Östersjörapport. Enligt vår nya bedömning blir BNP-tillväxten i Östersjöländerna 2,8 % Inför 2006 förväntar oss en lätt dämpning till 2,5 %.

Transkript

1 Östersjörapport FöreningsSparbanken informerar om konjunktur och struktur i länderna runt Östersjön i ett svenskt företagsperspektiv FöreningsSparbanken Analys nr februari 2005 Dags för ny vision i Östersjöregionen! Enligt vår nya bedömning blir BNP-tillväxten i Östersjöländerna 2,8 % Inför 2006 förväntar oss en lätt dämpning till 2,5 %. Denna tillväxt må vara hygglig. Östersjöregionen lever dock inte riktigt upp till epitetet som en av världens främsta tillväxtregioner. För att varaktigt sätta större fart på Östersjöregionens tillväxt behövs en ny vision gärna med Sverige som initiativtagare. Rysslands BNP ökade med drygt 7 % i fjol. Med hänsyn till det höga oljepriset borde tillväxten dock ha varit bättre. Ökad politisk osäkerhet och otillräckliga reformansträngningar medför att tillväxten håller sig kring 5 ½ % i år och nästa år. Tillväxten i de baltiska staterna förblir god kring 6-7 %. Begränsad kapacitet börjar dock bli tillväxthämmande. Även Polens tillväxt är relativt gynnsam. Budgetunderskottet utgör ett orosmoln. För Estlands och Litauens planerade EMU-inträde båda är redan ERM II-länder håller tidsramarna alltjämt. Lettland och Polen halkar efter. Men de förbereder sig också för ett ERM II- och EMUinträde, troligen under eller strax efter prognosperioden (sidan 7). Danmark Estland Finland Lettland Litauen Norge Polen Ryssland Sverige Tyskland Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Innehållsförteckning Nyckeltal 3 Sida A. Internationella förutsättningar för Östersjöregionens konjunktur 2005/ B. Dags för ny vision för att bättre utnyttja potential och komparativa fördelar 8 C. Viktiga generella slutsatser för svenska företag utifrån vår nya Östersjörapport 13 Polen god konjunktur men olösta budgetproblem 14 Ryssland god tillväxt som kunde vara ännu bättre 20 Estland stabil konjunktur 29 Lettland stark tillväxt men bristfällig konkurrens tynger 33 Litauen strukturarbetet ger resultat 38 Tyskland konjunkturen gynnas ännu inte av reformerna 42 Danmark medvind i konjunkturen 46 Finland hygglig tillväxt men tempot i strukturarbetet kan öka 49 Norge uppgången fortsätter 52 Sverige lägre men bättre tillväxt 55 2 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

3 Konjunkturen runt Östersjön Februari 2005 Nyckeltal 1) BNP-tillväxt Inflation Bytesbalans Budgetsaldo (%) (KPI, %) (% av BNP) (% av BNP) Polen 5,4 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5-1,6-1,5-1,7-5,4 2) -4,5 2) -3,7 2) Estland 5,9 5,7 5,5 3,0 3,3 2,7-11,0-9,0-8,5 1,0 0,2 0,1 Lettland 8,5 7,0 6,5 6,5 5,0 3,3-10,5-9,5-9,0-2,1-1,8-1,7 Litauen 7,0 6,5 6,0 1,0 2,7 2,5-7,8-8,0-7,5-1,7-2,7-2,5 Ryssland 7,1 5,8 5,3 11,7 11,3 10,5 9,8 7,5 6,5 3,1 2,1 1,2 Tyskland 1,7 3) 1,2 1,5 1,8 1,5 1,4 3,3 3,5 3,3-3,9-3,6-3,2 Danmark 2,1 2,5 2,2 1,2 1,8 2,1 2,5 2,3 2,6 1,7 2,0 2,3 Norge 4) 2,8 3,1 2,5 0,5 1,2 1,9 13,5 12,2 10,8 9,5 10,3 9,2 Finland 3,0 3,3 2,8 0,2 1,7 1,9 5,0 4,3 4,5 2,0 1,8 1,7 Sverige 3,5 2,6 2,3 0,5 1,1 2,0 6,7 6,4 5,9 0,4 0,0 0,1 BNP för Östersjö länderna totalt 5) 6) 2,9 (3,0) 2,8 (3,0) 2,5 Källor: Nationell statistik, FöreningsSparbankens egna bedömningar 1) Årsgenomsnitt. 2) Offentligt budgetunderskott (Eurostat, ESA 95) 3) Ej kalenderrensat 4) Associerat analysland. Statistik för den totala ekonomin, dvs både fastlandsekonomin och oljesektorn. 5) Vägt efter svensk export till dessa länder Östersjöområdet har beräknats exklusive Sverige. Siffrorna från septemberprognosen finns inom parentes. 6) Prognosarbetet avslutades den 9 februari FöreningsSparbanken Analys Nr februari

4 A. Internationella förutsättningar för Östersjöregionens konjunktur 2005/2006 Endast kort tid efter publiceringen av vår globala prognos finner vi ingen anledning att redan idag justera viktiga enskilda siffror från detta tabellverk (bortsett från övergången till ett tillväxtspann avseende Kina). Störst osäkerhet i sifferdelen känner vi på långräntesidan, där vi kan se en eventuell bias mot något lägre tal än nedan redovisat. BNP (ökning i %) USA 4 3 ¼ 3 Japan 3 ¾ 1 ¾ 2 ½ Kina 9,5 8 ½ ½ EU-25 2 ¼ 2 2 ½ - varav nya EU ½ - varav EMU-länder 1 ¾ 1 ½ 2 Räntor (vid årsskiftet): USA - Fed funds 2,25 3,50 3,75 - Treasury note, 10 år 4,22 5,00 5,25 Tyskland - Reporänta (ECB) 2,00 2,25 2,75 - Bundesanleihe, 10 år 3,68 4,25 4,50 USD: Kina: Olja: Fluktuerande med ännu icke nådd botten i anpassningsprocessen Ingen växelkursjustering i det kortare perspektivet - sannolikhet för förändring senare i år: % - sannolikhet för förändring under 2006: % Något lugnare än under 2004, mestadels kring USD 1. Lätt dämpning i USA I vår globala prognos från slutet av januari förutsågs att USA visserligen får en något dämpad men alltjämt hygglig BNPtillväxt nära potentialen kring 3 ¼ %. Anledningen till den lätta dämpningen är den i jämförelse med de senaste åren mindre givmilda staten, de även fortsättningsvis lätt stigande räntorna och något mindre imponerande företagsvinster. Feds främsta räntehöjningsmotiv förblir återgången till närheten av den s k neutrala räntan (vilket som underliggande motiv i mindre grad kan gälla också ECB). Den uppenbara risken: USA:s BNP-tillväxt bör ej understiga 2 ¾ -3 %. Om så skulle ske, torde den av oss förväntade lätta globala (europeiska) konjunkturförbättringen fr o m senare delen av innevarande år utebli. Vissa negativa tillväxteffekter skulle då visa sig även för länderna kring Östersjön. USA är viktigt även för Östersjöregionens ekonomi 4 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

5 2. Lätt justering av Kinaprognosen men utan nämnvärd inverkan på Östersjöregionen Vi fick rätt i fjolårets olika Kinabedömningar att Mittens rike inte skulle klara den eftersträvade tillväxtdämpningen om man bortser från några lokala inbromsningar på främst bygg- och bilproduktionssidan. Redan för mer än två veckor sedan fick vi veta att den kinesiska BNP-tillväxten uppgick till hela 9,5 % under Därmed blev statsmakternas facit för 2004 en halv procentenhet högre än i vårt ganska färska prognosantagande och därmed blev också utgångsdynamiken för de nya prognoserna något högre. Det medför att vi i ovanstående tabellverk numera föredrar BNP-prognossiffrorna 8 ½-9 % för i år (mot hittills 8 ½ %) och 9-9 ½ för 2006 (mot hittills 9 %) med OS som närmar sig alltmer. 3. Lätt konjunkturförbättring i Europa nästa höst/vinter men det dröjer till höjd trendmässig tillväxt Om USA:s BNP-tillväxt inte sjunker synligt under 3 % under innevarande år, finna det goda förutsättningar att räkna med en lätt europeisk konjunkturförstärkning under loppet av de kommande 4-6 kvartalen. Men inte mer än så, eftersom Tysklands strukturarbete inte kommer att ge märkbar utdelning förrän tidigast (Det kan i detta sammanhang också hänvisas till Olivier Blanchards, MIT, redan berömda artikel i förra höstens Economic Perspectives, där han presenterade följande slutsats: Europe's economy has done better than is often perceived; things are nevertheless far from perfect; there is a reform process at work, driven by deregulation in financial and product markets; this forces reforms in labor markets... ). Även ECB bedöms höja räntan under prognosperioden men torde enligt vårt synsätt inte komma upp till den neutrala nivån kring 3 % redan fram till slutet av nästa år. ECB höjer inte helt till den neutrala nivån Från den externa räntefronten skönjes sålunda inga större tillväxthämmande effekter på Östersjöregionen. 4. Marknaden har frän risksyn på emerging markets men hanterbar risk för de baltiska länderna och Polen Kina innebär givetvis framöver en permanent latent emerging market -risk, som vi dock inte förutser explodera redan under vår prognosperiod. Det förefaller emellertid vara en given bedömning att de orealistiskt låga riskpremierna för många emerging markets kommer att öka under prognosperioden men enligt vårt antagande inte i en sådan omfattning att de fyra nya EU-länderna kring Östersjön skulle kunna drabbas av detta i nämnvärd grad, exempelvis genom exogena smittoeffekter ( contagion ). Många emerging markets har för låga riskpremier FöreningsSparbanken Analys Nr februari

6 Tilläggas bör kanske att de nya EU-länderna egentligen inte längre vill bli kallade emerging markets, även om de enligt vår uppfattning fortfarande har många egenskaper som präglar emerging markets. EU-medlemskapet ger de tre baltiska staterna och Polen ökad motståndskraft mot extern spekulation men givetvis inget heltäckande skydd mot egna stora ekonomiska och politiska missar. Således är Lettland anmodat att snarast göra något konkret åt sin alldeles för höga inflation. Nämnas kan att finansmarknadernas pågående europeiska konvergensrusning inte minst i Sydosteuropa verkar innehålla en del överdrifter vid ett mer fundamentalt synsätt. Utsikter om ett snart EU-medlemskap eller kommande ansökningar/förhandlingar om ERM II/EMU-inträden får ej leda till överdrivna förväntningar avseende den ekonomiska anpassningsprocessen till EU:s normer. (För Rysslands del däremot krävs en separat riskanalys, inkluderande oljepriser). Det europeiska konvergensköret verkar något överdrivet 5. De baltiska ländernas eurokopplingar bedöms hålla men svårare för Lettland än för Estland och Litauen Vi antar i denna prognos att Estlands, Litauens och även Lettlands valutor kommer att klara sina kopplingskurser till euron under prognosperioden. Estlands och Litauens situation är härvidlag stabilare. Dessa två länder har redan anslutit sig till EU:s officiella valutasamarbete ERM II, vilket är sista steget före EMU; ett ERM II-medlemskap kan i akuta spekulationssituationer föranleda interventionsstöd av ECB något som Lettland med sin helt ensidiga och färska eurokoppling utanför ERM II inte kan räkna med. Detta förhållande ger Lettland tills vidare en (något) mindre stabil valutasits än de två andra baltiska länderna dock ser vi en sannolikhet på över 50 % att även Lettland kommer att klara sin fasta valutakurs gentemot euron under prognosperioden. Polen i sin tur torde tidigast i slutet av 2006 försöka ansluta zlotyn till ERM II och fortsätter tills vidare med sin i dagens apprecieringstider relativt jobbiga fria växelkurspolitik. Rent principiellt är det inte givet att dagens kurser till euron också kommer att bli de officiella låsningskurserna vid en framtida övergång till EMU. Det blir förhandlingar om detta. Givetvis torde dock de baltiska staterna eftersträva en sådan lösning. Dagens kurser mot euron är inte garanterade vid EMUinträdet men troliga 6. EU:s förändringsarbete innebär kortfristiga risker men utan mätbara effekter på tillväxten i Östersjöregionen Som vi beskrev utförligt i vår senaste konjunkturprognos och i Föreningssparbanken Analys (nr 2/2005), konfronteras EU under 2005/2006 med en del rejäla utmaningar (konstitutionsförank- 6 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

7 ring, ny långtidsbudget, reviderad stabilitetspakt). Åtminstone temporära problem och effekter på euron kan inte uteslutas i samband med dessa banbrytande förhandlingar och beslut. Vi räknar dock inte med att Östersjöregionens tillväxt totalt sett kommer att påverkas mer än marginellt av EU:s egna svåra utmaningar. 7. EMU-prognoser för de fyra nya EU-länderna Som vanligt gör vi även denna gång en prognos avseende de olika ERM II/EMU-inträdena. Justeringarna jämfört med september är mycket små. Föreningssparbankens ERM 2/EMU-inträdesprognos, februari 2005 ERM II-inträde EMU-inträde ( tidigast/senast) Estland Redan avklarat 2:a halvåret 2006/2007 Litauen Redan avklarat 2:a halvåret 2006/2007 Lettland 2005/ /2010 Polen 2006/ /2011 Hubert Fromlet FöreningsSparbanken Analys Nr februari

8 B. Dags för ny vision för att bättre utnyttja potential och komparativa fördelar 1. Den politiska sfären bör snarast skapa en ny vision varför inte på initiativ från svensk sida? Sverige spelade en mycket positiv och framträdande roll under de första åren efter den stora politiska omvälvningen i de forna kommunistländerna kring Östersjön. Här hemma och i andra gamla OECD-länder upptäcktes potentialen som Östersjöregionens förenade marknadsekonomiska krafter och demokratiserade politiska system skulle kunna erbjuda. Östersjörådets toppmöte i Visby 1996, vilket kom till på initiativ av statsminister Persson, blev en bestående milstolpe. Visionen att göra Östersjöregionen till ett framträdande handelsområde blev uppenbar. Sedan kom den stora gemensamma EU-visionen, som tillsammans med eurons tilltänkta introduktion överskuggade allt annat: den förra våren framgångsrikt förverkligade EU-utvidgningen. Vem trodde 1993 att det endast skulle ta ett årtionde för att skapa en sådan stor förändring? Men nu saknas en ny gemensam vision för hela Östersjöregionen. Det är en stor brist. En ny vision bör snarast tas fram gärna på svenskt initiativ. Vi bör inte skrämmas av att EU:s Lissabon-agenda hittills ännu inte givit speciellt positiva resultat. För egen del är jag övertygad om att de närmaste fem åren kommer att ge vissa framsteg också på den fronten, även om man inte kommer ikapp USA. Vad som behövs är att samtliga EU-länder gör sina tillväxtbefrämjande hemläxor, att man hittar mekanismer som tar fram det konkreta nationella ansvaret för långsiktig tillväxtpolitik m m. En ny vision för Östersjöregionen bör snarast tas fram Grunden för en god ekonomisk utveckling i en ekonomisk union/gränsöverskridande region eller dylikt finns således alltid på hemmaplan. Denna fundamentala insikt bör också råda vid framtagningen av en ny vision för Östersjöområdet med årliga enskilda landgenomgångar av under året noterade framgångar och kanske även misslyckanden. Den övergripande visionen skulle till exempel kunna omfatta: en målsättning att vara den klart snabbast växande gränsöverskridande EU-regionen en fördubbling av handeln mellan Östersjöländerna inom x år 8 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

9 För att nå dithän skulle man fastna för några mer konkreta delmål såsom: fördubbling av regionens anmälda patent vid EPO inom x år fördubbling av antalet utbytesstudenter inom x år. fördubbling av antalet turister i Österregionen inom x år Det finns säkert många andra och troligen bättre visioner för Östersjöregionen än ovan nämnda, även med global fokusering. Viktigt är dock att det snarast händer något konkret. Annars ökar risken successivt att Östersjöregionen inte kommer att kunna utnyttja sin tillväxt- och handelspotential. Hotet finns att de olika länderna vid en suboptimerad utveckling inte kommer att närma sig varandra tillräckligt eller rent av med nationalistiskt/chauvinistiskt fördelstänkande gradvis glider ifrån varandra istället för att eftersträva motsatsen. Kampen om utländska investeringar försvårar dock strävan att i möjligaste mån fortskrida gemensamt. annars ökar risken för underutnyttjad tillväxtoch handelspotential Byggkonflikten i Vaxholm utgör ett sådant negativt inslag på mikronivå. Sådana exempel bör minimeras i en Östersjöregion, som unisont vill leva upp till en ambitiös och vettig vision. Länderna runt Östersjön bör se varandra i första hand som partners i frågan om optimeringen av regionens gemensamma komparativa fördelar. Det utesluter givetvis inte tuff produktkonkurrens Östersjöländerna sinsemellan och inte heller konkurrensen om den mest uppskattade ekonomiska politiken eller arbetsmarknaden. Vidare är det viktigt att Östersjöregionen också utåt uppfattas som en region med god potential en region som erbjuder mycket eller allt i värdeförädlingskedjan, från low tech till high tech. Med andra ord: En geografisk region som på korta avstånd erbjuder viktiga positiva inslag för den gränsöverskridande handeln något som redan Adam Smith en gång i tiden betecknade som division av labour med olika produktionsförutsättningar p g a starkt varierande löner. Till detta kommer olika grader av specialisering med nya mönster. Östersjöområdet behöver en ny vision även i rent marknadsföringssyfte såväl internt inom regionen/eu som gentemot andra världsdelar. Idag investerar utlandet mycket i Kina, Indien och andra asiatiska framgångsmarknader. I morgon är det företag från dessa länder som kommer att uppträda som stora globala investerare. Det gäller att se denna chans redan nu. Östersjöregionen saknar underlag för marknadsföring utåt även utanför Europa I denna framtida kamp om de globala investeringarna bör Östersjöregionen med sina relativt unika regioner och uppenbar division of labour, en förhoppningsvis tilltagande speciali- FöreningsSparbanken Analys Nr februari

10 sering och ett i stora stycken harmoniserat eller framväxande gemensamt regelverk utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ. Dessa möjligheter kommer dock att utvecklas undermåligt utan en ny stor vision och ett visst antal underordnade delmål; helst med årlig avstämning i samband med toppmöten för Östersjöländerna. Östersjöområdets nuvarande toppmöten vartannat år bör bli en årlig sammankomst. Till dessa toppmöten borde också bjuda in gästande regeringschefer/delegationer från länder utanför EU. Varför inte från Asien? Idag är de endast Frankrike, Italien, Nederländerna, Slovakien, Ukraina, Storbritannien och USA som har officiell gäststatus. Gör Östersjörådets toppmöte till en årlig institution! Vore det inte en spännande och trevlig utmaning för den svenska regeringen att försöka bli en drivande kraft i en sådan process? Svenska utrikesdepartementet skriver på sin egen hemsida: Östersjöområdet är ett av världens snabbast växande områden och av stor betydelse för Sverige. Det gäller att i praktiken skapa förutsättningar för uthållighet i detta konstaterande. 2. Komparativa fördelar i ett tillämpat perspektiv för Östersjöregionen hur ser det ut? Det har talats mycket om potentialen för handel och tillväxt i Östersjöregionen. Om vi till exempel tittar på Östersjöregionens aggregerade BNP-tillväxt, så har den utvecklats rätt väl sedan 1996 men mestadels under eller nära potentialen. Endast år 2000 hade Östersjöregionen en BNP-tillväxt tydligt över potentialen, både inklusive och exklusive Tyskland. Givetvis beror detta i hög grad på Tysklands tillväxtsvacka. Men vi observerar också en inte alltför övertygande tillväxt när Tyskland exkluderas. En liknande slutsats drogs också av vice riksbankschefen Eva Srejber i ett publicerat tal vid Blekinge Tekniska Högskola den 20 september 2004 med hänvisningen till de nya EU-ländernas inte helt utnyttjade potential. I nedanstående ruta finns en hel del belägg för tesen att Östersjöregionen torde ha en del komparativa fördelar även om mer exakta tester bör göras i jämförelse med andra regioner. Det framkommer också att fler ansträngningar är nödvändiga framför allt på den institutionella sidan. Globaliseringen ställer ständigt nya krav även på Östersjöregionen. Det kräver flexibilitet inte minst gentemot alla internationellt/globalt arbetande företag. Komparativa fördelar kan med andra ord på sikt utvecklas till komparativa nackdelar vid inflexibilitet trots dagens goda utgångsläge. 10 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

11 En viktig fråga: Hur mycket stöd får vi från teori och forskning i strävan att utkristallisera Östersjöregionens eventuella komparativa fördelar? Adam Smith ansåg på 1700-talet att det var bäst för hela världen om enskilda länder specialiserade sig på de produkter man kunde tillverka billigast ( division of labor ). I Östersjöregionen går det fortfarande att i viss mån leva upp till en sådan funktionsfördelning med Ryssland, Vitryssland och i bakgrunden Ukraina som alltjämt underutnyttjade resurser. Svenskarna Eli Heckscher och Bertil Ohlin kom på 1900-talet till slutsatsen att exporten bör styras av den mest rikligt förekommande produktionsfaktorn (Heckscher/Ohlin-teorem). Länder med mycket kapital bör således koncentrera sig på export av kapitalintensiv produktion (i dessa dagar exempelvis Tyskland, Sverige och Finland). Däremot bör ett land med riklig och relativt sett billig arbetskraft främst satsa på arbetsintensiva exportprodukter (till exempel Lettland eller Litauen). Många forskare menar att Heckscher/Ohlin-teoremet får en fördelaktig tillämpning i Östersjöregionen. Wassily Leontief nobelpristagaren som fick Leontief-paradoxen benämnd efter sig fann dock i sin forskning även stor arbetsintensiv export från det kapitalrika USA. I viss men troligen avtagande mån kan detta fenomen också förekomma i Östersjöregionen, vilket skulle betyda en suboptimering av handelspotentialen. Vi hittar dock endast indikationer och ingen vetenskapligt skarp analys avseende Leontief-paradoxen i Östersjöområdet. Som mer intressant ter sig Raymond Vernons slutsatser om den s k produktlivscykeln. Vernon som liksom Leontief dog i slutet av 1990-talet undersökte den initiala nyproduktionen i ett industriland fram till produktionsflytten till vad som numera kallas emerging market. I princip skulle produktlivscykelteorin mycket väl kunna tillämpas på Östersjöregionen. Ett problem är dock att en del länder är för små för en optimal tillämpning av produktlivscykelteorin i ett regionalt och ekonomiskt sammanhang. En bit på vägen räcker det emellertid inte minst på underleverantörssidan. Anne Krueger från Stanford kommer däremot in i bilden med ett något negativt forskningsresultat med ett fenomen som kallas rent seeking. Denna teori handlar om hur restriktioner och förbud på tillväxtmarknader skapar kostnader även illegala sådana som ej direkt är kopplade till utrikeshandelsaffärerna. Dylikt finns fortfarande på sina ställen runt Östersjön, vilket givetvis inte skapar några komparativa fördelar. Vi ser dock en successiv ljusning i Baltikum och Polen tack vare det nyförvärvade EU-medlemskapet. Douglass Norths omfattande forskning kring svaga institutioners tillväxthinder går för övrigt i samma riktning som Kruegers. Paul Krugman icke att förglömma! Krugman enligt min uppfattning tillsammans med Helpman/Grossman och Baghwati för närvarande världens främsta utrikeshandelsteoretiker har i många skrifter publicerat betydelsen av handel mellan grannländer ( countries tend to trade with their neighbors ). Här har vi det kanske starkaste vetenskapliga men även praktiskt funna bidraget till en positiv tolkning av Östersjöregionens potential. Till sist bör också Michael Porters moderna forskning ägnas några rader. Porter går i sin analys längre än klassikerna och ser komparativa fördelar även som ett resultat av eget hårt arbete och inte enbart som ett lyckligt förvärvat arv av givna produktionsfaktorer. Till det moderna synsättet hör enligt Porter framför allt humankapitalbildning och innovationer. I detta avseende tror vi oss se en intressant potential för de nya EU-länderna kring Östersjön med uppenbara möjligheter att förbättra innehållet av denna potential. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

12 Som framgår av ovanstående kortfattade ruta finns det en hel del stöd från teori och forskning för tesen att Östersjöregionen förfogar över speciella förutsättningar för att kunna bli en framgångsrik tillväxtregion. Det bör dock inte förbises att vetenskapen också bidrar med en del varningar. Dessa avser bl a otillräckligt fungerande institutioner, korruption och bristande konkurrens på produktmarknaderna. Intressant är också ett färskt Discussion Paper från Kiel Institute of World Economics (Dohse/Laaser/Schrader/Soltwedel, 2005, nr 416/417). I denna skrift kommer författarna efter en empirisk analys till slutsatsen att IT mot förmodan snarare ökar regionala skillnader än tvärtom. Dessutom hävdar Kiel-ekonomerna att internet kommer att accentuera de större städernas dominans. Dessa teser och mycket annat bör vara föremål för fler studier. På akademisk forskningsnivå vet vi fortfarande alldeles för lite om Östersjöregionen. Det behövs mer empirisk forskning kring Östersjöekonomierna Hubert Fromlet 12 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

13 C. Viktiga generella slutsatser för svenska företag utifrån vår nya Östersjörapport Givetvis vore det helt fel att dra alla Östersjöländer över en kam. Villkoren skiljer sig mycket mellan de olika länderna och inom de enskilda ländernas regioner. Likväl kan det ha ett pedagogiskt värde att i all korthet sammanfatta några av de viktigaste slutsatserna för svenska (små-)företag utifrån denna Östersjörapport. Svenska företag i Östersjöregionen 20 faktorer att uppmärksammas i de fyra nya EU-länderna *) Politik demokratier med svaga politiska partier Regional ekonomi stora skillnader, större städer attraherar Statsbudgeten i genomsnitt rätt väl under kontroll Makro-akilleshäl i Baltikum bytesbalansen, i Polen budgeten Valutapolitiken varierar mellan länderna, anpassning på gång Arbetsmoral vanligen god Produktivitet överlag god utveckling, men från låg nivå Konkurrens delvis otillräcklig på produktmarknaderna Lönenivåer låga, men uppåt (flera årtionden kvar till svenska nivåer) Lönebikostnader kan skilja sig betydligt, precis som skatter Institutioner fortfarande rätt bristfälliga men trend åt rätt håll Rule of law tillfredsställande Korruption förekommer i varierande grad Banker fungerar väl Humankapital ofta välutbildad personal, regionala olikheter Innovationer F&U alltjämt otillräcklig IT-kunskaper starkt varierande, även regionalt Corporate Goverance åt rätt håll men utrymme till förbättringar Leverantörsstatus ofta god (bekräftas av starka svenska importsiffror) Affärskulturer varierar starkt mellan de fyra länderna *) Generella egna betraktelser, som ej behöver stämma helt för varje land. Som synes är flertalet nedannämnda faktorer av mikroekonomisk natur, återspeglande inte minst formella och informella spelreglers betydelse. Av denna anledning utgör rent makroekonomiskt orienterade prognoser ett helt otillräckligt underlag för svenska företags och långsiktiga placerares strategiska planering. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

14 Polen god konjunktur men olösta budgetproblem Invånare: BNP per capita 2003: Regering: Regeringschef: President: Nästa parlamentsval: 2005 Nästa presidentval: ,6 miljoner USD Minoritetsregering SLD (socialdemokrater) och UP (Labor Union, vänster) Marek Belka Aleksander Kwasniewski Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Polens relativt goda tillväxt kommer att bestå under prognosperioden. Statsbudgeten är dock ännu inte under kontroll. Finanspolitiken utgör den största tillväxtrisken på något längre sikt. Svenska företag bör noga följa de polska turerna kring ERM II och EMU. År 2007 kan det bli dags för zlotyns ERM IIkoppling till euron (eller möjligen i slutet av 2006). Politik, konjunktur och struktur Polens politiska situation ter sig för närvarande föga transparent. Det större och på senare tid kraftlösa socialdemokratiska regeringspartiet SLD präglas av ett allmänt virrvarr. Nya skandaler dyker ständigt upp. Den liberala oppositionen PO (Civic Platform) med Jan Rokita i spetsen väntar bara på att ta över efter årets parlamentsval tillsammans med det mindre och mer socialt orienterade partiet PiS ( Law and Justice ) något som också finansmarknaderna räknar med just nu. Polen har viktiga val framför sig PO hoppas också på presidentposten genom den populäre Donald Tusk efter nuvarande president Kwasniewski (som ej får bli återvald). Det är dock för tidigt att i årets presidentval räkna ut SLD:s potentiella stora hopp Wlodzimierz Cimoszewicz. Inte nog med det mellan hösten 2005 och hösten 2006 kommer också ett referendum avseende EU:s nya konstitution att genomföras, vilken PO för övrigt haft en del synpunkter på. Detta trots att Polen hittills verkar ha gynnats väl synligt av sitt EUmedlemskap, speciellt mot bakgrund av de under 2004 starkt växande utländska investeringarna i Polen. Dessutom kommer Polen i EU:s kommande långtidsbudget ( ) att tilldelas 14 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

15 stora fondpengar; enligt vissa polska bedömare i en storleksordning som kan göra det svårt att optimalt använda dessa bidrag blev ett bra konjunkturår för Polen det bästa sedan Även våra förväntningar överträffades. BNP-tillväxten uppgick till närmare 5 ½ %, vilket till och med torde ligga något över potentialen. Första halvåret 2004 gav dock en starkare BNP-ökning än det andra precis som i många andra länder. År 2003 hamnade tillväxten på inte heller dåliga 3,8 % (2002: +1,4 %). Speciellt bra gick det i fjol för exportnäringarna, vilka under fjolåret återigen lyckades vinna marknadsandelar. Även hushållens konsumtion utvecklades bra. På investeringssidan noterades en förbättring, vilken torde förstärkas under innevarande år. Det är alldeles uppenbart att utländska mer långsiktiga direktinvesterare tagit sig till Polen med förnyad fart som följd av EUinträdet i maj Det går bra för Polens export För 2005 räknar vi med en något mindre stark exportökning p g a zlotyförstärkningen och den lätt dämpade globala efterfrågan. Hushållen fortsätter att konsumera relativt piggt åtminstone i år. Investeringarna ökar i förbättrad takt. Sammantaget betyder dessa perspektiv en BNP-tillväxt kring 4 ½ % i år med prognosrisken snarare på uppåt- än på nedåtsidan. Detta kan också sägas mot bakgrund av bedömningen att inflationen om några månader åter kommer att se gynnsammare ut, och att det senare i år till och med kan bli tal om räntesänkningar efter fjolårets höjningar i storleksordningen 1,25 procentpunkter. Under senare delen av 2005 och/eller under 2006 torde Polen åter hamna nära sitt inflationsmål (2,5 % med tillåten 1-procentig avvikelse). Inför 2006 kan dock vissa underliggande tvivel komma att skärpas, när nästa regering troligen tvingas leda statsbudgeten på en mer restriktiv linje eller åtminstone kommer att avisera en sådan utveckling för budgetåret Fortsatt god export- och investeringstillväxt torde dock resultera i en BNP-tillväxt nära 4 % även under Även 2005 och 2006 torde ge en BNP-tillväxt på 4 4 ½ % Pressen på regeringens budgetpolitik kommer att öka ytterligare om Eurostats bokföringskrav avseende överföringar av statliga medel till privata pensionsfonder till sist blir verklighet (vilket man måste räkna med). En sådan förändring höjer Polens offentliga budgetunderskott enligt Eurostats beräkningssätt (ESA 95) med definitivt 1 procentenhet. Under 2004 har detta underskott uppgått till 5,4 % av BNP ett allt annat än gott resultat! Om sedan en tillträdande ny regering av rena tidsskäl inte hinner åstadkomma större budgetförändringar redan till 2006 års budget vilket är sannolikt blir 2007 kanske det första året med mer genomgripande finanspolitiska ingrepp. Det är rätt långt dithän. FöreningsSparbanken Analys Nr februari

16 Därför förvånar det föga att EU-kommissionen i början av februari klarlagt att man inte är nöjd med Polens aktuella finanspolitik. Uppenbarligen ser EU den polska regeringens åtstramningspaket den effektmässigt baktunga s k Hausner-planen som alldeles otillräcklig. I Bryssel tror man för närvarande inte att Hausner-planen kan dra ned budgetunderskottet till sitt mål under 3 % år De offentliga finanserna utgör således av allt döma Polens största strukturella tillväxthinder, inte minst genom att många tillväxtvänliga och välbehövliga offentliga investeringar bromsas upp. Situationen är visserligen bättre än i en del andra reformländer men allt annat än bra. Viktiga sektorer såsom utbildningssektorn, väg- och bostadsbyggandet påverkas negativt av de starkt begränsade finansiella ramarna. Just därför är det så oerhört viktigt att Polen använder kommande penningströmmar från Bryssel effektivt och tillväxtvänligt. Innovationer och teknologiska framsteg måste prioriteras mycket hårdare än vad som är fallet idag. Ett språng till avsevärt bredare förankrat mid tech måste till under de kommande åren liksom en del high tech inom ett antal framtidssektorer. Valutan zloty svår väg till ERM II/EMU För bara några år sedan hade Polen synliga underskottsproblem i handeln med omvärlden. Bytesbalansunderskotten nådde emellertid aldrig mer hotfulla nivåer. Numera bidrar den på sistone även strukturellt förbättrade exporten åtminstone inom överskådlig tid till lätthanterbara underskott i Polens utrikeshandel. År 2004 gav till exempel utländska direktinvesteringar ett skapligt valutainflöde motsvarande hyggliga 8 miljarder USD. Tillsammans med mer kortsiktiga (spekulativa) kapitalinflöden har intresset för Polen lett till en relativt kraftig zlotyförstärkning under de senaste kvartalen något som få valutaanalytiker räknade med för ett år sedan. Den mot andra valutor inklusive svenska kronan fritt flytande zlotyn har på senare år visat sig som en synnerligen svårförutsebar valuta och följaktligen överraskat många analytiker och företag. Även prognoser för zlotyn borde därför tas med en rejäl nypa salt trots att marknaden varit starkt zlotypositiv på senare tid. Vi håller det för möjligt att zlotyn under prognosperioden kan komma att förstärkas en bit till från dagens redan höga nivå (vilket som sagt är långtifrån säkert). Det skulle dock förvåna om politisk samt val- och budgetbetingad osäkerhet inte gav en och annan period med en svagare zloty under våra prognosår 2005 och Zlotyn har blivit starkare Det finns också zlotyrisker åt det svagare hållet En positiv ekonomisk-politisk start efter parlamentsvalet senare i år framstår kanske som den stora valutajokern liksom de numera mer preciserade önskemålen om ERM II- och EMUinträdena. 16 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

17 0,055 Ränte- och valutautveckling 27,5 0,050 3-månadersränta ----> <---- Valutakurs 25,0 22,5 0,045 20,0 PLN/SEK 0,040 0,035 17,5 15,0 Procent 0,030 12,5 10,0 0,025 7,5 0, ,0 Source: EcoWin De viktiga besluten om zlotyns framtida ERM II-medlemskap och EMU-inträde kommer från polsk sida att fattas gemensamt av regeringen och centralbankens viktigaste organ, det s k Monetära Rådet. Dessa två valutapolitiska beslutsinstanser har helt nyligen kommit överens om att i slutet av 2006 eller under 2007 försöka lotsa zlotyn in i ERM II men bara om det föreligger berättigade utsikter att också med tillräcklig marginal kunna klara konvergenskraven fram till det eftersträvade EMU-inträdesåret 2009 (vilket för övrigt sedan fler år tillbaka framstår som vårt huvudscenario). ERM II-kopplingen väntas komma år 2007 Slutsatser för svenska företag Ovanstående genomgång av Polens politik och ekonomi leder till några intressanta slutsatser för svenska företag. Det gäller dock att vid aktivt Polenintresse kontinuerligt följa upp utvecklingen. Viktiga prognosförutsättningar kan få en annan färdriktning än vad som antagits av oss i denna skrift. Hygglig konjunktur bäddar för exportökningar till Polen Tillväxtutsikterna för Polen under prognosåren 2005/2006 bådar generellt sett relativt gott för svensk export. Detta trots att BNP-tillväxten inte kommer att utvecklas fullt så bra som under fjolåret. Inför 2007 kan mer synliga tillväxtreducerande polska budgetåtstramningar inte uteslutas. En allt viktigare leverantörsmarknad Polens exportframgångar vittnar om många inbrytningar på nya marknader. Så också i Sverige (import från Polen januarinovember 2004: miljoner SEK jämfört med under samma period 2003). Det handlar ofta om halvfabrikat, insatsvaror, verktyg, maskiner m m. Även inköpare bör vara medvetna FöreningsSparbanken Analys Nr februari

18 om de mycket osäkra prognoserna för den polska valutan. Turerna kring de tilltänkta ERM II- och EMU-inträdena bör följas upp. Otillräckliga humankapitalförbättringar Polsk tillverkning sker i huvudsak inom low tech och nedre mid tech. På sikt är denna koncentration otillräcklig i en även för Polen allt hårdare global konkurrens. Mer stimulans till innovationer och ny teknologi skulle behövas, vilket emellertid hämmas av statens otillfredsställande finanser. Detta i ett läge, där företagen endast står för 30 % av alla F&U-satsningar (i Sverige 70 %, Tyskland och USA 65 %, Slovakien 52 % och i EU totalt 56 %). Det behövs en bred privat och statlig offensiv för att behålla eller förbättra den långsiktiga konkurrenskraften. Produktivitetsförbättringar och låga löner Polsk industri är för närvarande inne i en fas av påtaglig produktivitetsförbättring. Det är i många avseenden positivt men kastar också mörka skuggor över den alltjämt mycket svaga arbetsmarknaden. Den genomsnittliga industriarbetarlönen ligger numera på cirka 625 euro. Arbetskraften bedöms allmänt som flitig men för fast lokalt förankrad. Institutionella förbättringar men mycket arbete kvarstår Många forskare en av dem är Michael Porter hävdar att det är den institutionella förändringskraften som på sikt kommer att urskilja vinnare från mindre framgångsrika ekonomier, även bland de europeiska reformländerna. Detta har vi också många gånger hänvisat till och följaktligen institutionernas stora betydelse för den långsiktiga tillväxten. Avseende Polen har själva EU-inträdet redan medfört en del institutionella förbättringar. Mer är långsamt men säkert på väg. Utvecklingen avseende tillämpningen av EU:s regelverk kan bara gå åt ett håll det positiva. Även corporate governance håller på att förbättras. Den offentliga byråkratin och korruptionen utgör alltjämt de största institutionella bromsklossarna. Ny i Polen? Börja i begränsad skala efter noggranna hemläxor! Polen är en intressant marknad men ingen lätt sådan. Omfattande hemläxor bör göras, innan det kan vara dags för konkreta satsningar. Vanligen är det klokast att börja i mindre skala och successivt testa sig framåt. Hubert Fromlet 18 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005

19 Svensk varuhandel med Polen (miljoner kronor) jan-nov jan-nov Export Import Totalt FöreningsSparbanken Analys Nr februari

20 Ryssland god tillväxt som kunde vara ännu bättre Invånare: 143,4 miljoner BNP per capita 2003: USD Regering: Marknadsorienterad koalition Regeringschef: Mikhail Fradkov President: Vladimir Putin Nästa parlamentsval: December 2007 Nästa presidentval: Mars 2008 Sammanfattning ekonomi och slutsatser för svenska företag Trots det exceptionellt höga oljepriset blev den ryska BNPtillväxten lägre i fjol än under Även om 7 % är en god tillväxt, kunde den ha varit högre om politikerna hade valt att förbättra investeringsklimatet i stället för tvärtom. De ryska hushållen och energisektorn driver tillväxten, samtidigt som investeringstakten avtar något. BNP förutses växa med 5 ¾ % i år och med 5 ¼ % under Den marginella diversifieringen av näringslivsstrukturen som sker är främst en effekt av hushållens ökade köpkraft. Många av de svenska företagen med verksamhet i Ryssland hittar sina affärsmöjligheter inom detaljhandeln. Stora behov av infrastrukturinvesteringar skapar också ett potentiellt större handelsutbyte. Ryssland har börjat bli en viktig handelsplats för svenska företag. Åternationaliseringen av tillgångar som tidigare privatiserats inger osäkerhet om framtiden. Skatteåtal utan rättslig prövning är ett exempel på åtgärd som försämrar förutsättningarna för företagare och investerare samt dämpar den ekonomiska tillväxten. Politik, konjunktur och struktur Den politiska osäkerheten har ökat Snart ett år efter presidentvalet i fjol kan det politiska klimatet karaktäriseras av ökad osäkerhet, låg reformeringstakt och allt tydligare konfrontation mellan landets elitgrupperingar. Nedan följer en summering av indikatorer som signalerar ökad politisk instabilitet: 20 FöreningsSparbanken Analys Nr februari 2005