Ambient Sweden. Internetframsyn ur ett infrastrukturperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambient Sweden. Internetframsyn ur ett infrastrukturperspektiv"

Transkript

1 Ambient Sweden Internetframsyn ur ett infrastrukturperspektiv

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2008 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-M 388 ISSN: ISBN: Huvudprojektledare: Staffan Eriksson, IVA Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA Produktion: Tryckfaktorn AB Tryck: AlfaPrint Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via projektets hemsida

3 Förord Denna rapport är framtagen av Infrastrukturpanelen som en delrapport inom huvudprojektet Internetframsyn som drivits av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). I Infrastrukturpanelens arbete, som pågått under perioden september 2007 till mars 2008, har följande personer deltagit: Bengt Ahlgren, SICS Anders Bergfeldt, Multicom Security Ulf Borbos, SSNf Andreas Cedborg, 3 Niklas Z Kviselius (sekreterare), Handelshögskolan i Stockholm Tove Madsen, Acreo Göran Olofsson, TeliaSonera Anders Rafting, PTS Olle Viktorsson (panelordförande), Ericsson Eva Westberg, VINNOVA Jens Zander, KTH Arbete har bedrivits i form av drygt tio diskussionsmöten där panelen samlats och muntligen analyserat frågeställningar som rört internets infrastruktur i syfte att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Vidare har diskussioner förts löpande i ett flertal arbetsgrupper där paneldeltagarna tagit ansvar för en djupare analys inom ett specifikt område. Arbetet har skriftligen dokumenterats och stämts av med huvudprojektets styrgrupp och de övriga två delprojektens paneler. Arbetet har även vid ett tillfälle diskuterats av en extern granskningsgrupp med inbjudna individer som representerat den politiska, akademiska och industriella arenan. Stor tacksamhet sträcks ut till samtliga paneldeltagare för det engagemang och de insikter som lagt grunden till denna rapport. Stockholm, april 2008 Olle Viktorsson Panelordförande

4

5 Sammanfattning Syftet med huvudprojektet Internetframsyn har varit att identifiera centrala framtidsfrågor och komma med förslag på hur dessa kan hanteras för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Inom huvudprojektet har tre paneler arbetat: Användarpanelen, Infrastrukturpanelen och Säkerhets- och juridikpanelen. Infrastrukturpanelen har arbetat med detta syfte genom att först ge en kort lägesbeskrivning för 2008 och sedan blicka fram mot horisonten Rapporten tar upp marknadssituationen för infrastruktur idag och ser hur en ny marknad skulle kunna ta form om samspelet mellan infrastruktur och tjänster fungerar bra och kritiska aktörer känner tillit till infrastrukturen. Med bakgrund av denna analys har ett antal åtgärdsförslag lagts som riktar sig till specifika aktörer i Sverige. I denna rapport diskuteras infrastruktur som en rad tekniker och tjänster som möjliggör kommunikation och som bör finnas på plats och fungera år 2015 för att Sverige ska vara en framstående internetnation. Blickar vi framåt mot är 2015 kommer användandet av internet att vara ännu mer en självklarhet liksom vårt beroende av att infrastrukturen fungerar bra. Gränslandet mellan internet och den fysiska världen suddas ut. Många svenskar förlitar sig helt på internet för att sköta såväl kontakter med myndigheter som för förströelser som tv och musik. När hela samhället är så beroende av internet är det förstås av största vikt att man inte bara alltid har tillgång till internet men också att man har tillit till internet. Det vill säga man måste kunna lita på att internet är säkert och att tjänsterna fungerar som de ska och med den kvalitet som man behöver överallt. En robust infrastruktur med god täckning bidrar till ett hållbart samhälle. Här finns stora utmaningar att överbrygga när vi samtidigt eftersträvar ett internet med många aktörer i fri konkurrens. Att skapa en väl fungerande balans mellan konkurrens och regler är en stor utmaning. Mycket kan göras i samverkan mellan aktörerna på ett sådant sätt att en öppen väl fungerande marknad etableras utan att ett omfattande regelverk behöver skapas och underhållas. Om vi ska få fram svenska tjänsteföretag som kan växa internationellt är skapandet av bra förutsättningar i form av ett välfungerande öppet internet i Sverige utomordentligt viktigt. Internetkompetens är viktigt både i skola och i forskning. Svenska forskare behöver vara med i frontlinjen. Framgångarna med trådlösa accessteknologier kan upprepas med rätt insatser. För att Sverige ska vara en ledande internetnation 2015 behövs att ett målmedvetet långsiktigt arbete startas nu. Infrastrukturpanelen föreslår att detta arbete inleds med nedanstående åtgärder: Verka för tjänster som är oberoende av access och bärarnät. Etablera en mötesplats för aktörerna på tjänstemarknaden. Verka för avancerat trafikutbyte mellan operatörer. Satsa på att öka samhällets hållbarhet med hjälp av internet i Sverige. Säkerställ att svensk internetforskning fortfarande är världsledande Säkerställ att Sverige kan leda utvecklingen mot dynamisk/flexibel spektrumaccess.

6 Summary The purpose of the Internet Foresight project has been to identify central issues of concern for the future and to provide suggestions for how to handle them so that Sweden can be a prominent Internet nation by As a sub-project of Internet Foresight and as one of the three expert panels, we have focused on this objective from an infrastructure perspective. In this reports we start by providing a short account of the situation in Then we look forward towards We highlight the market situation with respect to the Internet s infrastructure today and also present a scenario of how a new market could take shape if the interplay between infrastructure and services is effective and critical players have confidence in the infrastructure. We have analysed the infrastructure with respect to a number of different technologies and services that enable communication and which if Sweden is to become a prominent Internet nation should be present and functional in Based on this analysis, the panel suggests a number of measures aimed at specific players in Sweden. The borderland between the Internet and the physical world has been gradually disappearing. If we look forward to 2015, Internet use will be even more self-evident, as will our need for efficient infrastructure. Many Swedes rely entirely on the Internet for their contacts with the authorities as well as their TV, music and other entertainment. When the whole of society is dependent on the Internet, it is not just access to the Internet that is the priority, but also trust in it; people need to be able to rely on the fact that the Internet is secure and the services work as they should, with the quality they need in general and in all contexts where people need them. Robust infrastructure will help not only to raise the level of trust, an Internet with good coverage will also help us attain a sustainable society. Many challenges need to be overcome in order to achieve this. Especially since we also want an Internet which has many openly competing players. Creating an efficient balance between competition and rules is a major challenge. A lot can be done if different players work in cooperation and in such a way that an open, efficient market is established, without the need for creating and maintaining an extensive set of rules. If we are to promote Swedish service companies that can grow internationally, it is extremely important that we create the necessary conditions in the form of an efficient and open Internet in Sweden. Internet expertise is important both in schools and in research. Swedish researchers need to be in the front line of development in the field. With the right initiatives, Sweden s past success with wireless access technologies can be repeated. In order for Sweden to be a leading Internet nation in 2015, we need a determined and long-term effort. The infrastructure panel proposes that this work, which covers a multitude of different players, starts with the measures listed below: Focus on services that are independent of access and carrier networks. Establish a meeting place for players in the service market. Focus on advanced traffic exchange between operators. Focus on increasing society s sustainability with the help of the Internet in Sweden. Ensure that Swedish Internet research is still number one in the world in Ensure that Sweden can lead development towards dynamic/flexible spectrum access.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Utgångsläget Infrastrukturen i Sverige...11 Marknadssituationen för infrastruktur Blickar mot horisonten En ny marknad tar form...17 Tillit till infrastrukturen A och O Panelens förslag till åtgärder Bilaga...30

8 8

9 1. Inledning Tillsammans med berörda aktörer har IVA under perioden våren 2007 till våren 2008 drivit projektet Internetframsyn. Syftet med projektet har varit att identifiera centrala framtidsfrågor och komma med förslag på hur dessa kan hanteras för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Målet med projektet är att utifrån nuläget och de senaste forskningsrönen identifiera och prioritera vägvalsfrågor för internet, samt komma med förslag på möjlig utveckling och nödvändiga åtgärder med tillhörande ansvariga organisationer/ individer för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Arbetet har utgått från ledord som användarperspektiv, tillit, säkerhet och robust infrastruktur. I projektet har tre expertpaneler arbetat med projektets syfte och mål utifrån tre olika perspektiv: användarperspektivet, säkerhets- och juridikperspektivet och, det som denna rapport fokuserar kring, infrastrukturperspektivet. Denna rapport grundar sig på de analyser och diskussioner som är resultatet av ett tiotal möten med panelens deltagare. Här ger vi inledningsvis en kort lägesbeskrivning för 2008, för att sedan blicka fram mot horisonten Vi har analyserat infrastrukturen för en rad teknologier och tjänster som möjliggör kommunikation och som, för att Sverige ska vara en framstående internetnation, bör finnas på plats och fungera år Med bakgrund av denna analys lägger panelen fram ett antal åtgärdsförslag. Dessa riktar vi till specifika aktörer i Sverige. Denna rapport riktar vi vidare till de aktörer som vi ser har inflytande över de beslut och åtgärder på påverkar utvecklingen av internets infrastruktur. Projektets primära målgrupp är beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor men även andra aktörer liksom allmänheten är målgrupp för den analys och de förslag som projektet resulterat i.

10 10

11 2. Utgångsläget 2008 Infrastrukturen i Sverige Infrastruktur ett vitt begrepp Inledningsvis är det lämpligt att stanna upp ett slag och se på vad vi i denna rapport menar med internetinfrastruktur. Infrastruktur är inte bara sladdar och fiber. Ordet infrastruktur för tankarna till system som omfattar fysiska anläggningar som är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera, till exempel vägar, elkraftnät, vatten- och avloppsnät och nät för transport av data. En vidare syn på begreppet skulle även kunna inkludera strukturer som inte är fysiska men trots detta är en viktig del av vårt samhälle, bland annat samhällsinstitutioner som lagar och förordningar. Observera att även med en bredare ansats pekar begreppet mot nödvändiga stödjande strukturer och mekanismer; infrastruktur finns till för att möjliggöra aktivitet inom en rad områden. I linje med denna bredare ansats, vilken vi anser viktig när vi blickar framåt, kommer vi i denna rapport att diskutera en rad grundläggande teknologier och tjänster som möjliggör kommunikation och som därför bör finnas på plats och fungera 2015, för att Sverige ska vara en framstående internetnation. Med internet avses i denna rapport den breda definitionen ip-baserade tjänster och nät, såväl fast som mobilt. Rent praktiskt kommer mycket av analysen att beröra access till och tjänster på det världsomspännande internet som de senaste 15 åren förändrat synen på många företeelser i samhället. Access till internet med viss kvalitet och anslutningshastighet har i dagligt tal fått etiketten bredband. Internetaccess finns överallt dock med varierande hastighet I Sverige har statliga Post och telestyrelsen (PTS) rekommenderat tillgänglighetsmål som syftar till bredbandsinfrastruktur på plats till alla svenska hushåll, företag och offentlig verksamhet I detta mål avser PTS med bredband de anslutningar som på accessnivå åtminstone kan uppgraderas till överföringshastigheter om minst 2 Mb/s nedströms (PTS 2007a). Fast access med högre hastigheter finns idag tillgänglig överallt i stadskärnor, befolkningstäta områden och i nybyggnation. I glesbygd och viss äldre bebyggelse i förortsområden finns sporadisk täckning med hastigheter över 10 Mbit/s. I dessa områden finns punktvis även sladdlös, korthållsaccess tillgänglig med hastigheter i samma storleksordning som den fasta accessen. Datahastigheten i mobil access följer väsentligen befolkningstätheten och varierar mellan mer än 10 Mbit/s i befolkningscentra till 0,2 Mbit/s (NMT) i glesbygd med mycket låg population. Uppströms och nedströms Hastigheten för att skicka och ta emot data varierar med den typ av anslutning (ADSL, kabelnätet, satellit) som datorn du arbetar från har till internet. Uppströms anger den hastighet med vilken det är möjligt att skicka data från användaren, till exempel med viken hasighet du kan sända en fil eller ett e- postmeddelande från din egen dator till en annan mottagare. Överföringshastigheter nedströms avser riktningen till användaren och anger hur snabbt du kan ladda ned filer från nätet till din dator. Nedladdningshastigheten, det vill säga överföringshastigheten nedströms, är i regel prioriterad. 11

12 Figur 1: Historisk utveckling av antal aktiva kunder i Sverige med fast internetaccess (tusental). Källa: PTS 2007b Dec Juni Dec Juni Dec Juni Dec Juni Dec Juni Dec Juni Dec Juni Antal kunder till internetaccess med fast anslutning * Hushåll Företag Antal kunder till internetaccess med 2 Mbps eller mer i överföringskapacitet ** Hushåll Företag Antal kunder till internetaccess med 10 Mbps eller mer i överföringskapacitet *** Hushåll Företag Definitioner: * ) Avser accessformerna xdsl, PLC, kabel-tv, radio, satellit och övrig fast access. ** ) Minst 2 Mbps nedströms. OBS! Definitionen för 2003 och tidigare var minst 2 Mbps både uppströms och nedströms. *** ) Minst 10 Mbps nedströms. OBS! Definitionen för 2003 och tidigare var minst 10 Mbps i båda riktningar. Access till internet sker numera ofta också genom trådlösa terminaler eftersom detta gäller år Både lokala hotspots och yttäckande telenät bidrar till denna utveckling. Teknikutvecklingen har lett till en rad trådlösa standarder som erbjuder konsumenterna mobil kommunikation. En större geografisk rörlighet och behovet att alltid vara i kontakt med internet till exempel för web och e-post driver på utbyggnaden. Användningen har redan börjar ta fart. Till exempel såldes över G-kort för mobilt bredband till bärbara datorer i Sverige under Det är en ökning med 379 procent jämfört med 2006 (Dagens Industri 2008). Utveckling inom internetaccess Mellan sista juni 2006 och sista juni 2007 ökade antalet aktiva kunder med någon form av internetaccess från till vilket motsvarar en tillväxt på ungefär 4 procent. Trenden med en växande andel fasta anslutningar på bekostnad av uppringda anslutningar fortsatte under första hälften av Mellan sista juni 2006 och sista juni 2007 ökade antalet abonnemang med fast access med 23 procent från till samtidigt som antalet kunder till uppringd access minskade med 27 procent från till Abonnemang med fast access utgör nu 74 procent av det totala antalet abonnemang. När det gäller accessformer är xdsl i särklass vanligast förekommande på marknaden för internettjänster. Den sista juni 2007 fick 45 procent av alla hushållskunderna sina internettjänster levererade via xdsl. Motsvarande den sista juni 2006 var 39 procent. Den årliga tillväxten av andelen hushåll med internetaccesser med hög överföringskapacitet har ökat betydligt mellan slutet av juni 2006 och motsvarande tidpunkt Den sista juni 2007 hade 41 procent av hushållen internetaccess med en överföringskapacitet på 2 Mbps eller högre och 16 procent hade internetaccess med en överföringskapacitet på 10 Mbps eller högre. Motsvarande året innan var 26 respektive 11 procent. Källa: PTS

13 Forskning om internet finns i Sverige men mer kan göras Internet kom till Sverige i mitten på 1980-talet genom akademiska kontakter med USA. Kompetens byggdes snabbt upp och KTHnoc blev en av de 13 rootnamnservrarna i världen och också ett av naven i de nordiska och europeiska näten. Baserat på det praktiska arbetet med att bygga internet i Sverige, och även genom internationella kontakter, skapades tidigt en bas för utbildning och forskning på KTH i Stockholm. Under 1990-talet och fram till idag har utbildning och forskning successivt spritts till flera svenska universitet, högskolor och institut. Även inom svensk industri finns idag avancerad tillämpad forskning avseende internet. En liknande utveckling har förstås skett i många länder runt om i världen och vi ser idag hur man satsar stort på forskning om det framtida internet till exempel i USA, inom EU och i Japan. Även i Finland startar man 2008 en kraftsamling för forskning inom området framtida internet. Marknadssituationen för infrastruktur Det finns en bristande konkurrens och osäkra spelregler på infrastrukturmarknaden för fast access vilket leder till bristande investeringsvilja Det pågår en diskussion om hur vi bäst skapar en långssiktig infrastrukturkonkurrens. Är funktionell separation rätt modell för alla accessnät? Om samma krav införs för alla accessmedia (fiber, kabel och så vidare) hämmas då investeringarna? Bredbandssubventioner har varit inriktade mot utbyggnad i glesbygd och uppdragen för utbyggnad har gått till olika aktörer. Telia, Terracom och stadsnäten var de största mottagarna av denna bredbandssubvention. Syftet har varit att bygga ut bredband där marknaden inte kunnat tillgodose efterfrågan, för att på så sätt utjämna bredbandspenetration mellan glesbygd med hög anslutningskostnad och tätort med låg anslutningskostnad. Framväxten av stadsnät har med stor sannolikhet varit gynnsam för internetutvecklingen i Sverige. Idag har vi en infrastruktur som är heterogen och ägs av ett stort antal små och stora nätägare. Variationer kan finnas såväl inom som mellan näten. En heterogen infrastruktur kan göra det svårt att leverera tjänster med kvalitet till många användare, men den kan även bidra till att utveckla en lokal marknad. Det finns problem med nät där konkurrens endast sker på någon eller några nivåer i värdekedjan och där kunder låses in i långa avtal för att få tillgång till bredbandsinfrastruktur. För att öka användandet och värdet av internet i den omfattning som skulle önskas är en ökad mångfald av tjänster på näten något som generellt bör eftersträvas. Man kan särskilja två typer av affärsmodeller. Det öppna internet baserat på best effort där man huvudsakligen betalar för accessen. Parallellt med detta finns det slutna operatörsstyrda nät som syftar till att ge hög quality of service (QoS) för att kunna hantera mer krävande tjänster som exempelvis ip-tv. Slutna nät och domäner försämrar förutsättningarna för en blomstrande tjänstemarknad. Ett problem är hur vi åstadkommer så kallad peering, det vill säga samtrafik mellan operatörer, av infrastruktur med tjänstekvalitet. Idag är intresset för detta lågt och det finns inga standardavtal eller affärsmodeller som kan bidra till utvecklingen. Om vi tittar på den nuvarande infrastrukturen ur ett tjänsteperspektiv ser vi att det för närvarande saknas en tjänsteoberoende plattform för framtida tjänster över internet. I nuläget kan enklare ip-baserade tjänster förmedlas över internet. Till exempel textbaserade tjänster som webbtilllämpningar eller enklare videotjänster utan garanterad kvalitet (Youtube). Men idag fungerar inte VoIP (Voice-over-IP) och liknande tjänster med garanterad kvalitet och funktionalitet mellan användare med olika tjänsteleverantörer och nätoperatörer. Till exempel borde click-to-call (automatisk uppringning via intenet) och co-surfing (exempelvis för snabb support direkt via nätet om du har problem med en funktion på en webbplats) vara mycket kraftfullt för många myndigheter att kunna erbjuda medborgarna så att de interaktivt kan hjälpas åt att fylla i blanketter eller diskutera alternativa val (dagisplats, utbildning, arbetserbjudande) över internet. För att internet ska kunna räknas som en grundläggande tjänsteinfrastruktur krävs full interoperabilitet för tjänsterna. 13

14 Det finns en viss bristande konkurrens på mobilkommunikationsmarknaden Inom den mobila kommunikationen har access och tjänster inte separerats lika framgångsrikt som i fasta nät. Höga reglerade samtrafikavgifter och goda inkomster för traditionella operatörer på traditionella tjänster bidrar till att den generella förändringsviljan mot nya tjänster är låg. Samtidigt är priserna på väg ner, vilket gör ställningen svår för nya fulltäcknings-operatörer. Virtuella operatörer finns, men tycks inte få rimliga ekonomiska villkor för att kunna erbjuda långsiktiga alternativ till användarna. Det är även svårt att ta fram nya tjänster på grund av bristande standardisering av mjukvaran i terminalerna. Företag som producerar digitala tjänster över bredbandsnäten är en tillväxtindustri De ger nya arbetstillfällen, nya kundvärden och bidrar till effektivare verksamheter, till exempel i offentlig sektor när e-tjänster används. Samtidigt är det onödigt svårt, särskilt för små företag, att nå tillräckligt många kunder över nätet för att få tillbaka sina investeringar. Ur den aspekten fungerar inte den marknad vi har idag. Marknaden kommer, om vi inte agerar på tjänstemarknaden i Sverige, att tas över av internationella spelare. Marknaden domineras redan idag av ett fåtal stora globala aktörer. Om vi istället kan ha många livskraftiga svenska företag för tjänster på internet så blir det också troligare att några av dessa även kan lyckas väl globalt. Tillgänglighet till accessinfrastrukturen har ökats Sedan år 2001 har det funnits möjligheter till statligt stöd för kompletterande utbyggnad av it-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta har gällt för områden där statliga myndigheter gjort bedömningen att marknaden inte kommer bidra till nödvändig utbyggnad på kommersiell grund. Detta så kallade bredbandsstödet har omfattat åtgärder för utbyggnad under perioden Den totala ramen för stödet har varit 5,25 miljarder kronor (Näringsdepartementet 2007). Även hem-pc-subventionerna, som nu avvecklats, har varit en stark faktor för ökad internetanvändning som också bidragit till utbyggnad av infrastrukturen. Avvecklingen av dessa subventioner verkar dock inte ha försämrat förutsättningarna. Konkurrens med betydligt högre bithastigheter behövs ända ut i näten Sedan början av 2000-talet, när den svenska bredbandssatsningen inleddes, har tillgång till it blivit allt viktigare för företag, offentlig verksamhet och enskilda. Enligt PTS förslag i 2007 års Bredbandsstrategi, bör PTS i samråd med Konkurrensverket, marknadens aktörer och andra berörda myndigheter, för att säkerställa öppenheten i utbyggda nät utifrån de olika länkarna i värdekedjan, verka för att skäliga och icke-diskriminerande villkor ställs. Infrastrukturpanelen ser detta förslag som en miniminivå och anser att det behövs konkurrens ända ut i näten med betydligt högre bithastigheter om vi ska kunna säkra konkurrenskraftiga och attraktiva bredbandstjänster till så många som möjligt i vårt land. Infrastrukturpanelen avvaktar med intresse resultat från den hos Näringsdepartementet pågående utredningen om bredbandsstödet. Frågan om tillgång till en effektiv och säker infrastruktur, med hög överföringskapacitet i alla delar av landet, bör 2015 vara en ordinarie uppgift. Arbetet med att öka internets robusthet är viktigt Såväl den fysiska som den logiska infrastrukturen utsätts kontinuerligt för nya hot. En funktion som utvecklas och implementeras i snabb takt inom den Nationella TeleSamverkansGruppen (NTSG) under PTS projektledning, är ett system för gemensam lägesuppfattning (GLU) av störningar och avbrott i tele- och internettrafiken. Detta kan gälla en svår påfrestning exempelvis orsakad av ett större elavbrott som i sin tur orsakats av en svår storm. För att kunna förmedla tillförlitlig och aktuell information om läget till såväl berörda aktörer som användare kan systemet område för område redovisa läget för internet och telefoni för hela Sverige. Det är viktigt att vidta koordinerade förebyggande åtgärder mellan nätägare. Idag sker detta bland annat i Nationella TeleSamverkansgruppen (NTSG) som leds av PTS och som fungerar som ett neutralt forum för denna typ av åtgärder. Trafikutbytet mellan operatörer är ett exempel på ett område som skulle kunna behandlas i detta sammanhang. Ett viktigt område är att motverka brister i säkerheten i använt protokoll för att därmed förbättra tilliten till den vägvalsinformation (routing) som sprids från operatör till operatör över hela internet. 14

15 Åtgärder för säkrad infrastruktur Omfattande åtgärder för ökad robusthet i den fysiska infrastrukturen har redan vidtagits. Användning av bergrum till skydd för kritisk utrustning, kompletterande redundans i fiberinfrastrukturen i samband med bredbandsutbyggnaden, anskaffning av dieseldrivna reservkraftsaggregat för el, anskaffning av mobila basstationer att sättas in i mobilnäten där så behövs samt krisövningar för telefoni och internet med deltagande av tele-, internet- och el-operatörer samt massmedia. Ett problem som kvarstår är de för hårda vindar sårbara luftledningarna, det vill säga stolpar med kabel för el- och/eller teleförbindelser som alltjämt finns kvar på många håll. Arbete med att åtgärda detta pågår, vilket redan har visat gott resultat i de senaste stormarna i form av färre avbrott. Vid bortfall av det ordinarie elnätet behövs reservalternativ. Hittills har dessa utgjorts av batterier och/eller elverk. Nu utvärderas om bränsleceller kan ersätta dieseldrivna reservkraftverk och också om de kan utgöra ett alternativ till det fasta elnätet med bland annat även stora miljöfördelar. För att höja säkerheten och integriteten på trafik som trafikerar internet används ofta kryptering på ett eller annat sätt. Kryptering är ofta väldigt beroende av tid och tidstämplar. Det är därför viktigt att tiden på noder går rätt. Man kan använda Network Time Protocol (NTP) för att synkronisera klockorna i datorer, switchar, routrar etcetera. För att kunna analysera och korrelera loggar från olika källor är det viktigt att nätverkselement (routrar, switchar) har rätt tid och framför allt att de har samma tid. Detta förutsätter att källor till spårbar korrekt tid, så kallad Coordinated Universal Time (UTC), finns att tillgå. Andra användare av korrekt gemensam spårbar tid är elektroniska signaturer, positionering, diarieföringssystem, loggar etcetera. Idag görs detta genom ett antal olika utvecklingsprojekt, till exempel mellan Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och PTS för alternativ distribution av tid via SDH (Synchronous Digital Hierarchy) i fiberinfrastrukturen. 15

16 16

17 3. Blickar mot horisonten 2015 En ny marknad tar form Användandet av internet som en självklarhet Om Sverige ska bli en internetnation att räkna med år 2015 bör medborgare, myndigheter och näringsliv kunna se användandet av internet som en självklarhet. Den kunskapsbaserade ekonomin kommer att fortsätta utvecklas och efterfrågan på infrastruktur för kommunikation kommer också att fortsätta öka. Till exempel behöver myndigheters tjänster vara mer robusta och tillgängliga än idag. Användarna behöver också såväl tekniska som kompetensmässiga förutsättningar för att nå och kunna använda dessa tjänster. Myndigheter och medborgare förväntas kunna använda internet för tjänster och information i en mångfald av sammanhang, vilket kräver en utökning av det som idag ligger inom begreppet 24-timmarsmyndigheten. En robust infrastruktur med god täckning skapar ett hållbart samhälle En robust infrastruktur med god täckning av såväl fast som mobilt bredband är av största vikt för att uppnå ett hållbart samhälle särskilt ur miljösynpunkt. En robust infrastruktur reducerar behovet av fysiska transporter, optimerar logistiken vid fysiska transporter, effektiviserar företag och myndigheter i hela landet och underlättar medborgarnas kontakter med myndigheter och företag. Resor kan i högre grad ersättas av teleoch internettjänster. Ökad användning av distansarbete och distanslärande kan hjälpa till att minska energikonsumtionen. Men om dessa företeelser ska bli mer utbredda måste såväl samarbete som konkurrens finnas mellan olika aktörer på marknaden. Att förhållandet mellan infrastruktur och hållbart samhälle är komplext bör dock understrykas. För det första står det klart att investeringar i infrastruktur stimulerar ekonomin, men det ger också ökade orsaker till att resa, vilket innebär att infrastrukturinvesteringar på det hela taget inte behöver bli så avgörande (OECD 2006). För det andra är även den ökande energiförbrukningen ett växande problem. Servrar behöver stora mängder elektricitet. Kylning av servrar utgör en inte försumbar andel av den totala energiförbrukningen i samhället. Studier visar att den totala mängden elektricitet använd av servrar i USA år 2006 uppgick till ca 1,2 procent av USAs totala elförbrukning och denna mängd ökar snabbt (Koomey 2007). Ett exempel är de stora serverparker som ligger till grund för tjänster som Google och Amazon. Elförbrukningen i servrar och annan internetinfrastruktur kommer att bli en ännu viktigare fråga mot Vårt beroende av internet ökar Samhällets beroende av en fungerande internetinfrastruktur har ökat ytterligare Internet har för många organisationer och företag blivit en helt avgörande resurs och avbrott kan därför få allvarliga följder. Internet blir också en allt viktigare källa för information vid kriser och katastrofer. Även för individen har teknikutvecklingen lett till nya tjänster som uppfattas som allt mer oumbärliga. Myndigheternas internetbaserade tjänster som är igång dygnets alla timmar, liksom andra samhällstjänster och kommersiella tjänster, driver på kravet på hög tillgänglighet. Internet har blivit en allt viktigare kanal för information, samhällets tjänster, socialt umgänge och ökad effektivitet. För Sveriges åldrande befolkning används internet på nya sätt och inom användningsområden så som omvårdnad och för livsstilsanpassade tjänster för nya användargrupper. I takt med att internet blir allt mer mobilt ökar beroendet ytterligare. Ett konkret exempel på detta är mobila sensorer i närkroppsnätverk som i realtid kan ge larm om personen mår dåligt. Allt detta indikerar att 17

18 behoven av och kraven på infrastrukturen ökar, speciellt ifråga om trådlösa applikationer. Internetmedborgare i ett land utan fysiska gränser Vi är fortfarande ovana vid en plats där det är oklart vem som sätter lagar och regler och ser till att dessa följs, även när denna plats är virtuell. Det är svårt att reglera när det handlar om frågor som har internationell koppling. Oklara jurisdiktioner, både straffrättsligt och avseende forum för tvistlösning, gör bevisföringen svårare. Globaliseringen fortsätter. Samtidigt kommer den internationella samordningen av lagar att vara fortsatt bristfällig. Lagarna är svåra att anpassa till en kontinuerlig och snabb teknikutveckling. Det internationella samarbetet kommer att öka. För Sverige blir det nödvändigt att anpassa sig till utländska konventioner och inflytande i internationella frågor får utövas i samband med översyn av direktiv. De problem som inte kan lösas genom lagstiftning kommer att kräva ökad självreglering från marknadens aktörer. Information till användare till exempel om driftsäkerhet, kvalitet och integritetsskydd liksom ökande krav på tillgänglig och tillitsfull myndighetsinformation blir därför allt viktigare. Orimliga kostnader för högkvalitativ access överallt Är samma till alla ett rimligt krav att ställa? Detta är en fråga som ofta återkommer i ekonomisk och politisk debatt. För infrastrukturen behöver denna fråga ses i ljuset av investeringar kontra befolkningstäthet. Det kanske inte är så att alla behöver se tv över internet. Det uppstår orimliga kostnader för högkvalitativ access överallt. Vad som är ännu mer bekymmersamt är att samma till alla innebär att en miniminivå behöver definieras, vilket begränsar utvecklingen av nya tjänster som kräver mer än denna lägsta nivå. Framtida access kommer att fortsätta vara av varierande kvalitet men framtida applikationer kommer även bättre än idag att kunna hantera detta. Figur 2: Mobil internetaccess visar på den största procentuella ökningen mellan 2007 och Källa: PTS och IDC, CAGR PSTN ,4% DSL ,0% Kabel-tv ,1% LAN-nät * ,6% Mobil anslutning ** ,2% Övrigt ,5% TOTALT ,0% * Internetaccess nås via ett fastighetsnät, det vill säga ett LAN (lokalt nätverk) vanligtvis baserat på Ethernet-teknik. ** Med mobil access avses här internetaccess via 3G/Turbo3G (typiskt instickkort i laptop). Observera att WiMAX eller andra trådlösa mobila accessformer ej ingår i denna prognos. I figur 2 ser vi PTS prognos för infrastrukturutvecklingen till Här framgår att infrastrukturkonkurrens inom internet inte kommer att uppnås till Prognosen anger att 56 procent av internettjänsterna fortfarande kommer att vara DSL och PSTN, 15 procent av accessen kommer ske via kabel, cirka 14 procent via LAN respektive mobilt. Det kommer att behövas incitament för att utöka volymen via de alternativa accessnäten till

19 Mellan kvalitet och kostnad finns en balans som gör att ett rimligt alternativ är en basnivå och möjligheten att därutöver betala för högre kvalitet och kapacitet. Effektiv användning av spektrum kritiskt för tillgången till billig trådlös access För att kunna erbjuda flexibel trådlös access med höga datatakter krävs tillgång till betydligt mer radiospektrum än vad som finns att tillgå idag. Större tillgänglig bandbredd möjliggör både billigare och mer energisnåla tekniska lösningar för access. Det är främst i befolkningscentra där den snabba tillväxten av mobil internetaccess hastigt kommer att orsaka kapacitetsproblem (mer spektrum är dock ingen lösning för glesbygdsproblematiken). En förändring är redan på väg med flera nya frekvensområden där 3G-efterföljaren LTE (Long Term Evolution) kan användas. Men det behövs avsevärt mycket mer spektrum och ny teknik för att drastiskt kunna sänka kostnader och energiförbrukning för trådlös höghastighetsaccess (>10 Mbit/s). Spektrumutnyttjandet är idag lågt, även i tätbefolkade industriländer. Ny teknik med radioutrustningar som kan arbeta flexibelt över stora frekvensområden möjliggör en mer dynamisk användning av spektrum. Effektiva marknadsmekanismer ger incitament för spektrumlicenstagare att på affärsmässiga villkor dela med sig av resurser som man momentant inte använder. Potentialen hos sådana metoder är stor då mer än hälften (i Sverige ännu mer) av spektrum ligger i träda i väntan på sporadisk, framtida användning. De tekniska problemen (kapacitetsproblem) blir mer lagringsorienterade Det finns indikationer för ett paradigmskifte från förbindelseparadigm till lagringsparadigm vad gäller kapacitetsproblem. Det nya lagringsparadigm, som delvis ersätter förbindelseparadigmet, och är en följd av den snabbt växande lagringskapaciteten i bland annat mobila enheter, skapar nya kopplingar mellan access och tjänster. Lagringskapaciteten i användarens utrustning, så som bärbara datorer, mediaspelare, mobilterminaler kommer till 2015 att ha ökat dramatiskt (>100 GB för flash-minnen, >1 Tb för små hårddiskar). Detta kommer i sin tur att förändra beteendemönster och användningen av mobilt bredband. I stället för ständig uppkoppling och nedladdning i samband med konsumtion, kommer många applikationer att göra nedladdning när tillfälle ges och när bandbredd är i det närmaste gratis. Detta kommer att gälla i kombination med fler uppdateringar och vid behov vid tillfällen med mindre bandbredd. Synkronisering av minne sker även via extrem korthållskommunikation (NFC) med mycket stora datahastigheter (flera Gb/s). Nya affärsmodeller för mediaindustrin kommer att växa fram när industrin går från programtablåer som låser användaren att konsumera vid en viss tidpunkt till skyltreklam där användaren (eller hans elektroniska agent) vid en viss plats laddar ner den information han önskar för senare konsumtion. Då användaren vill ladda ner mycket stora datamängder (Gb), inom storleksordningen sekunder, krävs mellanlagring (cachar) nära användaren. Frågan för framtiden är i vilken utsträckning publika cachar behövs, eller om det i framtiden istället är hemmanäten som ska fylla denna funktion. Gränslandet mellan internet och den fysiska världen suddas ut 2015 kommer de inbäddade systemen i apparater och teknisk utrustning som vi har omkring oss att vara allt mer uppkopplade mot internet. Om 2000-talet innebar en revolution i att allt fler saker även i vår vardagsmiljö, som bilnycklar, kreditkort, och förpackningar kunde förses med billiga mikroprocessorer, kommer 2010-talet föra med sig att dessa saker blir kopplade till internet. En helt ny grupp av tjänster, så som positionering av små föremål samt mikrobetalningar, kommer att växa fram parallellt med denna utveckling. Om man till detta lägger små billiga uppkopplade sensorer, betyder det att en rad omgivningsberoende tjänster kommer att ta fart, med applikationer inte minst inom vården. Det handlar om viktiga volymtjänster som dock inte kräver några stora datamängder. Troligtvis innebär dessa volymtjänster inga kapacitetsproblem, däremot kommer frågor som tillgänglighet, tillförlitlighet och kostnad fortsätta vara flaskhalsar. Det finns flera starka kandidater (U-Code och RFID) för identifiering av alla saker omkring oss, från matförpackningar till fordonsdelar. Tjänster som fungerar oberoende av access är ett måste för en blomstrande svensk internettjänstemarknad Internet blir bärare av en stor del av all media (tv, radio, video, tidningar) och kommunikation 19

20 (telefoni, chatt, e-post) i samhället. Användarna kommer i allt högre grad att kräva att man ska kunna köpa sina tjänster oberoende av vem som levererar access-tjänsten. Idag är många tjänster endast tillgängliga på enstaka nät, till exempel musiktjänster eller ip-tv. Till år 2015 har tjänstemarknaden utvecklats så att samma tjänst rent tekniskt kan finns tillgänglig hos många nätägare. Samtidigt kan allt fler olika typer av terminaler ansluta sig till internet. Med teknikutvecklingen och skalekonomiska fördelar som drivkrafter, bör fler tjänster rent tekniskt kunna nås från fler typer av terminaler. Användarens terminal måste dock uppfylla baskraven, bland annat för ett antal tjänster. Myndigheter och offentligt finansierade nät är nyckelspelare i detta sammanhang och kan föregå med gott exempel. Tillit till infrastrukturen A och O Tillit och tillgänglighet går hand i hand Tillit till internet förutsätter även att tillgängligheten till internet är tillfredsställande. Både tjänstetillhandahållare och användare har del i att säkra funktionalitet och tillgänglighet för olika tjänster. Genom olika utbildnings- och informationsinsatser kan kompetensen ökas hos dessa, så att de kan ställa adekvata krav. För företagsanvändare kan tydliga krav ställas och SLA (Service Level Agreement) tecknas. Detta gäller även myndigheternas upphandlingar som dessutom kan få stöd via Vervas riktlinjer och rekommendationer. Även konsumenternas behov bör tillfredsställas via tydliga kravställningar och enhetliga Service Level Agreements. Spårbarhet och identifikation (e-id) är nyckelfunktioner i brottsbekämpning och för skydd För att öka tilliten till internet är områden som kryptering, spårbarhet och digitala signaturer viktiga inslag i användningen. Spårbarhet bidrar till brottsbekämpning men driver också upp kostnaderna. Trots dessa ökande kostnader har arbete med identiteter även hög kommersiell potential inom flera områden. Problemet med en generell personlig elektronisk identitet kan vara löst 2015 om myndigheterna bestämmer sig för en standard. Kriget fortsätter även 2015 spridning till mobila terminaler är ett faktum När individen och det samhälle individen lever i blir allt mer beroende av it i allmänhet och internet i synnerhet ökar risken för angrepp. Såväl brottslingar som mer radikala grupper kan angripa samhället genom tekniska attacker istället för angrepp via mer traditionella medel. Attackerna utförs inte längre av enstaka hackers som vill testa sin förmåga, utan även av mer organiserade grupperingar som har utpressning eller terrorattacker som syfte. Även oorganiserad brottslighet som har besvärat användarna under lång tid, så som spam, virus, och spyware, kommer att fortsätta liksom även dess motreaktioner. Denna krigföring kommer fortsättningsvis att vara oberoende av vilken terminal som används för access även de personliga mobila terminalerna kommer att vara utsatta. Konkurrens är en drivkraft för god beredskap En stor del av ansvaret för robustheten i nätinfrastrukturen ligger hos internetoperatörerna som, inom ramen för vad som är kommersiellt möjligt på en konkurrensutsatt marknad, vidtar åtgärder för att skydda sina respektive delar av infrastrukturen mot störande eller förstörande incidenter. Konkurrensen är en drivkraft för att operatörerna ska upprätthålla god beredskap för att åtgärda störningar och fel som uppstår. För att spara adresser används ofta så kallade NAT (Network Address Translation) vilket är en översättning av globala ip-adresser till privata ipadresser, då dessa inte får användas på internet. Behovet av övergång till IPv6 Dagens internetkommunikation bygger på protokollet IPv4 (Internet Protocol version 4) som kommer att fortsätta dominera under flera år framöver. Nästa version kallas IPv6. IPv6 går ut på att översätta den globalt unika adressen till en lokal adress. Vad gäller behovet av övergång till IPv6 innan 2015 har Infrastrukturpanelen delade åsikter. Dessa åsikter speglar väl diskussioner i akademi och industri om framtida behov av ipadresser. Den ena sidan anser att de tillgängliga adresserna via IPv4 snart kommer att ta slut. I 20

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

Internetframsyn. Ett projekt om internets framtidsfrågor. Internetdagarna 5 november 2007. www.iva.se/internetframsyn

Internetframsyn. Ett projekt om internets framtidsfrågor. Internetdagarna 5 november 2007. www.iva.se/internetframsyn Internetframsyn Ett projekt om internets framtidsfrågor Internetdagarna 5 november 2007 Varför är Internetframsyn viktig för Sverige? Internet är en central funktion i det moderna samhället idag. Än mer

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Internetframsyn. www.internetframsyn.se

Internetframsyn. www.internetframsyn.se Internetframsyn Kort presentation av IVAs nya projekt om framtidens Internet Tillsammans med berörda aktörer vill IVA under under 2007/08 driva projektet Internetframsyn Syftet med projektet är att identifiera

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Öppet stadsnät valfrihet I det öppna stadsnätet Wexnet väljer du själv vilka tjänsteleverantörer du önskar utifrån dina önskemål och behov. Det innebär

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Fiber ger företaget nya möjligheter Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Regeringens målsättning:...år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Läs mer

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16 Stefan Hedin Ordförande Stadsnäten i Sverige Nästan 50% av fibernäten i Sverige drivs av Stadsnäten 85% av Stadsnäten är kommunalt ägda Viktiga kunder: Operatörer

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

! " # " $ % & ' " ) )

!  #  $ % & '  ) ) Hur kan ett mycket stort utbud av TV-kanaler distribueras till hushållen? Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att möjliggöra valfrihet? Vad behöver göras? ! " # " $ % & ' $( " ) ) *+ , Vill ha möjlighet

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Net at Once - Kommunikationsoperatör

Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once som kommunikationsoperatör med Öppen plattform och Öppen gruppanslutning innebär att de medlemmar i föreningen som vill välja fritt i ett öppet nät bland

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar HALLSTAHAMMARS KOMMUN! Satsningar de senaste åren Inflyttning Nya villaområden Marknaden vill

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Det Nya Internet- IPv6

Det Nya Internet- IPv6 Det Nya Internet- IPv6 Anders Rafting, Enheten för Robust kommunikation, PTS Agenda Kortfattat om PTS IPv4 snart slut vad göra? Initiativ för IPv6-införande Forsknings- och utvecklingsprojekt Proaktivt

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag Kommunikationslösningar för operatörer och företag Ett perfekt val för företag, operatörer och IT-bolag Skellefteå har Sveriges bästa fibernät. Det välutbyggda och tillförlitliga nätet ägs och drivs av

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag?

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Mobiltelefoni och bredband är idag lika viktig infrastruktur som vägar, vatten och elektricitet. Mobiltäckning och uppkoppling är självklarheter, eller borde vara

Läs mer

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster?

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur säkerställer stadsnätsägaren

Läs mer

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät!

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Detta är SplitVision! STÖRRE UTBUD, FLER LEVERANTÖRER Din bostad är ansluten till SplitVision, Borås öppna stadsnät. Det innebär att du får tillgång till marknadens

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi Fritt stadsnät i Sedan 95:-/mån Vi bjuder också på anslutningsavgiften Runt år 1800 kom telegrafen, 50 år senare telefonen. Två apparater som gjorde det

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam Nödsamtal över IP Nils Weidstam Dagens situation 112-samtal i Sverige transiteras alltid genom Telias tnät Inkopplingen mellan Telias transitväxlar och SOS-centralerna (PSAP = Public Safety Answering Point)

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer