L 330. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning ISSN L 330 Svensk utgåva Lagstiftning femtioandra årgången 16 december 2009 Innehållsförteckning I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras FÖRORDNINGAR Rådets förordning (EG) nr 1226/2009 av den 20 november 2009 om fastställande av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för år DIREKTIV Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/142/EG av den 30 november 2009 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet ( 1 ) Pris: 4 EUR ( 1 ) Text av betydelse för EES (forts. på nästa sida) SV De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fet stil och föregås av en asterisk.

2 Innehållsförteckning (forts.) II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt BESLUT Rådet 2009/954/EG: Rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens undertecknande och ingående av Stadga för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC) och Samförståndsavtal om att vid Internationella energiorganet inrätta sekretariatet för Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet V Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget RÄTTSAKTER VARS OFFENTLIGGÖRANDE ÄR OBLIGATORISKT Rådets förordning (EU) nr 1227/2009 av den 15 december 2009 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1859/2005 om införande av vissa restriktiva åtgärder mot Uzbekistan Rådets förordning (EU) nr 1228/2009 av den 15 december 2009 om ändring av förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran Kommissionens förordning (EU) nr 1229/2009 av den 15 december 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2009 av den 15 december 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 877/2009 för regleringsåret 2009/ Kommissionens förordning (EU) nr 1231/2009 av den 15 december 2009 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 16 december Kommissionens förordning (EU) nr 1232/2009 av den 15 december 2009 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Wiśnia nadwiślanka [SUB]) SV (forts. på sidan 96)

3 Europeiska unionens officiella tidning L 330/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1226/2009 av den 20 november 2009 om fastställande av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för år 2010 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD NING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, (1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen, och med stöd av eventuella rekommendationer från regionala rådgivande nämnden för Östersjön. med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ( 1 ), särskilt artikel 20, (2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa begränsningar av fiskemöjligheterna för varje fiske eller grupp av fisken och att fördela dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna. med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren ( 2 ), särskilt artikel 2, (3) För att säkerställa att fiskemöjligheterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket. med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden ( 3 ), särskilt artiklarna 5 och 8.3, (4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen behöver fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg. med beaktande av kommissionens förslag, och (5) I artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 fastställs definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter. av följande skäl: ( 1 ) EUT L 358, , s. 59. ( 2 ) EGT L 115, , s. 3. ( 3 ) EUT L 248, , s. 1. (6) I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 ska det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen. (7) Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om

4 L 330/2 Europeiska unionens officiella tidning närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk ( 1 ), rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper ( 2 ), kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg ( 3 ), rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del ( 4 ), rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken ( 5 ), kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg ( 6 ), rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund ( 7 ), förordning (EG) nr 1098/2007 och rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske ( 8 ). HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER Artikel 1 Syfte Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2010 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter. Artikel 2 Tillämpningsområde Denna förordning ska tillämpas på fiskefartyg från gemenskapen (gemenskapsfartyg) som är verksamma i Östersjön. (8) För att säkerställa att de årliga fiskemöjligheterna fastställs på nivåer som är förenliga med ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart resursutnyttjande har hänsyn tagits till de vägledande principerna för fastställande av totala tillåtna fångstmängder (TAC) i kommissionens meddelande om samrådet om fiskemöjligheter för (9) För att minska mängden fångst som kastas överbord är det lämpligt att införa ett förbud mot utsortering av den bästa fisken för alla arter som omfattas av en kvot, dvs. ett förbud mot att kasta sådana kvotbelagda arter överbord som det enligt gemenskapens fiskerilagstiftning är lagligt att fånga och landa. (10) Vissa kompletterande åtgärder avseende de tekniska fiskevillkoren bör genomföras under 2010 i syfte att bidra till att bevara fiskbestånden. Artikel 3 Definitioner Utöver de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 avses i denna förordning med: a) Ices-områden: de geografiska områden som fastställs av Internationella havsforskningsrådet i bilaga I till förordning (EG) nr 2187/2005. b) Östersjön: Ices-delområdena c) total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet som får fångas ur varje bestånd per år. d) kvot: en andel av en TAC som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland. (11) För att säkerställa försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari Med tanke på frågans brådskande karaktär är det nödvändigt att medge undantag från den sexveckorsperiod som avses i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna. ( 1 ) EGT L 276, , s. 1. ( 2 ) EGT L 274, , s. 1. ( 3 ) EGT L 132, , s. 9. ( 4 ) EGT L 365, , s. 1. ( 5 ) EGT L 261, , s. 1. ( 6 ) EUT L 333, , s. 17. ( 7 ) EUT L 16, , s ( 8 ) EUT L 286, , s. 1. e) dag ute ur hamn: varje kontinuerlig 24-timmarsperiod eller del av sådan som fartyget tillbringar ute ur hamn. KAPITEL II FISKEMÖJLIGHETER OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR Artikel 4 Fångstbegränsningar och fördelning Fångstbegränsningarna, fördelningen av dessa begränsningar mellan medlemsstaterna och tillhörande villkor som fastställs i artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 fastställs i bilaga I till denna förordning.

5 Europeiska unionens officiella tidning L 330/3 Artikel 5 Särskilda bestämmelser om fördelningen 1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fångstbegränsningarna enligt bilaga I ska inte påverka följande: 4. När den kvot för skarpsill som tilldelats en medlemsstat är uttömd, får fartyg under den medlemsstatens flagg, vilka är registrerade i gemenskapen och verkar inom det fiske för vilken den berörda kvoten är tillämplig, inte landa osorterade fångster som innehåller skarpsill. a) Byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002. b) Omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93. c) Ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96. Artikel 7 Förbud mot utsortering Varje art som omfattas av kvoter och som fångas vid fiske ska tas ombord på fartyget och sedan landas såvida inte detta skulle strida mot de skyldigheter som föreskrivs i gemenskapens fiskerilagstiftning om tekniska bestämmelser samt kontroll- och bevarandebestämmelser och särskilt den här förordningen och förordningarna (EG) nr 2187/2005, (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 2371/2002. d) Kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96. e) Avdrag som görs enligt artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002 och artikel 2 i förordning (EG) nr 338/2008. Artikel 8 Begränsningar av fiskeansträngningen 1. Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II. 2. För innehållande av kvoter som ska överföras till 2011 får artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas, genom avvikelse från den förordningen, som omfattas av analytisk TAC. Artikel 6 Villkor för fångster och bifångster 1. Fångster från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas, om a) fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot och kvoten inte är uttömd, eller 2. De begränsningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på Ices-delområdena 27 och 28.2, om inte kommissionen har fattat beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4, 8.5 och artikel 13 i den förordningen. 3. De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på Ices-delområde 28.1 så länge kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas på detta delområde. b) de, när det gäller andra arter än sill, strömming och skarpsill, är blandade med andra arter och inte sorteras, varken ombord eller vid landning och har tagits med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek mindre än 32 mm. Artikel 9 Tekniska övergångsåtgärder De tekniska övergångsåtgärderna fastställs i bilaga III. 2. Alla landningar ska räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt punkt 1 b. 3. Om en medlemsstats kvot för sill och strömming är uttömd, ska fartyg som för medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken för vilka den aktuella kvoten gäller inte landa osorterade fångster som innehåller sill eller strömming. KAPITEL III SLUTBESTÄMMELSER Artikel 10 Uppgiftsöverföring När medlemsstaterna enligt artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

6 L 330/4 Europeiska unionens officiella tidning Artikel 11 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med 1 januari Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 20 november På rådets vägnar E. ERLANDSSON Ordförande

7 Europeiska unionens officiella tidning L 330/5 BILAGA I FÅNGSTBEGRÄNSNINGAR OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR FÖR DEN ÅRLIGA FÖRVALTNINGEN AV FÅNGSTBEGRÄNSNINGARNA FÖR GEMENSKAPENS FARTYG I OMRÅDEN MED FÅNGSTBEGRÄNSNINGAR PER ART OCH PER OMRÅDE I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton färsk vikt, utom där annat anges) för varje bestånd, fördelningen mellan medlemsstaterna och därmed förbundna villkor som ska tillämpas vid den årliga förvaltningen av kvoterna. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. I tabellerna används följande koder för de olika arterna: Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Clupea harengus HER Sill/strömming Gadus morhua COD Torsk Platichthys flesus FLX Skrubbskädda Pleuronectes platessa PLE Rödspätta Psetta maxima TUR Piggvar Salmo salar SAL Lax Sprattus sprattus SPR Skarpsill Art: Sill/ strömming Clupea harengus Zon: Delområdena HER/3D30.; HER/3D31. Finland Sverige EG TAC Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Art: Sill/ strömming Clupea harengus Zon: Delområdena HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24. Danmark Tyskland Finland 2 Polen Sverige EG TAC Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

8 L 330/6 Europeiska unionens officiella tidning Art: Sill/ strömming Clupea harengus Zon: Delområdena 25 27, 28.2, 29 och 32 HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.; HER/3D29.; HER/3D32. Danmark Tyskland 737 Estland Finland Lettland Litauen Polen Sverige EG TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Art: Sill/ strömming Clupea harengus Zon: Delområde 28,1 HER/03D.RG Estland Lettland EG TAC Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Art: Torsk Gadus morhua Zon: Delområdena (gemenskapens vatten) COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/ 3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32. Danmark Tyskland Estland Finland 901 Lettland Litauen Polen Sverige EG TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas.

9 Europeiska unionens officiella tidning L 330/7 Art: Torsk Gadus morhua Zon: Delområdena (gemenskapens vatten) COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24. Danmark Tyskland Estland 171 Finland 152 Lettland 639 Litauen 415 Polen Sverige EG TAC Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Art: Rödspätta Pleuronectes platessa Zon: Delområdena (gemenskapens vatten) PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/ 3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/ 3D32. Danmark Tyskland 242 Polen 456 Sverige 164 EG TAC Försiktighets-TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. Art: Lax Salmo salar Zon: Delområdena (gemenskapens vatten) SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31. Danmark ( 1 ) Tyskland ( 1 ) Estland ( 1 ) Finland ( 1 ) Lettland ( 1 ) Litauen ( 1 ) Polen ( 1 ) Sverige ( 1 ) EG ( 1 ) TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. ( 1 ) Uttryckt i antal enskilda fiskar.

10 L 330/8 Europeiska unionens officiella tidning Art: Lax Salmo salar Zon: Delområde 32 (gemenskapens vatten) SAL/3D32. Estland ( 1 ) Finland ( 1 ) EG ( 1 ) TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. ( 1 ) Uttryckt i antal enskilda fiskar. Art: Skarpsill Sprattus sprattus Zon: Delområdena (gemenskapens vatten) SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/ 3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/ 3D32. Danmark Tyskland Estland Finland Lettland Litauen Polen Sverige EG TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 5.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas. BILAGA II Begränsningar av fiskeansträngningen 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg får fiska med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med garn, snärjgarn eller grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer och med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner med undantag av drivlinor under högst a) 181 dagar ute ur hamn i delområdena utom under perioden 1 30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och b) 160 dagar ute ur hamn i delområdena 25 28, utom under perioden 1 juli 31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas. 2. Det högsta antalet dagar som fiskefartyg årligen får vara ute ur hamn i de två områden som anges i punkt 1 a och 1 b för fiske med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antalet dagar som tilldelats för ett av de båda områdena.

11 Europeiska unionens officiella tidning L 330/9 BILAGA III TEKNISKA ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER A. Begränsningar av fisket efter skrubbskädda och piggvar 1. Det är förbjudet att ombord förvara följande arter av fisk som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som nämns nedan: Art Geografiskt område Period Skrubbskädda (Platichthys flesus) Piggvar (Psetta maxima) Delområdena och 29 söder om N Delområde 32 Delområdena 25, 26 och 28 söder om N 15 februari 15 maj 15 februari 31 maj 1 juni 31 juli 2. Vid fiske med trål, snurrevad eller liknande redskap med en maskstorlek på minst 105 mm eller med drivnät, fiskfällor eller grimgarn med en maskstorlek på minst 100 mm får, genom undantag från punkt 1, bifångster av skrubbskädda och piggvar förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % per färskvikt av den totala fångst ombord som landas under de perioder av förbud som anges i punkt 1. B. Tekniska specifikationer för selektionsfönster i lyftets övre panel enligt Bacoma-modellen 1. Med avvikelse från punkt 1 e i i tillägg 1 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska maskorna ha en maskvidd på minst 120 mm från den 1 januari i delområdena och från den 1 mars i delområdena Med avvikelse från punkt 1 d ii i tillägg 1 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska selektionsfönstret vara minst 5,5 m från den 1 januari i delområdena och från den 1 mars i delområdena Med avvikelse från punkt 2 ska selektionsfönstret vara minst 6 m om en sensor för att mäta fångstvolymen är fäst vid fönstret från den 1 januari i delområdena och från den 1 mars i delområdena C. Tekniska specifikationer för T90-trål Med avvikelse från punkt b i tillägg 2 till bilaga II till förordning (EG) nr 2187/2005, ska maskorna ha en maskstorlek på minst 120 mm från den 1 januari i delområdena och från den 1 mars i delområdena

12 L 330/10 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/142/EG av den 30 november 2009 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen (kodifierad version) (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTETS OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95, (3) I vissa medlemsstater definieras i tvingande bestämmelser särskilt den säkerhetsnivå som krävs för anordningar för förbränning av gasformiga bränslen genom specifikation av deras konstruktion och driftskarakteristika samt inspektionsrutiner. Dessa tvingande bestämmelser leder inte nödvändigtvis till olika säkerhetsnivåer i de olika medlemsstaterna men utgör, genom sina olikheter, hinder för handeln inom gemenskapen. med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ), (4) Olika villkor avseende gastyp och anslutningstryck gäller i medlemsstaterna. Dessa villkor är inte harmoniserade eftersom varje medlemsstat har sin egen energiförsörjnings- och distributionssituation. i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 2 ), och av följande skäl: (1) Rådets direktiv 90/396/EEG av den 29 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ( 3 ) har ändrats på väsentliga punkter ( 4 ). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras. (2) Medlemsstaterna är inom sina respektive territorier ansvariga för hälsa och säkerhet med avseende på befolkningen och i förekommande fall även husdjur och varor såvitt avser de risker som uppstår i samband med användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen. ( 1 ) EUT C 151, , s. 12. ( 2 ) Europaparlamentets yttrande av den 20 oktober 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 26 november ( 3 ) EGT L 196, , s. 15. ( 4 ) Se bilaga VI del A. (5) Gemenskapens lagstiftning innehåller bestämmelser som utgör undantag från en av gemenskapens grundregler, nämligen den fria rörligheten för varor; sådana bestämmelser föreskriver att hinder för rörligheten inom gemenskapen till följd av skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om utsläppande på marknaden av produkter ska godtas, om ifrågavarande hinder anses nödvändiga för att uppfylla tvingande krav. Harmoniseringen av lagstiftningen bör därför i detta fall begränsas till de föreskrifter som är nödvändiga för att uppfylla både de tvingande och de väsentliga kraven avseende säkerhet, hälsa och energibesparing i fråga om gasanordningar. Dessa krav bör ersätta de nationella föreskrifterna på detta område eftersom de utgör väsentliga krav. (6) Upprätthållande och förbättring av den säkerhetsnivå som uppnåtts i medlemsstaterna utgör ett av huvudsyftena med detta direktiv och med säkerhetsprincipen, såsom denna definieras i de väsentliga kraven. (7) De väsentliga hälso- och säkerhetskraven bör uppfyllas för att säkerheten hos anordningar för förbränning av gasformiga bränslen ska kunna tryggas. Energibesparing anses vara ett väsentligt krav. Dessa krav bör tillämpas med omdöme, så att hänsyn tas till den tekniska utvecklingsnivån vid tillverkningstillfället.

13 Europeiska unionens officiella tidning L 330/11 (8) Detta direktiv bör därför endast innehålla väsentliga krav. För att göra det lättare att visa att de väsentliga kraven är uppfyllda är det nödvändigt att ha harmoniserade standarder på gemenskapsnivå, i synnerhet med avseende på konstruktion, drift och installation av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, så att de produkter som följer dessa standarder kan antas uppfylla de väsentliga kraven. Dessa harmoniserade standarder på gemenskapsnivå utarbetas av privaträttsliga institutioner och måste även fortsättningsvis ha icke bindande status. Europeiska organisationen för standardisering (CEN), Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi) är de organ som erkänns som behöriga att anta harmoniserade standarder, i enlighet med de generella riktlinjer för samarbetet mellan kommissionen, Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och dessa tre organisationer som undertecknades den 28 mars 2003 ( 1 ). I detta direktiv avses med harmoniserad standard en teknisk specifikation (europeisk standard eller harmoniseringsdokument) som antagits av CEN, Cenelec eller Etsi, eller av två eller tre av dessa organisationer, enligt uppdrag från kommissionen i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster ( 2 ) och de ovannämnda generella riktlinjerna för samarbete. för ömsesidigt erkännande av certifieringsförfarandena. För att underlätta ömsesidigt erkännande av certifieringsförfarandena bör harmoniserade förfaranden gälla inom gemenskapen och kriterierna för utnämnande av organ som ska ansvara för att dessa förfaranden genomförs bör fastställas. (11) Medlemsstaternas ansvar inom respektive territorier för säkerhet, hälsa och energibesparing enligt de väsentliga kraven bör erkännas i en säkerhetsklausul med bestämmelser om ett tillfredsställande förfarande inom gemenskapen. (12) De som berörs av beslut som fattas i enlighet med detta direktiv bör informeras om skälen för beslutet samt om de rättsmedel som står till buds. (13) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VI del B. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL 1 (9) Rådet har antagit en rad direktiv avsedda att undanröja tekniska handelshinder i enlighet med de principer som fastställs i dess resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder ( 3 ). Vart och ett av dessa direktiv innehåller bestämmelser om anbringande av CE-märkningen. I sitt meddelande av den 15 juni 1989 om en helhetssyn på certifiering och provning ( 4 ) föreslog kommissionen att gemensamma regler införs om en CE-märkning med enhetlig utformning. I sin resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av överensstämmelse ( 5 ) godkände rådet som vägledande princip att en sådan sammanhängande metod antas för användandet av CE-märkningen. De två grundläggande elementen i den nya metod som bör tillämpas är de väsentliga kraven och förfarandena vid bedömning av överensstämmelse. (10) För att ge effektivt skydd för användare och tredje man är det nödvändigt att kontrollera att tillämpliga tekniska krav efterlevs. Befintliga certifieringsförfaranden skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat. För att undvika flerfaldiga besiktningar, vilka i praktiken utgör hinder för den fria rörligheten för anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, bör åtgärder vidtas av medlemsstaterna ( 1 ) EUT C 91, , s. 7. ( 2 ) EGT L 204, , s. 37. ( 3 ) EGT C 136, , s. 1. ( 4 ) EGT C 231, , s. 3 och EGT C 267, , s. 3. ( 5 ) EGT C 10, , s. 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH FRI RÖRLIGHET Artikel 1 1. Detta direktiv ska gälla för anordningar och tillbehör. Anordningar som är särskilt konstruerade för att användas i industriella processer som utförs i industrianläggningar ska undantas från dess tillämpningsområde. 2. I detta direktiv avses med a) anordningar: anordningar för förbränning av gasformiga bränslen avsedda för matlagning, uppvärmning, varmvattenberedning, kylning, belysning eller tvätt, med en, i tillämpliga fall, normal vattentemperatur som inte överstiger 105 C; fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska förses med sådana brännare ska också betraktas som anordningar, b) tillbehör: säkerhetsanordningar, styr- eller reglerdon, samt andra delkomponenter som tillhandahålls separat för yrkesmässig användning och är konstruerade för att ingå i en anordning för förbränning av gasformiga bränslen eller sammansatta för att utgöra en sådan anordning; dock undantas fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska förses med sådana brännare, c) gasformiga bränslen: alla bränslen som är gasformiga vid en temperatur av 15 C vid ett tryck av 1 bar.

14 L 330/12 Europeiska unionens officiella tidning I detta direktiv avses med normal användning av en anordning när den a) är korrekt installerad och föremål för regelbunden översyn i enlighet med tillverkarens instruktioner, b) används med normala variationer i gaskvalitet och normala skiftningar av anslutningstrycket, och c) används i enlighet med avsett syfte eller på sätt som rimligen kan förutses. Artikel 2 1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att anordningarna får släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om de, vid normal användning, inte äventyrar säkerheten för personer, husdjur eller egendom. 2. Medlemsstaterna ska till övriga medlemsstater och till kommissionen i god tid meddela alla de förändringar av gastyper och därtill hörande anslutningstryck som används i deras respektive territorier vilka har meddelats i enlighet med artikel 2.2 i direktiv 90/396/EEG. b) tillämpliga nationella standarder, i den mån inga harmoniserade standarder finns på de områden som täcks av de nationella standarderna. 2. Medlemsstaterna ska publicera referensnumren till de nationella standarder som avses i punkt 1 a. De ska till kommissionen överlämna texten till de nationella standarder som avses i punkt 1 b och som de anser följer de väsentliga krav som anges i bilaga I. Kommissionen ska vidarebefordra dessa nationella standarder till övriga medlemsstater. I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 6.2 ska kommissionen underrätta medlemsstaterna om de nationella standarder som anses uppfylla de väsentliga krav som anges i bilaga I. Artikel 6 1. När en medlemsstat eller kommissionen anser att de standarder som avses i artikel 5.1 inte helt uppfyller de väsentliga krav som anges i bilaga I ska kommissionen eller medlemsstaten i fråga ta upp detta med den ständiga kommitté som inrättats enligt artikel 5 i direktiv 98/34/EG, nedan kallad kommittén, och ange skälen för detta. Kommissionen ska se till att denna information införs i Europeiska unionens officiella tidning. Kommittén ska utan dröjsmål avge ett yttrande. Artikel 3 Anordningar och tillbehör ska uppfylla de tillämpliga väsentliga krav som anges i bilaga I. Mot bakgrund av kommitténs yttrande ska kommissionen underrätta medlemsstaterna om huruvida det är nödvändigt att återkalla dessa standarder från de publikationer som avses i artikel 5.2 första stycket. Artikel 4 1. Medlemsstaterna får inte begränsa, hindra eller förbjuda att anordningar släpps ut på marknaden eller tas i bruk om de uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, och om de bär CE-märkning enligt artikel Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra att tillbehör, åtföljda av sådant intyg som avses i artikel 8.4, släpps ut på marknaden. Artikel 5 1. Medlemsstaterna ska utgå ifrån att de väsentliga krav för anordningar och tillbehör som anges i bilaga I är uppfyllda när anordningarna och tillbehören följer a) de tillämpliga nationella standarder som överför de harmoniserade standarder vars referensnummer har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning, 2. När kommissionen mottagit meddelande enligt artikel 5.2 andra stycket ska den rådgöra med kommittén. När kommissionen mottagit kommitténs yttrande ska den inom en månad underrätta medlemsstaterna huruvida ifrågavarande nationella standarder ska anses uppfylla kraven. Om så är fallet ska medlemsstaterna publicera dessa standarders referensnummer. Kommissionen ska också publicera dessa i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 7 1. Om en medlemsstat upptäcker att normalt använda anordningar försedda med CE-märkning kan äventyra personers, husdjurs eller egendoms säkerhet ska den vidta alla lämpliga åtgärder för att återkalla dessa anordningar från marknaden och förbjuda eller begränsa deras utsläppande på marknaden.

15 Europeiska unionens officiella tidning L 330/13 Medlemsstaten ifråga ska omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder och om skälen för beslutet samt speciellt om huruvida den bristande överensstämmelsen beror på iii) den EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produkter) som avses i bilaga II punkt 4, eller a) underlåtenhet att uppfylla de väsentliga krav som anges i bilaga I, när anordningen inte motsvarar de standarder som avses i artikel 5.1, b) felaktig tillämpning av de standarder som avses i artikel 5.1, eller c) brister i de standarder som avses i artikel Kommissionen ska så snart som möjligt samråda med de berörda parterna. Om kommissionen efter sådant samråd anser att en åtgärd enligt punkt 1 var befogad ska den omedelbart underrätta den medlemsstat som tog initiativet samt övriga medlemsstater om detta. iv) den EG-verifikation som avses i bilaga II punkt Vid tillverkning av enstaka enheter eller ett fåtal anordningar får den EG-verifikation som avses i bilaga II punkt 6 väljas av tillverkaren. 3. När det förfarande som avses i punkterna 1 b och 2 har genomförts ska CE-märkning anbringas på godkända anordningar i enlighet med artikel De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i punkt 1 ska tillämpas för tillbehör, med undantag av anbringande av CE-märkning samt, i tillämpliga fall, upprättande av EG-försäkran om överensstämmelse. När det beslut som avses i punkt 1 grundas på en brist i standarderna ska kommissionen efter samråd med de berörda parterna ta upp frågan med kommittén inom två månader, om den medlemsstat som vidtagit åtgärderna inte har för avsikt att återkalla standarderna, och sätta igång det förfarande som avses i artikel När en anordning som inte uppfyller kraven har försetts med CE-märkning ska behörig medlemsstat vidta lämpliga åtgärder mot den som anbringat CE-märkningen och underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta. 4. Kommissionen ska se till att medlemsstaterna hålls underrättade om hur detta förfarande framskrider och om resultatet av det. KAPITEL 2 FÖRFARANDE FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE Artikel 8 1. Följande förfaranden ska tillämpas för bedömning av serietillverkade anordningars överensstämmelse Ett intyg ska utfärdas som försäkrar att tillbehören är i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta direktiv samt som anger tillbehörens egenskaper och hur de ska ingå i en anordning eller monteras för att underlätta uppfyllande av tillämpliga väsentliga krav för kompletta anordningar som anges i bilaga I. Intyget ska medfölja tillbehöret. 5. Om anordningarna omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som också föreskriver CE-märkning, anger denna märkning att anordningarna även antas uppfylla bestämmelserna i dessa direktiv. Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som ska tillämpas, anger CE-märkningen emellertid endast att anordningarna överensstämmer med de direktiv som tillverkaren tillämpar. I sådana fall måste uppgifter om de direktiv som tillämpas, så som dessa offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ges i de dokument, meddelanden eller instruktioner som krävs enligt direktiven och som medföljer de berörda anordningarna. a) den EG-typkontroll som avses i bilaga II punkt 1, och b) innan anordningarna släpps ut på marknaden, något av följande, efter tillverkarens val 6. Dokumentation och korrespondens som avser förfarandena för certifiering av överensstämmelse ska avfattas på det officiella språket eller språken i den medlemsstat där det organ finns som ansvarar för genomförandet av dessa förfaranden eller på ett språk som kan godtas av organet i fråga. i) den EG-försäkran om överensstämmelse med typ som avses i bilaga II punkt 2, eller ii) den EG-försäkran om överensstämmelse med typ (kvalitetssäkring av produktion) som avses i bilaga II punkt 3, eller Artikel 9 1. Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater vilka organ de har utsett för att genomföra förfarandena enligt artikel 8 samt vilka specifika uppgifter dessa organ har ålagts att utföra och vilka identifikationsnummer kommissionen på förhand har tilldelat dem.

16 L 330/14 Europeiska unionens officiella tidning Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning i informationssyfte offentliggöra en lista över de anmälda organen och de identifikationsnummer de har tilldelats samt ansvara för att denna lista hålls aktuell. 2. Medlemsstaterna ska tillämpa de kriterier som slås fast i bilaga V för bedömning av de organ som ska anmälas. Organ som uppfyller de bedömningskriterier som slås fast i tilllämpliga harmoniserade standarder ska antas uppfylla de kriterier som anges i den bilagan. 3. En medlemsstat som har anmält ett organ ska återkalla sitt godkännande om den finner att organet inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilaga V. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta. KAPITEL 3 CE-MÄRKNING Artikel CE-märkning och sådana påskrifter som anges i bilaga III ska anbringas på ett synligt, lättläst och outplånligt sätt på anordningen eller på en informationsskylt som fästs på denna. Informationsskylten ska vara utformad så att den inte kan återanvändas. 2. Det ska vara förbjudet att på anordningarna anbringa märkningar som kan vilseleda tredje man vad gäller CE-märkningens innebörd och utformning. Andra märkningar får anbringas på anordningen eller informationsskylten förutsatt att detta inte minskar CE-märkningens synlighet eller läslighet. Artikel 11 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 gäller följande: a) Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen har anbringats utan att detta är berättigat, är tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skyldig att bringa produkten i överensstämmelse med bestämmelserna för CE-märkning och att se till att överträdelsen upphör på de villkor som medlemsstaten fastställer. KAPITEL 4 SLUTBESTÄMMELSER Artikel 12 Beslut som fattas i enlighet med detta direktiv och som begränsar utsläppandet på marknaden och/eller tagandet i bruk av en anordning ska ange de exakta grunderna för beslutet. Beslutet ska utan dröjsmål meddelas berörd part, som samtidigt ska informeras om de rättsmedel som står till hans förfogande enligt i medlemsstaten gällande lagstiftning och om de tidsgränser som gäller för dessa rättsmedel. Artikel 13 Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 14 Direktiv 90/396/EEG, i dess lydelse enligt det direktiv som anges i bilaga VI del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VI del B. Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VII. Artikel 15 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 16 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel 30 november b) Om den bristande överensstämmelsen fortsätter ska medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda utsläppandet på marknaden av anordningen i fråga eller för att säkerställa att den återkallas från marknaden i enlighet med förfarandet i artikel 7. På Europaparlamentets vägnar J. BUZEK Ordförande På rådets vägnar B. ASK Ordförande

17 Europeiska unionens officiella tidning L 330/15 BILAGA I VÄSENTLIGA KRAV INLEDANDE ANMÄRKNING De skyldigheter som följer av tillämpliga väsentliga krav för anordningar i denna bilaga ska även gälla för tillbehör när motsvarande risk föreligger. 1. ALLMÄNNA VILLKOR 1.1 Anordningar ska vara konstruerade och tillverkade så att de fungerar säkert och inte utgör fara för personer, husdjur eller egendom vid normal användning enligt definitionen i artikel 1.3 till detta direktiv. 1.2 När anordningar släpps ut på marknaden ska de åtföljas av tekniska anvisningar avsedda för installatören, åtföljas av bruksanvisning och anvisningar för service avsedda för användaren, vara försedda med lämpliga varningstexter som även ska finnas på emballaget. Anvisningarna och varningstexterna ska vara avfattade på det officiella språket eller språken i den medlemsstat dit anordningen ska sändas De tekniska anvisningar som är avsedda för installatören ska innehålla alla de anvisningar för installation, inställning och service som krävs för att säkerställa att dessa åtgärder utförs korrekt och att anordningen kan användas på säkert sätt. Anvisningarna ska särskilt ange den gastyp som ska användas, det gasanslutningstryck som ska användas, nödvändigt luftflöde för förbränningsluft, för att undvika att farliga oförbrända gasblandningar bildas i anordningar som inte är utrustade med sådan anordning som avses i punkt 3.2.3, villkoren för spridning av förbränningsprodukter, för fläktgasbrännare och uppvärmningsanordningar som ska utrustas med sådana brännare, deras egenskaper och krav avseende sammansättning, i syfte att underlätta uppfyllande av de tillämpliga väsentliga kraven för kompletta anordningar samt, i förekommande fall, förteckningen över de kombinationer som tillverkaren rekommenderar Bruksanvisning och serviceinstruktioner avsedda för användaren ska innehålla all den information som krävs för säker användning och ska i synnerhet uppmärksamma användaren på eventuella restriktioner avseende användningen Varningstexterna på anordningen och emballaget ska klart ange vilken gastyp som används, anslutningstrycket och eventuella restriktioner för användningen, i synnerhet sådan restriktion som innebär att anordningen endast får installeras på ställen med tillräckligt god ventilation. 1.3 Tillbehör som är avsedda att utgöra en del av en anordning ska vara konstruerade och tillverkade så att de korrekt fyller avsedd funktion när de monterats i enlighet med installationsanvisningarna. Anvisningar för installation, inställning, drift och underhåll ska tillhandahållas med ifrågavarande tillbehör. 2. MATERIAL 2.1 Materialen ska vara väl lämpade för avsett syfte och måste tåla de kemiska, mekaniska och termiska förhållanden som de kan förutses utsättas för. 2.2 De egenskaper hos materialen som är viktiga för säkerheten ska garanteras av tillverkaren eller leverantören av anordningen.

18 L 330/16 Europeiska unionens officiella tidning KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE 3.1 Allmänt Anordningar ska vara utförda så att instabilitet, vridning, brott eller förslitning som sannolikt kan försämra deras säkerhet inte kan uppträda vid normal användning Kondensation som uppstår vid start och/eller under användning får inte påverka anordningens säkerhet Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att risk för explosion i händelse av brand utanför anordningen minimeras Anordningar ska vara utförda så att vatten och luft inte tränger in i gasförande komponenter på icke avsett sätt Vid normala fluktuationer av hjälpenergin ska anordningarna fortsätta fungera säkert Onormala fluktuationer av hjälpenergin eller spänningsbortfall eller återpåkoppling av hjälpenergin får inte leda till farliga situationer Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att faror av elektriskt ursprung undanröjs. På det område där Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG ( 1 ) är tillämpligt ska detta krav anses vara uppfyllt, om de säkerhetsföreskrifter som lämnas i det direktivet med avseende på elektriska faror har följts Alla tryckbärande delar i en anordning ska motstå de mekaniska och termiska påfrestningar som de utsätts för utan att deformeras så att säkerheten påverkas Anordningar ska vara konstruerade och utförda så att fel hos en säkerhetsanordning eller ett styr- eller reglerdon inte kan leda till en farlig situation Om en anordning är försedd med säkerhetsanordningar och styrdon får styrdonens funktion inte vara överordnade säkerhetsanordningarnas funktion Alla delar av anordningar som ställs in eller justeras vid tillverkningstillfället och som inte ska ändras av användaren eller installatören ska vara skyddade på lämpligt sätt Reglage och andra styr- och inställningsdon ska vara tydligt markerade och försedda med lämpliga anvisningar för att förhindra felaktig hantering. De ska vara konstruerade så att oavsiktlig hantering förhindras. 3.2 Utsläpp av oförbränd gas Anordningar ska vara utförda så att gas inte läcker ut i farlig omfattning Anordningar ska vara utförda så att gasutsläpp vid tändning och återtändning samt efter det att lågan släckts begränsas så att farlig ansamling av oförbränd gas i anordningen undviks Anordningar som är avsedda för bruk i utrymmen inomhus och i rum ska vara försedda med en speciell anordning som förhindrar ansamling av oförbrända gaser i sådana utrymmen eller rum. Anordningar som inte är försedda med sådan anordning får endast användas på ställen med tillräckligt god ventilation som förhindrar farlig ansamling av oförbrända gaser. Medlemsstaterna får inom sina respektive territorier definiera godtagbara ventilationsförhållanden för utrymmen för installation av sådana anordningar, med beaktande av de ifrågavarande anordningarnas särskilda egenskaper. Anordningar för storkök och anordningar som drivs med gas innehållande toxiska beståndsdelar ska vara försedda med ovan nämnda anordning. 3.3 Tändning Anordningar ska vara utförda så att vid normal användning jämn tändning och återtändning erhålls, tändning av samtliga munstycken garanteras. ( 1 ) EUT L 374, , s. 10.

19 Europeiska unionens officiella tidning L 330/ Förbränning Anordningar ska vara utförda så att vid normal användning flamstabilitet garanteras och så att förbränningsprodukter inte innehåller oacceptabla koncentrationer av hälsovådliga ämnen Anordningar ska vara utförda så att oavsiktliga utsläpp av förbränningsprodukter inte sker vid normal användning Anordningar som är anslutna till en avgaskanal för spridning av förbränningsprodukterna ska vara utförda så att det vid onormala dragförhållanden inte sker något utsläpp av förbränningsprodukter i farlig omfattning i det rum där anordningen finns Fristående uppvärmningsanordningar utan avgaskanal för användning i hushåll och genomströmningsberedare utan avgaskanal får inte, i berört utrymme eller rum, ge upphov till koloxidkoncentrationer som sannolikt kan utgöra hälsofara för utsatta personer, med hänsyn tagen till den förutsebara expositionstiden. 3.5 Rationell energianvändning Anordningar ska vara utförda för att säkerställa rationell energianvändning, som återspeglar den vid det aktuella tillfället rådande tekniska utvecklingsnivån och beaktar säkerhetsaspekterna. 3.6 Temperaturer Delar av anordningar som är avsedda att placeras i omedelbar närhet av golvet eller andra ytor får inte uppnå temperaturer som utgör fara i det omgivande området Yttemperaturen hos knappar och reglage på anordningar som är avsedda att användas får inte utgöra fara för användaren Yttemperaturen hos yttre delar av anordningar avsedda för hushållsbruk, med undantag för ytor eller delar som ingår i värmeöverföringen, får inte vid drift utgöra fara för användaren, och i synnerhet inte för barn, för vilka hänsyn ska tas till en i rimlig mån förlängd reaktionstid. 3.7 Livsmedel och vatten för sanitära ändamål Material och komponenter som används vid tillverkning av en anordning och som kan komma i kontakt med livsmedel eller vatten som används för sanitära ändamål får inte försämra kvaliteten på dessa livsmedel eller vatten, dock utan att detta påverkar tillämpningen av gemenskapens regler på detta område.