Att certifiera en byggnad med Miljöbyggnad Guld. Sara Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att certifiera en byggnad med Miljöbyggnad Guld. Sara Nilsson"

Transkript

1 Att certifiera en byggnad med Miljöbyggnad Guld Sara Nilsson

2 Copyright Sara Nilsson, 2014 Institutionen för byggvetenskap, avdelningen för Byggproduktion Lunds Tekniska Högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP 13/5482 SE Tryck: Lunds Tekniska Högskola, Lund Printed in Sweden Byggproduktion Lunds Tekniska Högskola Box LUND Tel: Fax: Hemsida: 2

3 Att certifiera en byggnad med Miljöbyggnad Guld To certify a building with Miljöbyggnad Guld Examensarbete utfört av/master of Science Thesis by: Sara Nilsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lund Universitet, Handledare/Supervisor: Stefan Olander, Institutionen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Examinator/Examiner: Anne Landin, Professor, Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Opponent/Opponent: Gabriella Jonsson-Eldfast, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Emelie Stigsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Miljöbyggnad, kostnad, arbetsprocess, samordning, upphandling Keywords: Miljöbyggnad, cost, working process, coordination, procurement 3

4 4

5 Sammanfattning Denna rapport är en fallstudie av en kontorsbyggnad som miljöklassats med Miljöbyggnad Guld där de ökade administrativa kostnaderna för att uppnå Miljöbyggnad Guld har uppskattats. Vidare har arbetsprocessen med Miljöbyggnad analyserats. De ökade administrativa kostnaderna för att uppnå Miljöbyggnad Guld i det aktuella projektet var ca kr (plus lärokostnader på minst kr). Dock var både byggherren och entreprenören nybörjare i att jobba med Miljöbyggnad då projektet genomfördes, vilket förmodligen har bidragit till större kostnader för detta projekt än i framtida projekt. De administrativa kostnaderna för att uppnå Miljöbyggnad beror mycket på hur man arbetar i projektet. De kan bli onödigt stora om man arbetar på fel sätt. Arbetar man på rätt sätt och drar nytta av underlag som ändå skulle behöva upprättas behöver dock inte de administrativa kostnaderna blir så stora. Meningen med Miljöbyggnad är att det inte ska vara för dyrt, komplext eller svårt. Det ska snarare vara ett styrmedel för att säkerställa att byggnaden blir hållbar, får ett bra inomhusklimat och blir klimatsmart. Det är mycket viktigt att det finns en tydligt och ordentlig samordning i projektet gällande Miljöbyggnad. Det är också det som ger det största mervärdet till projektet som helhet. Om man ska få ett Miljöbyggnadsprojekt att bli så kostnadseffektivt som möjligt är det viktigt att projektet redan från början styrs i rätt riktning. Det är dock viktigt att tänka på att miljöcertifieringar fortfarande är ett nytt sätt för bygg- och fastighetsbranschen att jobba och det kommer säkerligen utvecklas bättre och mer kostnadseffektiva metoder och modeller att arbeta efter med tiden. En viktig del kring hur man arbetar med Miljöbyggnad är vilken entreprenad- och upphandlingsform man jobbar med. I arbetet har det konstaterats att certifieringssystemets upplägg sannolikt fungerar bäst i en utförandeentreprenad, dvs att all projektering färdigställs i beställarens regi innan en entreprenör upphandlas. I den entreprenadformen har man kontroll på hela den projekterade lösningen och kan göra certifieringen innan man tagit på sig produktionskostnader. Det traditionella sättet att arbeta i en totalentreprenad fungerar mindre bra i kombination med Miljöbyggnad, åtminstone så länge det inte finns erfarenhet och typlösningar som uppnår målen. 5

6 Abstract This report is a study of an officebuilding witch is classed whith Miljöbyggnad Guld. The increased costs to achieve Miljöbyggnad Guld have been analyzed. The working process with Miljöbyggnad has also been analyzed. The increased costs to achieve Miljöbyggnad Guld in the current project are about SEK (plus educational expenses of at least SEK). However, both the developer and the contractor are beginners in working with Miljöbyggnad, which probably contributed to higher costs for this project than in future projects. The administrative costs of achieving Miljöbyggnad depend on the working process in the project. These might be unnecessarily large if one is working incorrectly. When working correctly, and benefiting from things which would be established anyway in the project the administrative costs do not need to become so large. The meaning of Miljöbyggand is that it should not be too expensive, complex or difficult. It should rather be an instrument to ensure that the building is sustainable, have a good indoor climate and become climate smart. It is very important that there is a clear and proper coordination of the project to reach Miljöbyggnad. That is also what gives the greatest added value to the project. It is important that the project is guided in the right direction from the start. However, it is also important to remember that environmental certifications are still a new way of working in and it will certainly develop a better and more cost-effective methods and models to work after in the future. An important part of how you work with Miljöbyggnad is the way of contracting. In this study it has been noted that the certification system works best in an utförandeentrepenad, which means that all planning is completed in the client's auspices before a contractor is procured. In that way the client has the control over the entire project and can make the certification before they add their production costs. The traditional way to work in a totalentrepenad works less well in combination with Miljöbyggnad, at least as long as the experience and type solutions have not been achieved. 6

7 Ordlista PBL Plan- och bygglagen PBF Plan- och byggförordningen BBR Boverkets byggregler BVL - Byggnadsverkslagen IDA Klimat och Energi - Ett program som ger möjlighet att studera såväl inomhusklimatet i enskilda rum i en byggnad som energiförbrukningen för hela byggnaden. Specifik energianvändning - Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kwh/m2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Atemp - Begreppet Atemp definierar den golvarea som byggnadens specifika energianvändning ska beräknas efter. U-värde - Beskriver hur god isolering en hel byggnadsdel har. Enheten är W m 2 K 1 (watt per kvadratmeter och kelvin) och storheten betecknas med U. Ju bättre isolering desto lägre U-värde. OVK - Boverkets föreskrifter och allmämma råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter. Bygga F - Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till förvaltning. Metoden innehåller rutiner och hjälpmedel för alla aktörer från byggherre, arkitekter och övriga konsulter, materialleverantörer, entreprenörer till driftspersonal och förvaltare. KEMI - Kemikalieinspektionen 7

8 8

9 Förord Examensarbetet har under hösten 2013 utförts som avslutande projekt inom min civilingenjörsutbildning i Lantmäteri vid Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet är skrivet vid avdelningen för byggproduktion, institutionen för byggvetenskap vid Lund Tekniska Högskola. Jag vill rikta ett tack till Stefan Olander för den handledning jag fått via institutionen. Jag vill även tacka det fastighetsbolag som hjälpt mig komma på idén och hjälpt mig i genomförandet av arbetet. Ett tack riktas också till de personer som med stort engagemang har ställt upp för intervjuer och gjort detta examensarbete möjligt. Speciellt vill jag tacka Filip Elland som varit ett stort stöd under hela arbetets gång. Slutligen vill jag tacka alla er som stöttat och förgyllt min studietid vid Lunds Tekniska Högskola! Malmö januari 2014 Sara Nilsson 9

10 10

11 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och mål Frågeställning Avgränsning Metod Kvalitativ och kvalitativ metod Relation mellan teori och empiri Reliabilitet och validitet Fallstudie Interjuver Litteraturstudie Genomförande Teori Miljöcertifieringssystem Green Buildning LEED BREEAM Miljöbyggnad Tidigare studier om Miljöcertifieringar Arbetsprocessen med miljöbyggnad Fördelar med att certifiera byggnader Nackdelar med att certifiera byggande Samhällskrav inom miljö och byggande Miljöregler Samhällets kontroll av byggande Byggregler enligt BBR Lagen om energideklaration av byggnader Byggprocessen Byggherre Entreprenörer

12 3.4.3 Byggvaror Byggprojekts skeden Utredning, Förstudie, program Projektering Miljöstyrning Projektets organisation Utförandeentreprenader Totalentreprenad Överlämnande från entreprenören till förvaltningen Resultat av fallstudien Byggnaden i det aktuella projektet Beskrivning av byggnaden Miljö i byggnaden Ökade kostnader på grund av Miljöbyggnad Guld Hur har de ökade kostnaderna beräknats? Administrationskostnader till Sweden Green Buildning Council Lärokostnader Kostnad för miljösamordnare Extra kostnader för indikatorerna Energianvändning Energibehov vinter Energibehov sommar Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet (radonhalt) Luftkvalitet (ventilation) Luftkvalitet (trafikföroreningar) Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus (Solvärmefaktor/Operativ temperatur) Risk för legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av ämnen med farliga egenskaper

13 5 Erfarenheter och reflektioner från det aktuella projektet Reflektioner från byggherren Projektchefen Projektledaren Förvaltare och teknisk förvaltare Reflektioner från entreprenören Entreprenadchef och miljösamordnare Sammanfattning Sammanfattning kostander Administrationskostnader till Sweden Green Buildning Council Lärokostnader Kostnad för miljösamordnare Kostnad för vardera indikator Sammanfattning - ökade administrativa kostnader för Miljöbyggnad Guld Hur bör man jobba med Miljöcertifieringsprojekt? Sammanfattad arbetshandledning för Miljöbyggnadsprojekt (Nybyggnad) Fördelar och nackdelar med alternativ 1 och alternativ Sammanfattande diskussion Vidare studier

14 14

15 1. Inledning I detta första inledande kapitel beskrivs bakgrund, problemformulering, syfte och mål, frågeställning och avgränsning. 1.1 Bakgrund Begreppet Hållbar utveckling etablerades år 1980 i publikationen World Conservation Strategy av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, IUCN. 1 Hållbar utveckling fick dock inte något riktigt genomslag förrens 1987 då Gro Harlem Brundtland, i rapporten Our Common Future, Brundtlandrapporten, skapade definitionen till dagens mycket välkända begrepp på hållbar utveckling: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. 2 Att Brundtlandrapporten fick ett så stort genomslag berodde förmodligen på ökad medvetenhet om miljöproblemen genom Tjernobylolyckan, uttunning av ozonskiktet och en ökad mängd koldioxidhalt i atmosfären. 3 I Rio de Janeiro år 1992 höll FN en konferens om miljö och utveckling, intentionen var att bygga vidare på de globala lösningar som Brundtlandsrapporten presenterade. Under konferensen togs en global handlingsplan fram, Agenda 21, för att styra utvecklingen mot en mer hållbar värld undertecknades Kyotoprotokollet av de länderna med högst utsläpp av växthusgaser. År 2005 trädde avtalet i kraft med målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 % under perioden räknat från 1990 års värden. 5 Agenda 21 och Kyotoprotokollet ställer specifika krav för respektive land. Varje land har olika förutsättningar i miljöarbetet och därför har olika handlingsplaner skapas i olika länder. 6 I Sverige innebar Agenda 21 att miljölagstiftningen arbetades om och många av principerna i Agenda 21 arbetades in i den nya lagen. År 1999 kom den nya lagen; miljöbalken och många av principerna från Agenda 21 återfinns i hänsynsreglerna. I och med miljöbalken formulerades 16 nationella miljömål som följs upp årligen. 7 Av dessa kan nio mål direkt relateras till bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. 8 Förutom Sveriges miljökvalitetsmål har det upprättats en rad delmål som kommit att ställa krav på ett stort antal sektorer. 9 Några av de delmål som har satts för att uppfylla miljömålen inom bygg- och fastighetssektorn är krav på dokumenterad radonhalt, fungerande ventilation i byggnader och riktvärden för buller. 10 Dessa krav återfinns i BBR satte det Europeiska rådet ett delmål inför 2020 om en 20 procentig energieffektivisering samt en 50 procentig minskning till 2050 i bygg- och fastighetssektorn. 11 I Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler finns det krav på byggnaders utformning och tekniska egenskaper och dessa krav är exempel på styrmedel som ska göra så att målen uppfylls. Kraven är samhällets minimikrav på byggnader, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. 12 Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna om byggande anger. I många regioner har 1 IUCN, Our Common Future, Gröndahl & Svanström, Dresner, Europa.eu, (2013) 6 Agenda21, Miljödepartementet, Boverket, 2013a 9 Naturvårdsverket, 2013a 10 Naturvårdsverket, 2013b 11 Regeringskansliet, BBR 19, 2012, s.13 15

16 även lokala miljöprogram tagits fram som ska främja miljöarbetet i byggprocessen. Som ett ytterligare led i miljöarbetet har ett flertal certifierings- och klassningssystem införts av både privata och offentliga aktörer för att standardisera och underlätta ett miljöanpassade arbetssätt i bygg- och fastighetssektorn. Ett av dessa system är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är ett svenskt certifieringssystem, initierat av Bygga-Bo-Dialogen år 2005, utvecklat för att certifiera byggnader inom områdena energi, inomhusmiljö samt material och kemikalier. 13 En enligt Miljöbyggnad uppförd byggnad erhåller betyg Guld, Silver, Brons eller Klassad. Det erhållna klassningsbetyget avgörs utifrån resultat i områdena, som aggregeras till en slutgiltig klassning. Manualen, uppförd av intresseföreningen Sweden green buildning council, innehåller klassningskriterier och instruktioner för att avgöra klassningsnivå för de olika områdena. 14 För att uppnå Miljöbyggnad ställs det krav på själva slutprodukten, det vill säga byggnaden och det ställs även krav på upprättning av handlingar och underlag som behövs för certifieringsprocessen. Det finns en rad incitament att miljöcertifiera byggnader. Exempel på detta är att det ger trovärdighet till miljöarbetet och en tydlig arbetsgång och mål. Det kan även ge ett högre fastighetsvärde, lägre driftkostnader, en högre efterfrågan, en marknadsföringsvinst och möjlighet till högre hyresintäkter. 15 Det är mycket viktigt att trovärdig information och statistik sprids i branschen för att visa på ackumulerade kostnader för certifiering och dess besparingar och att de som ger incitamenten är lyhörda på vad utvecklarna i branschen anser om processen med certifieringarna Problemformulering För de flesta byggherrar är det idag betydelsefullt att deras byggnader är miljömässigt hållbara och inte sällan vill byggherrar att kraven på miljö och hållbarhet ska gå utöver samhällets krav. Ett sätt att arbeta miljömässigt i ett byggprojekt är att välja att miljöcertifiera byggnaden. I Sverige är Miljöbyggnad ett av de mest använda systemen för att miljöcertifiera byggnader. Miljöcertifieringar är en relativt ny, men mycket ökande företeelse. På grund av att det är relativt nytt saknas en utbredd erfarenhet av kostnader för att miljöcertifiera byggnader och typlösningar för att arbeta med miljöcertifieringar. Arbetsprocessen för miljöcertifieringar är alltså inte helt utredd för att det ska bli så kostnadseffektivt som möjligt samtidigt som man säkerställer att man uppfyller alla krav som en miljöcertifiering och ett hållbart byggprojekt kräver. 1.3 Syfte och mål Syftet med denna studie är att uppskatta och identifiera merkostnader knutna till att administrera miljöcertifieringen i ett projekt för en nyproducerad kontorsbyggnad som klassats med Miljöbyggnad Guld. Vidare ska förslag ges på hur man kan arbeta i Miljöbyggnadsprojekt på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att materialet ska kunna användas som hjälp och beslutsunderlag till kommande nybyggnadsprojekt där en byggherre vill miljöklassa sin byggnad med Miljöbyggnad. 1.4 Frågeställning Projektet som ska analyseras avser ett nybyggnadsprojekt av en kontorsbyggnad där man valt att certifiera byggnaden med Miljöbyggnad Guld. Följande frågor ska bevaras: 13 Boverket, Bygga-bo-dialogen, Sgbc, 2013a 15 Elland, Ibid 16

17 o o o Vilka är de ökade administrativa kostnaderna relaterade till miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld? Hur stora blev de administrativa kostnadena för att uppnå certifieringen i det aktuella projektet? Hur kan man uppnå en kostnadseffektiv och bra arbetsprocess då man ska miljöcertifiera en byggnad med Miljöbyggnad? 1.5 Avgränsning Detta är en studie av en nyproducerad kontorsbyggnad där man valt att använda certifieringssystemet Miljöbyggnad nivå Guld. Studien skulle ändå kunna tillämpas på andra projekt och byggnader. Dock ställs andra krav vid exempelvis ombyggnationer, så rapportens resultat bör främst användas för nybyggnadsprojekt. Andra krav ställs också på lager- och industribyggnader, handelsbyggnader samt bostäder varför studiens resultat främst bör tillämpas på kontorsbyggnader. Fokus kommer att ligga på certifieringssystemet Miljöbyggnad. Andra miljöcertifieringssystem som nämns i rapporten berörs endast ytligt med syfte att skapa en djupare förståelse för läsaren. Fokus i rapporten ligger på administrativa kostnader och byggkostnader har ej studerats explicit. I rapporten har även den avgränsningen gjorts att endast kostnader med att miljöcertifiera byggnader har gjorts. En miljöcertifierad byggnad medför ju även nyttor, men dessa har inte analyserats i större omfattning. 17

18 18

19 2. Metod I kapitlet beskrivs de metoder som författaren använt vid genomförandet av studien. 2.1 Kvalitativ och kvalitativ metod Det finns två huvudtyper av studier som beaktades vid valet av metod. Det går att använda ena eller båda av dessa metoder. 17 Den ena kallas den kvalitativa metoden och syftar till att skapa en förståelse för en process eller ett problem. 18 För att samla information och skapa sig en uppfattning av problemet kan man utföra djupgående intervjuer. 19 Med en kvalitativ metod kan forskaren forma studien under studiens gång efterhand som ökad förståelse av problemet erhålls. 20 Den andra kallas för den kvantitativa metoden och är mer strukturerad och styrd från forskarens sida. 21 Här görs generaliseringar som baserats på större antal observationer och metoden karaktäriseras av att resultatet fås i siffror och mängder. 22 För att ta reda på frågeställningen krävs det kunskaper och förståelse av mjuka parametrar, som exempelvis arbetsmetoder och beslutsprocesser, därför har den kvalitativa metoden i form av intervjuer med experter samt generalister som arbetat i det aktuella projektet tillämpas. I studien har även en insamling av kvantifierbar data genomförts, från exempelvis projekthandlingar och bygghandlingar, den kvantitativa metoden är därför också tillämplig. 2.2 Relation mellan teori och empiri Empiri är all den information och data som hämtats till studien, vilken ska ligga till grund för forskarens teoriuppbyggnad. Teorierna i rapporten ska ge en så korrekt bild av verkligheten som möjligt. Forskaren ska sedan knyta teorin och verkligheten till varandra. Hur relationen av hur dessa två knyter an är det centrala problemet inom all typ av vetenskaplig forskning. Rapporten kan byggas upp på olika sätt beroende på hur teorin och empirin relaterar till varandra. Olika sätt att jobba på är genom så kallad induktion, deduktion eller abduktion. 23 Induktion innebär att forskaren studerar något som inte har förankrats i en tidigare vedertagen teori. Forskaren arbetar således med insamlad information för att formulera sin teori. Forskaren ska på så vis formulera en teori genom att upptäcka den genom arbetet. Arbetet görs dock inte förutsättningslöst utan forskaren kommer använda sina egna idéer och uppfattningar i projektet. Nackdelen med induktivt arbetssätt är att den ofta baserar sig på ett empiriskt underlag för en specifik situation och det blir då svårt att veta något om dess räckvidd. 24 Deduktion innebär att forskaren utgår ifrån allmänna principer och befintliga teorier för att bevisa sin hypotes och dra slutsatser om den enskilda teorin. Med detta menas att forskaren härleder hypoteser ur redan existerande teorier och applicerar dessa empiriskt på verkliga, aktuella fall. Fördelen med denna typ av tillvägagångssätt är att forskningen blir objektiv då forskaren utgår från tidigare teorier och inte sina egna tankar. Nackdelen blir densamma på så sätt att nya rön försummas Holme et al, 1997, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Patel, R & Davidsson, B, Ibid 25 Ibid 19

20 Abduktion är en blandning av deduktion och induktion. Forskaren formulerar sin teori utifrån det enskilda fallet, induktion. Den sedan framtagna hypotesen testas vidare på ett nytt fall, deduktion. På så sätt kan forskaren utvidga sin hypotes så att den blir mer generell. Fördelen med denna typ av arbetssätt är att forskaren inte blir låst till en speciell teori. Nackdelen blir dock att forskaren kan påverkas av sina egna tankar och tidigare erfarenheter vilket kan leda till att information förbises och utesluts från resultatet. 26 I delar av studien har abduktion använts som arbetssätt. Det avser den del av arbetet som ska härleda ett arbetssätt för Miljöbyggnadscertifieringar. Den delen av studien har grundats på gammal teori och sedan kommer detta tillämpas på ett enskilt fall. I den andra delen av studien som avser att uppskatta kostnader för Miljöbyggnad Guld, har induktion använts som arbetssätt. Här finns det inte någon vedertagen teori. För att ta reda på detta har forskaren därför samlat information och formulerat ny teori. 2.3 Reliabilitet och validitet Reliabiliteten mäter hur pålitlig information är. 27 Validiteten visar huruvida en undersökning mäter det som är avsett att mätas. 28 Dessa två faktorer är viktiga för att arbetet ska vara trovärdigt. Reliabiliteten kan vara svår att upprätthålla vid en kvalitativ studie eller där man använt induktion som arbetssätt. Därför kan den del av studien där kostnader för att erhålla Miljöbyggnad Guld i ett byggprojekt vara svår att få en bra reliabilitet i. Dock anses reliabiliteten trots allt vara uppfylld eftersom den insamling av data och intervjuerna som görs för att samla in information om kostnaderna är pålitliga. I den delen av studien där arbetsprocessen för att erhålla Miljöbyggnad i ett byggprojekt ska undersökas anses reliabiliteten vara uppfylld eftersom det finns mycket teori bakom detta och den nya informationen som kommer att användas är pålitlig; alla intervjupersonerna har medverkat i projektet och är erfarna inom området. Kravet på validitet anses också vara uppfyllt då studiens teoridel, intervjuunderlag samt underlag som studerats i projektet baseras på syftet och frågeställningarna i studien. 2.4 Fallstudie Om syftet med studien är att gå på djupet på ett komplext problem är en fallstudie en bra metodik. I en fallstudie används oftast intervjuer, observationer eller arkivanalys för att samla in information om objektet. Datainsamlingen i denna studie har skett genom intervjuer och analys av projekthandlingar. Syftet med fallstudien var att identifiera kostnader för att miljöcertifiera en specifik byggnad. Vidare har arbetsprocessen för miljöbyggnadscertifieringen analyseras utifrån de erfarenheter som gjorts i projektet. Fallstudien ska ge en inblick i de problem som finns i arbetsprocessen i dagsläget. Fallstudien ger en verklig insikt och leder ofta till reflektioner över situationen som sedan kan ligga till grund för förändringar. 29 Själva definitionen av en fallstudie är just att undersöka ett fenomen i sin realistiska miljö. 30 Det är precis vad denna studie syftar till att göra. 2.5 Interjuver En intervju är en systematisk utfrågning av en intervjuperson kring ett specifikt område eller tema. Om intervjun fokuserar på representativitet bör man välja ut sina intervjupersoner med omsorg. Då kan 26 Ibid 27 Holme et al, 1997, s Ibid, s Merriam, Backman,

21 inte generella slutsatser dras, men ett område kan utforskas kvalitativt på djupet. 31 Så har man arbetat i intervjustudien i denna rapport. Det är viktigt att personen som intervjuas känner sig trygg och därför är det viktigt att frågorna motiveras tydligt. Det är av yttersta vikt att klargöra för syftet av intervjun. Den intervjuades roll och svar är mycket viktiga. 32 I denna rapport har muntliga intervjuer genomförts. Vid en muntlig intervju är det av stor vikt att den som intervjuar dels inte påverkar den svarande genom att uttrycka sina egna känslor och attityder. Det är också viktigt att visa intresse och förståelse för den svarande. 33 Intervjuerna som har gjorts är med experter inom krav som ställs inom Miljöbyggnad Guld. Mer övergripande intervjuer har också genomförts med de som har jobbat i projektet för att få en mer allmän bild av projektets helhet. Intervjupersonerna har som nämnt anknytning till problemställningen på ett eller annat vis. De intervjuade har hållts anonyma. Intervjuerna har gjorts med personer på byggherreföretaget/fastighetsförvaltningsföretaget, entreprenadföretaget samt konsultbolag som varit iblandade i projektet. 2.6 Litteraturstudie Litteraturstudier är det vanligaste sättet att hitta relevant information till en studie, detta göras genom att söka i böcker, rapporter, artiklar och vetenskapliga skrifter och dokument. Genom detta är det enkelt att finna redan existerande teorier inom området samt se till vad som redan är gjort inom området för att studien inte skall bli en kopia eller upprepa samma misstag som tidigare gjorts. 34 Det primära målet med all forskning är att skapa ny information till kunskapsbanken inom området och utvidga denna. Studien i sig behöver inte utge någon definitiv lösning på problemet utan kan vara lika viktig då den väcker frågan eller ger bidrag till hur en lösning på ett problem bör se ut, eller del av en lösning. 35 Det är viktigt att litteraturstudien görs i ett tidigt skede i forskningsarbetet, och detta betyder nödvändigtvis inte att tidigare studier accepteras, följs eller utvidgar utan kan tvärt om även motbevisa eller vara kritisk. Dock är det viktigt att svagheter vägs fram från tidigare studier för att argumentera om en alternativ utgångspunkt. 36 Litteraturstudien bör ge läsaren kunskap om vad som tidigare har gjorts, vad som betraktas som de huvudsakliga problemområdena och vem som gjort den tidigare forskningen. 37 Då området som ska studeras inte har studerats i någon större omfattning tidigare saknas också en mångfald av teori att välja bland. Den teori som används består dels av kurslitteratur samt tidigare studier som tangerar området. En stor del av underlaget i studien utförs även av projektrelaterade handlingar och Manualen för Miljöbyggnad för nybyggnadsprojekt (Sgbc Manual 2.1). 2.7 Genomförande Denna rapport är en fallstudie av en byggnad som miljöklassats med Miljöbyggnad Guld. När rapporten skrivs är den aktuella byggnaden färdigbyggd och har erhållit betyg Guld i den så kallade preliminära certifieringen. Dock har verifieringen inte genomförts. 31 Höst, M et al, Ibid 33 Patel, R & Davidsson, B, Patel, R & Davidsson, B, Merriam, Denscombe, M, Merriam,

22 Rapportens syfte är framtaget i samarbete med ett medelstort fastighetsbolag i Öresundsregionen. Fastighetsbolaget är både beställare i det aktuella projektet och ska även förvalta byggnaden då den är färdig. Fastighetsbolaget jobbar mycket med miljöfrågor har en tydlig hållbarhetsfokus. Bland annat är deras ambition att alla nybyggnadsprojekt ska vara miljöklassade enligt Miljöbyggnad. Det aktuella projektet var det första Miljöbyggnadsprojektet som genomfördes i företaget. Fokus för studien är ett byggnadsprojekt uppfört genom totalentreprenad där beställaren alltså satt betyget Guld som målsättning utifrån miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. För att ta reda på kostnaderna för att miljöcertifiera byggnaden med Miljöbyggnad Guld lades inledningsvis tyngdpunkten på litteraturstudier inom området för att få en så bra grundförståelse som möjligt om miljöcertifiering av byggnader generellt samt det praktiska arbetet med systemen specifikt. Därefter formulerades tre frågeställningar utifrån den aktuella problemställningen. Dessa tre frågeställningar lades som grund i den empiriska studien som bestod av intervjuer med personer inblandade i det projekt som användes som fallstudie. Efter intervjuerna gjordes en fördjupad litteraturstudie för att få en klarare bild av metoder och arbetssätt genom byggprocessen. Slutligen analyserades insamlad empiri, vilket bidrog till att svara på frågeställningen. Certifieringssystemet Miljöbyggnads kravområden och metodik för nybyggnation är hämtade från Swedish Green Building Council. På denna sida har även information inhämtats om certifieringssystemen GreenBuildning, LEED och BREEAM. För att analysera den aktuella problemställningen valdes en fallstudie som undersökningsstrategi. Arbetet med miljöcertifieringssystem på byggnader är relativt nytt. Att just titta på ett avslutat Miljöbyggnadsprojekt för att därifrån dra erfarenheter ansågs således som ett bra sätt att arbeta. Empirin skedde med intervjuer utifrån det frågeställningar som upprättats kring det aktuella projektet. De personer som valdes som intervjuobjekt hade alla koppling till projektet och bestod av entreprenörens projektchef och miljösamordnare, beställarens projektchef, projektledare, tekniska förvaltare och förvaltare. I dessa interjuver ställdes mer övergripande projektrelaterade frågor om arbetsprocessen och kostnaderna relaterat till miljöbyggnad. Vidare gjordes interjuver med konsulter som medverkat i projektet, eller medverkat i liknade projekt. De konsulter som intervjuades var en energiingenjör, en ljudsakkunnig, en miljötekniker, en VVS-ingenjör och en fuktsakkunnig. Till dessa ställdes frågor av mer specifik karaktär knutna till de extra insatserna och extra kostnaderna för respektive parameter i Miljöbyggnad. 22

23 3. Teori 3.1 Miljöcertifieringssystem Ett miljöcertifieringssystem ger en objektiv och oberoende bild av en byggnads hållbarhet ur miljösynpunkt och prestanda. De flesta certifieringssystem har även klassningsnivåer. På senare år har man kunnat identifiera ett ökat intresse och användande av miljöcertifieringssystem bland olika intressenter i bygg- och fastighetsbranschen. Sweden Green Building Council (Sgbc) är en intresseorganisation som startade 2009 med målsättningen att miljöcertifiera så många byggnader som möjligt. Målet är att år 2015 ha 500 medlemmar. Medlemmar är bland annat fastighetsägare, banker, byggentreprenader, byggherrar, hyresgäster, arkitekter och myndigheter. Sgbc har inriktat sig på fyra system som de ansett är bäst anpassade till byggnader i Sverige; dessa är LEED, BREEAM, Green Building samt Miljöbyggnad. 38 Nedan följer en kort beskrivning av de olika systemen för att skapa sig en generell förståelse. Dock beskrivs inte Miljöbyggnad förrens i nästa kapitel, då detta beskrivs mer djupgående Green Buildning Green Building startade 2004 och går ut på att effektivisera energianvändningen för byggnader. Det enda Green Building tar hänsyn till är energianvändning och det finns inga bedömningsnivåer. Det har blivit ett populärt system att använda på grund av att certifieringen leder till lägre driftkostnader och att systemet är enkelt. 39 Vid ombyggnation krävs att energianvändningen är sänkt med 25 % jämfört med befintlig förbrukning. Vid nybyggnation är kravet att energiförbrukningen ska vara 25 % lägre än aktuell lagstiftning, det vill säga Boverkets (BBR:s) krav i Sverige. Certifieringssystemet kräver också årlig uppföljning samt kontinuerlig behandling av energifrågor LEED LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) härstammar från USA och certifieringssystemet har störst spridning i världen. Många av kraven i bedömningssystemet kan anpassas till nationella förhållanden och därav har det fått sin internationella spridning. Den första versionen kom ut 1999 och är anpassad till alla typer av byggnader. LEED kan appliceras på både kommersiella fastigheter och bostäder, såväl nybyggnad som ombyggnad. Systemet behandlar totalt sju områden, fem olika basområden plus två bonusområden, vilka fungerar som bedömningskriterier vid en klassning. LEED innebär en ganska omfattande certifieringsprocess och innefattar förutom själva byggnaden även bedömningskriterier för området runt byggnaden. 41 De parametrar som bedöms är bland annat närmiljö som omfattar området runt byggnaden, dagvatten, grönytor, kontroll att byggavfall inte sprids utanför byggområdet, biologisk mångfald samt att begränsa ljusstörningar för en god nattmiljö. Vattenanvändningen som fokuserar på effektiv vattenanvändning och minska belastningen på det kommunala vattennätet. Energiområdet är störst och ställer bland annat krav på energianvändning, energisystem, minskning av marknära ozon och nedbrytningen av ozonskiktet. Material handlar om återvinning av byggmaterial, material som kommer från närliggande fabriker och minskad användning av ändliga råvaror. Området inomhusmiljö handlar om god luftkvalitet och komfort för de boende. Beroende på vilken ambition byggföretagen har kan olika nivåer uppnås. De nivåer som finns är Certifierat, Silvernivån, Guldnivån och Platinumnivån Sgbc, 2013b 39 Sgbc, 2013c 40 Ibid 41 Sgbc, 2013d 42 Ibid 23

24 3.1.3 BREEAM BREEAM (Building Research Establishment s Environmental Assesment Method) är det äldsta certifieringssystemet och har funnits sedan BREEAM startade i Storbritannien och är idag ett vanligt certifieringssystem i Europa. BREEAM är anpassat för alla byggnadstyper och gäller vid renovering, nybyggnation och ombyggnation där olika verktyg och manualer används vid certifieringen. Certifieringssystemet behandlar områden som energi, inomhusmiljö och material hänsyn till bl.a. byggavfall, infrastruktur, vatten och förvaltning. 43 Energiområdet behandlar krav såsom att minska koldioxidutsläppen, energieffektiv utomhusbelysning, specifika energikrav och mätning av energianvändning. I området Hälsa och välmående läggs vikt på dagsljus, utsikt, naturlig ventilation, luftkvalitet, termisk komfort och akustik. Materialval handlar om att välja rätt material, återanvändning och landskapsarkitektur. I området vattenanvändning beaktas hur byggnaden påverkar miljön och hur återanvändning av mark genomförs. Byggavfall, återvinningsmöjligheter och kompostering tas också upp. Föroreningar och förvaltning men även transportområdet med utformning av kollektivtrafik och cykelvänlighet finns med. BREEAM har fem olika certifieringsnivåer och är utformat efter ett poängsystem. Nivåerna är PASS, GOOD, VERY GOOD, EXCELLENT och OUTSTANDING Miljöbyggnad Certifieringssystemet Miljöbyggnad, är framtaget av Bygga-Bo-Dialogen och övergick från statligt finansierat initiativ till intresseförening årsskiftet 2009/2010. Sedan 1 januari 2011 sköts hanteringen av Miljöbyggnad under Sweden Green Building Council (Sgbc). 45 Miljöbyggnad är ett certifieringssystem för byggnader både i befintligt skick och i projekteringsfasen. Systemet går att applicera på både småhus och stora kommersiella fastigheter. 46 Värderingsområdet Energi är ett av huvudområdena som Miljöbyggnad fokuserar på. Målet är att effektivisera och reducera användningen och behovet av energi. 47 Inomhusmiljö är ett annat viktigt område. Värderingsområdet behandlar ljudmiljö, luftkvalitet, fukt, termiskt klimat, ljusinsläpp samt risk för legionella. 48 Ett tredje värderingsområde är Material och kemikalier med syfte att i största möjliga mån fasa ut och undvika användningen av material och kemikalier med negativ miljöinverkan. God dokumentation av inbyggda varor och kemiska ämnen premieras för att underlätta framtida hantering. 49 Ytterligare ett område; särskilda miljökrav, appliceras endast på byggnader med eget avloppssystem. Syftet är här att premiera miljöanpassning av enskilda avloppsanläggningar samt en god dricksvattenkvalitet. 50 Klassningen delas in i en hierarkisk struktur med områden, aspekter och indikatorer med klassningskriterium i klasserna guld, silver, brons och klassad. 51 I slutet av 2013 hade 96 stycken byggnader certifierats enligt Miljöbyggnad. Se figuren nedan för övrig statistik för Miljöbyggnad. 43 Sgbc, 2013e 44 Ibid 45 Sgbc, 2013f 46 Sgbc, 2013g 47 Ibid 48 Ibid 49 Ibid 50 Ibid 51 Ibid 24

25 Figur 1. Aktuell statistik för Miljöbyggnad (Källa: Sgbc, (2013)). Kort sagt går certifieringsprocessen för att få en byggnad miljöklassad enligt Miljöbyggnad till enligt följande. En byggnad som ska klassificeras registreras hos Sgbc. Ansökan om certifiering granskas för att se om ansökan uppfyller programmets formella krav. Därefter sker ytterligare en granskning där ansökan bedöms under sekretess av oberoende granskare. 52 Ett certifieringsråd kontrollerar granskarnas bedömning och ett preliminärt certifikat utfärdas vid ett godkännande. Det preliminära certifikatet är endast temporärt tills byggnaden verifierats vilket måste ske inom två år från projektets färdigställande. Certifieringen är giltig under 10 år om inga större förändringar utförs. För att visa processen från registrering till verifiering ger figur 2 en översiktlig bild Ibid 53 Sgbc, 2013h 25

26 Figur 2. Certifieringsprocessen för Miljöbyggnad (Källa: (2013)). I Miljöbyggnad finns fyra olika bedömningsnivåer, Klassad, Brons, Silver, Guld. Klassad innebär att indikatorn inte uppfyller grundkraven i Miljöbyggnad. Brons är lägsta ambitionsnivån och bygger till stor del på krav från samhället. Silvernivån ställer högre krav än lagar och myndigheter och visar på högre ambition hos byggföretaget. Guldnivån är högsta nivån i Miljöbyggnad och är därmed svårast att uppnå. 54 Klassificering av en byggnad med Miljöbyggnad genomförs med betygsaggregering. Där indikatorerna viktas och genom en särskild beräkning leder fram till ett slutligt betyg för hela byggnaden. Man måste alltså inte uppfylla nivå Guld på alla nivåer för att nå Guld som slutbetyg. Dock kan det vara bra att göra aggregeringen med viss marginal. Om man skulle falla på en indikator är det synd om hela byggnadens betyg drabbas. 55 I figur 3 redovisas ett exempel på en aggregering. Aggregeringen är den som används på byggnaden i projektet som behandlas i fallstudien. Här kan man se att trots att man bara uppnår nivå Silver på vissa indikatorer blir det slutgiltiga betyget Guld. 54 Sgbc, 2013i 55 Ibid 26

27 Figur 3. Aggregationsmodellen för det aktuella projektet. Totala resultatet för byggnaden är Miljöbyggnad Guld. 27

28 3.2 Tidigare studier om Miljöcertifieringar Arbetsprocessen med miljöbyggnad I examensarbetet Miljömärkt genom byggprocessen från 2012 av Daniel Sundström på Chalmers tekniska högskola kunde det konstateras att kunskapen och inställningen till Miljöbyggnad varierade en hel del bland olika aktörer. De flesta aktörer hade en bra inställning och kunskap inom området, men det kunde också konstateras att det fanns de som inte hade det. Detta påverkade avtalsförståelsen och tillämpningen av Miljöbyggnadsrelaterade krav under projektering med fel och brister som följd. Det kunde också konstateras att kommunikationshanteringen relaterad till Miljöbyggnad var oerhört viktig för att få en ökad förståelse och reducering av felprojekteringar. Där något tydligare information angående de Miljöbyggnadsmässiga kraven i någon form vore att föredra, för att öka entreprenörens förståelse för vilka resurser som blir nödvändiga. Anlitandet av konsulter med rätt kompetens belystes också, vilka är dedikerade Miljöbyggnad under byggprocessen och viktiga för att bistå involverade aktörer med kärnfull information. Det visade sig även viktigt att få in dessa så tidigt som möjligt i processen för att få kontroll på projekteringen. Till detta beskrevs byggentreprenörens projektledare och platsledning som ytterst viktiga aktörer i sammanhanget, vilka bör besitta en god kunskap om Miljöbyggnad för att den certifieringsrelaterade hanteringen skall bli så bra som möjligt genom projektering och byggskede Fördelar med att certifiera byggnader Det finns flera studier som har undersökt drivkrafter och fördelar med att Miljöcertifiera byggnader. Bland annat är en fördel med miljöcertifieringen att det skapar trovärdighet kring företagets miljö- och kvalitetsarbete genom den tredjepartsgranskning som certifieringssystemet utgör samtidigt som det ger en förenklad kommunikation till kund. 57 Vad gäller drivkrafter så framgår det att intresset för miljörelaterade frågor har växt kraftigt hos investerare under de senaste åren och som idag är en konkurrensfråga som måste kunna hanteras av fastighetsutvecklare för att de skall vara med i matchen. 58 I studien Finns det mervärde i att miljöcertifiera byggnader av Broström och Weinz (2010) räknar de intervjuade företagen med en lägre vakansgrad än normalt då lokalhyresgäster tenderar att stanna kvar längre på grund av marknadsföringsfördelen att befinna sig i en certifierad fastighet. 59 Ett annat mycket viktigt incitament att miljöcertifiera en byggnad är att det ger ett högre driftnetto då kostnaderna för drift blir lägre på grund av energibesparingarna som en miljöcertifierad byggnad generellt medför. Andra ekonomiska aspekter att ta hänsyn till vid miljöklassning är fördelaktigare försäkringsvillkor samt kreditgivning Nackdelar med att certifiera byggande En tydlig gemensam nämnare bland motargumenten för miljöcertifiering grundar sig i ekonomiska förutsättningar och intressen. Att utföra en miljöcertifiering på en fastighet innebär avgifter i varierande kostnad. Dessutom tillkommer ofta kostnader för projektering, konsultering och utökade materialkostnader samt en ofta omfattande dokumenthantering. Detta kan fördyra och förlänga en byggprocess och kan vara svårt att uppnå och upprätta både ur kompetens- och ekonomisynpunkt Sundström, Jarnelius, Ibid 59 Broström & Weinz, Ibid 61 Ibid 28

29 3.3 Samhällskrav inom miljö och byggande I detta kapitel behandlas regler och lagstiftning inom miljöområdet samt bygg- och fastighetsområdet som är relevanta för arbetet Miljöregler Den Svenska riksdagen har fastställt 16 stycken miljömål för att främja arbetet med hållbar utveckling. Delar av dessa 16 miljömål har sedan fördelats på myndigheter som ansvarar för att följa upp miljömålen. Vissa av miljömålen finns med i Plan- och bygglagen samt Miljöbalken och det är främst i dessa lagar vi finner regler om mark och byggnader. 62 Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer skall tillförsäkras en god och hälsosam miljö. Tidigare fanns dessa lagar spridda i olika lagstiftnings verk, men efter miljöbalkens tillkomst samlades de i Miljöbalken. 63 Miljöbalken skall följas av förvaltare av byggnader och vid utförande av nya byggprojekt. För samtliga näringsidkare gäller Miljöbalkens hänsynsregler och dessa gäller för allt som en verksamhet gör och åstadkommer som kan påverka miljön om inget annat anges Samhällets kontroll av byggande Plan- och bygglagen (PBL) reglerar mycket i byggprocessen. PBL är själva grundlagen. Lagar stiftas av riksdagen och de tar lång tid att ändra. PBF specificerar PBL. PBF är en förordning. Förordningar stiftas och ändras av regeringen och de tar lite kortare tid att ändra jämfört med en lag. Utöver PBL och PBF har regeringen gett myndigheten Boverket i uppgift att ange föreskrifter och allmänna råd för att konkretisera reglerna i PBL och PBF i en författning som kallas BBR. 65 Myndigheters föreskrifter och allmänna råd är ofta mer detaljerade än bestämmelserna i lagar och förordningar. Det beror på att föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser för hur man tillämpar de krav som ställs i lagar och förordningar. För att en myndighet ska få ge ut föreskrifter måste den ha ett bemyndigande av regeringen. 66 Däremot får en myndighet ge ut allmänna råd inom sitt verksamhetsområde, utan att ha något särskilt bemyndigande. Kraven i lagar, förordningar och föreskrifter är tvingande bestämmelser och talar om hur man ska göra. Allmänna råd, däremot, är inte tvingande bestämmelser utan anger ett sätt för hur någon kan eller bör göra för att uppfylla ett krav i en tvingande bestämmelse. 67 Det krävs bygglov för uppförande av en ny byggnad. 68 I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar och föreskrifter följs. 69 Det är alltså byggherren som ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden enligt Plan- och bygglagen och de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att villkor i lovet följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. 70 Är en åtgärd lov- eller anmälningspliktig är byggherren också skyldig att se till att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan som framgår av startbeskedet. 71 Vid en åtgärd som kräver bygglov ska en eller flera kontrollansvariga finnas. Kontrollansvariga måste vara certifierade Naturvårdsverket, 2013c 63 Kalbro och Lindgren, 2010, s Ibid, s BBR 19, 2012, s Ibid. 67 Ibid, s Boverket, 2013b 69 Boverket, 2013c 70 Boverket, 2013d kap 5 PBL 72 Boverket, 2013e 29

30 När ett bygglov har beviljats eller en anmälan har gjorts hålls ett tekniskt samråd hos byggnadsnämnden. Då går man igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. 73 Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de övriga handlingar som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges. 74 En åtgärd som kräver bygglov får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har fattat ett beslut om startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren vid det tekniska samrådet kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i Plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter. 75 I startbeskedet ska byggnadsnämnden, fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna, bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning och bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked. Byggnadsnämnden ska också i startbeskedet ge upplysningar om de krav som finns i annan lagstiftning. 76 När byggnadsnämnden bedömer om ett startbesked kan ges kontrollerar nämnden att åtgärderna kan antas uppfylla lagens krav. I normalfallet finns ingen anledning att misstro den byggherre som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Är projektet så bristfälligt redovisat att byggnadsnämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovisning innan ett startbesked kan ges. 77 När ett byggprojekt som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. 78 Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Utöver hur kontrollplanen har följts ska byggnadsnämnden vid slutsamrådet gå igenom och kontrollera att andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts. De ska också gå igenom om eventuella avvikelser har gjorts från de krav som gäller för åtgärderna och dokumentation över arbetets utförande. Slutligen konstateras förutsättningarna för ett slutbesked. 79 Byggnadsnämndens slutbesked innebär att byggnadsverket får tas i bruk. Redan av startbeskedet ska det framgå vilka handlingar som byggherren ska lämna in till nämnden inför beslut om slutbesked. Byggherren bör lämna in begäran om slutbesked till byggnadsnämnden i god tid innan bygget har färdigställts. Nämnden får då möjlighet att kalla till slutsamråd för att gå igenom förutsättningarna och klara ut eventuella hinder så att slutbesked ska kunna meddelas Byggregler enligt BBR Bygglov styrs utifrån detaljplanen och i bygglovet regleras byggnadens tekniska system och utformning. I BBR, Boverkets Byggregler, finns de krav som byggnaden minst måste uppfylla då dessa är lagstadgade. Reglerna BBR omfattar är bl.a. utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Kraven är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller utformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Reglerna ska uppfyllas oberoende av om bygglov eller anmälan behövs. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna om byggande anger. Men utifrån PBL kan samhället endast ställa krav och ingripa med sanktioner om minimikraven reglerna om byggande inte uppfylls kap 14 PBL kap 18 PBL kap 23 PBL kap 24 PBL 77 Boverket, 2013f kap 31 PBL kap 32 PBL 80 Prop 2009/10:170, s BBR 19, 2012, s

31 Det är byggherren, dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som ska se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, PBF och BBR. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Nämnden tolkar reglerna och övervakar att de efterlevs. Boverket och Länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnden genom råd och stöd i byggnadsnämndens tillsynsarbete. 82 Det finns en hel del regler i BBR som tangerar Miljöbyggnads regler. Ofta är de krav som ställs i BBR lägre ställda jämför med de krav som ställs enligt Miljöbyggnad Guld. Hur reglerna skiljer sig mellan Miljöbyggnad och BBR beskrivs närmare i analysen Lagen om energideklaration av byggnader Enligt 4 i Lagen (2006:985) om energideklaration av byggnader ska den som uppför en byggnad för egen eller annans räkning se till att det finns en energideklaration av byggnaden. Detta gäller även för kommersiella byggnader, enligt 5, om någon äger en byggnad som upplåts som nyttjanderätt eller del av byggnad upplåts som nyttjanderätt. I båda fallen ska det finnas en energideklaration som inte är äldre än 10 år. 83 Lagen om energideklaration av byggnader har som syfte att minska energianvändningen i en byggnad. Energideklarationen skall upprättas av en energiexpert tillsammans med byggnadsägaren och ska visa på hur mycket energi som går åt och ge råd om hur byggnaden kan bli mer energismart. Målet är alltid att sänka energianvändningen Ibid 83 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Boverket, 2013e 31

32 3.4 Byggprocessen I detta kapitel förklaras byggprocessen. Byggprocessens skeden, involverade parter, enrepenadformer och upphandlingsstrategier beskrivs. Underlaget för Miljöbyggnad upprättas i regel innan själva bygget sätter igång. Det vill säga under förstudien, programmet och/eller projekteringen Byggherre Byggherre är ett mycket gammalt begrepp som i modern tid översatts till att definieras som; den som ansvarar för och leder ett bygge på så vis att flera olika intressenter kan samverka mot gemensamt uppsatta mål. 85 Till sin hjälp har byggherren arkitekter, projektörer, konsulter, finansiärer och entreprenörer Entreprenörer Huvuddelen av all byggproduktion administreras och genomförs av byggentreprenörer, som vanligen har ett entreprenadavtal med byggherren/beställaren. 87 Byggentreprenören är den stora entreprenören som handlas upp av byggherren/beställaren. Om upphandlingen är en generalentreprenad eller en totalentreprenad handlar byggentreprenören i sin tur handlar upp underentreprenörer. Exempel på underentreprenörer är VVS- och elinstallatörer och måleriföretag Byggvaror Byggmaterial eller byggvaror är de material som används för att bygga byggnaden. 89 Begreppet byggmaterial består av en mängd olika komponenter. Val av byggvaror till en byggnad göras ofta av byggherren och/eller projektörerna. Ofta föreslår arkitekten, bygg-, VVS-, och el konstruktörerna lämpliga bygg- och installationsvaror inom sina respektive område. På senare år har man även låtit förvaltare och brukare ge synpunkter på materialvalet. Det kan ibland löna sig att välja de lite dyrare byggvarorna, om det ger en lägre årskostnad för skötsel och underhåll. 90 Granskningen av byggvaror ur miljösynpunkt är också mycket viktigt idag Byggprojekts skeden Man brukar dela upp ett byggprojekt i tre skeden eller aktiviteter; 1. Utrednings- och programarbete, som resulterar i ett program 2. Projektering 3. Produktion (tillverkning, byggande) 92 Byggprojekt kan ske på olika sätt. Det beror på hur man organiserar samarbetet mellan dem som medverkar. Det är byggherren som har ansvaret för att organisera och handla upp projekteringen och produktionsaktiviteterna Fastighetsnomenklatur, 2011, s Ibid 87 Uno Nordstrand, 2007, s Ibid 89 Ibid, s Ibid 91 Ibid, s Uno Nordstrand och Ervin Révai, 2002, s.7 93 Ibid, s. 8 32

33 3.4.5 Utredning, Förstudie, program Det inledande utredningsarbetet syftar till att klargöra om det finns ekonomiska och andra förutsättningar för ett visst byggprojekt. Om så är fallet vidtar programarbetet, som ska leda till att ett program upprättas. Programmet ska precisera förutsättningarna för det fortsatta arbetet. 94 Programmet ska redovisa alla kända förutsättningar och krav som finns för byggnadens utformning enligt byggherrens önskemål. 95 Programmet kan bestå av följande delar: Projektbeskrivning (förutsättningar, mål, orienterade beskrivning) Verksamhetsbeskrivning Lokalprogram Tekniskt program Tomtutredning och geoteknisk undersökning Programskisser eller förslagsritningar (situationsplan, våningsplaner, fasadutformning mm.) Miljömål och miljöprogram (hur målen ska nås) Kvalitetspolicy och kvalitetsprogram Tidsplan Programkalkyl 96 När programmet är fastställt fattas beslut om den fortsatta projekteringen Projektering Projekteringen kan genomföras på olika sätt. Antingen svarar byggherren för projekteringen eller så svarar entreprenören för detta. Entreprenören är ofta ansvarig för projekteringen i en totalentreprenad. 97 Projektering innebär att skapa ett byggnadsverk som uppfyller byggherrens alla önskemål och krav enligt byggnadsprogrammet och att redovisa byggnaden eller anläggningen på ritningar och i beskrivningar. Bygghandlingar utformas och dessa ska sedan kunna användas för dem som ska bygga byggnaden. 98 Projektering är ofta ett mycket svårt och komplext arbete. Speciellt vid nyproduktion där det i byggnadsprogrammet ofta finns möjlighet att utforma byggnaden på många olika sätt. 99 Många olika personer måste arbeta under en stor tidspress. Arbetsinsatserna som är svåra att precisera i förväg, måste tidplanernas och både projekteringskostnaderna och projektets totala kostnader måste budgeteras i förväg och sedan kontrolleras under hela projektet. 100 Projektering är ett lagarbete mellan många olika inblandade parter. Arkitekten, byggnadskonstruktören, VVS-konsulten, elkonsulten och andra måste hela tiden informera varandra om hur de tänker lösa sina specifika problem. 101 För att förenkla denna process brukar man arbeta enligt ett systematiskt mönster i Sverige, se figur Ibid 95 Uno Nordstrand, 2007, s Ibid 97 Ibid, s Ibid, s Ibid 100 Ibid 101 Ibid, s

34 Figur 4. Projekteringens tre skeden och resultat (Uno Nordstrand, 2007, sidan 79). Processen kan kortfattande gå till enligt figur 4. Med utgångspunkt i byggnadsprogrammet utformas byggnaden i stort genom gestaltning, som resulterar i så kallade förslagsritningar. Därefter fastställs bärande konstruktionssystem, installationssystem med mera under den så kallade systemutformningen. Resultatet blir systemhandlingar. Slutligen görs en detaljutformning av byggnaden, som nu redovisas i beskrivningar och på ritningar i form av bygghandlingar Miljöstyrning Projektets miljömål brukar anges i byggprogrammets miljöprogram, som beskriver vilka miljöfaktorer som ska beaktas i projektet. Ansvarig för miljöprogrammet brukar vara projektledaren, som vid behov också kan ta in en miljösamordnare. Vid upphandlingen av projektörerna kan miljöprogrammet bifogas till förfrågningsunderlaget, där beställaren ställer krav på konsulternas miljöarbete Projektets organisation Ett byggprojekt kan organiseras på många olika sätt. Det krävs ofta en projektledare redan från första början som kan organisera processen. Hos större byggherrar finns ofta den kompetensen inom företaget, men det är inte heller ovanligt att projektledaren hyrs in från ett konsultbolag. En projektledare bör ha goda kunskaper i både byggteknik och byggadministration. Han bör också vara fristående från de projekterande och byggande företagen som anlitas. 104 De olika organisationsformerna/entreprenadformerna som är vanligast i Sverige förklaras här närmare Utförandeentreprenader I detta alternativ har byggherren en egen projektledare (antingen i det egna företaget eller en inhyrd konsult). De första två skedena i byggprocessen, utredningar/program och projektering utförs av byggherren med hjälp av konsulter som utfärdar färdiga bygghandlingar. Därefter upphandlas själva byggandet av en eller flera entreprenader. De får då ansvaret att uppföra byggnaden enligt de ritningar och de beskrivningar som framställs vid projekteringen. Om en entreprenad får ansvaret för en sådan 102 Ibid 103 Ibid, s Ibid, s

35 upphandling kallas det för en generalentreprenad. Om flera entreprenader får ansvaret för varsin del kallas det för en delad entreprenad. 105 Fördelen med utförandeentreprenader som är att beställaren kan vara med och styra projektet mer och kan därmed lättare få det han vill ha. 106 Nackdelar är att det inte stödjer den innovativa processen för entreprenören, att det bara konkurrensrätter en del av den totala funktionen och att samverkan mellan projekteringen och produktionen är svag Totalentreprenad En annan möjlighet är att arbeta med totalentreprenad. Det innebär att byggherren först låter sig göra de utredningar som behövs för att fastställa vilka krav som ska ställas på den färdiga byggnaden. Det kan gälla antal rum, ytor, vissa material och viss utrustning mm, men också så kallade funktionskrav, vilket innebär att kraven gäller på vilket sätt den färdiga byggnaden ska fungera och användas. Det kan gälla hållfasthet, slitage, värme, ventilation mm. Kraven sammanställs i ett ramprogram. Med detta som underlag sker en upphandling i form av en totalentreprenad, där totalentreprenaden ska genomföra både projektering och byggande under ledning av den egna projektledaren. 108 Fördelar med en totalentreprenad är att det blir en kortare projekteringstid och en snabbare byggstart än utförandeentreprenad i de flesta fall. Det är en part som har ett tydligt ansvar för den efterfrågade funktionen. Det blir också en totalt sett lägre totalkostnad jämfört med en utförandeentreprenad i de flesta fall. En annan fördel är att entreprenörens kompetens kan nyttjas på bästa sätt i en totalentreprenad och att det stödjer den innovativa processen för hela funktionen. 109 Nackdelar med en totalentreprenad är att beställaren ofta har svårt att definiera funktionskrav och väljer då istället att föreskriva vissa specifika utföranden. Det kan leda till oklara ansvarsförhållanden. En annan nackdel är att om funktionskraven definieras väl har beställaren ofta svårt att påverka detaljutformningen. Kunskapen om den tekniska lösningen ligger också hos entreprenören. En sista nackdel är att entreprenören eventuellt kan vara mer benägen att välja mer riskabla tekniska utformningar med en kortare livslängd Överlämnande från entreprenören till förvaltningen Efter det att allt underlag för bygget är färdigställt ska själva byggproduktionen sätta igång. För att kunna genomföra byggproduktionen enligt planerna måste byggentreprenören skaffa de resurser som behövs, det vill säga personal, material, underleverantörer, maskiner och övriga hjälpmedel. 111 När bygget börjar bli färdigt ska en överlämning av byggnaden ske från entreprenören till beställaren. Detta bör planeras i god tid före slutbesiktningen. Målet är att uppställda krav på den färdiga byggnaden och dess delar uppfylls så att beställaren blir nöjd. Utöver bygg- och installationsentreprenörerna samt det kvalitetsansvarige (enligt PBL) kan även representanter för beställare, projektörer och leverantörer samt speciella besiktningsmän delvis behöva delta i arbetet med överlämnandet Ibid, s Benkt Hansson och Sofia Pemsel, 2011, s Ibid, s Uno Nordstrand, 2007, s Benkt Hansson och Sofia Pemsel, 2011, s Ibid 111 Ibid, Ibid, s

36 När ett byggprojekt övergår till förvaltning är den vanligaste orsaken till störningar att det uppstår problem i samband med att utrustning och installationer sätts i drift. 113 En välplanerad och samordnad funktionsprövning av installationssystemen syftar till att undanröja sådana problem. Drift- och underhållsinstruktioner är handlingar som klart och preciserat talar om hur byggnaden med installationer ska drivas, skötas och underhållas på bästa möjliga sätt. Bland annat med hänsyn till driftsäkerhet, energihushållning, krisberedskap och god inomhusmiljö. Instruktionerna ska användas av drift och underhållspersonal under byggnadens och installationernas hela livslängd. Dessa handlingar ska utformas så att de är lätta att tolka och praktiska att hantera Ibid 114 Ibid, s

37 4 Resultat av fallstudien 4.1 Byggnaden i det aktuella projektet Beskrivning av byggnaden Projektet som analyseras i studien är en kontors och lokalbyggnad med 6 våningar och en penthousevåning. I källaren finns ett garage med el, tele, undercentral och kylmaskinrum. På plan 1 finns det, bland annat tre lokaler med tre teknikum. På plan 2-6 finns det öppet kontorslandskap med konferensrum, pentry och el/server rum. På plan 7 finns konferensrum. Byggnaden har en total LOA på cirka m2. Byggnaden, förutom källare som är helt i betong, utförs med pelarstomme i stål och betong med balkar av stål. Bjälklag utföres som ett betongbjälklag. Bjälklagen är prefabricerade plattbärlag med pågjutning. Ytterväggar är prefabricerade plåtbeklädda isolerade fasadelement som i sin tur bekläds med en fasad av fiberbetong respektive fibercement. Taktäckning är av plåt- och sedumtak. Byggnaden förses med behovsstyrd ventilation med effektiva fläktar och återvinningsgrad. Byggnaden har utvändig solavskärmning på fönster mot söder och fönster mot väster Miljö i byggnaden Byggnaden håller en mycket hög miljömässig strandad. Enligt Miljöbyggprogram Syd har man uppnått betyget B på energi, betyget B på Urban biologisk mångfald, betyget C på Fukt och betyget C+ på Innemiljö. Byggnaden är även certifierad enligt Green Buildning och har uppnått nivå Guld enligt Miljöbyggnad. Utöver detta har byggnaden flera andra miljömässiga åtagande. På byggnaden finns en hög grönytefaktor i form av gröna tak vilka fördröjer dagvattnet. På taket av byggnaden finns det vindkraftverk. På byggnaden finns det även solceller kombinerade med utvändig solavskärmning. Huset är placerat så att endast en liten andel ligger mot söderfasad, vilket innebär ett litet kylbehov. Runt byggnaden finns det cykelparkeringar på tre olika ställen (vid huvudentré, gården under tak, garaget). Precis utanför huvudentrén finns det två busslinjer, vilket främjar att välja att åka kollektivt. I bygganden är det närvarostyrd belysning och ventilation. Det är också luftburen kyla i ventilationen. Detta tar hänsyn till nyttjarens samtidighet och sammanlagring och gör att den totala energiåtgången minskas. I bygganden finns det även möjlighet att visualisera energiförbrukningen. 37

38 4.2 Ökade kostnader på grund av Miljöbyggnad Guld Här utreds de administrativa kostnaderna för att erhålla Miljöbyggnad Guld. Avgift till Sgbc, kostnad för miljösamordnare och lärokostnader utreds. Vidare utreds de krav som ställs för Miljöbyggnad. Dessa krav har jämförts med kraven enligt BBR och ökade administrativa kostnader i det aktuella projektet har uppskattats. För att genomföra detta har intervjuer och analys av projektrelaterat underlag gjorts Hur har de ökade kostnaderna beräknats? För att komma fram till de ökade kostnaderna för att uppnå Miljöbyggnad Guld har varje indikator som ska uppnås enligt Miljöbyggnad analyserats och jämförts med kravet enligt BBR. För de flesta indikatorerna har frågor ställts till experter inom det område som indikatorn berör. Dessa parter har fått svara på frågor om vilka extra insatser och kostnader Miljöbyggnad Guld (och Silver för de indikatorer där Silver uppnåtts i projektet) innebär. Syftet är att kostnaderna som uppskattas ska motsvara de kostnader som uppkom i det aktuella fallet. Dock har många kostnader varit svåra att identifiera från projekthandlingar och kalkyler, då har uppskattningar från intervjuer med inblandade i projektet gjorts. Under rubriken Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav, vilken finns under varje indikator, görs själva analysen av vilka ökade insatser och kostnader som krävs för respektive indikator. Först görs en reflektion av vilka extra insatser indikatorn kräver, jämfört med vad man hade valt att gjort i alla fall eller enligt kraven enligt BBR. Det vill säga om man har varit tvungen att bygga på något annat vis, använt något annat material eller om det har uppkommit andra svårigheter på grund av kravet. Det är bara en kortare reflektion och inga belopp på extra byggkostnader för dessa insatser fastställs. Sedan uppskattas den extra administrativa kostnaden för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen respektive verifieringen. I denna uppskattning jämförs kostanden för att upprätta underlaget som krävs för Miljöbyggnad Guld för respektive indikator med det underlag som krävs enligt BBR. I de flesta fall tycker inte byggherren och entreprenören att man har en så stor nytta av att upprätta mer underlag än vad som krävs enligt BBR. Dock skulle man kunna tänka sig att byggherren och/eller entreprenören tycker att det skulle vara bra att upprätta vissa handlingar trots Miljöbyggnad för att säkerställa ett bra byggprojekt. Detta har det tagits hänsyn till, men avvägningen är svår att göra. När det aktuella projektet genomfördes gällde Miljöbyggnad Manual 2.0. Idag har reglerna ändrats något och Manual 2.1 gäller. I uppskattning av de ökade kostnaderna har kriterierna enligt Manual 2.1 analyserats. Detta eftersom arbetet ska vara så aktuellt som möjligt och detta är ett underlag som ska kunna användas för sådana som är intresserade av att bygga enligt Miljöbyggnad i framtiden. Dock är skillnaden mellan den gamla och nya manualen inte så stor och det har mindre betydelse för kostnaderna. Om det är skillnad mellan Manual 2.0 och Manual 2.1 har detta kommenterats. I verifieringen ska det för vissa parametrar göras en enkätundersökning. Enkätundersökningen ska skickas ut till hyresgäster i den aktuella byggnaden. Dock måste inte en enkätundersökning för varje indikator göras till hyresgästerna utan man kan göra en enkätundersökning när man tar med alla de frågor som ställs i och med verifieringen. Den totala kostnaden för att göra en enkätundersökning av detta slag bedöms vara kr. Det är sex indikatorer som berörs och därför har kostanden för varje 38

39 indikator fördelats till 2000 kr per indikator. Enkätundersökningen kan exempelvis göras av fastighetsägaren, konsult eller miljösamordnare Administrationskostnader till Sweden Green Buildning Council Som tidigare nämnts i arbetet är Sweden Green Buildning Council (Sgbc) den organisation som utför certifieringen för att erhålla en Miljöbyggnadsklassning. Sgbc tar ut avgifter för deras administrativa kostnader. Nedan följer en specifikation för de administrativa kostnaderna. Specifikation administrationskostnader till Sweden Green Building Council Registrering 3000 Granskning av ansökan Extra granskning 5500 Preliminär certifiering Verifieringsgranskning Extra granskning Certifiering Figur 5. Kostnaderna är hämtade från Sgbc:s hemsida (Källa: Sgbc, (2013), I ett projekt där man önskar att uppnå nivå Guld inom Miljöbyggnad får man räkna med att någon eller några extra granskningar, det blir nästan alltid kompletteringar av granskningen. Om man räknar med en extra granskning både för den preliminära certifieringen och för verifieringen blir den totala kostnaden för de administrativa kostnaderna hos Sgbc kr Lärokostnader I det aktuella projektet var både byggherren och entreprenören nybörjare på Miljöbyggnad och detta var deras första projekt med Miljöbyggnad. Därför har det krävts en del administrativa kostnader för att lära sig om Miljöbyggnad. Kostnaden för att lära sig uppskattas vara kr. Nedan sammanställs kostnader bortsett från lärokostnader. Det är mycket svårt att uppskatta lärokostanden och det är därför man har valt att lägga denna kostnad vid sidan av resten av kostnaderna. Hela lärokostnader för byggherren och entreprenören bör kanske inte heller med rättvisa hänföras till det aktuella projektet. Det är lärdomar och kunskap som man kommer kunna ta med sig även i framtiden och eftersom detta är det första Miljöbyggnad Guld projektet både för byggherren och entreprenören har det tillkommit extra mycket lärokostnader i just detta projekt Kostnad för miljösamordnare Det är nödvändigt att man har en miljösamordnare i projektet som sammanställer allt material och skickar in ansökan. Det är bra om detta är en person som har specifika kunskaper och erfarenhet kring Miljöbyggnad. Det skulle kunna vara projektledaren om denne är duktig på dessa frågor, men ofta tas en specifik miljösamordnare in i projektet. De administrativa kostnaderna för miljösamordnaren av att hålla kontakten med Sgbc, sammanställa materialet, skicka in ansökan, vara med på möten, samordna miljöfrågorna i projektet, integrera Miljöbyggnads krav i projektet på ett lämpligt sätt osv för att uppnå den preliminära certifieringen bedöms miljösamordnarens kostnader till kr. Den administrativa kostnaden för en miljösamordnare som samlar in och sammanställer underlaget för verifieringen bedöms vara kr. 39

40 4.2.5 Extra kostnader för indikatorerna 1. Energianvändning I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Indikatorn handlar om att mäta byggnadens energianvändning. Det finns krav för detta även i BBR, men här är kraven på energianvändningen lägre (jämfört med nivå Silver och Guld). Krav för att uppnå Miljöbyggnad I avsnitt 9 i BBR finns det gränser för högsta tillåtna energianvändning. Gränsvärdena anger hur mycket energi, mätt per kvadratmeter golvarea, som en byggnad får använda per år. 115 Detta räknar man ut för byggnaden redan i projekteringen. I en ansökan enligt Miljöbyggnad ska man också redovisa energianvändning. Enligt BBR finns inga speciella krav på hur detta ska redovisas. Endast råd om hur detta ska genomföras. 116 Verifiering enligt BBR bör ske dels genom en energiberäkning vid projekteringen och dels genom mätning i den färdiga byggnaden. Eftersom reglerna ställer krav på energianvändningen i den färdiga byggnaden, medför detta att om man gör någon ändring under uppförandet, så måste man säkerställa att även den nya utformningen uppfyller kraven. 117 Enligt Sgbc krävs det beräkning med ett adekvat beräkningsprogram för att uppfylla kravet på underlag till Miljöbyggnad. Med adekvat menas till exempel att för en komplex byggnad med många installationer rekommenderas beräkningsprogrammet IDA eller motsvarande. 118 Den energimängd som levereras till en byggnad under ett normalår är det som i BBR kallas byggnadens energianvändning. Den omfattar energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. 119 Reglerna i BBR anger kraven för byggnadens maximalt tillåtna specifika energianvändning. Specifik energianvändning är enheten som används och innebär energimängden för byggnaden under ett år, dividerat med antalet kvadratmeter uppvärmd golvarea (kwh/m2 och år) också kallad energiprestanda (EP). Reglerna avser den faktiska energianvändningen när byggnaden är i bruk. Sverige är indelat i tre klimatzoner, I, II och III. Indelningen följer länsgränser. 120 Klimatzon I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. 121 Klimatzon II Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. 122 Klimatzon III Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län BBR 19, 2012, s Ibid, s Ibid 118 Sgbc Manual 2.1, 2012, s BBR 19, 2012, s Ibid, s Ibid, s Ibid 123 Ibid 40

41 Figur 6. Byggnaders specifika energianvändning (Källa: BBR, 2012, s. 269). För att uppnå Sgbc:s krav utgår man från vad BBR kräver. För att klara Boverkets krav krävs det en energiprestanda (EP) enligt Figur 6. Detta är tillräckligt för att klara nivå Brons enligt Miljöbyggnad. För att klara nivå Silver och Guld krävs dock högre krav på energiprestandan. Se figur 7. Figur 7. Bedömningskriterier för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader värmda med annat el enligt BBRs definition. Ingen ändring jfr med Manual 2.0. (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 4). Verifiering i färdig byggnad Energianvändningen ska mätas under en 12-månadersperiod som avslutas senast 24 månader efter byggnaden tagits i bruk. Samma krav ställs enligt BBR. Driftstatistiken ska omfatta energi för uppvärmning (normalårskorrrigerad), varmvattenberedning, komfortkyla och energi för fastighetsdrift. BBRs korrigeringsregler accepteras. Rapporter från Sveby kan vara till hjälp. Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader. 124 Krav enligt BBR Se figur 6. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav För att uppnå en 65% bättre än BBR krävs det givetvis extra insatser om man jämför med att bara bygga enligt BBR. I det aktuella projektet säger både entreprenören och byggherren att de trots att man inte hade valt att certifiera sin byggnad haft ambitionen att ha en god energiprestanda i byggnaden och detta är något som generellt sätt eftersträvas i liknande nybyggnadsprojekt. 65% bättre energiprestanda anses dock vara ett ganska högt krav och enligt byggherren har det förmodligen medfört extra kostnader i form av materialkostnader i byggprojektet. Det går dock inte att säga vilken merkostnad det har blivit i byggkostnader (och det är heller inte syftet med studien). 124 Sgbc Manual 2.1, s. 6 41

42 Efter intervju med en energikonsult har det konstaterats att kostnaden för att upprätta detta underlag är cirka kr. Kravet på energiprestanda behöver dock säkerställas enligt BBR i alla fall, så hela denna anses inta vara någon extra kostnad. Men underlaget som måste skickas in till Sgbc ställer högre krav än det som man måste redovisa enligt BBR. Enligt BBR måste man visa att man gjort en beräkning, men man måste inte visa hur man har gjort den på samma sätt som man måste för att uppnå Miljöbyggnad Guld. Det är lite svårt att säga hur mycket extra man måste redovisa till Sgbc jämfört med BBR. Men uppskattningsvis blir den ökade kostnaden ca kr extra. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för verifieringen anses vara obetydlig på grund av att detta ändå ska ske enligt BBR. 42

43 2. Energibehov vinter I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Den aktuella byggnaden innehåller inte elvärme. Syftet med denna parameter är att uppmuntra byggnader som utformats med lågt energi- och effektbehov vintertid, det vill säga välisolerade byggnader med effektiv värmeåtervinning av ventilation. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Indikatorn som man använder för att mäta detta är ett värmeeffektbehov, vilket definieras som förlustflödet via transmission och luftväxling vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) dividerat med Atemp (vilket innebär den uppvärmda lokalytan). En byggnads värmeförluster sker i huvudsak på tre sätt: transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage, samt genom avloppet. Det normalt beräknade dimensionerande effektbehovet bestäms av klimatskalets värmetekniska egenskaper samt storleken på internvärmen (värme från människor, apparater m.m.). För att klassa enbart klimatskalets förluster oberoende av internvärmen har det nämnda värmeeffektbehovet Ptot (W/m2) definierats. 125 Figur 8. Bedömningskriterier för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader. Ingen ändring jfr med Manual 2.0 (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 7). För att bestämma Ptot kan två olika alternativ användas. Alternativ 1. Förenklad beräkning Enligt alternativ 1 utför man en förenklad beräkning av värmeförlusttal enligt tillgängligt excelblad eller egen schablonberäkning och jämför mot värdena i kriterietabellen. 126 Alternativ 2. Energisimulering Enligt alternativ 2 utför man en energisimulering med adekvat beräkningsprogram där dimensionerande effektbehov och internlaster summeras för den aktuella byggnaden. Erhållet värde jämförs med kriterierna i tabellen ovan. 127 Vid tillgång till energisimulering bestäms Ptot som dimensionerande effektbehovet plus de tillgodoräknade internlasterna dividerat med Atemp. Köldbryggor får beräknas med förenklad metodik utarbetad vid Byggvetenskap, KTH (2007), för Brons och Silver. För miljöklass Guld krävs en bättre beräkning av förluster via köldbryggorna enligt BBR eller t.ex. Swedisols Isolerguiden Bygg Verifiering i färdig byggnad Verifiering sker genom kontroll av att beräkningsförutsättningarna överensstämmer med färdig byggnad, dvs areor, U-värden, värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad och uteluftflöde Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid, s Ibid 128 Ibid 129 Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 9 43

44 Krav enligt BBR I BBR finns krav på att byggnaden ska vara välisolerad. Kravet på byggnadens värmeisolering ställs som högst tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för byggnadens klimatskärm, inklusive köldbryggor. Um kan bestämmas via beräkning med hjälp av standarder. I dessa beräkningsmetoder ingår således köldbryggor som finns i klimatskärmen (t.ex. träreglar), linjära köldbryggor (t.ex. anslutningar mellan ytterväggar och bjälklag, och runt fönster), och punktformiga köldbryggor (t.ex. utvändiga hörn mellan ytterväggshörn och tak). Reglerna anger ett beräkningssätt för detta. Det är inte säkert att det räcker att precis klara Um-kravet. Byggnaden kan behöva isoleras ytterligare för att den ska klara kravet på byggnadens specifika energianvändning. Om det är en elvärmd byggnad ska den även klara eleffektkravet. Tanken bakom att ställa krav på värmeisolering, fastän det finns ett krav på byggnadens specifika energianvändning, är att säkerställa att byggnadens klimatskal får en godtagbar kvalitet oavsett övriga tekniska installationer som installeras för att uppfylla energikravet. 130 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Energikonsulten som intervjuats säger att för att uppnå kravet på nivå Guld för denna parameter måste byggnden vara mycket tät och U-värdet på byggnadsdelar vara hög. Detta är självklart bra med tanke på att byggnaden inte släpper in så mycket kyla vintertid. Dock är kravet för Miljöbyggnad Guld på mindre än 25 W/m^2 ett ganska högt satt krav och risken finns att byggnaden blir lite väl tät säger energikonsulten. Det leder till att ventilationen i byggnaden måste fungera bra och vara effektiv. Kostnad för att upprätta detta underlag bedöms till cirka kr enligt energikonsulten. Detta måste dock upprättas enligt BBR i alla fall, men det skulle kunna ske på ett enklare sätt om man bara använde BBR jämfört med energisimuleringen man måste göra för att uppnå nivå Guld. Om man inte skulle behöva anpassa sig till Miljöbyggnads krav och bara utföra en beräkning för att uppfylla kraven enligt BBR uppskattar energikonsulten att kostnaden skulle bli kr. Den ökade kostnaden blir därför ca kr för att upprätta underlaget enligt Miljöbyggnad Guld. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in för den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnaden för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. 130 Ibid, s.64 44

45 3. Energibehov sommar I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att premiera byggnader med låga solvärmelaster, det vill säga inget eller lågt kylbehov. Indikatorn som används är ett solvärmelasttal som bestäms utifrån maximal solinstrålning, solvärmetransmission och rumsstorlek. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Solvärmelasttalet SVL (W/m2) för byggnaden baseras på maximalt solvärmetillskott för representativa solutsatta rum. Klasser för indikatorn baseras dels på förhållandet glasarea/golvarea, dels på solavskärmningen, som uttrycks genom solfaktorn (g), dvs. hur mycket av instrålad solvärme som tillförs rum genom glaset. Detta i sin tur ger upphov till en del av komfortkylbehovet. 131 I beräkningen av solvärmelasten tas hänsyn till solskyddsglas, persienn, markis eller annan typ av solavskärmning. Man tar även hänsyn till om solen avskärmas av intilliggande byggnader, byggnadsdelar eller vegetation. 132 Figur 9. Bedömningskriterier för nyproducerade lokalbyggnader. Ingen ändring jfr med Manual 2.0. (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s 10). Verifiering i färdig byggnad Verifiering sker genom att kontrollera beräkningsförutsättningarna i form av g-värden, glas- och rumsareor i den färdiga byggnaden. 133 Krav enligt BBR Krav på inomhusklimat, energi och ventilation ställs enligt BBR. Dock ställs inte något exakt motsvarande krav som indikator 3. Extra insatser för att uppnå detta krav För att uppnå detta krav behövs extra insatser göras. Exempelvis kan man behöva sätta upp extra solavskärmning. Att uppfylla detta krav kan vara lite svårt, speciellt med tanke på indikator 12, dagsljus. Dagsljus innebär att det måste vara tillräckligt med inkommande solljus och detta krav motsäger sig solvärmelastkravet. Att få ihop både indikator 3 och indikator 12 var det som var svårast i det aktuella projektet tyckte entreprenören. I det aktuella projektet har man valt att placera huset så att endast en liten andel ligger mot söderfasad, vilket innebär ett litet kylbehov, men kravet var ändå ganska svårt att uppfylla. I BBR ställs liknande krav, men extra underlag jämtemot BBR bör upprättas. Man kan dock använda sig av beräkningar som görs enligt BBR och andra krav inom Miljöbyggnad. Extra kostnaden för att upprätta detta underlag bör vara cirka kr enligt intervjuad energikonsult. Extra kostnad för att upprätta underlaget: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in för den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnaden för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. 131 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid 133 Ibid, s

46 4. Energislag I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna parameter är att premiera användning av förnybara energikällor oavsett hur mycket energi som används, samt gynna användning av bioenergi i pannor med låga utsläpp. Krav för att uppnå Miljöbyggnad I figur 10 nedan kan man se vilka krav som ska uppfyllas för att uppnå nivå Brons, Silver och Guld. Figur 10. Bedömningskriterier för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (Källa: Sgbc Maunal 2.1, 2012, s. 13). Solel, vindel och solvärme som produceras på fastigheten men leverans till el- eller fjärrvärmenät räknas som om man använde den själv, det vill säga andelen miljövalskategori 1 ökar och förbättrar klassningsresultatet. Andelen av olika energislag beräknas på all använd energi det vill säga även hushålls- och verksamhetsel. Därmed får även de senare som görs i verifieringen ett visst inflytande på energibedömningen. Klassningsgränserna är satta så att det går att få Guld till exempel med normal hushålls-/verksamhetsel av svensk elmix i kombination med miljömärkt fjärrvärme och fastighetsel. 134 Exempelvis kan fastighetsägaren säkerställa detta genom att köpa miljömärkt el för fastighetsel samt genom kontraktsskrivning säkerställa att hyresgäster också kommer att köpa bra miljöval till sin elanvändning. 135 Verifiering i färdig byggnad Verifiering sker genom att jämföra uppmätt energianvändning under en 12-månaders period, fördelad enligt principerna ovan med den preliminära klassningen. Energi för uppvärmning ska vara normalårskorrigerad och det ska finnas avtal som bekräftar miljömärkt fjärrvärme eller el. 136 Krav enligt BBR I BBR finns det inga motsvarande krav. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Kravet för att uppnå denna indikator beror främst på fastighetsförvaltningsbolagets (som ska förvalta byggnaden) policys och riktlinjer gällande köp av el. För de flesta fastighetsbolag som vill ligga i framkant i miljöfrågor bör kravet för att uppnå Guld inte vara några större problem. Det 134 Sgbc Maunal 2.1, 2012, s Ibid 136 Ibid, s

47 fastighetsbolag som ska förvalta den aktuella fastigheten anser inte att kravet är något problem. Det som kan bli problem är om man i framtiden kommer ha en hyresgäst i byggnaden som köper sin egen el. Då måste man nämligen ställa krav på hyresgästen att denna ska köpa en speciell sorts el. Det finns inga motsvarande krav enligt BBR, kostnaden för att upprätta underlaget till denna indikator är dock inte så stor, utan detta kan miljösamordnaren fixa snabbt och enkelt. Den extra kostnaden ingår i miljösamordnarens arbete. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: 0 kr. Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnaden för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. 47

48 5. Ljudmiljö I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att premiera byggnader med god ljudmiljö. Indikatorn som används är ljudklass för olika ljudparametrar. Krav för att uppnå Miljöbyggnad I BBR finns det krav för hur byggnaden ska utformas för att ljud inte ska störa brukarna i byggnaden och i byggnadens närhet. Boverkets regler om bullerskydd hänvisar till en övergripande ljudklassningsstandard för bostäder, SS 25267, och för vissa lokaler, SS Ljudklassningsstandarderna innehåller fyra klasser: A, B, C och D. Klass C motsvarar samhällets minimikrav som behöver uppnås vid nybyggnad. Därutöver är det fritt att välja mellan klass A och B. Klasserna A och B anger bättre ljudstandard än vad minimikraven i klass C anger. 137 I figur 11 nedan visas vilka krav som ska uppfyllas enligt Miljöbyggnad. * SS (Bostäder) och SS (Kontor, skolor etc.) Figur 11. I underlaget som skickas in med ansökan enligt Miljöbyggnad Guld ska det finnas ställda ljudkrav enligt SS (Bostäder) eller SS (Lokaler, skolor etc.). Det är även krav på utsedd ljudexpert som ska övervaka hur ställda krav ska verifieras och dokumenteras under projektet. (Källa: Sgbc Manual 2.1, s. 17) För mer information läs SS (Bostäder) och SS (Kontor, skolor etc.). Verifiering i färdig byggnad Verifieringen ska ske av en ljudsakkunnig tillsammans med en representant för brukarna som vistats frekvent i byggnaden. Utförandet kontrolleras så att det överensstämmer med ljudbeskrivningen i projekteringshandlingar och så att ljudmiljön överensstämmer med vald klass. Rum som väljs ut för verifiering ska vara de mest kritiska för respektive ljudparameter. Bedömd rumsarea för varje ljudparameter ska motsvara 20 % av ett normalplan. Rummen som bedöms för de olika ljudparametrarna kan vara olika men också sammanfalla. För Guld i flerbostadshus och lokalbyggnader på denna indikator krävs en enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare anser ljudmiljön vara acceptabel, bra eller mycket bra BBR 19, 2012, s Sgbc Manual 2.1, 2012, s

49 Krav enligt BBR Se ovan. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Projektets ljudsakkunnige säger att det inte krävs längre tid för att upprätta det underlag som krävs för en ljudstandard för nivå Guld än en ljudstandard som ej miljöklassas. Den ljudsakkunnige fortsätter med att det för lokaler såsom kontor inte är svårt att uppnå de objektiva parametrarna avseende ljudklimat för nivå Guld. Flertalet krav är inte strängare än BBR:s minimikrav. Problemet för att bli guldklassade tror den ljudsakkunniga är enkäten som krävs vid verifieringen. Om man har folk som tidigare suttit i egna kontorsrum och flyttar in i ett nytt kontor där många kommer att sitta i kontorslandskap tror hon det är svårt att få så mycket som 80% nöjda. Detta oavsett hur väl kontoret utformats. Hon fortsätter med att för lokaler innebär nivå Guld är det en minimal skärpning jämfört med BBR krav. För bostäder är det däremot betydligt strängare krav för klass B än C. Att uppnå nivå B, vilket krävs för Miljöbyggnad Guld, i ljudklass var alltså enligt den ljudsakkunnige inte något problem i det aktuella projektet. Byggnaden är mycket tät, har en god isolering och bra fönster, därför var det inga problem att uppnå ljudkravet i det aktuella projektet och denna indikator medförde inga extra byggkostnader. Kostnad för att upprätta detta underlag bedöms till cirka kr. Men eftersom underlaget ändå måste redovisas enligt BBR blir detta inte någon extra kostnad för miljöbyggnadsprojektet. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: 0 kr Den ljudsakkunnige uppskattar att kostnaden för att upprätta underlaget i verifieringen i form av mätningar och redovisning är kr. Sedan tillkommer en kostnad för att göra enkäten. Kostnaden för att göra enkäten bör dock inte bli så hög, utan kan göras internt hos fastighetsägaren. Kostnaden för den tid som läggs ner på det uppskattas till 2000 kr. Extra kostnad för verifieringen: ca kr. 49

50 6. Luftkvalitet (radonhalt) I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att premiera låga radonhalter i byggnader vilket leder till en bra luftkvalitet i byggnaden. Indikatorn som används är radonhalt i inomhusluften. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Enligt BBR får inte Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas överstiga 200 Bq/m Enligt kraven för Miljöbyggnad ställs något högre krav, se figur 12 nedan. Figur 12. Krav för Miljöbyggnad enligt Miljöbyggnad Manual 2.1 (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 19). För att erhålla en radonsäker byggnad ska följande göras: 1. Mät befintlig markradon i jordluften. Alternativt kan kommunens kartläggning av radon i mark användas som bedömningsunderlag. Observera att kartläggningen inte tar hänsyn till lokala skillnader och bör användas med försiktighet. 2. Marken klassificeras. 3. Beroende på klassificeringen görs erforderliga åtgärder. Åtgärderna beror av grundläggningssätt och ventilation etcetera. 140 Verifiering i färdig byggnad Radonhalten mäts i inomhusluften enligt anvisningar i bedömningskriterier för befintliga byggnader. I Miljöbyggnad bedöms högsta uppmätta radonhalten i vistelsezonen. Mätning ska ske under uppvärmningssäsongen. 141 Krav enligt BBR Enligt BBR får inte årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas överstiga 200 Bq/m3. BBR säger att vid hög förekomst av markradon bör åtgärder för att förhindra inlackade av radon utföras. 142 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav I det aktuella fallet var nivån på radon i marken inte något problem och extra åtgärder behövdes inte vidtas för att uppnå kravet på radonhalt för att uppnå nivå Guld. Man skulle dock inte ha gjort en radonmätning om det inte var för att uppnå Miljöbyggnad Guld, säger byggherren i projektet. Detta på grund av att man redan vet om att det är mycket låga radonhalter i marken där byggnaden uppförts. Frågad miljötekniker säger att kostnad för att upprätta detta underlag bedöms till cirka kr. Hela denna kostnad ses som en extra kostnad. 139 BBR 19, 2012, s Sgbc Manual 2.1, s Ibid, s BBR 19, 2012, s

51 Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Med samma motivering som för underlaget till den preliminära certifieringen, skulle man inte heller ha mätt radonhalten i byggnaden då den var färdig om det inte var för att uppfylla kraven enligt Miljöbyggnad, därför anses kostnaden för att upprätta underlaget för verifieringen också som en extra kostnad i projektet. Denna mätning bedöms också kosta kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: kr 51

52 7. Luftkvalitet (ventilation) I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att premiera byggnader med god ventilation. Indikatorn som används är uteluftsflöde och teknisk utformning. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Enligt figur 13 nedan ses vilka krav som ställs för att uppnå indikator 7. Figur 13. Bedömningskriterier för nyproducerade lokalbyggnader (Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 21). Verifiering i färdig byggnad Kontroll av att utförandet hos ventilationssystemet överensstämmer med handlingar och bedömningskriterierna. Kontroll av protokoll som visar godkänd OVK med luftflödesmätning. I byggnader som inte omfattas av OVK ska en motsvarande kontroll genomföras av en ventilationskunnig. För Guld i flerbostadshus och lokalbyggnader på denna indikator krävs en enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare anser luftkvaliteten vara acceptabel, bra eller mycket bra. 143 Krav enligt BBR Enligt BBR ska byggnader och deras installationer utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. 144 Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden bör säkerställas genom lämplig placering och utformning av uteluftsintag, intagskammare, tilluftsrening eller dylikt. Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. 145 Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. De ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden. 146 Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten. 143 Sgbc Manual 2.1, s BBR 19, 2012, s Ibid, s Ibid, s

53 Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används. 147 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav För att uppnå nivå Guld i kontorsbyggnader krävs behovsstyrd ventilation (VAV), dimensionerad för det max antal personer som rummen är avsedda för. Projektets fuktexpert säger att vad gäller kravet på VAV i ett sammanträdesrum så är det närmast standard idag att man på ett eller annat sätt installerar en forceringsfunktion. Det är ett lämpligt krav med tanke på hur mycket behovet kan variera speciellt i byggnader som även har kylanläggning installerad tillsammans med ventilationen. Det kan dock bli problematiskt eftersom man gärna dimensionerar för en personlast som kanske inträffar en gång per år, istället för att dimensionera forceringen för ett mer normalt driftfall. Vad gäller projekteringen i det aktuella projektet är den ökade projekteringskostnaden ganska marginell för ett sammanträdesrum med eller utan VAV. Det hänger på hur mycket uppgifter som finns tillgängliga att projektera efter. I det aktuella projektet har man valt VAV på alla kontor, det har blivit en dyrare projektering än om det endast hade varit konstanta flöden. Hur mycket dyrare beror väldigt mycket på hur projektet flyter. Det är inte extremt mycket mer att rita i detta fallet (med aktiva don) och om projekteringen har kunnat genomföras en gång utan massa ändringar efter hand bör kostnaden inte ha blivit speciellt hög. Om detta istället hade varit en utförandeentreprenad där alla material skall beskrivas samt alla styrfunktioner skall beskrivas så hade det blivit ganska mycket mer tid som behövde läggas ner. Enligt byggherren ska dessa krav säkerställas enligt BBR oavsett Miljöbyggnad och sättet som det ska redovisas på enligt Miljöbyggnad är ett lämpligt sätt att göra på även enligt BBR och övriga krav. Det underlag som ska upprättas för ventilation anses därför inte utgöra någon extra kostnad i projektet. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: 0 kr. Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnaden för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Dock måste en enkätundersökning göras. Kostnaden för att göra den uppskattas till 2000 kr. Extra kostnaden för att upprätta underlaget till verifieringen: 2000 kr. 147 Ibid, s

54 8. Luftkvalitet (trafikföroreningar) I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att premiera tillförsel av uteluft till inomhusluften med så lite inblandning av kvävedioxid och andra trafikrelaterade luftföroreningar som möjligt. Indikatorn som används är kvävedioxidhalt inne. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Klass Guld fås automatiskt för indikatorn om byggnaden ligger utanför tätbebyggt område (tätort) och/eller ligger minst 250 meter från en kraftigt trafikerad led (med fordon/dygn eller mer). Om dessa villkor inte uppfylls ska en bedömning göras utifrån övervakningsdata från lokala luftvårdsförbund eller kommunen av årsmedelvärden för utomhusluften. 148 Figur 14. Bedömningskriterier för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 23). Verifiering i färdig byggnad För indikatorbetyget Silver eller Guld ska kvävedioxidhalt mätas. Mätinstruktioner finns i Bedömningskriterier för befintliga byggnader. Mätning är inte nödvändig om byggnaden ligger utanför tätort och krav på avstånd till väg med viss trafikmängd är uppfyllda. 149 Krav enligt BBR Inga motsvarande krav ställs enligt BBR. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Byggnaden i det aktuella projektet ligger minst 250 meter från kraftigt trafikerad led (med fordon/dygn eller mer). Klass Guld fås alltså automatiskt. Inga extra kostnaden för att uppnå denna indikator. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: 0 kr Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 0 kr 148 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid, s

55 9. Fuktsäkerhet I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna parameter är att förebygga framtida fuktproblem genom fuktsäker utformning och fuktsäkert uppförande av byggnaden. För att uppnå detta kriteriet krävs det att man utför åtgärder för att minska risken för att fuktproblem ska uppstå. Krav för att uppnå Miljöbyggnad I figur 15 nedan återges de krav som krävs för att uppnå Miljöbyggnad inom fuktsäkerhet. Figur 15. Bedömningskriterier för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (Källa: Sgbc Manual, 2012, s. 25). Verifiering i färdig byggnad Kontrollera dokumentation från fuktsäkerhetsarbetet med avseende på aktuella kriterier, t ex intyg från RBK-kontrollant, utförande enligt branschregler etc. För Guld i flerbostadshus och lokalbyggnader på denna indikator ska en enkätundersökning visa att högst 10 % av svarande brukare upplever hälsobesvär eller mögellukt. 150 Krav enligt BBR Det finns en mängd lagar och förordningar som innehåller krav på fuktsäkring, byggnaders inomhusmiljö och människors hälsa som direkt eller indirekt har en koppling till fuktsäkerhet. Dessa lagar, förordningar och regler är grundläggande för projektets krav på fuktsäkerhet. Exempel på sådana fuktrelaterad regelsamling är BVL med tillhörande förordning BVF. Andra lagar där man återfinner regler om fukt är Miljöbalken och BBR kapital 6 :5. Enligt BBR 2012 bör byggnader, byggprodukter och byggmaterial under byggtiden skyddas mot fukt och smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Fuktsäkerhetsprojektering enligt Bygga F och fuktmätningar enligt RBK (Rådet för Bygg Kompetens) är metoder för att få en mer fuktsäker byggnad. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. 151 Genom att anlita en diplomerad fuktsakkunnig säkerställs fuktsäkerhetsarbetet genom fuktronder och annan uppföljning, detta är dock inte något krav enligt lagen Sgbc Manual 2.1, 2012, s BBR 19,

56 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav För att uppnå denna indikator på nivå Guld krävs först och främst att byggnaden är fuktsäkerhetsprojekterad och utförd enligt BBR avsnitt 6:5, dvs. fuktkritiska konstruktioner är identifierade och dokumenterade, kontrollplaner finns och utförandet dokumenteras. Utöver detta krävs dat att aktuella branschregler följs för utförande av våtrum, att fuktsäkerhetsprojektering enligt Bygga F eller motsvarande utförs samt att fuktmätningar i betong utförs enligt RBK (Rådet för Bygg Kompetens). För att uppnå nivå Guld krävs dessutom att en diplomerad fuktsakkunnig eller person med likvärdig kompetens (beställarens expert) och fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) är utsedda. Detta krav har diskuterats med beställaren som anser att kravet är rimligt och inte medför några speciella merkostnader. Det ställs även höga krav enligt BBR och det är viktigt att man har en bra koll på detta i projektet så att fuktskador inte riskeras att uppkomma. Därför dras slutsatsen att inga extra kostnader uppkommer. Extra kostnad för att upprätta detta underlag till den preliminära certifieringen: 0 kr. Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnaden för att genomföra enkätundersökningen bedöms dock till 2000 kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 2000 kr. 152 Fuktcentrum,

57 10. Termiskt klimat vinter I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna parameter är att premiera byggnader med liten risk för termiska komfortproblem vintertid. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Det finns två sätt man kan använda för att uppnå detta kriteriet. Det ena alternativet är att man använder sig av en definierad transmissionsfaktor baserad på fönsters storlek och U-värde. Det andra alternativet är att man gör en datasimulering av inomhusklimatet jämfört med PPD-krav. För lokalbyggnader måste det andra alternativet väljas. 153 Figur 16. Bedömningskriterier med PPD-index för bedömning av nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (källa: Sgbc Manual 2:1, 2012, s. 28). PPD betyder Predicted Percentage Dissatisfied, dvs förväntad andel missnöjda och används för att värdera inneklimat. PPD < 10 % innebär att färre än 10 % i en grupp förväntas vara otillfredsställda med det termiska klimatet. Sambandet mellan PPD och lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, lufthastighet, relativ luftfuktighet, klädsel och fysisk aktivitet beräknas enligt SS EN ISO 7730:2006. Tabeller och diagram finns i standardens bilaga, i VVS-tekniska föreningens R1:a eller så räknar man själv med beräkningsverktyg t ex på där Thermal Comfort Calculator finns. 154 Verifiering i färdig byggnad Vid verifieringen kontrolleras att indata till inneklimatberäkningarna överensstämmer med motsvarande i färdig byggnad, alternativt genomförs en mätning enligt SS EN ISO För Guld i flerbostadshus och lokalbyggnader på denna indikator krävs en enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare anser det termiska klimatet vintertid vara acceptabelt, bra eller mycket bra. 155 Krav enligt BBR I BBR ställs krav på termisk komfort, värme- och kylbehov. Enligt BBR består termiskt klimat av två parametrar, dels termisk komfort för personerna som vistas i byggnaden, dels en påverkan från det termiska klimatet på själva byggnaden. T.ex. kan kalla ytor ge upphov till kondenserande fukt som kan påverka själva byggnaden. Avsikten är att om byggnaden utformas enligt reglerna i BBR så ska det vara möjligt att hålla det termiska klimat som Socialstyrelsens allmänna råd eftersträvar under stora 153 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid 155 Sgbc Manual 2.1, 2012, s

58 delar av bruksskedet. Temperaturerna som finns i ett allmänt råd anger vad byggnaden bör klara av att hålla vid den dimensionerande ute temperaturen. Detta är svårt att verifiera med mätning. Verifiering får därför ske med beräkning. 156 För att kunna få rätt inomhusklimat måste man bestämma värmeeffektbehovet utifrån yttre klimatfaktorer. Beräkningsmodeller för den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) finns i en standard. 157 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav I en byggnad som i det aktuella projektet är detta krav man vill uppfylla oavsett om man väljer att klassa huset med miljöbyggnad eller inte. Det sker alltså inte några ökade byggkostnader i och med detta krav. För att uppnå Miljöbyggnad för en lokalbyggnad måste PPD användas (se ovan). Om man bara ska följa kraven enligt BBR måste man inte använda denna metod, utan men kan välja att använda andra beräkningsmodeller för att visa att kravet följs. Att använda PPD kräver en lite mer omfattande beräkning jämfört med de minimikrav på beräkningar som BBR ställer. De extra beräkningarna som måste göras kan ses som en extra kostnad i projektet. Den extra kostnaden för att upprätta underlaget bedöms till cirka kr. Kostnaden baserar sig på skillnaden mellan kostnaden för beräkning enligt PPD och uppskattad kostnad för att göra beräkningen enligt BBR:s minimikrav. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnaden för att genomföra enkätundersökningen bedöms dock till 2000 kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 2000 kr. 156 BBR 19, 2012, s Ibid, s

59 11. Termiskt klimat sommar I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna parameter är att premiera byggnader med liten risk för termiska komfortproblem sommartid. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Det finns två alternativ för att uppnå detta kriteriet. Det första alternativet är att man definierar en solvärmefaktor baserad på fönsters storlek och soltransmission. Det andra alternativet är att man gör en datorsimulering av inneklimat jämfört med PPD-krav. Alternativ två måste användas för lokalbyggnader. 158 Figur 17. Bedömningskriterier med PPD-index för bedömning av nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (källa: Sgbc Manual 2:1, 2012, s.32). Beräkningen kan ske med datorprogram (till exempel TechnoSim, ProClim, IDA ICE eller motsvarande). För väderdata hänvisas i första hand till data utarbetade av ASHRAE för några orter i Sverige. 159 Verifiering i färdig byggnad Vid verifieringen kontrolleras att indata till inneklimatsimuleringarna överensstämmer med motsvarande i färdig byggnad alternativt genomförs mätning enligt SS EN ISO För Guld i flerbostadshus och lokalbyggnader på denna indikator krävs en enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare anser det termiska klimatet sommartid vara acceptabelt, bra eller mycket bra. 160 Krav enligt BBR I BBR ställs krav på termisk komfort, värme- och kylbehov. Enligt BBR består termiskt klimat av två parametrar, dels termisk komfort för personerna som vistas i byggnaden, dels en påverkan från det termiska klimatet på själva byggnaden. T.ex. kan kalla ytor ge upphov till kondenserande fukt som kan påverka själva byggnaden. Avsikten är att om byggnaden utformas enligt reglerna i BBR så ska det vara möjligt att hålla det termiska klimat som Socialstyrelsens allmänna råd eftersträvar under stora delar av bruksskedet. Temperaturerna som finns i ett allmänt råd anger vad byggnaden bör klara av att hålla vid den dimensionerande utetemperaturen. Detta är svårt att verifiera med mätning. Verifiering 158 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid 160 Ibid, s

60 får därför ske med beräkning. 161 För att kunna få rätt inomhusklimat måste man bestämma värmeeffektbehovet utifrån yttre klimatfaktorer. Beräkningsmodeller för den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) finns i en standard. 162 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav I en byggnad som i det aktuella projektet är detta krav man vill uppfylla oavsett om man väljer att klassa huset med miljöbyggnad eller inte. Därför anses inga extra byggkostnader uppkomma. För att uppnå Miljöbyggnad för en lokalbyggnad måste PPD användas (se ovan). Om man bara ska följa kraven enligt BBR måste man inte använda denna metod, utan man kan välja att använda andra beräkningsmodeller för att visa att kravet följs. Att använda PPD kräver en lite mer omfattande beräkning jämfört med de minimikrav på beräkningar som BBR ställer. Detta kan de extra beräkningarna som måste göras ses som en extra kostnad i projektet. Den extra kostnaden för att upprätta underlaget bedöms till cirka kr. Kostnaden baserar sig på skillnaden mellan kostnaden för beräkning enligt PPD och uppskattad kostnad för att göra beräkningen enligt BBR:s minimikrav. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en Miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnaden för att genomföra enkätundersökningen bedöms dock till 2000 kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 2000 kr. 161 BBR 19, 2012, s Ibid, s

61 12. Dagsljus (Solvärmefaktor/Operativ temperatur) I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Silver för denna indikator. Syftet med denna parameter är att rum där personer vistas mer än tillfälligt ska ha god tillgång till dagsljus. Krav för att uppnå Miljöbyggnad För att uppnå detta kriteriet finns det två alternativ. Alternativ 1. Beräkna andelen fönsterglasarea i förhållande till golvarea (AF) för utsatta representativa rum. För klass Guld måste alternativ 2 användas för utsatta rum eller arbetsplatser. 163 Alternativ 2. Beräkna dagsljusfaktorn för utsatta representativa rum. Dagsljusfaktorn enligt alternativ 2 beräknas i en punkt 0,8 meter över golv och 1 meter från mörkaste sidovägg och på halva rumsdjupet (SS ) alternativt för den mörkaste arbetsytan på halva rumsdjupet. Kriterierna gäller den mörkaste av dessa punkter. För Guld krävs att man beräknar dagsljusfaktorer. 164 Eftersom Alternativ 2 används i det aktuella projektet återges kraven enligt alternativ 2 i figuren nedan. Figur 18. Bedömningskriterier för dagsljusfaktor for nyproducerade bostäder och lokalbyggnader. (Källa: Sgbc Manual 2.1, s. 36). Verifiering i färdig byggnad Verifiering sker genom kontroll av beräkningsförutsättningar i färdig byggnad. För Guld på denna indikator i flerbostadshus och lokalbyggnader krävs en enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare anser att dagsljuskvaliteten är mycket bra, bra eller acceptabel. 165 Krav enligt BBR I BBR finns det regler om hur byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. 166 Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt 163 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid 165 Sgbc Manual 2.1, 2012, s BBR 19, 2012, s

62 när ingen störande bländning och inga störande reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger. 167 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Detta krav genererar inga byggkostnader i form av val av glas och fönsteravskärmning och det är ett krav som är mycket viktigt att tänka på genom hela projektet. Ända från det att arkitekten börjar rita på byggnaden måste kravet arbetas in. Detta var det krav, tillsammans med indikator 3, solvärmelasten, som entreprenören i projektet tyckte var svårast att uppfylla. Det blev problem i det aktuella projektet att uppnå kravet på nivå Guld och därför valde man i projektet att satsa på nivå Silver. Datorsimuleringen som måste göras enligt alternativ 2 är ganska komplicerad. För att ta reda på kostanden har en konsult som utför denna typ av underlag kontaktats. Denna konsult meddelar att underlaget för att göra alternativ 2 bedöms till ca kr. Underlaget som krävs för att uppfylla kraven enligt BBR bedöms till ca kr. Den extra kostanden för att upprätta underlaget som krävs enligt Miljöbyggnad Guld (och i det aktuella projektet, eftersom alternativ 2 användes), bör vara skillnaden mellan kr och kr, alltså kr. Extra kostnaden för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnaden för att genomföra enkätundersökningen bedöms dock till 2000 kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 2000 kr. 167 BBR 19, 2012, s

63 13. Risk för legionella I projektet för fallstudien har man valt att satsa på nivå Silver för denna parameter. Syftet med denna parameter är att premiera byggnader med liten risk för legionella i tappvattensystem. För att ta reda på detta undersöker man tappvattentemperaturen i byggnaden. Krav för att uppnå Miljöbyggnad I figuren nedan sammanfattas kraven för att uppnå Miljöbyggnad för risk för legionella. Figur 19. Bedömningskriterier för risk för legionella för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader. (Källa: Sgbc Manual 2.1, s. 39). Verifiering i färdig byggnad Utförandet jämförs med aktuella bedömningskriterier. Mätning av varmvattentemperatur enligt branschreglerna Säker Vatteninstallation. 168 Regler enligt BBR I BBR finns det regler om att byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav. 169 De krav som ställs är att installationer för tappvatten ska utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappvarmvatten ska vara så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor. Tappvatteninstallationer ska utföras av sådana material att inte ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen kan utlösas i tappvattnet. Installationerna ska inte avge lukt eller smak till tappvattnet. 170 Vidare ska installationer för tappvatten utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 C i någon del av installationen Sgbu Manual 2.1, 2012, s BBR 19, 2012, s Ibid, s Ibid, s

64 För att mängden legionellabakterier i installationer där tappvarmvatten är stillastående, bl.a. i beredare eller ackumulatorer för uppvärmning med t.ex. el, sol, ved, värmepumpar och fjärrvärme, inte ska bli skadlig bör temperaturen på tappvarmvattnet inte understiga 60 C. 172 Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav I det aktuella projektet för fallstudien har man valt att satsa på nivå silver för denna parameter. Detta eftersom man i projektet tyckte att kraven för Guld var höga och svåra att uppfylla i projektet säger byggherren. Dock är kraven för att uppnå Guld lite annorlunda utformat idag (enligt Manual 2.1). När det aktuella projektet genomfördes ställdes för att nå detta krav på nivå Silver det, utöver de krav som ställs inom BBR, en riskvärdering vid projekteringen, att det inte finns en förlängning av kallvattenledningen nära värmekällor och tillräcklig isolering vid samlokalisering av kall- och varmvattenrör. Detta är krav man förmodligen ändå skulle vilja nå upp i projektet och inga extra insatser som genererat extra bygg- eller materialkostnader. Kostnad för att upprätta detta underlag bedöms till cirka kr. Dock skulle underlaget behöva upprättas trots ansökan till Miljöbyggnad. Därför uppkommer inte någon större extra kostnader för att upprätta underlaget. Det som i projektet var extra, utöver lagkraven, i administrativa kostnader för att uppnå nivå Silver, är att man måste göra en riskvärdering vid projektering. Den hade man nog inte genomfört om det inte var för att uppnå Miljöbyggnads krav. Extra kostnad för detta bedöms till kr. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnad för att upprätta underlaget till verifieringen: 0 kr. 172 Ibid 64

65 14. Dokumentation av byggvaror I det aktuella projektet har man valt att satsa på nivå Guld för denna indikator. Syftet med denna indikator är att säkerställa att dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen som byggs in i huset sker på ett tillförlitligt sätt. Krav för att uppnå Miljöbyggnad Guld Kravet för att uppnå indikator 14 är att man under hela byggets tid ska dokumentera vilka byggvaror och kemiska ämnen som byggs in i huset. (Observera att Miljöklassad Byggnad inte behandlar eventuella föroreningar från tidigare verksamheter på tomten. Detta förutsätts bli behandlat i annan ordning.) För Silver och Guld krävs att loggboken är digital. För Guld ska loggboken även innehålla uppgifter om uppskattad mängd samt placering i byggnaden. 173 Figur 20. Bedömningsgrunder för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader (Sgbc Manual 2.1, 2012, sid 41). Loggboken som ska upp till klass Silver ska innehålla följande information: 1. Typ av byggvara. 2. Varunamn. 3. Tillverkare. 4. Årtal. 5. Deklaration av ingående ämnen. Loggboken som ska för klass Guld dessutom innehålla följande information: 6. Uppskattad mängd. 7. Placering i byggnad (markerat på ritning eller tydligt beskrivet i ord). 174 Verifiering i färdig byggnad Verifiering sker genom att kontrollera att dokumentationen enligt den preliminära klassningen överensstämmer med utförandet av den färdiga byggnaden. Kontroll av att loggboken kompletterats med nya byggvaror som tillkommit under den tid huset har varit i bruk. 175 Krav enligt BBR BBR ställer krav på den färdiga byggnaden. För att uppfylla dessa krav måste man använda byggprodukter med lämpliga egenskaper. Med byggprodukter menas produkter som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnader. I begreppet ingår också sammanfogade produkter, byggsatser. 176 Det 173 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid, s Ibid, s BBR 19, 2012, s

66 är byggherren som ansvarar för att produkter med lämpliga egenskaper används i bygget. 177 Dock är det svårt att tolka exakt vilka krav på redovisning som krävs enligt BBR. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav I BBR finns det inget som direkt säger att man måste upprätta en loggbok för att föra dokumentation av byggvaror. Dock måste man använda byggprodukter med lämpliga egenskaper och byggherren ansvarar för att produkter med lämpliga egenskaper används i bygget. Hur man ska säkerställa eller redovisa detta står det inte något skrivet om. Byggherren säger att man ofta har någon form av dokumentation, men inte i samma omfattning som det Miljöbyggnad kräver. Om man skulle dokumentera byggvaror enligt BBR på det enklaste sättet blir det inte så stora kostnader. I det aktuella projektet tyckte entreprenören att det var lite svårt med loggboken. Det klurigaste var, enligt entreprenören, hur mycket som krävdes för att få denna indikator godkänd. Ett problem med att få in underlaget till loggboken var att entreprenörens leverantörer inte heller hade erfarenhet i att redovisa innehållet i det levererade materialet. Den totala kostnaden för att upprätta loggboken bedöms till cirka kr för att uppnå nivå Silver och kr för att uppnå nivå Guld. Dock ska någon typ av dokumentation av byggvarorna ske även enligt BBR, men man behöver inte redovisa det lika omfattande som enligt Miljöbyggnad. Därför uppskattas den ökade kostnaden för Miljöbyggnad enligt denna indikator till kr för nivå silver och kr för nivå Guld. Extra kostnad för att upprätta underlaget till den preliminära certifieringen: kr Extra kostnaden för att upprätta underlag för verifieringen anses obetydlig om allt stämmer överens i den verkliga byggnaden med det man har skickat in till den preliminära certifieringen. Denna kostnad ingår i den totala kostnad för att en miljösamordnare ska sätta ihop underlaget för verifieringen. Extra kostnade för att upprätta underlaget till verifieringen: 0 kr. 177 Ibid, s

67 15. Utfasning av ämnen med farliga egenskaper I projektet för fallstudien har man valt att bara satsa på nivå Silver för denna indikator. Syftet är premiera att ämnen med farliga egenskaper inte byggs in. Detta görs genom att man kontrollerar förekomst och halter av utfasningsämnen i loggboken med byggvaror (indikator 14). Krav för att uppnå Miljöbyggnad För att göra detta krävs det att man granskar och bedömer ingående ämnen i utpekade byggnadselement och kemiska ämnen enligt figur 21 nedan. 178 Figur 21. Bedömningsgrunder för nyproducerade bostäder och lokalbyggnader. Ingen ändring jfr Manual 2.0 (Källa: Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 44). Med särskilt farliga ämnen menas de som omfattas av Kemikalieinspektionens kriterier för utfasningsämnen (se tabellen nedan). Dessa motsvaras i princip av det som inom REACH-systemet kallas substances of very high concern (SVHC, EG nr. 1907/2006). För att ett byggnadselement ska anses vara fritt från ämnen med särskilt farliga egenskaper får inte halten av respektive ämne i varje ingående byggvara överstiga de gränser som anges i tabell 1 nedan. 179 För att kriteriet ska kunna uppfyllas måste det finnas dokumentation som visar att haltgränserna av utfasningsämnena inte överskrids i de byggvaror som använts. Ett sätt att dokumentera och styrka att särskilt farliga ämnen inte finns är att använda byggvarudeklarationer, BVD3. Andra metoder vars kriterier motsvarar kraven i dessa klassningskriterier kan också användas, till exempel Basta, Byggvarubedömningen eller Sunda Hus. 180 Klassningen kräver att utfasningsämnen med halter överstigande dem i tabellen nedan inte finns i följande produktkategorier (enligt BSAB 96) som byggs in i golv, stomme, ytterväggar, yttertak och innerväggar samt att detta dokumenteras: Platsgjutna konstruktioner (E). Murverk (F). Konstruktioner av monteringsfärdiga element (G). Konstruktioner av längdformvaror (H). Skikt av termoisolervaror m.m i hus och i grundkonstruktioner av hus (I). Skikt av byggpapp, tätskiktsmatta, asfalt, duk, plastfilm, plan plåt, överläggsplattor (J). Skikt av skivor (K). Puts, målning, skyddsbeläggnignar, skyddsimpregneringar m.m. (L). Skikt av beläggnings och beklädnadsvaror i hus (M). 178 Sgbc Manual 2.1, 2012, s Ibid 180 Ibid 67

68 Kompletteringar av sakvaror m.m. (N). Konstruktioner av diverse mängd, form eller sakvaror (Z). 181 Tabell 1. Kemikalieinspektionens lista och kriterier för utfasningsämnen (Sgbc Manual 2.1, 2012, s. 45). Verifiering i färdig byggnad Vid verifieringen kontrolleras att loggboken innehåller uppgifter om utfasningsämnen i byggvaror och att inte halterna överstiger KEMIs motsvarande lista. Eventuella avvikelser av nya byggvaror ska vara rapporterade. 182 Krav enligt BBR BBR ställer grundläggande krav på den färdiga byggnaden. För att uppfylla dessa krav måste man använda byggprodukter med lämpliga egenskaper. Med byggprodukter menas produkter som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnader. I begreppet ingår också sammanfogade produkter, byggsatser. 183 Det är byggherren som ansvarar för att produkter med lämpliga egenskaper används i bygget. 184 Dock är det svårt att tolka exakt vilka krav på redovisning som krävs enligt BBR. Extra insatser och kostnader för att uppnå detta krav Likt Dokumentation av byggvaror finns det inte något direkt krav på att kontrollera förekomst av halten av utfasningsämnen enligt BBR. Dock anser byggherren i det aktuella projektet att detta är ett bra krav. Byggherren, som också kommer att förvalta fastigheten i framtiden, vill gärna att det ska 181 Ibid, s Sgbc Manual 2.1, 2012, s BBR 19, 2012, s Ibid, s

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 2011-09-12 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 Finns det möjlighet att ladda ner PowerPoint bilder som visades?

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT H Y L L I E/ M A L M Ö Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT 2 3 Varför BREEAM och varför Excellent? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2011:x Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom områdena betong-, trä- och stålkonstruktioner, geoteknik,

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27 Miljöprogram för BYGGNADER Remissversion 2012-08-27 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 4 3 MILJÖBYGGNAD - BASEN FÖR MILJÖKRAVEN 5 4 MILJÖKRAV FÖR BYGGNADER 6 5 MÅL OCH UPPFÖLJNING 8 Bilaga 1 Motiv

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 1. Orientering Projekt: Tillbyggnad av fritidshus Byggherre: Helena och Björn Tegeberg Fastighetsbeteckning: Haninge Fåglarö 1:39 Diarienr/bygglov: Bränningevägen

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 0 månad 0. BFS 2013:xx Utkom från trycket

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 På Briggen vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor är en viktig komponent för att nå dit. Hållbarhetsperspektivet som

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning

Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Byggteknik KRISTIN JOHANSSON OCH ANNA HEDIN Institutionen för

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG

FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG Det här dokumentet kan tjäna som inspiration och utgöra ett stöd vid statusgenomgången av Fastighetsägarnas gröna hyresavtal. Statusgenomgången är en del i det

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012 Miljöredovisning AMF Fastigheter 2012 Ansvar för miljön AMF Fastigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:16 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter;

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18 Att beställa byggnadsarbeten Kursinnehåll Sammanställning av genomförandet Planering och förberedelser, stämmobeslut, hyresnämnden, bygglov/bygganmälan Entreprenadformer; avtal; anbudsförfrågan; kontrakt

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov PM 04-0-05 Folkuniversitetet Diplomerad fastighetsförvaltare, VT4+HT4 Per Lilliehorn Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov Namn Företag.. Jag har arbetat med fastighetsförvaltning i år Jag

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer