MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN. Utvecklande av tingsrättsnätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN. Utvecklande av tingsrättsnätverket"

Transkript

1 MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN Utvecklande av tingsrättsnätverket

2

3 MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN Utvecklande av tingsrättsnätverket

4 Justitieministeriet, Helsingfors 2015

5 PRESENTAT TIONSBLAD Publikation Sammanställt av Utvecklande av tingsrättsnätverket Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket Ordförande biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos, sekreterare överinspektör Jennimari Huovinen Justitieministeriets 31/2015 publikation Betänkanden och utlåtanden OSKARI nummer URN Bestående adress Ämnes och nyckelord ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) OM 17/31/ URN:ISBN: tingsrätt, tingsrättsnätverket, tingsrätternas verksamhetsställen, domkretsar Referat Justitieministeriet tillsatte enn arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/ /31/2014). Tingsrättsnätverket har bedömts som enn helhet, ochh därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Arbetsgruppen föreslår två olikaa modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Enligt den ena modellen är antalet tingsrätter 17 och enligt den andra modellenn är antalet 14. Arbetsgruppenss mål har varit att stärka tingsrätternaa genom att bilda större administrativa enheter, för att arbetsmängden och resurserna ska kunna fördelas effektivare och jämnare än idag.

6 KUVAILULEHTI Julkaisun nimi Tekijä Käräjäoikeusverkoston kehittäminen Käräjäoikeusverkoston kehittämistyöryhmä Puheenjohtaja apulaisosastopäällikkö, hallitusneuvos Heikki Liljeroos, sihteeri ylitarkastaja Jennimari Huovinenn Oikeusministeriön 31/2015 julkaisu Mietintöjä ja lausuntoja OSKARI numero URN Pysyvä osoite ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) Asia ja avainsanat OM 17/31/ URN:ISBN: käräjäoikeus, käräjäoikeusverkosto, käräjäoikeuksienn toimipaikat, tuomiopiirit Tiivistelmä Oikeusministeriöö asetti työryhmän, jonkaa tehtävänä oli laatia ehdotus käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi (OM 17/31/2014). Käräjäoikeusverkostoa on arvioitu kokonaisuutena, mistä syystä työryhmä ehdottaa muutoksia lähes kaikkien käräjäoikeuksien tuomiopiireihin tai toimipaikkoihin. Työryhmä on päätynyt ehdottamaan kahta erilaistaa mallia käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi. Työryhmä ei ole asettanut malleja etusijajärjestykseen. Toisen mallin mukaan käräjäoikeuksia olisi 17 ja toisen mallin mukaan 14. Työryhmän tavoitteena on ollut vahvistaa käräjäoikeuksia muodostamalla hallinnollisesti suurempia yksiköitä, jotta työmäärä ja resurssit voidaan jakaa nykyistä tehokkaammin ja tasaisemmin.

7 Till justitieministeriet Arbetsgruppens uppdrag Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgruppens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet och geografiska synpunkter.

8 Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat skulle placeringen av andra aktörer inom rättsvården beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av en tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, stärkt specialkunnande och olika stödfunktioner. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi beaktas. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet bland annat genom att beakta fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden. Av grundad anledning kunde man avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk. Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. I arbetet skulle arbetsgruppen dessutom bedöma behovet av tingsrätternas kanslier och sammanträdesplatser. Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen bestod av justitieministeriets tjänstemän. Som arbetsgruppens ordförande utsågs biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos. Arbetsgruppens medlemmar var regeringsrådet Ahti Penttinen, regeringsrådet Anne Hallavainio, regeringssekreterare Jarkko Mannerhovi, planeringschef Raimo Ahola, specialplanerare Ari Pajuniemi och planerare Sami Pajukangas. Arbetsgruppens sakkunniga var lokalchef Lasse Koponen och arbetsgruppens sekreterare var överinspektör Jennimari Huovinen.

9 Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen sammanträdde 13 gånger. Utöver detta har medlemmarna även sammanträtt flera gånger i mindre grupper. Arbetsgruppen har under arbetet hört riksåklagare Christer Lundström på Riksåklagarämbetet, riksfogde Juhani Toukola på Riksfogdeämbetet samt polisöverinspektör Niina Uskali på Polisstyrelsen. Därutöver har arbetsgruppen hört styrelsemedlemmen och tingsdomaren Minna Hällström på Finlands domareförbund rf, kommunikationschef Juhana Harju på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf samt ordförande och tingssekreterare Tuija Heino på Personalföreningen vid Justitieförvaltningen PJF rf som representanter för olika personalgrupper. Dessutom har arbetsgruppen hört fullmäktigeordföranden och advokaten Antti Vainio på Finlands Advokatförbund. Hällström och Vainio har även lämnat in skriftliga promemorior om hörandet. Arbetsgruppen lät genomföra en enkät som skickades till alla de tingsrätter som för närvarande har flera verksamhetsställen. I enkäten efterfrågades antalet ärenden, ordnade sammanträdesdagar och kundbesök på kansliet eller sammanträdesplatsen under åren 2013 och Man var även intresserad av antalet anställda på verksamhetsstället samt hyreskostnader och andra kostnader för verksamhetsstället. Tingsrätterna ombads även lämna uppgifter om avstånd och trafikförbindelser mellan verksamhetsställena. Likaså bad man tingsrätterna bedöma huruvida personalen som arbetar på verksamhetsstället och sammanträdena som ordnas där kan lokaliseras till andra kanslier. Uppgifter om nivån på säkerhetstekniken efterfrågades också. Arbetsgruppen har dragit nytta av svaren vid bedömningen av tingsrättsnätverkets omfattning. Ett sammandrag över enkätsvaren finns som bilaga till betänkandet. Vid bedömningen av utvecklandet av tingsrättsnätverket har arbetsgruppen först gått igenom olika alternativ för att utveckla nätverket. Arbetsgruppen har utöver den geografiska täckningen fäst vikt vid antalet invånare inom tingsrätternas domkretsar samt tingsrätternas ärendemängder och personalstorlek. Arbetsgruppen har bedömt personalbehovet vid de föreslagna tingsrätterna utifrån antalet inkomna och avgjorda ärenden år 2014 och den viktade arbetsmängden baserat på ärendegruppernas svårighetsklasser. Efter detta har man beräknat behovet av kontors och salutrymmen för de föreslagna tingsrätterna.

10 Arbetsgruppens centrala förslag Domkretsar Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta har eftersträvats genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalstorlek samt att vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska även antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande. Verksamhetsställen Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Vid bedömningen av placeringen av verksamhetsställen har man beaktat att behovet av att personligen uträtta ärenden minskar samt att elektroniska tjänster och andra tekniska lösningar möjliggör distanstjäns

11 ter. Man har även beaktat att tingsrätternas samtliga verksamhetsställen i framtiden bör utrustas med AIPA och videoteknik, liksom även tillräcklig säkerhetsutrustning för att garantera kundernas och personalens säkerhet. Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier föreslås tingsrätterna ha 7 eller 10 andra kanslier. Därutöver föreslås sammanträdesplatser på 9 orter. Största delen av de nuvarande sammanträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och tekniska utrustningsnivån som krävs innebär stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden. Dessutom bevaras sammanträdesplatsen på vissa orter där tingsrättens kansli läggs ned. Faktorer som ska beaktas under den fortsatta beredningen Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) som lämnades till justitieministeriet i oktober Arbetsgruppen har även fäst vikt vid andra projekt som syftar till att minska antalet ärenden vid tingsrätter. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. En utgångspunkt har även varit att de elektroniska tjänsterna kommer att öka i och med projektet för att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas ärende och dokumenthantering (AIPA). Därutöver anser arbetsgruppen att det är viktigt att användningen av videokonferenser ökas i enlighet med tidigare förslag så att svarande i brottmål och bötesomvandlingar kan höras via videoförbindelse oftare än i nuläget. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Under den fortsatta beredningen ska man likaså ta hänsyn till avancemanget i projekt gällande andra myndigheters strukturer och de lösningar som genomförs i dem. Detta gäller i synnerhet rättshjälpsbyråer och utsökningsväsendet.

12 Betänkandet innehåller regeringsrådet Ahti Penttinens avvikande mening. Efter avslutat arbete överlåter arbetsgruppen högaktningsfullt sitt betänkande till justitieministeriet. Helsingfors den 27 februari 2015 Heikki Liljeroos Ahti Penttinen Anne Hallavainio Jarkko Mannerhovi Raimo Ahola Ari Pajuniemi Sami Pajukangas Lasse Koponen Jennimari Huovinen

13 SAMMANFATTNING Arbetsgruppensuppgifter och bakgrund Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgrupens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet samt geografiska synpunkter. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat placeringen av andra aktörer inom rättsvården skulle beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, att stärka specialkunnandet och de olika stödfunktionerna. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle beaktas planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet och beakta bland annat fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden Av grundad anledning kunde man dock avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk.

14 Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen skulle också bedöma tingsrätternas behov av kanslier och sammanträdesplatser. För detta lät arbetsgruppen utföra en enkät hos alla de tingsrätter som har flera verksamhetsställen. Arbetsgruppens förslag till utveckling av tingsrättsnätverket Förslagens utgångspunkter och mål Förslagens utgångspunkter Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter. Detta har en avsevärd betydelse för antalet ärenden i tingsrätterna och tingsrätternas behov av personal i framtiden. Effekten av andra anhängiga projekt som syftar till att minska antalet ärenden är inte lika betydande. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. Likaså har en utgångspunkt varit att den elektroniska ärendehanteringen kommer att öka i och med projektet för att utveckla ärende och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna (AIPA). Arbetsgruppen anser det vara viktigt att även användningen av videokonferenser ökas i enlighet med videokonferensarbetsgruppernas förslag till den del som dessa inte ännu har genomförts. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt.

15 I sin bedömning har arbetsgruppen även fäst vikt vid säkerheten i tingsrätternas lokaler. En utgångspunkt måste anses vara att samtliga återstående verksamhetsställen i reformen ska förses med tillräcklig säkerhetsutrustning. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Förslagens mål Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta förutsätter att tingsrätterna är tillräckligt stora. Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätterna genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Enligt arbetsgruppens uppfattning utgör en decentralisering av verksamheter mellan flera verksamhetsställen inte ett hinder för en god och effektiv verksamhet i tingsrätten. Detta medför dock utmaningar för både ledningen och personalen. Av denna anledning ska man fästa särskild vikt vid ledningen och vid personalens välbefinnande när reformen genomförs. Arbetsgruppens mål har varit att bilda tingsrätter av jämnare storlek än idag. Således har arbetsgruppen eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Syftet har således varit att placera domstolarna inom de områden där det största behovet av dem finns och där de kan nås inom skälig tid och med skäliga kostnader. Domstolstjänster behövs mest där befolkningsmängden är störst. Befolkningen har koncentrerats och kommer i framtiden att koncentreras till landets södra delar. Målet har dock varit att bilda ett tingsrättsnätverk som är tillräckligt täckande geografiskt sett. Eftersom betydelsen av geografisk täckning redan har minskat till följd av att personligt uträttande av ärenden har minskat och kommer att minska ytterligare till följd av möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt och videokonferensförbindelser, har man strävat efter att koncentrera funktionerna i allt större utsträckning. Man har försökt se till nätverkets geografiska täckning genom ett tillräckligt antal verksamhetsställen.

16 Arbetsgruppen har även haft som mål att klargöra domkretsindelningen och koncentrera kunnandet även i de ärendegrupper som har centraliserats till vissa tingsrätter. Arbetsgruppen har även strävat efter att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses trots att sammanslagningen av domstolar och utvidgningen av domkretsarna kan ändra språkförhållandena inom vissa domkretsar. Arbetsgruppen anser att både den finsk och svenskspråkiga befolkningens rättigheter i fortsättningen kan tryggas genom att tillsätta ett tillräckligt antal språkdomartjänster i tingsrätterna. Även den samiska befolkningens språkliga rättigheter tryggas. Arbetsgruppens förslag till tingsrätternas domkretsar och verksamhetsställen Domkretsar Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalmängd samt vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer även landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande.

17 Verksamhetsställen Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier har tingsrätterna 7 eller 10 övriga kanslier. Därutöver finns sammanträdesplatser på 9 orter. Självständiga tingsrätter eller kanslier upphör på 12 orter. Tre av dessa orter är sådana som har tingsrättens administrativa kansli. Bland de övriga kanslierna upphör de fem kanslier som bevarades i 2010 års reform och de fyra som har haft verksamhet under övergångsperioden. På en del orter av bevaras emellertid en sammanträdesplats. Redan anhängiga nedläggningar genomförs enligt plan. Största delen av de nuvarande sammaträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och de en krävda tekniska utrustningsnivån kräver stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden.

18 INNEHÅLL 1 INLEDNING Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den Strukturreformen av tingsrätterna Det ekonomiska läget och reformprogrammet för rättsvården Övriga pågående projekt 26 2 TINGSRÄTTSNÄTVERKETS HISTORISKA UTVECKLING OCH NULÄGE Utvecklingen av domstolsväsendets struktur Nuläget i tingsrättsnätverket Tingsrätterna Tingsrätternas ärendemängder och behandlingstider Domkretsarna och tingsrätternas behörighet i vissa ärenden Kanslier och sammanträdesplatser Tingsrätternas språkliga indelning Sökande av ändring i tingsrättens avgörande Bedömning av nuläget 44 3 ANDRA MYNDIGHETERS STRUKTURER OCH DERAS UTVECKLING Principer för myndigheternas områdesindelning och förändringar i denna Allmänt Grunder för statsförvaltningens områdesindelning Grunderna för indelningen av tingsrätternas domkretsar Ändringar i lokalförvaltningen Kommunstrukturreformen Polisförvaltningen Strukturreformer inom justitieministeriets förvaltningsområde Åklagarväsendet Utsökningsväsendet Rättshjälpsbyråerna Brottspåföljdsmyndigheten 59 18

19 3.2.5 Hovrätterna 60 4 FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED NÄTVERKSREFORMEN Fördelar Rättskipningens tyngdpunkt och medborgarnas jämlikhet Rättskipningens kvalitet samt utveckling av yrkeskunskap och kompetens Ledning och förvaltning Utjämning av arbetsmängd, resursfördelning och små enheters sårbarhet Elektronisk ärendehantering Samarbete med andra myndigheter Lokaler och säkerhet ICT-investeringar Nackdelar Ökade avstånd att uträtta ärenden Utmaningar gällande verksamhet på flera ställen för ledning och personal Konsekvenser för andra rättsliga tjänster Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna 68 5 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG Utgångspunkter och mål för arbetsgruppens förslag Utgångspunkter Mål Tingsrätternas domkretsar MODELLEN MED 17 TINGSRÄTTER MODELLEN MED 14 TINGSRÄTTER Tingsrätternas verksamhetsställen Tingsrätternas ärendemängder Tingsrätternas personalstorlek Tingsrätternas lokaler Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna Språkliga rättigheter för svenskspråkiga Samernas språkliga rättigheter 86 19

20 5.8 Domkretsar för koncentrerade grupper av ärenden Jorddomstolarna Sjörättsdomstolarna Grupptalan Företagssaneringsärenden och utsökningsbesvärsärenden Militära rättegångsärenden 90 6 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN Förverkligande av rättsskyddet Ekonomiska konsekvenser Personal Parters och biträdens resekostnader Lokaler Investeringar som förutsätts av AIPA Säkerhetsarrangemang Personalkonsekvenser Konsekvenser av verksamhet på flera ställen för ledning och personal Konsekvenser för andra myndigheters och intressentgruppers verksamhet _ 98 7 FASER I GENOMFÖRANDET AV FÖRSLAGEN 100 AVVIKANDE MENING 101 BILAGOR

21 1 Inledning 1.1 Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den Domstolsväsendets och i vidare bemärkelse hela rättsväsendets uppgift är att förverkliga rättsskyddet som hör till de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Rättsskyddet som grundläggande rättighet omfattar vars och ens rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Domstolarna har till uppgift att producera korrekta och motiverade avgöranden inom skälig tid och till rimliga kostnader. Domstolarnas verksamhetsförutsättningar påverkas även av förändringar i verksamhetsmiljön, såsom ändrade befolknings och näringsstrukturer samt internationalisering. Även utvecklingen inom teknik och arbetsredskap förändrar domstolarnas verksamhet och arbetssätt. Den allt mer komplicerade rättsliga miljön och globaliseringen förutsätter att domstolarnas personal har ett starkt allmänt kunnande och specialkunskaper och även språklig och teknisk kompetens. Den pågående pensioneringen av domstolsväsendets personal är både en utmaning och en möjlighet för utvecklandet av domstolarnas verksamhet och organisationer. Den rådande statsfinansiella situationen och därigenom de allt knappare resurserna sätter även press på domstolarnas verksamhet. En förändring av domstolarnas verksamhetsmiljö förutsätter åtgärder för att säkerställa tryggandet av rättsvårdens kvalitet även i framtiden. Även de minskade resurserna för domstolar förutsätter nya, effektivare sätt att ordna domstolarnas verksamhet och ledning. Sådana åtgärder föreslås även i reformprogrammet för rättsvården för åren , givet år Som en metod nämns reformen av domstolsväsendets strukturer. 1 1 Se kapitel 1.3 för mer information om reformprogrammet för rättsvården. 21

22 1.2 Strukturreformen av tingsrätterna Den senaste strukturreformen av tingsrätterna genomfördes från och med början av år I reformen minskades antalet tingsrätter från det tidigare 51 till det nuvarande 27. I samband med strukturreformen överfördes fastighetsinskrivningsärenden och personalen som handhade dessa till Lantmäteriverket. Dessförinnan hade antalet tingsrätter minskats avsevärt 2. Målet för strukturreformen var att förflytta rättskipningens tyngdpunkt till den första rättsinstansen genom att bilda allt starkare tingsrätter vad gäller antal anställda och deras kompetens och därigenom även rättskipningens kvalitet. Tingsrätternas domkretsar fastställdes så att de i huvudsak följer landskapsgränserna. Målet var att fokusera verksamheterna till ett och samma ställe i den mån det var möjligt. Hos tingsrätterna kvarstod emellertid fem andra kanslier och två experimentkanslier. Därutöver kvarstod över tio andra kanslier och sammanträdesplatser under den övergångsperiod som krävdes av lokalarrangemangen. Övergångsperioden pågår fortfarande eftersom hyresavtalen för lokalerna i allmänhet har ingåtts för en längre tid. Våren 2013 upprättades en begränsad utvärderingsrapport över strukturreformen av tingsrätterna, där genomförandet och framgången av strukturreformen utvärderades 3 för tre olika slags tingsrätter. Enligt rapporten var resultaten i huvudsak positiva. I rapporten konstateras bland annat att verksamheten i de tingsrätter som undersökningen berörde som helhet betraktat har effektiviserats avsevärt. I de utvärderade tingsrätterna syntes en klart högre effektivitet än tidigare, men resultaten kan dock inte generaliseras utifrån tre olika tingsrätter. Enligt rapporten bidrar ett systematiskt genomförande av reformen, gott ledarskap och personalens delaktighet till positiva resultat. Enligt rapporten belastas dock personalen och resultatet av den långa övergångsperioden och tillfälliga lokalarrangemang. Av denna anledning bör man särskilt satsa på att klargöra verksamhetsmodellerna under framtida övergångsperioder. I fråga om resultat förefaller fungerande administrativa strukturer, gott ledarskap och arbetets organisering ha en nyckelposition. I rapporten konstateras större enheter lyfta fram behovet av yrkesmässig ledning. De utmaningar som flera lokaler ställer på ledarskapet har även identifierats. En väsentlig minskning av ärenden som uträttas personligen minskar betydelsen av kansliernas placering ur medborgarnas perspektiv. Den geografiska tillgången till domstolstjänster har således inte försvagats på ett betydande sätt. Däremot har 2 Se kapitel 2.1 för mer information den historiska utvecklingen av tingsrättsnätverket. 3 Tingsrätterna var Norra Savolax (bildades av Idensalmi, Varkaus och Kuopio tingsrätter), Birkalands (bildades av Tammerfors och Toijala tingsrätter) samt Österbottens tingsrätt (bildades av Vasa och Korsholms tingsrätter). Se HMV PublicPartner Oy:s utvärderingsrapport , Utvärdering av strukturreformen av tingsrättsnätverket (OM 3/0152/2013). 22

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja)

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja) PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 30.10.2007 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för skydd av foster, embryo och

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om fullföljd av talan från tingsrätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de bestämmelser i rättegångsbalken

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

17/2013. Reformprogram för rättsvården för åren 2013 2025

17/2013. Reformprogram för rättsvården för åren 2013 2025 17/2013 Reformprogram för rättsvården för åren 2013 2025 17/2013 Reformprogram för rättsvården för åren 2013 2025 Justitieministeriet, Helsingfors 2013 13.3.2013 Publikationens titel Reformprogram för

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hovrättslagen och 1 och 2 i lagen om förvaltningsdomstolarna samt av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hovrättslagen och 1 och 2 i lagen om förvaltningsdomstolarna samt av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Advokatkåren i siffror

Advokatkåren i siffror Finlands advokater Vem är advokat? En advokat är en erfaren jurist som har specialiserat sig på att sköta sina klienters ärenden. Enbart jurister som är medlemmar i Finlands Advokatförbund får använda

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 30 december 2005 Nr 1280 1287 INNEHÅLL Nr Sidan 1280 Statsrådets förordning om justering av avgifterna som nämns i3 ilagen om avgifter för domstolars

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 juni 2011 716/2011 Lag om ändring av lagen om advokater Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen

Läs mer

Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet

Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet BEGÄRAN OM UTLÅTANDE 3.2.2010 TEM/301/03.01.06/2010 Mottagare enligt sändlistan Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet vid offentlig upphandling Justitieminsteriet

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 ANM rapporter 8/2014 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens byrå 5.2.2014 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens tillsyn över efterlevnaden

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revidering av bestämmelserna om tingsrätternas sammansättning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en ändring av bestämmelserna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 april 2010 Nr 228 230 INNEHÅLL Nr Sidan 228 Justitieministeriets förordning om ändring av justitieministeriets förordning om justitieministerietsarbetsordning...

Läs mer

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, 2 a lagen om arbetslöshetskassor, ikraftträdelsebestämmelsen

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommittén bestod under hela sin mandatperiod av tretton medlemmar och tre permanenta sakkunniga. Kommittén har haft två heltidsanställda sekreterare.

Kommittén bestod under hela sin mandatperiod av tretton medlemmar och tre permanenta sakkunniga. Kommittén har haft två heltidsanställda sekreterare. 527 SAMMANFATTNING Kommitténs uppdrag, sammansättning och arbete Statsrådet tillsatte den 20 juni 2001 en kommitté vars uppgift var att utarbeta en utredning om riktlinjerna för utvecklingen av domstolsväsendet.

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN

PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN Allmänt Systemet för övervakning av personuppgiftslagen

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Konsumentklagonämnden

Konsumentklagonämnden VERKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2009:12 Konsumentklagonämnden Verksamhetsberättelse 2008 VERKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2009:12 Konsumentklagonämnden Verksamhetsberättelse 2008 ISSN 1458-6436 ISBN 978-952-466-549-0

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa arbetspensionslagar och av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet Ett gott arbete i ett bra gäng Åklagarväsendet Åklagare Maija Mononen: Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och självständigheten Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffansvaret.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 361/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv och med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

Utvecklings- och styrningsenheten 6.11.2013 Dnr 32/32/13 Ritva Sahavirta

Utvecklings- och styrningsenheten 6.11.2013 Dnr 32/32/13 Ritva Sahavirta 1 (11) Ekobrottsåklagarna Ämbetscheferna Om tolkningen av ne bis in idem -förbudet och dess inverkan på åklagarverksamheten 1. Bakgrund Såväl den nationella som internationella tolkningen av ne bis in

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

POLISÖVERDIREKTÖREN HAR ORDET

POLISÖVERDIREKTÖREN HAR ORDET POLISÖVERDIREKTÖREN HAR ORDET Polisen i Finland är i internationell jämförelse en uppskattad aktör. Polisens verksamhetsmiljö förändras och den offentliga ekonomin är den största utmaningen vi står inför.

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 243/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt 68 skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION 1 Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen 14.4.2011 KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION Inledning Frågor som är väsentliga både för

Läs mer