Så blir IT naturligt stöd i vården. Christina Igasto E-hälsochef,

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Så blir IT naturligt stöd i vården. Christina Igasto E-hälsochef,"

Elias Sundberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Så blir IT naturligt stöd i vården Christina Igasto E-hälsochef,

2 ADB Telemedicin IT i vården e-hälsa hälsa 90-talet 00-talet 10-talet 15-talet 20-talet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Informatik Verksamhet 2.0 Verksamhet 3.0 IT IT Teknik ehealth mhealth ihealth Health 2.0 Digital health Teknik Teknik christina.igasto@vll.se

3 SUSSA Styrgrupp Har en näringslivskarriär Gymnasial vårdutbildning Forskningsledare för datavenskap i hälso- och sjukvård, bas- och tillverkningsindustrin Ansvarig för de strategiska IT- och teknik-frågorna i Västerbottens läns landsting Datavetenskap med inriktning hälso- och sjukvård Undervisat civilingenjörer - datavetare, tekniska fysiker, informatiker interaktionsdesigners och kognitionsvetare Disputerad i datavetenskap och medicinsk teknik med inriktning hälsooch sjukvård

4 E-hälsa i Västerbottens läns landsting E-hälsa är den benämningen av det vi tidigare kallade IKT i vården. Enheten för e-hälsa har huvudansvar för strategisk IKT i landstingets hälso- och sjukvård IKT Informations- och kommunikationsteknologi

5 Problembeskrivning

6 Nulägesanalys Brister i nuvarande vårdinformationsstöd Brist på översikt/helhetsbild Tung vårdadministration Bristande förvaltningsbarhet Osäker läkemedelsmodul Saknar beslutsstöd Svårarbetat icke intuitivt (Boda Borg) Ingen helhet, saknar bra integrationer Bristande utdata/rapporter Saknar eremisser Ej möjlighet till kommunikation med patienten Patientosäkert Långsamt, blir utslängd Många inloggningar och SITHS-kort Saknar mobilitet Dubbeldokumentation Ej strukturerad journal

7 En perspektivförskjutning Patientens behov Patienten i centrum Patienten i teamet

8 Framtidens patient finns redan

10 Delaktighet Ansvar Kunskap Mandat Information Respekt Makt

12 Vården får tillgång till loggar med vitala värden och information om kost och motion. Vid obalans tar doktorn/en mentor kontakt för motiverande samtal

13 Mäter och kvantifierar själva

14 Riskindivider kan behöva mer avancerad mätutrustning och kan använda sig av mätande plåster eller töjbara sensorer som stämplas in i huden. Då kan även realtidsmonitorering av blodvärden göras.

15 Vård på distans

16 Vårdsituationen Konsultation, handledning och vård sker på distans

17 Dr X med kollegan Dr Watson christina.igasto@vll.se

18 Integration - Arkitektur System System System System System Integration System System System System System christina.igasto@vll.se

Systemarkitektur Processlager Systemlager Exemepelvis Nytt kärnsystem

20 Enterprisearkitektur Verksamhet Verksamhetsarkitektur Framtidens vårdinformationsstöd Framtidens vårdinformationsstöd Lösningsarkitektur Systemarkitektur Processlager Systemlager Exemepelvis Nytt kärnsystem Exemepelvis Analytix Exemepelvis Agresso Infrastrukturarkitektur Infrastrukturlager

21 Invånare Profession Beslutsfattare Behov Nytta

22 PERSONAL Karin Wikgren Strateg Invånare Christina Igasto E-hälsochef Göran Algers Vårdsystemägare Ragnberth Helleday Objektägare vård NORRA SJUKVÅRDS- REGIONEN Erik Vallgren Enterprisearkitekt Enheten för e-hälsa Behov Nytta Ansvar för de strategiska IT-och teknikfrågorna i Västerbottens läns landsting Christin Granberg Processledare BESLUTSFATTARE UNIVERSITET/FORSKNING INVÅNARE Mikael Robertsson Strateg IT Jim Johansson Samordnare KOMMUNERNA Göthe Lindahl Koordinator Thomas Molén Strateg VpD

23 Nytta och nyttorealisering Nytta är en mätbar förändring vilken uppfattas som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera verksamhetsmål. Nyttorealisering är ett aktivt och systematiskt arbete med att säkerställa och optimera nyttan med de förändringar vi avser genomföra.

24 Förvaltning Landstingsplan - Strategier och verksamhetens mål Genomförande/Uppföljning (IT/MT) Förvaltnings-, projekt och linjeprocesser Teknik Drift IT/MTprojekt IT & MT huvudprocesser christina.igasto@vll.se

Förvaltning Landstingsplan - Strategier och verksamhetens mål Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Tillgänglig vård på rätt vårdnivå

25 Förvaltning Landstingsplan - Strategier och verksamhetens mål Bättre och jämlik hälsa God och jämlik vård Aktiv och innovativ samarbetspartner Attraktiv arbetsgivare Tillgänglig vård på rätt vårdnivå och utveckling av distanslösningar Fortsatt utveckling av IKT i vården (dvs. e-hälsa) för effektiv vård Genomförande/Uppföljning (IT/MT) Förvaltnings-, projekt och linjeprocesser Teknik Drift IT/MTprojekt IT & MT huvudprocesser christina.igasto@vll.se

STYRANDE PRINCIPER Styrning, ledning och uppföljning Nationella mål E-hälsostrategi Handlingsplan E-hälsa Informations- E-hälsostrateg arbetar fram planer (ca 70 mål) och baserade på:

26 STYRANDE PRINCIPER Styrning, ledning och uppföljning Nationella mål E-hälsostrategi Handlingsplan E-hälsa Informations- E-hälsostrateg arbetar fram planer (ca 70 mål) och baserade på: kommunikationsteknologi - Den nationella e-hälsostrategin - Vilka strategiska val VLL behöver göra (IKT) baserat på lokala och regionala behov - Hur ser utvecklingen ut framåt - Omvärld Vilka: E-hälsostrateg, VpD-strateg, Vårdsystemägare och Strateg invånartjänster FVIS-projektet med syfte att identifiera vilka behov invånare, Strategi-, personal och beslutsfattare har på IKT-stöd: handlingsplan, - Workshops, styrmodell intervjuer och och enkäter - System- målarkitektur och arkitekturanalyser - SWOT-analys - Visningar av FVIS-stöd på marknaden Invånarperspektiv Verksamhetsperspektiv Ett verksamhetsdrivet projekt där 300 unika personer från ca 15 olika personalkategorier medverkat, totalt 500 st. Kalibrering av Informationsstruktur planer sker utifrån resultat av FVIS. Vilka: Verksamhet + enheten för e-hälsa Arbete under året konkretiseras i ett antal styrande principer för att förändra styrning och ledning av e-hälsa i VLL: - Strategi-, handlingsplan och styrmodell. - Målarkitektur - Berednings- och beslutsprocess - Programkontor Vilka: Enheten för e-hälsa nov 14 5 jan 15 1 dec 14 1 april15 1 maj oktober

Nyttorealisering som den röda tråden Förmågor Vision Nuläge Uppdrag Strategi Omvärld Förändringsbehov Angelägenhet Genomförbarhet Namn på satsning TOTAL KOSTNAD 16 600 TOTAL NYTTA Beskrivning av

27 Nyttorealisering som den röda tråden Förmågor Vision Nuläge Uppdrag Strategi Omvärld Förändringsbehov Angelägenhet Genomförbarhet Namn på satsning TOTAL KOSTNAD TOTAL NYTTA Beskrivning av satsningen KSEK NETTONYTTA KSEK NPV KSEK ROI KSEK 1105% TOTAL RISKPOÄNG KOMPLEXITET POLITISK ANGELÄG. Medium KOSTNAD & NYTTA PER AKTÖR (KSEK) NETTONYTTA PER ÅR (KSEK) Nytta Kostnad Nettonytta Ack. nettonytta Osäker Nytta Säker Nytta Kostnad Riksarkivet Näringsdepartementet PAYBACK 5,5 år (2015) Uppdatera grafer Strategisk nivå Taktisk nivå Strategi - Målstyrning Göra rätt saker Handlingsplan Målarkitektur Program- och portföljstyrning Kvalitet Tid Ekonomisk ram Förvaltningsplaner Projektplaner Operativ nivå Göra saker rätt Projektstyrning Förvaltningsstyrning Linjeverksamhet

STYRANDE PRINCIPER PROCESSEN HORISONTELL PRIO Process för beredning och beslut Namn på satsning Beskrivning av satsningen TOTAL KOSTNAD TOTAL NYTTA NETTONYTTA 16 600 200 000 183 400 KSEK KSEK KSEK

7 3 Medium Uppdatera grafer 1-4 KOSTNAD & NYTTA PER AKTÖR (KSEK) NETTONYTTA PER ÅR (KSEK) 250 000 200 000 Nytta Kostnad Nettonytta Ack.

28 STYRANDE PRINCIPER PROCESSEN HORISONTELL PRIO Process för beredning och beslut Namn på satsning Beskrivning av satsningen TOTAL KOSTNAD TOTAL NYTTA NETTONYTTA KSEK KSEK KSEK NPV KSEK ROI 1105% PAYBACK 5,5 år (2015) TOTAL RISKPOÄNG KOMPLEXITET POLITISK ANGELÄG. 7 3 Medium Uppdatera grafer 1-4 KOSTNAD & NYTTA PER AKTÖR (KSEK) NETTONYTTA PER ÅR (KSEK) Nytta Kostnad Nettonytta Ack. nettonytta Osäker Nytta Säker Nytta Kostnad Riksarkivet Näringsdepartementet PORTFÖLJSTYRNING Politisk angelägenhet 5 4 Risk Teknisk angelägenhet Kostnad Samhällsnytta 4 Nytta förvaltning ROLLER- OCH ANSVAR FORUM OCH RÅD ÅRSHJUL BESLUT Oktober April E-hälsoforum BI råd

29 Interoperabilitet, som är en del av en it-arkitektur, syftar på förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Man brukar beskriva fyra dimensioner av interoperabilitet: Juridisk interoperabilitet: Fokuserar på rättsliga delar i samarbetet och utbytet, dels avseende själva utbytet men även med avseende på ändamålsenlig lagstiftning, förordning, föreskrifter och civilrättsliga avtal. Organisatorisk interoperabilitet: Koordinerade processer där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett eller flera överenskomna resultat. Avser även förmågan att optimera den egna organisationen för extern samverkan. Semantisk interoperabilitet: Gemensam förståelse av betydelsen av begreppen och informationsbeskrivningarna som används vid informationsutbyte. Förståelsen för begreppen gör att det är möjligt att säkerställa att informationsutbytet får avsedd effekt. Teknisk interoperabilitet: Förmågan att tekniskt kunna utbyta information och tjänster på ett säkert sätt och med den kvalitet som överenskommits. Nästa fas i e-hälsoarbetet. Betänkande av E-hälsokommittén

30 Så blir it i vården naturligt stöd IT i vården är en viktig nyckel för att möta utmaningar såsom ökad tillgänglig och jämlik vård, patientmedverkan, kompetensförsörjning, arbeta över vårdgivargränser, invånarnas förväntningar på service. IT i vården handlar om hälso- och sjukvårdens verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor. Behövs samverkan på alla nivåer, inom alla verksamheter, regionalt och nationellt. Behövs strategier och mål samt koordinering, styrning och ledning. christina.igasto@vll.se

31 Vill du läsa mer om e-hälsa eller komma i kontakt med oss? Läs mer på Följ oss på christina.igasto@vll.se

Relevanta dokument

IT-rond, hur hjälpa inte stjälpa. Christina Igasto E-hälsochef,

IT-rond, hur hjälpa inte stjälpa Christina Igasto E-hälsochef, PhD 2016-05-10 @dr_igasto @ehealthvll Västerbottens läns landsting geografisk spridning Västerbottens län är lika stort som Danmark till ytan