Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 december 2015

Transkript

1 KALLELSE Nr 7:2015 Fakultetsnämndens ordförande MDH /0075 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 10 december 2015 Plats: B212, Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Maja Pezoa Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Håkan Sandberg Rekryteringskommittén 5 Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare UFO Johan Hellstrand Handläggare UFO 6-8 Andreas Boberg Handläggare UFO 9-10, 12 Hans Berggren Biträdande chef UFO Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg SACO/SULF Viktor Öman OFR-S 1

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH /0075 Ärende Åtgärd Underla Tid ca. 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb Bil 3:1 4. Samverkan med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg Information 5 Ftb Bil 5: Akademiernas återrapportering om processer för uppföljning av individuella studieplaner Föredragande Johan Hellstrand Information 6 Ftb Bil 6: Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2016 Föredragande Johan Hellstrand Beslut 7 Ftb Bil 7: Revidering av beslut om stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2015 Föredragande Johan Hellstrand Beslut 8 Ftb Bil 8: Kaffepaus ca Återrapportering av doktorandenkät 2015 Föredragande Andreas Boberg Information 9 Ftb Bil 9: Remiss av vetenskapsrådets rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (FOKUS) Föredragande Andreas Boberg Information 10 Ftb Bil 10: Revidering av utbildningsplan samt examensbeskrivning för ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Föredragande: Helena Eken Asp Beslut 11 Ftb Bil 11: Lunch ca 12:

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH /0075 Ärende Åtgärd Underla Tid ca. 12. Kvalitetsstyrning av utbildningsutbudet Föredragande Malin Gunnarsson Information 12 Ftb Bil 12: Avstämning för nytt program för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredragande Hans Berggren Information 13 Ftb Bil 13:1, Kaffepaus ca Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredragande Hans Berggren Beslut 14 Ftb Bil 14: Återrapportering kring tillgänglig kurslitteratur Föredragande Peter Gustafsson Beslut 15 Ftb Bil 15: Lägesrapport kring FUS Information 16 Ftb Rapporter från dekan och prodekaner Information 17 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 18 Ftb Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. 4

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Håkan Sandberg Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. 5

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Akademiernas återrapportering om processer för uppföljning av individuella studieplaner Diarienummer: /074 Handläggare: Johan Hellstrand Enligt högskoleförordningen (HF 6:29) ska de individuella studieplanerna regelbundet följas upp. Vid MDH genomförs denna uppföljning i form av årlig översyn där ISP:er granskas av akademi och UFO samt fastställs av fakultetsnämnden. Den årliga översynen skall tillse att den individuella studieplanen regelbundet följs upp av doktorand och huvudhandledare under akademins överinseende, samt att innehållet överensstämmer med MDH:s riktlinjer avseende ISP:er. Sedan 2004 använder MDH systemet WebISP (WISP) för att digitalt upprätta och hantera individuella studieplaner för studerande på forskarnivå. I systemet finns både själva ISP:n och funktioner för granskning och utvärdering. De forskarstuderande ska tillsammans med handledare kontinuerligt uppdatera den individuella studieplanen under studiernas gång. Dessutom ska forskarstuderande och handledarna en gång om året tillsammans uppdatera den individuella studieplanen och sedan godkänna den i WISP för vidare granskning av samordnaren för forskarutbildning och UFO. Efter att UFO granskat ISP:erna ska de fastställas i fakultetsnämndens utskott för forskarutbildning. I samband med rapport till fakultetsnämnden vid sammanträdet avseende uppföljningen av ISP för kalenderåret 2014 uppdrog nämnden till akademierna att återrapportera, 1) Hur processen kring arbetet med ISP:erna ser ut samt 2) Vilka förbättringar som planeras i denna process inför UKÄ:s utvärdering. (Se 56 protokoll FN möte 3, Dnr /0071) Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att uppdra till akademicheferna att återrapportera ISP-uppföljningen till FN: Underlag i ärendet Bilaga 1. Återrapport IDT Bilaga 2. Återrapport EST Bilaga 3. Återrapport HVV Bilaga 4. Återrapport UKK Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildning, forskningsledare, administrativa chefer 6

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2016 Diarienummer: /2023 Handläggare: Johan Hellstrand I förslaget till MDH:s budget för 2016 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas årligen av fakultetsnämnden enligt de bifogade kriterierna för stöd fastslagna av nämnderna 2009 (Dnr MDH ) Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att stödja kursen Introduktionskurs till studier på forskarnivå, 4,5 HP, med 35 tkr under 2016 att stödja kursen Academic writing, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016 att stödja kursen Forskningsetik, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016 att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016, under förutsättning att kursförslaget är förankrat på akademin IDT att stödja kursen Multimodal analys, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016 Ärendets beredning Akademierna har genom e-post den 25 september 2015 delgivits möjligheten att inkomma med en prioriterad förteckning med förslag till kurser på forskarnivå att genomföra under 2016, av högskolegemensam relevans. Till den prioriterade listan skall bifogas kursplaner för varje föreslagen kurs där det framgår vem som är kursansvarig samt en kort beskrivning av kursens syfte, innehåll, lärandemål och omfattning. Kursplanen skall även ange tidpunkt under 2016 för kursens genomförande. Inkomna förslag behandlas av utskottet för forskarutbildning. Utskottets bedömning och prioriteringar av inkomna ansökningar kommer göras enligt nämndens principer för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. (Se bilaga) Fakultetsnämnden fattar beslut om tilldelning av stöd till kurs. Underlag: Bilaga 1. Beslutspromemoria med sammanställning av akademiernas förslag på högskolegemensamma kurser Bilaga 2. Fakultetsnämndens kriterier för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser Bilaga 3. Kursförslag IDT, Introduktionskurs till studier på forskarnivå, 4,5 HP Bilaga 4. Kursförslag UKK, Forskningsetik, 7,5 HP Bilaga 5. Kursförslag UKK, Multimodal analys, 7,5 HP 7

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 Bilaga 6. Kursförslag UKK, Academic writing, 7,5 HP Bilaga 7. Kursförslag, Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP Delges MDH /0075 Akademichefer, administrativa chefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, 8

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Revidering av beslut om stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2015 Diarienummer: /14 Handläggare: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden beslutade att stödja kursen Statistics för PhD-students, 7,5 HP, med 50 tkr under Den meddelade kursansvariga Monica Odlare och Emma Nehrenheim att kursen måste ställas in 2015 och att man inte heller har möjlighet att genomföra den senare. I utskottet för forskarutbildnings förslag till prioritering för stöd till högskolgemensamma forskarutbildningskurser under 2016 (Dnr /2023) finns inte ekonomiskt utrymme för stöd även till kursen Vetenskapligt skrivande med LaTeX. Förslaget är därför att överföra oanvända medel för 2015 motsvarande stöd till en kurs omfattande 7,5 HP att använda under 2016 Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att stödja kursen Vetenskapligt skrivande med LaTeX, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016, vilket ersätter kursen Statistics för PhD-students, 7,5 HP. Ärendets beredning Akademierna har genom e-post den 25 september 2015 delgivits möjligheten att inkomma med en prioriterad förteckning med förslag till kurser på forskarnivå att genomföra under 2016, av högskolegemensam relevans. Till den prioriterade listan skall bifogas kursplaner för varje föreslagen kurs där det framgår vem som är kursansvarig samt en kort beskrivning av kursens syfte, innehåll, lärandemål och omfattning. Kursplanen skall även ange tidpunkt under 2016 för kursens genomförande. Inkomna förslag behandlas av utskottet för forskarutbildning. Utskottets bedömning och prioriteringar av inkomna ansökningar kommer göras enligt nämndens principer för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. Underlag: Bilaga 1. Kursförslag, Vetenskapligt skrivande med LaTeX, 7,5 HP Delges Akademichefer, administrativa chefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, 9

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Återrapportering av doktorandenkät 2015 Diarienummer: MDH /14 och /1382 Handläggare: Andreas Boberg Doktorandenkäten 2015 var öppen mellan den 24 augusti till och med den 24 september för doktorander med studiestatus pågår eller studieuppehåll i WebISP-systemet den 17 augusti. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att att att uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen att med utgångspunkt i forskarutbildningsutskottets diskussion den 17 november och i samråd med prodekan för forskning och forskarutbildning analysera utfallet från enkäten. återrapportering av analysen sker till fakultetsnämnden då analysen är genomförd, samt i övrigt notera informationen. Ärendets beredning Utskottet för forskarutbildning och utskottet för forskning delgavs och diskuterade resultaten från doktorandenkäten vid dess sammanträden den 29 respektive 30 september Utskottet för forskarutbildning har även diskuterat enkätens resultat vid ett fördjupningsmöte den 17 november Underlag i ärendet Bilaga 1. Resultat doktorandenkät 2015 Delges - 10

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Remiss av Vetenskapsrådets rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (FOKUS) Diarienummer: /2661 Handläggare: Andreas Boberg Utbildningsdepartementet har sänt Vetenskapsrådets (VR) rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (FOKUS) på remiss. I enlighet med förvaltningslagens 6 har Mälardalens högskola en skyldighet att besvara remissen. Högskolans svar ska senast den 11 januari 2016 ha inkommit till Utbildningsdepartementet. Som en viktig del i det interna beredningsarbetet förväntas fakultetsnämnden diskutera VR:s rapport likväl som att lyfta delar ur rapporten som nämnden föreslår rektor att lyfta i högskolans yttrande. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att att samt, att fakultetsnämnden ifrågasätter behovet av denna typ av modell för forskningsutvärdering och konstaterar att modellen har många svagheter och få styrkor, fakultetsnämnden föreslår rektor att ifrågasätta: Hur de kvantitativa uppgifterna som Vetenskapsrådet föreslår kan premiera kvalitet i forskning, vilket var ett av huvudsyftena i VR:s uppdrag. Sakkunniggranskning som en underliggande metod för resurstilldelning då sakkunniggranskning är subjektiv i sin natur och det är därmed tveksamt om en objektiv bedömning, vilket krävs av myndigheter, kan göras. Hur det kan vara motiverat och ansvarsfullt att införa en modell för forskningsutvärdering som brukar nästan 30 gånger så mycket skattemedel att genomföra än dagens modell för omfördelning. i övrigt lägga informationen till handlingarna Ärendets beredning Ärendet handläggs av utbildnings- och forskningssektionen tillsammans med dekanerna. Rapporten har skickats på remiss inom högskolan genom rektors ledningsgrupp och dekangrupp. Utskottet för forskning diskuterade rapporten vid utskottets senaste möte den 18 november. Underlag i ärendet Bilaga 1. Vetenskapsrådets rapport Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (FOKUS), svensk. (har skickats ut i separat mejl den 24 november) 11

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH /0075 Bilaga 2. Vetenskapsrådets rapport Research quality evaluation in Sweden (FOKUS), engelsk. (har skickats ut i separat mejl den 24 november) Delges Ansvarig handläggare utbildnings- och forskningssektionen 12

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Revidering av utbildningsplan samt examensbeskrivning för ämneslärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt för ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Diarienummer: /3138 och /3139 Handläggare: Helena Eken Asp Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Skälet för behovet av revidering är att Universitetskanslersämbetet den 16 juni 2015 beslutade att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt för arbete i gymnasieskolan i ämnet teknik. Skrivningar om teknik behöver därmed föras in i utbildningsplanen. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet samt examensbeskrivningen motsvarande de utökade examensbehörigheterna, samt uppmana akademin att, så snart nya riktlinjer för utbildningsplaner finns på plats, se över samtliga utbildningsplaner för lärarprogrammen, dock senast inför nämndens sista möte Ärendets beredning Förslaget till revidering av utbildningsplan samt examensbeskrivning har tagits fram av utbildningsledare vid UKK samt stämts av med programansvarig för ämneslärarprogrammet och programsamordnare för ämneslärarprogrammet. Underlag i ärendet Bilaga 1. Akademins ansökan Bilaga 2. Förslag på reviderad utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK, programansvarig för ämneslärarprogrammen. 13

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Kvalitetsstyrning av utbildningsutbudet Diarienummer: /3140 Vid nämndens internat den oktober diskuterades hur nämnden kan stärka sin kvalitetsstyrning inför beslut om förändringar i högskolans utbildningsutbud. Nämnden framförde att man vill införa en tidig strategisk diskussion med akademins ledning för att vid dessa tillfällen dels ta ställning till om förutsättningar finns för att genomföra det akademin önskar, dels tydliggöra vilket underlag nämnden i så fall vill se inför beslut om ändrat utbildningsutbud. Vid sitt sammanträde uppdrog nämnden till utbildnings- och forskningssektionen att ta fram förslag på upplägg för sådana strategiska diskussioner. Bifogad promemoria är ett underlag för att fortsätta nämndens diskussion vid sammanträdet den 10 december. Utifrån den kan nämnden ge ytterligare medskick i fortsatt beredning av upplägg för strategiska kvalitetsdiskussioner, eller ta ställning i vissa delar redan vid decembermötet. Uppdraget till utbildnings- och forskningssektionen var att senast till första mötet 2016 återkomma med förslag på upplägg. Föredragande: Malin Gunnarsson Förslag till beslut Formuleras vid mötet utifrån nämndens diskussion men föreslås omfatta ställningstagande som - anger riktning för fortsatt arbete med förslag på upplägg av tidiga kvalitetsstyrande diskussioner mellan fakultetsnämnden och akademiledning när akademin vill se förändringar i utbildningsutbudet - anger om och i så fall hur fakultetsnämnden vill arbeta vidare för att uppnå långsiktigt hållbart programutbud. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Malin Gunnarsson, chef för utbildnings- och forskningssektionen utifrån diskussion med dekanus och prodekaner. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria 14

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Avstämning för nytt program för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: 2015/0057 Handläggare: Hans Berggren Fakultetsnämnden lät 2013 genomföra en extern granskning av programmet. På grundval av den granskningsrapporten uppmanade fakultetsnämnden akademin att under våren 2014 vidta åtgärder (FN ). I januari 2015 inkom till fakultetsnämnden en ansökan från EST om att inrätta ett nytt program för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi tillsammans med en ansökan om att revidera den befintliga examensbeskrivningen för civilingenjör i industriell ekonomi. En reviderad examensbeskrivning ska fastställas vid fakultetsnämndens möte den 10 december och därefter, under 2016, kommer nämnden att ta slutlig ställning till förslaget på ett nytt program och dess kurser. Vid detta möte presenteras granskarnas synpunkter på examen och programmet samt EST:s svar på dessa. Nämndens ledamöter erbjuds därmed tillfälle att dels diskutera ärendet innan det kommer upp för beslut och kunna göra medskick för det fortsatta arbetet med förslaget, dels att tydliggöra vilket beslutsunderlag fakultetsnämnden önskar få inför sitt kommande beslut under vt2016. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar: att att föreslå fakultetsnämnden att inför ett kommande beslut i ärendet begära in examensmatris där det framgår vilka kurser som ska ingå i programmet och fördjupningsnivå enligt SUHF:s modell samt vilka examensmål kurserna mappas mot. se över förslaget med fixa platser och istället överväga fyra inriktningar från början. Om fixa platser kvarstår önskar utskottet en utvärdering efter första årgången. Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Ansökan har kompletterats i april och därefter behandlats i fakultetsnämnden under våren. Förslaget har skickats ut till tre externa granskare som inlämnat sina synpunkter efter sommaren (se bilagor i ärendet). Ärendet behandlades för grundutbildningsutskottets möte den 18 november och där beslutade man valde att inte gå på beredningens förslag (se bilaga 1 BeslutsPM) utan beslutade enligt ovanstående förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 7: Programansökan INDEK_uppdaterad_ Bilagor 8-10: De tre externa granskarnas synpunkter Bilaga 11: EST:s svar på granskarnas synpunkter 15

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH /0075 Bilaga 12: Examensmål och programmets kurser bilaga till akademins ansökan (se separat dokument) Bilaga 13: CivingProgrammet INDEK Kurser Obs! bilagenumreringen. Bilagorna 2-6 finns i ärendet om INDEK-examen (ärende 14) Delges Akademichef EST, IDT, UKK 16

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: 2015/0068 Handläggare: Hans Berggren När UKÄ under 2013 genomförde sina kvalitetsgranskningar av ingenjörsutbildningarna så var MDH:s civilingenjörsprogram INDEK alltför nytt för att de första studenterna skulle ha nått fram till examensarbetet. Fakultetsnämnden lät då, samma år 2013, genomföra en extern granskning av programmet. På grundval av den granskningsrapporten uppmanades akademin att under våren 2014 vidta åtgärder (FN ). I januari 2015 inkom akademi EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att reviderad den befintliga examensbeskrivningen för MDH:s civilingenjör i industriell ekonom. Föredragande: Hans Berggren Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar i enlighet med akademins reviderade förslag sid.6 Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå : - minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller - minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 67,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt - minst 7,5 hp innovationsteknik - ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå : - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F - minst 15 hp fysik på nivå G1F 17

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 Ärendets beredning MDH /0075 Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen och har varit uppe på fakultetsnämndens möten under våren. Fakultetsnämnden lät före sommaren skicka ut akademins ansökan om reviderad examen tillsammans med ansökan om ett nytt program till tre externa granskare. Synpunkterna inkom efter sommaren och fakultetsnämnden hade ärendet uppe för diskussion och avstämning med handläggare och akademirepresentanter vid sitt senaste möte, den 27 oktober. Fakultetsnämnden gjorde då följande medskick inför slutberedningen av ärendet att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi ska ha ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än vad som krävs av en högskoleingenjör. Därefter har akademin inkommit med ett reviderat förslag som behandlades vi grundutbildningsutskottets möte den 18 november. att att till fakultetsnämnden föreslå att förorda förslag benämnt alternativ 1 i bilaga 15.5, samt akademi EST ska inhämta examensenhetens synpunkter på förslaget innan fakultetsnämndens möte. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beredningens besluts PM Bilaga 2: Rapport från UKÄ:s bedömargrupp 2013 om INDEK-program Bilaga 3 : FN:s externa granskning av INDEK granskningsrapport Bilaga 4: FN:s beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation 2015 Bilaga 5 : Akademins reviderade förslag Bilaga 6.1-2: Grafiska presentationer av examenskrav För akademins tidigare ansökan om revidering av examensbeskrivning och de externa granskarnas synpunkter på det samt akademins kommentarer, hänvisas till bilagorna i ärendet om nytt civilingenjörsprogram i INDEK vid detta utskottsmöte den 18 november. Delges Akademichef EST, IDT, UKK 18

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Återrapportering kring tillgänglig kurslitteratur Diarienummer: 2015/2562 Högskolans kommitté för hållbar arbetsmiljö har mot bakgrund av krav på tillgänglighet lyft behovet av att tidigarelägga sista datum för färdigställande av litteraturlistor. Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 10 september och beslutade då att uppdra till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att bereda ärendet vilket ledde till att utskottet tillsatte en arbetsgrupp vid sitt möte den 30 september Arbetsgruppen fick till uppgift att belysa fördelar respektive nackdelar med åttaveckorsregeln ur såväl student- som lärarperspektiv, att lämna förslag till ställningstagande till utskottets möte i november samt presentera ett förslag till beslut som fakultetsnämnden kan besluta om vid sitt möte den 10 december. Arbetsgruppen återrapporterade till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november Föredragande: Peter Gustafsson Förslag till beslut att Ärendets beredning Ärendet har beretts av arbetsgruppen samt i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag i ärendet Bilaga 1. Arbetsgruppens rapport inklusive bilagor 19

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Lägesrapport kring FUS Dekanen lämnar en lägesrapport kring arbetet med FUS samt ger ledamöterna möjligheter att lyfta frågor och/eller lämna synpunkter i samband med informationen. Föredragande: Lene Martin Förslag till beslut att notera informationen 20

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen. 21

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 7:2015 MDH / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Antagning till forskarutbildning av Branko Miloradovic, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Maria Larsson, UKK, ämnet didaktik Beviljande av disputation Anders Avelin, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av disputation Kaung Myat Win, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beslut om inställande av kurs- och programtillfällen för vårterminen Antagning till forskarutbildning av Hamidur Rahman, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Sahar Tahvili, IDT, ämnet datavetenskap Antagning av docent i datavetenskap Revidering av utbildningsplan för beteendevetenskapliga programmet Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flygoch rymdsystem Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Förslag till beslut att notera informationen. 19. Mötet avslutas 22

23 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 5.1 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 190/14 Professor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola Inkommit godkänt -Göran Linde, Inkommit godkänt -Gunilla Härnsten, Linnéuniversitetet Inkommit godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga -Charli Eriksson, Örebro universitet Inkommit godkänt -Gunilla Krantz, Göteborgs universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä, Christina Lönnheden, Pia Lindberg RB Sammanträde RB Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lena Hallström RB Sammanträde , och RB Ref.nr. 2015/2134 Docent i socialt arbete, HVV Merhdad Darvishpour Beslut om sakkunnig -Philip Lalander, Malmö Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs Ref.nr. 2015/2214 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Lena Marmstål Hammar Beslut om sakkunnig -Kenneth Asplund, Mittuniversitetet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Protokoll skrivs 1 23

24 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/2827 Ansökan om att antas som docent i pedagogik, UKK Ansökan inkom: Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0176 Senior Lecturer in Organization, EST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0552 Universitetslektor i nationalekonomi, EST Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2015/1853 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Anna Ehrlin Beslut om sakkunnig -Tore West, Stockholms universitet Deadline sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt 9 sökande Beslut om sakkunniga -Hervé Corvellec, Lunds universitet Utlåtande inkommit. -Niina Koivunen, Universitetet i Vaasa, Finland Utlåtande inkommit. 2 sökande Beslut om sakkunniga -Måns Söderblom, Handelshögskolan Göteborgs universitet Utlåtande inkommit. Godkänt -Anders Forslund, Uppsala universitet Utlåtande inkommit. Godkänt 13 sökande Beslut om sakkunniga -Carina Berterö, Linköpings universitet Deadline Margret Lepp, Göteborgs universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Överklagat Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Eva Maaninen-Olsson och Peter Dobers Kommitté Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Eva Maaninen-Olsson och Clas Eriksson Kommitté Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 2 24

25 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref. nr. 2015/2313 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2741 Universitetslektor i pedagogik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Westerberg, Umeå universitet. Deadline Ulf Lundberg Stockholms universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 3 25

26 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 116/14 (2015/0112) Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/0429 Professor i datavetenskap med inriktning mot mjukvaruteknik, IDT Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr. 2015/2039 Professor i matematik med inriktning mot matematikens didaktik. Anhållan inkom sökande Beslut om sakkunniga -Philip de Vaal, University of Pretoria, Sydafrika. Utlåtande inkommit. Godkänt. -Dan Loyd, Linköpings universitet. Utlåtande inkommit. Godkänt. 9 sökande Beslut om sakkunniga -Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Utlåtande inkommit. Godkänt. - Pekka Kalevi Abrahamsson, NTU Trondheim, Norge Utlåtande inkommit. Godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Jinyue Yan, Rebei Bel Fdhila och Anders Avelin RB Ok Kommitté planeras Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Sjödin och Hans Hansson RB Kommitté , och Protokoll skrivs. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Sista ansökningsdag Ref.nr. 2015/2547 Ansökan om att antas som docent i pålitlig programvaruteknik, IDT Ansökan inkom Barbara Gallina Beslut om sakkunnig -Simin Nadjm-Tehrani, Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. 4 26

27 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2015/2732 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Ref.nr. 2015/2898 Ansökan om att antas som docent i matematik Ansökan inkom Ref.nr. 2015/2205 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning finansiell matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2660 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag: Rikard Lindell Beslut om sakkunnig Mikael Wiberg, Umeå universitet Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Deadline Erik Darpö Sakkunnig förslag finns Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. 9 sökande Beslut om sakkunnig -Jun Yu, Umeå universitet. Deadline George A. Fodor, Q- TAGG R & D AB Deadline Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: 1 sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: 5 27

28 Bilaga (3) Damir Isovic Akademichef IDT Till: Fakultetsnämnden Rapportering om uppföljning av individuella studieplaner Diarienummer: /074 Handläggare: Johan Hellstrand Uppdrag Fakultetsnämnden har gett uppdrag till akademierna att återrapportera hur processen kring arbetet med ISP:erna ser ut samt vilka förbättringar som planeras i denna process inför UKÄ:s utvärdering. Återrapportering UKÄ genomför under 2015 en pilotutvärdering av forskarutbildningen vid tre svenska lärosäten, bl a MDH, som en förberedelse inför universitetskanslersämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå. IDT deltar i piloten med ämnet datavetenskap. En självvärdering av forskarutbildningsämnet datavetenskap har genomförts vid akademin redan under 2014 inom ett uppdrag som ställts av UFO. Arbetet har i början av 2015 övergått i UKÄ:s pilotutvärdering av ämnet. Huvuddragen för akademins arbete inför utvärderingen är att vi framförallt fokuserat på kvalitetsutveckling av forskarutbildningen, både från ett process- och ett individperspektiv. En självvärdering lämnades in till UKÄ innan sommaren och under hösten kommer det att genomföras intervjuer, se nedan för detaljerade kommentarer kring arbetet med piloten. En ny blankett för Individuella Studieplaner (ISP) implementerades på MDH i slutet av 2014 och akademin hade att säkerställa att målen för forskarutbildningen uppfylldes och infördes i den reviderade ISP-blanketten. En nyhet var att planeringen för måluppfyllelse rörande examensmålen var explicit, vilket krävde en del initialt arbete av handledarkollegierna samt handledarna och doktoranderna. Flera handledarseminarier hölls under året med fokus på ISP:er, där vi bl a diskuterade hur texterna i den nya ISP:n bör formuleras. Särskilt fokus lades på de delar som handlar om handledning och handledningstillfällen samt hur doktoranderna har uppnått lärandemålen. Det togs fram underlag till en mall för planering av examensmål som kommer att underlätta för alla att planera sina respektive forskarutbildningar. Som en konsekvens av ovanstående, färdigställs arbetet med 2014 års frysningar av ISP:er först under hösten 2015, lite olyckligt fördröjt av arbetet med att anpassa ISP:erna till det nya ISP-formatet samt UKÄ;s pilotutvärdering av forskautbildningsämnet datavetenskap. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära amarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för tudenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

29 Bilaga 6.1 I skrivande stund, slutet på september, är de flesta ISP:er inskickade till UFO för central granskning (42 av 50 inom datavetenskap, 8 av 10 inom elektronik, 32 av 34 inom innovation och design). De sista kommer att skickas in till central granskning innan oktober är slut. Arbetet med 2015 års frysning drar igång i november 2015 och förväntas, i likhet med 2013 års frysning, vara klart under januari 2016, dvs vi kommer inte att lida av några förseningar då utan har istället bra och uppdaterade ISP:er att tillgå. Inför kommande UKÄ-utvärderingar kommer vi att hålla en serie interna workshops för att överföra erfarenheter och lärdomar från utvärderingen av datavetenskap till utvärderingarna av elektronik samt innovation och design (detta kan även vara av intresse för andra ämnen vid MDH). Det är av yttersta vikt att tillsammans jobba med examensmålsdelen i ISP:erna. Erfarenheten från utvärderingen av ämnet datavetenskap är att detta arbete måste göras tillsammans, gärna med workshops, då där lätt sker misstolkningar om vad som efterfrågas/menas med examensmålen om arbetet lämnas till handledare/doktorand. Vidare ser vi över handledarresurserna vid akademin och skapar mer utrymme för dialog för handledare sinsemellan för att de bättre skulle kunna stötta varandra och doktoranderna. Vi identifierade behovet för förbättringar gällande publikationsstrategier för doktoranderna och har påbörjat arbetet med dem, bl.a. att öka antalet publikationer och samtidigt höja kvaliteten på dem. Utveckling av publiceringsstrategier är ett fokus i forskarmiljöns nya Forsknings- och Utbildnings- strategi. Vi har förtydligat processen kring forskarutbildningskurser samt låtit doktorander aktivt delta i det framtida utbudet. Arbetet med att dokumentera forskarutbildningskurserna som en förberedelse inför UKÄ:s kvalitetsgranskning har gjorts. Eventuellt kommer vi att revidera vissa av doktorandernas handledarkonstellationer för att hitta en bättre matchning i kompetens. Detta är helt naturligt eftersom vissa projekt kommer att ändra karaktär. Samtidigt vet vi att det är doktoranden i fråga som kan önska/begära byte av handledare. Handledarkonstellationer kan ändra karaktär kontinuerligt, men en riktad översyn av handledarkonstellationen är nu en naturlig del i forskarutbildningens process efter presentation av licentiat-uppsats. Handledare har tillsammans formulerat förslag på processer för handledning, med förslag på agenda vid handledningstillfällen där ISP-dokumentet även utgör styrdokumentet för uppföljning av projekt i samproduktion med partnerföretag. I utvecklingen av processen har doktorander involverats. Handledarroller har definierats för att tydliggöra skillnader i ansvar mellan industriellt mentorskap och akademiskt handledarskap. I föreslagna processer förtydligas tre olika handledartillfällen samt dess frekvens som ska fungera som support för doktoranden: Pulsmöten i grupp (varannan vecka), handledarmöte (minst en gång i månaden), styrgruppsmöte på företag där doktorandens projekt finns på agendan (2 ggr/år). Slutligen kan det nämnas att en ny allmän studieplan togs fram för datavetenskap och elektronik under Studieplanen för datavetenskap är fastslagen tidigare under 2015, och studieplanen för elektronik kommer att fastställas under hösten (3) 29

30 Bilaga (3) Kommentarer kring arbetet med pilotutvärderingen Överlag har arbetet med att ta fram underlaget till utvärderingen fungerat bra. Huvuddelen av arbetet gjordes av samordnaren för forskarutbildningen i dialog med forskarkollegiet och doktorandkollegiet och med stöd från högskolans administrativa funktioner. Då UKÄ kontinuerligt har fört en dialog med lärosäten under framtagandet av modellen och även löpande under pilotutvärderingen var tiden att ta fram och sätta samman underlaget tillräckligt. Modellen innehöll inga nyheter jämfört med vad som tidigare blivit informerat (under ). Instruktionen för självvärderingen var tydlig och det var bra att ha utvärderingsfrågorna som utgångspunkt vid skrivandet av självvärderingen. Det är dock för tidigt att svara på om den tolkning av utvärderingsfrågorna som gjordes vid högskolan var korrekt eller om UKÄ/bedömarna önskade sig någon annan information under respektive fråga. UKÄ:s återkopplingsmöten med granskarna efter sommaren får besvara om ytterligare förtydliganden i instruktionen behövs. Uppstarts- och återkopplingsmötena som anordnade var bra för att få förtydliganden kring specifika frågor som kom upp under arbetets gång. Även den löpande dialogen med projektledaren vid UKÄ var viktig och informativ för att få arbetet att flyta på. Uppskattningsvis har det totalt tagit en månad, utspritt under cirka tre månaders tid, att få fram underlaget. I arbetet har högskolan kunna dragit fördel av att samordnaren för forskarutbildningen har lång erfarenhet av att jobba med forskarutbildningsfrågor och dessutom haft ansvar för den utvärderade forskarutbildningen under flera år. Det medförde att en god kännedom om utbildningen och en viss basinformation till tabellerna redan fanns tillgänglig/sammanställd i samband med att pilotutvärderingen startade, något som tros ha reducerat tiden för arbetet. Dessutom har högskolan under snart tioårstid haft en elektronisk databas för hantering av doktorandernas individuella studieplaner. Till ISP-systemet lades en funktion till så att doktorandernas studieplaner inklusive tillhörande uppföljningar kunde sparas ner som en PDF-fil per doktorand. Jobbet med de individuella studieplanerna tog därmed ett par timmar, men kommer säkerligen ta betydligt mer tid i anspråk för de forskarutbildningar som behöver hantera studieplanerna manuellt. En viss utmaning låg i att få fatt de doktorander som informellt avslutat sin forskarutbildning i förtid utan att anmäla om avbrott i studierna. I dessa fall tog samordnaren för forskarutbildning kontakt med doktoranderna i ett försök att reda ut situationen. Att få fram de allmänna studieplanerna gick fort. Dessa laddades ner från högskolans webbplats och sparades som ett dokument. Huvuddelen av tiden gick åt att skriva självvärderingen. Samordnaren för forskarutbildningen stod som huvudansvarig för detta och skrev fram självvärderingen i dialog med forskarkollegiet, framför allt forskningsledare, ämnesansvarig och forskarsamordnaren, doktorandkollegiet och högskolans administrativa stöd inom förvaltningen. Därigenom gavs det en löpande feedback på självvärderingen. Högskolans utskott för forskarutbildning utsåg två professorer inom högskolan som agerade granskare av självvärderingen. Den ena interna granskaren hade god kännedom om den utvärderade utbildningen och den andre granskaren kompletterade med generell kunskap om forskarutbildning. Informationen i tabellerna stämdes av mot akademispecifika och centrala register. Publikationslistorna togs fram genom forskningsinriktningens egen publikationsdatabas. Häri låg utmaningen att få de externa handledarna att uppdatera publikationsdata i databasen. Tabellerna över handledare kompletterades med information om personalrelaterad data av den akademispecifika personaladministrationen. 30

31 Bilaga 6.2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (2) Akademichef EST Thomas Wahl Fakultetsnämnden Rapportering om uppföljning av individuella studieplaner (ISP) Diarienummer: /074 Handläggare: Johan Hellstrand Uppdrag Fakultetsnämnden har uppdragit till akademierna att återrapportera hur processen kring arbetet med ISP:erna ser ut samt vilka förbättringar som planeras i denna process inför UKÄ:s utvärdering. Återrapportering En ny blankett för Individuella Studieplaner (ISP) implementerades på MDH i slutet av Vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) diskuterades den reviderade ISP blanketten vid olika möten med handledarkollegier för Industriell ekonomi och organisation samt Energioch miljöteknik. Efter mötena delgavs samtliga handledare förslag på de olika formuleringar som kunde användas i uppdatering av ISP:erna. Inför 2014 års granskning valde även EST att lägga särskilt fokus på delar som handlar om aktivitetsgrad för forskarutbildningen och kursrapportering. Främst fokuserades ISP:ernas överensstämmelse med tjänsteplaner och rapportering i Ladok. Arbetet med rapportering till UFO påverkades av bristande rutiner där handläggningsarbete från akademi dvs granskningen av ISP:er skedde relativt sent under december månad. Detta resulterade i att många ISP:er inte skickades till UFO för central granskning förrän sent under vårterminen och några även ännu senare. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: est@mdh.se Org.nr:

32 Bilaga 6.2 I skrivande stund, är de flesta ISP:er för 2014 inskickade till UFO för central granskning enligt följande: 2 (2) Energi- och miljöteknik (31 av 46) o 31 inskickade (därav 24 har godkänts, 6 har disputerat) o 7 ej uppdaterade o 4 administrativa avbrott o 3 studieuppehåll (under 2014) o 1 ny-antagning (november 2014) Industriell ekonomi och organisation (6 av 9) o 6 inskickade (därav 2 godkända, 1 disputerat) o 1 ej uppdaterade o 1 studieuppehåll under 2014 o 1 ny-antagning (september 2014) Inför ISP granskningen 2015 kommer processen att starta mycket tidigare. Redan i början av november kommer information och påminnelse att gå till doktorander och handledare att det nu är aktuellt att uppdatera årets ISP. Granskningen av uppdaterade ISP:er kommer att ske under första veckan i december så att ISP:er som behöver återremitteras för komplettering blir klara innan julledigheten. Dessa kan då diskuteras igen av handledarkollegierna senast vid slutet av vecka 2, Att starta tidigare med uppdatering av ISP:er bedöms av akademin som tillräckligt åtgärd för att kunna bli klara i tid med rapportering av ISP Anpassning till den nya blanketten för ISP har redan gjorts under året. 32

33 Bilaga 6.3 Margareta Asp/samordnare för forskarutbildning Kvalitetsarbetet gällande forskarutbildningen vid HVV under ht 2015 och vt 2016 Bakgrund Utvärdering av Sveriges forskarutbildningar startar i full skala från och med höstterminen Syftet med utvärderingarna är att bedöma i vilken utsträckning utbildningarna når kraven i högskoleförordning och högskolelag. De områden som ska granskas är: 1. Doktorandernas måluppfyllelse 2. Forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet 3. Lärosätenas kvalitetsarbete Utvärderingen utgår från de forskarutbildningsämnen som finns inrättade på lärosätena och som framgår av de allmänna studieplanerna. Bedömningsunderlag De bedömningsunderlag som UK-ämbetet vill samla in är: - Allmänna och individuella studieplaner - Självvärdering - Intervjuer med doktorander, handledare och forskare Hur vi arbetar med kvalitet avseende dessa bedömningsunderlag Allmänna studieplaner. Under höstterminen kommer professorsgruppen att diskutera bredd och djup i forskarutbildningsämnena och hur detta återspeglas i de allmänna studieplanerna. Ett första möte äger rum i oktober månad. Individuella studieplaner. I november 2014 infördes högskoleförordningens examensmål i de individuella studieplanerna vid MDH för att kunna relatera och dokumentera doktorandernas utveckling i relation till dessa examensmål. Examensmålen är skrivna på ett övergripande sätt och ger utrymme för många olika tolkningar. Därför behövs en diskussion och utveckling av ett slags konsensus i handledargruppen om hur vi tolkar dessa examensmål i vår forskarutbildning. Därigenom blir det möjligt att huvudhandledare i forskarutbildningen berör liknande aspekter för respektive examensmål i dokumentationen och det ger i så fall någorlunda enhetliga individuella studieplaner. Handledarkollegiet samlas vid två tillfällen under höstterminen:30/10 och 25/11. Syftet med dessa möten är att föra en 33

34 Bilaga 6.3 diskussion om kvalitet och utforma kriterier avseende högskoleförordningens examensmål. En mall som är framtagen vid IDT kommer också att utgöra underlag vid utformande av HVV:s kriterier. Dessa innebörder/kriterier kommer sedan att ligga till grund för diskussion mellan doktorand och huvudhandledare i samband med dokumentationen i den individuella studieplanen. Arbetsprocessen för att dokumentera och granska de individuella studieplanerna vid HVV Den arbetsprocess om genomfördes Ht 14 medförde att samtliga ISP: n blev godkända. Därför följer vi så gott samma upplägg denna höst. I början av november informerar forskningsadministratören samtliga doktorander och huvudhandledare att det är dags att dokumentera i den individuella studieplanen. I samband med den dokumentationen förs också ett utvecklingssamtal mellan handledare och doktorand om i vilken mån doktoranden är på väg att uppnå examensmålen, samt planering av vad nästa läsår ska inrymma för att nå måluppfyllelse. Handledaren skickar ISP: n vidare till forskningssamordnaren senast 30 november. I december granskar forskningsadministratör och forsknings samordnare innehållet i de individuella studieplanerna och ber handledarna om kompletteringar vid behov. Efter att studieplanerna har godkänts på akademinivå, skickas de vidare elektroniskt till UFO för slutgiltig bedömning, senast 30 december. Självvärdering Självvärderingen torde innefatta beskrivning av forskningsmiljöns kvalitet och hur vi arbetar med kvalitetsfrågor i forskarutbildningen. Under höstterminen 2015 har vi utvecklat doktorandseminarierna och gjort doktoranderna mer delaktiga i genomförande och planering. Dessa seminarier behöver utvecklas ytterligare och bli mer synliga i akademins verksamhet. Vi strävar efter en kontinuitet och ska hålla seminarier varje månad med meningsfullt innehåll. Ett arbete gällande kvalitetsfrågor i forskarutbildningen har inletts och kommer att fortgå under läsåret. En översyn av forskarutbildningskursernas innehåll och kostnader pågår. Rutiner för att kvalitetssäkra studierna inom forskarutbildningsämnena har initierats. Det gäller antagningsrutiner, överflyttningsärenden, samt djup i respektive ämne. 34

35 Bilaga 6.3 Under höstterminen kartlägger vi hur forskarutbildningskursernas lärandemål relateras till högskoleförordningens examensmål. Lärandemålen ska diskuteras i ett möte med kursteamet i januari. Därefter följer revideringar av kursplaner för att vara färdiga att användas ht 16 när nästa cykel av kurser ska gå. Intervjuer med doktorander, handledare och forskare Vi strävar efter transparens i de frågor som rör forskarutbildningen, så information på ett smidigt sätt når alla berörda. På så sätt kan parterna bli mer delaktiga och förberedda inför kommande intervjuer vid utvärderingen. 35

36 Bilaga 6.4 Rutin vid UKK för arbetet med uppdatering av doktoranders individuella studieplaner (ISP) Följande rutin för uppdatering av doktoranders individuella studieplaner (ISP) är planerad att gälla från den 1 november 2015 vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation och ska följas av samtliga doktorander antagna i någon av de forskarutbildningsämnen som akademin är värd för. Det är doktorandens huvudhandledare som har det övergripande ansvaret för att rutinen följs. 1. Efter kick-off med UFO (tidig hösttermin vanligtvis), skriver samordnaren för forskarutb. i månadsskifte oktober/november ett mejl till alla doktorander och handledare om tidsplanen för årets uppdatering. Även doktorander som har studieuppehåll får detta mejl, där informationen framgår att studielediga doktorander kan men inte behöver uppdatera studieplanen. De doktorander som avser återgå till studierna under nästkommande vårtermin, uppmanas att uppdatera ISP:n för att planera återinträde i forskarstudier. Vid detta tillfälle erbjuds samtliga doktoranden ett individuellt samtal med samordnaren för att tillsammans gå igenom den (preliminärt) uppdaterade ISP:n. 2. Akademichef genomför under oktober/november medarbetarsamtal med samtliga professorer vid akademin och tar vid dessa tillfällen upp frågan om uppdatering av ISP:er för de doktorander som professorn är huvudhandledare för. Vikten av, och orsaken till, att samtliga ISP:er ska uppdateras inför årsskiftet klargörs liksom att uppdateringen ska ske i enlighet med utskickad tidplan. 3. Därefter sker ISP-uppföljningen som kan se ut på olika sätt: a. I en del fall uppdaterar doktorand (och handledare) ISP:n löpande under året, så att revideringsbehovet inte är speciellt stort inför den årliga uppföljningen. b. I en del fall uppdaterar doktoranden ISP:n vid den årliga uppföljningen. Uppdateringen diskuteras sedan under nov./dec. mellan doktorand och handledare och handledaren uppdaterar kvarvarande fält i ISP (som är handledarens ansvar att uppdatera). c. I en del fall träffas doktorand och handledare i nov./dec. för att uppdatera/revidera ISP tillsammans inom ramen för ett handlednings-/uppföljningssamtal. 4. Akademins handledarkollegium sammanträder i slutet av november eller början/mitten av december och går då igenom samtliga ISP:er med fokus på aktiviteter i delen som rör "måluppfyllelse". På detta sätt ges möjlighet att diskutera hur måluppfyllelsen kan dokumenteras på ett bättre sätt - genomgången kan även leda till bra och nya idéer blir kända inom hela HK. Vid dessa tillfällen informeras också kollegiet om varje doktorands situation och progression. 5. Därefter skickas ISP:erna vidare till samordnaren och sedan UFO och utskott. Vi oklarheter kontaktar samordnare/ufo doktoranden, handledaren eller båda och om så krävs uppmanas doktoranden att själv eller tillsammans med handledaren komplettera ISP (varpå punkt 3. påbörjas på nytt). 6. De av utskottet godkända ISP:erna skickas under våren av samordnaren som pdf:er till doktorand/huvudhandledare för underskrift. Samordnaren föredrar sedan status för akademichef. I det fall det finns ISP:er som ej uppdaterats vid uppföljningen kräver 36

37 Bilaga 6.4 akademichef en skriftlig motivering till varför av huvudhandledaren. Pia Lindberg Akademichef 37

38 Bilaga 7.1 MDH 2015/ (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Johan Hellstrand BESLUTSPROMEMORIA Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2016 Bakgrund I förslaget till MDH:s budget för 2016 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet(dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgäng bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. (Se vidare kriterierna för fördelning, bilaga 9.2) Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. Faktasammanställning Nedanstående förslag har inkommit från akademierna IDT och UKK per efter utlysning om möjligheten för akademierna att ansöka om stöd till genom-förande av kurs på forskarnivå. EST och HVV har inte skickat kursförslag. Förslag från UKK Titel: Forskningsetik Omfattning: 2,5 HP Kursansvarig: Niclas Månsson, docent 38

39 Bilaga (2) Titel: Vetenskapligt skrivande med LaTex Omfattning: 7,5 HP Kursansvariga: Lars Hellström, Universitetslektor, och Kimmo Eriksson, professor Titel: Multimodal analys Omfattning: 7,5 HP Kursansvariga: Eva Insulander, Universitetslektor, och Andreas Ryve, professor Titel: Academic writing Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Margareta Obondo, Universitetslektor Förslag från IDT Titel: Introduktionskurs till studier på forskarnivå Omfattning; 4,5 HP Kursansvarig: Thomas Nolte, Professor och Emma Nehrenheim, docent Överväganden Utskottet för forskarutbildning föreslår fakultetsnämnden att följande kurser erhåller stöd under 2016: Förslag till beslut: att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Introduktionskurs till studier på forskarnivå, 4,5 HP, med 35 tkr under 2016 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Forskningsetik, 2,5 HP, med 15 tkr under 2016 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Vetenskapligt skrivande med LaTeX, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Multimodal analys, 7,5 HP, med 50 tkr under 2016 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Academic writing, 7,5 HP, med 50 tkr under

40 Bilaga 7.2 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2010 MDH I förslaget till MDH:s budget för 2010 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om utbudet fattas av nämnderna, i praktiken som nämndgemensamt dekanusbeslut. Förslag om utbud har tidigare år beretts i nämndernas forskningsutskott/ forskarutbildningsutskott och har byggt på förslag om kurser som lämnats av enskilda forskare. Beslut Nämnden beslutar att tillstyrka att förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser för 2010 tas fram av en beredningsgrupp bestående av en representant för varje nämnd samt en doktorandrepresentant. Nämnden beslutar att som sin representant i en nämndgemensam beredningsgrupp för förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser utse Jarmo Lainio Nämnden önskar att förslag om utbud lämnas efter följande principer för fördelning av medel för forskarutbildningskurser som ska ges vid MDH (som en utgångspunkt ska endast regelrätta forskarutbildningskurser finansieras av medel av avsatta för detta, inte t ex allmänna introduktioner eller doktorandträffar. Dessa bör finansieras på annat sätt, men är väsentliga,. 1) De medel som är tillgängliga för kommande omgångar bör fördelas som så att å ena sidan endast sådana kurser som kan anses vara centrala för alla (högskolegemensamma) ska ges medel; sådana kurser är främst a) Metodkurs(er), där bl a kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs, och där man tar hänsyn till att det inom olika discipliner finns olika representationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder; b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar; c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska; Dessa tre kurstyper, som också kan och bör kunna vara periodiserade, omfattar (med en schablon på 50 tkr)), ca 150 tkr/år; 2) Å andra sidan bör även andra kurser, dvs sådana som är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade, kunna finansieras denna väg, via MDH, för att skapa trovärdighet för de forskningsområden och -ämnen man ämnar ansöka om och som man vill föra fram som prioriterade inom MDH (dvs. i princip åtminstone de sex prioriterade områdena); till sådana prioriterade områden bör därutöver räknas de forskarskolor som MDH åtagit sig att stödja och som man gått med i, och där det står klart uttalat att man på MDH ska arrangera någon kurs inom forskarskolans ram; sådana kurser ska/kan vara valbara även av andra, både inom och utanför MDH; I dagsläget skulle 100 tkr kunna vara sökbara ur den nuvarande potten för sådana kurser, dvs i princip två ytterligare kurser per läsår; 3) Av samma skäl som ovan, att man vill skapa trovärdighet för de områden man vill satsa på, bör ansvariga för varje enskild forskarutbildningskurs ha docent- eller Sign: 40 9 (16)

41 Bilaga 7.2 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: professorskompetens; den tidigare tendensen att en, flera eller rentav av de flesta som varit ansvariga för forskarutbildningskurser haft dispens från detta krav, skapar inte förtroende för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen vid MDH. Ärendets föredragning Ordförande föredrar ärendet. Underlag Bilaga 10.1 i kallelsen, Forskningsutskottets förslag till principer Delges Forskningsledare och forskningssamordnare/lokal studierektor för utbildning på forskarnivå vid samtliga akademier. Sign: (16)

42 Bilaga 7.3 Introduction to graduate education for new PhD students, 3p (4,5hp) Course leaders: Emma Nehrenheim & Thomas Nolte Schedule: 6 full days 09:15-16:00 during winter/spring of (13/11, 18/12, 15/1, 19/2, 19/3, 16/4). Full attendance is required for examination. The course also includes homework. Students: 18 (max) Language: English (unless all students speak Swedish) Location: MDH, Västerås Schedule and outline (preliminary) Day 1, November 13 th Introduction to graduate studies This day will focus on the course scope and on getting to know your new network of fellow PhD students at MDH. Prepare a 15 min presentation about yourself for this first meeting. Note: The presentation aims not to describe your research project, we want to know who you are and what you expect from your doctoral studies. Preliminary content: Course overview Student presentations Day 2, December 18 th Life as a graduate student This day is dedicated to regulations and rights as a PhD-student, e.g., the individual study plan and other plans that the studies are regulated by. Moreover, it will provide some hands on experience about research education at MDH. We will meet a former faculty dean, PhD student ombudsmen and will hear a few stories from PhD students and their journey through their doctoral studies. Preliminary content: MDH overview & PhD student SWOT Advice and support services for postgraduate research students (PhD student ombudsman/ PhD student council) Supervision stories The general and individual study plan The Student Handbook Day 3, January 15 th Presentation techniques and Role play We will talk about all different kinds of presentations that you will have to do 42

43 Bilaga 7.3 during your studies. For the second half of the day: During the years as a PhD student, many things can happen that might make you doubt that you will ever have a PhD Forum theatre and role play is a way of practicing the different scenarios and reflect upon the different roles that we have and meet during the studies. Preliminary content: Web presentation Poster presentation Prepare a 10 min research presentation Role play Day 4, February 19 th The thesis We focus on the thesis progress, how we work with the thesis within different research disciplines. Attention will be given to research method, and we will highlight the broad spectra of research conducted across the disciplines of the university. Homework will be to chose a thesis within your discipline and make a short presentation of the content (briefly), the thesis outline and point out the strengths and weaknesses of the thesis. Preliminary content: Research method The thesis, supervision and the thesis project What can the library do for a PhD student? Day 5, March 19 th A researcher is born There are a lot of different parameters that are taken into consideration when it comes to evaluating a researcher s career. Therefore, we will dedicate this day to the strategies that will help you to become a more qualified researcher, already under your Ph.D. studies. Topics of the day cover your CV, internationalization strategies, commercialization of research results, co-production with industry and how to apply for research financing. Preliminary content: Commercialization of research Research funding Publishing, networking etc. CV Day 6, April 16 th Grand finale We will attend a dissertation some time during the winter/spring. We will talk about dissertations in the different research areas of the university. Course evaluation will be conducted. 43

44 Bilaga 7.3 Note: Can be two days as we will spend half a day on the Discussions and Course evaluation (on this date) and one half day on attending a dissertation in the University. Is there any additional subject that you want us to include in the programme of the course? Please let us know as soon as possible. Preliminary content: Dissertation attendance (some time during the winter/spring) Dissertation discussions Course evaluation 44

45 Bilaga 7.4 Mall för doktorandkurs Kursnamn: Forskningsetik (Ethical Issues in Research) Omfattning (högskolepoäng): 7,5hp Start och slutdatum: Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne: Inget Examinator (Namn, mail, tel): Niclas Månsson, Lärare (Namn, mail, tel): Niclas Månsson, , och Lena Johansson Westholm, Värdakademi: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Forskarutbildningssamordnare: Thorsten Päplow Information om obligatorium: Seminarierna är examinerande Litteratur ALLEA (2011). The European Code of Conduct for Research Integrity. (20s.) Eriksson, S. & Helgesson, G. (2013). Publiceringsetik. Lund: Studentlitteratur. (190s.) Graf, C., Wager, E., Bowman, A., Fiack, S., Scott-Lichter, D. & Robinson, A. (2007). Best Practice Guidelines on Publication Ethics: a Publisher s Perspective. International Journal of Clinical Practice 66(152), (26s.) Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur. (176s.) Kalman, H. & Lövgren, V. (red.) (2012). Etiska dilemman. Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups. (159s.) Mayer, T. & Steneck, N. (red.) (2012). Promoting Research Integrity in a Global Environment. New Jersey: World Scientific. (102s.) Macrina, F. (2005). Scientific Integrity. Text and Cases in Responsible Conduct of Research. 3 rd ed. Washington, DC: ASM Press, (200s.) Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1: Stockholm. (131s.) Artiklar, kapitel eller övrigt undervisningsmaterial tillkommer med ca 100 sidor i enhetlighet med lärarens anvisningar. Summa: 1002s. 45

46 Bilaga 7.4 Innehållsbeskrivning (högst 500 ord): Syftet med kursen är att deltagarna ska utveckla en fördjupad kunskap om forskningsetiska principer och god forskningssed och därtill hörande samhälleliga aspekter på forskning och vetenskap. Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna a) identifiera och analysera vanligt förekommande forskningsetiska problem, b) visa god kunskap om gällande förordningar vad gäller forskningsetisk granskning och prövning samt gällande regelverk och normer om vetenskaplig redlighet, c) muntligt och i skrift redogöra och argumentera för etiskt välgrundade val i forskningsprocessen, d) reflektera över egna värderingar och hur dessa påverkar det egna förhållningssättet till sin forskning, e) uppvisa god förmåga att utifrån olika forskningsetiska och vetenskapliga normer och värderingar bedöma frågor om vetenskapens roll i samhället och om forskarens ansvar gentemot samhället. Kursen ges i form av föreläsningar och uppföljande seminarier/workshops av forskande lärare med lång erfarenhet av och hög kompetens inom området. Relevanta föreläsare från MDH eller andra lärosäten kan förekomma. Till seminarierna läser deltagarna i) introducerande nationell och internationell litteratur i forskningsetik i ett nutida och historiskt perspektiv, ii) litteratur som fokuserar vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används och iii) ett urval av forskningsartiklar och andra texter som fördjupar och problematiserar forskningsetiska frågeställningar, ansvar och vetenskapens roll i samhället. Kursen examineras genom obligatorisk närvaro och aktivt deltagande i seminarier (2.5hp) och en individuell inlämningsuppgift där deltagarna skriver en PM utifrån eget valt forskningsetiskt problem där problemet beskrivs i relation till det egna ämnet eller den egna avhandlingens kunskapsobjekt eller kunskapsområde och kursens litteratur (5hp). Betygsskalan omfattar betygsgraderna underkänd (u) och godkänd (g). Kursansvarig ansvarar för att deltagarnas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning och fortsatta utveckling. Mål Sätt kryss (X) vid mål som kursen kommer att uppfylla Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden: visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För doktorsexamen ska doktoranden: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 46

47 Bilaga 7.4 För doktorsexamen ska doktoranden: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden: _X visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, _X visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och _X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För doktorsexamen ska doktoranden: _X visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och X_ visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 47

48 Bilaga 7.5 Kurs i Multimodal analys för forskarstuderande, 7,5 hp Multimodal analysis Kurskod: Utbildningsnivå: Forskarnivå Forskarutbildning: Didaktik Utbildningsområde: Utbildningsvetenskap Huvudområde: Didaktik Värdakademi: UKK Giltig från: HT

49 Bilaga 7.5 Kursplan Syfte Kursen syftar till att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om multimodalitet som metodansats, i relation till sociala perspektiv på kommunikation och lärande. Lärandemål Efter genomförd kurs förväntas den studerande kunna: -visa förtrogenhet med teoretiska och metodologiska redskap för multimodal analys -Visa förmåga att utifrån ett kritiskt förhållningssätt och en egen definierad problemställning, använda centrala begrepp och resonemang från kursen för att problematisera, alternativt planera för metodansats inom, den egna avhandlingsstudien -visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i relation till metodansatsen i den egna avhandlingsstudien Innehåll Under kursen behandlas följande innehåll: -Teoretiska och metodologiska verktyg för multimodal analys -Nyckelfaktorer för multimodalitet -Multimodal data: visuella texter och videoinspelad interaktion -Multimodalitet och olika teoretiska perspektiv -Fallstudier utifrån multimodal metodansats Undervisning Föreläsningar och seminarier Särskild behörighet Genomgången forskarutbildning eller antagen till forskarutbildning med relevant huvudområde Examination INL1, 6 högskolepoäng, betyg Godkänd (G). Inlämningsuppgift. SEM1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Seminarier

50 Bilaga 7.5 Betyg Godkänd (G) Övriga föreskrifter Kursen innehåller moment med obligatorisk närvaro. 3 50

51 Bilaga 7.5 Kursbeskrivning Kursen syftar till att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om multimodalitet som metodansats, i relation till sociala perspektiv på kommunikation och lärande. Kursen bygger på att kursdeltagarna relaterar kursinnehållet till den egna avhandlingsstudien, där centrala begrepp och resonemang ges betydelse för design och/eller reflektion. Undervisningen bygger på seminarietraditionen, dvs. en blandning av föreläsningar, diskussioner i mindre grupper och i större grupper. Gästföreläsningar förekommer, liksom moment där de studerande ges tillfälle att särskilt diskutera den egna studien. Kursens examineras genom två moment: SEM1 som inkluderar närvaro och aktivt deltagande under kursens seminarier samt en muntlig presentation av INL1 för återkoppling av deltagare och kursledning. Uppgifter inför varje seminarium meddelas minst en vecka före aktuellt seminarium. INL1 som består av en individuell, skriftlig inlämningsuppgift där deltagaren ska skriva ett PM om ca 5 sidor utifrån eget valt problem i relation till den egna avhandlingsstudien. Kursledning och anmälan Examinator (Namn, mail, tel): Andreas Ryve, andreas.ryve@mdh.se, Kursansvarig lärare (Namn, mail, tel): Eva Insulander, eva.insulander@mdh.se; Anmälan görs till kursansvarig: Eva Insulander via e-post senast två veckor före kursstart eva.insulander@mdh.se Litteratur: Björkvall, A. (2009) Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Solna: Hallgren & Fallgren. Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: A multimodal social semiotic study. (Avhandling). Stockholm: Stockholm University. Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete [Multimodal texts in subject didactic work]. Stockholm: Natur och kultur. Jewitt, C. (2011) The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London and New York: Routledge Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande ett multimodalt perspektiv [Designs for learning a multimodal perspective]. Stockholm: Norstedts. Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. 4 51

52 Bilaga 7.5 Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (1996/2006). Reading images: The grammar of visual design, London & New York: Routledge. Leijon, M. & Lindstrand, F. (2012) Socialsemiotik och design för lärande. Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3-4), Van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London & New York: Routledge. West, T. (2007) Multi-layered Analysis of Teacher-student interactions: Concepts and perspectives guiding video analysis with Tattoo, The Analytic Transcription Tool. Pedagogies: An International Journal, 2, (3), ytterligare litteratur som väljs i samråd med handledare och kursledning. Schema Tid och plats Tillfälle 1. September 2016 Tillfälle 2. Oktober 2016 Tillfälle 3. November 2016 Moment Innehåll Litteratur Lärare Teoretiska och metodologiska verktyg för multimodal analys Nyckelfaktorer för multimodalitet Multimodal data: visuella texter och videoinspelad interaktion Multimodalitet och olika teoretiska perspektiv Centrala resonemang och begrepp Samhälleliga och teknologiska förändringar Språk och literacitet, visuell kommunikation, sociokulturell teori, designteori Jewitt (2011) Van Leeuwen (2005) Kress & van Leeuwen (2006) Jewitt (2011) Kress (2010) Danielsson & Selander (2014) Jewitt (2011) Björkvall (2009) Selander & Kress (2010) Leijon & Lindstrand (2012) Eva Insulander Andreas Ryve Eva Insulander Andreas Ryve Staffan Selander/alt. Tore West Eva Insulander Andreas Ryve Fredrik Lindstrand/alt. Anders Björkvall alt. Yvonne Eriksson 5 52

53 Bilaga 7.5 Tillfälle 4. December 2016 Tillfälle 5. Januari Fallstudier utifrån multimodal metodansats Multimodalitet i de studerandes avhandlingsprojekt Formella och informella lärmiljöer Presentation och diskussion av inlämningsuppgifter. Jewitt (2011) West (2007) Björklund Boistrup (2010) Egen vald litteratur Eva Insulander Andreas Ryve Lisa Björklund Boistrup/alt. Tore West Eva Insulander Andreas Ryve 6 53

54 Bilaga 7.6 SYLLABUS 1 (4) Academic research writing 7.5hp Course code: Subject: Graduate course in Education Valid from semester: Spring 2014 Level of education: Graduate and research level Advanced: Area of Education: Studies in Education Ratification date: Main field of study: None OBJECTIVES The purpose of this course is to provide participants with the opportunity to improve their skills in writing a research article and other academic texts. LEARNING OBJECTIVES Upon completion of the course the students should be able to: - Write a research article, review article, thesis chapter and other related academic research text, - Demonstrate understanding of the ways in which writers, texts and readers interact, - Make appropriate grammatical and lexical choices in their text, - Make appropriate choices about register and - Structure information effectively. - COURSE CONTENT The course is designed to cover techniques that can be applied to different types of academic writing including essays, reviews, research papers, grant proposals and thesis writing. The 54

55 Bilaga 7.6 participants will practice these techniques by drafting a research article with support from other class members and the instructor. 2 (4) TEACHING METHODS The course consists of two parts: The first part is a series of seminars in which participants analyze texts (their own and others), perform small writing tasks and take part in discussions about aspects of the texts. In the second part, the participants work individually with a partner and instructor on a text they themselves are writing. PREREQUISITES Graduate students and research students in advanced academic program. EXAMINATION INL1, 5,5 Credits, marks Pas (G) or (VG) SEM1, 2 credits Pass (G) WORK LOAD 1,5 credits correspond to 40 hours per week. The individual labor input i.e., per hour might vary depending on previous experiences or other circumstances. ADDITIONAL INFORMATION The course includes a session requiring mandatory attendance. ENVIRONMENTAL CONSIDERATION Environmental issues are taken into consideration. 55

56 Bilaga (4) LITERATURE The literature is preliminary until 15 working days prior to the first session of the course of the semester. Required: 1. Swales, J. M. and Feak, C. B. (2012) Academic Writing for Graduate Students. Third edition. Ann Arbor: University of Michigan Press (415 pages). 2. Day, R. and Castel, B. (2012) How to write and Publish a Scientific Paper. Seventh Edition. Cambridge University Press (293 pages). 3. Booth, W. et. al.,t (2008) The Craft of Research. Chicago: Chicago University Press (pages 313). 4. Publication Manual of the American Psychological Association (2001) Fifth Edition. Washington: APA (436 pages) 5. Bring published formal academic articles from your field. One of the articles should include an abstract subheading, figures, tables and references. Bring your articles to class so that we can gain an understanding of the writing conventions in your field. Elective: Hall, G. M, ed. (2008) How to Write a Paper. Fourth Edition. Malden, MA: Blackwell. (155 pages) Chicago Manual of Style (2005) Fifteenth Edition. University of Chicago Press Swales, J. M and Feak, C. B. (2000) English in Today s Research World: A Writing Guide. Michigan: University of Michigan. (293 pages). Michaelson HB. (1990) How to Write and Publish Engineering Papers and Reports. Third Edition. Phoenix: Oryx Press 56

57 Bilaga 7.7 Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle? Hur driva samverkansprojekt som både bidrar till ny kunskap och förnyelse i organisationer och kommuner? Hur bedriva forskning där forskare, praktiker och berörda kan delta och bidra på lika villkor i kunskapsutveckling och praktisk förnyelse? Målgrupp Kursen vänder sig till forskarstuderande, såväl som till dig som arbetar med förändring och verksamhetsutveckling i offentliga organisationer, företag eller civilsamhällets organisationer. Kursledning Kursansvariga är Pirjo Lahdenperä, UKK, pirjo.lahdenpera@mdh.se, Tel: och Erik Lindhult, IDT, erik.lindhult@mdh.se, Tel: Kursen genomförs i samarbete med SPARC (Swedish Participatory Action Research Community), nationell förening för deltagarbaserad aktionsforskning. Lars Holmstrand medverkar i kursledningen från SPARC. Syfte Kursen syftar till att den studerande ska nå djupare kunskap om deltagarbaserad forskning som en del av verksamhetens utveckling och dess vetenskapliga och forskningsetiska grunder. Genom en fältstudie eller projekt studeras förändring av verksamheten på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teoretisk grund och den praktik som utvecklas står i fokus. 57

58 Bilaga 7.7 Lärandemål Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna - Värdera lämpliga metoder för utveckling av sociala och kunskapsproducerande praktiker - Visa förståelse för deltagarbaserad forskning och dess forskningsetiska övervägande och vetenskapliga utförande - Planera, utföra, utvärdera och rapportera ett förändringsarbete på verksamhetsnivå efter vetenskapliga överväganden - Granska och beskriva praktiker inom verksamhetsområdet utifrån ett jämlikhets- och interkulturellt perspektiv Innehåll Kvalitativ forskning och vetenskapsteori Interaktiv forskning i teori och praktik Aktionsforskningens processer och kvalité Forskningsetik Jämlikhet och interkulturalitet Samproduktion mellan akademi och praktik Presentation av paper Undervisning Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro vid seminarier. Handledning av deltagarnas projektarbeten och studier ske samarbete mellan kursledning och SPARC. Examination Aktivt deltagande vid kurstillfällen. Skriftlig redovisning och presentation av en studie på en avslutande kurskonferens. Miljöaspekter Kursen tar hänsyn till och arbete för en god och hållbar miljö enligt högskolans betydande miljöaspekter samt verka för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Schema Tillfälle 1: måndagen den 20 januari 2014, , sal E207, Eskilstuna Introduktion: Vetenskapliga och praktiska utgångspunkter för deltagarbaserad forskning Aktionsforskning i teori och som process Planering av den egna studien/ projektet Tillfälle 2: måndagen den 17 februari 2014, , sal E207, Eskilstuna Exempel på aktionsforskning från olika verksamheter. Förändring och motstånd Ventilering och handledning av projektarbeten 58

59 Bilaga 7.7 Tillfälle 3: måndagen den 17 mars 2014, , sal E207, Eskilstuna Jämlikhet och interkulturalitet i samproducerande kunskapsprojekt Ventilering och handledning av projektarbeten Tillfälle 4: måndagen den 26 maj 2014, , sal E206, Eskilstuna Kurskonferens. Presentation av paper /projekt inklusive examination. Litteratur Action Research, Los Angeles: SAGE Publications. Coghlan, D. & Brannick, T. (2010) Doing Action Research in your Own Organization, 3 rd ed. London: Sage. Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T., red., Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press. Johansson, A. W. och Lindhult, E. (2008) Emancipation or Workability? Critical versus pragmatic scientific orientation in action research. Action Research, Vol. 6, No. 1. Mattsson, Matts (2004). Att forska i praktiken. Kunskapsföretaget i Uppsala AB: Läromedel & Utbildning.(s och kap 8). McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). Doing and Writing Action Research. London: Sage. Lahdenperä, Pirjo (red). (2011). Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald, Mälardalens högskola, Studies in Social Sciences, Forskningsrapport 2011:1. Lahdenperä, Pirjo (2000). From monocultural to intercultural educational research, in Intercultural Education, Vol. 11, No. 2, 2000, pp Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2006) Handbook of action research. Concise Paperback Edition. Participative Inquiry & Practice. London: Sage. Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2008) The SAGE Handbook of Action Research. London: Sage. Urval av kurslitteratur specifikt för varje deltagare görs i samråd med handledare och kursledning. Litteratur som underlag för kursinput tillkommer. 59

60 Bilaga 7.7 Referenslitteratur Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (2006) Action Research and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht: Shaker. Fals-Borda, O. & Rahman, M. (eds.) (1991) Action and Knowledge. Breaking the Monopoly with Participatory Action-Research. New York: The Apex Press. Foote Whyte, William (ed)( 1991). Participatory action research. London: Sage Publications. Holmer, J. & Starrin, B. (red)(1993) Deltagarbaserad forskning. Lund: Studentlitteratur. James, E. G(2007). Participatory Action Research for Educational Leadership. Using Data- Driven Decision Making to Improve Schools. Thousands Oaks: SAGE Publications. Jason, L. et.al. (2003) Participatory Community Research. Theories and Methods in Action. Washington: American Psychological Association. Kindon, S., Pain, R. & Kesby, M. (2010) Participatory Action Research Approaches and Methods. Connecting People, Participation and Place. London: Routledge. O Hanlon; Christine (2003). Educational inclusion as action research. Berkshire, England: Open University Press ( Mcintyre, A. (2007). Participatory Action Research. Thousands Oaks: SAGE Publications. McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). You and Your Action Research Project, 3 rd ed. London Routledge. Rönnerman, K. (red.) (2004) Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Somekh, B. (ed.)(2009) The SAGE Handbook of Educational Action Research. London: Sage. Svensson, L, et. al. (eds.) (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Taggart, R. (ed.)(1997). Participatory Action Research. International Contexts and Consequences. New York: State University of New York Press. Listan med rekommenderad litteratur och informationslänkar kommer att utvecklas i samverkan med deltagare. 60

61 Bilaga 8.1 Vetenskapligt skrivande med LaTeX 7,5 högskolepoäng Scientific writing with LaTeX Ämne: Tillämpad matematik Syfte Vetenskapligt skrivande ställer stora krav på inte bara skribentens ämneskunskaper, men även på att innehållet är strukturerat, konsekvent formaterat och väl korsrefererat. För vetenskaper med kvantitativa aspekter, om så bara vid statistisk analys av kvalitativa data, tillkommer behovet att presentera matematiska formler (vilka inte kan förutsättas vara typografiskt triviala). Dessa är samtliga krav som ordinära ordbehandlare är erkänt dåliga på att uppfylla. Inom de matematiska vetenskaperna (åtminstone matematik, matematisk statistik, samt stora delar av datavetenskap och fysik) är normen istället att använda sig av ett typsättningssystem som kallas LaTeX (ja, det stavas med tre stora och två små bokstäver på det viset). Inte bara har dess kodning av formler blivit de facto standard (används på Wikipedia och otaliga andra sajter med användargenererat material), det är även uppbyggt kring den klassiska idén att författaren i första hand skall uttrycka den logiska strukturen i sin text, medan det är upp till sättaren (programmet) att växla typsnitt och placera text på sidan så att denna struktur blir tydlig för läsaren. Hänvisningar till andra delar av en text uppdateras automatiskt när texten ändras (till exempel avsnitt flyttas eller ekvationer läggs till), så författaren kan göra strukturella ändringar utan att behöva detaljgranska alla hänvisningar. Kring LaTeX har det också vuxit upp en flora av verktyg för hantering av bibliografier, index och figurer. Att utan ledning orientera sig i detta är svårt, så en konkret kurs är av stor hjälp till studenter för att lära sig göra gott bruk av detta inom många vetenskaper oumbärliga verktyg. Det kan även vara värdefullt att bekanta sig med idén om ett ur akademisk miljö sprunget ekosystem av mindre program som samverkar för att uppnå ett mål (och vilket därför är öppet för att utveckla), i kontrast till det paradigm om ett monolitiskt stort program framtaget på kommersiell basis som ofta tillåts dominera utbildning ( datorkörkort och dylikt) på lägre utbildningsnivåer. 61

62 2 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1. Använda LaTeX vid skrivandet av en vetenskaplig text, exempelvis en rapport, artikel eller bok. 2. Redogöra för olika upplägg av en vetenskaplig text, samt resonera om deras för- och nackdelar. 3. Upprätta källhänvisningar enligt akademiskt gängse mönster, placera in standarder för detta i en historisk kontext och resonera kring detaljer i dessa standarder. 4. Tillämpa gängse typografi, för såväl svensk som engelsk vetenskaplig text. 5. Skapa enkla figurer i LaTeX samt i LaTeX-dokument inkludera figurer tillverkade externt. 6. Orientera sig i det mjukvaroekosystem där (La)TeX utgör centralpunkten samt utföra enklare konfigureringar av typsättningsstilar i detta system. Innehåll I kursen får du lära dig att använda typsättningssystemet LaTeX. Vi går igenom de grundläggande funktionerna för att styra layout och för att skapa tabeller, referenser, matematiska uttryck, grafik, egna makron, sakregister, samt användarvänliga pdf-dokument. Vi kommer också att gå igenom några paket som man kan bygga ut LaTeX med, exempelvis paket för språkinställningar och grafik. Vidare så behandlas allmänna frågor av relevans för vetenskapligt skrivande av hög typografisk kvalitet: Vanliga upplägg av och mönster i vetenskaplig text. Varför, och hur, skall man referera (till andra verk i litteraturen)? Korrekturläsning och korrekturtecken. Allmän typografi. Matematisk typografi. Publicering av forskningsdata. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och datorlaborationer. Examination Inlämningsuppgifter (INL1), förelagda uppgifter med bred täckning, 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Seminarium (SEM1), vanliga problem inom vetenskapligt skrivande, 1,0 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), 62

63 3 Projekt (PRO1), egenhändigt skriven text, 3,0 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyg Avser betyg på hel kurs. Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Litteratur Obligatorisk uppgift. Tobias Oetiker m.fl. The Not So Short Introduction to LaTeX2e. (online) American Mathematical Society. User s Guide for the amsmath Package (Version 2.0) Till Tantau. TikZ & PGF. (online) (Samt minst en bok om vetenskapligt skrivande. Val av sådan titel är en punkt som i skrivande stund diskuteras med personal från högskolebiblioteket.) 63

64 Bilaga 9.1 Doktorandenkät 2015 Antal respondenter: 241 Antal svar: 129 Svarsfrekvens: 53,53 % 64

65 Bakgrundsfakta respondenter Kön Antal svar Kvinna 59 (46%) Man 63 (49%) Vill ej ange 7 (5%) Summa 129 (100%) Ålder Antal svar år 26 (20%) år 50 (39%) år 38 (29%) Äldre än 50 år 15 (12%) Summa 129 (100%) 65

66 Härkomst Antal svar Sverige 77 (60%) Annat EU land 12 (9%) Utanför EU 40 (31%) Summa 129 (100%) Vilken är dina föräldrars högsta utbildningsnivå? (om föräldrarna har olika utbildningsnivåer, välj den Antal högsta utbildningsnivån) svar 19 Grundskola (15%) 28 Gymnasium (22%) 74 Universitet/högskola (57%) Forskarutbildning 7 (5%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) 66

67 Från vilket lärosäte har du tagit din behörighetsgivande Antal examen för studier på forskarnivå? svar 51 MDH (40%) 57 Annat svenskt lärosäte (44%) Annat lärosäte inom EU 9 (7%) 12 Annat lärosäte utanför EU (9%) Saknar examen men har förvärvat motsvarande kunskaper 0 (0%) 129 Summa (100%) Ansökan till forskarutbildning Vilket var ditt huvudsakliga motiv att söka till forskarutbildningen vid MDH? Antal svar 54 Eget ämnesintresse (42%) 36 Möjlighet till lärar-/forskarkarriär inom högskolan (28%) 21 Möjlighet till forskarkarriär utanför högskolan (16%) Annan yrkeskarriär 8 (6%) Undvika arbetslöshet 4 (3%) Annat, vänligen specificera i efterföljande fråga 6 (5%) 129 Summa (100%) 67

68 Hur gick det till då du sökte till utbildning på forskarnivå vid MDH? Jag hade ingen tidigare kontakt med forskargruppen utan sökte en utannonserad tjänst. Jag hade redan kontakt med forskargruppen och sökte en utannonserad tjänst. Jag var anställd vid MDH och min tjänst anpassades till att innefatta forskarutbildning. Annat, vänligen specificera i efterföljande fråga. Summa Antal svar 44 (34%) 44 (34%) 14 (11%) 27 (21%) 129 (100%) Påbörjade du din forskarutbildning innan du var formellt Antal antagen till utbildningen? svar 15 Ja, 1-4 veckor innan antagning (12%) 17 Ja, 5-12 veckor (1-3 månader) innan antagning (13%) Ja, veckor (4-6 månader) innan antagning 8 (6%) Ja, 25 veckor ( 6 månader) innan antagning 6 (5%) 70 Nej (54%) 13 Vet ej (10%) 129 Summa (100%) 68

69 Vad är du antagen till? Antal svar Doktorsexamen 100 (78%) Licentiatexamen 21 (16%) Senare del av forskarutbildningen (doktorsexamen) 8 (6%) Vet ej 0 (0%) Summa 129 (100%) Genomförande forskarutbildning Hur långt i din forskarutbildning har du kommit? Antal svar 0-25 % 26 (20%) % (50 % = licentiatexamen) 47 (36%) % 31 (24%) % (100 % = doktorsexamen) 23 (18%) Vet ej 2 (2%) Summa 129 (100%) 69

70 Hur är dina forskarstudier finansierade? DTJ - Anställning som doktorand (f.d. doktorandtjänst) vid ett universitet eller en högskola, oberoende av vem som finansierar anställningen. HTJ - Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/högskola (även utländskt lärosäte) som innebär att forskarutbildning kan bedrivas inom anställningen. Antal svar 62 (48%) 13 (10%) UBB - Utbildningsbidrag 0 (0%) FTG - Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver forskarutbildning inom anställningen. Till företag räknas aktiebolag (inklusive statliga bolag, banker, försäkringsbolag), handelsbolag, kommanditbolag samt enskild firma. Anställning inom högskolan som finansieras av företag redovisas inte här, utan under annan lämplig försörjningsform. 26 (20%) USL - Anställning som läkare med utrymme att bedriva forskarutbildning inom anställningen. 1 (1%) AUH - Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att forskarutbildning kan bedrivas inom anställningen. Exempelvis anställda vid myndigheter, kommuner och landsting eller fackförbund. Även yrkesverksamma lärare i grund- och gymnasieskolan som studerar inom forskarskolorna för lärare redovisas här. 7 (5%) STP - Stipendium (även utländska, men så kallade allowance från Sida är inte stipendium). 5 (4%) ÖVR - Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till forskarutbildning. Här redovisas även studiemedel. 5 (4%) 12 Vet ej (9%) 131 Summa (102%) Vilken är din anställningsgrad vid MDH? Antal svar Heltidsanställd, 100 % 71 (55%) Deltidsanställd, 50-99% 11 (9%) Deltidsanställd, 1-49% 3 (2%) 0 %, anställd hos annan arbetsgivare 37 (29%) Inget av ovan 7 (5%) Summa 129 (100%) 70

71 Vilken är din nuvarande studietakt enligt din individuella studieplan? Antal svar Heltidsstudier, 100 % 44 (34%) Deltidsstudier, 50-99% 67 (52%) Deltidsstudier, 1-49% 8 (6%) Studieuppehåll, 0 % 7 (5%) Vet ej 3 (2%) 129 Summa (100%) Av en normal arbetsvecka, uppskatta den genomsnittliga omfattningen du ägnar åt andra arbetsuppgifter än forskning i ditt/dina doktorandprojekt eller åt kurser som Antal ingår i din forskarutbildning. svar 100% 6 (5%) % (47%) % (33%) 20 0%, jag studerar på heltid (16%) 129 Summa (100%) 71

72 Har de andra arbetsuppgifterna, utöver forskarutbildningen, relevans för din utbildning på forskarnivå? Ja Nej, vänligen kommentera i efterföljande fråga Vet inte, vänligen kommentera i efterföljande fråga Summa Antal svar 76 (69%) 24 (22%) 10 (9%) 110 (100%) Kan du påverka vilken typ av arbetsuppgifter, än de som Antal ingår i din forskarutbildning, du ska utföra? svar 17 Ja, helt (15%) 77 Ja, delvis (70%) 10 Nej (9%) Vet ej 6 (5%) 110 Summa (100%) 72

73 Kan du påverka (önska eller avstå) de kurser du vill /förväntas undervisa på? Ja, helt Ja, delvis Nej Vet ej Summa Antal svar 33 (30%) 45 (41%) 11 (10%) 21 (19%) 110 (100%) Hur bedrivs dina forskarstudier? Antal svar Huvudsakligen individuellt 91 (71%) Huvudsakligen inom en forskargrupp 31 (24%) Annat, vänligen specificera i efterföljande fråga 7 (5%) Summa 129 (100%) 73

74 Påståenden om forskarutbildning När jag påbörjade mina forskarstudier vid MDH blev jag Antal väl omhändertagen. svar Inte alls 10 (8%) 31 Ganska väl (24%) 39 Väl (30%) 48 Helt (37%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) När jag började min utbildning på forskarnivå vid MDH fick Antal jag en bra introduktion och information från min akademi. svar 27 Inte alls (21%) 33 Ganska väl (26%) 43 Väl (33%) 25 Helt (19%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) 74

75 Jag får tillräckligt med administrativt stöd vid min akademi. Antal svar Inte alls 8 (6%) Ganska väl 24 (19%) Väl 52 (40%) Helt 43 (33%) Vet ej 2 (2%) 129 Summa (100%) Jag känner att jag tillhör rätt akademi i relation till mitt forskningsprojekt. Antal svar Inte alls 2 (2%) Ganska väl 15 (12%) Väl 30 (23%) Helt 77 (60%) Vet ej 5 (4%) 129 Summa (100%) 75

76 Jag tycker att MDH erbjuder bra lokaler och goda Antal förutsättningar för mina forskarstudier. svar Inte alls 2 (2%) 22 Ganska väl (17%) 46 Väl (36%) 53 Helt (41%) Vet ej 6 (5%) 129 Summa (100%) Jag har tillgång till dator/datautrustning och övrig nödvändig utrustning för att kunna bedriva mina Antal forskarstudier på ett tillfredsställande sätt. svar Inte alls 7 (5%) Ganska väl 5 (4%) 31 Väl (24%) 82 Helt (64%) Vet ej 4 (3%) 129 Summa (100%) 76

77 Jag är nöjd med min arbetsplats. Antal svar Inte alls 6 (5%) Ganska väl 19 (15%) Väl 40 (31%) Helt 60 (47%) Vet ej 4 (3%) Summa 129 (100%) Jag har goda förutsättningar att bedriva mina Antal forskarstudier på ett kvalificerat sätt. svar Inte alls 2 (2%) 24 Ganska väl (19%) 52 Väl (40%) 50 Helt (39%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) 77

78 Jag ges regelbundet möjlighet att delta på nationella konferenser. Antal svar Inte alls 5 (4%) Ganska väl 17 (13%) Väl 30 (23%) Helt 63 (49%) Vet ej 14 (11%) 129 Summa (100%) Jag ges regelbundet möjlighet att delta på internationella konferenser. Antal svar Inte alls 5 (4%) Ganska väl 13 (10%) Väl 31 (24%) Helt 67 (52%) Vet ej 13 (10%) 129 Summa (100%) 78

79 Jag ingår i en miljö med hög vetenskaplig kvalitet. Antal svar Inte alls 8 (6%) Ganska väl 20 (16%) Väl 47 (36%) Helt 52 (40%) Vet ej 2 (2%) Summa 129 (100%) Jag ingår i en miljö där jag kan diskutera mitt arbete. Antal svar Inte alls 9 (7%) Ganska väl 30 (23%) Väl 41 (32%) Helt 48 (37%) Vet ej 1 (1%) Summa 129 (100%) 79

80 Påståenden om forskarutbildning riktade till externfinansierade doktorander Jag, som anställd hos annan arbetsgivare, får tillräckligt Antal mycket tid till min forskarutbildning. svar Inte alls 9 (7%) 18 Ganska väl (14%) 14 Väl (11%) 18 Helt (14%) 64 Inte tillämpbar (50%) Vet ej 6 (5%) 129 Summa (100%) Jag, som anställd hos annan arbetsgivare, är styrd av min Antal arbetsgivare att bedriva viss forskning. svar 23 Inte alls (18%) 13 Ganska väl (10%) 13 Väl (10%) Helt 6 (5%) 67 Inte tillämpbar (52%) Vet ej 7 (5%) 129 Summa (100%) 80

81 Jag, som anställd hos annan arbetsgivare, är styrd av min Antal huvudhandledare att bedriva viss forskning. svar 22 Inte alls (17%) 12 Ganska väl (9%) 14 Väl (11%) Helt 7 (5%) 67 Inte tillämpbar (52%) Vet ej 7 (5%) 129 Summa (100%) Jag tycker det går bra att kombinera min anställning hos Antal annan arbetsgivare med mina forskarstudier vid MDH. svar Inte alls 9 (7%) 17 Ganska väl (13%) 16 Väl (12%) 15 Helt (12%) 62 Inte tillämpbar (48%) 10 Vet ej (8%) 129 Summa (100%) 81

82 Samproduktion MDH-anställda doktorander Jag, som anställd vid MDH, bedriver mina forskarstudier i nära samarbete med extern part (exempelvis privat företag, kommunal verksamhet, andra myndigheter, landsting eller ideella föreningar). Inte alls Ganska väl Väl Helt Inte tillämpbar Vet ej Summa Antal svar 19 (15%) 14 (11%) 14 (11%) 24 (19%) 46 (36%) 12 (9%) 129 (100%) Sammanfattande betyg Vilket sammanfattande betyg skulle du ge din Antal forskarutbildning så här långt? svar 28 Mycket bra (22%) 83 Bra (64%) 17 Dåligt (13%) Mycket dåligt 1 (1%) 129 Summa (100%) 82

83 Angående allmänvetenskapliga forskarutbildningskurser (etikkurs, metodkurs, teorikurs, vetenskapligt skrivande etc.), i vilken utsträckning håller du med följande påstående? Kvaliteten på kurserna var konsekvent hög Antal svar Inte alls 7 (5%) Ganska väl 28 (22%) Väl 63 (49%) Helt 14 (11%) Vet ej 17 (13%) Summa 129 (100%) Kurserna var relevanta Antal svar Kumulerat antal svar Inte alls 2 (2%) 2 Ganska väl 35 (27%) 37 Väl 55 (43%) 92 Helt 22 (17%) 114 Vet ej 15 (12%) 129 Summa 129 (100%)

84 Kurserna uppfyllde mina önskemål och förväntningar Antal svar Inte alls 5 (4%) Ganska väl 37 (29%) Väl 54 (42%) Helt 14 (11%) Vet ej 19 (15%) Summa 129 (100%) Angående projektspecifika forskarutbildningskurser, i vilken utsträckning håller du med följande påstående? Kvaliteten på kurserna var konsekvent hög Antal svar Inte alls 3 (2%) Ganska väl 23 (18%) Väl 56 (43%) Helt 12 (9%) Vet ej 35 (27%) Summa 129 (100%) 84

85 Kurserna var relevanta Antal svar Inte alls 3 (2%) Ganska väl 24 (19%) Väl 50 (39%) Helt 17 (13%) Vet ej 35 (27%) Summa 129 (100%) Kurserna uppfyllde mina önskemål och förväntningar Antal svar Inte alls 6 (5%) Ganska väl 24 (19%) Väl 52 (40%) Helt 12 (9%) Vet ej 35 (27%) Summa 129 (100%) 85

86 Forskarutbildningskurser Finns det tillräckligt stort utbud på forskarutbildningskurser vid MDH? Antal svar Ja 34 (26%) Nej 69 (53%) Vet ej 26 (20%) 129 Summa (100%) Får du information om övriga forskarutbildningskurser som ges vid MDH, utöver de som ges vid din akademi? Ja Ja, delvis Nej Summa Antal svar 17 (13%) 77 (60%) 35 (27%) 129 (100%) 86

87 Handledare /handledarskap Min huvudhandledare är: Antal svar Kvinna 44 (34%) Man 85 (66%) Summa 129 (100%) Min(a) handledare är: (handledare = tidigare s.k. bihandledare) Antal svar Kvinna/Kvinnor 21 (16%) Man/Män 69 (53%) Jag har både kvinnlig(a) och manlig(a) handledare 39 (30%) Summa 129 (100%) 87

88 Vem ger i praktiken mest handledning? (handledare = tidigare s.k. bihandledare) Antal svar Min huvudhandledare 64 (50%) Min(a) handledare 54 (42%) Annan person i forskargruppen 2 (2%) Annan person utanför forskargruppen 3 (2%) Vet ej 5 (4%) Summa 128 (100%) Påståenden kring handledning Jag får den handledning som finns preciserad i min Antal individuella studieplan. svar Inte alls 8 (6%) 29 Ganska väl (22%) 41 Väl (32%) 48 Helt (37%) Vet ej 3 (2%) 129 Summa (100%) 88

89 Jag får bra stöd av min huvudhandledare. Antal svar Inte alls 9 (7%) Ganska väl 25 (19%) Väl 32 (25%) Helt 62 (48%) Vet ej 1 (1%) Summa 129 (100%) Jag får bra stöd av min/mina handledare. Antal svar Inte alls 5 (4%) Ganska väl 24 (19%) Väl 43 (33%) Helt 55 (43%) Vet ej 2 (2%) Summa 129 (100%) 89

90 Jag anser att min huvudhandledare är kompetent i sin roll. Antal svar Inte alls 5 (4%) Ganska väl 15 (12%) Väl 32 (25%) Helt 75 (58%) Vet ej 2 (2%) 129 Summa (100%) Jag anser att min/mina handledare är kompetent/a i sin /a roll/er. Antal svar Inte alls 6 (5%) Ganska väl 16 (12%) Väl 42 (33%) Helt 63 (49%) Vet ej 2 (2%) 129 Summa (100%) 90

91 Rollfördelningen mellan min huvudhandledare och handledare är tydlig. Antal svar Inte alls 15 (12%) Ganska väl 32 (25%) Väl 44 (34%) Helt 32 (25%) Vet ej 6 (5%) 129 Summa (100%) Jag anser att min huvudhandledare är involverad i mina forskarstudier. Antal svar Inte alls 12 (9%) Ganska väl 27 (21%) Väl 35 (27%) Helt 54 (42%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) 91

92 Jag anser att min/mina handledare är involverad(e) i mina forskarstudier. Antal svar Inte alls 7 (5%) Ganska väl 29 (22%) Väl 46 (36%) Helt 44 (34%) Vet ej 3 (2%) 129 Summa (100%) Jag skulle rekommendera min huvudhandledare till blivande doktorander. Antal svar Inte alls 8 (6%) Ganska väl 17 (13%) Väl 31 (24%) Helt 65 (50%) Vet ej 8 (6%) 129 Summa (100%) 92

93 Jag skulle rekommendera min/mina handledare till blivande doktorander. Antal svar Inte alls 8 (6%) Ganska väl 12 (9%) Väl 42 (33%) Helt 60 (47%) Vet ej 7 (5%) 129 Summa (100%) Byte av handledare Har du någon gång bytt huvudhandledare eller handledare? (handledare = tidigare s.k. bihandledare) Antal svar Ja 50 (39%) Nej 72 (56%) Funderar på det 6 (5%) Vet ej 1 (1%) 129 Summa (100%) 93

94 Individuell studieplan (ISP) Vem har det huvudsakliga ansvaret för att fylla i din individuella studieplan och uppdatera innehållet i Antal densamma? svar 101 Jag själv (78%) 20 Min huvudhandledare (16%) Min handledare (= tidigare s.k. bihandledare) 3 (2%) En annan person 1 (1%) Vet ej 4 (3%) 129 Summa (100%) Använder/utgår du från din individuella studieplan i dina forskarstudier? Antal svar Ja 47 (36%) Delvis 57 (44%) Nej 21 (16%) Vet ej 4 (3%) 129 Summa (100%) 94

95 Använder/utgår du från din individuella studieplan vid handledning? Antal svar Ja 34 (26%) Delvis 51 (40%) Nej 37 (29%) Vet ej 7 (5%) 129 Summa (100%) Har du under det senaste året haft någon uppföljning av Antal din individuella studieplan? svar 89 Ja, och jag är nöjd med uppföljningen (69%) 17 Ja, men jag är inte nöjd med uppföljningen (13%) 15 Nej (12%) Inte tillämpbar 8 (6%) 129 Summa (100%) 95

96 Fungerar den individuella studieplanen som ett bra verktyg Antal vad gäller planeringen av din forskarutbildning? svar 27 Ja (21%) 66 Delvis (51%) 31 Nej (24%) Vet ej 5 (4%) 129 Summa (100%) Påståenden om arbetsmiljö. Det är ett bra socialt klimat mellan mig och Antal doktorandkollegor inom akademin. svar Inte alls 2 (2%) 14 Ganska väl (11%) 34 Väl (26%) 74 Helt (57%) Vet ej 5 (4%) 129 Summa (100%) 96

97 Det är ett bra socialt klimat mellan mig och övriga Antal forskarkollegor inom akademin. svar Inte alls 2 (2%) 18 Ganska väl (14%) 52 Väl (40%) 50 Helt (39%) Vet ej 7 (5%) 129 Summa (100%) Jag träffar regelbundet doktorander vid andra lärosäten Antal inom ämnesområdet. svar 51 Inte alls (40%) 33 Ganska väl (26%) 26 Väl (20%) 14 Helt (11%) Vet ej 5 (4%) 129 Summa (100%) 97

98 Jag träffar regelbundet doktorander från andra ämnen vid MDH. Antal svar Inte alls 50 (39%) Ganska väl 34 (26%) Väl 23 (18%) Helt 17 (13%) Vet ej 5 (4%) 129 Summa (100%) Jag är stressad av mina forskarstudier. Antal svar Inte alls 20 (16%) Ganska väl 40 (31%) Väl 34 (26%) Helt 32 (25%) Vet ej 3 (2%) Summa 129 (100%) 98

99 Jag känner att jag kan vända mig till min närmaste chef Antal angående min arbetssituation. svar Inte alls 8 (6%) 19 Ganska väl (15%) 38 Väl (29%) 48 Helt (37%) 16 Vet ej (12%) 129 Summa (100%) Jag känner till att det finns en doktorandombudsman vid MDH. Antal svar Inte alls 32 (25%) Ganska väl 19 (15%) Väl 24 (19%) Helt 38 (29%) Vet ej 16 (12%) 129 Summa (100%) 99

100 Jag känner till var jag kan hitta information om doktorandombudsmannens uppgifter. Inte alls Ganska väl Väl Helt Vet ej Summa Antal svar 46 (36%) 29 (22%) 17 (13%) 22 (17%) 15 (12%) 129 (100%) 100

101 Jag trivs med att vara verksam som doktorand vid MDH. Antal svar Inte alls 1 (1%) Ganska väl 23 (18%) Väl 40 (31%) Helt 62 (48%) Vet ej 3 (2%) 129 Summa (100%) Jag känner till var jag hittar de dokument som innehåller information om regler och riktlinjer för forskarutbildning vid Antal MDH. svar 17 Inte alls (13%) 31 Ganska väl (24%) 37 Väl (29%) 38 Helt (29%) Vet ej 6 (5%) 129 Summa (100%) Vårdnadshavare och forskarutbildning. Är du förälder eller vårdnadshavare till barn under 12 år? Antal svar Ja, i ett förhållande 41 (32%) Ja, som ensamstående 2 (2%) Nej 86 (67%) 129 Summa (100%) 101

102 102

103 Hur tycker du att det går att kombinera dina forskarstudier Antal och föräldraskap vid MDH? svar 19 Mycket bra (44%) 17 Ganska bra (40%) 6 Ganska dåligt (14%) Mycket dåligt 1 (2%) 43 Summa (100%) Finns det en förståelse för din privata situation i din närmaste omgivning (forskargrupp, avdelning, lärarlag eller motsvarande) vid exempelvis föräldraledighet, vård av Antal sjukt barn (VAB), egen sjukdom? svar 30 Ja (70%) 9 Ja, delvis (21%) Nej 0 (0%) Vet ej 4 (9%) 43 Summa (100%) 103

104 Diskriminering Hur anser du att MDH:s arbete mot diskriminering fungerar? Antal svar Bra 41 (32%) Bra i vissa avseenden 23 (18%) Dåligt 1 (1%) Känner inte till arbetet 64 (50%) 129 Summa (100%) Har du upplevt dig vara diskriminerad på MDH? Diskriminering är när högskolan på osakliga grunder behandlar en student eller sökande sämre än andra och detta missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning. (OBS! Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och behandlas i en efterföljande fråga) Antal svar Ja 2 (2%) 121 Nej (94%) Vill inte svara 6 (5%) 129 Summa (100%) 104

105 På vilken/vilka grund(er) har du upplevt dig bli diskriminerad? Antal svar Kön 0 (0%) Etnisk tillhörighet 1 (50%) Religion eller annan trosuppfattning 1 (50%) Könsidentitet/könsuttryck 0 (0%) Funktionsnedsättning 0 (0%) Sexuell läggning 0 (0%) Ålder 0 (0%) Summa 2 (100%) Vem utförde den diskriminerande handlingen? Antal svar Huvudhandledare/handledare 0 (0%) Annan personal 2 (100%) Okänd 0 (0%) Vill inte ange 0 (0%) Summa 2 (100%) 105

106 Trakasserier Har du upplevt dig vara trakasserad på MDH? Med trakasserier avses sådant uppträdande som kränker en anställds eller students värdighet och då behandlingen har samband med en av följande kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller Antal funktionsnedsättning. svar Ja 3 (2%) 124 Nej (96%) Vill inte svara 2 (2%) 129 Summa (100%) På vilken/vilka grund(er) har du upplevt dig bli trakasserad? Antal svar Kön 0 (0%) Etnisk tillhörighet 0 (0%) Religion eller annan trosuppfattning 3 (100%) Könsidentitet/könsuttryck 0 (0%) Funktionsnedsättning 0 (0%) Sexuell läggning 0 (0%) Ålder 0 (0%) Summa 3 (100%) 106

107 Vem utförde den trakasserande handlingen? Antal svar Annan student (inkluderar doktorander) 1 (33%) Lärare 0 (0%) Huvudhandledare/handledare 1 (33%) Annan personal 1 (33%) Okänd 1 (33%) Vill ej ange 0 (0%) Summa 4 (133%) Funktionsnedsättning Har du någon form av funktionsnedsättning? Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Antal svar Ja 3 (2%) 124 Nej (96%) Vill ej ange 2 (2%) 129 Summa (100%) 107

108 Vilken/vilka typ(er) av funktionsnedsättning? Antal svar Kumulerat antal svar Hörselnedsättning 2 (66,7%) 2 (66,7%) Synnedsättning 1 (33,3%) 3 (100,0%) Dyslexi eller annan form av lässvårigheter 0 (0,0%) 3 (100,0%) Rörelsehinder 0 (0,0%) 3 (100,0%) Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 0 (0,0%) 3 (100,0%) Allergi 0 (0,0%) 3 (100,0%) Annan, vänligen precisera i efterföljande fråga 0 (0,0%) 3 (100,0%) Vill ej ange 0 (0,0%) 3 (100,0%) Summa 3 (100,0%) 3 (100,0%) Om du är i behov av stödåtgärder/anpassningar hur upplever du att det stöd du får fungerar? Antal svar Mycket bra 0 (0%) Bra 0 (0%) Dåligt 0 (0%) Mycket dåligt 0 (0%) 3 Vet ej (100%) 3 Summa (100%) 108

109 Efter examen Vill du arbeta vid MDH efter din licentiatexamen/ doktorsexamen? Antal svar Definitivt 26 (20%) Förmodligen 67 (52%) Förmodligen inte 30 (23%) Definitivt inte 6 (5%) 129 Summa (100%) Vill du arbeta vid ett annat universitet/högskola efter din Antal licentiatexamen/ doktorsexamen? svar 17 Definitivt (13%) 59 Förmodligen (46%) 46 Förmodligen inte (36%) Definitivt inte 7 (5%) 129 Summa (100%) 109

110 Oroar du dig för att bli arbetslös efter forskarutbildningen? Antal svar Mycket 8 (6%) Ganska mycket 12 (9%) Ganska lite 44 (34%) Inte alls 65 (50%) 129 Summa (100%) Tillbakablick Om valet skulle ske nu skulle du då välja att påbörja Antal forskarutbildning (vid MDH eller annat lärosäte)? svar 56 Definitivt (43%) 50 Förmodligen (39%) 16 Förmodligen inte (12%) Definitivt inte 7 (5%) 129 Summa (100%) 110

111 Om du kunde börja om på forskarutbildningen Antal Kumulerat inom samma ämne skulle du då välja MDH? svar antal svar Definitivt 44 (34%) 34% Förmodligen 62 (48%) 82% Förmodligen inte 19 (15%) 97% Definitivt inte 4 (3%) 100% Summa 129 (100%) 100% 111

112 Bilaga (1) Begäran om revidering av utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan samt revidering av examensbeskrivningar för Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Mälardalens högskola har hos Universitetskanslerämbetet ansökt om utökat examenstillstånd för Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet teknik samt Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik. Intervju med den av UKÄ utsedda bedömargruppen för granskning av ansökan skedde den 19 mars och beslut om beviljade examenstillstånd erhölls den 16 juni. Med anledning av att examenstillstånden erhölls behöver både utbildningsplanen för programmet med inriktning mot gymnasieskolan samt examensbeskrivningarna för de två aktuella examina revideras. När det gäller utbildningsplanen så startar Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan med ämneskombinationen matematik/teknik höstterminen De revideringar som föreslås är alla med anledning av det utökade examenstillståndet. När det gäller examensbeskrivningarna för de aktuella examina, se lokala examensordningens bilaga 2.6.3, föreslår akademin att tillägget Teknik: Krav enligt de nationella reglerna. görs vid de delar i bilagan där aktuella undervisningsämnen anges. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker härmed om: att Fakultetsnämnden reviderar och fastställer utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan (GAM02) fr.o.m. höstterminen 2015 enligt bilaga, att Fakultetsnämnden reviderar och fastställer examensbeskrivning för Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt för Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med tillägg Teknik: Krav enligt de nationella reglerna. i aktuella delar. Förslaget till utbildningsplan samt examensbeskrivningar har tagits fram av utbildningsledare vid UKK Anna-Karin Fornberg, och är avstämt med programansvarig för Ämneslärarprogrammet Eva Sundgren samt programsamordnare för Ämneslärarprogrammet Louise Sund. Enligt uppdrag Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare vid UKK 112

113 Bilaga 11.2 GAM02 Ämneslärarprogrammet gymnasieskola 330 hp GAM02 Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the uppersecondary school 330 credits Fastställd Fastställd av Fakultetsnämnden Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer MDH /13 Utbildningsplanen giltig från Ansvarig fakultet Ansvarig institution Medverkande enhet(er) H14H15 Fakultetsnämnden Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Behörighet Ämneskombination: Engelska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Matematik/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Matematik/Teknik Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D, Fysik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4, Fysik 2 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Engelska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Matematik Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Svenska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Svenska/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Svenska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 c). Ämneskombination: Svenska/Samhällskunskap Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c). Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: 113

114 visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också: visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i kurser i ämnet engelska. Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. 114

115 Innehåll Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst högskolepoäng i två ämnen, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teknik För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till för utbildningen relevant verksamhet/skolform samt till relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter med eget ansvar under handledning Auskultation och observation i samband med verksamhet i skolans vardag Deltagande vid övningsskolans allmänna kompetensutveckling när tillfälle ges Ovanstående delar av den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till de lärandemål för VFU som är framskrivna i respektive kursplan. 115

116 Den längre och avslutande VFU-perioden knyter samman utbildningens alla delar och utmynnar i en praktisk yrkesteori. Samverkan med övningsskola I samband med studiestarten söker varje student sin övningsskoleplacering i en särskild databas VFUportalen. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare på sin övningsskola. Detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudierna. Fältstudierna innebär att studenten har kontinuerlig kontakt med övningsskolan i syfte att fördjupa förståelsen för, och kunskapen kring, yrkets frågor och komplexitet. Fältstudierna syftar även till att få teori och praktik att samverka. Genom den kontinuerliga kontakten med övningsskolan ges studenten möjlighet att tillsammans med handledare och övrig personal på övningsskolan utveckla en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. För utformning, innehåll och genomförande ansvarar övningsskolan tillsammans med studenten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med övningsskolans handledare, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras också genom den praktiska yrkesteorin. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen. Möjliga ämneskombinationer 300 hp: Svenska 120 hp/engelska 90 hp, Svenska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy), 15 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 2 Ämnesstudier ämne 2, 2x30 hp Engelska respektive Svenska som andraspråk Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 4 116

117 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 5 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Svenska som andraspråk, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Möjliga ämneskombinationer 300 hp: Matematik 120 hp/engelska 90 hp, Matematik 120 hp/teknik 90 hp Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy), 15 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik Årskurs 2 Ämnesstudier ämne 2, 2x30 hp Engelska respektive Teknik Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik Årskurs 4 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik Årskurs 5 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Engelska respektive Teknik varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår 117

118 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Möjliga ämneskombinationer 330 hp: Svenska 120 hp/samhällskunskap 120 hp Årskurs 1 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy), 15 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 2 Ämnesstudier ämne 2, 2x30 hp Samhällskunskap Årskurs 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 4 Utbildningsvetenskaplig kärna Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska Årskurs 5 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Samhällskunskap Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Årskurs 6 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Samhällskunskap varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt ovan. För student med undervisningsämne engelska rekommenderas eventuella utlandsstudier i aktuellt språkområde. 118

119 Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalitet, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. 119

120 Bilaga 12.1 Datum Ärende MDH / (4) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Malin Gunnarsson KVALITETSSTYRNING AV UTBILDNINGSUTBUDET Bakgrund Vid nämndens internat den oktober diskuterades hur nämnden kan stärka sin kvalitetsstyrning inför beslut om förändringar i högskolans utbildningsutbud. Nämnden framförde att man vill införa en tidig strategisk diskussion med akademins ledning för att vid dessa tillfällen dels ta ställning till om förutsättningar finns för att genomföra det akademin önskar, dels tydliggöra vilket underlag nämnden i så fall vill se inför beslut om ändrat utbildningsutbud. Vid sitt sammanträde uppdrog nämnden till utbildnings- och forskningssektionen att ta fram förslag på upplägg för sådana strategiska diskussioner. Denna promemoria är ett underlag för att fortsätta nämndens diskussion vid sammanträdet den 10 december. Utifrån den kan nämnden ge ytterligare medskick i fortsatt beredning av upplägg för strategiska kvalitetsdiskussioner, eller ta ställning i vissa delar redan vid decembermötet. Uppdraget till utbildnings- och forskningssektionen var att senast till första mötet 2016 återkomma med förslag på upplägg. Problemanalys Under internatet reste nämnden några frågeställningar med bäring på sin kvalitetsstyrande roll: hur kan nämnden ändra sitt arbetssätt för att fokusera mer på strategiska kvalitetsfrågor? Hur kan nämnden lyfta forskningsperspektiv i större utsträckning? Hur kan kollegiet involveras i att vara bärare av nämndens kvalitetsstyrande uppdrag? Nämnden uppdrag och arbetsformer regleras övergripande i högskolestyrelsens arbetsordning för MDH och mer ingående i rektors beslutade arbetsordning för fakultetsnämnden. Grunden för kvalitetskraven som nämnden har till uppdrag att omsätta finns angivna i högskolelag och högskoleförordning och nämnden kan i sin styrning välja att hålla sig nära styrningen så som den är uttryckt i lag och förordning eller, där dessa ger utrymme, komplettera styrningen med lokala föreskrifter, dvs lägga till ytterligare styrning. Genom att precisera på vilka grunder nämnden är beredd att fatta olika typer av beslut tydliggör nämnden sin kvalitetsstyrning. Det omfattar både vilket underlag nämnden vill se i en viss typ av ärenden och hur nämnden vill att ärenden bereds. Förutom tjänstemannaberedningen har nämnden en arbetsform med kollegialt valda utskott som har till uppgift att på uppdrag av nämnden bereda ärenden. 120

121 Vilken roll nämnden vill att utskotten ska ha preciseras dels i uppdraget från nämnden till utskotten, dels genom beslut i enskilda ärenden där nämnden kan peka på särskilda aspekter att få belysta av utskotten. I nämndens diskussioner om arbetssätt för kvalitetsstyrning bör med andra ord särskilt även utskottens beredande roll inkluderas, då det även innebär en bredare involvering av kollegiet. För att fokusera mer på strategiska kvalitetsfrågor i sitt arbetssätt framförde nämnden under internatet ett önskemål om att införa ett tidigt strategiskt samtal med akademichef men även ämnesföreträdare, avdelningschef, forskningsledare- och utbildningsledare nämndens i diskussionen. Det strategiska samtalet skulle fokusera på hur akademins önskningar om förändrat utbildningsutbud svarar mot efterfrågan hos arbetsgivare, studenter, hur det ligger i linje med forsknings- och utbildningsstrategin och om det finns en forskningsgrund och lärarresurser som kan bära upp utbildningsutbudet. Syftet med dessa diskussioner är att så tidigt som möjligt i arbetet med förändringar i utbildningsutbudet ta ställning till om det är en önskvärd förändring och vad som i så fall krävs som underlag för att besluta om de inrättanden som föreslås. På så vis skulle nämndens kvalitetsstyrning tydliggöras och fortsatta utvecklingsresurser enbart läggas på sådant som direkt inledningsvis bedöms kunna uppfylla kvalitetskraven. Dessa strategiska diskussioner fokuserar på kvalitetsgrunder för föreslaget utbildningsutbud och knyter an till rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget, där verksamhetsstrategiska frågor behandlas mellan rektor och akademichef i form av vilka examina högskolan bör erbjuda i sitt utbud. Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi, långsiktiga mål och rektors beslut om riktade uppdrag anger med andra ord vad högskolans verksamhet omfattar medan nämnden fokuserar på hur det genomförs med hög vetenskaplig kvalitet. 2 (4) Utifrån nämndens diskussion vid internatet föreslås följande form för strategiska samtal om förändrat utbildningsutbud: När akademin önskar förändra sitt utbildningsutbud genom att införa nya, eller i större utsträckning revidera befintliga, examina och program eller motsvarande på forskarutbildningsnivå så ska detta tidigt väckas för strategisk diskussion med nämnden. Dessa diskussioner föreslås ske mellan nämnden och: Akademichef, som har uppdraget att leda akademins verksamhet så att högskolans verksamhetsinriktning genomförs. Ämnesföreträdare, som har uppdraget att bära den vetenskapliga kvaliteten för ämnet i fråga. Skulle kunna vara mer än en ämnesföreträdare som berörs. Forskningsledare, som har uppdraget att leda utvecklingen av den forskningsinriktning som ska borga för att det finns en forskningsbas för det önskade utbildningsutbudet. Till den strategiska diskussionen föreslås akademin förbereda ett underlag till nämnden som behandlar: Studenternas efterfrågan av önskat utbildningsutbud. 121

122 Samhällsrelevansen för önskat utbildningsutbud, med fokus på arbetsmarknadens behov. På vilket sätt det önskade utbildningsutbudet bidrar till att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. I vilken utsträckning det finns lärarkompetens för önskad förändring, och om det inte finns, hur akademin planerar att åtgärda detta. Vilken forskningsmiljö som ska ansvara för forskningsbasen och på vilket sätt utbytet mellan forskning och utbildning är tänkt att omsättas. Hur det önskade utbildningsutbudet förhåller sig till akademins respektive högskolans utbildningsportfölj i övrigt, tex på vilket sätt det önskade utbildningsutbudet skulle komplettera befintligt utbud eller konkurrera med andra utbildningar vid högskolan. 3 (4) Detta är stora frågor men avsikten med den strategiska diskussionen är att de ska ha bearbetats av akademin inför diskussionen så att det går att resonera om behov och förutsättningar för kvalitet i ett eventuellt ändrat utbildningsutbud och samtidigt identifiera vilka luckor akademin särskilt borde fokusera på att fylla för att kunna upprätthålla kvalitet i det önskade utbudet. Det är alltså fråga om ett underlag för diskussion att antingen gå vidare och utveckla verksamhet utifrån, eller konstatera att det saknas förutsättningar inom vissa delar och akademin får utifrån det avgöra om man vill prioritera att åtgärda detta och sedan återkomma till nämnden för ny strategisk diskussion eller om man släpper sin idé. De tre första punkterna handlar om relevansen eller nyttan av föreslaget utbildningsutbud medan de tre sista mer har bäring på dess innehållsliga kvalitet och det är således där tyngdpunkten i nämndens diskussion föreslås ligga. Långsiktigt hållbara utbildningsprogram Det här arbetssättet skulle fånga upp en ökad kvalitetsstyrning av nya eller större revideringar av examina, program och motsvarande på forskarutbildningsnivå men inte revideringar av utbildningsplaner där den innehållsliga förändringen inte är så stor. Till antalet är dessa revideringar emellertid många. Vid utbildningsutskottets senaste sammanträde revideras 7 utbildningsplaner, ytterligare 6 önskas revideras till utskottets första möte nästa år, av högskolans totalt 56 utbildningsplaner (för några av dessa finns inriktningar vilket gör att högskolan har ca 60 program). Relaterat till det initiativ nämnden redan tagit om ökad kvalitetsstyrning av nytt eller omfattande förändrat befintligt utbildningsutbud bör nämnden även föra en diskussion om hur högskolans hela utbildningsutbud ska vara utformat för att vara långsiktigt hållbart. Det är framförallt utbildningsprogram inom teknikområdet som revideras närmast årligen och här behöver en diskussion föras om vilken förändringsmöjlighet som det behöver finnas utrymme för inom programmen och hur det ska kunna åstadkommas utan löpande revideringar av utbildningsplaner. Det finns flera delar i en sådan diskussion, bland annat bör man gå tillbaka till det 122

123 som tas upp inledningsvis i denna promemoria nämligen vad som idag regleras av nämnden att ingå i utbildningsplaner och kursplaner. I nuläget styr nämndens regler för kursplaner och utbildningsplaner mer än kraven i högskoleförordningen, vilket i sin tur kan vara begränsande för möjligheter till förändringar inom ramen för fastställd utbildningsplan. Om det är så behöver analyser mer men ett exempel är att dagens regler för utbildningsplaner ställer krav på att lista kurser läsårsvis och utifrån ämnesområden, vilket det inte finns krav på i högskoleförordningen. Där anges enbart att de kurser som ingår i ett program ska anges. Å andra sidan definierar högskoleförordningen en kurs som att den har en fastställd kursplan och vad en sådan minst ska innehålla. I nuläget ställer inte nämnden krav på fastställda kursplaner inför beslut om utbildningsplan, vilket betyder att hela innehållet enligt förordningens krav på en kurs inte alltid är känt för nämnden vid inrättande av ett program. Sammantaget är detta sådant som behöver beaktas i ett fortsatt arbete för långsiktigt hållbara utbildningsplaner. En grundfråga är givetvis hur högskolan upprätthåller överenskommelsen mellan högskolan och studenten genom det kontrakt som utbildningsplanen utgör, och samtidigt förmår ha ett utbildningsupplägg som medger innehållslig anpassning och utveckling under en programperiod. 4 (4) Utifrån ovanstående är beredningens rekommendation att nämnden vid sitt sammanträde Diskuterar förslaget till arbetssätt för strategisk kvalitetsstyrning i form av tidiga samtal med akademichef et al i tidigt skede vid önskan om förändrat utbildningsutbud. Diskuterar hur en långsiktig hållbarhet ska uppnås i högskolans samtliga utbildningsprogram. Diskutera på vilket sätt nämnden vill gå vidare för att genomföra det arbetssätt man kommer fram till. 123

124 Bilaga 13.1 Fakultetsnämnden Ärende 2015/0057 Besluts-PM Handläggare Hans Berggren 1 (14) PROMEMORIA Nytt program för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Fakultetsnämnden beställer en egen utvärdering av civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi MDH:s civilingenjörsprogram INDEK utvärderades inte 2013 eftersom programmet då var så nytt att inga studenter ännu hunnit skriva examensarbeten som kunde bedömas av UKÄ. Fakultetsnämnden beslutad dock att låts genomföra en egen utvärdering och att en extern granskare skulle anlitas. Granskningsrapporten bifogas i ärendet som bilaga 3. Granskaren sammanfattade sin bedömning så här (sid. 7): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig Rektor uppdrar till EST att tillsammans med IDT och UKK utreda INDEK I Verksamhetsmål Uppdrag och budget 2014 (sid.16) uppdrar rektor till EST att tillsammans med IDT och UKK fortsätta utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget skulle skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senast den 31 mars

125 Fakultetsnämnden följer upp utvärderingen under (14) Granskningsrapporten följdes upp av fakultetsnämnden vid nämndens möten från november 2013 till september 2014 då man i protokollet skriver att fokus främst bör ligga på att ta med sig kunskap från genomförd utvärdering in i planeringen av det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, som planeras att starta höstterminen 2016, snarare än att genomföra förändringar i befintligt program Akademi EST inkommer med en ansökan om ett nytt INDEK-program I januari 2015 inkommer EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att att inrätta ett nytt program (dnr 2015/0057) och att med anledning av det även revidera den befintliga examensbeskrivningen (dnr 2015/0068). Akademin inkom senare, i april, med en uppdaterad ansökan (se bilagor 7 och 12) Fakultetsnämnden inrättar ämnet industriell ekonomi och organisation Vid sitt möte den 19 februari 2015 inrättar fakultetsnämnden ämnet industriell ekonomi och organisation efter en ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i oktober 2014 (Se bilaga 4). Fakultetsnämndens beslutar låta externa granskare utvärdera förslaget Vid sitt sammanträde den 4 juni 2015 beslutade fakultetsnämnden att låta förslaget på examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonom gå vidare till extern granskning samt att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Vid samma möte behandlade fakultetsnämnden ärendet Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och beslutade i det ärendet - att låta akademins ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, - att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti 2015 och - att uppdra till granskarna att särskilt beakta och uttala sig om programmets progression samt proportionen mellan ämnena. Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av 125

126 ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. 3 (14) Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. De externa granskarnas synpunkter De externa granskarna fick sig tillskickat ett granskningsprotokoll som de fyllt i och lämnat efter sommaruppehållet (Granskarnas utlåtanden finns i bilagorna 8-10). Frågorna handlar huvudsakligen om förslag till programmet men även om examenskraven. Akademin EST har för nämnden kommentera granskarnas synpunkter (Se bilaga 11) 126

127 4 (14) Inledande kommentar om utgångspunkter för beredningens bedömning Ett program är en snittslad bana av kurser som i förväg prövats mot examenskraven. Den som följt ett program och klarat alla programkurser och som gjort eventuella val inom programmets ramar ska vara säker på att få ut motsvarande examen från MDH. Vid granskningen av det här föreslagna programmet kan man alltså tänka sig att det är en student som ansökt om att få ut en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi på grundval av dessa programkurser (enligt något av spåren inom programmet). Frågan man ställer sig är alltså: Uppfyller den som klarat dessa kurser examenskraven? - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet (industriell ekonomi), inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området - Kunskaper och förståelse - Färdighet och förmåga - Värderingsförmåga och förhållningssätt Att kurserna i programmet sammanlagt ska bedömas som tillräckligt villkor för att man uppfyller examenskraven är fundamentalt men en mer övergripande fråga är om detta program för civilingenjör i industriell ekonomi håller hög kvalitet eller inte? Är det ett bra program, det bästa MDH kan erbjuda inom området? VAD är det i så fall i förslaget som VI TYCKER är bra eller mindre bra och hur motiverar vi som kvalitetsbedömare vårt omdöme dvs VARFÖR vi tycker så. En uppfattning om vad det valda teknikområdet industriell ekonomi är för något och vad det är för kompetens som förväntas av en civilingenjör i industriell ekonomi är förstås grundläggande. Efter UKÄ:s utvärderingar av industriell ekonom utbildningar 2013 sammanfattade bedömargruppen sina erfarenheter av hela utvärderingsomgången. Denna del finns i ärendet om examen som bilaga 2 (sex sidor) och där talar man om vad som karaktäriserar en industriell ekonomi utbildning och vilka risker och brister man sett när man granskat och jämfört dessa 35 INDEK-utbildningar. Så här beskrivs kompetensen hos en industriell ekonom av UKÄ:s bedömargrupp (bilaga 2): förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. (UKÄ rpt) 127

128 och vidare 5 (14) En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi (UKÄ rpt) Och så här beskrivs utbildningens signum: Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. (UKÄ rpt) Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management...är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi.. Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. (UKÄ rpt sid.3) I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad 128

129 renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. (UKÄ rpt sid.2) 6 (14) Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. (bilaga 3 ExtGranskn2013 sid.2) 129

130 Beredningens analys av förslaget 7 (14) Utredarens uppfattning är att civilingenjör i industriell ekonomi i första hand är en ingenjör och en ingenjör med en väsentlig fördjupning antingen inom ett traditionellt teknikämne eller med en bred och gedigen generalistkompetens inom industriell ekonomi med en bas i ett traditionellt teknikämne. Här handlar det om tre föreslagna teknikämnen: Datavetenskap, Energiteknik och Produkt- och processutveckling. Det sista, till skillnad från de båda andra, är enligt utredaren inte ett traditionellt teknikämne utan är i allt väsentligt i sig ett tvärvetenskapligt teknikområde av just industriell ekonomi-karaktär. Men mer om det senare. Ett bra INDEK-program ska då med denna syn erbjuda, förutom ingenjörsmässiga baskunskaper, en väsentlig fördjupning med kurser på avancerad nivå inom något av dessa tre ämnen eller för den som så ökar en väsentlig fördjupning inom någon del av ämnet industriell ekonomi och organisation som ju för övrigt precis som de tre rena teknikämnena har en motsvarande forskningsinriktning på MDH. Det är angeläget att väsentliga fördjupningar erbjuds endast inom områden/ämnen där MDH bedriver forskning för att säkerställa ämneskompetenta och forskarutbildade lärare på avancerad nivå. I akademins ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi lyftes detta fram som särskilt viktigt (sid148/sid1 i ansökan om an inrätta ämnet). I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (Extern granskarae, bilaga 4 sid.4) Vad gäller underlaget som legat till grund för utredarens bedömningar i det följande så har varit den kurslista som presenterats i bilaga (7) som akademin i sin programansökan från april hänvisade till (på sid. 9 avsnittet 2.3 Kurser inom programmet som leder till examen och uppfyllande av examensmålen) samt den utbildningsplan som ingick i ansökan. Båda dessa dokument bifogas detta ärende (Bilaga 7 och 12). De kurser som där presenterades är inte alla ännu utvecklade utan endast angivna med kursnamn, fördjupningsnivå och en syftesbeskrivning för det tänkta innehållet. Totalt handlar det om ett 30-tal kurser eller över 200 hp som förslås nyutvecklas. Innan fullständig information om kursernas lärandemål är det omöjligt att göra någon mer kvalificerad bedömning av om samtliga dessa kurser tillsammans uppfyller alla examensmål i den nationella examensbeskrivningen. Däremot är det fullt möjligt att göra en mer översiktlig bedömning av sammansättningen av olika ämnen och deras omfattning och fördjupningsnivåer relaterat till den aktuella examen och att inleda en diskussion för att kritiskt granska förslaget utifrån frågor som Finns det en tillräcklig teknikgrund inom respektive spår för att man ska kunna sägas vara ingenjör? Och finns det tillräckligt med kurser för att i examensordningens termer kunna tala om en väsentlig fördjupning inom något av de tre 130

131 teknikämnena eller inom någon del av industriell ekonomi som motiverar en examen på avancerad nivå, en civilingenjörsexamen? 8 (14) I detta syfte har utredare utifrån de angivna kursnamnen i kombination med syftesbeskrivningarna av kurserna grupperat dem i ämnen enligt eget huvud. Där befintliga kurser angetts med kurskod i ansökahar givetvis dessa kurser ämnestillhörighet inte ändrats. Resultatet framgår av bilaga 13 och ligger till grund för kommentarerna i det följande. Kommentarer till förslaget 1. Teknikinnehållet programmet En första kommentar är att en student som läst de nu föreslagna programmets kurser inte uppfyller dagens lokala examenskrav på 90 hp i teknikämnet, utom möjligen IKT-spåret. Det är anmärkningsvärt eftersom hela detta ärende började med en extern granskning 2013 där granskaren konstaterade: Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning (bilaga 1 sid. 5) Om de ändå skulle uppfylla de nationella kraven är som sagt inte möjligt att avgöra på det underlag som finns om kurserna i nuläget men kan naturligtvis inte heller uteslutas. Med teknikinnehåll menar utredaren här de rena, traditionella teknikkurserna i de valda teknikområdena, sådana som ingår i motsvarande kandidat-, högskoleingenjörs- eller civilingenjörsprogram. Att det finns ett teknikinnehåll i någon mening även i kurser i ämnet industriell ekonomi och organisation ifrågasätts inte här men detta återkommer vi till senare. Utredarens mening är att det i förslaget inte finns tillräckligt med teknikinnehåll för att kunna försvara ingenjörsexamen. Det finns två typer av ingenjörsexamina, högskoleingenjör och civilingenjör. När det gäller energiteknik så har högskoleingenjörsexamen (180 hp) i energiteknik ett lokalt examenskrav på minst 85 hp exklusive examensarbete på ytterligare 15 hp. Tittar man på dagens utbildningsprogram för högskoleingenjörer i energiteknik så läser man enligt utbildningsplanen 112,5 hp i ämnet energiteknik exklusive examensarbete 15 hp. Dagens civilingenjör i energisystem har ett lokalt examenskrav på minst 150 hp i ämnet energiteknik varav 30 på avancerad nivå exklusive ett examensarbete på 30 hp på avancerad nivå. 131

132 I förslaget till civilingenjörsprogram i INDEK föreslås, om man summerar ihop kurserna såsom utredaren gjort i bilaga 9, 75 hp. Av dessa menar utredaren, att två är kurser i industriell ekonomi och organisation som bygger på kunskaper i energiteknik men inte själva är teknikkurser (grupperade som fördjupning I, i bilagan 9). Återstår 60 hp vilket inte kan bedömas tillräckligt för att vara ingenjör och ännu mindre till att ge en väsentlig fördjupning inom ämnet. Frågan kan ställas om 60 hp rena teknikpoäng i energiteknik ens är tillräckligt som bas för en efterföljande fördjupning i industriell ekonomi med grund i energiteknik, 9 (14) Tittar vi på Datavetenskap så finns där 90 hp vilket är i nivå med en genomsnittlig högskoleingenjör vid MDH. MDH har ingen högskoleingenjörsexamen i just datavetenskap men en teknisk kandidatexamen som kräver minst 75 hp exklusive examensarbetet på 15 hp och i utbildningsprogrammet läser man enligt utbildningsplanen 142,4 hp i ämnet Datavetenskap förutom examensarbetet. Högskoleingenjören i nätverksteknik läser 145 hp datavetenskap. En annan fråga är varför man valt dessa kurser för IKT-spåret och inte kurser som idag finns på ingenjörsprogrammet för nätverksteknik. Är inte det kanske mer relevanta för en indek-ingenjör? På vilka grunder har detta urval gjorts. Produkt- och processutveckling slutligen, har utredaren summerat till 82,5 hp vilket också i sig kan bedömas vara i nivå med en högskoleingenjör. Man kan jämföra det med 97,5 hp i ämnet för högskoleingenjörsprogrammet i Innovation, produktion och logistik eller 165 hp för civilingenjörsprogrammet i Produktion och produktdesign Om man betraktar kurserna namn och syften så är det dock utredarens uppfattning att dessa kurser snarast är att betrakta som just kurser i industriell ekonomi såsom begreppet industriell ekonomi beskrivits av både UKÄ:s bedömargrupp (se tidigare citat ovan) och av MDH:s externa granskare. Så här skriver Mats Engwall i sin granskningsrapport från 2013 om huvudområdet (=ämnet) industriell ekonomi (och organisation): Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi och managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. (Bilaga 3 sid.2) Och akademin skriver i sin ansökan om att inrätta ämnet att Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan 132

133 utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). 10 (14) Om så är fallet skulle man kunna ställa frågan om det överhuvudtaget är klokt att ha med HP-spåret i INDEK med tanke på risk för internkonkurrens med ovan nämnda högskoleingenjörs och civilingenjörsprogram. Annars finns det andra mer rena teknikämneskurser på dessa program och man kan fråga varför inte dessa valts att ingå i indekprogrammet för att stärka det ingenjörsmässiga innehållet Avlutande citat angående teknikinnehållet i INDEK-program: Kommentar från en av granskarna: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Och så här säger en av granskarna(bilaga 3 sid.5) Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. 2. Industriell ekonomi och organisation Omfattningen av kurser är här som lägst 112,5 och som högst 142,5 hp. Det är i sig tillräckligt för en väsentlig fördjupning inom ämnet industriell ekonomi och organisation. Dessutom finns ytterligare kurser som har karaktär av industriell ekonomi men med närmare koppling till just energiteknik. Och enligt utredaren så är samtliga kurser i produkt- och processutveckling (HP och MP-spåren) närmast att betrakta som kurser i industriell ekonomi. Frågan är snarare om ingenjörs/teknikdelen räcker till. 133

134 11 (14) Så här skriver UKÄ:s bedömargrupp i sin rapport (Bilaga 2 sid.3) Vissa lärosäten har reducerat antalet teknik- och teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörs- och teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. 3. Matematikkurserna Måste alla spår läsa samma matematikkurser. Skulle inte IKT och MDspåren som läser datavetenskap ha större nytta av en kurs i Diskret matematik än flerdimensionell analys? 4. Fysikkurserna Är de föreslagna fysikkurserna nyttiga oavsett teknikinriktning. Skulle inte MP-spåret har större nytta av en kurs i mekanik än i termodynamik? Och vad är nyttan med termodynamik för någon som fokuserat på datavetenskap. 5. Valfrihet Var finns valfriheten i programmet. Om en student vill läsa språk, ekonomi eller resa utomlands och läsa något som intresserar och breddar? Här finns inget utrymme för det. 6. Examensarbetet I dagens examenskrav ska examensarbetet göras i industriell ekonomi. Enligt förslaget kan det göras antingen i ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom den valda teknikinriktningen dvs något av ämnena datavetenskap, energiteknik, eller produkt- och processutveckling. Kommentar från en av granskarna: Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (bilaga 3 sid.4) och vidare Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning (bilaga 3 sid.4) 134

135 Med tanke på omfattningen av kurser i de tre teknikämnena och utan fördjupningar så bör ett examensarbete inom dessa ämnen vara uteslutet på MDH. Däremot ska naturligtvis ett examensarbete i industriell ekonomi och organisation vara relaterat till det teknikämne som studenten valt att ha som grund. 12 (14) Har inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättats just för att samla kärnan i en tvärkompetens som omfattar både ekonomi och ett smalare teknikområde men som också integrera dessa mer renodlat ämnesmässiga kompetenser till något ytterligare (Se bilaga 4). Och är det inte denna integrerade kunskap som studenten i sitt examensarbete ska visa att hon eller han behärskar. Skulle en MDH-student kunna göra ett examensarbete på avancerad nivå i det valda teknikämnet? På grundläggande nivå? 135

136 13 (14) Beredningens sammanfattning Underlaget är ännu för oklart för att en ordentlig beredning ska kunna göras och det viktiga inför ett beslut är att få ett underlag som möjliggör en mer detaljerad granskning avseende framförallt uppfyllelsen av examensmål och möjligheterna till fördjupning. Därför är det angeläget att få in det underlag som krävs i god tid innan nämnden fattar beslut så att en bra beredning hinner genomföras. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att inför ett kommande beslut i ärendet begära in följande underlag: - en examensmatris där det ska framgå vilka kurser som ska ingå i programmet och där det för varje kurs framgår kursnamn, högskolepoäng, ämne, fördjupningsnivå (SUHF), kursens lärandemål och examination. För inrättade kurser anges även kurskod och kurser som ska utveckla markeras med Nya. - Ett dokument som ytterligare klargör progressionen i utbildningen och speciellt hur förkunskapskrav till de olika kurserna reglerar hur de olika kurserna hänger ihop. Där en kurs förutsätter andra kurser så ska det alltså visas här, helst grafiskt. - En kort redogörelse för hur förslaget förankrats bland alla inblandade parter på EST, IDT och UKK, från den ursprungliga ansökan i januari 2015 och framåt och hur akademierna ska samarbeta kring kurs- och programutveckling närmaste året. -En bedömning av risken för internkonkurrens för HP-spåret med motsvarande ingenjörsprogram 136

137 Bilagor till detta PM 14 (14) Obs! bilagenumreringen. Bilagorna 2-6 finns i ärendet om INDEK-examen Bilaga 2: Rapport från UKÄ:s bedömargrupp 2013 om INDEK-program Bilaga 3 : FN:s externa granskning av INDEK granskningsrapport Bilaga 4: FN:s beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation 2015 Bilaga 5 : Akademins reviderade förslag Bilaga 6.1-2: Grafiska presentationer av examenskrav Bilaga 7: Programansökan INDEK_uppdaterad_ Bilagor 8-10: De tre externa granskarnas synpunkter Bilaga 11: EST:s svar på granskarnas synpunkter Bilaga 12: Examensmål och programmets kurser bilaga till akademins ansökan Bilaga 13: CivingProgrammet INDEK Kurser 137

138 Bilaga 13.7 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (49) Handläggare Lucia Crevani Anette Hallin Eva Thorin Fakultetsnämnden Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start 2017 Programnamn: Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Programnamn på engelska: Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Omfattning: 300 HP Civilingenjörsexamen (300HP) Industriell ekonomi 1. Bakgrund 1.1 Det nuvarande programmet Denna ansökan rör inrättandet av ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi med start Detta föreslås ersätta det nuvarande civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi, vilket successivt bör tas bort efter det att det nya programmet trätt i kraft. Det nuvarande programmet i Industriell ekonomi har drivits sedan 2010 och har haft en teknikinriktning: energimarknader. Programmet ges av Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i samarbete mellan dess två avdelningar, Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap och Avdelningen för energi, bygg och miljö. För de delar av programmet som har med industriell management att göra utgörs forskningsbasen av forskningsmiljön Industriell ekonomi och organisation, medan forskningsmiljön Framtidens energi utgör forskningsbasen för de delar som har med energisystem att göra. Programmet har haft ett bra söktryck och har sedan 2013 visat ett antal förstahandssökande som överträffar rekryteringsmålet som hade satts till 30 studenter (se figur 1). Detta speglar situationen i landet, där Industriell ekonomi generellt sett karakteriseras av ett högt söktryck det är det mest populära civilingenjörsprogrammet i Sverige. Även på MDH har Industriell ekonomi haft ett bra söktryck i jämförelse med andra civilingenjörsprogram, se diagram nedan i figur

139 50 2 (49) Civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi (rek. mål) 2014 Civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi Figur 1 Diagram som visar trenden för förstahandssökande jämfört med rekryteringsmålet. Figur 2 hämtad från Çürüklüs (2013) översyn av MDHs utbildningar 1. Jämförelse mellan Industriell ekonomi och median för alla civilingenjörsutbildningar (inkl. Industriell ekonomi). 1 Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO. 139

140 1.2 Behovet av ett nytt program Även om det nuvarande programmet är populärt bland studenterna finns det flera anledningar till att inrätta ett nytt program. 3 (49) För att kunna behålla legitimitet inom teknikområdet Industriell ekonomi är en expansion av antal teknikbaser nödvändig. I den utvärdering som professor Mats Engwall, KTH, gjorde av programmet under 2013 på förfrågan av MDH 2 uttrycktes kritik mot att profilen för utbildningen (energimarknader) är alltför snäv och inte anpassad till den vedertagna profilen för Industriell ekonomi i Sverige. Denna iakttagelse överensstämde med den möjliga utveckling av nuvarande program som redan diskuterats med representanter för EST och IDT under våren 2013 och som utgick från Çürüklüs (2013) översyn 3. I dessa diskussioner var akademiernas representanter överens om att programmet bör få en bredare profil med stark förankring i MDH:s prioriterade forskningsområden. Även om det nuvarande programmet inte har ingått i UKÄ:s utvärdering (den första kullen studenter kommer att ha tagit sin examen först 2015), så motiverar dessutom en genomläsning av UKÄ:s utvärdering av landets teknikutbildningar, och i synnerhet av utbildningarna i Industriell ekonomi, behovet av ett nytt program. UKÄ lyfter bland annat fram behovet av att ett civilingenjörsprogram utformas så att studenterna når examensmålen som har med hållbar utveckling, etik och samhälleliga konsekvenser att göra, vilket det föreslagna programmet tagit hänsyn till. Ett ökat intag och en breddning av teknikbasen i programmet är också av intresse för regionen då det finns ett stort behov av personer som kan röra sig mellan olika tekniska specialiseringar och management, inom privat såväl som offentlig sektor. Representanter från arbetsgruppen för utveckling av det nya programmet har träffat representanter från näringslivet och från offentlig sektor vilka bekräftar att det finns ett stort behov av personer med en Industriell ekonomi-profil; ett behov som dessutom förutspås öka i takt med att villkoren för företagande, organisering och verksamhetsledning förändras. Exempelvis beskrivs hur de organisatoriska mellanrummen mellan olika enheter i organisationer kommer att bli allt viktigare framöver, vilket innebär att fler personer behöver ha förståelse för både teknik och management. Andra exempel på samhälleliga och organisatoriska förändringar som anses leda till ett ökat behov av personer med de kompetenser som en utbildning i Industriell ekonomi ger är att allt fler verksamheter idag tjänstifieras ; att förändringsarbete allt oftare involverar både tekniska och organisatoriska dimensioner; och att samhällsansvar blir en allt viktigare fråga för olika typer av organisationer. 2 Se dnr MDH /13 3 Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO. 140

141 Dialogen med regionens aktörer fortsätter och samarbetet med dessa kommer att vara en viktig del av programmet för att få till stånd olika former av samproduktion, vilket även passar bra med ämnets industrinära karaktär. Den erfarenhet som redan existerande utbildningar inom ekonomi och inom teknik har från olika samverkans- och samproduktionsprojekt kommer också att komma till nytta i detta utvecklingsarbete. 4 (49) I samband med ansökan om ett nytt program har också inrättats ett nytt grundutbildningsämne, industriell ekonomi och organisation. 4 Programmet Industriell ekonomi består dock av en integration av ämnet industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap. Mot bakgrund i de utvärderingar som gjorts av det nuvarande programmet och de diskussioner som förts om detta initierades under hösten 2013 ett projekt med syfte att ta fram ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi. Arbetet leddes av Lucia Crevani (EST) fram till augusti 2014 då Anette Hallin (EST) ersatte Crevani pga dennas föräldraledighet. I projektet har även Rikard Lindell (IDT) som ersattes av Baran Çürüklü under vt 2014, Christer Nygren (IDT), Linus Carlsson (UKK), och under 2014, Antti Salonen (IDT), Eva Thorin (EST) ingått. Under delar av arbetet har även Eva Maaninen-Olsson (EST), Hans Eriksson (UKK), Angelina Sundström (EST) och Lennart Haglund (EST) varit involverade, liksom ett stort antal lärare som engagerats vid specifika tillfällen kring specifika frågor. Programmets upplägg har även diskuterats med grundutbildningsutskottets medlem Anette Strömberg (IDT). Arbetet har således haft en bred förankring hos de tre akademierna och formats i samarbete mellan representanterna. Utöver kontakter med företrädare för näringsliv och offentlig sektor i regionen har flera möten genomförts med studenter på det nuvarande programmet. 2. Det nya programmet 2.1 Programmets vision och syfte I samhället finns idag ett stort behov av kompetenta, kreativa och ansvarsfulla personer som kan hantera en komplex verklighet i ständig förändring och som kan omfamna och hantera både tekniska aspekter och management/organisatoriska aspekter. Detta behov uttrycker sig på olika sätt i olika situationer, till exempel när man behöver leda/koordinera tekniska specialister; när man behöver koordinera/leda och projektleda teknisk utveckling; när man behöver teknik för att utveckla en verksamhet; när man arbetar i en organisation som är teknikintensiv; när man arbetar i en organisation som behöver utvärdera/interagera med tekniska organisationer, osv. 4 I resten av denna programansökan åsyftas industriell ekonomi när det skrivs med inledande kapitäl och i kursiv stil (industriell ekonomi och organisation), medan själva programmet åsyftas när orden skrivs med inledande versal och i icke-kursivt typsnitt (Industriell ekonomi). 141

142 Det finns således idag ett allt växande antal positioner i vilka en kombination av bra förståelse för teknik behöver kompletteras med kapacitet att hantera ekonomiska, organisatoriska, och samhälleliga aspekter. Ingen av dessa aspekter är statiska, vilket dessutom kräver förmågan att hantera komplexitet och förändring. Detta gäller i både privat och offentlig sektor. Detta innebär framtidens organisationer behöver gränsöverskridande människor som kompletterar specialister inom teknik och ekonomi. Dessa behöver kunna hantera motstridiga perspektiv och lyfta blicken till att formulera och lösa problem ur ett systemperspektiv. Utifrån detta har följande vision för vilken slags studenter det föreslagna programmet ska utbilda formulerats: 5 (49) - förnyelseagenter: personer som kan identifiera behov av, initiera, organisera, utföra och följa upp förändring (i termer av innovation, teknisk utveckling, entreprenöriella processer, organisatorisk förändring, osv) - gränsöverskridande förnyelseagenter: personer som kan röra sig mellan praktik och teori, teknik och management, teknik och ekonomi, olika logiker i olika sektorer, olika kulturella kontexter, osv. - ansvariga gränsöverskridande förnyelseagenter: personer som har ett reflekterat och medvetet förhållningssätt till miljö- och sociala frågor och som kan förstå och relatera till den samhälleliga kontexten och sin egen roll i den. Visionen att studenterna under utbildningen ska utvecklas till att bli ansvariga gränsöverskridande förnyelseagenter ligger också väl i linje med de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen, där de mål som rör kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga rör sådant studenten behöver kunna för att vara en gränsöverskridande förnyelseagent, medan de mål som rör värderingsförmåga och förhållningssätt beskriver de förmågor studenten behöver ha för att ta ansvar. Syftet med civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Sådan kompetens är till nytta inte bara för personer som avancerar till ledande positioner i stora organisationer inom privat och offentlig sektor, utan också för personer som blir entreprenörer, arbetar på mindre organisationer eller utför uppgifter där gränsöverskridande färdigheter är centrala. För att uppnå denna vision så fokuserar programmet på färdigheter såsom problem/möjlighetsformulering, lösningsskapandet/formgivning, perspektivväxling, kritiskt tänkande, reflektion kring relationer av olika slag och kring ömsesidig påverkan mellan olika aspekter som t.ex. mellan teknik och sociala processer. De studenter som ska utbildas är sådana som inte bara kan lösa problem och formulera lösningar, utan som även kan identifiera och formulera problem och därmed omforma verksamheter. Det nya programmet ska därför också ges i samarbete mellan tre av MDH:s fyra akademier (EST, IDT och UKK) och har en stark förankring i de på MDH etablerade forskningsinriktningarna enligt högskolans Forsknings- och 142

143 Utvecklingsstrategi (FUS). Genom att säkerställa forskningsanknytningen (något som UKÄ:s bedömargrupp menar är betydelsefullt för utbildningar i Industriell ekonomi), och genom att programmets kurser i stor utsträckning undervisas av disputerad personal kommer programmet att hålla en hög kvalitet. Antalet teknikfördjupningar hålls också nere jämfört med övriga Industriell ekonomi-utbildningar i landet (där de kan komma upp till mer än dubbelt så många jämfört med det här föreslagna programmet), just för att bibehålla en stark koppling till högskolans starka forskningsområden och för att programmet ska vara genomförbart med den kompetens och de resurser som finns på högskolan. Programmet ligger också i linje med MDH:s profilering inom hållbar utveckling. 6 (49) 2.2 Programmets struktur och innehåll Det övergripande temat för programmet är Industriell Förnyelse och det inleds med ett gemensamt år för alla de 100 studenter som antas till programmet. Därefter fortsätter det med studier inom en av tre teknikbaser (år 2-3) och därefter inom en av fyra fördjupningar (år 4-5; se figur 3). Figur 3: Översikt av programmets kursstruktur Det första året är gemensamt för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i Teknik och samhälle som kopplar direkt till visionen, och två integrationskurser, Introduktion till projekt inom teknik samt Hållbar utveckling, där lärare som representerar alla teknikbaser, industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik samarbetar. Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet genom att vara gränsöverskridande och förbereder studenterna för deras val av teknikbas. Det andra och tredje året utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser. Teknikbaserna är: Energiteknik Datavetenskap Produktrealisering 143

144 Alla teknikbaser är förankrade i de prioriterade forskningsinriktningarna på MDH (se tabell 1). Syftet med kurserna som ges under det andra och tredje året är att studenterna ska utveckla en bred kunskap inom den valda teknikbasen och att deras förståelse för industriell förnyelse (industriell ekonomi och organisation/ innovationsteknik) ökar. De ska också utveckla nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. 7 (49) Till varje teknikbas kommer ca 33 studenter att antas. Baserat på erfarenheter från andra lärosäten och efter dialog med nuvarande studenter så bedöms en begränsning av antalet studenter för varje teknikbas inte som något som kommer att leda till klagomål från studenternas sida. Detta eftersom studenterna accepterar systemet så länge reglerna är klara och eftersom de uppfattar platsbegränsningen som ett incitament till att prestera bra redan under det första läsåret. Dessutom är teknikvalet inte lika kritiskt för dessa studenter som för de som väljer traditionella ingenjörsutbildningar; det man är intresserad av är Industriell ekonomi som helhet i första hand, snarare än en specifik teknikbas. Det fjärde och femte året utmärks av ett färre antal gemensamma kurser och ett större antal fördjupningskurser inom en av fyra fördjupningar: Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle. Syftet är att studenterna ska nå ett kunskapsmässigt djup inom sina valda områden. Till varje fördjupning kommer ca 25 studenter att antas. På så sätt kommer de flesta studenter att fördjupa sig inom sin teknikbas, medan ett mindre antal studenter kommer att kombinera sin teknikbas (och kurser på avancerad nivå inom denna) med en fördjupning inom industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik. En av de gemensamma kurserna kommer att vara en projektkurs i år 5 i vilken studenter från olika fördjupningar kommer att arbeta tillsammans (se den föreslagna utbildningsplanen i bilaga 3, samt kursöversikterna i bilaga 1). 144

145 Tabell 1: Beskrivning av teknikbaser och fördjupningar 8 (49) Teknikbas/fördjupning Energiteknik Datavetenskap Produktrealisering Framtidens energi IKT för ett samhälle i förnyelse Hållbara produktionssystem Management, förnyelse och samhälle Beskrivning Studenterna lär sig den teoretiska grunden för förståelse av komponenter och processer för omvandling av energi från energikälla till el, värme och bränsle Studenterna utvecklar kunskaper för att kunna hantera information med syftet att beräkna, analysera och dra slutsatser i frågeställningar som är relevanta för industriell ekonomi med utgångpunkt från datavetenskap. Att visualisera, designa och bygga relevanta infrastrukturer och system är viktiga kunskaps- och färdighetsområden som studenterna får lära sig. Studenterna lär sig de teoretiska grunderna för utveckling och konstruktion av produkter, framtagning och styrning av produktionsprocesser samt produktionsrelaterad logistik. Studenterna lär sig hur energiomvandlingsprocesser och system fungerar med fokus på användningen av förnybara energikällor. Hur energin kan användas på ett effektivt sätt, hur energimarknaderna fungerar och hur styrmedel och andra faktorer påverkar utvecklingen av energisystemen är också viktiga delar i fördjupningen. Studenterna utvecklar kunskaper för att kunna hantera en stor mängd information som har brett ämnesmässigt spektrum med syftet att beräkna, analysera och dra slutsatser i frågeställningar som är relevanta för industriell ekonomi med utgångpunkt från datavetenskap. Att visualisera, designa och bygga abstrakta modeller, infrastrukturer och system av en komplex karaktär är viktiga kunskaps- och färdighetsområden som studenterna får lära sig Studenterna lär sig att analysera, utvärdera och optimera lösningar för design av hållbara och konkurrenskraftiga produktions- och logistiksystem. Studenterna fördjupar sig inom de kunskapsområden som är relaterade till förändringsledning, dvs. entreprenörskap, ledarskap och organisationsförändring. Detta kombineras med ett antal kurser inom den valda teknikbasen på avancerad nivå. 145

146 2.3 Kurser inom programmet som leder till examen och uppfyllande av examensmålen Kurserna i programmet specificeras i bilaga 3. I bilaga 4 specificeras kursernas relation till varandra och till examen och i bilaga 7 framgår hur de olika kurserna ska leda till att programmålen uppfylls. Se också bilaga 6 som ger exempel på de progressionssteg som kurserna kommer att planeras i enlighet med så att de övergripande lärandemålen uppnås, vilket beskrivits mer utförligt senare i denna ansökan. 9 (49) 2.4 Integration Programmet innehåller flera integrationsmoment där studenterna förväntas arbeta över teknikgränserna samt flera moment där de arbetar med konkreta, verklighetsbaserade projekt. Båda inslagen syftar till att träna och utveckla integration av kunskap och färdigheter från olika områden och till att komma nära den industriella verkligheten utanför högskolan. Detta är den typ av integrationsmoment som har lovordats av UKÄ:s bedömargrupp för Industriell ekonomi i rapporten från I utformningen av programmet har hänsyn även tagits till Çürüklüs översyn av MDH:s utbildningar 5. Kursen Teknik och samhälle är exempel på en kurs som kommer att täcka behovet med avseende på samspel teknik och samhälle. Detta förslag handlar om att adressera det som står i Högskoleförordningen för civilingenjörsexamina: visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Proportioner mellan programmets delar För ett interdisciplinärt civilingenjörsprogram som Industriell ekonomi är det viktigt att proportionen mellan de olika delarna av programmet uppvisar en bra balans. I programmet finns några inslag som inte låter sig klassificeras ämnesmässigt (i 7,5 HP enheter): Integrationskurser (dessa kurser inrättas som övrigt tekniskt ämne då det handlar om kurser i vilka de olika tekniska ämne samspelar och integreras): 7 Examensarbete inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling, men helst integration, studenten väljer: 4 5 Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO. 6 SFS 1993:100, Bil.2 146

147 Av resterande kurser så är proportionerna enligt tabell 2 nedan. 10 (49) Tabell 2: Proportioner mellan programmets delar exklusive integrationskurserna och examensarbete. Proportioner mellan programmets delar i 7,5 HP enheter för de olika fördjupningar Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle Industriell ekonomi och organisation 7 (24%) 7 (24%) 7 (24%) 10 (34%) Innovationsteknik 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Datavetenskap/Energiteknik/Produkt- och processutveckling 9 (31%) 9 (31%) 9 (31%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 9 (31%) Naturvetenskap (fysik) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Matematik 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) Övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 20 (69%) 20 (69%) 20 (69%) 17 (59%) Proportionerna är därför totalt sett (exklusive integrationskurser och examensarbete): industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik: 31%-41% Övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik: 69%-59% Dessa proportioner se även visualiseringen i diagrammen i figur 4 och 5 motsvarar de riktlinjer som UKÄ:s bedömargrupp beskrev i sin rapport där det fastslogs att ett program i Industriell ekonomi till ca 40% bör bestå av kurser i industriell ekonomi och organisation och till ca 60% av kurser i övriga tekniska ämnen, matematik och naturvetenskap. Vi har valt att gruppera industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik tillsammans då tanken är att dessa kurser ska samspela och komplettera de mer traditionella ingenjörsämnen. Examensarbete skrivs i ett av de tekniska ämne som studenten har läst på avancerad nivå, dvs. antingen industriell ekonomi och organisation eller ett av teknikbasernas ämne, men helst en integration av de två. Man måste nämligen komma ihåg att teknikområdet Industriell ekonomi består av en 147

148 blandning av ämnen (teknikområdet är inte samma som ämnet industriell ekonomi och organisation) och att studenterna förväntas kunna uppnå tillräckligt djup för att kunna skriva ett bra examensarbete inom ett av de ämne som utgör de centrala delarna av teknikområdet (men, som sagt, helst genom att integrera dem). Detta är också ett sätt att säkerställa att programmet verkligen uppvisar fördjupning inom både industriell ekonomi och organisation samt i ett annat tekniskt ämne (datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling i MDHs fall). I sin utvärdering av nuvarande Industriell ekonomi program vid MDH skriver t.ex. professor Mats Engwall att 11 (49) På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). 7 Proportioner mellan programmets delar för fördjupningarna Framtidens energi, Hållbara produktionssystem och IKT för ett samhälle i förnyelse 31% 48% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 4: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel tekniska ämnen (dvs. fördjupningar Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse) 7 Se dnr MDH /13 148

149 Proportioner mellan programmets delar för fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 12 (49) 41% 38% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 5: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, dvs. fördjupningen Mangement, förnyelse och samhälle 2.6 Intag, studietakt, och pedagogiskt upplägg Utbildningen är femårig och har endast intag till höstterminen. Kurser läses normalt parvis om 2 x 7,5 HP enligt gängse upplägg inom teknikutbildningarna. Undantag är två projektkurser på 15 HP, examensarbetet på 30 HP och två valbara kurser inom fördjupningen Hållbara Produktionssystem som går på kvartsfart över två perioder. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, projektarbete, laborationer, uppgifter, egenstudier, handledda arbeten. Undervisningen kommer att vara förlagd till MDHs campus i Eskilstuna med undantag av de kurser som samläses med övriga program och där undervisningen redan äger rum på högskolans campus i Västerås. 2.7 Möjlighet till studier utomlands Det planerade programmets struktur och examenskrav tillåter att studenterna åker utomlands framförallt under två terminer: under vårterminen år 3 och under höstterminen år 5. Rent praktiskt kommer detta att kräva arbete med att utveckla de nuvarande avtal som MDHs olika akademierna har med universitet och högskolor i andra länder; ett arbete som påbörjats under hösten 2014 och som kommer att intensifieras under våren Målet är att ett stort antal studenter ska välja att åka utomlands en termin eftersom en sådan erfarenhet stödjer utvecklingen av kunskaper, förmågor och färdigheter som specificeras i de nationella examensmålen och programmets övergripande vision. De studenter som väljer att inte åka kommer att ha möjligheten att finnas i ett internationellt sammanhang genom de kurser i programmet som ges på engelska och som är öppna för utbytesstudenter. Under 2015 har programutvecklingsgruppen påbörjat ett arbete för att undersöka möjligheten 149

150 att låta studenterna i programmet utföra valda moment inom vissa kurser tillsammans med studenter vid utländska lärosäten (genom att de arbetar tillsammans på distans, något som genomförs regelbundet med goda resultat på andra lärosäten). Dessutom kommer möjligheten att genomföra praktik (i form av projektarbete) utomlands hos med programmet samverkande internationella företag att undersökas. Målet är att erbjuda en mångfald av tillfällen för studenterna att vara aktiva i olika internationella kontexter. 13 (49) 2.8 Samläsning Samläsning med andra civilingenjörs- eller tekniska program kommer att ske i hög grad när det kommer till kurser inom datavetenskap, energiteknik och produkt- och processutveckling. Detta av två skäl. För det första stämmer samläsning med programmets karaktär. Målet med programmet är ju att utbilda personer som rör sig mellan olika discipliner, i synnerhet mellan management och innovation å ena sidan, och mellan ett traditionellt ingenjörsämne å andra sidan. Ett sätt att säkerställa att studenter på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi verkligen får samma teknikmässigt djupa kunskap som studenter får på övriga program är att man läser vissa kurser tillsammans med dem. För det andra innebär samläsning ett tillvaratagande av högskolans resurser på ekonomiskt hållbart sätt. Genom att programmets kurser noggrant valts ut ger de en god kunskapsmässig progression, även om studenterna vid Industriell Ekonomi-programmet får en något smalare teknisk profil. Erfarenheten från det befintliga civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi och från samma typ av program på andra lärosäten är att samläsning har övervägande positiva konsekvenser och att studenterna motiveras av utmaningen att klara av att gå igenom samma kurser som studenterna på andra tekniska program. Kurserna i övriga ämnen, dvs. matematik, naturvetenskap, industriell ekonomi och organisation, innovationsteknik, och integrationskurserna samläses inte. Dessa kurser är specifika för programmet och har ett tillräckligt stort antal studenter för att säkerställa att det blir ekonomiskt hållbart. I synnerhet är industriell ekonomi och organisation kurserna inte samma kurs som de som erbjuds studenterna vid de ekonomiprogram som finns vid MDH, även om en viss överlappning i kunskapsområde finns. Industriell Ekonomi-programmets natur kräver t ex att man i kurserna integrerar andra aspekter och att man håller ett industrinära fokus. Det krävs också en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet. Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med industrin samt simuleringar/ beräkningar är exempel på pedagogiska metoder som används i utbildningen. Även det begränsade antal poäng som finns till förfogande för att täcka olika delar av management medför att vissa kurser, som Styrning och finansiering av industriella verksamheter, skräddarsys för studenterna vid programmet för att passa de behov som finns för de roller studenterna 150

151 kommer att inneha efter avslutad utbildning, snarare än att gå på djupet inom området. 14 (49) Många kurser kommer däremot att vara öppna för utbytesstudenter som kommer från liknande utländska program i syfte att som redan beskrivits ovan skapa en internationell kontext i så stor mån som möjligt. 2.9 Nya och befintliga kurser i berörda ämnen Många av programmets kurser kommer att nyutvecklas, medan några är befintliga: Kurserna i industriell ekonomi och organisation samt i innovationsteknik kommer främst att utgöras av reviderade eller nyutvecklade kurser. De flesta kurser under år 1-3 inom industriell ekonomi och organisation kommer att vara en vidareutveckling av befintliga kurser som ges i nuvarande program eller i andra program. De kurser i industriell ekonomi och organisation och innovationsteknik som ges under årkurs 4-5 är nya kurser. Integrationskurserna är nya kurser som behöver utvecklas i lärarlag som inkluderar samtliga ämnen. Kurserna inom produkt- och processutveckling kommer att samläsas med det nya civilingenjörsprogrammet Produktion och Produktframtagning. Detta innebär att inget utvecklingsarbete kommer att krävas utöver det som redan har planerats för detta program, i vilket samtliga kurser har reviderats och några nyutvecklats. Kurserna inom datavetenskap består av en del befintliga kurser i IDTs egna program och en del nyutvecklade kurser (som kommer att kunna läsas även av de studenter som går IDTs civilingenjörsprogram, påbyggnadsutbildningar, Datavetenskapliga programmet, samt program i nätverksteknik/datornätverk). De för närvarande befintliga kurserna är Datakommunikation i närverk I; Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion; Programmering av mobila applikationer. Dessa kurser ingår i programmets tre första år tillsammans med en ny kurs i databaser, G2F, som kommer att baseras på en befintlig kurs som är på G1F-nivå. Under de 2 sista åren har man följande kurser på avancerad nivå: Programvaruteknik (ny kurs som kommer att bygga på befintliga kurser) och Lärande system som är en befintlig kurs. För att tillgodose programmets behov kommer ett antal nya kurser att utvecklas. Detta arbete är i linje med förnyelsearbetet för miljöns andra program. Dessa är Sakernas internet, Projekt i IKT, Cloud computing (för närvarande en doktorandkurs). Följande befintliga kurser kommer att anpassas till programmets behov: Säkerhetskritiska system; Validering och verifiering av mjukvara att skapas. Dessa kurser täcker ett växande område och svarar därför mot ett behov av att hålla kurserbjudandet aktuellt. Kurserna inom energiteknik kommer till stor del att samläsas med det befintliga civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Några kurser behöver utvecklas för att passa in i civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi, vilket sker genom att befintliga kurser omarbetas. Dessa kurser är: Hållbara energisystem, Värme- och kraftteknik, Perspektiv på energimarknader, Elmarknader, 151

152 Simulering, Prognos, samt Styrmedel, strategi och teknisk förändring. Kurserna inom matematik och naturvetenskap kommer i stor utsträckning att anpassas till programmet (t.ex. genom val av tillämpningar eller fokus för vissa moment) och kommer därför att nyutvecklas baserat på befintliga kurser. 15 (49) Sammanfattningsvis så blir andelen befintliga kurser som kommer att ingå i det nya programmet i nuvarande utformning relativt få, då kurserna antingen är under utveckling inom ramen för andra, redan pågående utvecklingsarbeten, eller så kommer kurserna att vara nyutvecklade specifikt för programmet. Detta är anledningen till varför exakta lärandemål för varje enskild kurs ännu inte har specificerats i bilaga 7. Att ta fram lärandemål för enskilda kurser är något som programutvecklingsgruppen inte kan göra på egen hand utan detta måste ske av och i samarbete med en mängd lärare från de olika akademierna (för vilket resurser kommer att avsättas) och göras samtidigt som lärandeaktiviteter och examinationsmoment tas fram, så att det blir en constructive alignment mellan dessa tre dimensioner i varje kurs. För de kurser som redan finns, eller där arbetet påbörjats, är lärandemålen dock angivna i bilaga Kvalitetssäkring 3.1 Pedagogisk vision För att arbeta med kvalitetssäkring på ett strategiskt sätt har arbetsgruppen formulerat en pedagogisk vision för programmet som består av fem pedagogiska principer: Studenten uppfattas som ansvarig för sin egen lärandeprocess Lärarens roll som professionell pedagog och expert på ett visst kunskapsinnehåll innebär att denne fungerar som vägvisare till kunskapsstoff och färdigheter Lärandeaktiviteterna i kurserna planeras så att de uppmuntrar till djupinlärning, inte ytinlärning; detta genom att studenten försätts i ett aktivt läge, snarare än i ett passivt, i förhållande till kunskapsstoffet Kurserna planeras i enlighet med constructive alignment -tanken, där lärandeaktiviteter och examination utformas i förhållande till lärandemålen i respektive kurs Ansvaret för de färdigheter som specificeras i de övergripande målen, exempelvis vad gäller muntliga och skriftliga färdigheter, ligger på alla lärare i programmet varför en struktur för progression av dessa färdigheter måste tas fram, följas upp och genomföras gemensamt. Dessa principer kommer att fungera som ledstjärnor både i det fortsatta kursutvecklingsarbetet och i det arbetet som följer när programmet sätter igång. 3.2 Kvalitetsarbete och organisation De olika akademierna har i dagsläget olika system för att arbeta med kursutveckling och för att öka genomströmningen inom programmen. Av de befintliga kurserna finns emellertid ett flertal som har fått höga 152

153 utvärderingspoäng av studenterna i kursutvärderingarna år 2013 och alla inblandade avdelningar jobbar ständigt med förbättringsarbete. 16 (49) Gemensamt för alla akademier är också att man går mot att arbeta i lärarlag kring enskilda eller grupper av kurser. Lärarlagen träffas regelbundet för att på bästa sätt analysera kvaliteten på givna kurser inom ett visst program och för att fastställa lämpliga åtgärder. Arbetsgruppen som har tagit fram det föreliggande programförslaget föreslår att man fortsätter i denna riktning genom inrättandet av ett arbetslag där personal som undervisar på (och administrerar) programmet ska ingå. I och med utvecklingen av de nya kurserna som planeras ske under 2016 kommer ett steg i denna riktning att tas. Genom inrättandet av ett akademiövergripande arbetslag tillvaratas erfarenheter från alla samverkande akademier och den pedagogiska visionen kan realiseras. Exempelvis kan ett systematiskt arbete med att se över progressionen kring olika färdigheter som finns specificerade i de nationella lärandemålen bedrivas (se exemplet Kommunikation i bilaga 6), vilket utöver att leda till examensmålen också förväntas ge positiv effekt på kvaliteten på studenternas arbete och kunskaper generellt sett. När programmet sätter igång bör arbetsrådet träffas på konferenser en eller två gånger per år för att arbeta vidare med pedagogiska frågor som rör hela programmet, samt att genomföra specifika pedagogiska insatser för att fortsätta utveckla kollegiet som samlas kring programmet. Ett sätt att göra detta på är att kollegiet till exempel deltar i den nordiska konferensen för Industriell ekonomi som hålls varje år av ScAIEM; Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management, där MDH är institutional member. Konferensen samlar de ledande lärosätena som har ett program i Industriell ekonomi i Skandinavien, och här har representanter för programgruppen deltagit under de senaste åren. En sådan medverkan innebär både ett aktivt deltagande i utvecklingen av ämnet nationellt och en utveckling av arbetslagets kompetens. Arbetslagets arbete ska organiseras och ledas av ett programråd som ska bestå av representanter från samtliga inblandade avdelningar. Programrådet ska ansvara för programmets strategiska utveckling samt stödja programsamordnaren som är den som kommer att ansvara för programmet på daglig basis. 3.3 Plan för kvalitetssäkring av examensarbetena För att studenterna ska kunna skriva examensarbeten av god kvalitet kommer resonemang kring vetenskaplig metod att introduceras redan i årskurs 1 i kursen Teknik och samhälle. Det kommer att finnas en progression och lämpliga övningar i arbetet med hur man kan arbeta med teori, metod och analys i programmets olika kurser och metod kommer att behandlas explicit vid det självständiga arbetet årskurs 3 (som man kan se som träning inför ett större examensarbete) och metodkursen årkurs 4. Metodkursen är placerad i period 3 för att kunna möjliggöra gemensamma aktiviteter med det självständiga arbetet årskurs 3 och examensarbetet 153

154 årskurs 5 (workshops, studenthandledning av andra studenter enligt SI, etc). Målet är att skapa ett sammanhang för att diskutera metodfrågor på ett sätt som känns relevant för studenterna och att de ska kunna ha tillgång till riktade aktiviteter när de mest behöver dem. 17 (49) Kvaliteten på examensarbetena beror till stor del på vilka förutsättningar och vilken träning som studenterna fått under utbildningens gång. Det måste finnas en progression beträffande hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt, samt hur själva processen organiseras. Här har ett systematiskt arbete påbörjats. Tillsammans med de lärare som är tänkta att undervisa på programmet har det tagits fram ett antal lärandemål grupperade i tre steg som behöver uppfyllas av programmet för att studenterna ska nå de övergripande examensmålen och därmed säkerställa att när studenterna har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna skriva ett vetenskapligt arbete av hög kvalitet när de ska skriva sitt examensarbete. Bilaga 6 visar ett exempel på hur tabellerna för progressionen kan se ut. Denna bilaga visar progressionsstegen för examensmålet för skriven och talad kommunikation; ett område som i flera sammanhang på MDH lyfts som ett centralt förbättringsområde under senare tid. Under förutsättningen att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av det nya INDEK-programmet kommer detta arbete att fortsätta så att en stegvis progression specificeras för alla examensmål och att de identifierade lärandemålen motsvarar lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsmoment i alla programmets kursplaner. Kursen om vetenskaplig metod kommer också att spela en viktig roll i kvalitetssäkringen av examensarbetena. Som tidigare nämnts, är tanken att det ska ske en samordning av metodrelaterade aktiviteter/uppgifter för studenter som går metodkursen, 3:e-års studenter som skriver det självständiga arbetet, och studenter som skriver examensarbete. Exempel på aktiviteter inkluderar workshops fokuserade på specifika ansatser för samtliga och att studenter som går kursen kan fungera som handledare i metodfrågor för de studenter som arbetar med det självständiga arbetet. Dessutom möjliggör placeringen av kursen att studenter som skriver examensarbete och som fortfarande känner sig osäkra på metodfrågor kan delta i metodkursens föreläsningar igen i början av sitt examensarbete. En ny struktur för seminarier har nyligen tagits fram för examensarbetskursen i det befintliga programmet inspirerad av de strukturerade processer som med framgång används i ekonomprogrammens stora studentgrupper och från upplägget av processen för studenterna på energiteknikprogrammet, men denna kommer att förfinas och förbättras efter det att kursen getts (under vt 2015) och en kursanalys gjorts. Även om de specifika metoder som används i examensarbetet varierar mycket mellan ämnen, så kan sättet att handleda utvecklas gemensamt. Det finns en stor potential i att jobba över fördjupningarna i ett gemensamt kollegium som handleder och bedömer uppsatser. På detta sätt kan man ta del av varandras kompetenser, erfarenheter och styrkor. 154

155 Processen för examensarbete beskrivs översiktligt i bilaga 8. Processen ryms i en kurs med tydliga mål och moment där grupphandledning är centralt eftersom detta ökar studentaktiviteten och studenternas lärande, men där även enskild handledning förekommer. Här nedan redogörs för några centrala aspekter av denna process. 18 (49) Uppdrag och det vetenskapliga bidraget Det kommer att finnas en samordning för kontakter med företag och andra organisationer som har problem som är lämpliga att undersöka inom ramen för ett examensarbete samt en samordning för kontakter med pågående forskningsprojekt på MDH som kan ha lämpliga uppdrag åt studenter som ska skriva sina examensarbeten. Studenterna kan också välja att utgå från egna idéer, men ambitionen är att erbjuda möjligheten att anmäla intresse till uppdrag som samordnas i programmet. Här har IDT och EST redan etablerat ett samarbete kring de Uppdragsdagar som planeras att upprepas varje termin (under ht 2014 den 13/11, och under vt 2015 den 13/2), till vilka företag som är intresserade av att erbjuda examenarbetesuppdrag kommer att bjudas in för att träffa studenter. Det kommer att finnas en tydlig förklaring kring relationen och skillnaden mellan ett eventuellt uppdrag som utförs åt en organisation och det vetenskapliga bidraget som examensarbetet ska ge. Här pågår en aktiv diskussion i kollegiet och med de företag som varit involverade i att planera Uppdragsdagarna. Alla är överens om att högskolan här behöver tydliggöra förväntningarna på ett examensarbete för företag och studenter och att de är handledarens (på högskolan) roll är att hjälpa studenterna hitta en tydlig problemformulering på en lämplig nivå. Processens utformning Det finns en tydlig beskrivning av examensarbetets process och vem som ansvarar för vilka steg (studenter, handledare, examinator, mm). Detta har tagits fram under hösten 2014 och kommer, som beskrevs ovan, att prövas under våren 2015 för att därefter förfinas och förbättras. Kursintroduktionen sker tidigt (innan terminsstart) så att studenterna kommer till kursstart med en genomarbetad idé av vilket problem de tänker undersöka. (Inför kursstart jan 2015 skedde kursintroduktionen den 2 september, vilket upplevdes som mycket positivt av studenterna. Utöver detta genomfördes en idéutvecklingsworkshop under ledning av Idélab den 1/10, vilket också sker på studenternas initiativ.) Processen innehåller flera strukturerade seminarier där studenterna intar en aktiv roll genom att göra opposition på varandra och där handledarna är med. Varje seminarium fokuserar på en viss del av arbetet och följer den 4- fasmodellen. 8 Syftet är att låta studenterna arbeta med examensarbetet i en slags prototypanda, där olika prototyper av arbetet presenteras och 8 Se Metod för teknologer (Blomqvist & Hallin, 2014). 155

156 diskuteras. Genom att ha på förhand fastställda deadlines för olika prototyper framskrider processen bättre. 19 (49) Det finns ett system med rött och gult ljus under processen genom vilka handledare signalerar om en student ligger i linje med vad som kan förväntas av denne eller om arbetet fortskrider för långsamt/med för låg kvalitet. Systemet används med framgång på ekonomprogrammet och har skapat en större tydlighet för studenterna kring hur deras prestation under processen är samt ger dem möjligheten att avbryta processen (och återkomma vid nästa tillfälle) innan för mycket handledningstid har använts i de extrema fall där detta är lämpligt. Samarbetet med MDH:s stöd för skrivande (nyligen organiserat under CeSAM) kommer också att utvecklas. Handledarnas och examinatorernas arbete Alla handledare möts regelbundet för att diskutera handledningsfrågor, utmaningar, bra erfarenheter, samt mer specifikt hur läget för respektive grupper är. Tanken är att öka professionaliseringen av handledningen. Gemensamma uttolkningar av betygskriterierna kommer att tas fram, med koppling till de nationella examensmålen. Alla examinatorer mötes för att diskutera betygsnivåer genom att diskutera specifika arbeten. Målet är att kalibrera betygssättningen och kollegialt hålla diskussion kring betyg vid liv. Varje examensarbete bedöms av minst två personer: handledaren och en examinator. Eventuellt kan examinatorn även ge feedback i tidigare skeden än slutversionen. 4. Programmets utbildningsmiljö 4.1 Ett program i samverkan Värdakademin för det föreslagna programmet är EST, men både IDT och UKK spelar en viktig roll. UKK bidrar med ämnesmiljöer för utbildningens matematik- och fysikinnehåll i nära samarbete med EST och IDT. Då ingen UKK-kurs på avancerad nivå ingår som obligatorisk i det föreslagna programmet och därför redogörs endast för EST:s och IDT:s utbildningsmiljöer nedan (av utrymmesskäl). En viktig faktor att ta hänsyn till är dock att det är just i samspelet mellan de tre akademierna som programmets särart och möjligheten att erbjuda en unik utbildning ligger. Detta innebär också att de tre akademierna kommer att arbeta närmare varandra tack vare programmet, vilket borde gynna deras fortsatta utveckling. Till exempel kommer integrationskurserna att utvecklas tillsammans, kursen Global Operations Management nyttjar forskning gjord inom både IDT och EST, och planen är också att fyra kurser inom industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik ska tas fram i nära samarbete mellan dessa två akademier. Sådana tillfällen till möten och diskussioner kommer förhoppningsvis också att leda till att forskningssamarbetet kan vidareutvecklas. Utifrån studenternas perspektiv 156

157 innebär en integration mellan och en växelvis fördjupning inom miljöerna dessutom de blir exponerade för ett antal perspektiv, problem och utmaningar vilket berikar utbildningen och dess kreativa potential. 20 (49) Arbetsgruppen som har jobbat med industriell ekonomi har också haft löpande kontakt med (eller inkluderat) de inblandade i andra nyutvecklade eller reviderade program, exempelvis innovationsprogrammet, civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign, datavetenskapliga programmet, programmen i nätverksteknik/datornätverk och magisterprogrammet i företagsekonomi, för att kunna skapa synergier och dra nytta av varandras erfarenheter. Viktigt för programmet är att samtliga teknikbaser och fördjupningar är förankrade i något av de prioriterade forskningsinriktningar identifierade i MDH:s Forsknings- och utvecklingsstrategi och att studenterna kommer att komma i kontakt med och få möjlighet att delta i forskningen inom respektive teknikbas och fördjupning. Detta sker dels genom att aktiva forskare i miljön kommer att undervisa i och ansvara för programmets kurser och dels genom att olika moment i olika kurser är direkt relaterade till pågående forskningsprojekt. Under årskurs 3 kommer exempelvis alla kurser som ges i teknikbasen Produktrealisering att ha en direkt koppling till forskningsmiljön för integrerade system. Det kommer också att finnas möjlighet att göra examensarbeten inom ramen för befintliga forskningsprojekt. På så sätt blir forskningen inom de olika miljöerna en plattform för överföring av den senaste forskningen inom området till utbildningen. Genom att integrera pågående forskning i undervisning, studentuppgifter och studentprojekt finns även möjlighet för studenterna att komma i kontakt med de företagskontakter och de internationella kontakter som finns inom forskningen. Några exempel på hur pågående forskningsprojekt integreras i kurser i dag finns beskrivet i tabell 3. Tabell 3: Några exempel på hur forskningsprojekt är kopplade till kurser idag. Notera att tabellen bara innehåller ett axplock av pågående projekt. Akademi Forskningsprojekt Kurser EST Contextual project management Projektledning Centrum för direktförgasning av biomassa Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark Examensarbete energiteknik IDT Green production systems Production and logistics planning Supply Chain Management EQUIP Reducing maintenance related waste Production Maintenance and Quality Development Competitive production systems Production Maintenance and Quality Development 157

158 Kaikaku DAGGERS Data aggregation for embedded real-time database systems Robot Colleague A Project in Collaborative Robotics Development of Software Intensive Systems in Complex Organizations ASIS Architecture based verification of software-intensive systems RALF3 Production Maintenance and Quality Development Databaser Programmering av mobila applikationer, Lärande system Programvaruteknik Safety Critial Systems Engineering Projekt i IKT (Big data) 21 (49) Vad gäller internationalisering, vilket är en viktig aspekt i programmet, så har de olika avdelningarna vid de inblandade akademierna fungerande internationella samarbeten inom både forskning och utbildning. När det kommer till utbildning så är flertalet av de kurser som studenterna kommer att samläsa med andra teknikprogram på engelska med utländska studenter som deltagare. Alla kurser som ingår i åk4-5 för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse kommer att ges på engelska och är öppna för inresande studenter. Nya avtal kommer dock att behöva utvecklas så att programmets studenter kan åka utomlands och för att programmet ska kunna ta emot studenter från motsvarande utländska program; avtal som inkluderar ämnena från samtliga teknikbaser och industriell ekonomi och organisation. Detta kräver ett samarbete mellan akademierna. De första stegen i denna riktning har tagits och arbetet kommer att intensifieras under vintern/våren 2015 givet att programmet antas av fakultetsnämnden. 4.2 Ubildningsmiljö EST Verksamheten inom EST (akademin för ekonomi, teknik och samhälle) är indelad i två verksamhetsområden: ekonomi- och samhällsvetenskap samt teknik. EST har idag ca 122 anställda. Inom verksamhetsområdet ingår såväl utbildning på grund- och avancerad nivå som forskning och forskarutbildning. På grundnivån utbildar man studenter i olika program, dels tekniska program inom energisystemsområdet och byggnadsteknik, dels samhällsvetenskapliga program inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Akademin utgör därför forskningsbasen för följande program: - byggnadsingenjörsprogrammet, 180 HP - energiingenjörsprogrammet, 180 HP - civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 HP - civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 HP - masterprogrammet i hållbara energisystem, 120 HP - samhällsvetenskapliga programmet, 180 HP - ekonomprogrammet, 180 HP - international business management, 180 HP 158

159 - internationella marknadsföringsprogrammet, 180 HP - international marketingprogrammet, 60 HP - magisterprogrammet i företagsekonomi, 60 HP 22 (49) Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap täcker ett brett forskningsområde, Industriell Ekonomi och Organisation, där management, marknadsföring och organisation utgör centrala delar, men där man även hittar nationalekonomi (med kopplingar till Energy and Environmental Economics i samarbete med forskare på Avdelningen för energi, bygg och miljö), ekonomistyrning och redovisning (där en del forskning om Operations Management utförs), statsvetenskap (där ett mer institutionellt perspektiv används). Industriell Ekonomi och Organisation har identifierats i FUS:en som en av de prioriterade forskningsinriktningarna i termer av forskningsbas. Fokus är på temat Industriell Förnyelse som angrips från olika perspektiv av de olika forskningsgrupperna för en översikt se Segelod et al, Denna forskning utgör basen för kurserna i ämnet industriell ekonomi och organisations i programmet som har industriell förnyelse som ledande tema. Den forskande personalen inkluderar ca 40 personer, varav fyra professorer. Doktoranderna vid avdelningen har varit inskrivna i olika forskarskolor, varav den nationella forskarskolan Management och IT (ett samarbete mellan tolv ledande lärosäte i Sverige) fortfarande är aktiv. Forskningen har en god internationell förankring i några specifika fält, som t.ex. Corporate Social Responsibility, International Business, IT och affärsrelationer, projektledning och process perspektiv på organisering. Avdelningen har därmed lyckats publicera sig i högt rankade tidskrifter. Det finns även ett antal pågående internationella samarbeten. Bland annat deltar professor Andersson i internationella projekt tillsammans med forskare från National University of Ireland Galway och Dublin Institute of Technology; professor Peter Dobers är aktiv inom styrelsen för ISDRS (International Sustainable Development Research Society) och organiserade deras konferens på MDH Flera forskare har varit redaktörer för special issues av internationella tidskrifter och för vetenskapliga antologier, samt har organiserat konferenstracks (exempelvis på EGOS) och vetenskapliga workshops (t.ex. After Method som planeras äga rum på MDH den 13/ ) i samarbete med utländska kollegor. Tillsammans med kollegor från IDT, försöker också avdelningen säkra extern finansiering för att formalisera utvalda internationella samarbeten och därmed skapa långsiktighet. Alla dessa forskningsrelaterade aktiveter kommer att direkt kopplas till i utbildningen i några utvalda kurser. Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap har även arbetat med samproduktion i olika sammanhang och är aktiv inom ramen för Samhällskontraktet. Nyligen fick en grupp forskare medel från Samhällskontraktet för ett förstudieprojekt om hur kommuner samverkar med 9 Segelod,, E., Berglund, K., Bjurström, E., Dahlquist, E., Hallén, L., Johansson, U., (2011) Studies in Industrial Renewal. Coping with Changing Contexts, MDH: Eskilstuna-Västerås. 159

160 olika externa aktörer; en fråga som är av stort intresse för programmets tema Industriell förnyelse. Ett större forskningsprojekt planeras utifrån detta, där kopplingen till MDHs utbildningsprogram, även det i Industriell ekonomi, ses som naturlig. Det finns även pågående projekt som involverar både privat sektor (t.ex. friluftsindustri) och offentlig sektor (t.ex. Västerås Stad och Länsstyrelsen i Örebro). Samproduktion uppskattas av både forskare och partnerorganisationer och har även resulterat i några vetenskapliga publikationer medförfattade av praktiker. För att vidareutveckla detta på ett sätt som gynnar det nya progammet i Industriell ekonomi kommer även erfarenheter att hämtas från KLOSS-projektet, som är ett högskoleövergripande projekt som syftar till att förstärka förmågan att samverka med omgivande samhälle, i vilket prof Peter Dobers är MDH:s representant. 23 (49) Avdelningen för energi, bygg och miljö vid EST fokuserar på byggnads-, miljö- och energiteknik, områden inom vilka MDH har en lång tradition av att erbjuda utbildningar. I utbildningsmiljön finns laborationslokaler med t ex en kraft- och värmeanläggning med styrsystem och även olika datorprogramvaror och simuleringsverktyg. De erbjudna utbildningarna har sin forskningsförankring i forskningsinriktningen Framtidens Energi, en av de tre utvecklingsmiljöer identifierade i FUS:en. Att skapa en hållbar energiförsörjning är en enorm utmaning som kräver att vi omprövar de globala energisystemen. Därför fokuserar forskningen inom inriktningen Framtidens energi på förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall, effektivare energianvändningen och minskade utsläpp inom både industrin och hushållen, samt smartare modellering för optimering, beslutsstöd och styrning. Forskningsinriktningen Framtidens energi är en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom processoptimering riktad mot processindustri och energisektor. Här utvecklas innovativa lösningar och verktyg inom områdena energi-, bygg- och miljöteknik. Inom Framtidens energi finns välfungerande samarbeten med såväl svenska företag som erkända nationella och internationella forskningsmiljöer, däribland ett flertal kinesiska universitet. Inom profilen verkar 9 professorer, ytterligare 15 seniora forskare samt ett 50-tal doktorander. Forskningen inom Framtidens energi fokuserar på följande tre områden: 1. Förnybar energi med fokus biomassa och bioenergi, samt solenergi, 2. Energieffektivisering och minskade utsläpp, 3. Smartare modellering för optimering, beslutsstöd och styrning. 4.3 Utbildningsmiljö IDT Den andra akademin som kommer att bidra med kurser på avancerad nivå är IDT (Akademin för innovation, design och teknik), med verksamhet på båda campusorterna och ca 210 högskoleanställda. Akademin engagerar även ett stort antal externt anställda inom framför allt forskning och forskarutbildning. IDT består av två områden, Innovation och produktrealisering (IPR) samt Inbyggda system (IS). 160

161 Akademin utgör forskningsbasen för följande program: 24 (49) - civilingenjörsutbildningarna inom Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik, 300 HP - kandidatutbildningen inom Informationsdesign, 180 HP - kandidatutbildningen inom Innovationsteknik, 180 HP - högskoleingenjörsutbildningarna inom Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik, 180 HP - internationell masterprogrammet inom Production and logistics, 120 HP - civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 HP - datavetenskapliga programmet, 180 hp, - datornätverk och datakommunikationsprogrammet, 120 hp, - datornätverk/systemtekniksprogrammet (kurspaket) 60 hp, - flygingenjörsprogrammet, 120 hp. - masterprogrammet i intelligenta inbyggda system, 120 hp, - masterprogrammet i programvaruutveckling, 120 hp. Området inbyggda system (IS) är det mest forskningsintensiva området på MDH, den spetsmiljö som identifierades av Forsknings- och utbildningsstrategin och en nationellt ledande aktör inom forskning inom inbyggda system. Delar av IS:s forskning rankas även internationellt bland de bästa i världen. Microsoft Research rankar t ex för närvarande IS som den femte bästa forskningsmiljön inom realtidssystem i Europa (bäst i Sverige) och som den näst bästa inom programvaruteknik (software engineering) i Sverige efter Uppsala Universitet. Forskningsverksamheten är organiserad i sex fokusområden med totalt 14 forskargrupper som samlar 25 professorer, ett 50-tal seniora forskare (docenter/lektorer), drygt 70 doktorander och ett tiotal adjunkter. Dessa siffror indikerar också att forskningen inom området IS är bred i den bemärkelsen att det har varit möjligt att anpassa området förändringar i omvärlden. Det betyder också att området erbjuder en mycket dynamisk miljö som gynnar utveckling av forskningsverksamheten, samt de program man erbjuder. IS område är sedan våren 2011 också värd för forskarskolan ITS-EASY som är KKS finansierad och har 13 partners. 22 doktorander är involverade i denna forskarskola. Inbyggda system har forskning inom realtidssystem, software engineering, Dependability, Validation and verification, Sensors systems and health, samt Robotics and avionics. Målsättningen är att tillhandahålla forskningsexcellens som gör det möjligt för industrin att ta tillvara på de möjligheter som erbjuds av programmerbara produkter och produktionssystem. Inbyggda system är en mycket internationell miljö som har arbetat intensivt med internationalisering under en lång tid. Det betyder att många av kurserna i miljön läses av internationella studenter och det innebär att en stor del av miljöns kurser ges på engelska. Den internationella aspekten finns i allra högsta grad inom forskningen som har god erfarenhet av att 161

162 rekrytera doktorander så väl som postdocs och seniora forskare internationellt. 25 (49) Miljön kring Innovation och produktrealisering (IPR) samlar de ingenjörs-, innovations- och informationsdesignsvetenskapliga kompetenser som är nödvändiga för att kunna utveckla nya produkter, tjänster och produktionssystem på ett tekniskt ledande, ekonomiskt lönsamt och miljömässigt uthålligt sätt. IPR:s miljö är en av de tre utvecklingsmijöer identifierade i FUS:en och har idag 6 professorer, 2 gästprofessorer, 2 adjungerade professorer, 2 docenter och ett 15-tal disputerade. Denna miljö karakteriseras av en tvärvetenskaplig profil kring processer, metoder och verktyg. IPRs forskning bedrivs av tre forskargrupper knutna till tre avdelningar: Design och visualisering, Innovationsledning och Produktrealisering. Det föreslagna programmet knyter an till två av dessa: Innovationsledning och Produktrealisering. Viktiga områden som kommer att speglas i programmet är innovationsprocesser i samverkan mellan olika aktörer och utveckling och drift av hållbara produktionssystem. Finansiering till forskningen kommer både från MDH och från externa finansiärer. Forskarutbildningen inom ämnet Innovation och design erbjuds till ett växande antal doktorander som idag är uppe i 36 inskrivna och aktiva doktorander; 21 av dem är anställda på företag. En grupp om 15 doktorander ingår i den KKS-finansierade företagsforskarskolan Innofacture. IPR samarbetar också med andra lärosäten, institut och organisationer i Sverige och även internationellt med organisationer inom UK, Italien, Tyskland, USA och Indien. Sedan 2009 är gruppen för Produktrealisering med i initiativet Excellence in Production Research, XPRES, tillsammans med Kungliga tekniska högskolan och Swerea. XPRES är en av två nationella noder som forskar med fokus att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar produktion av framtida produkter. Stora inslag av samverkan med omgivande samhälle utmärker IPRs utbildningar, vilket ger möjligheten att ha projekt knutna till praktiken under utbildningen i Industriell ekonomi. Dessutom så sätter nuvarande utbildningar vid IPR fokus även på det praktiska realiserandet och programmen disponeras av en väl tilltagen verkstadsmiljö, uppbyggd och utvecklad under en period på 15 år. Trä-, metall- och prototyplabb med utrustning för de vanligaste bearbetande och sammanfogande metoder, för hand och maskinellt. Dessutom finns maskiner för CNC-fräsning och 3Dutskrifter. Ett materiallabb, utrustning för vacuumformning och ett lackrum ingår. I lokalerna finns också tillgång till en studio med 10 meters takhöjd för mockup-bygge i fullskala. 4.4 Lärarkompetens Programmet kommer att bemannas med lärare från MDH, främst från EST och IDT, men även från UKK för undervisning i naturvetenskaps- och matematikkurser. En förteckning över den lärarkompetens som finns för programmet återfinns i bilaga 5. Som tabellen visar kommer ett stort antal lärare att vara involverade. Tabellen visar också att minst två lärare kommer att arbeta 162

163 tillsammans i de allra flesta kurser, vilket är ett sätt att säkra kvaliteten och ge möjlighet till vidare kompetensutveckling. 26 (49) Tack vare ett antal redan genomförda nyrekryteringar är antalet disputerade lärare högt, vilket gynnar målet att det ska finnas en stark koppling mellan forskning och utbildning. De allra flesta av de tänkta lärarna är också tillsvidareanställda, vilket ger stabilitet till programmet. 5. Dimensionering och studentrekrytering 5.2 Antagningsantal Målet är att anta 100 studenter per år till programmet vilket innebär en ökning från de 47 studenter som antas till det nuvarande programmet. Detta bedöms som både relevant och möjligt, inte minst då behovet av fler studenter med programmets profil har betonats av representanter för privat och offentlig sektor och då söktrycket på Industriell Ekonomi-programmen i landet är högt (se Omvärldsanalysavsnittet nedan). Genom att profilen på det nya programmet blir bredare än på det befintliga programmet antas att flera studenter kommer att söka till programmet, särskilt då de övriga teknikbaserna som kommer att erbjudas är intressanta och relevanta både regionalt och nationellt. Tack vara den ökade bredden på det nya programmet kommer dessutom potentiella studenter uppfatta programmet som ett riktigt program i Industriell ekonomi som ger möjlighet till en mängd olika yrkesroller och arbetsuppgifter. 5.2 Programmet relativt andra program på MDH Att det föreslagna programmet skulle konkurrera med existerande ingenjörsprogram bedöms inte vara någon överhängande risk. Efter att bland annat ha diskuterat frågan med studenter på de nuvarande programmen har programgruppen konstaterat att de olika programmen riktar sig till studenter som har olika intressen. Studenter som väljer ett civilingenjörsprogram inom Industriell ekonomi är inte i första hand intresserade av att bli tekniska specialister utan vill ha möjligheten att jobba inom olika yrkesroller, vilket medför att risken för konkurrens mellan programmen i rekryteringsfasen bedöms vara liten. Detta bekräftas också av att de båda nuvarande civilingenjörsprogrammen inom Industriell ekonomi och Energisystem (de två program som ligger närmast varandra innehållsmässigt i dagsläget och där studenterna samläser till viss del) har kunnat uppnå sina respektive rekryteringsmål utan problem. Det nya programmet kommer också att ge utrymme för samläsning av kurser med existerande ingenjörsprogram, som beskrivits ovan. 5.3 Genomströmning Vad gäller genomströmningen i det nuvarande programmet så har denna ökat med åren. Det är svårt att göra en djup analys med tanke på att den första kullen inte har examinerats ännu. Men för 2013 var siffran 79% (termin 3 (T3/T1)). Detta är i nivå med övriga ingenjörsutbildningar på MDH. Då antagningspoängen till programmet i Industriell ekonomi vid MDH har stigit 163

164 under åren 10 ser utsikterna framöver goda ut. Förhoppningen är att denna trend håller i sig. Ett strukturerat arbete behöver emellertid också göras för att öka genomströmningen, främst genom att utveckla programmet ur pedagogisk synvinkel, både vad gäller progression och vad gäller enskilda kurser. 27 (49) 5.4 Rekrytering av studenter Rekryteringsbasen för det föreslagna programmet utgörs av svenska studenter då programmet har en stark förankring i landet. Den största andelen av kurserna under år 1-3 kommer att ges på svenska, vilket bedöms som viktigt för att studenterna ska kunna utveckla sina kommunikativa färdigheter både på svenska och engelska. Marknadsföringen riktas därför till potentiella studenter i Sverige. Studentrekryterande insatser på MDH görs på två nivåer; dels gemensamma insatser som görs för högskolans samtliga utbildningar, dels insatser som görs för specifika program och som värdakademin ansvarar för. För de tekniska ingenjörsutbildningarna genomför EST en rad studentrekryterande insatser: EST och IDT deltar på SACO:s studentmässa i Stockholm (ca 120 besökare) samt producerar en gemensam folder med MDH:s teknik- och ingenjörsutbildningar (upplaga 4000 ex) som distribueras under gymnasiebesök (se nedan) samt till studievägledare på gymnasieskolor. Programsamordnaren genomför tillsammans med olika doktorander besök på gymnasieskolor och håller en inspirerande föreläsning om framtidens energiutmaningar (10 besök genomfördes våren 2014) En inspirationsdag för gymnasietjejer (MDH Girl Power Day) kommer att genomföras under våren Presentationer hålls av programsamordnaren för studenter på tekniska basåret på MDH. Presentationer har hållits av programsamordnaren för studievägledare på gymnasieskolor under Studievägledardagen på MDH våren Digital annonsering har gjorts på bloggar, Facebook och sökmotorer Direktutskick (via post) har gjorts till elever som studerar vid natur- och teknikprogram i regionen (2500 st våren 2014). Dessa insatser ska med tiden utvecklas så att flera samordnade initiativ med IDT kan ta form. Dessa insatser kommer också att intensifieras under var antagningspoängen som följer: BI= 12,10; BII=18,17; HP=0,7 Motsvarande siffror för 2014 var: BI= 18,8; BII=19,7; HP=1,10. Noteras kan att inget annat civilingenjörsprogram vid MDH 2014 hade sådana höga antagningspoäng. 164

165 inför den första antagningen till det nya programmet så att den nya profilen och det nya upplägget tydligt kommuniceras ut för att kunna uppnå rekryteringsmålet år (49) 6. Anställningsbarhet 6.1 Samverkan/samproduktion För att säkerställa studenternas anställningsbarhet har det nya programmet utvecklats i dialog med det branschråd som har etablerats för programmets räkning och där representanter från näringslivet (ABB, Ethos International, Outokumpu, VCE), offentlig sektor (Västerås stad, Mälarenergi) och branschorganisationer (Teknikföretagen) ingår. De aktörer som är med i rådet valdes ut för att de ansågs kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet utifrån olika tekniska perspektiv. Tillsammans har de omfattande erfarenhet av industriell omvandling, socialt ansvarstagande och verksamhetsförändring aspekter som har definierats som centrala för programmets profil. Representanter från arbetsgruppen har träffat dessa aktörer (med undantag VCE) under våren 2014 och deras input har spelat en stor roll i utformningen av programmets vision. Målet är att även fortsättningsvis genomföra regelbundna träffar med branschrådet och att utöka antal representanter, exempelvis genom att även inkludera en social entreprenör för att fånga ytterligare ett viktigt perspektiv. Ett ytterligare sätt att säkerställa studenternas anställningsbarhet är att arbeta med samproduktion i kurserna, genom studiebesök, gästföreläsningar, examensarbeten och projektarbeten. Detta är något som sker i stor utsträckning redan i dag, både vid EST och IDT. Inom ramen för det befintliga programmet i Industriell Ekonomi genomför exempelvis studenterna i år 5 under vintern ett utredningsuppdrag åt Länsstyrelserna i Sverige av ekonomiska, tekniska och samhälleliga aspekter av restvärmesamarbeten; ett arbete som förväntas ge intressanta bidrag till en kommande nationell innovationsagenda på området och som ger studenterna unika erfarenheter som kommer att vara värdefulla inför kommande arbetsliv. Det nya programmet kommer att dra nytta av den befintliga samproduktionspraktiken, men kommer också att bygga vidare på denna genom ett strukturerat erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete i arbetslaget. Här kommer även den nyligen utsedda samverkanansvarig vid programmets värdakademi, EST (Cecilia Erixon) att spela en roll, eftersom samordningen av relevanta externa kontakter kommer att samordnas bättre. Examensarbetet och de två större projektkurser som planeras i programmet är särskilt viktiga ur samproduktionsperspektiv, men arbetsgruppen som har tagit fram detta förslag har också diskuterat möjligheten att studenterna ska kunna göra en VFU (verksamhetsförlagd utbildning) istället för de två valbara kurserna som är inplanerade under ht i årkurs 5 eller i samband med en möjlig utlandsvistelse under vt i årskurs 3, som alternativ till projektkursen som ligger den terminen. Dessa möjligheter kommer att undersökas vidare 165

166 och är helt klart intressanta för att öka kontakten med externa organisationer av olika slag. 29 (49) 6.2 Efter utbildningen Som tidigare nämnts har den första kullen i nuvarande program inte tagit sin examen än, så att någon statistik vad gäller arbete efter utbildningen finns inte. Arbetsgruppen har dock satt sig in i den statistik som finns på nationell nivå för examinerade civilingenjörer i Industriell ekonomi. Enligt SUN (svensk utbildningsnomenklatur) som används i rapporter från SCB och UKÄ räknas civilingenjörstudenterna i Industriell ekonomi till samma kategori som civilingenjörerna inom maskinteknik, farkost och liknande. Enligt SCB:s Temarapport 2013:1 11 var arbetslösheten för samtliga civilingenjörer år i genomsnitt 2,2%, vilket är betydligt lägre än genomsnitten för eftergymnasiala utbildningar. Etableringen på arbetsmarknaden är generellt sett mycket bra för civilingenjörer och etableringsgraden är klart högre än genomsnittet för högskoleexaminerade, vilket tabell 4 visar. Etableringsgraden för maskinteknik, i vilket industriell ekonomi ingår, är bland de högsta. Tabell 4. Etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen efter inriktning på examen och läsår för examen, år Procent. Källa: SCB (2013) Tema arbetsmarknad: Ingenjörerna. KTH, som ger den mest sökta Industriell ekonomi utbildningen i landet, har gjort en uppföljning av sina alumni 12. Denna visar att 91% av de examinerade civilingenjörerna inom Industriell ekonomi har ett arbete inom 11 SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013:1. 12 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH. 166

167 några månader. Jobben finns inom vitt skilda branscher. Några exempel inkluderar: konsultbranschen med företag som A.T.KEARNEY, Boston Consulting Group, McKinsey & Company, Connecta finanssektorn med organisationer som Carnegie, Swedbank, Svenska handelsbanken energisektorn med organisationer som EON kärnkraft Sverige, Vattenfall, British Petroleum telekomsektorn med företag som Ericsson, Telenor Sverige AB IT-sektor med företag som IBM, Datametrix tillverknings- och processindustrin med företag som Scania, Sandvik, B&B Tools läkemedelsindustrin med företag som Gambro, Astra Zeneca mediasektorn med företag som Schibsted Sverige AB handelssektorn med organisation som ICA Sverige Man kan dock inte med självklarhet anta att nyexaminerade från MDH kommer att hamna i samma branscher som de studenter som examineras från civilingenjörsprogrammet vid KTH då olika typer av organisationer är verksamma i Stockholm och i Mälardalen. Dessutom så har KTH ett starkare varumärke än MDH, vilket påverkar vilka arbetsgivare som är intresserade av att rekrytera studenterna. Däremot är det intressant att konstatera att en utbildning i Industriell Ekonomi leder till en mångfald av yrkesroller och branscher, vilket bekräftar att det man åstadkommer i utbildningen är en generalistprofil som uppskattas och efterfrågas av många olika sektorer. Detta innebär också att det blir relativt lätt att etablera sig på arbetsmarknaden som examinerad civilingenjör i Industriell ekonomi, då arbetstillfällena inte är beroende av en specifik bransch, utan snarare av en typ av arbetsuppgifter som finns i flera branscher och som blir allt viktigare (vilket beskrivits ovan). Att kompetensen som Industriell ekonomistudenterna besitter uppskattas och efterfrågas bekräftas också av lönestastiken från KTH:s alumnirapport 13. Figur 6 visar statistik uppdelad per typ av examen och det framgår tydligt att Industriell ekonomi ligger klart högst. 30 (49) 13 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH. 167

168 31 (49) Figur 6 en jämförelse av KTH:s alumnis grundlön där man ser att Civ. Industriell ekonomi ligger klart högst. 14 De teknikbaser och fördjupningar som det föreslagna programmet baseras på är av stort intresse både för regionen och för landet i stort (och ingår i de kompetenser som är särskilt efterfrågade 15 ). Skulle det bli en förändring i efterfrågan kring teknikbaserna kommer det ändå inte att inverka särskilt negativt på de framtida nyexaminerade från MDH:s civilingenjörsprogram i Industriell Ekonomi, då deras tekniska specialisering inte begränsar dem när de söker jobb. En rapport från Teknikföretagen visar nämligen att ingenjörskompetens är högt efterfrågad men att den specifika inriktning som en student har valt inte är avgörande vid rekrytering 16. Detta kan tänkas vara ännu mer relevant för Industriell ekonomi, givet den mångfald av branscher som studenterna hamnar i. Detta har även bekräftats i samtal med branschrådet, som uttryckte att det som man efterfrågar är färdigheter snarare än specifik sakkunskap; färdigheter som studenterna bör utveckla stegvis i utbildningen, men som sedan kan användas i andra områden än den specifika tekniken. Det som blir överförbart är således de ingenjörsmässiga färdigheterna. 14 Östlin, P-A (2011) Karriärrapport KTH. 15 SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013:1 16 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 168

169 Slutligen framstår examensarbetet som den vanligaste ingången till arbetsgivaren för en student 17 varför det är viktigt att så många studenter som möjligt kan skriva ett examensarbete i samarbete med en extern organisation, något som diskuterats ovan. 32 (49) 7. Omvärldsanalys 7.1 Liknande utbildningar De fem största utbildningarna i Industriell ekonomi finns vid KTH, Linköpings universitet, Chalmers, Lund Tekniska Högskola och Luleå Tekniska Universitet. Inför arbetet med att ta fram föreliggande förslag till ett nytt program i Industriell ekonomi har dessa utbildningar analyserats (framförallt de första fyra) med syfte att kunna positionera MDHs program i relation till övriga och med syfte att hämta inspiration från goda idéer vad gäller struktur och upplägg. KTH, Chalmers, Lund och Linköping erbjuder alla parallella examina vilket innebär att studenter kan ta ut en civilingenjörsexamen, en masterexamen och en kandidatexamen. Efter diskussion i arbetsgruppen innebär föreliggande förslag att MDH initialt endast erbjuder civilingenjörsexamen (samma upplägg som finns för närvarande vid MDH), då de olika examina kräver att man jobbar mot olika typer av mål vilket innebär en komplexitet som är onödig initialt eftersom den kan riskera programmets kvalitet. Dessutom är det civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi som är det som är det starka varumärket (inte master eller kandidat i Industriell ekonomi), vilket också är ett skäl att prioritera denna examen i detta läge. Eftersom det också handlar om en generalistutbildning kan det vara svårt att uppnå tillräckligt djup efter bara tre år (kandidatexamen). Vad gäller strukturen så finns det olika modeller, där KTH och Chalmers är de mest olika. KTH har en struktur där man endast kan fördjupa sig inom teknikbaserna och där industriell ekonomi och organisations kurser löper parallellt med teknikbaserna under hela utbildningen (de flesta är obligatoriska för alla studenter), vilket motsvarar ett mer traditionellt civilingenjörsprogram. Det finns fem inriktningar. Chalmers har en mer uttalad Bologna-modell där de första tre åren har fyra teknikbaser men där de flesta kurser är gemensamma. På masternivå finns det många olika möjligheter och vissa inriktningar innehåller endast kurser i management. Lund och Linköping har en struktur som hamnar emellan dessa två, med 5 olika möjliga teknikbaser de första tre åren, vilka kombineras med en specialisering under år 4 och 5 (inte nödvändigtvis en fördjupning av själva teknikbasen). Specialiseringarna har olika tyngdpunkter på management respektive traditionella ingenjörsämnen. Gemensamt för alla fyra program är att studenterna börjar med en teknikbas tidigast under årkurs 2; att de allra flesta kurser i teknikbaserna/specialiseringarna samläses med andra ingenjörsprogram; och att man har gemensamma kurser i matematik, 17 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 169

170 naturvetenskap, något ingenjörsämne och industriell ekonomi och organisation. Antalet poäng som studenterna läser i matematik varierar dock; KTH och Chalmers har färre poäng än Lund och Linköping. 33 (49) Allt detta medför att proportionerna mellan ämnena i programmen också varierar mellan olika utbildningar. I det nya programmet har arbetsgruppen utgått från de av UKÄ föreslagna riktlinjerna vad gäller proportioner, vilket framgick ovan. Exempel på teknikbaser vid övriga högskolor är: Datateknik och kommunikation/system- och programvaruutveckling Energisystem och hållbar utveckling/energi- och miljöteknik Produktframtagning Tillämpad matematik Bioteknik Industriella tillverkningssystem Systemteknik Exempel på specialiseringar vid övriga högskolor är: Design and Construction Project Management Entrepreneurship and Business Design Management and Economics of Innovation Product Development Quality and Operations Management/Kvalitets- och verksamhetsutveckling Software Engineering Supply Chain Management Affär och innovation Finans och risk Logistik och produktionsekonomi Produktionsledning/Production Engineering Programvaruintensiva system Ekonomiska informationssystem Projekt, Innovation och Entreprenörskap Industriell marknadsföring Strategi och styrning Det råder med andra ord stor mångfald. Nyckel till att få legitimitet som civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi att attrahera studenter och att vara relevanta för industri/offentlig sektor är att hitta en balans mellan att inte avvika för mycket från vad övriga aktörer erbjuder samtidigt som man erbjuder något unikt. Detta har varit arbetsgruppens mål och den utarbetade profilen i samspel med de valda teknikbaserna och fördjupningarna samt det pedagogiska arbetet (som kommer att utvecklas vidare) gör att vi tror att det finns goda möjligheter att etablera ett framgångsrikt program. Att MDH:s nuvarande program trots sin smala profil har lyckats rekrytera bra, tom över rekryteringsmålet, gör att vi bedömer att konkurrensen från de andra utbildningarna inte kommer att bli ett problem. Detta också pga det höga söktrycket för Industriell ekonomi-programmet i landet (se nedan). 170

171 De teknikbaser och fördjupningar som föreslås för det nya programmet på MDH ligger i linje med övriga utbildningar i landet och har en tydlig koppling till MDHs forskningsprofiler. Vi har även begränsat antalet fördjupningar till 4 och etablerat en profil för hela programmet, i syfte att skapa ett sammanhållet och konsekvent program. En fördel som MDH har är att högskolan är relativt liten, vilket torde förenkla samarbete mellan olika avdelningar och akademier. 34 (49) 7.2 Prognoser och söktryck Historiskt sett har civilingenjörer inte haft några problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. De prognoser som finns pekar också på att ingenjörskompetens är och fortsatt kommer att vara av största vikt för teknikföretag i Sverige, och att de som läser civilingenjörsutbildningar av det slag som industriell ekonomi är har goda utsikter att få jobb efter avslutad utbildning 18. Undersökningar visar också att teknikföretagen i allt större utsträckning ersätter dem som lämnar verksamheten med någon som har högre formell utbildning och att de föredrar civilingenjörer framför högskoleingenjörer när de rekryterar. Skälen till detta är att de anses vara mer flexibla, mer kompetenta, bättre i en föränderlig organisation; de antas ha större nätverk och bättre pedagogisk förmåga 19. Det är emellertid inte helt lätt att prognostisera civilingenjörers framtida arbetsliv, vilket kan bero på det faktum att en signifikant del av civilingenjörerna arbetar i andra yrken än de som traditionellt sett har definierats som ingenjörsyrken. Detta gäller i synnerhet Industriell ekonomiexaminerade, vilket beskrevs tidigare. Detta kan innebära att efterfrågan på den kompetens som en utbildning inom Industriell ekonomi innebär har underskattats när det gäller prognoser på längre sikt. Det som är intressant i sammanhanget är också vilken typ av ingenjörer som kommer att behövas i framtiden. Enligt Teknikföretagen 20, så är det i allt större utsträckning breda utbildningar och generalistprofiler som blir av intresse, givet vilken typ av arbete som ingenjörer utför och givet att företagen själva står för specialiseringen. Detta talar också för ett fortsatt behov av ingenjörer med Industriell ekonomi-profil. Sammantaget finns det god anledning att anta att efterfrågan av Industriell ekonomi-examinerade inte kommer att minska. Den lokala arbetsmarknaden är också gynnsam då Mälardalen är ett industritätt område med flera stora internationella koncerner, såsom t.ex. ABB, Volvo, Bombardier, mindre och medelstora företag, samt offentliga aktörer; alla i behov av den typ av kompetens som programmet erbjuder. Söktrycket på samtliga civilingenjörsutbildningarna i landet har ökat stadigt under de senaste åren och antal sökande till de svenska 18 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 19 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 20 Teknikföretagen (2012) Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar. 171

172 civilingenjörsutbildningarna är nu det högsta på 13 år 21. Industriell ekonomi visar högre söktryck än övriga ingenjörsutbildningar generellt sett. I synnerhet hade programmet på KTH 728 förstahandssökande år (nästan en dubblering på 7 år) och antog 140 studenter. Den översyn som Çürüklü gjorde av MDHs utbildningar visade att söktrycket till civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi ligger på betydligt högre nivårer än övriga program. Allt detta tyder på att söktrycket är högt och stigande, vilket motiverar det föreliggande programförslaget. 35 (49) 8. Förslag på externa bedömare Professor Mats Engwall, KTH, Universitetslektor Doc. Anna Öhrwall Rönnbäck (också Director at CAM - Center for Applied Management for SMEs) samt Per Fagrell, kompetensförsörjning, Teknikföretagen och doktorand på KTH. Samtliga har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. Kontaktpersoner EST: Eva Thorin, utbildningsledare EST, eva.thorin@mdh.se, Lucia Crevani och Anette Hallin, projektledare för framtagning av det nya programmet, EST, lucia.crevani@mdh.se, SCB (2013) Tema Arbetsmarknad: Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013: Çürüklü, B. (2013) Översyn av MDH:s utbildningsutbud. MDH-UFO. 172

173 Bilaga 1: Översikter av de 4 fördjupningarna inom civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi I bilagorna 1a-1d återfinns översikter över de 4 fördjupningar som ska erbjudas inom ramen för det nya civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi. Färgerna på de olika kurserna anger vilket ämne kursen tillhör, alternativt om kursen är en integrationskurs, se följande förteckning: Kurser i Industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Kurser inom den valda teknikbasen Kurser i matematik Kurser i naturvetenskap Intergrationskurser (mellan ämnen) Självständiga arbeten (med integration) Bilaga 1a: Kursöversikt, Fördjupning framtidens energi År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Hållbara energisystem Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Strömningsteknik Optimering och simulering År 3 Värmeöverföring Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Styrning av energisystem Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Förbrännings- och rökgasreningsteknik Värme- och kraftteknik Systematisk energieffektivisering Internationella energisystem Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Perspektiv på energimarknader Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Styrmedel, strategi och teknisk förändring Elmarknaders, simulering, prognos Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Examensarbete 173

174 Bilaga 1b: Kursöversikt, Fördjupning Hållbara produktionssystem År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Industriell produktion och logistik Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Kvalitetsprocessen Optimering och simulering År 3 Competitive production systems Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Production, Maintenance and Quality development Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Production system development Production and logistics planning Verksamhetsstrategier Dependability Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Supply Chain Management Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Industrial excellence Business excellence Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Examensarbete 174

175 Bilaga 1c: Kursöversikt, Fördjupning IKT för ett samhälle i förnyelse År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Datakommunikation i nätverk Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion Optimering och simulering År 3 Databaser Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Programmering av mobila applikationer Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Big Data Projekt i Big Data Cloud computing Programvaruteknik I Artficial intelligence for Big Data Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Managementkurs att definiera Safety Critical Systems Engineering/Software Verification and Validation Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Examensarbete 175

176 Bilaga 1d: Kursöversikt, Management, förnyelse och samhälle År 1 Introduktion till Industriell ekonomi Introduktion till projekt inom teknik Teknik och samhälle Envariabelkalkyl Vektoralgebra Hållbar utveckling Programmering Termodynamik År 2 Kurs beror på vald teknikbas Flervariabelkalkyl Elektrofysik Industriell marknadsföring Global operations management Numeriska metoder för industriell ekonomi Kurs beror på vald teknikbas Optimering och simulering År 3 Kurs beror på vald teknikbas Statistik och sannolikhetslära Organisation: Form och funktion Innovationsteknik Styrning och finansiering av industriella verksamheter Kurs beror på vald teknikbas Självständigt arbete inom industriell ekonomi År 4 Industrial economics Kurs beror på vald teknikbas Kurs beror på vald teknikbas Entreprenörskap för industriell förnyelse Ledning av industriellt förändringsarbete Vetenskaplig metod för industriell ekonomi Kurs beror på vald teknikbas Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter År 5 Managementkurs att definiera Kurs beror på vald teknikbas Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation Examensarbete 176

177 Bilaga 2: Förslag till förändrade examenskrav Nedanstående förslag till nya examenskrav har även skickats in som separat ärende till fakultetsnämnden. Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 7,5 hp om teknik och samhälle -minst 7,5 hp om hållbar utveckling -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation -minst 30 hp inom en vald teknikbas 1 -minst 37,5 hp inom en vald fördjupning 2 Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik -minst 15 hp fysik 1 Datavetenskap, Energiteknik eller Produktrealisering 2 Fördjupning inom IKT för ett samhälle, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, förnyelse och samhälle 177

178 Bilaga 3: Förslag till utbildningsplan Programkod Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Giltig från Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Beslutsinstans Fakultetsnämnden Behörighet Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Diarienummer Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Akademi EST Fastställandedatum Datum för beslut av fastställande av utbildningsplanen. Programnamn Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. Omfattning 300 HP Mål För civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Målen för civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är hämtade från Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa kunskap om industriell ekonomis vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, 178

179 - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Undervisningsspråk Kurser ges huvudsakligen på svenska under årskurs 1-3 och huvudsakligen på engelska under årskurs 4-5. Litteratur förekommer på både engelska och svenska. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi är en femårig civilingenjörsutbildning inom teknikområdet industriell ekonomi med tre teknikbaser på grundnivå (energiteknik, datavetenskap och produktrealisering) och fyra fördjupningar på avancerad nivå under år 4-5 (Framtidens energi, IKT för ett samhälle i förnyelse, Hållbara produktionssystem, samt Management, förnyelse och samhälle). Det övergripande, sammanhållande temat för programmet är Industriell Förnyelse. Utbildningen inleds med ett gemensamt år för alla studenter. Här läggs grunden för hela utbildningen genom en introduktionskurs, två kurser i matematik, en naturvetenskaplig kurs, en kurs i programmering (vilken krävs eftersom den ger behörighet till samtliga teknikbaser), en kurs i Teknik och samhälle som kopplar direkt till programmets övergripande tema, och två integrationskurser, Introduktion till projekt inom teknik samt Hållbar utveckling, där lärare som representerar alla teknikbaser, industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik samarbetar. Dessa två integrationskurser sätter en tydlig prägel på programmet i termer av gränsöverskridande och förbereder studenter till val av teknikbas. Utbildningens andra och tredje år utgörs av gemensamma kurser och teknikbasspecifika kurser inom de tre teknikbaserna (Energiteknik, Datavetenskap och Produktrealisering). Syftet under dessa år är att ge studenterna en bredd inom teknikbasen och att utveckla deras förståelse för industriell förnyelse samt bibringa nödvändiga kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det tredje året avslutas med ett 179

180 självständigt arbete i grupper över teknikbasernas gränser där studenterna tillämpar de erhållna kunskaperna och utvecklade färdigheterna. Detta arbete ska även fungera som träning inför examensarbetet. Utbildningens fjärde och femte år utgörs av ett större antal fördjupningskurser inom ett område som studenten väljer. De fyra områdena studenterna kan välja mellan är: Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse eller Management, förnyelse och samhälle. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Examensarbetet skrivs inom ett ämne som studenten har läst på avancerad nivå och kan skrivas inom ett av de ämne som utgör teknikområdet Industriell ekonomis kärna, dvs. industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling (men helst en integration av de ämnen studenten har läst på avancerad nivå). Programmets kurser är planerade så att de tillsammans bygger upp möjligheten för studenten att successivt utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att nå examensmålen. En variation av olika undervisningsformer ingår i utbildningen: föreläsningar, seminarier, workshops, projektarbeten, laborationer, enskilda uppgifter, egenstudier SI och handlett arbete. Verklighetsbaserade case och samläsning med andra utbildningar är återkommande och syftar till att studenterna ska utveckla sina samarbetsförmågor samt utveckla systemtänkande genom att integrera kunskaper och förmågor från olika kunskapsområden. Examination sker individuellt och i grupp i form av skriftliga inlämningar av olika slag, salstentamen, hemtentamen samt muntligt. Studenterna uppmuntras att tillbringa en period under utbildningen utomlands, framförallt under vårterminen i år 3 eller under höstterminen år 5. Detta ses som en betydelsefull erfarenhet och något som stöder studentens utveckling mot examensmålen. Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (Datavetenskap, Energiteknik och Produktrealisering). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, samhälle och förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. Årskurs 1 Industriell ekonomi och organisation: Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 HP Teknik och samhälle*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Introduktion till projekt inom teknik,* 7,5 HP Hållbar utveckling*, 7,5 HP Datavetenskap: Programmering, 7,5 HP Tillämpad matematik: Envariabelkalkyl, 7,5 HP Vektoralgebra, 7,5 HP 180

181 Fysik: Termodynamik, 7,5 HP Årskurs 2 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Global operations management*, 7,5 HP Industriell marknadsföring*, 7,5 HP Fysik: Elektrofysik, 7,5 HP Tillämpad matematik: Flervariabelkalkyl, 7,5 HP Numeriska metoder för industriell ekonomi, 7,5 HP Optimering och simulering, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: Datakommunikation i nätverk I*, 7,5 HP Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP Strömningsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produkt- och processutveckling: Produktionsteknik*, 7,5 HP Kvalitetsprocessen*, 7,5 HP Årskurs 3 Gemensamma kurser Tillämpad matematik: Statistik och sannolikhetslära, 7,5 HP 181

182 Industriell ekonomi och organisation: Organisation: Form och funktion*, 7,5 HP Styrning och finansiering av industriella verksamheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Självständigt arbete i industriell ekonomi*, 15 HP Innovationsteknik: Innovationsteknik*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Datavetenskap Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP Programmering av mobila applikationer*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Energiteknik Energiteknik: Värmeöverföring*, 7,5 HP Styrning av energisystem*, 7,5 HP Kurser för teknikbasen Produktrealisering Produkt- och processutveckling: Konkurrenskraftiga produktionssystem*, 7,5 HP Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling*, 7,5 HP Årskurs 4 Gemensamma kurser Industriell ekonomi och organisation: Industrial economics*, 7,5 HP Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter*, 7,5 HP Övriga tekniska ämnen: Vetenskaplig metod för industriell ekonomi*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP 182

183 Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Systematisk energieffektivisering*, 7,5 HP Internationella energisystem*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen hållbara produktionssystem Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Verksamhetsstrategier*, 7,5 HP Tillförlitlighet*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP Sakernas internet*, 7,5 HP Lärande system*, 7,5 HP Projekt i IKT*, 7,5 HP Cloud computing*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Programvaruteknik 1*, 7,5 HP Sakernas internet*, 7,5 HP Cloud computing* 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Förbränning- och rökgasreningsteknik*, 7,5 HP Värme- och kraftteknik*, 7,5 HP Perspektiv på energimarknader*, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: 183

184 Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Kurser för fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Produkt- och processutveckling: Utveckling av produktionssystem*, 7,5 HP Produktions- och logistikplanering*, 7,5 HP Försörjningsledning*, 7,5 HP Industriell ekonomi och organisation: Ledning av industriellt förändringsarbete*, 7,5 HP Innovationsteknik: Entreprenörskap för industriell förnyelse*, 7,5 HP Årskurs 5 Gemensamma kurser Övriga tekniska ämnen: Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation*, 15 HP Examensarbete*, 30 HP Fördjupningen framtidens energi Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP Fördjupningen hållbara produktionssystem: Produkt- och processutveckling: Affärsmässig excellens*, 7,5 HP Industriell excellens*, 7,5 HP Fördjupningen IKT för ett samhälle i förnyelse: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP en eller flera managementkurser att definieras (period 1) Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas datavetenskap Datavetenskap: Safety Critical Systems Engineering*, 7,5 HP 184

185 alternativt Software Verification and Validation*, 7,5 HP och en eller flera management kurser att definieras (period 1) Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas energiteknik Energiteknik: Elmarknader, simulering, prognos*, 7,5 HP och en eller flera managementkurser att definieras (period 1) alternativt Energiteknik: Styrmedel, strategi och teknisk förändring*, 7,5 HP alternativt Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en eller flera managementkurser att definieras (period 2) Fördjupningen management, förnyelse och samhälle med teknikbas produktrealisering Datavetenskap: Databaser*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) alternativt Energiteknik: Hållbara energisystem*, 7,5 HP och en managementkurs att definieras (period 2) * Ingår i teknikområdet Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Till år 2 söker studenten till en av tre teknikbaser (Datavetenskap, Energiteknik och Produktrealisering). Antal platser för varje teknikbas är begränsat. Till år 4 söker studenten till en av fyra fördjupningar (IKT för ett samhälle i förnyelse, Framtidens energi, Hållbara produktionssystem eller Management, samhälle och förnyelse). Antal platser för varje fördjupning är begränsat. 185

186 Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management). Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Att lägga in efter fakultetsnämndens beslut om inrättning av programmet. 186

187 Bilaga (7) Beslutande Fakultetsnämnden Till externa granskare för Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi och Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mats Engwall Per Fagrell Anna Öhrwall Rönnbäck Tack för att du åtagit dig att hjälpa fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola i bedömningen av: 1) Examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi 2) Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Underlag från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) bifogas tillsammans med högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. I dokumentet med akademins ansökan om utbildningsprogram finns bokmärken inlagda som underlättar orienteringen bland ansökans olika bilagor. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan två granskningsprotokoll, ett för examensbeskrivningen och ett för utbildningsprogrammet. Om du skriver i rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 3 augusti 2015 till: Hans Berggren Utbildnings- och forskningssektionen E-post: hans.berggren@mdh.se Telefon: För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST): Lucia Crevani Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation E-post: lucia.crevani@mdh.se Telefon: Tack på förhand! 187

188 GRANSKNINGSPROTOKOLL EXAMENSBESKRIVNING 2 (7) Ämnen och nivåer Beskriv hur du uppfattar sammansättningen av krav på olika ämnen och fördjupningsnivåer i examensbeskrivningen. Ge gärna ett resonerande svar. Kravbilden är i stort sett bra. Balansen mellan grundläggande matematik/naturvetenskap, tekniktillämpningar samt industriell ekonomi och organisation (nedan kallat INDEK) är god. Det finns dock oklarheter i begreppet valfritt tekniskt område är detta detsamma som de tre fördjupningsområden som anges i texten eller inkluderas INDEK i detta? Min rekommendation är att så inte bör vara fallet. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi? Kravet på 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är oklart. Här finns en begreppsförvirring som är problematisk: Teknikområdet industriell ekonomi är definierat av MDH, men det är oklart för mig vad som inkluderas i detta. Det närmsta jag kommer är programmet industriell ekonomi består dock av en integration av industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap (sid 4). Inkluderar detta samtliga ekonomi och teknikkurser inom programmet? Vilka 90 hp ingår inte i teknikområdet? Ingår ekonomi och teknikkurserna inom andra teknikområden också, eller? Vid mitt hemuniversitet KTH är alla kurser klassade i ett eller flera huvudområden, men den strukturen verkar inte finnas på MDH. Om jag förstått det rätt har dock MDHs ämnesstruktur en liknande innebörd, kanske skulle denna kunna användas för att öka precisionen. (Vid UKÄs utvärdering var det huvudområden som betonades. Det gjordes i praktiken ingen skillnad mellan begreppen huvudområde och teknikområde under utvärderingen.) I ansökan är begreppsanvändningen glidande: är det skillnad på teknikområde och tekniskt område eller? I ansökan används också begreppen teknikbas är detta detsamma som teknikområde, eller? 188

189 GRANSKNINGSPROTOKOLL UTBILDNINGSPROGRAM 3 (7) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Generellt är det svårt att utifrån dokumenten göra denna bedömning eftersom den totala arbetsbelastningen på respektive fakultet inte framgår. Vid en genomgång framstår dock antalet lärare vara relativt gott för INDEK och innovationsteknik, matematik, naturvetenskap, datavetenskap och energiteknik. Däremot är det tveksamt om fördjupningen Hållbar produktion kan säkerställas med en fakultet inom Produktrealisering som, enligt ansökan, endast består av fem tillsvidareanställda lärare (tre lektorer, en adjunkt och en forskare). Utifrån de till mig tillsända dokumenten framstår heller inte denna enhet vara en stark forskningsmiljö. Avsaknaden av en tillsvidareanställd professor eller docent inom området är ett problem. Enligt min bedömning kräver en utbildningsfördjupning inom Hållbar produktion en ordentlig satsning på fakulteten inom produktionsområdet. Med all respekt för komplexiteten i organisationers strukturer och historia så framstår det, för en utomstående läsare, som om INDEK och Innovationsledning är så pass nära varandra ämnesmässigt att en sammanslagning bör övervägas. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Utifrån mig tillsända handlingar framstår kompetensen som god, med undantag för enheten Produktrealisering (se ovan). Baserat på underlaget är det dock svårt att göra en mer ingående bedömning av kompetensen. Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Se ovan. På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Eftersom ett kritiskt och kreativt förhållningssätt primärt handlar om 189

190 hur programmets ingående kurser genomförs är det svårt att utläsa detta ur denna typ av dokument. I ansökan framhålls dock tydligt på flera ställen att programledningen har höga ambitioner inom detta område, bl.a. i samband med kursen Teknik och samhälle, intregrationskurserna, introduktionskursen, metodkursen samt examensarbetet. 4 (7) Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Givet den utvecklingsfas programmet är i just nu har det ännu inte utvecklats lärandemål på kursnivå. Detta måste ses som fullt rimligt i detta skede. Progression På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression i programmet? Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om programmets progression, så du får gärna utveckla ditt svar på denna fråga. Min bedömning är att det finns goda förutsättningar för skapa bra progression mellan de ingående kurserna. Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. Inom respektive teknikfördjupning saknar jag ämneskompetens för att kunna bedöma den planerade kurssammansättningen. Inom INDEK-området är en reflektion att, som dokumentet nu är skrivet, det kan finnas en risk för att teknologerna inte får tillräckliga baskunskaper i ekonomi (extern och intern redovisning, investeringsbedömning, produktkalkylering, finansiering, etc.) till förmån för mer reflektiva, allmänt samhällsorienterande kurser. Detta kan bero på att ekonomikunskaperna tas för givna och därför inte har framhållits i kursbeskrivningarna. En annan fundering kring flera av de planerade kurserna, t.ex. Teknik och samhälle, integrationskurserna och kursen i hållbar utveckling är att det finns en risk att dessa blir kurser om sitt ämne och inte i ämnet (vilket dessutom ofta är svårare). För att åstadkomma verklig integration på djupet krävs goda baskunskaper inom de kunskapsområden som skall smältas samman. En erfarenhet är att det är ytterst svårt att ha avancerade reflektiva inslag 190

191 tidigt i utbildning, när teknologerna ofta inte är mogna för det. Vid omdaningen av I-programmet på KTH har därför dessa moment medvetet flyttats till avancerad nivå, medan kurserna på grundläggande nivå primärt förmedlar baskunskaper och färdigheter. 5 (7) Proportioner mellan ämnen Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om proportionerna mellan programmets olika ämnesområden. Hur uppfattar du fördelningen mellan ämnen i programmet? Jämför gärna med liknande utbildningar vid andra lärosäten. Programmet framstår i stort som väl avvägt i kombinationen av ekonomi, teknik och matematik/naturvetenskap. En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Givet denna hållning har jag två kommentarer till ansökan: 1) Jag är tveksam till INDEK-fördjupningen Management, förnyelse och samhälle. Även om teknikbasen inom denna inriktning, enligt ansökan, är god, gör denna fördjupning att programmets teknikinriktning oklar. Bättre att låta teknologerna, såsom vid I- programmet vid Linköpings universitet, välja en minor inom INDEKområdet, inom ramen för sin respektive teknikinriktning. 2) Jag är tveksam till att klassa integrationskurserna utanför de etablerade ämnena vid lärosätet. Även om tanken är god med förslaget finns det stor risk att kurserna på detta sätt inte kommer att ägas av någon aktör. Mitt förslag är i så stor utsträckning som möjligt hänföra respektive kurs till ett eller flera etablerade ämnen (och sedan ordna integrationen på annat sätt). 191

192 Profilering av MDH 6 (7) Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. Ansökan avser en kraftig omarbetning och utbyggnad av det idag redan etablerade I-programmet som bl.a. jag i min tidigare utvärdering ställde mig något frågande till. Det nya programmet framstår i många avseenden som betydligt mer i linje med hur I-programmen vid andra lärosäten är utformade. Jämförelse med andra lärosäten Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Programmet ligger väl i linje med I-program vid andra lärosäten i Skandinavien. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? I-ingenjörer är starkt efterfrågade på arbetsmarknaden. Detta redovisas tydligt i ansökan. Det nya programmet inriktning och uppläggning har också förankrats i diskussioner med företrädare för näringsliv och offentlig förvaltning. Studenternas efterfrågan Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? I-programmen är de mest eftersökta ingenjörsutbildningarna i Sverige och MDHs etablerade I-program har ett bra söktryck. Den exakta storleken på det nya programmet kan dock diskuteras. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om inrättande av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi? Sammanfattningsvis bedömer jag ansökan som genomarbetad och genomtänkt. Den framstår också som väl förankrad inom de tre inblandade akademierna samt hos berörda näringslivsrepresentanter. 192

193 7 (7) Ett förslag är att successivt bygga ut det nya I-programmet till 100 platser över en period av flera år. Givet att det idag etablerade I-programmet är betydligt mindre, studentkullarna de närmaste åren kommer att minska samt att området Produktrealisering för närvarande tycks ha underkritisk bemanning kan det var värt att överväga att programmets första årskullar är något mindre, förslagsvis 60 studenter. 193

194 Bilaga (7) Beslutande Fakultetsnämnden Till externa granskare för Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi och Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mats Engwall Per Fagrell Anna Öhrwall Rönnbäck Tack för att du åtagit dig att hjälpa fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola i bedömningen av: 1) Examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi 2) Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Underlag från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) bifogas tillsammans med högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. I dokumentet med akademins ansökan om utbildningsprogram finns bokmärken inlagda som underlättar orienteringen bland ansökans olika bilagor. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan två granskningsprotokoll, ett för examensbeskrivningen och ett för utbildningsprogrammet. Om du skriver i rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 3 augusti 2015 till: Hans Berggren Utbildnings- och forskningssektionen E-post: hans.berggren@mdh.se Telefon: För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST): Lucia Crevani Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation E-post: lucia.crevani@mdh.se Telefon: Tack på förhand! 194

195 GRANSKNINGSPROTOKOLL EXAMENSBESKRIVNING 2 (7) Ämnen och nivåer Beskriv hur du uppfattar sammansättningen av krav på olika ämnen och fördjupningsnivåer i examensbeskrivningen. Ge gärna ett resonerande svar. Min bedömning är att det föreslagna programmet verkar vara väl genomarbetat och välförankrat i pågående forskning och forskningstradition vid MdH. Forskningskopplingen är ju en förutsättning för en på lång sikt stark utbildning. Häri inbegriper jag också att programmet verkar representera och ge utrymme att ta in styrkan av MdHs tradition av nära samverkan med industrin både nationellt och i regionen (med stor andel internationella företag som utmärker sig inom de områden som det föreslagna programmet presenterar som spetsområden), exempelvis inbyggda system, IPR-miljön mm. Den pedagogiska grundtanken är också mycket väl formulerad. En detaljfundering om benämningarna på fördjupningsområdena: Jag tror att det finns en risk att de två fördjupningarna IKT för ett samhälle i förnyelse och Management, förnyelse och samhälle uppfattas som alltför närliggande (enbart benämningsmässigt kanske). (Den senare förekommer f ö tre gånger i skissen Figur 3 i Ansökan om civilingenjörsprogram, lite oklart varför; verkar bero på teknikbas/examenskrav; detta behöver nog förtydligas i presentationsmaterial.) Denna fjärde fördjupningen Management, förnyelse och samhälle bör benämnas mer precist för vad den egentligen innehåller för att bättre matcha benämningen av de tre övriga. Går det att benämna annorlunda? Ordet förnyelse ter sig som ett självklart innehåll i en industriell-ekonomi-utbildning, och kanske inte bör finnas med i examensbenämning. och samhälle uppfattar jag också som ett alltför generellt begrepp för att det ska finnas med i en examensbenämning. Detta ska väl inkluderas även i de tre första? (management, förnyelse, samhälle avseende energi, produktionssystem, IKT) Benämningen Management, förnyelse och samhälle låter mer som en orienteringskurs som är obligatorisk för alla på I, än en specialisering/fördjupning. Enligt innehållsbeskrivningen ingår entreprenörskap, finansiering och ledarskap kanske ska något sådant begrepp användas istället? (dock samma fundering över t ex ledarskap som väl också genomsyrar samtliga fördjupningar) Jag ställer mig också något tveksam till användning av IKT som förkortning. Den må vara självklar för oss som forskar och arbetar mot myndigheter (t ex Vinnova) men är inte lika väl spridd i övrigt. Den är inte lika tydlig som benämning som energi respektive produktionssystem. Om man önskar använda en förkortning så är troligen IT mer väl känt begrepp som inte behöver förklaras. 195

196 3 (7) Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi? Gäller examen alltså enbart Civilingenjör och inte Master? Så har antagits i min bedömning (och tolkats enligt förtydligande text i avsnitt 7). Annars bör det krävas större andel kurser på avancerad nivå inom vald masterprofil. Möjligen bör detta förberedas, liksom möjligheten till kandidatexamen. Detta kommer att efterfrågas av studenter i takt med ökande internationalisering. Eftersom man nu har chans att bygga från grunden och inte sitta fast i en befintlig struktur vilket har varit en utmaning på de andra lärosätena med I-utbildningar bör MdH ta detta i beaktande (med, som anges i ansökan, givetvis stor respekt för det ökade kravet på vetenskaplig förankring genom hela utbildningen och speciellt i studenternas självständiga arbeten). 196

197 GRANSKNINGSPROTOKOLL UTBILDNINGSPROGRAM 4 (7) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Tack vare forskarkopplingen verkar nivån god i de föreslagna områdena (som har stärkts med nyrekryteringar enligt skrivning i 4.4). Antal lärare verkar med råge överstiga behovet, vilket är en tillgång för att formar lärarlag och bygga upp redundans, vilket borgar för minskad sårbarhet för utbildningen och minskad risk för alltför stor arbetsbelastning och stress hos enskilda lärare. (Många med deltid i programmet är på så vis bättre än ett fåtal med nära heltid.) Risk finns dock i att en del har visstidsanställningar eller är inhyrda samt att andelen adjunkter inte får bli fler (eller ingå med högre procentsats) än vad som här presenteras, för att klara examinationskrav och vidareutveckling av programmet på avancerad nivå. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Mycket väl. Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Goda förutsättningar, se svar ovan under Ämnen och nivåer. På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Lärarlagen (med forskningskoppling) samt samverkan med omgivande samhälle och inte minst att den kontinuerliga programutvecklingen sker tillsammans med studenter borgar för detta. Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? 197

198 Inget att invända. Möjligen kan man i IUA-matrisen lägga till E=examination (inbakat i U/A). Saknar också sammanställning av resultat av IUA-matrisen för hela programmet. 5 (7) (Detalj: Bilaga 7 och 8 måste ses över avseende stavfel, men inget som försvårade min läsning.) Examensarbetsprocessen (bilaga 8) använder genomgående prototyp för att beskriva progress med examensarbetet. Inte säkert att arbetet inom industriell ekonomi innefattar något som liknar prototyp utan snarare en skrivprocess. Progression På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression i programmet? Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om programmets progression, så du får gärna utveckla ditt svar på denna fråga. Utifrån det skrivna materialet är det inte möjligt att bedöma undervisning, kurslitteratur eller examination på annat sätt än att det verkar som att organisationen av programmet säkrar detta i detalj kurs för kurs. Här blir det kursansvarigas och examinatorers uppgift att föreslå och beslutande organ att besluta om förslag på undervisningsformer, kurslitteratur eller examination. Här är också en fungerande samverkan (gärna en formaliserad organisation för samverkan) mellan lärare, akademierna och studenter från tidigare årskurser viktiga i arbetet. Progression: verkar väl genomtänkt och liknar den jag känner igen från Linköpings I/DPU-program. Här har jag inte kunnat bedöma i detalj (en hel del återstår att definiera enligt Bilaga 1). Några detaljfunderingar som dock kan vara kritiska: Industrial Economics i år 4 vad innehåller den (hur skiljer den sig från Introduktion till Industriell ekonomi) och hur kommer det sig att den kommer så sent i programmet? Mycket kortfattad beskrivning i IUAmatrisen. Kommer sent i programmet. Förekommer någon företagsekonomisk grundkurs i åk 1-2? Kan vara svårt att gå vidare med påbyggnadskurser om företags förutsättningar (inom organisation och management) utan en sådan grundkurs. Ingår kanske i Introduktion till industriell ekonomi? (Ej tydligt i kursbeskrivningen i IUA-matrisen.) Proportioner mellan ämnen Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om proportionerna mellan programmets olika ämnesområden. Hur uppfattar du fördelningen mellan ämnen i programmet? Jämför gärna med liknande utbildningar vid andra lärosäten. Jag har jämfört poängandel tekniska/matematik samt profilområden med LiU och finner att det är ungefär liknande fördelning. Jag anser att det är 198

199 bra, förespråkar stor andel matematik och ingenjörsämnen för att Industriell ekonomi ska särskiljas från renodlade ekonomiska/managementutbildningar. 6 (7) Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. MdH har goda förutsättningar med den grund som högskolan har byggt upp inom I-relaterade ämnen, och verkar ha god samverkan mellan teknik, ekonomi och management-områden avseende forskning (tillräckligt djup) och grundutbildning. Jämförelse med andra lärosäten Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Liknar de stora programmen (verkar mest likna I vid Linköpings universitet och KTH) men skiljer sig nivåmässigt pga avsaknad av kandidat- och masterexamina. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja. Studenternas efterfrågan Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Ja. Mälardalen är en stor, befolkningstät region med närheten till Stor- Stockholm. Studenter kan förstås komma från hela landet men geografiskt ligger MdH i en tätbefolkad region med både små- och storindustri vilket bidrar till efterfrågan. 199

200 Övriga synpunkter och påpekanden 7 (7) Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om inrättande av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi? Önskar lycka till med programmet! Klokt med samverkan genom t ex ScAIEM och direkt med de olika civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi i landet. 200

201 Bilaga (7) Beslutande Fakultetsnämnden Till externa granskare för Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi och Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mats Engwall Per Fagrell Anna Öhrwall Rönnbäck Tack för att du åtagit dig att hjälpa fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola i bedömningen av: 1) Examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi 2) Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Underlag från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) bifogas tillsammans med högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. I dokumentet med akademins ansökan om utbildningsprogram finns bokmärken inlagda som underlättar orienteringen bland ansökans olika bilagor. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan två granskningsprotokoll, ett för examensbeskrivningen och ett för utbildningsprogrammet. Om du skriver i rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 3 augusti 2015 till: Hans Berggren Utbildnings- och forskningssektionen E-post: hans.berggren@mdh.se Telefon: För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST): Lucia Crevani Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation E-post: lucia.crevani@mdh.se Telefon: Tack på förhand! 201

202 GRANSKNINGSPROTOKOLL EXAMENSBESKRIVNING 2 (7) Ämnen och nivåer Beskriv hur du uppfattar sammansättningen av krav på olika ämnen och fördjupningsnivåer i examensbeskrivningen. Ge gärna ett resonerande svar. Jag har inga andra synpunkter på examensbeskrivningen så som den uttrycks i bilaga 2 än att sammansättningen och kraven verkar rimliga och logiska och följer det resonemang som finns i övriga skrivningar i dokumenten. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi? I förslaget finns en otydlig struktur och plan för hur systematisk kvalitetssäkring och utveckling ska bedrivas. I kap 3.2 finns en vag beskrivning, men den behöver förtydligas. Hur ska programmet drivas och utvecklas? I kap 3.2 introduceras begreppen arbetsråd, arbetslag, programråd samt programsamordnare. I kap 6.1 skrivs även om ett branschråd som knyts specifikt till detta program. Hur hänger alla dessa funktioner ihop? Vilket ansvar/mandat/frihetsgrad har respektive funktion? Jag är särskilt bekymrad över att det saknas skrivningar både om kontinuerligt förbättringsarbete och hur studenter, alumner och arbetslivsföreträdare inkluderas i detta arbete. Ett annat råd är att följa studenterna från de första årskullarna i det befintliga programmet mycket noga och utnyttja dessa kunskaper för att utveckla programmet. Gör en plan för uppföljningen och sätt tydliga mål för uppföljningen. 202

203 GRANSKNINGSPROTOKOLL UTBILDNINGSPROGRAM 3 (7) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Jag har ingen uppfattning/erfarenhet om hur denna del ska organiseras. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Se ovan. Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Jag har ingen uppfattning om detta. På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Jag kan inte bedöma detta. Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Ja, det anser jag. Men jag saknar en överblick, se nedan förslag till kompletteringar som skulle ge en bättre överblick över både progression och måluppfyllelse. Progression På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression i programmet? Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om programmets progression, så du får gärna utveckla ditt svar på denna fråga. Progressionen för att uppfylla examensmålen finns ju beskrivna i de olika checklistorna i bilaga 6. Men man skulle också vilja se två andra 203

204 tabeller/översikter för att bättre förstå och se den tänkta progressionen. Den ena tabellen skulle sammanställa vilka kurser som bidrar till måluppfyllnad för varje enskilt examensmål. En annan tabell skulle visa hur de olika kurserna hänger ihop med varandra. Det är ur checklistor och andra skrivningar svårt att se hur olika kurser bidrar till varandra. Finns det exempelvis olika kurskrav för uppflyttning till nästa kurs? Och hur ska kunskaperna i kurs x användas i kurs y? Det är ganska lätt att se sambanden inom de olika inriktningarna och fördjupningarna, men övriga kurser då? Hur motiveras egentligen kursen Elektrofysik (som exempel) för de studenter som väljer teknikbasen Produktrealisering? Det kan omöjligen räcka som enda motiv att det ska ingå en viss mängd matematik och naturvetenskap i en civilingenjörsutbildning. Se mer i nästkommande punkter som innehåller fler kommentarer på samma tema. 4 (7) Proportioner mellan ämnen Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om proportionerna mellan programmets olika ämnesområden. Hur uppfattar du fördelningen mellan ämnen i programmet? Jämför gärna med liknande utbildningar vid andra lärosäten. I kap 2.5 första stycket beskrivs och motiveras varför integrationskurser inte ska klassas inom ett redan befintligt ämne. Det är nog rätt tänkt. Men är det hållbart över en längre tid? Vem äger dessa kurser och förvaltar och inte minst utvecklar dessa kurser? I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar och mellan olika ämnen hänvisas både till de riktlinjer som man kan tolka att UKÄ:s bedömargrupp högg i sten med sin bedömarrapport 2013, samt till den genomgång som gjorts av hur andra lärosäten organiserar sin civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Det som är bra med detta är att förslaget håller sig inom den standard som man kan uppfatta att både UKÄ:s bedömarrapport och benchmarkingen visar. Man kan däremot ifrågasätta detta på två olika sätt. Det ena är att ifrågasätta (med hjälp av goda motiv förstås) UKÄ:s riktlinjer. Jag satt med i diskussionerna i bedömargruppen och jag skulle tro att om bedömargruppen hade haft en annan sammansättning, men med bibehållen kompetens och erfarenhet, så hade riktlinjerna formulerats på ett annat sätt. Eller kanske inte alls! Nu finns de formulerade och går att förhålla sig till, men det skulle också vara nyttigt med ett ifrågasättande och en utmaning av dessa riktlinjer. Jag förstår om MDH inte vill ta den diskussionen i detta läge, men det är lite synd och det hänger också ihop med det andra argumentet jag har för att ifrågasätta denna standard. Jag kan inte hitta någon skrivning i ansökan som motiverar just den här föreslagna kombinationen av kurser annat än hänvisningar till riktlinjerna från UKÄ och benchmarkingen. Inget av detta ger egentligen svaret på varför MDH:s utbildning i industriell ekonomi ska ha exempelvis x poäng i rena matematikkurser, eller hur de obligatoriska matematik- och naturvetenskapliga kurserna hänger ihop med de mer tillämpade teknik- och ekonomikurserna. Att enbart hänvisa till att en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi ska ha en viss mängd kurspoäng av ett visst slag är en svag motivering anser jag. 204

205 5 (7) Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. Motiven för att utveckla det befintliga programmet är rätt väl beskrivna i kap 1.2 och jag håller med om dessa motiv. Och motiven att dagens program behöver stärkas för att nå examensmålen i exempelvis hållbar utveckling och etik samt att regionens arbetsmarknad har uttryckt ett behov av exempelvis en breddad profil kan väl väga lika tungt i detta sammanhang. Däremot saknas en motivering till varför det är just en civilingenjörsutbildning som ska utvecklas på MDH och inte en högskoleingenjörsutbildning. Det tas för givet och det kanske är rätt, inte minst med tanke på att det redan finns ett civilingenjörsprogram inom området, men jag saknar en motivering. I mina egna ögon så finns det ett större behov av en riktigt bra högskoleingenjörsutbildning i industriell ekonomi än det finns för ytterligare en civilingenjörsutbildning. Jag kan heller inte riktigt se motiv för att satsa på denna utbildning när jag läser MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för Detta kan möjligtvis lämnas därhän eftersom den föreslagna utbildning ska gälla från 2017 då även en ny strategi rimligen finns på plats. Jämförelse med andra lärosäten Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Det är bra att det har genomförts en benchmarking med liknande utbildningar. Och det ser ut som att MDH vill lägga sig i mittfåran av de olika varianter som förekommer. Det verkar dock finnas en viss dragning åt att försöka likna KTHs variant, snarare än att utveckla en egen unik variant. I mina ögon är det lite defensivt. Jag saknar en översikt över vilka andra lärosäten utöver de fem beskrivna, som har utbildningar i industriell ekonomi och inte bara till civilingenjör utan även till högskoleingenjör. Se annars tidigare kommentar på samma tema. Möjligen kan man här även tillägga en tanke om eventuell rörlighet mellan lärosäten under studietiden. Jag kan inte hitta någon sådan skrivning förutom vad gäller möjlighet till utlandsstudier, som jag återkommer till senare. Det kan finnas både hot och möjligheter om man väljer att utforma utbildningen så att den i många avseenden liknar KTH:s. En möjlighet kan vara att man därmed kan attrahera studenter som annars skulle valt KTH. Ett hot kan vara att studenter som läser på MDH vill avsluta sin utbildning på KTH och att det är för lätt att byta lärosäte om utbildningarna är mycket lika varandra. Dessa tankar skulle eventuellt kunna behöva utvecklas mer innan ett beslut tas. 205

206 6 (7) Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja. Men återigen saknas en diskussion om behovet att civilingenjörer kontra högskoleingenjörer. Arbetslivsföreträdare är ofta bra på att uttrycka sig om (och för) civilingenjörer, men sämre vad gäller högskoleingenjörer. När man skrapat bort ytan så framträder ett större behov av högskoleingenjörer än civilingenjörer. Det finns inte mycket skrivet om detta, men exempelvis Teknikföretagens rapport Vilka ingenjörer behövs?, som ansökan hänvisar till vid ett antal tillfällen, berör detta. Studenternas efterfrågan Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Nja. Dagens söktryck räcker inte för en utökning till 100 platser, anser jag. Men det är en korrekt analys att sökande till industriell ekonomi sannolikt inte nödvändigtvis konkurrerar med andra civilingenjörsutbildningar på MDH. Samt att i princip samtliga utbildningar i industriell ekonomi har ett högt söktryck, även de som är relativt nystartade. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om inrättande av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi? Jag anser att det är klokt att bara utveckla och driva en utbildning mot en civilingenjörsexamen och inte inbegripa även en mastersexamen. Jag ser en stor utmaning i att motivera studenter att ta sig igenom det första året så som det är upplagt. Det är i och för sig ett traditionellt upplägg, men det är också under det första året som många avhopp sker, ofta för att studenter inte ser kopplingen mellan de teoretiskt tunga matematik- och naturvetenskapliga kurserna och den tillämpade ingenjörsutbildning som de har valt. Jag ser ingen enkel lösning på detta, men jag ser definitivt utmaningen. Om andra delar i ansökan möjligen är lite defensiva så är ambitionen att ta in 100 studenter varje år desto mer offensivt. Och om detta lyckas så är det ännu mer offensivt att planera för att alla dessa 100 studenter finns kvar år 2 för att välja en teknikbas och senare en fördjupning. Oavsett detta så anser jag att det tidigt måste finnas en plan för hur man hanterar eventuellt översök till en viss teknikbas, samt hur man hanterar en 206

207 situation där så få studenter söker en teknikbas att det inte är försvarbart att driva den. 7 (7) I kap 2.7 beskrivs möjligheterna till studier utomlands. Jag saknar här ett siffermål att jobba mot. Likaså bör det sättas ett mål för hur många utbytesstudenter som kommer till utbildningen från andra länder. Från vilka länder? Och vilken termin eller vilket läsår passar bäst för det? Överhuvudtaget anser jag att området internationalisering behöver utvecklas. Det finns lite beskrivningar i kap 2.7, men det behövs mer, exempelvis om undervisningsspråk, språk i litteratur och examination etc. Finns det överhuvudtaget något utrymme för studenten att fritt välja kurser? (Förutom teknikbas och fördjupning) Jag kan inte se att det finns det, men jag kanske läser/tolkar fel. Jag anser att det borde finnas ett visst utrymme för detta inom ramen för ett femårigt utbildningsprogram. 207

208 Bilaga (26) Beslutande Fakultetsnämnden Till externa granskare för Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi och Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mats Engwall Per Fagrell Anna Öhrwall Rönnbäck Tack för att du åtagit dig att hjälpa fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola i bedömningen av: 1) Examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi 2) Ansökan om nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi Underlag från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) bifogas tillsammans med högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. I dokumentet med akademins ansökan om utbildningsprogram finns bokmärken inlagda som underlättar orienteringen bland ansökans olika bilagor. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan två granskningsprotokoll, ett för examensbeskrivningen och ett för utbildningsprogrammet. Om du skriver i rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 3 augusti 2015 till: 208

209 2 (26) Hans Berggren Utbildnings- och forskningssektionen E-post: Telefon: För frågor om innehållet i ansökan är du välkommen att kontakta akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST): Lucia Crevani Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation E-post: lucia.crevani@mdh.se Telefon: Tack på förhand! 209

210 3 (26) Nedan bemöts och kommenteras granskarnas utlåtande. Generellt kan man konstatera att de är överlag positiva och ofta pekar på olika saker (ibland för de fram direkt motstridiga idéer), vilket visar att Industriell ekonomi är ett utbildningsområde som fortfarande är under utformning. GRANSKNINGSPROTOKOLL EXAMENSBESKRIVNING Ämnen och nivåer Beskriv hur du uppfattar sammansättningen av krav på olika ämnen och fördjupningsnivåer i examensbeskrivningen. Ge gärna ett resonerande svar. Jag har inga andra synpunkter på examensbeskrivningen så som den uttrycks i bilaga 2 än att sammansättningen och kraven verkar rimliga och logiska och följer det resonemang som finns i övriga skrivningar i dokumenten. Kravbilden är i stort sett bra. Balansen mellan grundläggande matematik/naturvetenskap, tekniktillämpningar samt industriell ekonomi och organisation (nedan kallat INDEK) är god. Det finns dock oklarheter i begreppet valfritt tekniskt område är detta detsamma som de tre fördjupningsområden som anges i texten eller inkluderas INDEK i detta? Min rekommendation är att så inte bör vara fallet. Min bedömning är att det föreslagna programmet verkar vara väl genomarbetat och välförankrat i pågående forskning och forskningstradition vid MdH. Forskningskopplingen är ju en förutsättning för en på lång sikt stark utbildning. Häri inbegriper jag också att programmet verkar representera och ge utrymme att ta in styrkan av MdHs tradition av nära samverkan med industrin både nationellt och i regionen (med stor andel internationella företag som utmärker sig inom de områden som det föreslagna programmet presenterar som spetsområden), exempelvis inbyggda system, IPR-miljön mm. Den pedagogiska grundtanken är också mycket väl formulerad. 210

211 4 (26) En detaljfundering om benämningarna på fördjupningsområdena: Jag tror att det finns en risk att de två fördjupningarna IKT för ett samhälle i förnyelse och Management, förnyelse och samhälle uppfattas som alltför närliggande (enbart benämningsmässigt kanske). (Den senare förekommer f ö tre gånger i skissen Figur 3 i Ansökan om civilingenjörsprogram, lite oklart varför; verkar bero på teknikbas/examenskrav; detta behöver nog förtydligas i presentationsmaterial.) Denna fjärde fördjupningen Management, förnyelse och samhälle bör benämnas mer precist för vad den egentligen innehåller för att bättre matcha benämningen av de tre övriga. Går det att benämna annorlunda? Ordet förnyelse ter sig som ett självklart innehåll i en industriellekonomi-utbildning, och kanske inte bör finnas med i examensbenämning. och samhälle uppfattar jag också som ett alltför generellt begrepp för att det ska finnas med i en examensbenämning. Detta ska väl inkluderas även i de tre första? (management, förnyelse, samhälle avseende energi, produktionssystem, IKT) Benämningen Management, förnyelse och samhälle låter mer som en orienteringskurs som är obligatorisk för alla på I, än en specialisering/fördjupning. Enligt 211

212 5 (26) innehållsbeskrivningen ingår entreprenörskap, finansiering och ledarskap kanske ska något sådant begrepp användas istället? (dock samma fundering över t ex ledarskap som väl också genomsyrar samtliga fördjupningar) Jag ställer mig också något tveksam till användning av IKT som förkortning. Den må vara självklar för oss som forskar och arbetar mot myndigheter (t ex Vinnova) men är inte lika väl spridd i övrigt. Den är inte lika tydlig som benämning som energi respektive produktionssystem. Om man önskar använda en förkortning så är troligen IT mer väl känt begrepp som inte behöver förklaras. Vad gäller valfritt tekniskt område så handlar det om kurser som är inrättade i ett tekniskt ämne, vilket betyder kurser inom de tekniska ämnena i programmet eller i övriga tekniska ämnen. Tekniska ämnen i programmet inbegriper även Industriell ekonomi och organisation. På MDH kommer det dock att vara svårt att läsa kurser inom detta ämne utöver de obligatoriska i programmet, då det i dagsläget inte planeras utveckla något större utbud. I utbildningsplanen så finns det en integrationskurs som täcker dessa 15 HP. Den bedömning som vi har gjort är att i ett program omfattande 300 HP bör det finnas ett utrymme för studenterna att välja några kurser som är relevanta för sin utbildning och inte låsa hela programmet (vikten av valfrihet påpekas senare också av Per Fagrell). Detta hjälper också vid utlandsstudier då det ger en viss flexibilitet. Vår bedömning och erfarenhet är att de flesta studenter ändå kommer att följa utbildningsplanen med de föreslagna kurserna. Utrymmet för att välja är i alla fall begränsat, 30 HP. Av dessa har vi låst 15 till tekniska ämnen för att säkerställa maximal relevans till utbildningen. Dessutom, 7,5 HP av dessa 15 HP ska vara på avancerad nivå, dvs bygga på det som redan har utvecklats i programmet. Benämningen Management, förnyelse och samhälle föreslås ändras till Industriell management för hållbar förnyelse, vilket är relativt brett men beskriver kärnan i fördjupningen (alla benämningar uttrycker vad man fördjupar sig i genom att bygga på det man redan har med sig). Benämningen IKT för ett samhälle i förnyelse behålls då erfarenheten är att IKT är ett känt begrepp för de kommande studenter som redan i skolan idag jobbar med IKT (under denna benämning). 212

213 6 (26) Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi? I förslaget finns en otydlig struktur och plan för hur systematisk kvalitetssäkring och utveckling ska bedrivas. I kap 3.2 finns en vag beskrivning, men den behöver förtydligas. Hur ska programmet drivas och utvecklas? I kap 3.2 introduceras begreppen arbetsråd, arbetslag, programråd samt programsamordnare. I kap 6.1 skrivs även om ett branschråd som knyts specifikt till detta program. Hur hänger alla dessa funktioner ihop? Vilket ansvar/mandat/frihetsgrad har respektive funktion? Jag är särskilt bekymrad över att det saknas skrivningar både om kontinuerligt förbättringsarbete och hur studenter, alumner och arbetslivsföreträdare inkluderas i detta arbete. Ett annat råd är att följa studenterna från de första årskullarna i det befintliga programmet mycket noga och utnyttja dessa kunskaper för att utveckla programmet. Gör en plan för uppföljningen och sätt tydliga mål för uppföljningen. Kravet på 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är oklart. Här finns en begreppsförvirring som är problematisk: Teknikområdet industriell ekonomi är definierat av MDH, men det är oklart för mig vad som inkluderas i detta. Det närmsta jag kommer är programmet industriell ekonomi består dock av en integration av industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap (sid 4). Inkluderar detta samtliga ekonomi och teknikkurser inom programmet? Vilka 90 hp ingår inte i teknikområdet? Ingår ekonomi och teknikkurserna inom andra teknikområden också, eller? Vid mitt hemuniversitet KTH är alla kurser klassade i ett eller flera huvudområden, men den strukturen verkar inte finnas på MDH. Om jag förstått det rätt har dock MDHs ämnesstruktur en liknande innebörd, kanske skulle denna kunna användas för att öka precisionen. (Vid UKÄs utvärdering var det huvudområden som betonades. Det gjordes i praktiken ingen skillnad mellan begreppen huvudområde och teknikområde under utvärderingen.) I ansökan är begreppsanvändningen glidande: är det skillnad på teknikområde och tekniskt område eller? I ansökan används också begreppen teknikbas är detta detsamma som teknikområde, eller? Gäller examen alltså enbart Civilingenjör och inte Master? Så har antagits i min bedömning (och tolkats enligt förtydligande text i avsnitt 7). Annars bör det krävas större andel kurser på avancerad nivå inom vald masterprofil. Möjligen bör detta förberedas, liksom möjligheten till kandidatexamen. Detta kommer att efterfrågas av studenter i takt med ökande internationalisering. Eftersom man nu har chans att bygga från grunden och inte sitta fast i en befintlig struktur vilket har varit en utmaning på de andra lärosätena med I-utbildningar bör MdH ta detta i beaktande (med, som anges i ansökan, givetvis stor respekt för det ökade kravet på vetenskaplig förankring genom hela utbildningen och speciellt i studenternas självständiga arbeten). 213

214 7 (26) Vad gäller programadministration samt hur programmet ska utvecklas så är planen att den ska vara liknande som för övriga program vid MDH och EST. Programmet samordnas av en programsamordnare som har nära kontakt med studenterna på programmet och även träffar studentrepresentanter regelbundet för att diskutera programmets upplägg, innehåll och utveckling. Programsamordnaren sammankallar även programmets branschråd med representanter från näringsliv och samhälle där programmets upplägg, innehåll och utveckling diskuteras. Kontakten med studenterna och branschen är tänkt att fungera på samma sätt som det gör redan idag med nuvarande ingenjörsprogram på EST. Avdelningschefer har ansvar för driften av programmet vad gäller bemanning och genomförande av kurser. Det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet för programmet har utbildningsledare vid akademin och det övergripande ansvaret för utbildning på MDH har fakultetsnämnden. Utbildningsledaren har stöd i kvalitetsarbetet av en styrgrupp bestående av representanter från programmets olika delar som utbildningsledaren samordnar. Styrgruppen ska arbeta med strategiska frågor och akademiövergripande frågor. Det är styrgruppen och utbildningsledaren som i första hand initierar utvecklingsarbete. Fakultetsnämnden och programsamordnaren kan också initiera utvecklingsarbetet, som dock ska diskuteras i styrgruppen innan det sätts igång. Förslag till ändringar/utveckling behandlas på akademin EST i grundutbildningsråd, där programsamordnare, ämnesansvariga, avdelningschefer, studentrepresentant och utbildningsledare ingår, samt i vissa fall även i ledningsgrupp, där ämnesansvariga, avdelningschefer, professorer, forskningsledare, utbildningsledare, studentrepresentant och akademichef ingår. Därefter i motsvarande instanser på IDT och UKK. Styrgruppen behandlar alla ändringar i kursplaner och utbildningsplan. Ändringar i kurser beslutas av respektive akademi som är huvudman för kursen. Ändringar i upplägg av utbildningsplan beslutas av fakultetsnämnden. Förslag till förändringar av kurser diskuteras i akademiövergripande programråd. Förslag till ändringar i utbildningsplan diskuteras med studenter, i branschråd, i akademigemensamt programråd samt i EST grundutbildningsråd och ledningsgrupp innan det skickas till fakultetsnämnden. Samarbete mellan akademierna sker på olika nivåer. På övergripande nivå via kontakt i redan i dag existerande regelbundna möten mellan akademiernas utbildningsledare. På strategisk nivå genom styrgruppen. Och slutligen på mer operativ nivå via återkommande träffar av ett arbetslag för programmet som leds av programsamordnaren där alla som aktivt jobbar med programmets kurser ingår samt via integrationskurserna där akademier samverkar. Utvärdering, uppföljning och utveckling av kurser inom programmet följer normala rutiner som finns för alla kurser vid respektive akademi och MDH i stort. En årlig programutvärdering kommer också att ske enligt gällande rutiner för alla program vid EST. Uppföljning av genomströmning och prestationsgrad sker regelbundet även på årskullsbasis. Målen för uppföljningen är de MDH gemensamma mål som gäller för alla utbildningar. Vad gäller definitionen på teknikområdet, så är detta den benämningen som gäller för ett civilingenjörsprogram (inte huvudområde). Teknikområdet är därför en blandning av kurser i ämnen Industriell ekonomi och organisation, Innovationsteknik, Datavetenskap, Energiteknik, Produkt- och processutveckling, enligt den föreslagna utbildningsplanen (i dokumentationen granskarna fick så var utbildningsplanen med i ansökan om 214

215 8 (26) programmet men inte i ansökan om examensbeskrivning, vilket kan ha orsakat förvirring). I sin tidigare granskning av nuvarande Industriell ekonomi program vid MDH gjorde Prof. Mats Engwall själv en skillnad mellan huvudområde och teknikområde där han framhåller att teknikområdet Industriell ekonomi [omfattar] yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Dessutom, enligt KTHs lokala föreskrifter så För civilingenjörsexamen ska den studerande uppfylla målen enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, och därutöver minst 180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. KTH använder därför själva begreppen teknikområde och ämne. Examensbeskrivningen för de specifika programmen är sedan utformad på olika sätt vid olika lärosäte och benämningar som ämne eller teknikområde behöver inte förekomma (MDH skiljer sig härmed), utan oftast uttrycker man examenskrav genom att hänvisa direkt till kurser, till utbildningsplan eller till olika inriktningar som förekommer i programmet. Detta kan förklara varför Prof Engwall tyckte formuleringen var otydlig. Vad gäller hans frågor, så består de 90 HP som inte ingår i teknikområdet av 45HP matematik, 15 HP fysik och 30 HP som är valfria enligt ovan. Att inte alla poäng inom teknikområdet återfinns i kraven på poäng per ämne beror främst på integrationskurserna som klassas som övriga tekniska ämnen. Vad gäller möjlighet till masterexamen och kandidatexamen har vi övervägt frågan och kommit fram till att det bästa är att börja med det program som vi redan har, ett civilingenjörsprogram, och som är enklare att hantera när det kommer till tex krav på vetenskaplighet, något som har visat sig vara en utmaning i senaste UKÄ utvärderingarna. Vi bedömer att varumärket civilingenjör Industriell ekonomi är det som är känt av både potentiella studenter och arbetsgivare och därför är det ingen nackdel att fokusera på det. Vi ser också att andra granskare tycker att det är klokt att fokusera på detta program. Vi har dock designat programmet så att man kan med tiden arbeta in också en kandidat plus master upplägg (årskurs 3 avslutas tex med ett 15 HP arbete som kan enkelt bli ett kandidatexamensarbete). Vi har också tänkt progression inom vetenskaplighet i programmet som ska motsvara det som krävs för kandidat/master. Det vi bedömer är att man behöver få civilingenjörsprogrammet att fungera bra först och följa upp hur progressionerna kring framförallt vetenskaplighet fungerar för att kunna bedöma om man kan ha parallella examina med samma upplägg i framtiden eller om det krävs specifika kurser för kandidat/master examina och därför två delvis olika program. 215

216 9 (26) GRANSKNINGSPROTOKOLL UTBILDNINGSPROGRAM Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda och övriga lärare utbildningens beräknade omfattning? Jag har ingen uppfattning/erfarenhet om hur denna del ska organiseras. Generellt är det svårt att utifrån dokumenten göra denna bedömning eftersom den totala arbetsbelastningen på respektive fakultet inte framgår. Vid en genomgång framstår dock antalet lärare vara relativt gott för INDEK och innovationsteknik, matematik, naturvetenskap, datavetenskap och energiteknik. Däremot är det tveksamt om fördjupningen Hållbar produktion kan säkerställas med en fakultet inom Produktrealisering som, enligt ansökan, endast består av fem tillsvidareanställda lärare (tre lektorer, en adjunkt och en forskare). Utifrån de till mig tillsända dokumenten framstår heller inte denna enhet vara en stark forskningsmiljö. Avsaknaden av en tillsvidareanställd professor eller docent inom området är ett problem. Enligt min bedömning kräver en utbildningsfördjupning Tack vare forskarkopplingen verkar nivån god i de föreslagna områdena (som har stärkts med nyrekryteringar enligt skrivning i 4.4). Antal lärare verkar med råge överstiga behovet, vilket är en tillgång för att formar lärarlag och bygga upp redundans, vilket borgar för minskad sårbarhet för utbildningen och minskad risk för alltför stor arbetsbelastning och stress hos enskilda lärare. (Många med deltid i programmet är på så vis bättre än ett fåtal med nära heltid.) Risk finns dock i att en del har visstidsanställningar eller är inhyrda samt att andelen adjunkter inte får bli fler (eller ingå med högre procentsats) än vad som här presenteras, för att klara examinationskrav och vidareutveckling av programmet på avancerad nivå. 216

217 10 (26) inom Hållbar produktion en ordentlig satsning på fakulteten inom produktionsområdet. Med all respekt för komplexiteten i organisationers strukturer och historia så framstår det, för en utomstående läsare, som om INDEK och Innovationsledning är så pass nära varandra ämnesmässigt att en sammanslagning bör övervägas. Vad gäller förslaget att sammanslå Indek och Innovationsledning (Innovationsteknik) så har den formella organisationen av de två avdelningarna ingen avgörande betydelse för inrättande av programmet. Ett samarbete finns mellan avdelningarna som kommer att fördjupas i och med att kursarbetet startar och utvecklas. Vad gäller bemanningen så har vi uppdaterar lärarresurstabellen. Miljön kring Produktrealisering har numera tre tillsvidareanställda professorer som kommer att vara involverade i utbildningen. Insats i termer av timmar per kurs har också ökats för att vara i linje med övriga teknikbaser. Att notera är också att teknikbasen Produktrealisering och fördjupningen Hållbara produktionssystem samläser kurser med IPR:s civilingenjörsprogram som klarade sig bra i UKÄs utvärdering (god kvalitet) och har genomgått fakultetsnämndens granskning i och med en ansökan om förändringar i programmet. Detta gör att det inte finns tvivel kring miljöns kapacitet att leverera vetenskapligt förankrade kurser av god kvalitet. Styrgruppen för programmet kommer att bevaka antal visstidsanställda i programmet så att det inte ökar. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Se ovan Utifrån mig tillsända handlingar framstår kompetensen som god, med undantag för enheten Produktrealisering (se ovan). Baserat på underlaget är det dock svårt att göra en mer ingående bedömning av kompetensen. Mycket väl. 217

218 11 (26) Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö? Jag har ingen uppfattning om detta. Se ovan. Goda förutsättningar, se svar ovan under Ämnen och nivåer. På vilket sätt ger utbildningen förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Jag kan inte bedöma detta. Eftersom ett kritiskt och kreativt förhållningssätt primärt handlar om hur programmets ingående kurser genomförs är det svårt att utläsa detta ur denna typ av dokument. I ansökan framhålls dock tydligt på flera ställen att programledningen har höga ambitioner inom detta område, bl.a. i samband med kursen Teknik och samhälle, intregrationskurserna, introduktionskursen, metodkursen samt examensarbetet. Lärarlagen (med forskningskoppling) samt samverkan med omgivande samhälle och inte minst att den kontinuerliga programutvecklingen sker tillsammans med studenter borgar för detta. 218

219 12 (26) Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Ja, det anser jag. Men jag saknar en överblick, se nedan förslag till kompletteringar som skulle ge en bättre överblick över både progression och måluppfyllelse. Givet den utvecklingsfas programmet är i just nu har det ännu inte utvecklats lärandemål på kursnivå. Detta måste ses som fullt rimligt i detta skede. Inget att invända. Möjligen kan man i IUAmatrisen lägga till E=examination (inbakat i U/A). Saknar också sammanställning av resultat av IUA-matrisen för hela programmet. (Detalj: Bilaga 7 och 8 måste ses över avseende stavfel, men inget som försvårade min läsning.) Examensarbetsprocessen (bilaga 8) använder genomgående prototyp för att beskriva progress med examensarbetet. Inte säkert att arbetet inom industriell ekonomi innefattar något som liknar prototyp utan snarare en skrivprocess. Vad gäller tabellen och examination, så kommer detta att uppdateras i samband med det utvecklingsarbete som är planerat för våren Vad gäller prototyp i examensarbetets process, så är detta ett medvetet val. Vi använder de begrepp som finns i Blomkvist och Hallin, Metod för teknologer, där man pratar om prototyp för att komma närmare ingenjörernas tänkesätt men där man beskriver en process som kan vara en skrivprocess. Progression På vilket sätt säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression i programmet? 219

220 13 (26) Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om programmets progression, så du får gärna utveckla ditt svar på denna fråga. 220

221 14 (26) Progressionen för att uppfylla examensmålen finns ju beskrivna i de olika checklistorna i bilaga 6. Men man skulle också vilja se två andra tabeller/översikter för att bättre förstå och se den tänkta progressionen. Den ena tabellen skulle sammanställa vilka kurser som bidrar till måluppfyllnad för varje enskilt examensmål. En annan tabell skulle visa hur de olika kurserna hänger ihop med varandra. Det är ur checklistor och andra skrivningar svårt att se hur olika kurser bidrar till varandra. Finns det exempelvis olika kurskrav för uppflyttning till nästa kurs? Och hur ska kunskaperna i kurs x användas i kurs y? Det är ganska lätt att se sambanden inom de olika inriktningarna och fördjupningarna, men övriga kurser då? Hur motiveras egentligen kursen Elektrofysik (som exempel) för de studenter som väljer teknikbasen Produktrealisering? Det kan omöjligen räcka som enda motiv att det ska ingå en viss mängd matematik och naturvetenskap i en civilingenjörsutbildning. Se mer i nästkommande punkter som innehåller fler kommentarer på samma tema. Min bedömning är att det finns goda förutsättningar för skapa bra progression mellan de ingående kurserna. Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. Inom respektive teknikfördjupning saknar jag ämneskompetens för att kunna bedöma den planerade kurssammansättningen. Inom INDEK-området är en reflektion att, som dokumentet nu är skrivet, det kan finnas en risk för att teknologerna inte får tillräckliga baskunskaper i ekonomi (extern och intern redovisning, investeringsbedömning, produktkalkylering, finansiering, etc.) till förmån för mer reflektiva, allmänt samhällsorienterande kurser. Detta kan bero på att ekonomikunskaperna tas för givna och därför inte har framhållits i kursbeskrivningarna. En annan fundering kring flera av de planerade kurserna, t.ex. Teknik och samhälle, integrationskurserna och kursen i hållbar utveckling är att det finns en risk att dessa blir kurser om sitt ämne och inte i ämnet (vilket Utifrån det skrivna materialet är det inte möjligt att bedöma undervisning, kurslitteratur eller examination på annat sätt än att det verkar som att organisationen av programmet säkrar detta i detalj kurs för kurs. Här blir det kursansvarigas och examinatorers uppgift att föreslå och beslutande organ att besluta om förslag på undervisningsformer, kurslitteratur eller examination. Här är också en fungerande samverkan (gärna en formaliserad organisation för samverkan) mellan lärare, akademierna och studenter från tidigare årskurser viktiga i arbetet. Progression: verkar väl genomtänkt och liknar den jag känner igen från Linköpings I/DPUprogram. Här har jag inte kunnat bedöma i detalj (en hel del återstår att definiera enligt Bilaga 1). Några detaljfunderingar som dock kan vara kritiska: Industrial Economics i år 4 vad innehåller den (hur skiljer den sig från Introduktion till Industriell ekonomi) och hur kommer det sig att den kommer så sent i programmet? Mycket kortfattad beskrivning i IUA-matrisen. Kommer sent i programmet. Förekommer någon företagsekonomisk grundkurs i åk 1-2? Kan vara svårt att gå vidare med påbyggnadskurser om företags förutsättningar (inom organisation och 221

222 15 (26) dessutom ofta är svårare). För att åstadkomma verklig integration på djupet krävs goda baskunskaper inom de kunskapsområden som skall smältas samman. management) utan en sådan grundkurs. Ingår kanske i Introduktion till industriell ekonomi? (Ej tydligt i kursbeskrivningen i IUA-matrisen.) En erfarenhet är att det är ytterst svårt att ha avancerade reflektiva inslag tidigt i utbildning, när teknologerna ofta inte är mogna för det. Vid omdaningen av I-programmet på KTH har därför dessa moment medvetet flyttats till avancerad nivå, medan kurserna på grundläggande nivå primärt förmedlar baskunskaper och färdigheter. Vad gäller Per Fagrells förslag av utveckling av flera sammanfattande tabeller så har vi planerat ett utvecklingsprojekt som ska äga rum under våren 2016 och inkludera representanter från EST, IDT och UKK och som kommer att generera den typen av tabeller. Vilka kurser som bidrar till vilket examensmål finns redan i nuvarande examensmatris men utvecklingsarbetet kommer mer specifikt att titta på progression inom de olika examensmålen och hur man uppnår dem genom riktade lärandemål och läraktiviteter. Även den ämnesmässiga progressionen kommer att kartläggas. Vad gäller detaljen kring förkunskapskrav så kommer man att följa MDHs vanliga sätt att arbeta med förkunskapskrav på kursnivå medan man inte ställer krav för uppflyttning till årskurs. Vad gäller de naturvetenskapliga kurserna så är Industriell Ekonomi en bred ingenjörsutbildning som inbegriper en naturvetenskaplig grund. Det skulle kunna finnas många intressanta områden att inkludera, men utrymmet är tyvärr begränsat och arbetsgruppen har valt de område som bedömdes som relevanta för en bred skara ingenjörer idag elektrofysik utgör till exempel grundläggande kunskap inom många branscher samt bidrar även till att jobba mot de examensmål som har bl. a. med systemtänkandet att göra. Vad gäller baskunskaper i ekonomi som Prof. Engwall nämner så kommer de att uppnås genom flera kurser (en helt fokuserat på dem, flera andra där sådana inslag ingår). Som Prof. Engwall skriver så har de inte framhållits tydligt i nuvarande syftesbeskrivningar men vi kommer att se till att det finns 222

223 16 (26) specifika lärandemål för de relevanta delar när kurserna utvecklas under våren 2016 så att det tydligt framgår vilka kunskaper som studenterna besitter. Vad gäller kurser som Teknik och Samhälle och integrationskurserna är vi väl medvetna om utmaningen. Vi ser dock fördelarna med att tidigt introducera problematiseringar och integration så att studenterna möter de frågeställningar/förhållningssätt från början risken är annars att man i årkurs 4 berättar för dem att det de har lärt sig så långt är fel, vilket ger upphov till frustration, eller att studenterna inte klarar av att hantera blandningen av de ämnen de möter i programmet. Dessutom så kräver flera examensmål en förståelse för den samhälleliga kontexten. Per Fagrell, ställer sig också positiv till dessa inslag. För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig sådana kunskaper/förhållningssätt har vi tänkt att även dessa kurser bygger en progression där man återkommer med ökad fördjupning till dessa tema under utbildningen (framförallt genom integrationskurserna). Ingen förväntar sig djupa reflektioner år 1, utan då är utmaningen att göra något teoretiskt till något konkret genom förankring i studenternas verklighet, utan att banalisera de tema man pratar om. Inslag av tillämpning ingår också direkt från början, så att man får med både om ämnet och i ämnet men, som sagt, med progressionstänket där kurserna senare i utbildningen fördjupar både om och i. Vad gäller Industrial economics så kan det betyda olika saker i denna kontext (begreppet används inom industriell ekonomi såsom inom nationalekonomi). Det som denna kurs handlar om är nationalekonomiska inslag kring marknader och innovation. Därför är det inte industriell ekonomi i den mening som introduceras i introduktionskursen, utan en del av det, det som har med de makroekonomiska aspekterna att göra. Kursen kommer år 4 då de första tre åren handlar framförallt om kurser inom industriell ekonomi och organisation som tar sina teoretiska ramar ifrån företagsekonomi och därför fokuserar på verksamheten och processerna. År 4 bygger Industrial economics kurs på dessa kunskaper samt på de matematiska kunskaper som studenterna har fått. Kurser behöver därför förkunskaper från år 1-3. Företagsekonomiska kunskaper introduceras i introduktionskursen, i kursen om projektarbete, i kursen om teknik och samhälle samt i kursen om hållbar utveckling. Detta kommer att vara mycket tydligare efter det stora utvecklingsarbete som planeras under våren Vi har dock valt att inte ha rena företagsekonomiska kurser, utan att använda teorier och modeller från företagsekonomi i industriell ekonomi och organisationskurser, som är upplagda på annat sätt givet deras mer tekniska karaktär. Proportioner mellan ämnen Fakultetsnämnden önskar att du som granskare av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi särskilt beaktar och uttalar dig om proportionerna mellan programmets olika ämnesområden. Hur uppfattar du fördelningen mellan ämnen i programmet? Jämför gärna med liknande utbildningar vid andra lärosäten. 223

224 17 (26) I kap 2.5 första stycket beskrivs och motiveras varför integrationskurser inte ska klassas inom ett redan befintligt ämne. Det är nog rätt tänkt. Men är det hållbart över en längre tid? Vem äger dessa kurser och förvaltar och inte minst utvecklar dessa kurser? I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar och mellan olika ämnen hänvisas både till de riktlinjer som man kan tolka att UKÄ:s bedömargrupp högg i sten med sin bedömarrapport 2013, samt till den genomgång som gjorts av hur andra lärosäten organiserar sin civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Det som är bra med detta är att förslaget håller sig inom den standard som man kan uppfatta att både UKÄ:s bedömarrapport och benchmarkingen visar. Man kan däremot ifrågasätta detta på två olika sätt. Det ena är att ifrågasätta (med hjälp av goda motiv förstås) UKÄ:s riktlinjer. Jag satt med i diskussionerna i bedömargruppen och jag skulle tro att om bedömargruppen hade haft en annan sammansättning, men med bibehållen kompetens och erfarenhet, så hade riktlinjerna formulerats på ett annat sätt. Eller kanske inte alls! Nu finns de formulerade och går att förhålla sig till, men det skulle också vara nyttigt med ett ifrågasättande och en utmaning av dessa riktlinjer. Jag förstår om MDH inte vill ta den Programmet framstår i stort som väl avvägt i kombinationen av ekonomi, teknik och matematik/naturvetenskap. En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I- teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Jag har jämfört poängandel tekniska/matematik samt profilområden med LiU och finner att det är ungefär liknande fördelning. Jag anser att det är bra, förespråkar stor andel matematik och ingenjörsämnen för att Industriell ekonomi ska särskiljas från renodlade ekonomiska/managementutbildningar. 224

225 18 (26) diskussionen i detta läge, men det är lite synd och det hänger också ihop med det andra argumentet jag har för att ifrågasätta denna standard. Jag kan inte hitta någon skrivning i ansökan som motiverar just den här föreslagna kombinationen av kurser annat än hänvisningar till riktlinjerna från UKÄ och benchmarkingen. Inget av detta ger egentligen svaret på varför MDH:s utbildning i industriell ekonomi ska ha exempelvis x poäng i rena matematikkurser, eller hur de obligatoriska matematik- och naturvetenskapliga kurserna hänger ihop med de mer tillämpade teknik- och ekonomikurserna. Att enbart hänvisa till att en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi ska ha en viss mängd kurspoäng av ett visst slag är en svag motivering anser jag. Givet denna hållning har jag två kommentarer till ansökan: 1) Jag är tveksam till INDEKfördjupningen Management, förnyelse och samhälle. Även om teknikbasen inom denna inriktning, enligt ansökan, är god, gör denna fördjupning att programmets teknikinriktning oklar. Bättre att låta teknologerna, såsom vid I- programmet vid Linköpings universitet, välja en minor inom INDEK- området, inom ramen för sin respektive teknikinriktning. 2) Jag är tveksam till att klassa integrationskurserna utanför de etablerade ämnena vid lärosätet. Även om tanken är god med förslaget finns det stor risk att kurserna på detta sätt inte kommer att ägas av någon aktör. Mitt förslag är i så stor utsträckning som möjligt hänföra respektive kurs till ett eller flera etablerade ämnen (och sedan ordna integrationen på annat sätt). Både Per Fragrell och Mats Engwall funderar kring ägarskapet för integrationskurserna. Kurserna kommer att ägas av den akademin som driver programmet, dvs. EST. Det finns med andra ord ett tydligt ägarskap som tillfaller den part i programmet som har helhetsansvar och överblick, då dessa kurser är viktiga. Vi bedömer att om kurserna skulle tillhöra ett ämne så skulle det finnas en stor risk att med tiden kursen blir i det ämnet snarare än en 225

226 19 (26) integration och att övriga parter tappar engagemang. Dessa kurser ska också fungera som en kärna som håller samman programmet genom att erbjuda kontaktyta mellan de olika ämnena och främja utbyte och samtal mellan lärarna. Det finns även redan idag flera kurser på MDH utan ett huvudområde, tex Projektledning som är klassat under övriga tekniska ämnen. Slutligen, att klassa kurserna i ett specifikt ämne skulle inte heller göra examensbeskrivningen tydligare. Per Fagrells skrivning om UKÄs arbete visar på att det pågår diskussioner kring Industriell ekonomi som inte är helt avgjorda. Vad gäller att utmana UKÄs uttalande så bedömer vi inte att detta är den rätta vägen att gå och vi har fått signaler från fakultetsnämnden och UFO att det är önskvärt att förhålla sig till UKÄs skrivningar. Den rätta vägen att gå är att bli en av de stora aktörerna genom att öka antal studenter och utforma ett program som anses vara legitimt. Från den positionen kan man sedan delta i diskussioner kring hur indek program bör utvecklas, där vi kan hålla med Fagrell om att KTHs väg inte är den enda möjliga. Vad gäller kurserna i matematik och naturvetenskap så motsvarar de det som förväntas idag av en civilingenjör inom Industriell ekonomi som ska uppvisa en bredd i teknik/naturvetenskap men även djup i matematiska kunskaper. Vad gäller Engwalls tveksamhet kring fördjupningen Management, förnyelse och samhälle så handlar det i praktiken om 2 kurser på 7,5 HP som skiljer mellan den och de övriga fördjupningarna. Han föreslår en minor enligt Linköpings modell (vår egen analys av Linköping visar dock att de har mycket starkare master inom huvudområde industriell ekonomi än vad vi har snarare än en minor) och det vi har föreslagit är i princip redan en minor: studenterna väljer en teknikbas och sedan om de vill fördjupa sig inom den (minor i teknikbasen) eller inom industriell ekonomi och organisation (minor i industriell ekonomi och organisation). Att EST skulle kunna erbjuda olika minor i industriell ekonomi och organisation är inte ekonomiskt hållbart och skulle dessutom skapa onödig komplexitet i programmet. På KTH har man valt att inte ha någon fördjupning alls inom industriell ekonomi och organisation, utan bara vissa obligatoriska kurser (med progression) och inriktningar i traditionella ingenjörsämnen. Linköping, Lund och Chalmers har valt en annan modell, med fördjupningar/inriktningar även inom industriell ekonomi och organisation. Man kan också läsa i Per Fagrells uttalande att han tycker att vi redan efterliknar KTH för mycket, så vi anser att det inte finns anledning till att göra programmet ännu mer lika utan vi bedömer att vår modell är hållbar och relevant samt att de olika fördjupningarna skapar en dynamik i de gemensamma kurser som kommer att gynna studenternas utveckling. Profilering av MDH Motivering till varför programmet ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa du ser som tyngst vägande. 226

227 20 (26) Motiven för att utveckla det befintliga programmet är rätt väl beskrivna i kap 1.2 och jag håller med om dessa motiv. Och motiven att dagens program behöver stärkas för att nå examensmålen i exempelvis hållbar utveckling och etik samt att regionens arbetsmarknad har uttryckt ett behov av exempelvis en breddad profil kan väl väga lika tungt i detta sammanhang. Däremot saknas en motivering till varför det är just en civilingenjörsutbildning som ska utvecklas på MDH och inte en högskoleingenjörsutbildning. Det tas för givet och det kanske är rätt, inte minst med tanke på att det redan finns ett civilingenjörsprogram inom området, men jag saknar en motivering. I mina egna ögon så finns det ett större behov av en riktigt bra högskoleingenjörsutbildning i industriell ekonomi än det finns för ytterligare en civilingenjörsutbildning. Jag kan heller inte riktigt se motiv för att satsa på denna utbildning när jag läser MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för Detta kan möjligtvis lämnas därhän eftersom den föreslagna utbildning ska gälla från 2017 då även en ny strategi rimligen finns på plats. Ansökan avser en kraftig omarbetning och utbyggnad av det idag redan etablerade I- programmet som bl.a. jag i min tidigare utvärdering ställde mig något frågande till. Det nya programmet framstår i många avseenden som betydligt mer i linje med hur I-programmen vid andra lärosäten är utformade. MdH har goda förutsättningar med den grund som högskolan har byggt upp inom I-relaterade ämnen, och verkar ha god samverkan mellan teknik, ekonomi och management-områden avseende forskning (tillräckligt djup) och grundutbildning. 227

228 21 (26) MDH har redan ett befintligt civilingenjörsprogram som har blivit kritiserat av Mats Engwall i den granskning som fakultetsnämnden initierade för ett par år sedan. Vårt arbete har därför gått ut på att förändra programmet så att det får ett innehåll som motsvarar det som förväntas av ett civilingenjörsprogram inom industriell ekonomi och som håller för en extern granskning. Denna granskning visar att det föreslagna programmet är i linje med vad granskarna anser ett sådant program bör vara och att det finns ett behov av sådana ingenjörer, även om de har gett olika synpunkter om programmets utformning, synpunkter som ibland går isär (vilket motsvarar diskussionen inom fältet). Möjligheten till att inrätta ett nytt högskoleingenjörsprogram har inte diskuterats. Ett civilingenjörsprogram passar också bra med ambitionen av att ha en kontinuitet från grundutbildning till forskarutbildning och med målet att ha forskningsförankrad utbildning. Jämförelse med andra lärosäten Hur förhåller sig föreslaget program till liknande utbildningar vid andra lärosäten? Det är bra att det har genomförts en benchmarking med liknande utbildningar. Och det ser ut som att MDH vill lägga sig i mittfåran av de olika varianter som förekommer. Det verkar dock finnas en viss dragning åt att försöka likna KTHs variant, snarare än att utveckla en egen unik variant. I mina ögon är det lite defensivt. Jag saknar en översikt över vilka andra lärosäten utöver de fem beskrivna, som har utbildningar i industriell ekonomi och inte bara till civilingenjör utan även till högskoleingenjör. Se annars tidigare kommentar på samma tema. Programmet ligger väl i linje med I- program vid andra lärosäten i Skandinavien. Liknar de stora programmen (verkar mest likna I vid Linköpings universitet och KTH) men skiljer sig nivåmässigt pga avsaknad av kandidat- och masterexamina. 228

229 22 (26) Möjligen kan man här även tillägga en tanke om eventuell rörlighet mellan lärosäten under studietiden. Jag kan inte hitta någon sådan skrivning förutom vad gäller möjlighet till utlandsstudier, som jag återkommer till senare. Det kan finnas både hot och möjligheter om man väljer att utforma utbildningen så att den i många avseenden liknar KTH:s. En möjlighet kan vara att man därmed kan attrahera studenter som annars skulle valt KTH. Ett hot kan vara att studenter som läser på MDH vill avsluta sin utbildning på KTH och att det är för lätt att byta lärosäte om utbildningarna är mycket lika varandra. Dessa tankar skulle eventuellt kunna behöva utvecklas mer innan ett beslut tas. Vad gäller rörligheten så bedömer vi att vi inte kan skydda oss och att en student kan alltid välja att byta utbildning. Det man kan tänka på är också att det finns hård konkurrens om platserna på master nivå på t.ex. KTH. Kursutbudet mellan de olika programmen skiljer sig åt också en del, så att det går aldrig att flytta helt utan anpassningar (vårt program är inte samma som KTH:s). Det vi tänker jobba med är att få studenterna att vilja stanna i vårt program för att de får en bra utbildning. Vårt program skiljer sig från KTHs i den uttalade profilen kring industriell förnyelse, med förändring, gränsöverskridning och socialt ansvar som ledord. Integrationskurser så som vi planerar dem finns idag inte på KTH och är en viktig konkurrensfaktor. Vi har också påbörjat ett arbete med progression och samarbete över ämnesgränser som vi hoppas kommer att märkas i programmet i form av tydlighet och en känsla av att de olika delarna hänger ihop, något som är kanske en större utmaning på ett stort lärosäte med många olika inriktningar. 229

230 23 (26) Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja. Men återigen saknas en diskussion om behovet att civilingenjörer kontra högskoleingenjörer. Arbetslivsföreträdare är ofta bra på att uttrycka sig om (och för) civilingenjörer, men sämre vad gäller högskoleingenjörer. När man skrapat bort ytan så framträder ett större behov av högskoleingenjörer än civilingenjörer. Det finns inte mycket skrivet om detta, men exempelvis Teknikföretagens rapport Vilka ingenjörer behövs?, som ansökan hänvisar till vid ett antal tillfällen, berör detta. I-ingenjörer är starkt efterfrågade på arbetsmarknaden. Detta redovisas tydligt i ansökan. Det nya programmet inriktning och uppläggning har också förankrats i diskussioner med företrädare för näringsliv och offentlig förvaltning. Ja. Denna ansökan är utformad som om man inrättade ett nytt program men MDH har redan ett civilingenjörsprogram och det vi föreslår är förändringar i det. Ett civilingenjörsprogram är också det som står i verksamhetsuppdraget. En eventuell högskoleingenjörsutbildning kräver ett eget utvecklingsarbete och riktade diskussioner. Studenternas efterfrågan Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Nja. Dagens söktryck räcker inte för en utökning till 100 platser, anser jag. Men det är en korrekt analys att sökande till industriell ekonomi I-programmen är de mest eftersökta ingenjörsutbildningarna i Sverige och MDHs etablerade I-program har ett bra Ja. Mälardalen är en stor, befolkningstät region med närheten till Stor-Stockholm. Studenter kan förstås komma från hela landet men geografiskt 230

231 24 (26) sannolikt inte nödvändigtvis konkurrerar med andra civilingenjörsutbildningar på MDH. Samt att i princip samtliga utbildningar i industriell ekonomi har ett högt söktryck, även de som är relativt nystartade. söktryck. Den exakta storleken på det nya programmet kan dock diskuteras. ligger MdH i en tätbefolkad region med både små- och storindustri vilket bidrar till efterfrågan. Bedömningen att 100 studenter är en rimlig nivå görs baserat på vår erfarenhet och söktrycket i landet. Nuvarande program är väldigt snävt och har ändå lyckats rekrytera bra utan någon riktad marknadsföringsinsats. Det totala antalet sökandet har ökat även i år (även om förstahandssökande har gått ner lite). I år har vi antagit 45 studenter efter omgång 2 och det finns 63 reserver kvar. Vi bedömer därför att det finns förutsättningar för att uppfylla rekryteringsmål 100 studenter, i synnerhet med ett bredare, mer igenkännbart och tydligt, program och med riktade marknadsföringsinsatser. Ett intag på 100 studenter resulterar också i en storlek som gör det ekonomiskt hållbart att ha tre teknikbaser, vilket är en förutsättning för att få legitimitet som ett Industriell ekonomi program. Övriga synpunkter och påpekanden Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden vid MDH inför beslut om inrättande av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi? Jag anser att det är klokt att bara utveckla och driva en utbildning mot en civilingenjörsexamen och inte inbegripa även en mastersexamen. Jag ser en stor utmaning i att motivera studenter att ta sig igenom det första året så som det är upplagt. Det är i och för sig ett traditionellt upplägg, men det är också under det första året som många avhopp sker, ofta för att studenter inte ser kopplingen mellan de teoretiskt tunga matematik- och naturvetenskapliga kurserna och Sammanfattningsvis bedömer jag ansökan som genomarbetad och genomtänkt. Den framstår också som väl förankrad inom de tre inblandade akademierna samt hos berörda näringslivsrepresentanter. Ett förslag är att successivt bygga ut det nya I- programmet till 100 platser över en period av flera år. Givet att det idag etablerade I- programmet är betydligt mindre, Önskar lycka till med programmet! Klokt med samverkan genom t ex ScAIEM och direkt med de olika civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi i landet. 231

232 25 (26) den tillämpade ingenjörsutbildning som de har valt. Jag ser ingen enkel lösning på detta, men jag ser definitivt utmaningen. Om andra delar i ansökan möjligen är lite defensiva så är ambitionen att ta in 100 studenter varje år desto mer offensivt. Och om detta lyckas så är det ännu mer offensivt att planera för att alla dessa 100 studenter finns kvar år 2 för att välja en teknikbas och senare en fördjupning. Oavsett detta så anser jag att det tidigt måste finnas en plan för hur man hanterar eventuellt översök till en viss teknikbas, samt hur man hanterar en situation där så få studenter söker en teknikbas att det inte är försvarbart att driva den. I kap 2.7 beskrivs möjligheterna till studier utomlands. Jag saknar här ett siffermål att jobba mot. Likaså bör det sättas ett mål för hur många utbytesstudenter som kommer till utbildningen från andra länder. Från vilka länder? Och vilken termin eller vilket läsår passar bäst för det? Överhuvudtaget anser jag att området internationalisering behöver utvecklas. Det finns lite beskrivningar i kap 2.7, men det behövs mer, exempelvis om undervisningsspråk, språk i litteratur och examination etc. Finns det överhuvudtaget något utrymme för studenten att fritt välja kurser? (Förutom studentkullarna de närmaste åren kommer att minska samt att området Produktrealisering för närvarande tycks ha underkritisk bemanning kan det var värt att överväga att programmets första årskullar är något mindre, förslagsvis 60 studenter. 232

233 26 (26) teknikbas och fördjupning) Jag kan inte se att det finns det, men jag kanske läser/tolkar fel. Jag anser att det borde finnas ett visst utrymme för detta inom ramen för ett femårigt utbildningsprogram. Vi är medvetna om utmaningen med första året och vi kommer att arbeta med det. Vad gäller antal studenter per årskurs så har vi planerat med visst bortfall, i enlighet med de erfarenheter vi har från nuvarande och övriga program. Vi har också planerat med att studenter söker till en viss teknikbas och fördjupning, vilka har ett begränsat antal platser, just för att inte hamna i den situation där en bas/fördjupning har för få/många studenter. Detta för att kunna planera utbildningen och utveckla den baserat på ett förutsägbart underlag. Dialog med studenter ger indikation på att begränsning av platser inte ses som ett problem. Vi har börjat arbeta med internationaliseringen, bl.a. genom att kartlägga befintliga samarbeten för att kunna presentera tydliga alternativ för studenterna. Information om undervisningsspråk och litteratur finns i utbildningsplan. Arbetet med internationalisering är prioriterad och är planerat fortsätta under Vad gäller valfrihet och rekryteringsmål så se tidigare kommentarer. 233

234 Bilaga Summan av Hp Spår Ämne Bas_Fördjup År Kurs Nivå FE HP IKT MD ME MP Datavetenskap Bas Åk 1 Programmering G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 2 Datakommunikation i nätverk I G1N 7,5 7,5 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion GXX 7,5 7,5 Åk 3 Databaser G2F 7,5 7,5 Programmering av mobila applikationer G1F 7,5 7,5 Summa Bas 7,5 7,5 37,5 37,5 7,5 7,5 Fördjupning Åk 4 Cloud computing A1N 7,5 7,5 Lärande system A1N 7,5 Programvaruteknik A1N 7,5 7,5 Projekt i IKT A1F 7,5 Sakernas internet A1N 7,5 7,5 Åk 5 Databaser G2F 7,5 7,5 Safety Critical System Engineering A1N 7,5 7,5 Validering och verifiering av mjukvara A1N 7,5 7,5 Summa Fördjupning 52,5 37,5 7,5 7,5 Summa Datavetenskap 7,5 7,

235 Ämne Bas_Fördjup År Kurs Nivå FE HP IKT MD ME MP Energiteknik Bas Åk 2 Hållbara energisystem G1N 7,5 7,5 Strömningsteknik G1F 7,5 7,5 Åk 3 Styrning av energisystem G1F 7,5 7,5 Värmeöverföring G1F 7,5 7, Summa Bas Fördjupning Åk 4 Förbränning- och rökgasreningsteknik G2F 7,5 7,5 Internationella energisystem A1N 7,5 Systematisk energieffektivisering G2F 7,5 Värme- och kraftteknik G2F 7,5 7,5 Summa Fördjupning Fördjupning I Åk 4 Perspektiv på energimarknader A1N 7,5 7,5 Åk 5 Elmarknader, simulering, prognos A1F 7,5 7,5 Summa Fördjupning I Summa Energiteknik Fysik Bas Åk 1 Termodynamik G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 2 Elektrofysik G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Summa Bas Summa Fysik

236 Ämne Bas_Fördjup År Kurs Nivå FE HP IKT MD ME MP Industriell ekonomi och organisation Bas Åk 1 Hållbar utveckling G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Introduktion till industriell ekonomi G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Introduktion till projekt inom teknik G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Teknik och samhälle G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 2 Global operations management G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Industriell marknadsföring G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 3 Organisation: Form och funktion G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Självständigt arbete i industriell ekonomi G2F Styrning och finansiering av industriella 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 verksamheter G1F Summa Bas Fördjupning Åk 4 Entreprenörskap för industriell förnyelse A1N 7,5 7,5 7,5 Industrial economics A1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Industriell förnyelse: utmaningar och möjligheter A1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Ledning av industriellt förändringsarbetet A1N 7,5 7,5 7,5 Vetenskapliga metoder för industriell ekonomi A1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 5 Managementkurs att definiera AXX 7,5 7,5 7,5 Styrmedel, strategi och teknisk förändring A1F 7,5 7,5 Teknikbaserat socialt entreprenörskap A1F Summa Fördjupning 45 37,5 37, ,5 60 Summa Industriell ekonomi och organisation ,5 112, ,

237 Ämne Bas_Fördjup År Kurs Nivå FE HP IKT MD ME MP Innovationsteknik Bas Åk 3 Innovationsteknik G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Summa Bas 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Summa Innovationsteknik 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Matematik/tillämpad matematik Bas Åk 1 Envariabelkalkyl G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Vektoralgebra G1N 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 2 Flervariabelkalkyl G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Numeriska metoder för industriell ekonomi G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Optimering och simulering G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Åk 3 Sannolikhetslära och statistisk teori G1F 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Summa Bas Summa Matematik/tillämpad matematik

238 Ämne Bas_Fördjup År Kurs Nivå FE HP IKT MD ME MP Produkt- och processutveckling Bas Åk 2 Industriell produktion och logistik G1F 7,5 7,5 Kvalitetsprocessen G1F 7,5 7,5 Åk 3 Konkurrenskraftiga produktionssystem A1N 7,5 7,5 Produktions- underhålls och kvalitetsutveckling A1N 7,5 7, Summa Bas Fördjupning I Åk 4 Dependability magagement A1F 7,5 Försörjningsledning/Supply Chain Management A1F 7,5 7,5 Produktions- och logistikplanering A1N 7,5 7,5 Utveckling av produktionsystem A1F 7,5 7,5 Verksamhetsstrategier A1F 7,5 Åk 5 Affärsmässig excellens/business excellence A1F 7,5 Industriell excellens/industrial excellence A1F 7,5 Summa Fördjupning I 52,5 22,5 Summa Produkt- och processutveckling 82,5 52,5 Totalsumma ,

239 Bilaga 14.1 Fakultetsnämnden Ärende 2015/0068 Besluts-PM Handläggare Hans Berggren 1 (26) PROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningar inom ingenjörsoch teknikvetenskap, Under 2013 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap. Det utbildningar som utvärderades delades in i sex kluster varav ett benämndes Industriell ekonomi och omfattade 35 utbildningar. Sju av dessa var civilingenjörsutbildningar (KTH, CTH, LiU, Lund, Blekinge, Halmstad och Karlstad). Hälften av alla utbildningar befanns ha bristande kvalitet, dock bara en civilingenjörsutbildning. UKÄ har lämnat en rapport som täcker hela utvärderingsomgången. Rapporten innehåller tre delar: - Kanslerns beslut om mycket hög, hög eller bristande kvalitet för utbildningarna - Bedömargruppens sammanfattande yttrande - Bedömargruppens utlåtanden om de enskilda utbildningarna i utvärderingsomgången Rapporten finns att ladda ner från UKÄ:s webbplats Resultatsök jämför utbildningarnas kvalitet ( ) (Filtrera fram Industriell ekonomi civilingenjör och gå in på något av de sju utvärderade utbildningarna (spelar ingen roll vilket). Där finns rapporten att ladda ner som pdf (och den gäller alltså hela utvärderingen inte bara det lärosäte som man öppnat.). Av särskilt intresse är del två där bedömargruppen sammanfattar sina erfarenheter av hela utvärderingsomgången. Denna del finns i ärendet som bilaga 2 (sex sidor) och där talar man om vad som karaktäriserar en industriell ekonomi utbildning och vilka risker och brister man sett när man granskat och jämfört dessa 35 INDEK-utbildningar. 239

240 Fakultetsnämnden beställer en egen utvärdering av civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi 2 (26) MDH:s civilingenjörsprogram INDEK utvärderades inte 2013 eftersom programmet då var så nytt att inga studenter ännu hunnit skriva examensarbeten som kunde bedömas av UKÄ. Fakultetsnämnden beslutad dock att låts genomföra en egen utvärdering och att en extern granskare skulle anlitas. Granskningsrapporten bifogas i ärendet som bilaga 3. Granskaren sammanfattade sin bedömning så här (sid. 7): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig Rektor uppdrar till EST att tillsammans med IDT och UKK utreda INDEK I Verksamhetsmål Uppdrag och budget 2014 (sid.16) uppdrar rektor till EST att tillsammans med IDT och UKK fortsätta utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget skulle skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senast den 31 mars Fakultetsnämnden följer upp utvärderingen under 2014 Granskningsrapporten följdes upp av fakultetsnämnden vid nämndens möten från november 2013 till september 2014 då man i protokollet skriver att fokus främst bör ligga på att ta med sig kunskap från genomförd utvärdering in i planeringen av det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, som planeras att starta höstterminen 2016, snarare än att genomföra förändringar i befintligt program Akademi EST inkommer med en ansökan om reviderad examensbeskrivning I januari 2015 inkommer EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den befintliga examensbeskrivningen (dnr 2015/0068).. Man ansöker samtidigt om att inrätta ett nytt program (dnr 2015/0057). Fakultetsnämnden inrättar ämnet industriell ekonomi och organisation 240

241 Vid sitt möte den 19 februari 2015 inrättar fakultetsnämnden ämnet industriell ekonomi och organisation efter en ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i oktober 2014 (Se bilaga 3). 3 (26) Fakultetsnämnden formulerar riktlinjer för en reviderad examensbeskrivning EST hade i januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Förslaget till reviderad examensbeskrivning behandlades den 22 april 2015 av fakultetsnämnden, som återremitterade ärendet till akademi EST med avseende på följande: att att att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Fakultetsnämndens beslutar låta externa granskare utvärdera förslaget Vid sitt sammanträde den 4 juni 2015 beslutade fakultetsnämnden att låta förslaget på examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonom gå vidare till extern granskning samt att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Vid samma möte behandlade fakultetsnämnden ärendet Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och beslutade i det ärendet - att låta akademins ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, - att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti 2015 och - att uppdra till granskarna att särskilt beakta och uttala sig om programmets progression samt proportionen mellan ämnena. Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av 241

242 ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. 4 (26) Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Fakultetsnämnden vill se examenskrav som säkrar tillräckligt teknikinnehåll i utbildningen av civilingenjörer i industriell ekonomi Vid fakultetsnämndens möte den 27 oktober 2015 är ärendet på nämndens bord för diskussion och avstämning mot bakgrund av de externa granskarnas rapporter. Fakultetsnämnden beslutar då att göra följande medskick inför slutberedningen av ärendet: att arbetsgruppen i samråd med förvaltningen och bransch-representanter säkerställer att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi har ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än en kraven för en högskoleingenjörsexamen. 242

243 5 (26) Förslaget till reviderad examensbeskrivning för civilingenjör i industriell ekonomi Examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges vilka krav som gäller nationellt för civilingenjörsexamen: Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Därtill finns nationella examensmål av kvalitativ karaktär i form av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. (se HF bilaga 2) Gällande lokala kvantitativa examenskrav I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, som är en precisering av de nationella kraven: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Dessutom ska ingå - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F, - minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på avancerad nivå och - minst 30 hp företagsekonomi. Akademins förslag till reviderade lokala kvantitativa examenskrav Akademins förslag med hänsyn taget till fakultetsnämndens synpunkter den 22 april 2015: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. 243

244 Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: 6 (26) - minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F - minst 15 hp fysik på nivå G1F - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N 244

245 7 (26) De externa granskarnas synpunkter De externa granskarna fick sig tillskickat ett granskningsprotokoll som de fyllt i (bilagor 3-5) lämnat efter sommaruppehållet. Frågorna handlar huvudsakligen om förslag till programmet men även om examenskraven som detta ärende handlar om. Akademin EST har för nämnden kommentera granskarnas synpunkter (Se bilaga till programmärendet) Inledande kommentar om utgångspunkter för bedömningen Man kan fråga sig på vilka grunder de föreslagna förändringarna kan sägas innebära ökad kvalitet eller en förbättring eller tvärtom en försämring eller sämre kvalitet. Beredningen har valt att grunda sina bedömningar på 1. En uppfattning om vad industriell ekonomi är för något och vad det är för kompetens som förväntas av en civilingenjör i industriell ekonomi och 2. Vad som krävs av en utbildning som ska ge studenten denna kompetens och vad som kännetecknar en utbildning i industriell ekonomi. Vidare ska de föreslagna förändringarna för at bedömas bra tillmötesgå den kritik som framförts av olika granskare såvida inte kritiken kunnat bemötas med bra argument. Som underlag har beredningen använt olika källor, varav de viktigaste 1 UKÄ:s bedömargrupps rapport från 2013 (Bilaga 2) 2. Granskningsrapport från fakultetsnämndens externa granskning 2013 (bilaga 3) 3. De tre externa granskarnas granskningsprotokoll från sommaren 2015 (finns bilagda ärendet om nytt INDEK-program) 4. Examenskrav och utbildningsplaner från jämförbara utbildningar vid andra lärosäten, främst KTH och Linköpings universitet. Så här beskrivs kompetensen: förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. (bilaga 2) och vidare En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi (bilaga 2) Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. (Bilaga 3 sid.2) 245

246 Och så här beskrivs utbildningens signum: 8 (26) Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. (bilaga 2) Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. (bilaga 2) Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. (bilaga 2) Så här skriver UKÄ:s bedömargruppen om utbildningens signum : Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. (Bilaga 2 sid.3) eller I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad 246

247 renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. (Bilaga 3 sid.2) 9 (26) Beredningens analys av förslaget Eftersom det handlar om en revidering av en befintlig examen så är det naturligt att utgå från hur det ser ut idag. I nedanstående tablå jämförs dagen examensbeskrivning med förslaget till ny examensbeskrivning. Se även bilaga 6 för grafiska jämförelser. Nu gällande examensbeskrivning 1. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå 2. Minst 60 hp ämnesospecificerat industriell ekonomi ska ingå varav minst 30 hp på avancerad nivå 3. - minst 30 hp i ämnet företagsekonomi Förslag till ny examensbeskrivning Minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, Max 67,5 hp ämnesospecificerat inom teknikområdet industriell ekonomi - minst 60 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N 4.a minst 90 hp inom energiteknik. - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling,.. 4.b... varav minst 30 hp på avancerad nivå 5. - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F 6. - minst 15 hp fysik på nivå G1F 7. - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav 247

248 minst 7,5 hp på lägst nivå A1N 10 (26) 8. Helt valfria poäng max 60 hp Helt valfria poäng max 15 hp 9. ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp i industriell ekonomi. Ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp, antingen inom antingen ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom något av teknikämnena datavetenskap, energiteknik eller produktoch processutveckling. Nedan kommenteras de föreslagna förändringarna i tur och ordning enligt numreringen i tablån ovan och frågeställningar har formulerats för en diskussion i utskott och nämnd. 248

249 11 (26) Kommentarer till förslaget 1. Teknikområdet industriell ekonomi och ämnet industriell ekonomi och organisation I nu gällande examensbeskrivning står minst 90 hp industriell ekonomi men i förslaget till reviderad examensbeskrivning har kravet formulerats som minst 210 hp i teknikområdet industriell ekonomi. Kommentar: Det är trots poängskillnaden i realiteten samma sak och handlar endast om begreppsförvirring. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (Bilaga 3 sid.2) I den nuvarande examensbeskrivningen används begreppet industriell ekonomi för att beskriva vad som närmast skulle motsvara ett ämne enligt citatet ovan medan det i förslaget till reviderad examensbeskrivning handlar om teknikområdet industriell ekonom och då förutom poängen i ämnet industriell ekonomi och organisation även omfattar poängen i teknikämnet och därutöver 67,5 hp ämnesospecificerade kurser. Skulle industriell ekonomi i nuvarande examensbeskrivning använts som beskrivning av teknikområdet skulle i konsekvensens namn även 90 hp i energiteknik och 30 hp i företagsekonomi 30 hp räknats med och summan hade blivit exakt densamma, 210 hp. Anm. Ingenting hindrar att man bestämt sig för att även matematik- och fysik-kurser ska räknas in i teknikområdet industriell ekonomi och då hade totalsummorna blivit helt andra. När nu gällande examensbeskrivning inrättades fanns inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättat och inte heller någon definition av vad teknikområdet industriell ekonomi kunde vara och som kunde användas för att avgöra om en kurs tillhör ämnet eller teknikområdet eller inte. För en student har det alltså inte varit möjligt att med hjälp av examensbeskrivningen avgöra om en kurs bidrar till uppfyllandet av examenskravet eller inte. Och inte heller för den på högskolan som ska pröva en ansökan om att ta ut en examen beslutade nämnden på akademins begäran inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation (Bilaga 4). Därmed skapades en möjlighet att avgränsa alla kurser som tillhör ämnet från övriga kurser. Däremot är det fortfarande omöjligt att i någon formell mening säga vilka 249

250 kurser som tillhör teknikområdet industriell ekonomi. Om examensbeskrivningen utan inskränkning anger att alla kurser i ett ämne och på en viss fördjupningsnivå ingår i teknikområdet (eller mer generellt området för examen) så är det inget problem. Att alla kurser i ämnet industriell ekonomi och organisation borde tillhöra teknikområdet industriell ekonomi kan kanske anses självklart men är det lika självklart att samtliga kurser inom de tre teknikämnena skulle tillhöra teknikområdet industriell ekonomi. Är det inte rimligt att anta att vissa kurser i ett ämne är mer relevanta för en industriell ekonom än andra. Utan ett system för öronmärkning av det kurser som är relevanta för en viss examen så kan inte ett sådant urval göras. Genom att vi använder begrepp som teknikområde X eller Y utan tydliga kopplingar till kurser så döljer dessa examensbeskrivningar en oklarhet som tvingar fram informella och icke kvalitetssäkrade lösningar helt utanför fakultetsnämndens räckvidd. 12 (26) Följande kommentar från en av de externa granskarna illustrera tydligt hur otydligt(!) och förvirrande detta är: Kravet på 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är oklart. Här finns en begreppsförvirring som är problematisk: Teknikområdet industriell ekonomi är definierat av MDH, men det är oklart för mig vad som inkluderas i detta. Det närmsta jag kommer är programmet industriell ekonomi består dock av en integration av industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap (sid 4). Inkluderar detta samtliga ekonomi och teknikkurser inom programmet? Vilka 90 hp ingår inte i teknikområdet? Ingår ekonomi och teknikkurserna inom andra teknikområden också, eller? Vid mitt hemuniversitet KTH är alla kurser klassade i ett eller flera huvudområden, men den strukturen verkar inte finnas på MDH. Om jag förstått det rätt har dock MDHs ämnesstruktur en liknande innebörd, kanske skulle denna kunna användas för att öka precisionen. (Vid UKÄs utvärdering var det huvudområden som betonades. Det gjordes i praktiken ingen skillnad mellan begreppen huvudområde och teknikområde under utvärderingen.) I ansökan är begreppsanvändningen glidande: är det skillnad på teknikområde och tekniskt område eller? I ansökan används också begreppen teknikbas är detta detsamma som teknikområde, eller? Det ska påpekas att detta problem inte gäller speciellt för denna examen utan är ett generellt problem som flera yrkesexamina har. På fakultetsnämndens initiativ pågår ett arbete att ta fram regler för examensbeskrivningar och som adresserar bl.a. denna svårigheter, dvs att koppla kurser till ett område för en examen. Vad som gör saken svårare i det liggande förslaget är att det innehåller ämnesospecificerade kurser. Se vidare punkt 2 nedan. 2. Omfattningen av ämnesospecificerade kurser I förslaget till ny examensbeskrivning används alltså begreppet teknikområdet industriell ekonomi Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi. Inom teknikområdet industriell ekonomi ska enligt förslaget ingå 60 hp i ämnet 250

251 industriell ekonomi och organisation och 52,5 hp i ett av de tre alternativa och valbara teknikämnen, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Tillsammans med examensarbetet utgör de tillsammans 60+52,5+30=142,5 hp. Återstoden av kurspoäng, ,5=67,5 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är alltså opreciserad. De saknar ämne och därmed också koppling till teknikområdet. 13 (26) Och när det gäller dessa 67,5 hp finns alltså ingen möjlighet för vare sig en student en studievägledare eller en examenshandläggare att avgöra vilka kurser som får räknas i examen utifrån examensbeskrivningen. Av akademins ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation framgår att man har definierat kurser som man kallar integrationskurser och som inte skulle tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation men teknikområdet (Se bilaga 4 sid.150/sid.3 i akademins ansökan). Kommentar från en av granskarna: Jag är tveksam till att klassa integrationskurserna utanför de etablerade ämnena vid lärosätet. Även om tanken är god med förslaget finns det stor risk att kurserna på detta sätt inte kommer att ägas av någon aktör. Mitt förslag är i så stor utsträckning som möjligt hänföra respektive kurs till ett eller flera etablerade ämnen (och sedan ordna integrationen på annat sätt). Kommentar från en annan av granskarna: I kap 2.5 första stycket beskrivs och motiveras varför integrationskurser inte ska klassas inom ett redan befintligt ämne. Det är nog rätt tänkt. Men är det hållbart över en längre tid? Vem äger dessa kurser och förvaltar och inte minst utvecklar dessa kurser? Så här skriver Mats Engwall i sin granskningsrapport från 2013 om huvudområdet (=ämnet) industriell ekonomi (och organisation): Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi och managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. (Bilaga 3 sid.2) Och akademin skriver i sin ansökan om att inrätta ämnet att Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). 251

252 Med en sådan beskrivningar av ämnet förefaller det svårt att se varför integrationskurserna inte skulle gå att samla inom ämnet industriell ekonomi och organisation. 14 (26) Kommentar: Är det inte också angeläget med tanke på vetenskaplig grund att kurser kopplas till ämnen och forskningsämne. I sin ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi är en av huvudmotiveringarna betydelsen av att koppla ett grundutbildningsämne som motsvarar det forskningsämne med samma namn, industriell ekonomi och organisation, som finns idag (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (bilaga 3 sid. 2) Är det då klokt att lägga kurser utanför etablerade ämnen men låta dem tillhöra ett teknikområde där flera ämnen ingår? 252

253 3. Företagsekonomi och Industriell ekonomi och organisation 15 (26) I dagens examensbeskrivning finns krav på 30 hp i ämnet företagsekonomi. Detta krav är borttaget i förslaget och istället har ett krav på 60 hp i det nya ämnet industriell ekonomi och organisation tillkommit. Kommentar: Är det tillräckligt med 60 hp industriell ekonomi och organisation som minimikrav? Industriell ekonomi och organisation är karaktärsämnet i examen. En kandidat 180 hp i ett huvudområde kräver 90 hp, inklusive ett examensarbete på 15 hp och som regel är det då fråga om poäng i ett enskilt ämne t.ex. statsvetenskap eller företagsekonomi. Här talar vi om en civilingenjörsutbildning på 300 hp som skulle kräva 60 hp i det ena av sina två teknikområdesämnen (det andra är det valda teknikämnet) Kommentar: Behöver en civilingenjör i industriell ekonom inte ha några kunskaper i företagsekonomi? Kommentar från en annan av granskarna: Inom INDEK-området är en reflektion att, som dokumentet nu är skrivet, det kan finnas en risk för att teknologerna inte får tillräckliga baskunskaper i ekonomi (extern och intern redovisning, investeringsbedömning, produktkalkylering, finansiering, etc.) till förmån för mer reflektiva, allmänt samhällsorienterande kurser. 253

254 4. Teknikinnehållet 16 (26) Dagens examensbeskrivning har en teknikinriktning, energiteknik. Där krävs nu 90 hp varav 30 hp på avancerad nivå. Enligt förslaget till nya examenskrav finns tre alternativa teknikinriktningar, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och processutveckling. Poängkravet förslås minskas från 90 till 52,5 hp. Kravet att 30 hp i det valda teknikämnet ska vara på avancerad nivå föreslås ändras till 22,5 hp på lägst G2N vilket är högsta nivån på grundläggande nivå. Kommentar 4.1: Totala antalet teknikpoäng som en student minst måste ha enligt förslaget till reviderad examensbeskrivning blir 52,5 hp i teknikinriktningens ämne + 15 valfritt inom teknik + 15 helt valfritt d.v.s. sammanlagt maximalt 82,5 hp, exklusive ett eventuellt examensarbete. Men beroende på vad studenten väljer så kan antalet kurspoäng i den valda teknikinriktningen/teknikämnet enligt det föreslagna examenskravet stanna vid 52,5 hp och utan en enda hp på avancerad nivå. Kommentar från en extern granskare: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (bilaga 3 sid.4) och vidare Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning.. Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang (bilaga 3 sid.4) En teknisk kandidatexamen kräver 85 hp exklusive examensarbetet på 15 hp och snittet för motsvarande examina på grundläggande nivå (högskoleingenjör och kandidat) i de tre teknikämnena exklusive examensarbetet är ca 90 hp och för en civilingenjör närmare det dubbla. Skulle en MDH-student kunna göra ett examensarbete på grundläggande nivå i det valda teknikämnet? På avancerad nivå, som föreslås? Är 52,5 hp på grundläggande nivå tillräckligt som minimikrav i det valda teknikämnet? Kommentar 4.2: Hur ser då fördelningen ut mellan teknik matematik naturvetenskap ekonomi och management på ett bra INDEK program? Håller de den nämnda regeln? Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel 254

255 ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik, säger en av granskarna. 17 (26) Enligt nuvarande examensbeskrivning på MDH utgör teknikämnet ca 33% av utbildningen poäng, exklusive examensarbetet, 90 hp av 270. Matematik naturvetenskap 11%. Enligt förslaget utgör teknikämnet 52,5 hp eller 20% och MatNat 22%. Teknik minskas alltså men matematik och naturvetenskap föreslås öka. Kommentar från en av granskarna: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Så här skriver UKÄ:s bedömargrupp i sin rapport (Bilaga 2 sid.3) Vissa lärosäten har reducerat antalet teknik- och teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörs- och teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Och så här säger en av granskarna(bilaga 3 sid.5) Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Som tidigare nämnts startade detta ärende med att fakultetsnämnde 2013 lät genomföra en extern granskning av MDH:s civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och granskarens bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi på det program han granskade på MDH 2013 och som stämmer bra med nuvarande examensbeskrivning lyder: 255

256 Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning (bilaga 3 sid. 5) 18 (26) Är det då rimligt att åtgärden blir en reviderad examensbeskrivning så att omfattningen i teknikämnet sänks (även om matematik ökat och fysik lagts till)? Eller kan man vara säker på att den sänkningen både kompenseras och stärks, med avseende på teknikkunskaper, genom att de finns fler kurspoäng i ämnet industriell ekonomi och organisation eller i integrationskurser som saknar ämnestillhörighet. 5. Matematik I dagens examenskrav är matematikkravet 30 hp varav 7,5 hp på lägst nivå G1F. Enligt förslaget höjs kravet på matematik till 45 hp varav 30 hp på lägst nivå G1F. Kommentar: Matematiken är inte ett kärnämne i denna examen utan ett stödämne. Man bör då med utgångspunkt från examensbeskrivningens kvalitativa examenskrav (se bilaga 2 för nationell examensbeskrivning för civilingenjör) fråga sig vilka kunskaper och förståelser, vilka färdigheter och förmågor samt vilka värderingsförmågor och förhållningssätt som kräver matematik, hur mycket, på vilken nivå och vilken typ av matematik. Ovan nämnda kvalitativa examenskrav är gemensamma för alla civilingenjörsexamina men inget kvantitativt examenskrav för någon civilingenjörsexamen vid MDH med undantag av Civilingenjör i Robotik kräver mer än 30 hp matematik och ingen har högre nivåkrav än 7,5 hp på lägst nivå G1F. Med det föreslagna nivåkravet om minst 30 hp på lägst G1F skulle det bli det hårdaste matematikkravet för någon civilingenjörsexamen vid MDH inklusive robotik som har lika många poäng, 45 hp men inget fördjupningskrav. En civilingenjörsexamen i industriell ekonomi torde vara tekniskt mindre matematikkrävande än andra mer renodlat tekniska civilingenjörsexamina. Dessutom har kurskraven inom såväl ämnet industriell ekonomi och organisation som inom teknikinriktningarna/teknikämnena sänkts i förslaget jämfört med dagens examenskrav men ändå har matematikkravet höjts. Vad är det som motiverar en sådan höjning av matematikkravet? Är det kunskaper i ämnet industriell ekonomi och organisation som kräver mer matematik än civilingenjörer i teknikämnen? Är höjda matematikkrav nödvändigt för att en student ska kunna tillägna sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper inom teknikområdet industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna: 256

257 19 (26) I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar och mellan olika ämnen hänvisas både till de riktlinjer som man kan tolka att UKÄ:s bedömargrupp högg i sten med sin bedömarrapport 2013, samt till den genomgång som gjorts av hur andra lärosäten organiserar sin civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Det som är bra med detta är att förslaget håller sig inom den standard som man kan uppfatta att både UKÄ:s bedömarrapport och benchmarkingen visar. Man kan däremot ifrågasätta detta på två olika sätt. Det ena är att ifrågasätta (med hjälp av goda motiv förstås) UKÄ:s riktlinjer. Jag satt med i diskussionerna i bedömargruppen och jag skulle tro att om bedömargruppen hade haft en annan sammansättning, men med bibehållen kompetens och erfarenhet, så hade riktlinjerna formulerats på ett annat sätt. Eller kanske inte alls! Nu finns de formulerade och går att förhålla sig till, men det skulle också vara nyttigt med ett ifrågasättande och en utmaning av dessa riktlinjer. Jag förstår om MDH inte vill ta den diskussionen i detta läge, men det är lite synd och det hänger också ihop med det andra argumentet jag har för att ifrågasätta denna standard. Jag kan inte hitta någon skrivning i ansökan som motiverar just den här föreslagna kombinationen av kurser annat än hänvisningar till riktlinjerna från UKÄ och benchmarkingen. Inget av detta ger egentligen svaret på varför MDH:s utbildning i industriell ekonomi ska ha exempelvis x poäng i rena matematikkurser, eller hur de obligatoriska matematik- och naturvetenskapliga kurserna hänger ihop med de mer tillämpade teknik- och ekonomikurserna. Att enbart hänvisa till att en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi ska ha en viss mängd kurspoäng av ett visst slag är en svag motivering anser jag. Kommentar från en annan av granskarna: Jag anser att det är bra, förespråkar stor andel matematik och ingenjörsämnen för att Industriell ekonomi ska särskiljas från renodlade ekonomiska/managementutbildningar. 6. Fysik I dagens examenskrav finns inget krav på fysik medan förslaget innebär ett krav på 15 hp fysik på minst fördjupningsnivå G1F. Kommentar: Det tre teknikinriktningarna Energiteknik, Produkt- och processutveckling samt Datavetenskap är dessutom helt olika teknikämnen och behovet av ett stödämne som fysik ser helt olika ut. Man kan fråga sig om det är lämpligt att ha fysik som ett generellt krav för alla tre eller om det eventuellt skulle finnas för en eller två av dem men inte för alla. Av MDH:s fem civilingenjörsutbildningar har två krav på fysik. Det är civilingenjör i Robotik och i Tillförlitliga system som båda kräver 15 hp fysik. Det finns inte krav på fysik i någon av civilingenjörsutbildningarna i Energiteknik eller i Produkt- och processutveckling som motsvarar två av teknikinriktningarna i denna föreslagna examensbeskrivningen för industriell ekonomi. Något krav på fysik finns inte heller i teknologie kandidat i Datavetenskap som motsvarar det tredje teknikinriktningen. Fysik finns inte som examenskrav in någon högskoleingenjörsexamen, teknologie 257

258 kandidat, magister eller master vid MDH inkl. högskoleingenjör i Energiteknik och i Produkt- och processutveckling eller mastersexamina i Energiteknik, Produkt- och processutveckling eller Datavetenskap. Samtliga dessa examina, i teknikämnen som motsvarar de föreslagna teknikinriktningarna, omfattare krav på 2-3 gånger så många hp i teknikämnet och flera har betydligt fler hp på avancerad nivå än vad som föreslås för en industriell ekonom, men kräver inte fysik i examen. 20 (26) Vad är det som motiverar kravet på 15 hp fysik för en industriell ekonom? Så här säger en granskare om dagens examenskrav: Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. (bilag 3 sid.6) Se även den första kommentaren från en av de externa granskarna under punkt 5 ovan om matematik ( I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar..). Definitionen av fördjupningsnivåkoderna säger att: G1N - kursen har endast gymnasiala förkunskapskrav. G1F - kursen har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Om man ska läsa 15 hp fysik varför ska de då minimikravet vara på nivå G1F och inte på G1N? 258

259 21 (26) 7. Valfritt inom teknik I dagens examensbeskrivning är 60 hp ospecificerade. Enligt liggande förslag så har de reducerats till 15 hp samtidigt som 15 hp vafritt inom teknik tillkommit. Kommentar: Vad gäller det totala utrymmet för valfrihet så hänvisar jag till punkt 8 nedan men kommenterar här avgränsningen av 15 hp till teknik. Tanken kan inte vara att dessa skulle vara begränsade till teknikämnen inom teknikområdet d.v.s. teknikinriktningen som studenten valt eller ämnet industriell ekonomi och organisation, eftersom den valfriheten bättre hanteras inom dessa ämnens hp i examenskravet (antingen ryms det inom det poängantal som föreslagits eller så kan de hellre ökas med 15 hp så finns de där de hör hemma) eller som valbara. Och handlar det om att ge frihet till studenten så fanns ju den friheten även om valfriheten inte vara begränsad till teknikämnen. Så frågan blir då: Vad tillför två kurser i andra teknikämnen än i den valda teknikinriktningen till examen i industriell ekonomi? Och när dessutom förslaget föreskriver att 7,5 hp av dessa ska vara på avancerad nivå, minst A1N, så kan man undra i vilket teknikämne kan man läsa två kurser på 7,5 hp varav den ena (andra) ska vara på avancerad nivå? Förslaget sätter högre minimikrav på hp på avancerad nivå för dessa valfria 15 hp än för de 52,5 hp som krävs inom den valda teknikinriktningen där minimikravet på fördjupning är G2N för 22,5 hp. Kommentar från en av granskarna: Det finns dock oklarheter i begreppet valfritt tekniskt område är detta detsamma som de tre fördjupningsområden som anges i texten eller inkluderas INDEK i detta? Min rekommendation är att så inte bör vara fallet. 259

260 8. Helt valfritt 22 (26) I dagens examenskrav är 60 hp helt valfria. Enligt förslaget är det minskat till 15 hp. Kommentar: För en student som vill resa utomlands, fördjupa språkkunskaper eller på annat sätt bredda sin utbildning med något som ligger utanför teknikområdet men som känns intressant så är 15 hp inte mycket. Det är lätt att tänka att de 45 hp valfria kurser som tas bort är de som istället föreslås ligga på 15 ytterligare matematikpoäng + 15 hp fysik + 15 hp valfria kurser inom teknik. Är det isåfall så angelägna avgränsningar att det motiverar ett begränsat utrymme för studenten att själv styra en större del av innehållet i sin utbildning? Förslaget innebär en valfrihet om 15 hp av en utbildning som omfattar 300 hp och 5 års heltidsstudier. Är begränsningen till 15 hp helt valfria kurser nödvändig? Kommentar från en av granskarna: Finns det överhuvudtaget något utrymme för studenten att fritt välja kurser? (Förutom teknikbas och fördjupning) Jag kan inte se att det finns det, men jag kanske läser/tolkar fel. Jag anser att det borde finnas ett visst utrymme för detta inom ramen för ett femårigt utbildningsprogram. 9. Examensarbetet I dagens examenskrav ska examensarbetet göras i industriell ekonomi. Enligt förslaget kan det göras antingen i ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom den valda teknikinriktningen dvs något av ämnena datavetenskap, energiteknik, eller produkt- och processutveckling. Kommentar: Examensarbete är slutkursen för en utbildning som leder till en examen. Vid några andra högskolor tillåter examenskravet för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi att studenterna kan få ut delexamina som kandidat, magister och master i teknikinriktningsämnena. Detta förutsätter att teknikinriktningarna omfattar tillräckligt många poäng och tillräcklig fördjupning. Detta är inte fallet i det förslag som här presenterats. Ett möjligt scenario med förslaget är att en student som läst minimikravet 52,5 hp i valt teknikämne därefter gör ett examensarbete på 30 hp i samma teknikämne. Det motsvarar isåfall inte kraven på en högskoleingenjör som förutom examensarbetet som normalt är på 15 hp läst ca 90 hp i ämnet. Men om ingenjörsdelen inte kan mäta sig med högskoleingenjörer eller kandidater inom motsvarande teknikområde är det då rimligt att kalla det civilingenjör. Och vilken status får en sådan examen på arbetsmarknaden? Har inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättats just för att samla kärnan i en tvärkompetens som omfattar både ekonomi och ett smalare teknikområde men som också integrera dessa mer renodlat ämnesmässiga kompetenser till något ytterligare (Se bilaga 4). Och är det 260

261 inte denna integrerade kunskap som studenten i sitt examensarbete ska visa att hon eller han behärskar. 23 (26) Är det lämpligt att tillåta examensarbetet inte bara inom ämnet industriell ekonomi och organisation utan även inom den valda teknikinriktningen och låta det vara examensarbete för civilingenjör i industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna: Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. Kommentar från en annan av granskarna: Gäller examen alltså enbart Civilingenjör och inte Master? Så har antagits i min bedömning (och tolkats enligt förtydligande text i avsnitt 7). Annars bör det krävas större andel kurser på avancerad nivå inom vald masterprofil. Möjligen bör detta förberedas, liksom möjligheten till kandidatexamen. Detta kommer att efterfrågas av studenter i takt med ökande internationalisering. Eftersom man nu har chans att bygga från grunden och inte sitta fast i en befintlig struktur vilket har varit en utmaning på de andra lärosätena med I-utbildningar bör MdH ta detta i beaktande (med, som anges i ansökan, givetvis stor respekt för det ökade kravet på vetenskaplig förankring genom hela utbildningen och speciellt i studenternas självständiga arbeten). Beredningens sammanfattning Utifrån den beredning som redovisats i denna PM och mot bakgrund av - den bild av ett välbalanserat INDEK-program som där framkommit i ovan redovisade källor och - den kritik som riktats mot nuvarande examenskrav/program för civilingenjör i industriell ekonomi vid MDH vid utvärderingen 2013 och - den kritik som framförts av de granskare som granskat akademins förslag till reviderad examensbeskrivning och nytt program under sommaren 2015 samt - de ställningstagande som fakultetsnämnden gjort i ärendet så delar beredningen uppfattningen att nuvarande examenskrav bör revideras men lägger i nästa avsnitt ett annat förslag till beslut än den som presenterats av akademin ( bilaga 5 Alt 1). Den viktigaste skillnaden är att teknikämnet stärks och att ospecificerade kurser inte ingår. Mindre skillnader handlar om poäng på avancerad nivå, antal mattepoäng och valfria poäng. (se även bilaga 6 för grafiska jämförelser) 261

262 24 (26) Beredningens förslag till reviderad examensbeskrivning Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå inom ämnena industriel ekonomi och organisation och valt teknikämne. I examen ska ingå - minst 90 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation varav 45 hp på avancerad nivå vari ingår ett examensarbete på 30 hp och - minst 82,5 hp i ett av tre valbara teknikämnen, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och process-utveckling varav minst 15 hp på avancerad nivå samt - ytterligare 30 hp på avancerad nivå i antingen det valda teknikämnet eller i ämnet industriell ekonomi och organisation. - minst 37,5 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 15 hp på lägst fördjupningsnivå G1F och - minst 15 hp fysik samt - minst 7,5 hp inom datavetenskap - minst 7,5 hp inom innovationsteknik Anm. Detta förslag innebär att 30 hp lämnas helt valfria. Akademins reviderade förslag (Alternativ bilaga, 5 sid. 5-7) består av två varianter som här jämförs översiktligt ämnes- och poängmässigt men utan detaljer om fördjupningsnivåer, med beredningens förskag: Ämne Alt 1 a [hp] Alt 1 b [hp] Beredningens förslag [hp] Industriell ekonomi och organisation 60 67,5 60 (+30 fördjupn.) Teknik 82,5 67,5 82,5 (+30 fördjupn) Innovationsteknik 7,5 7,5 7,5 262

263 Datavetenskap med programmering 7,5 7,5 7,5 25 (26) Matematik ,5 Fysik Examensarbete Summa 247, (+30 )=270 Ospecificerat 52, Beredningsförslaget förslaget skiljer sig främst genom antalet poäng i teknik alternativt industriell ekonomi som är 30 hp mer i ett av dessa ämnen (valfritt för studenten vilket man fördjupar sig i) medan akademin istället har motsvarande mer ospecificerade poäng. Akademins skäl för att hålla dessa poäng ämnesmässigt ospecificerade är att ge plats för vad man kallar integrationskurser. Exempel på sådana kurser finns nämnda i akademins ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation (bilaga 4 sid3(8) i akademins ansökan) och där man argumenterar varför dessa inte kan tillhöra ämnet. För utredaren är detta inte begripligt, särskilt som några av dem innehåller industriell ekonomi i sina kursnamn är det svårt att se att dessa skulle bidra till tillräckligt teknikdjup. När akademin sedan på näst sista sidan i sitt reviderade förslag (bilaga 5) redogör för fördelningen mellan olika delar i programmet och hänvisar till tumregeln 60% teknik och 40% industriell ekonomi så ingår inte de ospecificerade kurserna som inte preciserats i deras förslag. Dessa motsvarar 20% av programmets 300 hp. Beroende på vad man läser på dessa 20 %, vilket motsvarar ett års heltidsstudier kan då göra stor skillnad i fördelningen. Dessutom är det en sak vad man sen lägger in för kurser i ett program, en student som läst helt eller delvis fristående har endast examenskravet att förhålla sig till. I beredningsförslaget har även matematikpoängen föreslagits minska med 7,5 hp från 45 till 37,5 hp jämfört med akademins förslag med argumentet att det civilingenjörsprogram som har minst teknik på MDH inte bör ha mest matematik. Inga skäl finns heller för att särskild matematik behövs för ämnen i industriell ekonomi. Kravet på avancerad nivå har också minskats eftersom de flesta matematikkurserna för denna omfattning och med den bredd som förespeglats i programansökan bygger på gymnasiekunskaper i matematik med de höga behörighetskrav i matematik från gymnasiet som gäller för en civilingenjörsutbildning. Beredningen ser heller ingen anledning att kräva 15 hp på minst nivå G1F i fysik. Varför skulle inte en fyskikkurs på G1N fylla sin funktion och vad skulle det vara förkunskapskrav på högskolenivå för dessa 15 hp fysik? Slutligen föreslår beredningen att examensarbetet ska göras i ämnen industriell ekonomi eftersom det är industriell ekonomi som examen handlar om och inte de enskilda teknikämnena där studenten inte har rena ämneskunskaper motsvarande en civilingenjör. Detta utesluter naturligtvis inte att teknikämnet är en integrerad del av examensarbetet, tvärtom. 263

264 26 (26) Bilagor till denna PM 2. UKÄ:s bedömargrupps rapport FN:s externa granskning av INDEK Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation 5. EST:s reviderade ansökan från den 10 nov Grafiska representationer av examenskrav För akademins hela ansökan, de externa granskarnas granskningsprotokoll 2015 samt EST:s kommentarer till dem, se bilagor 7-13 ärendet om nytt INDEK-program. 264

265 Bilaga 14.2 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Bedömargruppens yttrande över nationell kvalitetsutvärdering 2013 av Industriell ekonomi och närliggande huvudområden Bedömargruppens uppdrag och dess omfattning Dåvarande Högskoleverket, hädanefter Universitetskanslersämbetet, har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till kandidat-, magister- och masterexamen samt civilingenjörs- och högskoleingenjörsexamen i Industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Totalt har 35 utbildningar utvärderats. För varje granskad utbildning redovisar vi vår bedömning av måluppfyllelsen för varje utvalt examensmål. Dessa sammanfattas i ett förslag till samlat omdöme med vidhängande motivering, se bilaga 1. I utvärderingen av ingenjörs- och teknikvetenskap har utbildningarna delats in i sex olika kluster: Bioteknik, kemiteknik, miljöteknik samt energiteknik Datateknik, It och medieteknik Industriell ekonomi Maskinteknik Samhällsbyggnad Teknisk fysik och elektroteknik Arbetssätt, reflektioner och slutsatser av gemensam och generell karaktär för de olika klustren återfinns i dokumentet Utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap 2013: arbetssätt, resultat, analys och reflektioner som föregår detta yttrande. I detta dokument är tyngdpunkten lagd på de resultat och slutsatser som är specifika för utbildningar inom industriell ekonomi. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Universitetskanslersämbetet. Bedömargruppens sammansättning I bedömargruppen ingick följande ledamöter: Janerik Lundquist (ordförande, ämnesexpert), Linköpings universitet Anna-Karin Salmi (studeranderepresentant), Linköpings universitet Annika Zika-Viktorsson (arbetslivsrepresentant), VINNOVA Daniel Ekwall (ämnesexpert), Högskolan i Borås Hans Björnsson (ämnesexpert), Chalmers tekniska högskola Johan Ahxner (studerande representant), Högskolan Jönköping Jonas Tosteby (ämnesexpert), Högskolan Väst 265 1

266 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Marcus Lindahl (ämnesexpert), Uppsala universitet Mats Engwall (ämnesexpert), Kungliga Tekniska högskolan Per Fagrell (arbetslivsrepresentant), Teknikföretagen Rickard Garvare (ämnesexpert), Luleå tekniska universitet Åsa Gustavsson (ämnesexpert), Linnéuniversitetet Följande personer har deltagit som expertläsare: Anders Segerstedt, Luleå tekniska universitet Anna Öhrwall Rönnbäck, Linköpings universitet Charlie Karlsson, Blekinge tekniska högskola Hans Lövsten, Chalmers tekniska högskola Henrik Blomgren, Kungliga Tekniska högskolan Henrik Florén, Högskolan Halmstad Lise Aaboen, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Norge Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet Margareta Paulsson, Umeå universitet Per Agrell, Université catholique de Louvain, Belgien Roland Sjöström, Linköpings universitet. Se bilaga 2 för bedömargruppens sammansättning och jävsförhållanden. Uppdragets genomförande Två typer av huvudområden Bedömargruppen har haft till uppgift att bedöma utbildningar som ger examen i huvudområdet industriell ekonomi eller närliggande huvudområden. Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. Utbildningarna skall leda till att studenter har förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. Detta är naturligtvis inte formellt reglerat, fördelningen är inte heller absolut eftersom det inte finns någon exakt definition av vad som ska räknas till respektive kategori. Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. Det är dock viktigt att också framhålla att proportionaliteten inte är ett syfte i sig själv, utan snarare ett sätt att operationalisera utbildningens syfte och säkra att utbildningen behåller sin särart och inte utvecklas till att bli alltför renodlade tekniska eller ekonomiska. Utbildningar inom industriell ekonomi ska således kunna uppvisa en fördelning som är förenlig med detta resonemang. Utbildningar med unika huvudområden, exempelvis produktionssystem, industriell teknik, affärssystem, kvalitetsteknik m.fl., ska, förutom ämnesspecifik fördjupning, uppvisa ett tekniskt, matematiskt och/eller naturvetenskapligt innehåll, alternativt för 266 2

267 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr utbildningar på avancerad nivå, fördjupning inom matematik/naturvetenskap och/eller teknik. För dessa utbildningar föreligger inget krav på en viss andel ekonomi och management. Industriell ekonomis signum Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. Tekniksvaga utbildningar i industriell ekonomi Bedömargruppen kan konstatera att några av de bedömda utbildningarna inte på ett övertygande sätt utbildar till den kompetens som förväntas av en ingenjör, kandidat, magister eller master i industriell ekonomi. Vissa lärosäten har reducerat antalet teknikoch teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörsoch teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Detta skulle också kunna få negativa effekter för övriga lärosäten i landet som erbjuder likartade utbildningar. Bedömargruppen har, efter 267 3

268 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr noggrant övervägande, valt att markera detta tillstånd genom att berörda utbildningar som högst ges omdömet hög kvalitet. Unika huvudområden Bedömargruppen har ställt sig frågande till varför lärosätena har valt att klassificera vissa utbildningar med unika huvudområden såsom tillhörande det tekniskt/naturvetenskapliga området. Inom flera av utbildningarna är andelen matematik/naturvetenskap och/eller teknik för låg på bekostnad av en hög andel ekonomi och management eller andra kurser från det samhällsvetenskapliga området. Utbildningarna i sig kan visa goda resultat från de självständiga arbetena och kan tänkas svara väl mot en efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är dock tydligt med det upplägg och innehåll som dessa utbildningar uppvisat att de inte hör hemma inom det tekniskt/naturvetenskapliga området och det är ur den aspekten som dessa utbildningar har bedömts visa alltför tydliga svagheter. Detta har resulterat i slutomdömet bristande kvalitet. Bedömningsprocessen Vi vill göra nedanstående preciseringar som tillägg till UK-ämbetets riktlinjer som vi följt i vårt arbete: Samtliga kunskaper och färdigheter från en akademisk utbildning manifesteras inte i ett självständigt arbete detta blir särskilt tydligt beträffande industriell ekonomi. De flesta självständiga arbeten som ingår i utvärderingen handlar om olika aspekter av management, logistik, kvalitet, produktionsorganisation, marknadsföring, ekonomiska analyser, etc. Dessa rapporter uppvisar sällan några större inslag av teknikkunskaper (mer än det allmängiltiga att industriell ekonomi-studenterna tenderar att ägna sig åt industriella och teknikintensiva företag). Examensarbetena manifesterar således inte självklart vad som är unikt i utbildningar i Industriell ekonomi, utan endast delar av det som utgör utbildningen. Den kompetensmässiga bredd som traditionellt ingår i en svensk och kontinentaleuropeisk industriell ekonomi-examen avspeglas med andra ord inte enbart i arbetena, vilket gör det självklart att utfallet från bedömningen av de självständiga arbetena måste kompletteras med andra underlag. Följaktligen har självvärderingen vägts in och fått en central roll i bedömningarna inom fältet. Varje självständigt arbete har i enlighet med Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering granskats av en bedömare. Det har varit flertalet ämnesexperter, minst fem, involverade i läsningen av arbeten per examina. Eftersom utvärderingsklustret industriell ekonomi inkluderar flera relativt skilda expertområden har speciell hänsyn tagits till ämnesexperternas olika kunskapsområden när arbetena fördelades. Fördelningen av de självständiga arbetena har föregåtts av en noggrann planering för att säkerställa att respektive arbete läses och bedöms av någon som innehar särskild ämneskompetens och erfarenhet som ligger så nära det aktuella arbetets område och innehåll som möjligt. Universitetskanslersämbetet uppmanade därför respektive lärosäte att i samband med inlämningen av de självständiga arbetena kategorisera arbetena med en av följande koder för att extra säkerställa att fördelningen gjordes så bra som möjligt gentemot varje läsares kompetens: 268 4

269 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr IP Produktionsekonomi, Logistik, Transportsystem, Kvalitetsteknik o dyl. IO Industriell organisation, Industriell marknadsföring, Management, Innovationsteknik, Entreprenörskap, o dyl. IF Finansiering, Investering, Ekonomiska informationssystem, Affärssystem o dyl. IT Teknisk inriktning (ITM maskinteknik, ITD datateknik, ITE elektroteknik, ITA övrig teknik) IV Matematisk/naturvetenskaplig inriktning Parallellt med lärosätenas kategorisering av självständiga arbeten ombads även varje expertläsare och ämnesexpert i bedömargruppen att meddela Universitetskanslersämbetet inom vilka delområden av industriell ekonomi som man besitter kunskap att bedöma självständiga arbeten samt för vilka examensnivåer. Utifrån dessa underlag tillsammans med ordförandens sakkompetens fördelade Universitetskanslersämbetet utifrån arbetets titel och kod varje självständigt arbete på den läsare som bäst ansågs kunna bedöma arbetets kvalitet. Till utvärderingen har elva expertläsare varit kopplade som enbart bedömt självständiga arbeten. De målrelaterade motiveringstexterna, som föregår våra förslag till samlat omdöme, kan skilja sig något åt till innehåll och form mellan olika examina. Detta beror på att det är olika bedömare som formulerat texterna. Utvärderingens resultat Totalt har 35 utbildningar utvärderats inom industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Utfallet sammanfattas i tabellen nedan: Examina Totalt Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Civilingenjör Högskoleingenjör Kandidatexamen Magisterexamen 6 6 Masterexamen Totalt 35 4 (12 %) 13 (37 %) 18 (51 %) Resultatet av bedömargruppens arbete presenteras på kommande sidor. Sammanfattningsvis kan konstateras att utfallet uppvisar stor spännvidd. Industriell ekonomi instiftades som en yrkesexamen för civilingenjörer i Sverige i slutet på talet medan ämnesområdet (numera huvudområdet) går längre tillbaka i tiden. Därefter har högskoleingenjörs- och sedermera generella examina adderats inom huvudområdet. Resultatet av utvärderingen klarlägger tydligt att de båda yrkesexamina, med endast enstaka undantag, genomgående uppvisar hög eller mycket hög kvalitet, vilket är glädjande med tanke på den fortsatta utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft

270 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Det är också viktigt att våra yrkesexamina håller hög kvalitet såväl nationellt som internationellt. De generella examina, master, magister och kandidat, som har utvärderats inom klustret uppvisar större variation och fler utbildningar uppvisar brister i sin kvalitet. Tänkbara förklaringar till detta kan vara att de berörda lärosätena inte i tillräckligt stor utsträckning har anpassat utbildningen till de mål och den struktur som gäller för generella utbildningar alternativt att dubbla examina utfärdas till yrkesutbildningsstudenter där målen för de generella examina inte har tillgodosetts i samma utsträckning som målen för yrkesexamina. Andra skäl till de svagheter som visats inom de generella examina har beskrivits närmare ovan. Vi vill till sist rikta ett stort tack till alla inblandade lärosäten för deras insatser och genomgående mycket gedigna arbete kring självvärderingarna. Vi har haft flera intervjuer som har varit både intressanta och givande kring utbildningarna vid respektive lärosäte samt mer generellt kring utbildningarna inom vårt kluster. I detta avseende vill vi också gärna lyfta fram studenterna runt om i landet som genomgående visat ett starkt engagemang för sin utbildning vilket på sikt kommer att stärka studenternas och utbildningarnas internationella konkurrenskraft. För bedömargruppen Janerik Lundquist Ordförande 270 6