras mängd och plats i SundaHus miljödatabas. Alla kommunala verksamheter i Lund köper sedan flera år tillbaka bara el märkt med Bra Miljöval och från och med januari 2013 köper kommunen Bra Miljöval vindel. Under 2013 pågick arbetet med att ta fram en Energiplan för Lunds kommun kronor kwh Figur 5. Energianvändning, kostnad och mängd avseende el och fjärrvärme. Den kommunala organisationens sammanlagda energianvändning avseende el och fjärrvärme år 2009 till 2013.

9 (kwh) El Fjärrvärme Figur 6. Energislag. Den kommunala organisationens el och fjärrvärmeanvändning Kommunens förvaltningar har under 2013 bland annat gjort följande på energifronten: BSF Lund stad har installerat rörelsedetektorer till belysningen. Inom BSF Lund stad finns energisparlistor som uppdateras årligen av elever och personal. Solkartan lanserades under året. Solkartan är en webbaserad karta över Lunds kommun, som på ett enkelt sätt visar om taket på olika fastigheter lämpar sig för solelproduktion. Solkartan har tagits fram genom samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Tekniska Högskola, Kraftringen samt Solar Region Skåne. Kristallen, kommunens nya förvaltningshus, byggs och kommer att drivas av Serviceförvaltningen. Byggnaden byggs som Miljöbyggnad Guld med bl.a. geotermisk värme och kyla och det kommer att bli en miljöprofilbyggnad. För att även byggnadens innehåll ska ha miljöprofil planeras det för ett Grönt hyresavtal som ska reglera och öka miljösamarbetet med hyresgästerna. Kommunkontorets ekonomiavdelning har genomgått energirondering som resulterar i ett protokoll med åtgärdsförslag. Ledningsgruppen har tagit beslut om att energirondering ska göras i hela förvaltningen i syfte att hitta möjligheter till energieffektivisering. Kommunkontoret driver projektet Lund Innovation under åren med stöd från Vinnova. I projektet samarbetar aktörer från Lunds kommun, Lunds universitet och näringslivet för att tillsammans hitta innovativa lösningar för en hållbar stadsutveckling. Projektet går ut på att hitta nyskapande lösningar på problem inom energi, mobilitet och belysning. Vinnova har beviljat Lunds kommun medel att studera möjligheterna att använda spillvärme för bättre avloppsrening. Genom att odla alger, som ett sätt

10 att rena avloppsvattnet, återgår mer näringsämnen till kretsloppet samtidigt som energi i form av biogas kan utvinnas. Projektet genomförs i samarbete med Alfa Laval, AnoxKaldnes, Biomil, ESS, LTH, Kraftringen, Purac, Simris Alg, SLU Alnarp och VA Syd. Under 2013 tecknades ambitionskontrakt inom Miljöbyggprogram SYD för nio projekt om totalt 370 bostäder. För två av projekten med totalt 63 bostäder, har den högsta energiklassen, A, angivits. Källsortering matavfallsinsamlingen i Lund ökar De flesta förvaltningar har fullständig eller nästan fullständig källsortering i merparten av sina verksamheter (figur 7). Mål Det finns ett nationellt mål för matavfall att samla in 50 procent av potentialen år Resultat Lunds Renhållningsverk rapporterar att det samlades in 6267 ton matavfall 2013, vilket är 55 procent av potentialen. Av villahushåll har idag samtliga matavfallsinsamling. Cirka 50 storkök, restauranger och butiker har också matavfallsinsamling och i princip samtliga flerbostadshus. Bedömning Det nationella målet om 50 procent av potentialen år 2018, är alltså uppnått i Lund. Exempel på åtgärder som gjorts inom avfallsområdet under 2013 är: Lilla Järnåkraskolan, klass 3, vann under året återvinningstävlingen Jakten på de glömda kartongerna. Tävlingen med deltagande av elever i hela landet arrangerades av Världsnaturfonden WWF och Tetra Pak. Tävlingen gick ut på att återvinna mer än 50 % av sina förbrukade dryckeskartonger för mjölk, juice, fil och annat hemma under 2 veckor. Den vinnande klassen fick välja ett naturvårdsprojekt hos WWF att stödja till ett värde av kr per elev. Dessutom fick Lilla Järnåkraskolan hjälp till en grönare skolgård till ett värde av kr. För att öka motivation, medvetenhet och kunskap om miljöarbete har vaktmästare och lokalvårdare på Polhemskolan varit på studiebesök på SYSAV. Miljöpåverkan förorsakad av textilproduktion är en fråga som på senare år uppmärksammats allt mer. På Polhemskolan och Katedralskolan har det under året arrangerats klädbytardagar. Bokbytardag har arrangerats för eleverna på Katedralskolan. Bokhylla finns i personalrummet på Polhemskolan där de anställda kan byta böcker med

11 varandra. Renhållningsverket startade insamling av textilier för återanvändning och återvinning i samarbete med biståndsorganisationen Human Brigde. Renhållningsverket m.fl. förvaltningar arbetade med planeringen av en ny anläggning för park- och trädgårdsavfall, uppsopsgrus m.m. Tekniska förvaltningen bytte ut 539 kvicksilverarmaturer i gatubelysningen. Vid S:t Hans storkompost har kubikmeter grönavfall levererats, av detta har 50% flisats för leverans till fjärrvärme samt 50% har blivit kompost. 3 2,5 2 1,5 1 0, Figur 7. Grad av källsortering i kommunens förvaltningar för åren 2009 till Medelvärde för respektive förvaltning där 1 = ingen källsortering, 2 = källsortering i några fraktioner, 3 = fullständig källsortering enligt det utbud som Lunds Renhållningsverk erbjuder. Andelen ekologisk och rättvist handlad mat ökar Mål Det finns ett mål i LundEko att 40 procent ekologiska livsmedel ska köpas till Resultat Andelen ekologisk mat i kommunens kök har ökat till 49 procent av den totala

12 livsmedelskostnaden (figur 8). Under 2013 blev Lunds kommun, av Ekomatcentrum, utnämnd till nästbäst i Sverige på ekologisk mat i offentlig sektor efter att ha legat etta fyra år i rad. (avseende år 2012) Respektive förvaltnings resultat för 2013 syns i figur 9. BSF Lund öster, Renhållningsverket och Tekniska förvaltningen ligger alla över 75 procent ekologisk mat. Tillagningskök som hade över 90 procent ekologisk mat 2013 var Ladugårdsmarken, Byskolan, Hagen, Stinsen, Nyponbacken, Fågelsång, Uroxen och Reveljen. Bedömning LundaEkomålet på 40 procent till 2012 är uppnått. Framöver Nytt mål om ekologisk mat var ute på remiss, men har inte antagits, under För ekologisk mat är förslaget att 100 procent ekologiska livsmedel ska köpas in 2020, beräknat på livsmedelskostnaden, med delmålet 70 procent För vissa varugrupper föreslås andra delmål. Rättvist handlade produkter Nytt mål om rättvist handlade produkter antogs av kommunfullmäktige Målet är att 2016 ska 100% av kaffe, te, banan, kakaopulver, drickchoklad för automat, fotbollar, vitpeppar och svartpeppar vara rättvist handlat. Gamla målet om 40% konsumtion av rättvist handlat kaffe, te och bananer till 2012 är uppnått 2013 och siffrorna för att uppnå det nya målet ser lovande ut då alla varugrupper utom fotbollar överträffat 50% 2013 (figur 10). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Konventionellt Ekologiskt Figur 8. Inköp av ekologiska livsmedel. Den kommunala organisationens inköp av ekologiska livsmedel, mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden. Målet för 2012 är 40% och visas med en linje i figuren.

13 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ekologiskt Figur 9. Förvaltningarnas inköp av ekologiska livsmedel (Mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden.) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 10. Inköp av rättvist handlade produkter. Den kommunala organisationens inköp av rättvist handlade produkter, mätt i procent av den totala kostnaden för respektive vara. Siffra saknas för 2012 för drickchoklad, siffran för peppar för 2012 är en sammanslagning av vit och svartpeppar. Under 2013 tog Kommunkontoret fram en rutin för att ställa och följa upp etiska krav i Lunds kommuns upphandlingar, som antogs av kommunstyrelsen. Rutinen säger att du alltid ska göra en bedömning om det föreligger risk för brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor vid produktionen av de varor som ska upphandlas. Om du kommer fram till att det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter så ska du ställa

14 etiska krav som särskilda kontraktsvillkor med hjälp av rutinen. Rutinen ersätter det tidigare kravet på att inkludera en uppförandekod. Exempel på åtgärder som genomförts under 2013 för att minska matens miljöpåverkan är: BSF Lund stad höll en kurs om att minska matsvinnet för personal i mottagningsköken i Hushållningssällskapets regi. I strävan att minska klimatpåverkan från livsmedel driver Måltidsservice ett matsvinnsprojekt tillsammans med skolorna som visar på goda resultat. Köken och skolorna tar tillsammans fram handlingsplaner med kreativa förslag på åtgärder för att minska matsvinnet. I syfte att minska matsvinnet har BSF Lund östers enheter utfört olika försök till mätning av matavfall. Svaleboskolan kommer att arbeta vidare för att få ner matsvinnet tillsammans med Måltidsservice. Kommunkontoret har arrangerat kurser för kökspersonal i vegetarisk matlagning på Byskolan och Ladugårdsmarkens skola. Miljöcertifierade skolor och förskolor ökar Mål Enligt LundaEko ska Lunds kommun verka för att samtliga skolor och förskolor ska erhålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (Skolverket), Grön flagg (Håll Sverige Rent) eller motsvarande miljöcertifiering. Målet i LundaEko är att senast i december 2009 bör minst 50 procent av förskolorna och skolorna vara miljöcertifierade. Resultat Under 2013 fanns 62 certifierade skolor totalt, vilket är en ökning sedan Hos BSF Lund öster var hela 94 procent av skolorna miljöcertifierade Endast två av deras verksamheter saknar certifiering. Inom BSF Lund stad är 31 verksamheter miljöcertifierade, vilket motsvarar 35 procent. Bedömning Den totala andelen certifieringar inom kommunens grundskolor och förskolor är cirka 51 procent, vilket är en ökning sedan förra årets 43 procent och härmed är det gamla LundaEkomålet uppnått. Mycket mer görs här är ett axplock BSF Lund stad genomförde ett projekt i samarbete med Botaniska trädgården kring hållbar utveckling och ekologiska odlingar. Ekelundskolan har genomfört ett stort projekt med byggande av uteklassrum med stipendiestöd från Gröna skolgårder, Crafoordska stiftelsen, Lekande barns fond och

15 Stiftelsen Hedda Hylander. Vård- och omsorgsförvaltningens myndighetsfunktions miljöombud fick 2013 års miljöbragd för förtjänstfullt och engagerat miljöarbete. Lunds Renhållningsverk har under året genomgått revision enligt ISO (miljö), ISO 9001 (kvalitet) och OHSAS (arbetsmiljö) med gott resultat. De har således ett certifierat integrerat ledningssystem. Under 2013 påbörjades arbetet med att vidta miljöåtgärder vid den nedlagna deponin på Sankt Hans backar. Ett nytt dammsystem där lakvattnet kan renas gjordes klart. Arbetet fortsätter Hardebergaängen utsågs till kommunens första biotopskyddsområde. Naturum Skrylle fick hedersomnämnande i samband med att Naturvårdsverket utsåg årets naturum. Projektet Odla i Lund fortsätter och odlingsområdet utökas då det finns ett stort intresse för att odla tillsammans inom stadsodlingsprojektet på Brunnshög. Ny dagvattenstrategi för Lunds kommun antogs av kommunstyrelsen och VA SYDs ägarnämnd. Dagvattenstrategin beskriver hur förutsättningarna ser ut för dagvattenhantering i Lund och hur arbetet med dagvatten ska bedrivas i Lunds kommun.

Miljöledningsredovisning 2012. för Lunds kommuns organisation

Miljöledningsredovisning 2012. för Lunds kommuns organisation Miljöledningsredovisning 2012 för Lunds kommuns organisation 1 Miljöledningsredovisning 2012 för Lunds kommuns organisation är framtagen av Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Fritidsförvaltningen 1 (1) BESLUTSFÖRSLAG. Bo Sjöström. Rapport miljöarbetet 2009-2012

Fritidsförvaltningen 1 (1) BESLUTSFÖRSLAG. Bo Sjöström. Rapport miljöarbetet 2009-2012 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-01-28 Vår re fer ens Bo Sjöström BESLUTSFÖRSLAG Rapport miljöarbetet 2009-2012 Sammanfattning I följande ärende kommer en beskrivning av vad som genomförts

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Hållbart är det normala

Hållbart är det normala Hållbart är det normala Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

BOENDE OCH STADSUTVECKLING

BOENDE OCH STADSUTVECKLING Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 9 Hur

Läs mer

Miljöarbete i Region Skåne. Anna Palminger, Miljöledningsenheten

Miljöarbete i Region Skåne. Anna Palminger, Miljöledningsenheten Miljöarbete i Region Skåne Anna Palminger, Miljöledningsenheten Region Skåne Miljöprogram 2010-2020 4 övergripande mål Årlig uppföljning Miljömål 1 Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Resultat medarbetarenkät Lunds kommun 2012

Resultat medarbetarenkät Lunds kommun 2012 Frågor om mig själv/mitt medarbetarskap 28 Jag trivs och mår bra på arbetet 29 Jag bidrar aktivt till att mina arbetskamrater trivs och mår bra på arbetet 30 Jag är motiverad att lära och utvecklas 31

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Y-Sektionens Handlingsplan för Grön Sektion Verksamhetsåret 15/16

Y-Sektionens Handlingsplan för Grön Sektion Verksamhetsåret 15/16 Y-Sektionens Handlingsplan för Grön Sektion Verksamhetsåret 15/16 Syfte Y-sektionens syfte att vara med i grön sektion är att gemensamt med LiU och andra sektioner arbeta mot ett hållbart campus. Y-sektionen

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 På Briggen vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor är en viktig komponent för att nå dit. Hållbarhetsperspektivet som

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Lundaeko. Bilaga 1 - Lundaeko

Lundaeko. Bilaga 1 - Lundaeko Lundaeko Åtgärderna i programmet genomförs av ansvariga nämnder och styrelser. Alternativa åtgärder kan ersätta de beslutade om de har minst samma ambitionsnivå och leder till måluppfyllelse. (LundaEko

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljörapport Tertial 2 2015. Servicenämnden

Miljörapport Tertial 2 2015. Servicenämnden Miljörapport Tertial 2 Servicenämnden Inledning I denna Miljörapport redovisas Servicenämndens åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål 2013-2016 som beslutades 2012 av Kommunfullmäktige. Borås Stad har

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Plan för hållbar upphandling

Plan för hållbar upphandling KS strategi 2014-09-01 Plan för hållbar upphandling - FORDON -TRANSPORTER -LIVSMEDEL KS strategi 2014-09-01 Framtagen 2013, beslutad i KF 2014-02-27 Treårsplan 2014-2016 Kostnadsberäknade åtgärder för

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer