tema: Ökad virkesproduktion Naturvårdssatsning gav resultat Möte med världens största älgar Svensk skogsdoft sprids över världen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tema: Ökad virkesproduktion Naturvårdssatsning gav resultat Möte med världens största älgar Svensk skogsdoft sprids över världen"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR tema: Ökad virkesproduktion Naturvårdssatsning gav resultat Möte med världens största älgar Svensk skogsdoft sprids över världen

2 LEDAREN Mer skog för en god miljö SCA har under hösten fått kritik för en bristfällig naturhänsyn. Tyvärr har kritiken i ett antal fall varit befogad och vi har även fått krav på förbättringsåtgärder av vår FSCrevisor. Vi har tagit kritiken på största allvar och lagt ned ett omfattande arbete på att rätta till de brister som konstaterats. En uppföljande revision i februari har visat att åtgärderna har givit effekt. Det innebär dock inte på något sätt att uppgiften är avklarad. Nu vidtar i stället arbetet med att säkerställa att vi uppfyller de åtaganden vi gjort, inte bara för det mesta utan i görligaste mån hela tiden och överallt. Det är med naturhänsyn som med allt annat kvalitetsarbete, man måste arbeta med det hela tiden för att nå och upprätthålla en bra nivå. Ett viktigt miljöansvar för oss som skogsbrukare är att bevara skogens biologiska mångfald. Men skogen rymmer fler viktiga miljöfrågor än så. Det kanske allvarligaste miljöhotet just nu är klimatfrågan och i denna kan skogen vara en viktig del av lösningen. Växande skog binder koldioxid och om man ökar tillväxten så ökar också mängden koldioxid som skogen binder. Det är inte små tal vi talar om. Nettotillväxten i SCAs skogar binder varje år betydligt mer koldioxid än alla de utsläpp som sker från de av SCAs fabriker som skogen försörjer. Och inte bara fabrikerna. Nettoupptaget av koldioxid är större än utsläppen från skogsbruk, virkestransporter, produktionen i fabriker och sågverk och transporterna av de färdiga produkterna till kund. En annan jämförelse är att den contortatall som för närvarande växer på knappt 15 procent av SCAs skogsmark, bara den varje år binder koldioxid motsvarande en tiondel av alla transporter i hela Sverige. Det här numret av Din skog handlar om hur du som skogsägare kan öka virkesproduktionen. Ökad skogsproduktion ger dig Jerker Karlsson VD SCA SKOG som markägare ökade intäkter och ett högre värde på din skog. Den ger mer råvara till industrin. Den ger mer biobränsle och den binder mer koldioxid. En satsning på ökad virkesproduktion kan utmärkt förenas med en god och ansvarsfull naturhänsyn. Det handlar mycket om att göra rätt sak på rätt mark. Att ta vara på möjligheterna att öka skogsproduktionen gynnar dig som markägare, industrin, samhället och miljön. INNEHÅLL Aktivt skogsbruk lönar sig...3 Förädlade plantor ger flygande start...4 Öka produktionen med contorta...7 Röjning ökar lönsamheten i skogen...8 Styr utvecklingen med hjälp av gallring...10 SCA har gödslat fram miljontals extra kubikmeter...11 Dikesrensning kan öka tillväxten med procent...12 Första steget en PLUS Plan..13 Mäktiga djur i mäktig natur...14 Innovativ skogsägare provar gärna nytt...16 Satsning på naturhänsyn gav resultat...18 Avverkningslag drillas i naturvård...19 Med näsa för den svenska skogen...20 Nya virkesköpare...21 Stort behov av virke...22 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt Redaktör: Kerstin Olofsson Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Tryckeribolaget, Sundsvall Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Reprint 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: omslagsbild: lars-olof hallberg/n

3 Aktivt skogsbruk lönar sig Om du bedriver ett aktivt skogsbruk kan du få ut minst procent mer virke än om du låter skogen sköta sig själv och givetvis mer pengar. Det säger SCAs nya skogsvårdschef Pelle Gemmel. Det är bland annat viktigt att röja ungskogen och att inte låta den gamla skogen stå för länge. Du får tips om det och mycket annat i detta temanummer om ökad virkesproduktion. Se ditt skogsbruk som ett företag, uppmanar SCAs skogsvårdschef Pelle Gemmel. Foto: Per-anders sjöquist Pelle Gemmel tycker att man bör se skogsbruket som ett företagande och se till att sköta sitt företag effektivt. Om man sätter förädlade plantor och bedriver ett aktivt skogsbruk genom hela omloppstiden får man ut minst procent mer volym än om man litar till självföryngring och låter skogen utveckla sig fritt. Att vara passiv är att kasta pengar i sjön, menar Pelle Gemmel. Vem väljer att sätta in pengar på ett konto med minimal ränta om det finns konton med mycket högre ränta? Lämplig sparbössa? När det gäller att öka produktionen, och framför allt intäkterna från sin skogsfastighet, är det viktigt att fundera på om man har gammal skog som bör avverkas. Av tradition är det många som inte avverkar skogen för att de inte behöver pengar för tillfället. Skog en fungerar som en sparbössa, men man har kanske inte funderat på om pengarna är bra placerade eller om de bör placeras om. Gammal skog innehåller ofta en hög andel virke med ett högt värde. Trädens tillväxt har dock stannat av och förräntningen av det stående kapitalet är därför liten. Samtidigt ökar riskerna för att skogen ska drabbas av skador. Om det rör sig om granskog som gallrats tidigare finns det risk att det utvecklas röta. Det minskar värdet på skogen och gör beståndet mer vindkänsligt. Äldre, försvagade träd drabbas också lättare av granbarkborre och andra skadegörare, säger Pelle Gemmel. I ett sådant läge bör man därför fundera på om skogen verkligen är den bästa sparbössan. Kanske är det bättre att avverka den och plantera ny skog. Lönsam röjning Pelle Gemmel poängterar också vikten av att sköta ungskogsröjningen. Det ökar inte virkesvolymen, men höjer värdet på virket. Det är en mycket lönsam insats. Har man inte tid eller lust att göra jobbet själv så kan man anlita SCA eller något annat företag. Röjer du i rätt tid kan du få arbetet gjort för kronor per hektar. Väntar du för länge får du betala det dubbla. Det absolut dyraste alternativet är oftast att inte röja alls då riskerar du att inte få ut några pengar vid förstagallringen. Dessutom ökar risken för snöbrott och vindskador. Plan ger kontroll Det gäller att vara på hugget när det är dags att röja. Från det att ungskogen är röjningsmogen tills att den växt sig för hög och tät tar det bara fem till tio år. En skogsbruksplan är till stor hjälp när det gäller att hålla koll på röjningarna och övrig skogsskötsel. De flesta som skaffar en plan blir mycket mer aktiva i sitt skogsbruk, eftersom de ser hur mycket mer de kan få ut av sin skog, säger Pelle Gem mel. Om man vill bedriva ett skogsbruk med hög virkesproduktion är det också viktigt att använda förädlade plantor och göra en professionell markberedning. Dessutom tipsar Pelle Gemmel om contortaplantering, gödsling och dikesrensning. Mer om detta kan du läsa i andra artiklar i det här numret av Din skog. kerstin olofsson 3

4 Förädlade plantor ger Att använda förädlade plantor är den skötselåtgärd som ger allra bäst avkastning. Dessutom är det den enklaste åtgärden som en skogsägare kan göra. Den ger effekt på stora arealer och kostar i princip inget extra, säger Ola Rosvall, chef för Skogforsks anläggning i Sävar. De förädlade plantor som finns på marknaden i dag växer cirka procent bättre än dagens oförädlade skogar. Det betyder att du får en ordentlig extra tillväxt jämfört med om du väljer självföryngring eller oförädlade plantor. Och den extra kostnaden för att välja en planta från de bästa förädlingsplantagerna är alltså marginell. Markbered så snart som möjligt efter slutavverkning och använd förädlade plantor, råder Ola Rosvall, chef för Skogforsk i Sävar. Foto: skogforsk Ola Rosvalls främsta råd till den enskilda skogsägaren är enkelt: Gör nya föryngringar på bästa möjliga sätt. Markbered så snart som möjligt efter slutavverkning och använd förädlade plantor. Ola Rosvall har studerat det ekonomiska utfallet av att använda förädlade plantor och han presenterar några enkla fakta: En producerad kubikmeter kostar cirka 20 kronor för mark beredning och plantering. En förädlad planta kostar 1-2 öre extra. Den extra volym som skogsägaren får genom förädlat plantmaterial är i praktiken gratis. 50 procent högre avkastning En ökad tillväxt på procent ändrar lönsamhetskalkylen ganska rejält. För ett område med låg bonitet är det skillnaden som gör det lönsamt att plantera, konstaterar Ola Rosvall. Som räkneexemplet här intill visar, kan nettoavkastningen efter slutavverkning, inklusive två gallringar, bli 50 procent högre. Men du behöver inte vänta till avverkningen för att se fördelarna med förädlade plantor. En snabbare tillväxt gör att röjningen blir enklare eftersom plantorna klarar konkurrensen mot lövsly bättre, säger Ola Rosvall. Kottar med turbofrö Att ta fram förädlade plantor bygger inte på genteknik, utan handlar om klassisk växtförädling. Man väljer helt enkelt ut bra träd och korsar dem med andra bra träd, förklarar Jörgen Andersson, chef för SCA NorrPlant. Detta görs på speciella fröplantager genom att man ympar fast grenar från utvalda träd med bra genetiska egenskaper, s k plusträd, på vanliga plantor. Sedan klipps de ursprungliga plantornas grenar bort steg för steg, tills allt som växer över knähöjd har samma gener som plusträden. Efter cirka 15 år kan man skörda de första kottarna som då är laddade med turbofrö. Fröna får sedan gro och plantorna får växa till, först i växthus och sedan på friland, innan de är leveransklara. Tyvärr finns det inte tillräckligt med förädlade plan- tor för att klara hela behovet. När det gäller granplantor är ungefär 50 procent förädlade. För tall är situationen bättre men det finns ett visst underskott, framför allt för Norrbotten. Jörgen Anderssons råd till den som ska köpa plantor är att vara ute i god tid. 4

5 flygande start Jörgen Andersson, chef för SCA NorrPlant, vid ett så kallat plusträd som ska ge kottar laddade med turbofrö. Foto: Bo Fernström Så mycket kan man tjäna på förädlade plantor En bra tumregel är att beställa senast vid avverkningen, alltså i regel 1,5 år före själva planteringen, för att vara säker på att få plantor av bästa kvalitet, säger han. SCA NorrPlant jobbar också för att öka andelen förädlade plantor så att de ska täcka behovet för alla provenienser. Vi är i färd med att anlägga flera nya fröplantager för såväl gran som tall och contorta, och de kommer att få ännu bättre egenskaper, säger Jörgen Andersson. De skogar som får sitt ursprung från dessa kommer att ha ungefär 25 procent bättre tillväxt än dagens skogar. Men det dröjer ännu några år innan sådana plantor finns ute på marknaden. Viktig markberedning Jörgen Andersson betonar också vikten av att ge plantorna en bra start. Gör en professionell markberedning, annars kan du äventyra hela föryngringen, säger han. En bra markberedning gör att plantorna klarar kon- För ett område med normal bonitet kan tillväxten höjas från 4,1 m 3 per år och hektar till 4,8 m 3 per år och hektar. Avverkningskostnaden blir lägre. Du får större volym på samma antal träd. Nettoavkastningen, inklusive två gallringar, blir då 50 procent högre, kronor per hektar i stället för kronor, enligt Skogforsks beräkningar. Du kan också välja att slutavverka år tidigare, men ändå plocka ut samma virkesvolym som vid en senare avverkning i ett bestånd med oförädlade plantor. kurrensen mot gräs bättre och ger bättre skydd mot insektsangrepp. Rötterna får också en högre marktemperatur, vilket gynnar tillväxten. Markberedning minskar dessutom risken för frost och ger bättre näringstillgång. När det sedan är dags att plantera ska plantan sättas högt och ljust, gärna på en omvänd torva. Om plantan sätts nere i gropen är det risk att den dränks. Trampa inte för hårt runt plantan, utan fös bara dit lite jord. Med dagens förädlade plantor och en korrekt markberedning och plantering så ger du din nya skog en flygande start, avslutar Jörgen Andersson. Thomas Ekenberg

6 SCA investerar 93 miljoner i Munksund SCA Timber investerar 93 miljoner kronor i en fabrik för tillverkning av fönsterämnen vid sitt sågverk i Munksund utanför Piteå. Den årliga produktionen blir drygt kubikmeter och fabriken kommer att syssel sätta 24 personer. Efterfrågan på träfönster av hög kvalitet ökar och genom den här investeringen stärker SCA Timber sin ställning på marknaden. Den nya fabriken beräknas tas i drift i oktober. Jätteälg blir turistattraktion En jättelik träälg på toppen av berget Vithatten i Västerbotten ska bli en ny turistattraktion. Den 47 meter långa älgen ska inrymma såväl restaurang som konferenslokaler och konserthall. Utkiksplatsen i kronan, 45 meter upp i luften, kommer att bjuda på fantastiska vyer över fjällkedja, skog, sjöar och hav. Turistföretagaren Thorbjörn Holmlund tror att älgen kommer att locka turister från hela världen och säger att intresset redan är makalöst stort. De flesta bygglov och tillstånd börjar nu bli klara och enligt Thorbjörn Holmlund kommer även finansieringen att lösa sig. Han räknar med att bygget ska komma i gång till våren. Graningebruks sågverk nedbrunnet Såghuset vid SCAs sågverk i Graningebruk totalförstördes vid en brand den 8 februari. Branden började troligen vid barktrumman och när räddningstjänsten kom till platsen var byggnaden med sågverkslinjen helt övertänd. Ingen person kom till skada. Verksamheten vid sågverket kommer inte att återupptas igen, men SCAs övriga sågverk kommer att överta Graningebruks produktion. Förändringen innebär att vi inte längre tar ut s k Graningestock, alltså klentimmer av gran, men vi styr om produktionen så att skogsägarna även i fortsättningen kommer att få ut maximalt vid avverkningsuppdrag hos oss, säger Christer Olofsson, marknadschef vid Ångermanlands skogsförvaltning. Använd skog motverkar växthuseffekten Den svenska skogen tar upp koldioxid och lagrar den som kol i träd och mark. Genom intensivare skogsbruk, snabbväxande trädslag, gödsling och andra produktionshöjande åtgärder kan skogarna ta upp ännu mer koldioxid än de gör i dag. Men det är inte som kolsänka som skogen har sin viktigaste roll, säger Mats Olsson, professor vid SLU. Det är användningen av skogsråvaran som ger den stora utväxlingen. Störst klimateffekt får man ofta genom att avverka skog, använda råvaran klokt och sedan återplantera skogen. När trä exempelvis ersätter stål och betong i byggnader minskar koldioxidutsläppen mycket. 6 Foto: olle hedvall

7 Öka produktionen med contorta Ett bra sätt att öka sin produktion är att odla contorta. Det menar Per Persson, SCAs förre skogsvårdschef. Det enkla skälet att använda contorta är att den växer mycket bättre på många marker. Den är dessutom lättskött, lättodlad och kan planteras utan speciella åtgärder, säger han. SCA har sedan 60-talet varit en föregångare när det gäller plantering av contorta. I dag finns därför stor kunskap om hur trädslaget kan användas. Per Persson, som var SCAs skogsvårdschef , delar gärna med sig av sina erfarenheter. Ger 40 procent mer Contortan producerar cirka 40 procent större virkesvolym än svenska trädslag på motsvarande mark. Vi har lärt oss en hel del under årens lopp och slutsatsen är att contortan håller vad den lovar. I vissa odlingar har vi till och med sett betydligt större tillväxt, säger Per Persson. Erfarenheterna visar också att contortan har en bättre överlevnadsförmåga än vanlig tall och gran, den angrips mindre av älg och är mindre utsatt för andra typer av skadeangrepp. Även miljöaspekterna kring contortan har utretts, bland annat genom en stor miljökonsekvensbeskrivning. Slutsatsen där var att det går att använda contorta och samtidigt bevara den biologiska mångfalden, bara man undviker att contortatallen blir dominerande i landskapet. Trots de goda resultaten finns fortfarande en viss skepsis mot contortan. Tveksamheten beror, tror Per Persson, på okunskap parat med viss invandrarfientlighet. Det har ju gjorts en del misstag, med planteringar på fel marker och med fel provenienser. Vissa skadeangrepp har också drabbat contortan. Men med den kunskap vi har i dag finns det ingen anledning att avstå från att plantera contorta på rätt marker om man vill öka produktionen. Bra kvalitet Finns det då avsättning för virket? Ja, de försök som har gjorts visar att contortan fungerar som sågtimmer med en kvalitet fullt jämförbar med planterad svensk tall. Tester har också gjorts med massatillverkning och contortan har visat sig fungera både för kemisk och mekanisk massa. Redan i dag framställer Östrands massafabrik en speciell CTMP-kvalitet som består av 100 procent contorta. Med tanke på de volymer som finns inom SCAs bestånd kommer den industriella förädlingen att utvecklas, så visst kommer det att finnas en efterfrågan, konstaterar Per Persson. SCA har planterat cirka hektar med contortatall. Det innebär att miljoner skogskubikmeter virke blir tillgängligt under de närmaste åren. Thomas Ekenberg Tittar man globalt finns ett tal barrträdsarter på våra breddgrader, men i Sverige har vi bara två. Jämför gärna med jordbruket, där det inte finns en enda gröda som inte är importerad, säger SCAs förre skogsvårdschef Per Persson, här omgiven av contortatall. Foto: Bengt Ek/SKOGENbild

8 Röjning ökar lönsamheten i skogen Näst efter föryngring är röjning den viktigaste skötselåtgärden. När träden får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring växer de sig grövre och därmed ökar lönsamheten i skogen. Ofta lönar sig insatsen redan vid första gallringen. Att röja i ungskogen är ingen nyhet. Redan för 150 år sedan visste insiktsfulla skogsägare att träden måste ges plats att växa, på samma sätt som rädisor och morötter behöver utrymme i trädgårdslandet. Unikt tillfälle Vid röjningen lägger skogsägaren grunden för det framtida beståndet. Det är ett unikt tillfälle att forma sin skog. Medvetenheten om hur viktigt det är har ökat, men fortfarande slarvas det dessvärre en hel del, särskilt bland de privata skogsägarna, konstaterar Anders Bryntesson i Rossön. Sedan 1984 driver han entreprenadföretaget ABOR AB som erbjuder plantering, röjning och gallring, ofta på uppdrag av SCA. Röjningen ökar inte den totala produktionen i skogen, men tillväxten styrs över till de mest värdefulla stammarna, förklarar han. När man röjer minskas konkur- Röjt rensen mellan träden och därmed ökar tillväxten för de individer som står kvar. Samtidigt höjs kvaliteten på beståndet genom att man gynnar träd som t ex är raka och finkvistiga. Att träden får större diameter och högre kvalitet innebär att skogsägaren får bättre betalt vid framtida avverkningar. En väl utförd röjning kan oftast betala sig redan vid första gallringen och ännu större förtjänst blir det vid slutavverkningen. Röjningen ger alltså tydliga resultat både i skogen och i plånboken, konstaterar Bryntesson. En korrekt utförd röjning gör dessutom att träden blir stabilare och därmed mindre känsliga för vind och snö. Man kan också gallra och slutavverka flera år tidigare än om man inte hade röjt, eftersom träden har växt snabbare. Illustration: Nils Nils Forshed S t o r S m å L i t e n B ä t t r e Diameter- Storm- och tillväxt snöskador Självgallring Virkeskvalitet L i t e n S t o r a S t o r S ä m r e Oröjt Röj i tid! Anders Bryntesson påpekar att det gäller att vara vaksam på när det är dags att röja. Det är lätt att tiden rinner iväg. Träden växer fort, särskilt unga lövträd, och en tappad säsong får stora konsekvenser. Struntar man i att röja kan de problem som uppstår inte repareras i efterhand. Röjning utförs en till två gånger innan den första gallringen. I tallföryngringar kan det bli en tidig röjning av förväxande lövträd. Några

9 Aktiv skogsbrukare på långdistans Erik Zakrisson har mer än hundra mil mellan hemorten Finspång och skogsskiftet i Arvidsjaurs kommun, så det ligger nära till hands att leja bort röjningen av ungskogen. Jag gör det gärna själv, men tiden räcker bara inte till, säger han. Röjningen ger tydliga resultat både i skogen och i plånboken, säger Anders Bryntesson, skogsentreprenör i Rossön. Foto: sten nilsson år senare, när träden blivit ett par meter höga, görs en ungskogsröjning. Antalet stammar som lämnas kvar efter röjningen varierar efter trädslag och bonitet, men i genomsnitt räknar vi med att det ska vara träd per hektar, säger Anders Bryntesson. Och även om röjningen medför vissa kostnader är det alltså en investering som ger ett högre netto framöver. mats WigardT Fördelar med röjning Ger möjlighet att välja trädslag Ger bättre kvalitet Stabiliserar beståndet mot snö och storm Ger högre netto vid första gallringen Ger högre produktion av värdefullt virke Medför kortare omloppstid Minskar självgallringen Det var i mitten av 90-talet som Erik Zakrisson köpte skogshemmanet i Åberget, norr om Piteälven. Då var mycket redan avverkat på den omkring 90 hektar stora fastigheten. Snabbare tillväxt En tredjedel bestod av föryngringsytor, 20 procent var oröjd ungskog, 25 procent var skog i åldern 30 till 60 år och resten var moget för slutavverkning. Den sista slutavverknings skogen avverkade Erik år 2002, så det finns ett glapp innan den äldsta, nu 75-åriga, skogen är lämplig att slutavverka. För att snabba på tillväxten och få den äldre skogen att mogna lite tidigare låter han regelbundet gödsla marken. Efter fyra gödslingar räknar han med att kunna slutavverka 20 år tidigare och ändå få ut ungefär samma volym. Även han vill lämna kvar något till den som en dag tar över hemmanet. Grövre träd Han ser också till att den stora an - delen föryngringsytor och ungskog röjs. Färre men grövre träd, i stället för många smala stammar blir resultatet. Tillsammans med sin far går han igenom skogsbruksplanen och diskuterar var åtgärderna ska sättas in. Det slut giltiga beslutet tas i samråd med virkesköparen Anders Sundström, som är deras kontaktperson på SCA. Sedan utförs arbetet genom SCAs försorg. Samarbetet fungerar verkligen jättebra och är ekonomiskt fördelaktigt, säger Erik Zakrisson. Hittills har han låtit röja omkring 20 hektar av sin ungskog. Och mer blir det. Stora arealer bara väntar på att röjsågen ska börja vina. Det är en enkel åtgärd som alltid lönar sig, konstaterar han. mats WigardT Erik Zakrisson bor långt ifrån sin skog och tycker därför att det är praktiskt att ta hjälp av SCA i röjningsarbetet. Foto: PriVat 9

10 Styr utvecklingen med hjälp av gallring Gallring är en åtgärd som gör att du tjänar mer på din skog, både på kort och lång sikt. 10 Men när och hur ska man gallra? SCAs skötselspecialist Magnus Andersson svarar på de vanligaste frågorna kring gallring. Varför ska man gallra? Gallring är en investering i ett bättre bestånd i framtiden. Det är ett sätt att styra utvecklingen, så att du får en värdefullare skog när det är dags för slutavverkning. Du får också bättre ekonomi under skogens livscykel, eftersom gallringen ger en nettointäkt. Stämmer det att gallring inte ger någon ökad tillväxt? Ja, i den mån att volymen virke blir densamma. Men vitsen med gallring är att du kan styra tillväxten till de bästa stammarna. Du får bättre kvalitet och grövre stammar och på så sätt får du ut mer för ditt virke vid avverkningen. När ska man gallra? Det beror lite på vilka marker och trädslag det handlar om. En tumregel är att förstagallringen bör göras när beståndets höjd är meter. Grundförutsättningen för att göra en bra gallring är att man skött beståndet från början. Att plantera och röja beståndet är två viktiga åtgärder som både underlättar gallring och gör att du kan gallra snabbare. Kostnaden för röjning har du igen vid gallringen du får en lägre kostnad för gallringen och ett högre netto om beståndet är röjt. Vad händer om jag väntar för länge med att gallra? Då minskar du möjligheten att styra tillväxten till de bästa stammarna och dessutom ökar risken för exempelvis vindfällen och snöskador. Och om jag inte gallrar? Gör du ingenting får du ofta en självgallring i beståndet, där träd självdör och ruttnar bort i stället för att ge en intäkt. En del bestånd som växer på platser som är särskilt utsatta för vind och snö kan dock behöva lämnas ogallrade för att i stället slutavverkas tidigt. Hur ska jag gallra? Vi inom SCA förespråkar kvalitetsgallring, det vill säga att man koncentrerar sig på att gallra bort sjuka, krokiga och skadade stammar och lämnar de stammar som har bäst förutsättningar till en bra tillväxt. Det betyder också att träd av alla dimensioner avverkas. Genom att ta bort grövre träd av dålig kvalitet gynnas klenare träd med rakare stammar. Metoden ger både ett bra netto vid gallringstillfället och främjar det framtida värdet i beståndet. Hur mycket ska jag gallra? En tumregel är att en tredjedel av virkesvolymen i skogsbeståndet avverkas vid en förstagallring. Grovt sett kan man säga att vart tredje träd avverkas vid gallringen. Är inte ett gallrat bestånd mer känsligt för skador, som exempelvis vindfällen? Jo, första åren efter gallring är skogsbeståndet lite känsligare. Men om du gallrar i rätt tid så blir det kvarvarande beståndet på sikt tåligare mot både snöskador och vindfällen men även mot svamp- och insektsingrepp. Det är helt enkelt så att ett träd som får plats att växa blir tåligare. Thomas Ekenberg Foto: Valmet

11 SCA har gödslat fram miljontals extra kubikmeter SCA var ett av de första skogsföretagen som började gödsla skog med kväve. Redan 1961 genomfördes de första storskaliga försöksgödslingarna och fram till i dag har runt hektar gödslats. Det har skapat en mertillväxt som motsvarar två till tre extra årsavverkningar på SCAs marker. En normal gödselgiva är 150 kg kväve per hektar, eller 15 gram per kvadratmeter. Det ger en tillväxtökning på totalt 15 till 20 skogskubikmeter per hektar under en tioårsperiod. Det innebär att SCA skulle ha fått en total produktionsökning på drygt elva miljoner skogskubikmeter. Men siffran ska nog justeras ner lite. I början hade man inte lika säkra kriterier för att välja gödslingsbestånd. Men åtta till tio miljoner extra kubikmeter är en fullt realistisk bedömning. Helikopter och traktor För att få bästa ekonomi har vi alltid prioriterat skog som ligger nära våra industrier, säger Mats-Åke Lantz, som är chef för fältservice vid SCA Skog. Där finns det skogar som har gödslats både två, tre och fyra gånger under den här perioden. Samtidigt är det stora arealer som vi inte har gödslat alls. Enligt våra register har drygt 80 procent av SCAs skogsinnehav aldrig gödslats. SCA utför gödslingen med hjälp av helikopter och traktor. Huvudalternativet är traktor, men i skogar där det inte finns något stickvägsnät använder vi helikopter. Våra entreprenörer arbetar alltid med digitala kartor och GPS-navigering. Det är ett ovärderligt hjälpmedel för att få en jämn spridning av gödselmedlet i skogen och för att hålla ord- ning på gränserna. Det gäller både för traktor och helikopter Viktigt välja bestånd Skogsgödslingen har varit mycket lönsam för SCA. Investeringskalkyler för enskilda bestånd ger upp mot procents årlig förräntning. Men egentligen har det varit ännu lönsammare, säger Mats-Åke Lantz. Vi har ju ett stort lager av äldre skog som vi måste spara på för att inte behöva gå ner i avverkning i framtiden. När vi gödslar kan vi öka uttaget redan samma år. Både för ekonomin och för miljön är beståndsvalet viktigt. För även om nästan all skog i norra Sverige svarar på kvävegödsling, så finns det en del undantag, främst fuktiga och blöta marker och rena torvmarker. Där är det ofta andra näringsbrister som dominerar. Framför allt lider träden där brist på kalium och fosfor. Virkesköpare ger råd Sedan finns det skogar som är olönsamma att gödsla, som lövskogar, unga skogar, mycket gamla skogar och extremt magra marker. Där reagerar träden visserligen bra i procent, men de växer så långsamt att det inte blir speciellt många extra kubikmeter, säger Mats-Åke Lantz och avslutar med att slå ett slag för ökad gödsling även i privatskogsbruket: Prata med våra virkesköpare. De kan skogsgödsling och vet vilka skogar som är lönsamma att gödsla. De vet också vilka gödslingar och entreprenörer som är på gång i ditt område. För det är klart, ju fler hektar vi kan få ihop inom ett område, desto billigare blir det för alla parter. Carl Henrik Palmér En normal gödselgiva ger en tillväxtökning på totalt 15 till 20 skogskubikmeter per hektar under en tioårsperiod. Foto: Per-Anders Sjöquist 11

12 Dikesrensning kan öka tillväxten med procent Stigande grundvatten är lite av en tickande bomb i många norrländska skogar. Det varnar Gunnar Selling vid Skogsstyrelsen i Ånge. För lite vatten är inte bra, det hämmar trädens tillväxt. Men för mycket vatten är minst lika illa. Trädens rötter behöver syre, annars kan de inte utnyttja marken ordentligt. Det här visste de gamla skogsmännen och många skogar dikades redan under 1930-talet och skogsdikning fortsatte i stor skala ända fram till 1980-talet. Men nu stiger vattnet i många skogar i takt med att de gamla dikena växer igen. Blir det riktigt blött kan träden till och med dö. Jag vill slå ett slag för dikesrensning, säger Gunnar Selling. Skogsbruket har legat lågt med dikning ett tag och det är olyckligt. Min gissning är att det här är en följd av 1990-talets miljödebatt skogsdikning blev ju nästan ett fult ord. Men jag tror att man blandar ihop nydikning och dikesrensning, menar han. Återställ diken Vid nydikning sänker man den ursprungliga grundvattennivån och skapar en helt ny miljö för träd, växter och djur. Det här kallas på byråkratspråk för markavvattning och det kräver länsstyrelsens tillstånd och det får man oftast inte! Men dikesrensning är något annat. Det handlar bara om att återställa gamla diken. Man tar bort vegetation och slam i dikesbotten så att vattnet åter kan rinna fritt. Man får aldrig gå djupare än den gamla dikesbotten. En normal dikesrensning ska anmälas till Skogsstyrelsen sex veckor i förväg. Om de gamla dikena är så igenväxta att ett nytt naturtillstånd har hunnit uppstå betraktas det dock som markavvattning och då behövs länsstyrelsens tillstånd. Lönsamt I en utredning som Skogforsk gjorde för några år sedan bedömdes att tillväxten i fuktiga granskogar i genomsnitt kan öka med 10 till 20 procent med väl underhållna diken. På riktigt blöta marker är vinsten ännu större. I en modern dikesrensning låter man aldrig vattnet gå rakt ut i sjöar och vattendrag. Jordpartiklar och humus får inte rinna ut i sjöar och bäckar, eftersom det skapar problem för arter som utnyttjar bottnarna, som öring och flodpärlmussla. Den naturliga bäckkanten får därför aldrig grävas sönder tvärtom ska man gräva slamgropar 20 till 30 meter innan diket når vattendraget. Där lugnar vattnet ner sig så att jord och humus faller till botten. Bäckkanten blir också ett filter som tar hand om skräp. Man kan dessutom lägga smågranar eller granris här och var i diket. Det filtrerar bort grövre material. Skyddsdikning Det finns en tredje sorts dikning som Gunnar Selling också vill se mer av i framtiden. Det är skyddsdikning efter slutavverkning. Innan avverkningen fungerade träden som en länspump, men när träden försvinner stannar pumpen. I lågt liggande partier kan det bli rejält blött. För att hjälpa igång den nya skogen kan man behöva skyddsdika lågpartier, säger Gunnar Selling. Man ska inte gå djupt, det räcker oftast med en halvmeter djupa diken. Och kanterna ska vara flacka, för det här är bara tillfälliga diken, i avvaktan på att den nya skogen växer upp och trädpumpen kommer igång igen. Naturligtvis ska också en skyddsdikning miljöanpassas. Och anmälas till Skogsstyrelsen, senast sex veckor i förväg. Vid dikesrensning återställer man gamla diken genom att ta bort vegetation och slam i dikesbotten. Carl Henrik Palmér Foto: Per Kjellin 12

13 Första steget en PLUS Plan Planering är A och O om man vill öka virkesproduktionen i sitt skogsbruk. Därför rekommenderar jag starkt att skaffa en skogsbruksplan, säger virkesköparen Lennart Eriksson. SCA erbjuder både PLUS Planer och en rad tjänster för att höja tillväxten och virkesvärdet: markberedning, plantering och röjning är bara några exempel. Med en skogsbruksplan brukar röjning och andra arbeten bli utförda i tid, säger SCAs virkesköpare Lennart Eriksson. Att vara en aktiv skogsägare behöver inte innebära att man själv utför allt jobb, betonar Lennart Eriksson, som jobbar vid Jämtlands skogsförvaltning. Det viktigaste är att skaffa sig kunskap om sin fastighet och vilka åtgärdsbehov som finns. Sedan kan man prioritera vad man hinner göra själv och vad som behöver lejas bort. En skogsbruksplan är en fantastisk hjälp för detta, menar Lennart och berättar att de allra flesta som skaffar en plan brukar öka tillväxten ordentligt på sin fastighet. Planen ger en helt ny överblick. Skogsägarna ser tydligt vilka åtgärdsbehov som finns och vilka möjligheter de har att utveckla sin skog. Det gör att de flesta blir mycket mer engagerade. Hela kedjan En skogsbruksplan en s k PLUS Plan går att köpa av SCA, som också erbjuder en rad PLUS-tjänster, som till exempel PLUS Markberedning, PLUS Plantering, PLUS Röjning och PLUS Gallring. PLUS innebär bland annat att arbetet görs på ett kvalitetssäkrat sätt och att skogsägaren får en skriftlig redovisning av det jobb som har gjorts, förklarar Lennart Eriksson. Andra tjänster som SCA erbjuder är dikesrensning och gödsling. Gödsling kan vi främst erbjuda när vi gödslar egen skog i närheten, men dikesrensning föreslår jag så fort jag ser gamla igenväxta diken. Rensningen sätter bra fart på skogen. Skogsägarna kan givetvis välja att köpa enstaka tjänster, men allt fler väljer att anlita SCA för hela kedjan från plantering till slutavverkning. Många tycker att det är smidigt att bara ha en kontaktperson. Och det är ju en fördel om jag varit med länge och känner till fastigheten, för då kan jag ge bättre råd om skogsskötseln. Ökat intresse Lennart tycker att intresset för virkesproduktion har ökat på senare år. Det märks bland annat vid valet av föryngringsmetod. När vi gör en slutavverkning nu för tiden väljer i princip alla skogsägare att markbereda och plantera och det är ju väldigt positivt. Ofta är det SCA som gör jobbet, om inte annat så levererar vi plantorna. I dag tycker folk att det är värt några ören extra för att få förädlade plantor. Har man sett vilken fart det blir med sådana, så vill man inte ha något annat. Han betonar att råden för ökad produktion inte bara gäller dem som har stora fastigheter. Det är ingen skillnad om man har en stor eller liten fastighet. Man måste alltid investera och sköta om skogen för att få ut det mesta möjliga av den. kerstin olofsson SCAs PLUS-tjänster PLUS Plan PLUS Markberedning PLUS Plantering PLUS Röjning PLUS Gallring PLUS Avverkning 13

14 Mäktiga djur i mäktig natur Om du är intresserad av häftiga älgar har du inte sett något förrän du varit i Alaska. Där finns världens största älgar. Tjurarnas horn kan bli nästan ofattbart stora. Visst är Alaskas älgar lite större och framför allt tyngre än våra svenska älgar. Men det mest imponerande är ändå tjurarnas horn. Utläggen (hornkronans bredd mellan de yttersta spetsarna) kan mäta över två meter! Jämför gärna med den största europeiska älg som skjutits i modern tid. Den fälldes år 1982 på SCA-mark i Mattislandet i Norrbotten och hade ett utlägg på drygt 138 cm. Inte ens en medelmåttig tjur med Alaskamått mätt! Sannolikt har Alaskaälgarna ut - vecklat så stora huvudprydnader för att de lever i ganska öppna miljöer. De trivs inte ute på verkliga tund- ran men lever i kanten mot skogen, i glesare skog och buskrika områden. Hjortdjur som håller till i tätare skog har sällan eller aldrig breda horn de skulle ju mest vara i vägen. Men älgens urfader, som faktiskt är från Europa, var ännu värre. Den levde i Europas öppna landskap och hade hornutlägg på cirka tre meter. Hornen bestod av två långa stänger som stack ut åt sidorna, med en mindre skovel längst ut på vardera sidan. Tålamod Den som i dag vill se eller jaga älg i Alaska bör utrusta sig med en bra kikare, tålamod och god lokalkännedom. För det är inte lika tätt med älg där som här hemma. I hela Alaska, som är mer än tre gånger så stort som Sverige, finns bara älgar. Vår älgstam består av djur i vinterstam. Flodjakt Den årliga avskjutningen ligger på blygsamma djur (drygt i Sverige). Att jaga med löshund är inte tillåtet. Ett trevligt och populärt jaktsätt i Alaska är att jaga från en flod eller å. Man sitter i en kanot och driver långsamt nedströms. Älgarna står ofta och betar i strandkanterna. Jakt med pil och båge är förresten tillåten, men inte hur som helst. Man måste ha gått igenom specialutbildning och båge och pilar ska vara av modern och kraftfull typ. Den största älg som skjutits i Alaska lär ha nedlagts av en bågskytt. Hornens utlägg mätte 211 cm michael jones/alaskastock.com Thomas b andersson 2008 ron sanford/alaskastock.com Det gäller att ha kraftfulla nackmuskler om man ska orka vara Alaskaälg. De stora hornen väger kg och ibland ännu mer. En stor Alaskatjur kan väga upp till ett ton. 14

15 2008 Eberhard Bunner/AlaskaStock.com 15

16 Innovativ skogsägare provar gärna nytt Per Lundström är en innovativ och vältalig skogsägare utanför Skellefteå. Dessutom kunnig, frågvis och villig att prova nya och ibland kontroversiella metoder. Plantering av contorta och gran sida vid sida är ett exempel. Ju mer man vågar, desto mer får man tillbaka, säger han. Det vackert nyrenoverade huset i Björkhammar byggdes på 1860-talet åt disponenten på Yttersfors bruk. Nu är Per Lundström husets ägare. Skogen som står tät bortom lägdorna är också hans. Dessutom äger han skogsskiften i Fällfors och Kåge. Sammanlagt ingår omkring 550 hektar produktiv skog i hans domäner. Jag har sysslat med skog och trä i hela mitt liv, berättar han och bjuder på kaffe i salongen där tre meter höga kakelugnar håller kylan borta. Under de senaste åren har han ägnat sig på heltid åt att bruka sin skog. Att helt och fullt få ägna sig åt något som han trivs med är vad livet handlar om för Per Lundström. Rekreation på heltid, säger han lyckligt. Klipper som tulpaner Men detta är ingalunda samma sak som att han skulle vara sysslolös. Tvärtom. Han planterar, röjer och dikesrensar. Sköts inte skogen är dyra plantor bortkastade. Röjklippen klipper ungträden som om de vore tulpaner. Mer än stammar per hektar får det aldrig bli. Annars blir det bara skräp av träden, konstaterar Per Lundström bestämt. Till sin hjälp har han en egenhändigt ihopskruvad röjklipp. Det är en gammal blåmålad Ford Teg 904 med schaktblad som klipper ungträden som om de vore tulpaner och sedan forslar ut dem till vägen. Den enda av sitt slag i världen, förkunnar han. Och allt som jag röjer och rensar bort längs diken och vägar säljs som biobränsle. Men Per nöjer sig inte med att röja och rensa för att öka värdet på sin skog. Tidigare köpte han skogsplant lite på måfå, men när alltför många plantor dog valde han att gå mer systematiskt tillväga vid plantvalet. Jag fick hjälp av SCA att välja plantor som förädlats för att passa den typ av mark som ingår i mina skiften och sedan dess har det växt så det knakar. Förra sommaren satte jag nya plantor från SCAs plantskolor. Gödslar på prov På en del av sin mark har han också en försöksplantering där han på prov planterat varannan rad med contorta och varannan med granplantor. Jag utnyttjar contortans växtkraft och granens förmåga att växa och sträva efter ljus för att minska mina kostnader för röjning, förklarar Per som tror på contortan som ett alternativ på mark där tallen har det svårt med tillväxten. I ett annat skogsområde har han provat att gödsla marken. Det är ett 40 hektar stort och 55 år gammalt tallbestånd som redan gödslats två gånger. Och effekten har inte uteblivit. Det växer med en väldig fart, träden är lika grova som i Småland, säger han. Jag blir glad bara jag ser dem. Ett redskap i arbetet med den egna skogen är ett datoriserat planeringsverktyg från Skogforsks hemsida*. Alla åtgärder som vidtas läggs varje kväll in i datorn. Därmed får han god överblick över vad som gjorts och att det som gjorts också utförts på rätt sätt. Utan detta rättesnöre tror han att det skulle vara svårt att sköta skogen effektivt. Nu tror jag att jag har nått taket för vad jag själv kan göra för att sköta min skog, summerar han. Jämfört med en mindre aktiv skogsägare får jag säkert ut dubbelt så 16

17 Per Lundström, skogsägare utanför Skellefteå, drivs av nyfikenhet och vilja att hela tiden lära sig något nytt för att för bättra tillväxten på sin skog. mycket. Jag har inget mer att tillföra utan nu är det upp till forskarna att ta fram nya metoder. Måste följa med Han betonar vikten av att som skogsägare följa med sin tid, att ständigt ställa frågor till dem som sitter inne med kunskapen, att våga experimentera. Och att leta på internet för att hitta de senaste forskningsrönen. Vi har många duktiga skogsforskare i Sverige, men de är mindre bra på att föra ut sina rön, säger han. Och vi skogsägare är överlag sämre på att tillämpa deras kunskaper i våra skogar. Drivkraften för Per Lundström är att hela tiden lära sig något nytt för att ytterligare förbättra tillväxten på sina skogsskiften. Nu funderar han på varför inte plantskolorna erbjuder blandlådor med både tall, gran och löv. Blandbestånd, menar han, tillvaratar markens naturliga förutsättningar bättre, hämtar näring på olika djup och växer betydligt fortare än trädslagsrena bestånd. Förenat med naturvård Per Lundström hävdar även med bestämdhet att naturvård och hög virkesproduktion absolut inte utgör varandras motsatser utan tvärtom går utmärkt att förena. Det handlar bara om kunskap, försäkrar han. Skogen växer naturligtvis fortare i en naturligt gynnsam miljö. Allt hänger ihop. Lär vi oss mer om naturen kan vi också få det att växa bättre. Att på alla sätt sköta om sin skog; plantera, röja, gödsla, gallra, prova nya metoder, ger därför Per Lundström bättre ekonomi än att köpa på sig nya skiften. Många dömer ut det jag gör, men bara tills de ser att det allt som oftast fungerar ganska bra, säger han glatt. Mats Wigardt Foto: Erland Segerstedt * Planeringssystemet är gratis och finns på 17

18 Satsning på naturhänsyn gav resultat Under hösten fick SCA kritik från både FSC och Naturskyddsföreningen för bristande naturhänsyn vid ett antal avverkningar. Kritiken är berättigad och vi har infört ett omfattande åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen. En uppföljande FSC-revision som gjordes i februari visar att vårt arbete har givit resultat, säger Jerker Karlsson, vd för SCA Skog. För att förbättra naturhänsynen har SCA vidtagit en rad åtgärder, bl a kurser där man repeterat vilken typ av träd som är s k naturvärdesträd. Foto: Per Simonsson 18 SCAs skogsbruk är sedan 1999 certifierat enligt skogsbruksstandarden Forest Stewardship Council, FSC. I höstas, när certifieringsföretaget SGS gjorde en revision, uppmärksammades avverkningar där FSC-standarden inte hade följts. Samtidigt kom även kritik från Naturskyddsföreningen. De brister som uppmärksammats ledde till att SGS gjorde en uppföljande revision i februari, för att kontrollera resultatet av de åtgärder som SCA vidtagit. Vid revisionen besöktes pågående slutavverkningar och avverkningspersonal intervjuades. Inga avvikelser konstaterades och de intervjuade personerna visade på goda kunskaper om SCAs instruktioner för vilken naturhänsyn som ska tas vid avverkning. Några punkter kommer emellertid att följas upp på nytt vid sommarens ordinarie FSC-revision. Efter kritiken från FSC-revisorn startade vi genast omfattande åtgärder för att förbättra planering, utbildning och uppföljning kring naturhänsyn. Det har givit resultat, säger Jerker Karlsson. Utbildning och uppföljning De misstag som upptäcktes under hösten hade både orsakats av brister i SCAs egen avverkningsplanering och brister vid avverkningarna. Vi har tydliga instruktioner, men det är inte alltid de har följts. Vid de insatser som görs nu poängterar vi för både SCA-anställda och entreprenörer hur viktig frågan är, säger Per Simonsson, skogsekolog vid SCA Skog. En viktig åtgärd är att alla trakter som har planerats före 2004, då en ny naturvärdesbedömning infördes, ses igenom. För alla områden som kan ha höga naturvärden gör vi en ny bedömning i fält, säger Per Simonsson. En annan viktig insats är att samtliga de ca 100 avverkningslag som arbetar för SCA har fått kompletterande utbildning i SCAs instruktioner för naturvård. (Se separat artikel på nästa sida.) Efter det har alla fått göra ett kunskapstest. SCA Skog kommer också att följa upp naturhänsynen mer noggrant efter avverkning och se till att denna uppföljning snabbt återförs till dem som utför arbetet. På längre sikt jobbar SCA också med att förbättra kvaliteten på avverkningsplaneringen. Vi kommer även att se över våra ekologiska landskapsplaner för att kontrollera att det är de områden som har högst naturvärde som är undantagna från skogsbruk, säger Per Simonsson. Ribban ska ligga högt Jerker Karlsson menar att SCA inte generellt har en bristfällig naturhänsyn i skogsbruket. Men det räcker inte med att vi för det mesta har en god naturvård, säger han. Även om de avverkningar som uppmärksammats bara rör en handfull av de kanske avverkningar vi utför på ett år, så är det oacceptabelt med sådana misstag. Vi ska så långt det bara är möjligt säkerställa att vi inte bara i genomsnitt uppfyller våra miljömål, utan att ribban för vår naturhänsyn ligger tillräckligt högt för alla våra avverkningar. Att den senaste FSC-revisionen gick bra betyder inte att arbetet med att höja kvaliteten på naturhänsynen är färdigt. Den här frågan måste alltid ha hög prioritet. Vi kommer inte att släppa fokus från den, säger Jerker Karlsson. Kerstin Olofsson

19 Avverkningslag drillas i naturvård SCA har vidtagit många åtgärder för att förbättra naturhänsynen vid avverkningar. Bland annat har samtliga avverkningslag fått en kompletterande utbildning i naturvård. Högstubbar och naturvärdesträd var några viktiga ämnen under kursen. Det är ett 100-tal avverkningslag som utför jobb åt SCA och innan årsskiftet gick alla maskinförare den extra utbildningen i naturvård. Vi har gått igenom SCAs instruktioner för naturhänsyn vid avverkning och lagt särskild vikt vid de punkter där vi har fått kritik. Vi repeterade bland annat vilken typ av träd som är så kallade naturvärdesträd och där för ska lämnas och hur många högstubbar man ska skapa per hektar, säger Per Simonsson, skogsekolog vid SCA Skog. Glasklara begrepp Vid en kurs som Ångermanlands skogsförvaltning ordnade i Kramfors medverkade bland andra Stefan Yrjas, produktionschef vid förvaltningen. Han betonade vikten av att alla menar samma sak när man använder begrepp som till exempel naturvärdesträd. Det måste vara glasklart vad de olika begreppen står för, så att det inte blir missförstånd, säger han. Mycket tid ägnades därför åt att klargöra vad SCA avser med termer som naturvärdesträd och evighetsträd. Alltid något nytt En av deltagarna vid kursen var Jan- Erik Eriksson, ägare till Västerrå Skogstjänst AB. Jag har gått kurser om naturvård flera gånger förut men jag tycker det är bra att SCA anordnar fler, för man får alltid lära sig något nytt, kommenterar han och fortsätter: För att komma till rätta med de problem som har varit måste vi som kör skogsmaskinerna bli mer noggranna, men även SCAs planering måste bli bättre. Jag tror att de SCAanställda som gör planeringen måste vara ute i skogen mer. Att kvalitetssäkra avverkningsplaneringen är precis en av de frågor som SCA nu jobbar vidare med, berättar skogsekolog Per Simonsson. Det är ytterligare en åtgärd för att förbättra vår naturhänsyn. kerstin olofsson PEr-andErs sjöquist Samtliga ca 600 maskinförare som gör jobb åt SCA har gått en kompletterande utbildning i naturhänsyn. Här syns några av deltagarna vid en kurs i Kramfors. Foto: Per-anders sjöquist Naturhänsyn vid virkesköp När du säljer virke till SCA är det viktigt att ta ställning till vilken nivå du vill ha på naturhänsynen. Vill du följa SCA Skogs naturvårdspolicy eller tycker du att det räcker med skogsvårdslagens krav? SCA rekommenderar att det ska tas samma naturhänsyn som när vi avverkar i vår egen skog, men det är givetvis du som skogsägare som bestämmer, säger skogsekolog Per Simonsson. De största skillnaderna mellan SCAs instruktion och skogsvårdslagen, SVL, är: SCA skapar 2-5 högstubbar per hektar. SVL kräver inte att högstubbar ska skapas. SCA lämnar alla döda träd, medan SVL anger att äldre vindfällen och torrakor ska lämnas. SCAs instruktion är alltså striktare. SCA lämnar minst 10 träd per hektar. Skogsstyrelsens tolkning av SVL är att det minst ska lämnas i medeltal 3 träd per hektar. SCA lämnar ingen trädfri yta som är större än 3 hektar. SVL har inga föreskrifter om detta. Den som vill kan också komma med specifika önskemål. Det kan till exempel vara att avverkningslaget ska göra högstubbar av alla torrträd eller lämna högstubbar längs rågångarna, säger Per Simonsson. 19

20 Med näsa för den svenska skogen Människan har i alla tider velat lukta gott. Nu kan man välja att lukta björk och lingon. Från Björk & Berries i Högbo Bruk kommer hudkräm, tvål och schampo med doft av den svenska skogen. Naturliga dofter ligger rätt i tiden, säger parfymören Pierre Wulff. Titti Lundgren, vd för Björk & Berries, och Pierre Wulff, doftskapare. Foto: mats Wigardt Pierre Wulff är uppfödd med väldoft. I skånska Tygelsjö skapade hans pappa Knut Wulff hudkrämen LdB i mitten av 40-talet. Och varumärket Pierre Robert, döpt efter familjens båda söner, är välkänt över hela världen. Svensk väldoft I tonåren hamnade Pierre i franska Grasse där han under två år utbil - d ade sig till parfymör. Vi fick på heltid ägna oss åt alla aspekter av dofter, från råvara till marknad, berättar han. I 35 år har Pierre Wulff nu varit internationell doftskapare, de senaste tolv åren på parfym huset Robertet med placering i New York. När han härom året erbjöds vara med om att producera väldoft ur den svenska skogen svarade han först nej. Men när han fått tid att tänka efter kom han på andra tankar. Pierre Wulff hade länge haft en idé om ett doftcenter där besökarna får lära sig hur en doft blir till ett doft- och designcenter. I Högbo Bruk utanför Gävle har nu en gammal bruksfas tighet förvandlats till sober utställningslokal och butik. Det har också blivit hemort för Björk & Berries, som av helt naturliga råvaror producerar kroppsvårdsprodukter med doft av björk, lingon, blåbär och hjortron. Bär och blad plockas i den svenska skogen och förädlas därefter i Grasse, säger vd Titti Lundgren. Dofterna komponeras sedan av Pierre Wulff i New York. Stort intresse Resultatet; duschkräm, schampo, bad salt etc, saluförs i Högbo, på ut - valda Åhlénsvaruhus och i taxfreebutik erna på Ålandsfärjan. Doften av ren natur är oslagbar, konstaterar Pierre Wulff. Och intresset är på topp när vi i julas lanserade en smultrontvål sålde den slut på några dagar. Nu återstår att lansera doften av svenska bär och blad på bred front. Först Sverige, därefter Norden och slutligen övriga världen, är Titti Lundgrens målsättning. mats WigardT Foto: Björk & Berries 20

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket

Verktygslåda. för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket Verktygslåda för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket 1 Målinriktat skogsbruk Planera ditt skogsföretag Att vara skogsägare är att vara företagare. Att vara företagare är som att köra bil. Först måste du

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 4 2009. Även liten skog är guld värd. Höjda virkespriser. Hyggesfritt är lagligt. Vinn ett ögonblick

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 4 2009. Även liten skog är guld värd. Höjda virkespriser. Hyggesfritt är lagligt. Vinn ett ögonblick EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 4 2009 Även liten skog är guld värd Höjda virkespriser Hyggesfritt är lagligt Vinn ett ögonblick Ledaren Älg ska förvaltas lokalt, klokt och i samförstånd I juni överlämnade

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks

Din skog syns bättre om den märks Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Din skog syns bättre om den märks FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfl er konsumenter frågar efter FSC-märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 33 Fredag 21 oktober 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 33 Fredag 21 oktober 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 33 Fredag 21 oktober 2011 NORRBOTTEN Gifter i Bottenviken Det finska stålverket Outokumpu vill släppa ut mer gifter i Bottenviken. Men svenska myndigheter vill minska miljögifterna.

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer