Östersjörapport. Enligt vår nya bedömning blir BNP-tillväxten i Östersjöländerna 2,8 % Inför 2006 förväntar oss en lätt dämpning till 2,5 %.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östersjörapport. Enligt vår nya bedömning blir BNP-tillväxten i Östersjöländerna 2,8 % 2005. Inför 2006 förväntar oss en lätt dämpning till 2,5 %."

Transkript

1 Östersjörapport FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv FöreningsSparbanken Analys nr februari 2005 Dags för ny vision i Östersjöregionen! Enligt vår nya bedömning blir BNP-tillväxten i Östersjöländerna 2,8 % Inför 2006 förväntar oss en lätt dämpning till 2,5 %. Denna tillväxt må vara hygglig. Östersjöregionen lever dock inte riktigt upp till epitetet som en av världens främsta tillväxtregioner. För att varaktigt sätta större fart på Östersjöregionens tillväxt behövs en ny vision gärna med Sverige som initiativtagare. Rysslands BNP ökade med drygt 7 % i fjol. Med hänsyn till det höga oljepriset borde tillväxten dock ha varit bättre. Ökad politisk osäkerhet och otillräckliga reformansträngningar medför att tillväxten håller sig kring 5 ½ % i år och nästa år. Tillväxten i de baltiska staterna förblir god kring 6-7 %. Begränsad kapacitet börjar dock bli tillväxthämmande. Även Polens tillväxt är relativt gynnsam. Budgetunderskottet utgör ett orosmoln. För Estlands och Litauens planerade EMU-inträde båda är redan ERM II-länder håller tidsramarna alltjämt. Lettland och Polen halkar efter. Men de förbereder sig också för ett ERM II- och EMUinträde, troligen under eller strax efter prognosperioden (sidan 7). Danmark Estland Finland Lettland Litauen Norge Polen Ryssland Sverige Tyskland Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Innehållsförteckning Nyckeltal 3 Sida A. Internationella förutsättningar för Östersjöregionens konjunktur 2005/ B. Dags för ny vision för att bättre utnyttja potential och komparativa fördelar 8 C. Viktiga generella slutsatser för svenska företag utifrån vår nya Östersjörapport 13 Polen god konjunktur men olösta budgetproblem 14 Ryssland god tillväxt som kunde vara ännu bättre 20 Estland stabil konjunktur 29 Lettland stark tillväxt men bristfällig konkurrens tynger 33 Litauen strukturarbetet ger resultat 38 Tyskland konjunkturen gynnas ännu inte av reformerna 42 Danmark medvind i konjunkturen 46 Finland hygglig tillväxt men tempot i strukturarbetet kan öka 49 Norge uppgången fortsätter 52 Sverige lägre men bättre tillväxt 55 2 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

3 Konjunkturen runt Östersjön Februari 2005 Nyckeltal 1) BNP-tillväxt Inflation Bytesbalans Budgetsaldo (%) (KPI, %) (% av BNP) (% av BNP) Polen 5,4 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5-1,6-1,5-1,7-5,4 2) -4,5 2) -3,7 2) Estland 5,9 5,7 5,5 3,0 3,3 2,7-11,0-9,0-8,5 1,0 0,2 0,1 Lettland 8,5 7,0 6,5 6,5 5,0 3,3-10,5-9,5-9,0-2,1-1,8-1,7 Litauen 7,0 6,5 6,0 1,0 2,7 2,5-7,8-8,0-7,5-1,7-2,7-2,5 Ryssland 7,1 5,8 5,3 11,7 11,3 10,5 9,8 7,5 6,5 3,1 2,1 1,2 Tyskland 1,7 3) 1,2 1,5 1,8 1,5 1,4 3,3 3,5 3,3-3,9-3,6-3,2 Danmark 2,1 2,5 2,2 1,2 1,8 2,1 2,5 2,3 2,6 1,7 2,0 2,3 Norge 4) 2,8 3,1 2,5 0,5 1,2 1,9 13,5 12,2 10,8 9,5 10,3 9,2 Finland 3,0 3,3 2,8 0,2 1,7 1,9 5,0 4,3 4,5 2,0 1,8 1,7 Sverige 3,5 2,6 2,3 0,5 1,1 2,0 6,7 6,4 5,9 0,4 0,0 0,1 BNP för Östersjö länderna totalt 5) 6) 2,9 (3,0) 2,8 (3,0) 2,5 Källor: Nationell statistik, FöreningsSparbankens egna bedömningar 1) Årsgenomsnitt. 2) Offentligt budgetunderskott (Eurostat, ESA 95) 3) Ej kalenderrensat 4) Associerat analysland. Statistik för den totala ekonomin, dvs både fastlandsekonomin och oljesektorn. 5) Vägt efter svensk export till dessa länder Östersjöområdet har beräknats exklusive Sverige. Siffrorna från septemberprognosen finns inom parentes. 6) Prognosarbetet avslutades den 9 februari FöreningsSparbanken Analys Nr februari

4 A. Internationella förutsättningar för Östersjöregionens konjunktur 2005/2006 Endast kort tid efter publiceringen av vår globala prognos finner vi ingen anledning att redan idag justera viktiga enskilda siffror från detta tabellverk (bortsett från övergången till ett tillväxtspann avseende Kina). Störst osäkerhet i sifferdelen känner vi på långräntesidan, där vi kan se en eventuell bias mot något lägre tal än nedan redovisat. BNP (ökning i %) USA 4 3 ¼ 3 Japan 3 ¾ 1 ¾ 2 ½ Kina 9,5 8 ½ ½ EU-25 2 ¼ 2 2 ½ - varav nya EU ½ - varav EMU-länder 1 ¾ 1 ½ 2 Räntor (vid årsskiftet): USA - Fed funds 2,25 3,50 3,75 - Treasury note, 10 år 4,22 5,00 5,25 Tyskland - Reporänta (ECB) 2,00 2,25 2,75 - Bundesanleihe, 10 år 3,68 4,25 4,50 USD: Kina: Olja: Fluktuerande med ännu icke nådd botten i anpassningsprocessen Ingen växelkursjustering i det kortare perspektivet - sannolikhet för förändring senare i år: % - sannolikhet för förändring under 2006: % Något lugnare än under 2004, mestadels kring USD 1. Lätt dämpning i USA I vår globala prognos från slutet av januari förutsågs att USA visserligen får en något dämpad men alltjämt hygglig BNPtillväxt nära potentialen kring 3 ¼ %. Anledningen till den lätta dämpningen är den i jämförelse med de senaste åren mindre givmilda staten, de även fortsättningsvis lätt stigande räntorna och något mindre imponerande företagsvinster. Feds främsta räntehöjningsmotiv förblir återgången till närheten av den s k neutrala räntan (vilket som underliggande motiv i mindre grad kan gälla också ECB). Den uppenbara risken: USA:s BNP-tillväxt bör ej understiga 2 ¾ -3 %. Om så skulle ske, torde den av oss förväntade lätta globala (europeiska) konjunkturförbättringen fr o m senare delen av innevarande år utebli. Vissa negativa tillväxteffekter skulle då visa sig även för länderna kring Östersjön. USA är viktigt även för Östersjöregionens ekonomi 4 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

5 2. Lätt justering av Kinaprognosen men utan nämnvärd inverkan på Östersjöregionen Vi fick rätt i fjolårets olika Kinabedömningar att Mittens rike inte skulle klara den eftersträvade tillväxtdämpningen om man bortser från några lokala inbromsningar på främst bygg- och bilproduktionssidan. Redan för mer än två veckor sedan fick vi veta att den kinesiska BNP-tillväxten uppgick till hela 9,5 % under Därmed blev statsmakternas facit för 2004 en halv procentenhet högre än i vårt ganska färska prognosantagande och därmed blev också utgångsdynamiken för de nya prognoserna något högre. Det medför att vi i ovanstående tabellverk numera föredrar BNP-prognossiffrorna 8 ½-9 % för i år (mot hittills 8 ½ %) och 9-9 ½ för 2006 (mot hittills 9 %) med OS som närmar sig alltmer. 3. Lätt konjunkturförbättring i Europa nästa höst/vinter men det dröjer till höjd trendmässig tillväxt Om USA:s BNP-tillväxt inte sjunker synligt under 3 % under innevarande år, finna det goda förutsättningar att räkna med en lätt europeisk konjunkturförstärkning under loppet av de kommande 4-6 kvartalen. Men inte mer än så, eftersom Tysklands strukturarbete inte kommer att ge märkbar utdelning förrän tidigast (Det kan i detta sammanhang också hänvisas till Olivier Blanchards, MIT, redan berömda artikel i förra höstens Economic Perspectives, där han presenterade följande slutsats: Europe's economy has done better than is often perceived; things are nevertheless far from perfect; there is a reform process at work, driven by deregulation in financial and product markets; this forces reforms in labor markets... ). Även ECB bedöms höja räntan under prognosperioden men torde enligt vårt synsätt inte komma upp till den neutrala nivån kring 3 % redan fram till slutet av nästa år. ECB höjer inte helt till den neutrala nivån Från den externa räntefronten skönjes sålunda inga större tillväxthämmande effekter på Östersjöregionen. 4. Marknaden har frän risksyn på emerging markets men hanterbar risk för de baltiska länderna och Polen Kina innebär givetvis framöver en permanent latent emerging market -risk, som vi dock inte förutser explodera redan under vår prognosperiod. Det förefaller emellertid vara en given bedömning att de orealistiskt låga riskpremierna för många emerging markets kommer att öka under prognosperioden men enligt vårt antagande inte i en sådan omfattning att de fyra nya EU-länderna kring Östersjön skulle kunna drabbas av detta i nämnvärd grad, exempelvis genom exogena smittoeffekter ( contagion ). Många emerging markets har för låga riskpremier FöreningsSparbanken Analys Nr februari

6 Tilläggas bör kanske att de nya EU-länderna egentligen inte längre vill bli kallade emerging markets, även om de enligt vår uppfattning fortfarande har många egenskaper som präglar emerging markets. EU-medlemskapet ger de tre baltiska staterna och Polen ökad motståndskraft mot extern spekulation men givetvis inget heltäckande skydd mot egna stora ekonomiska och politiska missar. Således är Lettland anmodat att snarast göra något konkret åt sin alldeles för höga inflation. Nämnas kan att finansmarknadernas pågående europeiska konvergensrusning inte minst i Sydosteuropa verkar innehålla en del överdrifter vid ett mer fundamentalt synsätt. Utsikter om ett snart EU-medlemskap eller kommande ansökningar/förhandlingar om ERM II/EMU-inträden får ej leda till överdrivna förväntningar avseende den ekonomiska anpassningsprocessen till EU:s normer. (För Rysslands del däremot krävs en separat riskanalys, inkluderande oljepriser). Det europeiska konvergensköret verkar något överdrivet 5. De baltiska ländernas eurokopplingar bedöms hålla men svårare för Lettland än för Estland och Litauen Vi antar i denna prognos att Estlands, Litauens och även Lettlands valutor kommer att klara sina kopplingskurser till euron under prognosperioden. Estlands och Litauens situation är härvidlag stabilare. Dessa två länder har redan anslutit sig till EU:s officiella valutasamarbete ERM II, vilket är sista steget före EMU; ett ERM II-medlemskap kan i akuta spekulationssituationer föranleda interventionsstöd av ECB något som Lettland med sin helt ensidiga och färska eurokoppling utanför ERM II inte kan räkna med. Detta förhållande ger Lettland tills vidare en (något) mindre stabil valutasits än de två andra baltiska länderna dock ser vi en sannolikhet på över 50 % att även Lettland kommer att klara sin fasta valutakurs gentemot euron under prognosperioden. Polen i sin tur torde tidigast i slutet av 2006 försöka ansluta zlotyn till ERM II och fortsätter tills vidare med sin i dagens apprecieringstider relativt jobbiga fria växelkurspolitik. Rent principiellt är det inte givet att dagens kurser till euron också kommer att bli de officiella låsningskurserna vid en framtida övergång till EMU. Det blir förhandlingar om detta. Givetvis torde dock de baltiska staterna eftersträva en sådan lösning. Dagens kurser mot euron är inte garanterade vid EMUinträdet men troliga 6. EU:s förändringsarbete innebär kortfristiga risker men utan mätbara effekter på tillväxten i Östersjöregionen Som vi beskrev utförligt i vår senaste konjunkturprognos och i Föreningssparbanken Analys (nr 2/2005), konfronteras EU under 2005/2006 med en del rejäla utmaningar (konstitutionsförank- 6 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

7 ring, ny långtidsbudget, reviderad stabilitetspakt). Åtminstone temporära problem och effekter på euron kan inte uteslutas i samband med dessa banbrytande förhandlingar och beslut. Vi räknar dock inte med att Östersjöregionens tillväxt totalt sett kommer att påverkas mer än marginellt av EU:s egna svåra utmaningar. 7. EMU-prognoser för de fyra nya EU-länderna Som vanligt gör vi även denna gång en prognos avseende de olika ERM II/EMU-inträdena. Justeringarna jämfört med september är mycket små. Föreningssparbankens ERM 2/EMU-inträdesprognos, februari 2005 ERM II-inträde EMU-inträde ( tidigast/senast) Estland Redan avklarat 2:a halvåret 2006/2007 Litauen Redan avklarat 2:a halvåret 2006/2007 Lettland 2005/ /2010 Polen 2006/ /2011 Hubert Fromlet FöreningsSparbanken Analys Nr februari

8 B. Dags för ny vision för att bättre utnyttja potential och komparativa fördelar 1. Den politiska sfären bör snarast skapa en ny vision varför inte på initiativ från svensk sida? Sverige spelade en mycket positiv och framträdande roll under de första åren efter den stora politiska omvälvningen i de forna kommunistländerna kring Östersjön. Här hemma och i andra gamla OECD-länder upptäcktes potentialen som Östersjöregionens förenade marknadsekonomiska krafter och demokratiserade politiska system skulle kunna erbjuda. Östersjörådets toppmöte i Visby 1996, vilket kom till på initiativ av statsminister Persson, blev en bestående milstolpe. Visionen att göra Östersjöregionen till ett framträdande handelsområde blev uppenbar. Sedan kom den stora gemensamma EU-visionen, som tillsammans med eurons tilltänkta introduktion överskuggade allt annat: den förra våren framgångsrikt förverkligade EU-utvidgningen. Vem trodde 1993 att det endast skulle ta ett årtionde för att skapa en sådan stor förändring? Men nu saknas en ny gemensam vision för hela Östersjöregionen. Det är en stor brist. En ny vision bör snarast tas fram gärna på svenskt initiativ. Vi bör inte skrämmas av att EU:s Lissabon-agenda hittills ännu inte givit speciellt positiva resultat. För egen del är jag övertygad om att de närmaste fem åren kommer att ge vissa framsteg också på den fronten, även om man inte kommer ikapp USA. Vad som behövs är att samtliga EU-länder gör sina tillväxtbefrämjande hemläxor, att man hittar mekanismer som tar fram det konkreta nationella ansvaret för långsiktig tillväxtpolitik m m. En ny vision för Östersjöregionen bör snarast tas fram Grunden för en god ekonomisk utveckling i en ekonomisk union/gränsöverskridande region eller dylikt finns således alltid på hemmaplan. Denna fundamentala insikt bör också råda vid framtagningen av en ny vision för Östersjöområdet med årliga enskilda landgenomgångar av under året noterade framgångar och kanske även misslyckanden. Den övergripande visionen skulle till exempel kunna omfatta: en målsättning att vara den klart snabbast växande gränsöverskridande EU-regionen en fördubbling av handeln mellan Östersjöländerna inom x år 8 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

9 För att nå dithän skulle man fastna för några mer konkreta delmål såsom: fördubbling av regionens anmälda patent vid EPO inom x år fördubbling av antalet utbytesstudenter inom x år. fördubbling av antalet turister i Österregionen inom x år Det finns säkert många andra och troligen bättre visioner för Östersjöregionen än ovan nämnda, även med global fokusering. Viktigt är dock att det snarast händer något konkret. Annars ökar risken successivt att Östersjöregionen inte kommer att kunna utnyttja sin tillväxt- och handelspotential. Hotet finns att de olika länderna vid en suboptimerad utveckling inte kommer att närma sig varandra tillräckligt eller rent av med nationalistiskt/chauvinistiskt fördelstänkande gradvis glider ifrån varandra istället för att eftersträva motsatsen. Kampen om utländska investeringar försvårar dock strävan att i möjligaste mån fortskrida gemensamt. annars ökar risken för underutnyttjad tillväxtoch handelspotential Byggkonflikten i Vaxholm utgör ett sådant negativt inslag på mikronivå. Sådana exempel bör minimeras i en Östersjöregion, som unisont vill leva upp till en ambitiös och vettig vision. Länderna runt Östersjön bör se varandra i första hand som partners i frågan om optimeringen av regionens gemensamma komparativa fördelar. Det utesluter givetvis inte tuff produktkonkurrens Östersjöländerna sinsemellan och inte heller konkurrensen om den mest uppskattade ekonomiska politiken eller arbetsmarknaden. Vidare är det viktigt att Östersjöregionen också utåt uppfattas som en region med god potential en region som erbjuder mycket eller allt i värdeförädlingskedjan, från low tech till high tech. Med andra ord: En geografisk region som på korta avstånd erbjuder viktiga positiva inslag för den gränsöverskridande handeln något som redan Adam Smith en gång i tiden betecknade som division av labour med olika produktionsförutsättningar p g a starkt varierande löner. Till detta kommer olika grader av specialisering med nya mönster. Östersjöområdet behöver en ny vision även i rent marknadsföringssyfte såväl internt inom regionen/eu som gentemot andra världsdelar. Idag investerar utlandet mycket i Kina, Indien och andra asiatiska framgångsmarknader. I morgon är det företag från dessa länder som kommer att uppträda som stora globala investerare. Det gäller att se denna chans redan nu. Östersjöregionen saknar underlag för marknadsföring utåt även utanför Europa I denna framtida kamp om de globala investeringarna bör Östersjöregionen med sina relativt unika regioner och uppenbar division of labour, en förhoppningsvis tilltagande speciali- FöreningsSparbanken Analys Nr februari

10 sering och ett i stora stycken harmoniserat eller framväxande gemensamt regelverk utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ. Dessa möjligheter kommer dock att utvecklas undermåligt utan en ny stor vision och ett visst antal underordnade delmål; helst med årlig avstämning i samband med toppmöten för Östersjöländerna. Östersjöområdets nuvarande toppmöten vartannat år bör bli en årlig sammankomst. Till dessa toppmöten borde också bjuda in gästande regeringschefer/delegationer från länder utanför EU. Varför inte från Asien? Idag är de endast Frankrike, Italien, Nederländerna, Slovakien, Ukraina, Storbritannien och USA som har officiell gäststatus. Gör Östersjörådets toppmöte till en årlig institution! Vore det inte en spännande och trevlig utmaning för den svenska regeringen att försöka bli en drivande kraft i en sådan process? Svenska utrikesdepartementet skriver på sin egen hemsida: Östersjöområdet är ett av världens snabbast växande områden och av stor betydelse för Sverige. Det gäller att i praktiken skapa förutsättningar för uthållighet i detta konstaterande. 2. Komparativa fördelar i ett tillämpat perspektiv för Östersjöregionen hur ser det ut? Det har talats mycket om potentialen för handel och tillväxt i Östersjöregionen. Om vi till exempel tittar på Östersjöregionens aggregerade BNP-tillväxt, så har den utvecklats rätt väl sedan 1996 men mestadels under eller nära potentialen. Endast år 2000 hade Östersjöregionen en BNP-tillväxt tydligt över potentialen, både inklusive och exklusive Tyskland. Givetvis beror detta i hög grad på Tysklands tillväxtsvacka. Men vi observerar också en inte alltför övertygande tillväxt när Tyskland exkluderas. En liknande slutsats drogs också av vice riksbankschefen Eva Srejber i ett publicerat tal vid Blekinge Tekniska Högskola den 20 september 2004 med hänvisningen till de nya EU-ländernas inte helt utnyttjade potential. I nedanstående ruta finns en hel del belägg för tesen att Östersjöregionen torde ha en del komparativa fördelar även om mer exakta tester bör göras i jämförelse med andra regioner. Det framkommer också att fler ansträngningar är nödvändiga framför allt på den institutionella sidan. Globaliseringen ställer ständigt nya krav även på Östersjöregionen. Det kräver flexibilitet inte minst gentemot alla internationellt/globalt arbetande företag. Komparativa fördelar kan med andra ord på sikt utvecklas till komparativa nackdelar vid inflexibilitet trots dagens goda utgångsläge. 10 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

11 En viktig fråga: Hur mycket stöd får vi från teori och forskning i strävan att utkristallisera Östersjöregionens eventuella komparativa fördelar? Adam Smith ansåg på 1700-talet att det var bäst för hela världen om enskilda länder specialiserade sig på de produkter man kunde tillverka billigast ( division of labor ). I Östersjöregionen går det fortfarande att i viss mån leva upp till en sådan funktionsfördelning med Ryssland, Vitryssland och i bakgrunden Ukraina som alltjämt underutnyttjade resurser. Svenskarna Eli Heckscher och Bertil Ohlin kom på 1900-talet till slutsatsen att exporten bör styras av den mest rikligt förekommande produktionsfaktorn (Heckscher/Ohlin-teorem). Länder med mycket kapital bör således koncentrera sig på export av kapitalintensiv produktion (i dessa dagar exempelvis Tyskland, Sverige och Finland). Däremot bör ett land med riklig och relativt sett billig arbetskraft främst satsa på arbetsintensiva exportprodukter (till exempel Lettland eller Litauen). Många forskare menar att Heckscher/Ohlin-teoremet får en fördelaktig tillämpning i Östersjöregionen. Wassily Leontief nobelpristagaren som fick Leontief-paradoxen benämnd efter sig fann dock i sin forskning även stor arbetsintensiv export från det kapitalrika USA. I viss men troligen avtagande mån kan detta fenomen också förekomma i Östersjöregionen, vilket skulle betyda en suboptimering av handelspotentialen. Vi hittar dock endast indikationer och ingen vetenskapligt skarp analys avseende Leontief-paradoxen i Östersjöområdet. Som mer intressant ter sig Raymond Vernons slutsatser om den s k produktlivscykeln. Vernon som liksom Leontief dog i slutet av 1990-talet undersökte den initiala nyproduktionen i ett industriland fram till produktionsflytten till vad som numera kallas emerging market. I princip skulle produktlivscykelteorin mycket väl kunna tillämpas på Östersjöregionen. Ett problem är dock att en del länder är för små för en optimal tillämpning av produktlivscykelteorin i ett regionalt och ekonomiskt sammanhang. En bit på vägen räcker det emellertid inte minst på underleverantörssidan. Anne Krueger från Stanford kommer däremot in i bilden med ett något negativt forskningsresultat med ett fenomen som kallas rent seeking. Denna teori handlar om hur restriktioner och förbud på tillväxtmarknader skapar kostnader även illegala sådana som ej direkt är kopplade till utrikeshandelsaffärerna. Dylikt finns fortfarande på sina ställen runt Östersjön, vilket givetvis inte skapar några komparativa fördelar. Vi ser dock en successiv ljusning i Baltikum och Polen tack vare det nyförvärvade EU-medlemskapet. Douglass Norths omfattande forskning kring svaga institutioners tillväxthinder går för övrigt i samma riktning som Kruegers. Paul Krugman icke att förglömma! Krugman enligt min uppfattning tillsammans med Helpman/Grossman och Baghwati för närvarande världens främsta utrikeshandelsteoretiker har i många skrifter publicerat betydelsen av handel mellan grannländer ( countries tend to trade with their neighbors ). Här har vi det kanske starkaste vetenskapliga men även praktiskt funna bidraget till en positiv tolkning av Östersjöregionens potential. Till sist bör också Michael Porters moderna forskning ägnas några rader. Porter går i sin analys längre än klassikerna och ser komparativa fördelar även som ett resultat av eget hårt arbete och inte enbart som ett lyckligt förvärvat arv av givna produktionsfaktorer. Till det moderna synsättet hör enligt Porter framför allt humankapitalbildning och innovationer. I detta avseende tror vi oss se en intressant potential för de nya EU-länderna kring Östersjön med uppenbara möjligheter att förbättra innehållet av denna potential. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

12 Som framgår av ovanstående kortfattade ruta finns det en hel del stöd från teori och forskning för tesen att Östersjöregionen förfogar över speciella förutsättningar för att kunna bli en framgångsrik tillväxtregion. Det bör dock inte förbises att vetenskapen också bidrar med en del varningar. Dessa avser bl a otillräckligt fungerande institutioner, korruption och bristande konkurrens på produktmarknaderna. Intressant är också ett färskt Discussion Paper från Kiel Institute of World Economics (Dohse/Laaser/Schrader/Soltwedel, 2005, nr 416/417). I denna skrift kommer författarna efter en empirisk analys till slutsatsen att IT mot förmodan snarare ökar regionala skillnader än tvärtom. Dessutom hävdar Kiel-ekonomerna att internet kommer att accentuera de större städernas dominans. Dessa teser och mycket annat bör vara föremål för fler studier. På akademisk forskningsnivå vet vi fortfarande alldeles för lite om Östersjöregionen. Det behövs mer empirisk forskning kring Östersjöekonomierna Hubert Fromlet 12 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

13 C. Viktiga generella slutsatser för svenska företag utifrån vår nya Östersjörapport Givetvis vore det helt fel att dra alla Östersjöländer över en kam. Villkoren skiljer sig mycket mellan de olika länderna och inom de enskilda ländernas regioner. Likväl kan det ha ett pedagogiskt värde att i all korthet sammanfatta några av de viktigaste slutsatserna för svenska (små-)företag utifrån denna Östersjörapport. Svenska företag i Östersjöregionen 20 faktorer att uppmärksammas i de fyra nya EU-länderna *) Politik demokratier med svaga politiska partier Regional ekonomi stora skillnader, större städer attraherar Statsbudgeten i genomsnitt rätt väl under kontroll Makro-akilleshäl i Baltikum bytesbalansen, i Polen budgeten Valutapolitiken varierar mellan länderna, anpassning på gång Arbetsmoral vanligen god Produktivitet överlag god utveckling, men från låg nivå Konkurrens delvis otillräcklig på produktmarknaderna Lönenivåer låga, men uppåt (flera årtionden kvar till svenska nivåer) Lönebikostnader kan skilja sig betydligt, precis som skatter Institutioner fortfarande rätt bristfälliga men trend åt rätt håll Rule of law tillfredsställande Korruption förekommer i varierande grad Banker fungerar väl Humankapital ofta välutbildad personal, regionala olikheter Innovationer F&U alltjämt otillräcklig IT-kunskaper starkt varierande, även regionalt Corporate Goverance åt rätt håll men utrymme till förbättringar Leverantörsstatus ofta god (bekräftas av starka svenska importsiffror) Affärskulturer varierar starkt mellan de fyra länderna *) Generella egna betraktelser, som ej behöver stämma helt för varje land. Som synes är flertalet nedannämnda faktorer av mikroekonomisk natur, återspeglande inte minst formella och informella spelreglers betydelse. Av denna anledning utgör rent makroekonomiskt orienterade prognoser ett helt otillräckligt underlag för svenska företags och långsiktiga placerares strategiska planering. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

14 Polen god konjunktur men olösta budgetproblem Invånare: BNP per capita 2003: Regering: Regeringschef: President: Nästa parlamentsval: 2005 Nästa presidentval: ,6 miljoner USD Minoritetsregering SLD (socialdemokrater) och UP (Labor Union, vänster) Marek Belka Aleksander Kwasniewski Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Polens relativt goda tillväxt kommer att bestå under prognosperioden. Statsbudgeten är dock ännu inte under kontroll. Finanspolitiken utgör den största tillväxtrisken på något längre sikt. Svenska företag bör noga följa de polska turerna kring ERM II och EMU. År 2007 kan det bli dags för zlotyns ERM IIkoppling till euron (eller möjligen i slutet av 2006). Politik, konjunktur och struktur Polens politiska situation ter sig för närvarande föga transparent. Det större och på senare tid kraftlösa socialdemokratiska regeringspartiet SLD präglas av ett allmänt virrvarr. Nya skandaler dyker ständigt upp. Den liberala oppositionen PO (Civic Platform) med Jan Rokita i spetsen väntar bara på att ta över efter årets parlamentsval tillsammans med det mindre och mer socialt orienterade partiet PiS ( Law and Justice ) något som också finansmarknaderna räknar med just nu. Polen har viktiga val framför sig PO hoppas också på presidentposten genom den populäre Donald Tusk efter nuvarande president Kwasniewski (som ej får bli återvald). Det är dock för tidigt att i årets presidentval räkna ut SLD:s potentiella stora hopp Wlodzimierz Cimoszewicz. Inte nog med det mellan hösten 2005 och hösten 2006 kommer också ett referendum avseende EU:s nya konstitution att genomföras, vilken PO för övrigt haft en del synpunkter på. Detta trots att Polen hittills verkar ha gynnats väl synligt av sitt EUmedlemskap, speciellt mot bakgrund av de under 2004 starkt växande utländska investeringarna i Polen. Dessutom kommer Polen i EU:s kommande långtidsbudget ( ) att tilldelas 14 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

15 stora fondpengar; enligt vissa polska bedömare i en storleksordning som kan göra det svårt att optimalt använda dessa bidrag blev ett bra konjunkturår för Polen det bästa sedan Även våra förväntningar överträffades. BNP-tillväxten uppgick till närmare 5 ½ %, vilket till och med torde ligga något över potentialen. Första halvåret 2004 gav dock en starkare BNP-ökning än det andra precis som i många andra länder. År 2003 hamnade tillväxten på inte heller dåliga 3,8 % (2002: +1,4 %). Speciellt bra gick det i fjol för exportnäringarna, vilka under fjolåret återigen lyckades vinna marknadsandelar. Även hushållens konsumtion utvecklades bra. På investeringssidan noterades en förbättring, vilken torde förstärkas under innevarande år. Det är alldeles uppenbart att utländska mer långsiktiga direktinvesterare tagit sig till Polen med förnyad fart som följd av EUinträdet i maj Det går bra för Polens export För 2005 räknar vi med en något mindre stark exportökning p g a zlotyförstärkningen och den lätt dämpade globala efterfrågan. Hushållen fortsätter att konsumera relativt piggt åtminstone i år. Investeringarna ökar i förbättrad takt. Sammantaget betyder dessa perspektiv en BNP-tillväxt kring 4 ½ % i år med prognosrisken snarare på uppåt- än på nedåtsidan. Detta kan också sägas mot bakgrund av bedömningen att inflationen om några månader åter kommer att se gynnsammare ut, och att det senare i år till och med kan bli tal om räntesänkningar efter fjolårets höjningar i storleksordningen 1,25 procentpunkter. Under senare delen av 2005 och/eller under 2006 torde Polen åter hamna nära sitt inflationsmål (2,5 % med tillåten 1-procentig avvikelse). Inför 2006 kan dock vissa underliggande tvivel komma att skärpas, när nästa regering troligen tvingas leda statsbudgeten på en mer restriktiv linje eller åtminstone kommer att avisera en sådan utveckling för budgetåret Fortsatt god export- och investeringstillväxt torde dock resultera i en BNP-tillväxt nära 4 % även under Även 2005 och 2006 torde ge en BNP-tillväxt på 4 4 ½ % Pressen på regeringens budgetpolitik kommer att öka ytterligare om Eurostats bokföringskrav avseende överföringar av statliga medel till privata pensionsfonder till sist blir verklighet (vilket man måste räkna med). En sådan förändring höjer Polens offentliga budgetunderskott enligt Eurostats beräkningssätt (ESA 95) med definitivt 1 procentenhet. Under 2004 har detta underskott uppgått till 5,4 % av BNP ett allt annat än gott resultat! Om sedan en tillträdande ny regering av rena tidsskäl inte hinner åstadkomma större budgetförändringar redan till 2006 års budget vilket är sannolikt blir 2007 kanske det första året med mer genomgripande finanspolitiska ingrepp. Det är rätt långt dithän. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

16 Därför förvånar det föga att EU-kommissionen i början av februari klarlagt att man inte är nöjd med Polens aktuella finanspolitik. Uppenbarligen ser EU den polska regeringens åtstramningspaket den effektmässigt baktunga s k Hausner-planen som alldeles otillräcklig. I Bryssel tror man för närvarande inte att Hausner-planen kan dra ned budgetunderskottet till sitt mål under 3 % år De offentliga finanserna utgör således av allt döma Polens största strukturella tillväxthinder, inte minst genom att många tillväxtvänliga och välbehövliga offentliga investeringar bromsas upp. Situationen är visserligen bättre än i en del andra reformländer men allt annat än bra. Viktiga sektorer såsom utbildningssektorn, väg- och bostadsbyggandet påverkas negativt av de starkt begränsade finansiella ramarna. Just därför är det så oerhört viktigt att Polen använder kommande penningströmmar från Bryssel effektivt och tillväxtvänligt. Innovationer och teknologiska framsteg måste prioriteras mycket hårdare än vad som är fallet idag. Ett språng till avsevärt bredare förankrat mid tech måste till under de kommande åren liksom en del high tech inom ett antal framtidssektorer. Valutan zloty svår väg till ERM II/EMU För bara några år sedan hade Polen synliga underskottsproblem i handeln med omvärlden. Bytesbalansunderskotten nådde emellertid aldrig mer hotfulla nivåer. Numera bidrar den på sistone även strukturellt förbättrade exporten åtminstone inom överskådlig tid till lätthanterbara underskott i Polens utrikeshandel. År 2004 gav till exempel utländska direktinvesteringar ett skapligt valutainflöde motsvarande hyggliga 8 miljarder USD. Tillsammans med mer kortsiktiga (spekulativa) kapitalinflöden har intresset för Polen lett till en relativt kraftig zlotyförstärkning under de senaste kvartalen något som få valutaanalytiker räknade med för ett år sedan. Den mot andra valutor inklusive svenska kronan fritt flytande zlotyn har på senare år visat sig som en synnerligen svårförutsebar valuta och följaktligen överraskat många analytiker och företag. Även prognoser för zlotyn borde därför tas med en rejäl nypa salt trots att marknaden varit starkt zlotypositiv på senare tid. Vi håller det för möjligt att zlotyn under prognosperioden kan komma att förstärkas en bit till från dagens redan höga nivå (vilket som sagt är långtifrån säkert). Det skulle dock förvåna om politisk samt val- och budgetbetingad osäkerhet inte gav en och annan period med en svagare zloty under våra prognosår 2005 och Zlotyn har blivit starkare Det finns också zlotyrisker åt det svagare hållet En positiv ekonomisk-politisk start efter parlamentsvalet senare i år framstår kanske som den stora valutajokern liksom de numera mer preciserade önskemålen om ERM II- och EMUinträdena. 16 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

17 0,055 Ränte- och valutautveckling 27,5 0,050 3-månadersränta ----> <---- Valutakurs 25,0 22,5 0,045 20,0 PLN/SEK 0,040 0,035 17,5 15,0 Procent 0,030 12,5 10,0 0,025 7,5 0, ,0 Source: EcoWin De viktiga besluten om zlotyns framtida ERM II-medlemskap och EMU-inträde kommer från polsk sida att fattas gemensamt av regeringen och centralbankens viktigaste organ, det s k Monetära Rådet. Dessa två valutapolitiska beslutsinstanser har helt nyligen kommit överens om att i slutet av 2006 eller under 2007 försöka lotsa zlotyn in i ERM II men bara om det föreligger berättigade utsikter att också med tillräcklig marginal kunna klara konvergenskraven fram till det eftersträvade EMU-inträdesåret 2009 (vilket för övrigt sedan fler år tillbaka framstår som vårt huvudscenario). ERM II-kopplingen väntas komma år 2007 Slutsatser för svenska företag Ovanstående genomgång av Polens politik och ekonomi leder till några intressanta slutsatser för svenska företag. Det gäller dock att vid aktivt Polenintresse kontinuerligt följa upp utvecklingen. Viktiga prognosförutsättningar kan få en annan färdriktning än vad som antagits av oss i denna skrift. Hygglig konjunktur bäddar för exportökningar till Polen Tillväxtutsikterna för Polen under prognosåren 2005/2006 bådar generellt sett relativt gott för svensk export. Detta trots att BNP-tillväxten inte kommer att utvecklas fullt så bra som under fjolåret. Inför 2007 kan mer synliga tillväxtreducerande polska budgetåtstramningar inte uteslutas. En allt viktigare leverantörsmarknad Polens exportframgångar vittnar om många inbrytningar på nya marknader. Så också i Sverige (import från Polen januarinovember 2004: miljoner SEK jämfört med under samma period 2003). Det handlar ofta om halvfabrikat, insatsvaror, verktyg, maskiner m m. Även inköpare bör vara medvetna FöreningsSparbanken Analys Nr februari

18 om de mycket osäkra prognoserna för den polska valutan. Turerna kring de tilltänkta ERM II- och EMU-inträdena bör följas upp. Otillräckliga humankapitalförbättringar Polsk tillverkning sker i huvudsak inom low tech och nedre mid tech. På sikt är denna koncentration otillräcklig i en även för Polen allt hårdare global konkurrens. Mer stimulans till innovationer och ny teknologi skulle behövas, vilket emellertid hämmas av statens otillfredsställande finanser. Detta i ett läge, där företagen endast står för 30 % av alla F&U-satsningar (i Sverige 70 %, Tyskland och USA 65 %, Slovakien 52 % och i EU totalt 56 %). Det behövs en bred privat och statlig offensiv för att behålla eller förbättra den långsiktiga konkurrenskraften. Produktivitetsförbättringar och låga löner Polsk industri är för närvarande inne i en fas av påtaglig produktivitetsförbättring. Det är i många avseenden positivt men kastar också mörka skuggor över den alltjämt mycket svaga arbetsmarknaden. Den genomsnittliga industriarbetarlönen ligger numera på cirka 625 euro. Arbetskraften bedöms allmänt som flitig men för fast lokalt förankrad. Institutionella förbättringar men mycket arbete kvarstår Många forskare en av dem är Michael Porter hävdar att det är den institutionella förändringskraften som på sikt kommer att urskilja vinnare från mindre framgångsrika ekonomier, även bland de europeiska reformländerna. Detta har vi också många gånger hänvisat till och följaktligen institutionernas stora betydelse för den långsiktiga tillväxten. Avseende Polen har själva EU-inträdet redan medfört en del institutionella förbättringar. Mer är långsamt men säkert på väg. Utvecklingen avseende tillämpningen av EU:s regelverk kan bara gå åt ett håll det positiva. Även corporate governance håller på att förbättras. Den offentliga byråkratin och korruptionen utgör alltjämt de största institutionella bromsklossarna. Ny i Polen? Börja i begränsad skala efter noggranna hemläxor! Polen är en intressant marknad men ingen lätt sådan. Omfattande hemläxor bör göras, innan det kan vara dags för konkreta satsningar. Vanligen är det klokast att börja i mindre skala och successivt testa sig framåt. Hubert Fromlet 18 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

19 Svensk varuhandel med Polen (miljoner kronor) jan-nov jan-nov Export Import Totalt FöreningsSparbanken Analys Nr februari

20 Ryssland god tillväxt som kunde vara ännu bättre Invånare: 143,4 miljoner BNP per capita 2003: USD Regering: Marknadsorienterad koalition Regeringschef: Mikhail Fradkov President: Vladimir Putin Nästa parlamentsval: December 2007 Nästa presidentval: Mars 2008 Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Trots det exceptionellt höga oljepriset blev den ryska BNPtillväxten lägre i fjol än under Även om 7 % är en god tillväxt, kunde den ha varit högre om politikerna hade valt att förbättra investeringsklimatet i stället för tvärtom. De ryska hushållen och energisektorn driver tillväxten, samtidigt som investeringstakten avtar något. BNP förutses växa med 5 ¾ % i år och med 5 ¼ % under Den marginella diversifieringen av näringslivsstrukturen som sker är främst en effekt av hushållens ökade köpkraft. Många av de svenska företagen med verksamhet i Ryssland hittar sina affärsmöjligheter inom detaljhandeln. Stora behov av infrastrukturinvesteringar skapar också ett potentiellt större handelsutbyte. Ryssland har börjat bli en viktig handelsplats för svenska företag. Åternationaliseringen av tillgångar som tidigare privatiserats inger osäkerhet om framtiden. Skatteåtal utan rättslig prövning är ett exempel på åtgärd som försämrar förutsättningarna för företagare och investerare samt dämpar den ekonomiska tillväxten. Politik, konjunktur och struktur Den politiska osäkerheten har ökat Snart ett år efter presidentvalet i fjol kan det politiska klimatet karaktäriseras av ökad osäkerhet, låg reformeringstakt och allt tydligare konfrontation mellan landets elitgrupperingar. Nedan följer en summering av indikatorer som signalerar ökad politisk instabilitet: 20 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Tio år efter finanskrisen

Tio år efter finanskrisen Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Fortsatt skakig global konjunktur

Fortsatt skakig global konjunktur Fortsatt skakig global konjunktur Industriarbetsgivarna, uppdatering av konjunkturläget den 15 december 2015 Under hösten har mönstret från de senaste fem åren upprepats: I takt med att året fortskrider

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014 VALUTA OKTOBER 2014 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN BRL/SEK 3,45 3,25 3,05 2,85 2,65 2,45 INR/SEK + 8 % + 16 % 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0,10 2,25 BRLSEK BRL/SEK 0,09

Läs mer

Östersjörapport. FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv

Östersjörapport. FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv Östersjörapport FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv FöreningsSparbanken Analys nr 22-23 31 augusti 2005 Se möjligheterna

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer