Elevers intresse för fysik och matematik utifrån egna berättelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers intresse för fysik och matematik utifrån egna berättelser"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik Elevers intresse för fysik och matematik utifrån egna berättelser Erik Backlund Examensarbete 12 poäng Kurs: OXA 299 Höstterminen 2006

2 ABSTRACT Erik Backlund Elevers intresse för fysik och matematik utifrån egna berättelser Pupils interest in Physics and Mathematics in their own narrative Antal sidor: 59 Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer. Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan. Sökord: Skola, matematik, fysik, intresse, samhällsklass, kvalitativ, forskningsintervju. 2

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND TIDIGARE FORSKNING Begreppet Intresse Avgränsningar av begreppet intresse Intressen och val Vanliga föreställningar om intressen och val Intresse och idéer Olika intressen Några uppsatser och artiklar Naturvetenskaplig analfabetism Kris i utbildningen Betydelsefulla faktorer för intresset PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE Problemformulering Syfte METOD Kvalitativ respektive kvantitativ metod Induktiv respektive deduktiv metod Val av metod Kvalitativ metod Intervjuns förståelseform Trovärdighet Extern reliabilitet Intern reliabilitet Intervjuernas reliabilitet Urval Förortsskolan Mellanskolan Statusskolan

4 5.6 Etiska överväganden Genomförandet RESULTAT Redovisning och analys av intervjuer Förortsskolan Nora Clara Arne Viktor Uppfattningar om intressets orsaker Mellan skolan Nicklas Sture Uppfattningar om intressets orsaker Statusskolan Felix Krister Ofelia Uppfattningar om intressets orsaker DISKUSSION OCH REFLEKTION Den valda metoden Urvalet Resultatet En möjlig fortsättning Vad kan skolan göra för att öka intresset för naturvetenskap Att anstränga sig...39 REFERENSER...40 BILAGOR 4

5 1 Inledning Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer. (Skolverket, 2000 s. 26). Matematiken är kanhända den mänskliga kulturens äldsta vetenskap. Länge gjordes ingen åtskillnad mellan fysik och matematik. Dessa ämnen gick länge hand i hand och berikade varandra i beskrivandet av den fysiska världen, Newton t.ex. utvecklade differentialkalkylen för att kunna beskriva sin syn på universum. Den värld vi lever i idag vore helt omöjlig att ens tänka sig utan de vetenskapliga framsteg som gjorts möjliga tack vare fysik och matematik. Den enklaste tång till den mest komplicerade datorstyrda rymdsond kan beskrivas och är framför allt, konstruerad med hjälp av fysiskt och matematiskt kunnande. Man kan gott påstå att vetenskap och teknologi i dag är en del av vår livsform, vår kultur. (Sjøberg, 2000) Med tanke på den betydelse kulturarvet har, är det, om det förhåller sig så, synnerligen allvarligt om våra elever väljer bort denna kunskap för att den är tråkig. De industriprodukter som tillverkas i landet kräver, för sin framställning avancerade kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Om den uppväxande generationen inte intresserar sig för matematik och naturvetenskap kommer den svenska industrin inte att vara svensk så länge till. Industrierna kommer att flytta till länder där dessa intressen fortfarande finns. Sett ur bl.a. denna synpunkt blir det intressant att se hur intresset ser ut och hur det formas. Frågan om hur intresse utvecklas blir här intressant. Intresse för något utvecklas under lång tid. Redan innan ett barn börjar skolan har intresset utvecklats i någon riktning som resultat av faktorer i konstitution och påverkan av omgivningen. Intressen kan vara av många olika slag. Flera är inte direkt inriktade på skolämnen. Andra kan lättare infogas i kommande studier i utbildningssystemet. Vanligt är också att varje individ har en mängd olika intressen. Medan många har en variation av fysiska intressen, som idrott och sporter, samt mer intellektuella, som läsning av böcker, kan andra ha intressen som enbart ligger åt det ena hållet. Ganska få individer har en sådan personlighet att de endast har ett intresse. 2 Bakgrund Till och från debatteras det i pressen och rapporteras i TV- nyheterna om läget i den svenska skolan. Ofta är det skolans tillkortakommanden som ventileras. Under året som gått har skolverket genomfört inspektioner på ett flertal skolor. Ljunghill (2005) Nationella prov genomförs årsvis och internationella jämförelser görs med jämna mellanrum. Exempel på de senare är TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Program for International Student Assessment) I flera inslag i den offentliga debatten har det påståtts att svenska elever i grundskolan, relativt sett, är sämre andra länders elever i speciellt naturvetenskapliga ämnen och matematik. (Sjøberg, 2005) Det påstås också, att svenska elever skulle ha en negativ attityd till matematik och naturvetenskap. Dessa ämnen skulle anses vara tråkiga och utan relevans i det verkliga livet utanför skolan. Som det ser ut är intresset hos svenska elever inte fokuserat mot vetenskapliga ämnen. 5

6 Skolpolitikern Lars Häggström (2004) från Arvidsjaur skriver om rapporterna PISA 2003 och TIMSS 2003 att Sverige låg på fjortonde plats i ämnet matematik år 2000, men har hamnat på sjuttonde plats år I det samlade ämnet naturkunskap har Sverige gått från elfte plats 2000, till femtonde plats år Häggström noterar att ett land som Tjeckien fullständigt flugit förbi Sverige. Finland ligger i topp både inom matematik och naturvetenskap. Analogin med ett idrottsreferat är tydlig. Slutsatsen i artikeln blir att detta naturligtvis är djupt otillfredsställande och orsaken till detta måste sökas i flera årtionden av misslyckad skolpolitik, där omsorgstanken fått ta över kunskapsuppgiften. Ledaren i Skånska dagbladet för 11/2 04, har rubriken Problem i skolan. Artikeln kommenterar en rapport från skolverket där det konstateras att kunskaperna i matematik är sämre för svenska grundskoleelever än för andra länders elever. En orsak till detta kan enligt artikeln vara att en tredjedel av lärarna på grundskolans högstadium är obehöriga. Skolverksrapporten talar också om arbetssättet i klassrummet. Det läggs för stor vikt vid processmålen och detta kan leda till att undervisningen tappar fokus på de kunskaper som skall läras in. Vidare sägs att individualiseringen gjort att lärarna allt för ofta abdikerar och låter eleverna lära sig på egen hand, vilket många elever inte klarar. En artikel i Dagens nyheter från går emot föreställningen att svenska grundskoleelever skulle tycka att naturvetenskapliga ämnen är tråkiga. Skolverket anklagas här för att sprida myter. I själva verket är det 59% av eleverna som tycker att naturvetenskapliga ämnen är roliga. Detta och andra fakta har skolverket, enligt artikeln, glömt bort. Orsaken till denna glömska skulle vara att den svarar väl mot den ideologi som tycks förhärskande på skolverket, där minskat intresse skall ses som ett uttryck för att ämnen inte är roliga. Andra artikelförfattare Sjøberg och Thors (2005) vill avdramatisera betydelsen av TIMSS och PISA och ser dessa undersökningar som brickor i ett politiskt spel, som spelas av de politiska partierna för att få fram just den skolpolitik de står för. 3 Tidigare forskning Nedan redovisas en del litteratur och forskning som på något sätt kan knytas till frågan om vad det är som formar elevernas intressen för fysik och matematik. Frågan om elevernas intresse och kunskaper för naturvetenskap och matematik har försämrats under det senaste decenniet berörs. Hur stor vikt skall läraren lägga vid en elevs intressen? Är det av vikt för elevens studieinriktning på sikt, något som skall förverkligas i en yrkes eller akademisk utbildning. Eller är intresset enbart ett flyktigt uppvaknande i elevens medvetande som kan utnyttjas metodologiskt för att förstärka inlärningen av ett godtyckligt lärostoff? 3.1 Begreppet Intresse Intresse kan sägas vara det som gör att man ägnar mycket stor del av sin tid för ett ämne, ett ting eller en företeelse. Intresse är ett svagare begrepp än passion, som relaterar till starka känslor som kärlek och besatthet. Men även om intresse är ett känslomässigt svagare begrepp än passion, är det långt ifrån ovanligt att en person ägnar sig åt sitt intresse större delen av sitt liv. Intresset spelar oftast en stor roll vid yrkesval. Medan kärlek och besatthet snarare tyder 6

7 på ett överdrivet förhållningssätt till sitt yrke, verkar ett intresse vara ett mer sansat och kontinuerligt förhållningssätt. Om det kan betraktas som ett faktum att intresset påverkar elevens val av utbildning, spelar intresset en roll av stor betydelse för elevers framtid. Fenomenologiskt Stensmo (2002), finns intresset där i medvetandet hos den enskilde individen, men hur kommer det dit? Vad är det som orsakar intresset? Vilka faktorer har den väsentligaste betydelsen för hur ett intresse uppstår och utvecklas? Ur ett postmodernistiskt perspektiv är intresset konstituerat och konstruerat. Inom sociologin finns begreppen klass, bakgrund, kön, som viktiga faktorer vilka formar vårt medvetande och därmed även vårt intresse. Vi är inte av naturen medvetna, handlande varelser utan blir sociala varelser först genom interaktionen med andra. Därför blir människors, klassers, könens och olika sociala miljöers relationer till varandra av stor betydelse. Trondman, Jönsson, Palme, Arnman (1993, s. 17) 3.2 Avgränsningar av begreppet intresse Det finns en allmän förståelse för begreppet intresse, alla vet vad det är. En sökning på sökmotorn Google på ordet intresse ger svar på 0,08 s. Problemet med begreppet intresse är just dess allmänna karaktär. Alla vet vad det är och därför blir det svårt att säga vad det inte är, det vill säga att avgränsa dess definition. För att det skall bli möjligt att använda begreppet krävs en fokusering. I Svensk uppslagsbok (1937) på ordet intresse kan man läsa en kortare genomgång av vad ordet betyder ur psykologisk och pedagogisk synpunkt. Där får man också en lättare framställning av vad s.k. intressepedagogik innebär. Jag kan svårligen återge innebörden bättre själv, därför citerar jag hela stycket. I. utgör orsaken till aktiv uppmärksamhet jämte tillhörande känslo och viljeaktivitet. I. väckes inte av helt främmande el. fullt välbekanta ting, utan endast av material, som med någon svårighet igenkännes, uppfattas el. praktiskt behärskas. I. är grunden, teoretiskt och praktiskt, för all modern undervisning och uppfostran. I. pedagogiken ser i individens naturliga och omsorgsfullt bevarade självverksamhet den värdefullaste tillgången i individens bildningsliv och framhäver särsk. mötande svårigheter som mäktiga sporrar till väckande av i. Under tvångspedagogik uppstå inre motstånd, desorganiserad verksamhet, ofta tendenser till fusk, varjämte endast arbete av rutinmässig intellektuell beskaffenhet är möjlig. I i samverkar däremot hela personligheten för att nå ett mål. I praktiken blir regeln, att eleverna icke skola göra vad de är intresserade av, utan vara intresserade av vad de göra. En populär missuppfattning menar, att eleverna härigenom icke vinna tillräckligt tillfälle till ansträngning, men först under i. gör individen de största och mest fruktbärande ansträngningarna. Litt.: E. Claparède, La psychologie de l enfant (5 éd. 1916); J. Dewey, Interest and effort in education (1913); W. H. Kilpatrick, Foundations of method (1926) G.A.J. 7

8 Trots att citatet är hämtat ur en gammal uppslagsbok och formuleringarna framstår som något ålderdomliga är innehållet fullt modernt och kan sägas utgöra en teoretisk grundval för uppsatsen. I mitt arbete väljer jag att undersöka det som kan anses vara möjligt i en C-uppsats. 3.3 Intressen och val Valet och speciellt det fria valet och föreställningarna kring detta utgör en av grundbultarna i det rådande ideologiska systemet. Var och en skall kunna välja sin väg utifrån sitt eget intresse. Rosenthal (2005) Då blir intresset intressant som orsak till det fria valet. Valet kan naturligtvis aldrig vara fritt i den betydelsen att det saknar orsaker eller är fritt från påverkan och influenser. I äldre tider var det närmast självklart att sonen övertog faderns yrke, att gården gick i arv till nästa generaton och att familjeföretaget likaså gick till den kommande generationen. Mycket av detta finns kvar ännu idag, men möjligheterna att bryta traditionen är nu större än någonsin och det antal som skaffar sig en akademisk utbildning, till att börja med, är också större än tidigare i historien. När det gäller yrkesval finns det inte någon garanti, att det skall vara möjligt att försörja sig på just det yrke man valt livet ut. Risken är stor att man tvingas byta yrke och arbetsplats flera gånger under sin yrkesaktiva tid. Det fria valet övergår då i att man tvingas välja ett annat yrke eller en annan arbetsplats eller båda, Schwartz (2004). 3.4 Vanliga föreställningar om intressen och val Mitt antagande är att det är intresset som styr elevernas val.intressen kan ses som delar av personligheten, som egenskaper hos individen. Frågan blir vilka kausala förhållanden som råder vid utvecklandet av de egenskaper som intressen kan anses vara. Klassiskt kan urskiljas två diametralt motsatta föreställningar om varifrån egenskaper kommer. Den ena tar sin utgångspunkt i antagandet att individer föds med en uppsättning gener och att dessa sedan mer eller mindre predestinerar individens utveckling och därmed också är avgörande för vilka intressen som individen utvecklar. Den andra föreställningen ser samhället och kulturen, det som går att lära sig, som avgörande för vilka egenskaper och intressen en individ utvecklar Berminge (2002). Enligt denna syn kan varje individ i princip utvecklas till vad som helst beroende på vilka influenser hon utsätts för av det omgivande samhällets inverkan. En tredje ståndpunkt blir naturligtvis att både arv och miljö utgör grund för intressens utveckling hos individen. I dessa tider av utveckling av genteknologi har gener som orsak till egenskaper fått en renässans. Vetenskapsmän söker i dag efter gener för alkoholism, logiskt tänkande, intelligens med mera. Dock återstår det att visa hur molekyler kan orsaka komplexa beteenden hos mänskliga varelser. Mitt arbete kommer inte att diskutera arv eller miljöfrågan i någon större utsträckning, men det är min fasta övertygelse att det går att förändra människors medvetande oavsett vilka gener de har. Det förefaller också svårt att genomföra idén en skola för alla om man utgår för mycket från vad som kan uppfattas som elevers arvsanlag. 8

9 3.5 Intresse och idéer Metodologiskt talas det ofta om att man skall väcka elevens intresse för något område av ämnet eller för ämnet som helhet, eller för skolan och skolarbetet osv. Själva idén om att arbeta utifrån elevens intresse tillhör den moderna ickeauktoritära pedagogiken, eller den så kallade progressiva pedagogiken, med företrädare som Dewey. Vad säger då Dewey om intresset? Begreppet intresse är inte det väsentligaste uttrycket i Deweys pedagogiska tänkande, snarare vad som ligger bakom. Dewey (1995) Dewey talar mycket om att det man vill lära barnet måste kopplas till barnets tidigare erfarenheter, till de erfarenheter som barnet har redan före det kommer i kontakt med den ämneskunskap som skolan erbjuder. Även om begreppet intresse inte är centralt förekommer det dock till och från. Dewey menar att intresset är ett tecken på en gryende förmåga och en mätare på barnets utvecklingsnivå, just därför är det viktigt för läraren att uppmärksamma vad som intresserar barnen. Dewey (1995) Däremot vänder Dewey sig mot att läraren stannar vid intresset som sådant men inte fortsätter mot vad som är den underliggande förmågan. Följande citat belyser hans tankegång: Jag tror att dessa intressen varken skall uppmuntras eller undertryckas. Att undertrycka ett intresse är att sätta den vuxne framför barnet. Det försvagar den intellektuella nyfikenheten och vakenheten och undertrycker initiativ och dödar intresset. Att ge efter för intresset är att sätta det övergående framför det bestående. Intresset är alltid ett tecken på en underliggande förmåga. Det viktiga är att upptäcka denna förmåga. Att uppmuntra intresset är att misslyckas med att tränga under ytan och det resulterar ovillkorligen i, att infall och nycker sätts framför verkligt intresse. (s. 47.) Dewey ser alltså intresset mer som en flyktig uppvaknande känsla, en impuls, än som en väsentlig del av personligheten. En känsla som en bra lärare kan använda sig av i en pedagogisk situation. Intresset är viktigt, men inte i sig självt utan som tecken på ett djupare anlag eller en förmåga som kan utvecklas, som han menar utgör ett verkligt intresse. Dewey förklarar barnets värld som bestående, inte av fakta och lagbundenheter, men som en värld av personer med personliga intressen. Det väsentliga när det gäller intresset är enligt Dewey att intressen måste förverkligas för att kunna tillfredsställas. Dewey (1995) Detta förverkligande innebär att man möter svårigheter, som gör det nödvändigt att undersöka materialen. På så sätt uppövas vakenhet, påhittighet och koncentrationsförmågan. Detta kräver kraftkoncentration och disciplin och det ger kunskap. 3.6 Olika intressen Om vi accepterar tanken att intresset ligger bakom individens val kan begreppen smak och livsstil också jämställas med begreppet intresse, eller åtminstone anses vara uttryck för intresset. Ur den franska sociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska perspektiv (i Trondman, Jönsson, Arnman, Palme, 1993) kan vi säga att de val vi gör, starkt relateras till hur våra existensbetingelser har format oss. Bourdieu använder begreppen kulturellt kapital och habitus för att beskriva uppkomsten av samhällsklassernas olika intressen, smak och kulturella värderingar. Begreppet kulturellt kapital innefattar att ha tillgång till den dominanta kulturen, skolsystemet och den högre utbildningen. Att kunna behärska det språk som används i skolan är också en del av detta kapital enligt Trondman et. al. (1993) 9

10 Begreppet habitus utgör de tanke och handlingsramar som hjälper oss att utveckla intressen, livsstilar och smak, som i sin tur utgör de bevekelsegrunder som leder till just de speciella val vi gör i den valsituation vi ställs inför. De val som elever gör när det gäller utbildning framstår som mycket viktiga för deras framtida möjligheter, ändå är deras intressen och smak redan grundlagda och formade när de ställs inför valsituationerna mellan utbildningsvägarna. Men detta betyder inte att det inte existerar någon valmöjlighet, men det är många gånger belagt att akademikerbarn oftast väljer att läsa vidare, medan arbetarbarn oftast söker sig till yrkeslinjer. Detta beskrivs sedan mestadels som att enskilda individer har olika intressen. Trondman påpekar att trots att majoriteten av alla barn och ungdomar idag går i samma skolform sker det en organisatorisk och pedagogisk uppdelning som leder till skilda utbildningsvägar för elever med olika social bakgrund. När eleverna kommer till åttonde klass i grundskolan och väljer, är det deras intressen och föreställningar om sin egen framtid, som utgör grunden för deras val. Trondman visar att ungdomarnas egna föreställningar om hur de skulle gå vidare i gymnasieskolan visar sig stämma överens med hur det såg ut några år senare. Inriktningen på deras framtida yrkesplaner låg också nära deras egen sociala bakgrund. Det sociala livet har en betydelse för individens utveckling som knappast kan överskattas. De två stora pedagogerna Piaget och Vygotsky var båda på det klara med att omgivningen formade både den psykologiska utvecklingen och intelligensen. Human intelligence is subject to the action of social life at all levels of development from the first to the last day of life (Piaget, 1951, s. 278). The entire history of the child s psychological development shows us that, from the very first day of development, its adaption to the environment is achieved by social means (Vygotsky, 1999, s. 116) Det som i denna uppsats benämns intresse är en liten men viktig del av denna utveckling. 3.7 Några uppsatser och artiklar I föreliggande arbete undersöks elevernas intressen efter att de gjort sina gymnasieval, på så sätt öppnas goda möjligheter att i positiv mening studera vad som ligger bakom val till just de linjer där intresse för matematik och fysik är viktiga. Det kan i sammanhanget vara intressant att se hur intresset ser ut i grundskolan för ett par grundskollärare. Bakhitar (2005) har skrivit om intresset för matematik i en grundskola i Botkyrka kommun i Stockholm. Bakhitar talar om intresset som en fängslande företeelse och lust. Det finns ett inre och ett yttre intresse. Det inre är något personligt som finns hos individen under en längre tid, medan det yttre är något som skapas i samspelet mellan individens intresse och omgivningens intresse. Bakhitar knyter an till Bourdieu genom Trondman et.al. och menar att många forskare visat att problemet med matematik är störst bland dem som har sina rötter i arbetarklassen eller de som har ett annat ursprung än svenskt. För att alla ska kunna lyckas med matematiken måste ämnets struktur vara på allas villkor, och den skall präglas av ett interkulturellt perspektiv, menar Bakhitar. 10

11 Henriksson Blanch (2005) diskuterar intressets betydelse för elevernas val. Hon menar att resultatet visar att deras val först och främst påverkades av det egna intresset. Skolan och lärarnas betydelse för utvecklandet av intresse för ämnena poängteras av flera elever. De ser många och stora laborationer som viktiga för ämnesförståelsen. Det är viktigt att läraren förklarar och att eleverna får tid att ställa frågor. En elev är bekymrad över att det inte går att koncentrera sig på lektionerna eftersom många elever pratar och stör. Den enskilde elevens klassbakgrund påverkar självförtroendet för studier. Elever som har föräldrar med akademisk bakgrund är inte begränsade i sina val och känner att de kan läsa vidare efter gymnasiet. Kjellström och Pettersson (2003) beskriver hur radikalt olika situationen är för barn och ungdomar idag jämfört med för femtio till hundra år sedan. Idag går ungdomarna överlag längre i skolan, mot tidigare då de flesta började arbeta tidigt i tonåren. I dag har vi något som kallas ungdomskultur, genom vilken ungdomarnas inställning till skolan formas. Vardagen hanterar ungdomarna alltmer informellt och ostrukturerat. I skolorna gör de vad de känner för. Frågan är hur stor chans matematik och fysik får i detta sammanhang. Vetenskapliga ämnen kräver koncentration och uthållighet, dessutom ett visst mått av hårt intellektuellt arbete. När det gäller lärarnas kompetens har den sjunkit under den senaste tioårsperioden. För tio år sedan hade nästan 80% av lärarna på högstadiet minst 40 poäng i matematik, inklusive lärarutbildningen. År 2003 hade 64% av lärarna minst 20 poäng i samma ämne, inklusive den de fått genom lärarutbildningen. (a.a.) Undervisningen har också blivit mer individuell. Eleverna sitter mest och räknar själva. Genomgångar och diskussioner förekommer sällan. Läroböckerna styr i stor utsträckning och läraren har reducerats till handledare för elevernas enskilda projekt. Pettersson och Kjellström refererar till TIMSS och PISA och jämför med jämförbara länder inom EU och OECD. Svenska elever har bland de sämsta resultaten i geometri och algebra. De svenska elevernas resultat har försämrats under en tioårsperiod, samtidigt som deras självförtroende har ökat. De svenska elevernas uppfattning är att det går bra för dem i matematik. De lär sig snabbt och klarar även svåra uppgifter. Men lektionerna i matematik upplevs av eleverna som stökiga och oroliga i större utsträckning än lektionerna i de flesta andra ämnen. Här föreligger uppenbart en motsättning som skulle vara intressant att undersöka närmare, en företeelse som kan bli ämne för framtida forskning. 3.8 Naturvetenskaplig analfabetism Det är inte bara i Sverige som problemen med det bristande intresset för matematik och naturvetenskap observerats. Internationellt används begrepp som S.T.L. (Scientific and technological literacy) och Functional illiteracy alltså funktionell analfabetism enligt Sjøberg (2000). Ett annat begrepp är PUST (Public understanding of science and technology). Det finns idag en omfattande internationell verksamhet knuten till dessa begrepp. I USA finns ett International Centre for the advancement of scientific Literacy. Vid The Science Museum i London finns en professur i Public Understanding of Science. Inom EU finns en organisation The international Council for the Comparative study of the Public Understanding of science and Technology. Inom UNESCO bedrivs ett projekt som kallas Projekt 2000+: Scientific and Technological Litteracy for all (i Sjøberg, 2000). Den norske filosofen Jon Hellesnes talar om informationsbarocken. (i Sjøberg, 2000) Med detta begrepp menar han att det är slut på försöken att förstå. I och med att media är inställda 11

12 på en nollpunkt i intellektuell bearbetning, blir informationskapaciteten gränslös. Sannolikt och osannolikt blandas. Sant och falskt på samma sätt. Vad som är viktigt blandas med oviktigt och det blir svårt att orientera sig, när realitet och illusion inte skiljes åt. Av detta följer att en rationell diskussion blir omöjlig och likaså ett självständigt tänkande. Här blir det möjligt för pseudovetenskaperna att tränga in och göra sig breda. Det finns idag en mängd övertro och vidskepelse som tagit plats från naturvetenskapen. Sjøberg (2000) menar att dagens västerländska samhälle präglas av motsättningar mellan olika subkulturer. Den dominerande kulturen innehåller vetenskap och teknik som är rationell till sitt väsen experter finns inom de olika specialvetenskaperna vilka kan förklara världen utifrån dessa. Produktionen och infrastrukturen utgör högteknologiska system baserade på vetenskap och matematik. Trots detta finns det en subkultur där andevärlden, healing och astrologi studeras och betraktas som ett alternativ till vetenskap. Sjøberg hänvisar till en rapport från USA som visar att 65% av den vuxna befolkningen tror på helbrägdagörelse genom bön. När USA för ett antal år sedan drabbades av en lång torkperiod som hotade lantbruksproduktionen, uppträdde president Reagan på de stora TVkanalerna och uppmanade alla amerikaner att be till gud om regn. Om alla knäföll och bad vid samma tidpunkt, var chansen att bli bönhörd större ansåg president Reagan. Tilläggas kan att Nancy Reagan, som var presidentens viktigaste rådgivare, hade en personlig astrolog till sitt förfogande. Ett sammanfattande begrepp för många av de moderna vidskepligheterna är New age, som är en av de vanligaste subkulturella strömningarna även här i Europa. Sjøberg (2000) lägger dock inte hela skulden på de idéer som konkurrerar med vetenskapen, han erkänner att det faktiskt är lite svårt att förstå skolans naturvetenskapliga ämnen. Det är också svårare att få bra betyg i dessa ämnen. Som exempel på att det dessutom historiskt sett, har blivit svårare med tiden, anger han en jämförelse mellan mekanik och elektronik. En mekanisk klocka går att plocka sönder. Det finns en möjlighet till förståelse genom att studera hur kugghjulen griper in i varandra men plockar man sönder ett digitalur förstår man ingenting av dess funktion. I ett skolsystem där alla ämnen ger samma poäng kan intresset för bra betyg överflygla intresset för naturvetenskapliga ämnen, vilka kräver en större arbetsinsats. (a.a.) 3.9 Kris i utbildningen Men är då alla överens om att intresset är så lågt att en allvarlig kris föreligger? Som redan nämnts i inledningen höjs en del röster mot att så är fallet. Engström (2004) påpekar att antalet utbildningsplatser för NOT (Naturvetenskap och teknik) nu är större än någonsin. När det gäller planering av utbildning menar han att man naturligtvis skall fråga näringslivet men att man sedan skall ta deras svar med stor försiktighet. Engström och Magne (2004) redogör för undersökningar gjorda under 70 år, undersökningar i Norden som inriktats på att undersöka hur matematikkunskaper förhåller sig till lärokurser i folkskola och grundskola. Problematiken är komplex eftersom läroplanerna har ändrats under tiden. Ser man till de internationella undersökningarna blir alltför långt dragna slutsatser svåra. Kulturella och sociala skillnader mellan länderna gör jämförelser mellan länderna till ett dilemma. Under mitten av 1900-talet upplevde man, enligt Engström och Magne, en slags kris i matematikundervisningen vilket drabbade många länder men på lite olika sätt. I Nordamerika 12

13 upplevde man den s.k. Sputnikchocken, då Sovjetunionen sände upp en satellit i omloppsbana runt jorden innan USA hunnit göra detsamma. I Sverige förlängdes skolplikten till nio år, samtidigt ökade den frivilliga utbildningen dramatiskt. Vid flera olika tillfällen har det i den offentliga debatten framförts argument för att det skulle vara kris för skolmatematiken. Så var det runt 1960, strax efter grundskolereformen, efter lärokursändringen 1980 likaså klagade de tekniska högskolorna och universiteten etc Betydelsefulla faktorer för intresset Lindahl (2004) undersöker flera faktorers betydelse för intresset: Förmåga, förståelse, samt kön och social bakgrund. Lindahl definierar förmåga som logisk förmåga mätt med ett logiskt test kombinerat med elevens betyg i matematik och NO. Det är dock inget självklart val för en elev med god förmåga att välja NV/TE-linjen till gymnasiet. Endast 25% av dessa elever väljer NV/TE. Av elever med MVG i matematik är det mindre än hälften som väljer NV/TE. Däremot har en tredjedel av dem som valt NV/TE bara godkänt i matematik (a.a.). I intervjuer har Lindahl resonerat med eleverna om naturvetenskapliga förklaringar till vardagliga fenomen som t.ex. regn, årstider, varför man kan se, vad som händer när man svettas och liknande. En fjärdedel av de elever som visat god förståelse har valt NV/TE däremot har mer än hälften som valt NV/TE problem med den naturvetenskapliga förståelsen av vardagliga fenomen. De elever som väljer NV/TE är antingen svenska akademikerbarn eller elever med invandrarbakgrund, motiveringen är att de måste det för att bli det de vill bli. Den kulturella skillnaden visar sig i att svenska elever vet att NV/TE är svårt medan invandrarelever inte tror att det är svårare än något annat och väljer NV/TE trots att de läst en enklare kurs i matematik. Många flickor med god förmåga väljer bort NV/TE för att de inte tror att de skall klara av det. Pojkar med god förmåga och intresse motiverar sina bortval med att skolans undervisning inte möter deras intresse Lindahl (2004 s 70). I detta ser Lindahl ett traditionellt mönster. Flickorna motiverar sitt val med en brist hos dem själva och pojkarna med en brist i omgivningen. 4 Problemformulering och syfte 4.1 Problemformulering I föreliggande arbete görs en undersökning av några gymnasieelevers intresse för matematik och fysik. Hur formas deras intresse? Är det utifrån insikt om karriärmöjligheter och framtida arbetsmöjligheter, eller är det föräldrar och kamrater som påverkar intresset mest? Eller är det trenden i samhället, vad som är inne just nu, som styr intressets inriktning. För att i någon mån kunna förstå detta är det nödvändigt att få en insikt i hur elever själva beskriver sina intressen därvidlag. Hypotesen är att punkterna A, B och C är de enskilt mest avgörande för intressebildningen hos eleverna. 13

14 A: Den samhällsklass som eleven växer upp och lever i sammanfaller ungefär med begreppet social kontext. Här är aspekter som vilka värderingar och kunskaper eleven har med sig hemifrån till skolan av stor vikt. Är dessa förenliga med skolans språk och värderingar? Hjälper det eleven att utvecklas inom skolan, eller leder dessa hennes värderingar till konflikt och förvirring? Kan eleven få konkret hjälp med sina studier från släkt och vänner? Kan eleven kommunicera med läraren eller är hon helt utlämnad till sina egna studier för framgång i sin lärandeprocess? B: Skolans betydelse. Den enskilde läraren kan ha en stor betydelse för en elevs intresse för ett ämne. Skolan kan också ha en viss kultur som odlas bland lärare och skolledning. Skolan kan ha en viss status som baseras på dess historia. Metoder som används eller speciella projekt som pågår i en skola kan ha betydelse. En skolas geografiska läge kan ha betydelse även om varje elev i princip kan söka till vilken skola som helst. C: Den rådande trenden i samhället. Vilka områden inom samhällsekonomin anses bidra till i utvecklingen. Inom vilka områden förutses arbets- och karriärmöjligheter i framtiden. Idéer om detta återspeglas till stor del genom massmedia. Den så kallade ungdomskulturen påverkar ungdomarnas intresse genom de trender som finns där. Vad som är inne under den tid eleverna passerar grundskolan till gymnasiet spelar en stor roll. Härigenom kommer också grupptrycket från klasskamrater och andra elever in i skapandet av intresset. 4.2 Syfte Syftet med med studien är att undersöka hur de tre områdena i ovanstående hypotes återspeglas i elevernas egna berättelser och i vilken utsträckning de reflekteras i elevernas uppfattningar om sitt intresse för matematik och fysik. Elevernas berättelser kommer på så sätt att utgöra materialet för analys och slutsatser om hur intresset har utformats hos den grupp elever som undersökningen gäller. 5 Metod Härunder diskuteras olika metoders för och nackdelar för arbetet med uppgiften. Valet av metod styrs av de frågor man ställt sig. Urval och klassificering av intervjumaterialet samt en uppsättning frågor styr inriktningen på den information som kan insamlas. Tillförlitlighet och trovärdighet är också avgörande för vilka generella slutsatser som kan formuleras med utgångspunkt i intervjumaterialet 5.1 Kvalitativ respektive kvantitativ metod Inom forskningen finns det olika tankeströmningar kring metoder och vad man kan uppnå med dessa. Man talar om kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Induktiv och deduktiv metod, kritisk realism mm. De största skiljelinjerna går mellan kvalitativ och kvantitativ metod (Dannefjord, 1999). Dannefjord menar att diskussionen om kvantitativ eller kvalitativ metod fått för stor plats i den samhällsvetenskapliga diskussionen. Egentligen är detta ett skenproblem. Kvalitativ eller kvantitativ metod är egentligen enbart en fråga om vilken teknik man väljer för att samla in de 14

15 data som behövs för att belysa ett problem. Dannefjord menar att den empiri man samlar in inte är studien, man kan inte beskriva en studie genom att tala om vilka data man samlat in. Dannefjord vill argumentera för en vetenskaplig praktik där problemet står i fokus. Begreppet metod kommer då att stå som en mer övergripande term för vad man gör när man bedriver forskning. I praktiken blir ett sådant resonemang ett argument för att en kvalitativ intervjuundersökning kan bli lika trovärdig som en kvantitativ enkätundersökning med mängder av statistiskt material, under förutsättning att problemställningen står i centrum för en generell teoribildning. 5.2 Induktiv respektive deduktiv metod Den gängse föreställningen beträffande skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ teknik är att den kvantitativa tekniken skulle innebära en deduktiv syn på kunskap och den kvalitativa tekniken en induktiv kunskapssyn. Den kvantitativa tekniken (metoden) används mest inom naturvetenskap och innebär mätning och beräkning för att verifiera eller förkasta hypoteser om naturlagar. Den induktiva metoden (tekniken) skulle enligt detta betraktelsesätt innebära att en teori utvecklas direkt ur empiriska data. Dannefjord menar att världen inte talar om för oss vilka aspekter av den som är intressanta att studera. Detta måste styras av våra intressen och idéer om hur världen ser ut. Om vi har ett intresse, ett problem, så har vi också en idé om hur världen ser ut och en mer eller mindre utvecklad teori som styr vilka aspekter och synvinklar som är intressanta. Vetenskapen börjar inte med empiri, utan med problem som skapas av kunskap och teorier. Föreställning att intresset beror på de ovan nämnda punkterna A, B och C, leder därför inte nödvändigtvis till en deduktiv metod, och en induktiv metod skulle enligt detta synsätt inte heller kunna vara fri från hypotetiska antaganden. Det väsentliga är att teoribildningen verifieras av den empiri som ges av intervjumaterialet och att den går att generalisera. 5.3 Val av metod Kvalitativ metod Medan debatten i media fick bilda bakgrund, ville jag undersöka hur de tre tidigare nämnda områdena för intressebildning framkommer i elevernas egna beskrivningar. Intervjuer framstod då som ett lämpligt verktyg. Det var viktigt att frågorna var så få som möjligt för att de inte skulle få formen av en enkät. Tillvägagångssättet var att föra ett brett samtal med eleverna och att från min sida leda samtalet så att det kom att kretsa kring frågor som berör intresset för ämnena. 15

16 5.3.2 Intervjuns förståelseform Forskningsintervjun kan ses ur flera olika perspektiv. Kvale (1997) beskriver tre olika samtalskontexter. För det första, den metodologiska, där samtalet ses som en specifik professionell form av samtal, som frambringar kunskap ur samspelet mellan den intervjuade och intervjuaren. Ett samtal där intervjuaren är den professionelle som frågar och den intervjuade den som besvarar frågorna. För det andra, den epistemologiska kontexten, där samtalet betraktas som ett grundläggande sätt att vinna kunskap. Vissheten i vår kunskap handlar om samtalet mellan personer snarare än om samspelet mellan oss människor och en icke mänsklig verklighet. För det tredje, den ontologiska formen, där vi konstituerar oss själva och vår värld genom samtalet. Den mänskliga verkligheten uppfattas här som personer inbegripna i samtal. Vi är samtalande varelser för vilka språket utgör en verklighet. För att kunna utröna hur intresset utformats hos eleverna framstod intervjumodellen som den klart bästa. I en lång samtalande intervju borde det komma fram vad det är som rör sig i elevens tankar kring sin egen intresseinriktning. För att det skulle bli möjligt var det viktigt att lyssna till eleven och att låta samtalet gå i den riktning som eleven själv väljer och att följa upp med frågor som leder till en förståelse för tankarna och känslorna kring ämnena. Ett sådant samtal leder också till en större medvetenhet hos den intervjuade, om vad som ligger bakom intresset. För att kunna förstå elevernas tankar och uppfattningar kring sina intressen är det enligt Kvale viktigt att man som intervjuare skapar en annorlunda situation än den som råder mellan lärare och elev i klassrummet. Den intervjuade får inte känna prestationskrav, att hon måste visa sig duktig. Intervjuaren och den intervjuade befinner sig i en mellanmänsklig situation, där den intervjuade och den intervjuande utbyter synpunkter, reagerar och påverkar varandra ömsesidigt. Intervjuaren bör vara medveten om den mellanmänskliga dynamiken och ta hänsyn till den i intervjusituationen och den kommande analysen av intervjun. (a.a s. 39) Den ömsesidiga påverkan som sker utgör inte nödvändigtvis en felkälla, tvärtom kan den utgöra en styrka i den kvalitativa intervjun. Det gäller för intervjuaren att använda sig av de insikter som den mellanmänskliga interaktionen medför anser Kvale. När det gäller den språkliga formen är det också väsentligt att intervjuaren är bekant med den speciella språkstruktur som den intervjuade använder, slanguttryck, förortsattityder eller akademisk jargong. Den kvalitativa intervjun avser att undersöka den intervjuades livsvärld anser Kvale. Huvuduppgiften är att förstå vad den intervjuade säger och vad det innebär. Om intervjuaren har tillräcklig känslighet och ger den intervjuade sitt odelade intresse blir intervjusituationen en positiv upplevelse för intervjupersonen där han kan känna sig uppmärksammad och kan få känslan av att hans eller hennes livserfarenheter kan ha en mer allmän betydelse och vara av vikt för någon annan än henne själv. 16

17 5.4 Trovärdighet Reliabilitet och validitet utgör viktiga kriterier för en kvantitativt inriktad forskare när det gäller att få en bild av kvaliteten i en undersökning enligt Bryman (2004, s. 257) För den kvalitativa forskningen blir frågan om dessa begrepp betydligt mer komplicerad. Svårigheter uppstår när man försöker att direkt överföra begreppen från den kvantitativa tekniken till den kvalitativa. Validitet handlar om ifall man verkligen mäter det man säger sig mäta. Om man inte mäter något i den kvantitativa meningen uppstår då problem. För att stärka tilltron till den kvalitativa metoden, har flera forskare undersökt hur begreppen skall kunna omdefinieras så att de går att använda inom kvalitativ forskning. Le Compte & Goets (1982) och Kirk Miller (1986) skriver om reliabilitet och validitet i samband med kvalitativ forskning i (Bryman 2004). De använder sig av begreppen Extern och Intern reliabilitet Extern reliabilitet Står för i vilken utsträckning en undersökning kan upprepas. Upprepning på exakt samma sätt blir svårt i en föränderlig social miljö. En möjlighet kan vara att den andra forskaren går in i en så liknande social roll som möjligt är, i den aspekt av det samhälleliga vara som studeras. Extern reliabilitet rör också i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer hävdar Bryman (2004) Intern reliabilitet Le Compte och Goetz, (i Bryman, 2004) menar här att det skall finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som denne utvecklar. Le Compte & Goetz använder etnografiska undersökningar som exempel, där delaktighet och lång närvaro ger en hög grad av överensstämmelse mellan begrepp och observationer Intervjuernas reliabilitet En intervjustudie som denna kan inte nå en tillförlitlighet genom det antal intervjuer som görs och den samstämmighet som där kan ses i mängden av statistiskt material. Under en intervju som strävar efter ett förtroligt förhållande till den intervjuade, kan man tillsammans skapa ett förhållande där tankar, reflektioner och känslor ligger till grund för en generalisering av innehållet i samtalet. Dannefjord (1999) skriver beträffande generalisering att För att ett resultat skall vara vetenskapligt meningsfullt skall det gå att generalisera! Vidare menar han att: Det är något konstigt med ett förhållande där det är bättre att erkänna den egna studiens meningslöshet i fråga om vetenskaplig relevans, än att vända sig mot statistikerns monopol på definitionen 17

18 av generaliserbarhet. Dannefjord menar att, om det skulle vara så att kvalitativa tekniker inte går att generalisera, så bör de omedelbart överges. Detta är emellertid inte nödvändigt då dessa tekniker går att generalisera och detta redan görs. en studies resultat ligger inte i dess empiri, utan i den teori som empirin ger argument för. Det man generaliserar är inte de empiriska data man samlar in, utan den teori som förklarar dessa. Dannefjord (s. 25). Vidare konkluderar Dannefjord: Teorin pekar ut en viss empiri som varande relevant och eftersom data stämmer överens med teorin och teorin kan förklara de data som samlas in, har man argument för teorins generella giltighet och användbarhet. Under de intervjuer som genomfördes lät jag samtalet gå i olika riktningar för att den intervjuade inte skulle känna sig styrd att ge förväntade svar på frågorna. Genom att ge eleverna tid att tänka efter kunde jag få tillgång till elevens egna formuleringar och där söka stöd för mina egna teorier kring intressebildningen. Genom intervjuernas semistrukturerade form uppnåddes en ömsesidig tillit mellan intervjuade och intervjuande som borgar för uppriktig information från eleven om dennes egen uppfattning om sitt intresse. Här yppar sig också möjligheter för intervjuaren att göra tolkningar som den intervjuade kanske inte själv gör men som ändå kan vara nog så väsentlig för analysen. Ett dilemma för läraren som intervjuare är att eleven som intervjuperson ger de svar hon tror att en lärare vill ha. Eleven kan tro att intervjuns svar kan påverka betyg. En fördel i detta fall var att jag inte var lärare vid någon av skolorna och inte heller på annat sätt var bekant med intervjupersonerna. Jag påpekade också att jag inte hade och inte skulle komma att ha, någon diskussion med deras lärare, med anledning av intervjun. 5.5 Urval Ett vanligt förhållningssättet vid diskussioner kring elevers intresse för matematik och naturvetenskap tycks vara att se på vilka problem de elever har som inte är intresserade av dessa ämnen. Jag ville vända på problemet och fokusera på vad det är som utgör de gemensamma nämnarna för elever som har ett intresse för dessa ämnen. För att få ett tydligt utslag valde jag elever som kan antas ha ett visst intresse av matematik eller fysik, eller båda dessa ämnen. De elever jag valde, studerar alla minst ett och i flera fall båda dessa ämnen. Det var genom deras gymnasieval jag kunde anta att det finns ett intresse hos eleverna som går att studera närmare. Eleverna från förortsskolan utgör en särskilt intressant grupp i sammanhanget. Samtliga elever därifrån ingår i ett projekt, HeadStart (se bilaga C) som har till målsättning att intressera elever för ämnet matematik genom att hjälpa dem med deras arbete med övningar och läxor. Genom denna grupp fick jag möjlighet att studera vad som händer när en grupp elever utsätts för en variation (Marton, 2004) av den traditionella undervisningen och får tillgång till extraresurser. Inte för att de är svagare i matematik, men för att öka ett intresse som kanske redan finns men som inte får resurser att utvecklas i den miljö där eleven befinner sig eller med de metoder som står till buds. Under en intervju med Ference Marton berättade han hur Fenomenografin ser på variation i inlärningssituationen. Han förklarade att det faktum att när man i en sådan situation inför en planerad variation verkar det stimulerande på inlärningsförmågan. En grupp forskare arbetar 18

19 tillsammans med lärare för att studera hur elevers intresse påverkas när man inför olika typer av variation i en inlärningssituation. Marton och Carlgren (2004, s. 136) skriver följande. Eftersom vi är simultant medvetna om det nya och det gamla och eftersom det nya på det viset får sin innebörd genom det gamla, och eftersom innebörden konstitueras genom att olika aspekter av situationen urskiljs, och eftersom urskiljandet föds ur medvetenheten om dimensioner av variation, är det genom att erfara variation i vissa bestämda avseenden som vi kan rusta oss för framtiden. Urvalet av intervjupersoner ville jag göra så att det i någon mån återspeglar klasstrukturen i samhället. Av praktiska skäl har jag inte kunnat gå in i detalj på varje elev och i förväg undersöka exakt vilken samhällsklass respektive elev tillhör. I stället har jag valt skolor i olika geografiska områden. En något noggrannare indelning gjordes under intervjun där en indelning gjordes efter föräldrarnas ställning i produktionen. Klassindelningen är hämtad ur Arnman och Jönsson (1985) jag har själv ändrat begreppet socialgrupp till klass. Klass I Klass IIA Klass IIB Klass III Ägare och ledare av större företag, högre statstjänstemän, privatanställda tjänstemän med universitetsutbildning, självständiga yrkesutövare med universitetsutbildning och övriga akademiker. Statstjänstemän och privatanställda tjänstemän på mellannivå, mindre företagare och affärsmän. Lägre tjänstemän och privatanställda tjänstemän i underordnad ställning, verkmästare, förmän, hantverksmästare. Lägre befattningshavare i statlig tjänst, yrkesutbildade och icke yrkesutbildade arbetare Förortsskolan Förortsskolan är en gymnasieskola som ligger just i en förort, en bit utanför Göteborgs centrum. Skolan är numera ett s.k. passionsgymnasium, vilket innebär att varje elev får välja ett ämne för vilket hon eller han har ett starkt intresse. Detta ämne får en stor del av undervisningstiden. För övrigt fungerar skolan som vilket gymnasium som helst. Upptagningsområdet har numera kommit att utgöra hela Göteborg. Traditionellt är majoriteten av elever främst barn till invandrare, och ungdomar som själva är födda i något annat land än Sverige. Under tiden jag sökte efter intervjupersoner på gymnasieskolor i Göteborg, såg jag en artikel i Göteborgstidningen som handlade om ett matematikprojekt som utvecklades av Chalmerister för elever på gymnasieskolor. Genom en studierektor på skolan kom jag i kontakt med den ansvarige för Chalmers matematikprojekt, sedermera HeadStart (Se bilaga C). Detta gav mig möjlighet att, för mitt projekt studera vad som händer, när resurser i form av engagerade och unga förebilder träder in som extra hjälp, i en gymnasieskola i en typisk invandrarförort i Göteborg. 19

20 Från förortsskolan intervjuades fyra elever, två pojkar och två flickor. Samtliga hade börjat i projektet Head Start. Alla fyra läste Naturvetarlinjen men hade olika passionsämnen. Tre av intervjupersonerna hade invandrarbakgrund, en hade svensk bakgrund Mellanskolan Mellanskolan är en gymnasieskola som ligger inne i själva Göteborg. Detta gymnasium har förutom de teoretiska linjerna också flera yrkesutbildningar. Här finns t.ex. restaurang, frisörutbildningar och barn och fritid, dock inte fordon eller industriutbildningar. Här är nya och gamla svenskar relativt integrerade. Många elever som bor i typiska invandrarförorter söker sig hit för sin gymnasieutbildning. Två personer intervjuades här båda var pojkar, som gick Barn och fritidslinjen. Intervjupersonerna hade båda invandrarbakgrund Statusskolan Statusskolan är en av Göteborgs mer prestigefyllda gymnasieskolor. Här finns inga yrkeslinjer däremot International baccalaureate. Här är majoriteten av eleverna svenskar sedan generationer även om det naturligtvis också här går barn till invandrare. Eleverna som går här bor vanligtvis i de fashionabla villaförorterna eller i medelklassområden som Linnéstaden eller möjligen Majorna och Haga. På denna skola intervjuades två pojkar och en flicka. Alla tre gick på NV-linjen. 5.6 Etiska överväganden Examensarbetet måste bygga på respekt för de som deltar i intervjuerna. Deltagaren skall göras medvetna om syftet med arbetet. De skall ha rätt att när som helst kunna avbryta sitt deltagande och att kunna ställa frågor när som helst under intervjun Johansson, Svedner (2004). Kvale (1997) talar om informerat samtycke, vilket innebär att man ger deltagarna information om undersökningen, vem kommer att få tillgång till intervjuerna och i vilken form. Kvale menar också att etiken genomsyrar hela forskningsprocessen under intervjuundersökningen. Det finns en viss likhet med den terapeutiska situationen och att man skall undvika att hamna i denna situation. Falska förespeglingar kan skada och inkräkta på privatlivet menar Bryman (2004) men han pekar också på svårigheten med att kunna delge deltagarna precis all information om en undersökning. Beroende på undersökningens art kan det t.o.m. vara nödvändigt att undanhålla information för att man som undersökare skall kunna komma åt de rätta svaren. En sådan hållning är dock inte på något sätt till nytta i föreliggande arbete. Under en intervju i en kvalitativ undersökning kommer man att få en hel del information som inte direkt hör till undersökningsfrågorna. Då är det viktigt att konfidentialitet iakttages även här. 20

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer