Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt BYGGHANDLINGAR 90. Del 5. Redovisning av Installationer Utgåva 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt BYGGHANDLINGAR 90. Del 5. Redovisning av Installationer Utgåva 2"

Transkript

1 BYGGHANDLINGAR 90 Del 5 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt Redovisning av Installationer Utgåva 2

2 2010 SIS Förlag AB Bygghandlingar 90 Del 5 Redovisning av installationer, utgåva 2 Författare Ulf Gustavsson ÅF Lars Lindberg ÅF Olle Edberg Incoord Lars Huldt Incoord Tobias Nilsson Incoord Redaktör Ingela Hallonquist ISBN ??? ISSN??? Tryckeri: Denna publikation är tryckt på miljövänligt papper

3 Förord till första utgåvan Bygghandlingar 90 utgör byggsektorns rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar d.v.s. de handlingar som ligger till grund för produktionen av byggprojekt. Med hänsyn till det stora antal parter som deltar, från utredning och program till slutbesiktning och förvaltning, är enhetliga bygghandlingar ett viktigt led i kvalitetssäkringen av ett sådant projekt. Rekommendationerna avser primärt utformning av projekthandlingar, d.v.s. ritningar med tillhörande texthandlingar, men behandlar även sambandet med projektanknutna dokument, såsom AMA, Svensk Standard, typritningar m.m. Det bör påpekas att detta arbete behandlar redovisningsteknik och inte det vidare begreppet projekteringsmetodik. Gränsen mellan de båda områdena kan ibland vara oklar beroende på att sättet att beskriva ett förlopp enklast sker genom att ange dess innehåll och inte bara visa de tecken och symboler som redovisar resultatet. Redovisningsmetodiken förutsätts tillämpas lika på alla bygghandlingar oavsett om de utarbetas manuellt eller med datorteknik. Rekommendationerna kan användas för bygghandlingar med de alternativa bestämningsgraderna, detaljbestämning, typbestämning och allmän kravbestämning. Även om rekommendationerna visar hur fullständiga bygghandlingar utformas kan de i tillämpliga delar och med hjälp av bestämningsgraderna användas för att tillfredställa varierande behov av redovisning i byggprocessens olika skeden. Under utredningsarbetets gång har konstaterats att vissa brister föreligger i överensstämmelse mellan beteckningssätt och symbolval inom och framför allt mellan olika fackområden. Speciellt gäller detta vid jämförelser mellan olika tillämpningar inom bygg-, process-, verkstads-, skeppsbyggnads-, off-shore-teknik m.m. Inom standardiseringsområdet strävar man nu mot att såväl nationellt som internationellt få till stånd en harmonisering av ritningsreglerna mellan de olika fackområdena inom byggsektorn och även mellan olika industrisektorer. Detta arbete, som bedrivs inom standardiseringsorganen, bedöms komma att resultera i revideringar och kompletteringar av dagens bygg- och installationsstandarder. Bygghandlingar 90 utgör en vidareutveckling av principerna i Redovisning 72 och en anpassning till den tekniska utvecklingen och kraven på bygghandlingarna. Bygghandlingar 90 omfattar sex delar. Delarna 1, 2 och 3 behandlar generella grunder medan delarna 4, 5 och 6 behandlar tillämpningen på Hus, Installationer respektive Ombyggnad. Bygghandlingar 90 är avsedd att användas som handbok för medverkande i byggprocessen och kan även utnyttjas som lärobok på gymnasier och högskolor. Arbetet har letts av en styrgrupp med representanter för vidstående organisationer och företag och har administrerats av Byggstandardiseringen, BST. 3

4 Arbetet har utförts av en arbetsgrupp med följande personer som huvudförfattare och ansvariga för respektive del: Del 1 Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitektkontor AB Del 2 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 3 Bertil Neyman, Tyrens Företagsgrupp AB Del 4 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 5 Sören Lindgren och Per Höjerdal, EVR & Wahlings Installationsutveckling AB Del 6 Bo Myrenberg, Myrenbergs Arkitektkontor AB Arbetsgruppens projektadministratör har varit Folke Molin, T yrens Företagsgrupp AB. Styrgruppen tackar alla som genom sina insatser bidragit till att Bygghandlingar 90 nu föreligger. För Styrgruppen Göran Stensgård 4

5 Förord till denna utgåva Denna reviderade utgåva av Bygghandlingar 90 del 5, är en anpassning till utvecklingen av redovisning gällande tekniska installationer sedan den förra utgåvan från Bygghandlingar 90 omfattar nu åtta delar. Sedan de första delarna, del 1 till del 6, utkom har följande delar tillkommit: Del 7 Redovisning av Mark Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning. Den reviderade utgåvan av del 5 skiljer sig i sin disposition från den tidigare upplagan, bl.a. redovisas exempel på ritningar efter respektive teknikområde/system. I del 5 har antalet teknikområden/system utökats för att täcka in vanligt förekommande VVS- och Elanläggningar. Utgåvan tar även upp tekniska beskrivningar vilka är viktiga dokument vad gäller redovisning och kompletterar i många fall ritningar. De exempel på redovisning som återfinns i denna utgåva är hämtade ur verkliga projekt men är justerade eller omarbetade. Stort tack till Locum, WSP och Incoord för att vi fått använda Era ritningar och dokument. Förutom SIS/TK 269 Bygg- och förvaltningsdokumentation har följande installationsentreprenörer fungerat som referensgrupp och varit en viktig del i arbetet med föreliggande utgåva: Bravida Caverion Imtech Arbetet med föreliggande utgåva har utförts av: Ulf Gustavsson ÅF Lars Lindberg ÅF Olle Edberg Incoord Lars Huldt Incoord Tobias Nilsson Incoord Redaktör: Ingela Hallonquist SIS Förlag SIS Förlag och SBUF har finansierat arbetet. För Arbetsgruppen Ulf Gustavsson, Projektledare 5

6 6

7 Innehåll kapitel 1 REDOVISNINGENS OMFATTNING Bestämningsgrader 12 kapitel 2 GENERELLA PRINCIPER FÖR STANDARDER OCH MÄRKNING Allmänna hänvisningar till standarder Status och märkning av dokument Status och märkning av ritningar Beteckningar Struktureringsprinciper för uppbyggnad av referensbeteckningar för 6 El- och telesystem 29 kapitel 3 VVS Generella principer för VVS-ritningar Rörsystem Ritningsgrupp 50 sammansatta ritningar för VVS Ritningsgrupp 51 VA m.m. i mark utanför hus Ritningsgrupp 52 försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium Ritningsgrupp 53 sop- och tvättsugssystem Ritningsgrupp 54 brandsläckningssystem Ritningsgrupp 55 kylsystem Ritningsgrupp 56 värmesystem Ritningsgrupp 57 luftbehandlingssystem 51 kapitel 4 ELANLÄGGNINGAR Allmänt Sammansatta Elsystem Kraft, belysnings-, Elvärme och motordriftsystem Telesystem Scheman, centralredovisning, förteckningar och registreringar System för spänningsutjämning och elektrisk separation 92 kapitel 5 TRANSPORTSYSTEM Allmänt Hissystem Rulltrappssystem och rullrampssystem Kransystem Rörpostsystem System med maskindriven port, grind, dörr m.m Diverse transportsystem. AGV-system 96 kapitel 6 STYR OCH ÖVERVAKNING Flödesschema Drift- eller funktionsbeskrivning Datasammanställning och gränsdragning Planritning 99 7

8 8

9 Inledning Bygghandlingar 90, Del 5, Redovisning av Installationer, som här föreligger i en ny utgåva, ger rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga handlingar för projekt, som till form och konstruktion ska motsvara ställda eller underförstådda funktionella och estetiska krav. Rekommendationerna avser i första hand kompletta handlingar, tillrättalagda för tillverkning och produktion på fabrik eller byggplats, oberoende av om de upprättas av projektör eller av tillverkare. Denna utgåva utgör en modernisering, bearbetning och anpassning till dagens behov och krav avseende redovisningsteknik. Bl.a. har sedan den förra utgåvan av Bygghandlingar 90 IT-användningen i byggprocessen ökat kraftigt. Handlingar skapas i dag digitalt där all information om respektive produkts eller komponents benämning, fysiska egenskaper, dess placering, geometri m.m. är samlat. Med BIM (Building Information Modelling) öppnas möjligheten att en ritning inte längre är ett pappersdokument med ett förutbestämt innehåll utan en datafil där betraktaren kan hämta just den information som han behöver för ändamålet. Alla installationer redovisas digitalt i skala 1:1 vilket innebär att alla mått på samma sätt går att hämta ur datafilen. Författaren rekommenderar ändå att huvudmått anges i filen så att dessa går att utläsa i en 2D-bild eller ritning. Delar ur Bygghandlingar 90 del 2 som berör Installationer har lyfts in i del 5 och moderniserats. Vad gäller symboler hänvisas till standarder. Den reviderade utgåvan har kompletterats med anläggningar som exempelvis rörpost och ett flertal telesystem. Rekommendationerna stämmer i huvudsak med gällande standard. Läsaren bör observera att bearbetning av standarder pågår kontinuerligt. Kontroll av standard kan göras hos SIS: Avslutningsvis vill jag citera Tage Hertzell, i hans inledning till förra utgåvan av Bygghandlingar 90: Det kan finnas anledning att påminna om att Bygghandlingar 90 enbart ska behandla sättet att redovisa ett projekt och inte gå in på området projekteringsmetodik. Gränsen mellan de båda områdena kan dock ibland i denna framställning verka överskriden beroende på att sättet att hantera ett material i vissa fall enklast förklaras genom att också redovisa materialet. Så kan t.ex. sättet att använda de olika bestämningsgraderna göras mera åskådligt genom att redovisa vilka förutsättningar som gäller och vilka krav som ska formuleras för de olika hus- och installationsdelarna. Det är min förhoppning att detta sätt att vidga svaret på frågan om vad ritningen ska innehålla är till fördel för sättet att göra ett meningsfullt projekteringsarbete, vid rätt tidpunkt och för bästa möjliga slutresultat. Stockholm i juni 2014 Ulf Gustavsson 9

10 10 Fotosida?

11 kapitel 1 REDOVISNINGENS OMFATTNING Bygghandlingar 90 behandlar generellt de ritningar och handlingar som ingår i en bygghandling, oberoende av vilken grad av konkretisering som är aktuell i det enskilda fallet med hänsyn till olika bestämningsgrader. Som stöd för en bedömning av vad VVS- och Elhandlingar bör redovisa kan till exempel Svenska Teknik och Designföretagens (STD), Installationskonsultens uppdrag, användas. Generellt gäller att samtliga viktiga delar för funktion i varje systemkonstruktion ska redovisas. Till detta kommer för konstruktionen viktiga komplement som främjar byggnadens fortbestånd och underhåll samt arbetsmiljö under såväl byggskede som förvaltningsskede. Branschregler Säker Vatteninstallation som är framtaget av branschens aktörer för att minska risken för vattenskador och vattenburna sjukdomar är exempel på ett sådant komplement. Även åtgärder för arbetsskydd i form av gångbryggor på yttertak för takplacerade fläktar utgör exempel på ett annat komplement och som redovisas enligt BAS-P (Byggarbetsmiljösamordnare Projektering). Detta innefattar bland annat ergonomiska faktorer såsom val av material, monteringsläge och arbetsmetod. Alla dessa mer detaljerade bedömningar om vad som ska redovisas ingår i projekteringsarbetet och berörs därför inte mer här. De handlingar som berörs i denna del är tekniska beskrivningar, handlingsförteckning, ritningsförteckning samt ritningar. Fokus i boken kommer dock att ligga på generella redovisningsprinciper för olika typer av ritningar och de olika ritningsgrupperna enligt Svensk Standard , huvudgrupp 5, 6, 7 och 8. Normalt redovisas all information som är nödvändig för utförandet till installationsentreprenören på de levererade handlingarna. Däremot kan det i vissa fall finnas rationaliseringsvinster med att skapa behovsanpassade handlingar för att exempelvis förenkla arbetsgången för entreprenören utan att det betyder ett större merarbete från installationskonsulterna. Detta möjliggörs eftersom ritningarna är skapade utifrån den modell som installationskonsulterna har skapat, och där det är möjligt att få fram och redovisa ritningar med utvald information. Den uppbyggda modellen kan dessutom finnas tillgänglig på byggarbetsplatsen vilket gör det möjligt för entreprenören att direkt gå in i modellen och hämta detaljerad information. Exempel på rationaliseringsvinster är: injusteringsritningar (VVS), d.v.s. handlingar med all nödvändig information för injusteringsarbetet samlad, t.ex. placering av flödesmätare, strypdon, tryckuttag m.m. samt flöden och injusteringstryck i respektive mätpunkt speciella ritningar över vissa arbetsmoment i entreprenaden, eventuellt kompletterade med beskrivande information för dessa moment, t.ex. installationer i övergolv och valfria snitt i installationstäta utrymmen entreprenadanpassade mängdförteckningar uppdelade för specifika tekniska system och sakvaror, för mindre enheter, t.ex. rum, lägenhet, våningsplan och strukturerade för att passa datoriserade kalkyl - och produktionsplaneringssystem m.m. speciella ritningar för drift och underhåll, ritningarna anpassas till aktuella behov. 11

12 1.1 Bestämningsgrader Kravformulering En byggdel eller en byggnad är vanligen resultatet av krav som formulerats i ett program som framtagits av byggherren eller förvaltaren själva alternativt tillsammans med extern kompetens i form av arkitekt, byggnadskonstruktör, El- och VVS-konsult samt brandsakkunnig. Dessa programkrav kan uttryckas i funktionskrav (i funktions- eller kvalitetstermer) eller kan i en projektering översättas till utförandekrav. Funktionskraven uttrycks i mätbara, väldefinierade tekniska och fysikaliska termer. De kan, under aktuella förutsättningar, tillfredsställas på skilda sätt och med olika resurser. Utförandekraven har tagits fram genom en detaljprojektering som tillfredsställer nämnda funktionskrav och som redovisar alla detaljer i utförandet, själva produktionsresultatet. Genom utförandekrav har man bestämt sätt för utförande och därmed också resursbehoven. Krav uttryckta i funktionstermer kan främja branschutvecklingen genom att producenter utvecklar nya lösningar på ställda krav, samtidigt som eventuella produktionserfarenheter tas tillvara Allmän kravbestämning Det som främst talar emot program uttryckt i enbart funktionskrav, allmän kravbestämning, är att estetiska krav är svåra att uttrycka i mätbara termer. Det är enklare att formulera dem i utförandekrav. Det kan därför vara nödvändigt att kombinera funktionskrav med utförandekrav för delar med estetiska krav. Samtidigt måste en kombination av de båda kravtyperna göras med stor försiktighet då kraven kan bli oförenliga Typbestämning Funktionskrav kan redan vara tillgodosedda i befintliga lösningar, antingen i form av ritningar, t.ex. Svensk Standard, eller som befintliga produkter på marknaden. De kan genom olika varianter motsvara de förutsättningar eller uppfylla de speciella krav som gäller i det enskilda fallet. Vid typbestämning anges typ, eventuellt med variant, som anses uppfylla de funktionskrav som är underförstådda eller är uttryckta i en allmän kravbestämning Detaljbestämning Även om detaljbestämning är den mest naturliga bestämningsgraden vid normala projekteringssituationer, kan allmän kravbestämning utnyttjas där entreprenörens synpunkter och erfarenheter är värdefulla. Likaså bör typbestämning tillämpas där befintliga lösningar är användbara. 12

13 1.1.5 Bestämningsgrader och upphandlingsformer När ett byggprojekt upphandlas övergår ansvaret från projektörerna till entreprenörerna att fortsätta bestämningen till utförande (produktframställning). De handlingar som framställs för att kunna handla upp en entreprenad benämns förfrågningsunderlag (eller förfrågningshandling). Beroende på entreprenadform varierar omfattningen av entreprenörernas delaktighet i och ansvar för den fortsatta kravbestämningen. Vid utförandeentreprenaden har merparten av detaljbestämningen gjorts under projekteringen, det vill säga handlingarna ska vara så detaljbestämda att de kan användas för utförande. Vid totalentreprenaden ska entreprenören både projektera och producera. Då fortsätter entreprenören detaljbestämningen så långt som det behövs för att kunna genomföra produktionen. Totalentreprenaden kan dock variera kraftigt i fråga om hur detaljbestämning redovisas i förfrågningsunderlaget. ABT 06 förutsätter att handlingarna omfattar funktionskrav. Även vid utförandeentreprenad kan förfrågningsunderlagets detaljeringsgrad variera, dock gäller det i allmänhet detaljutförande och val av arbetsmetoder. Upphandlingen kan ske som delad entreprenad eller generalentreprenad. Vid delad entreprenad kan upphandling av delentreprenader ske fortlöpande under projektets gång. En orsak till tidig upphandling kan vara att man vill korta ner den totala projekttiden och komma igång med, till exempel grundläggning, innan övriga delar är färdigprojekterade eller inköp av materiel med långa leveranstider. Delentreprenadernas förutsättningar i fråga om bestämningsgrad kan variera sinsemellan bland annat beroende på traditioner i olika branscher Tekniska beskrivningar Tekniska beskrivningar innehåller föreskrifter och krav på utförande och kvalitet på arbeten. De upprättas vanligen enligt AMA, Allmän Material och Arbetsbeskrivning. I likhet med standard blir AMA bindande i den omfattning som den åberopas. AMA är ett referensdokument som används vid upprättande av tekniska beskrivningar av anläggnings-, byggnads- och installationsarbeten och utgör ett hjälpmedel för att förenkla arbetet med att formulera krav på den färdiga produkten och dess delar. Tekniska beskrivningar i anslutning till AMA innehåller dels föreskrifter ur AMA (via referenser till valda koder och rubriker), dels föreskrifter som författaren av den tekniska beskrivningen angivit därutöver. Till hjälp för att formulera krav i den tekniska beskrivningen finns, RA, Råd och anvisningar till AMA. Det finns en RA till varje AMA-del. RA innehåller kommentarer samt råd- och anvisningstext riktad till författaren av den tekniska beskrivningen (2.011a). AB Svensk Byggtjänst är huvudman för AMA. Texterna i AMA är strukturerade enligt det branschgemensamma klassifikationssystemet BSAB 96. Hänsyn har tagits till byggsektorns krav på anpassning till nya byggtekniska lösningar, miljö- och kretsloppstänkande och förbättrad kvalitetssäkring. 13

14 14 Figur 1.1.6a. Översikt över AMA-publikationerna

15 1.1.7 Mängdbeskrivning Den tekniska beskrivningen kan kompletteras med att även innefatta en angiven mängd för sakvaror genom att föra in uppgifter om mängder för de olika produktionsresultaten Handlingsförteckning och ritningsförteckning En handlingsförteckning ska redovisa vilka dokument som ingår i leveransen av bygghandling. De vanligaste förekommande dokumenten är den tekniska beskrivningen, ritningsförteckningen, PM-texter samt förekommande bilagor. En ritningsförteckning redovisar vilka ritningar som har skapats. Här finns planritningar, sektioner, detaljer, scheman, samordningsritningar etc. redovisat. I de projekt där det anses vara möjligt kan handlingsförteckningen och ritningsförteckningen slås samman så att ritningarna redovisas direkt i handlingsförteckningen istället för på en separat ritningsförteckning Ritningar Hur ritningar skapas i CAD behandlas inte i denna del, men för att förstå varför installationsritningar redovisas som de gör finns det ändå ett behov av att beröra denna punkt. Vidare är det även viktigt att förstå de möjligheter och de begränsningar som skapas när ritningar upprättas med hjälp av dagens CAD-program. Installationsritningar för El- och VVS-system hämtas från den modell som projektörerna har skapat utifrån beställarens krav. Från modellen är det även enkelt att bestämma vilka underlag som ska finnas med, till exempel undertaksritningar från arkitekten eller speciella detaljer från konstruktören. Information som kan vara viktig att få med på arkitektens underlag är uppgifter om bjälklagsnivåer, rumsnumrering, markeringar för undertak, utrymningsvägar m.m. Redovisningen av planritningar kan även kompletteras med sektioner och detaljer efter entreprenörens önskemål för att förtydliga installationstäta utrymmen. Sektionen bör om möjligt väljas så att nivåförändringar och höjdlägen framgår i så stor utsträckning som möjligt. I delar där det måste upprättas en ohanterlig mängd sektionsritningar kan det vara lämpligt att skapa isometriska vyer ur modellen för att enklare kunna illustrera installationers placering i relation till övriga byggnadsdelar. Huvudmått för till exempel bjälklag och undertak förtydligas med plushöjder på planritningar där det ej framgår på arkitektens underlag. I sektioner kan relativa höjder användas för att beskriva exempelvis nivåskillnaden mellan undertaket och bjälklaget. Mått kan generellt hämtas direkt ur den digitala modellen, men absoluta höjder för huvudstråk ska framgå på planritningar. Exempel på installationer där lägesmåttsättning normalt framgår av andra handlingar är sanitära apparater (tvättställ, toalettstolar etc.). Måtten framgår i dessa fall av typritningar i AMA respektive arkitektens måttsatta ritningar. Sådana arkitektritningar som innehåller information för installatören biläggs installationshandlingarna. 15

16 Måttsamordningen av håltagningar, ursparingar och ingjutningsgods utförs normalt av den i projektet som har det övergripande ansvaret för byggnadens måttsättning, t.ex. arkitekten eller byggnadskonstruktören. El- och VVS-projektörerna lämnar då underlag utvisande storlek och placering i x-, y-, och z-led. Den måttansvarige kompletterar och överför uppgifterna till byggnadens måttsystem. Uppgifterna förs in på byggnadskonstruktörens handlingar. Vid projektering tas hänsyn till måttoleranser för husdelar enligt AMA. Motsvarande måttoleranser förutsätts även gälla för El- och VVS-installationer. Utrymmesbehov beräknas med hänsyn tagen till dessa tillåtna måttavvikelser för installationer, väggar, pelare och bjälklag m.m. Planer, sektioner, detaljer och scheman samordnas mellan olika fackområden såsom rör, ventilation och El, såväl gällande utrymme som funktion och beteckningar. Vid mycket komplexa installationer kan det vara lämpligt att för VVS utarbeta stamscheman som komplettering till plan- och sektionsritningarna. Schemat ska ge en överblick över antalet stammar samt dess ungefärliga lägen. Rörstammarna numreras sedan på stamschemat och på planritningarna för att man enkelt ska kunna orientera sig. För El upprättas vid komplexa installationer även nätscheman för teletekniska system och huvudledningsschema för kraftsystemet just för att öka överblicken. Planritningar redovisas i skala 1:50 men kan i vissa projektspecifika fall redovisas i skala 1:100. Skala 1:100 kan vara användbart vid ritningar med låg installationstäthet, då de ger en bättre överblick över byggnaden. Sektioner och detaljer redovisas normalt i den skala som krävs för att skapa tydliga handlingar, men förslagsvis i skala 1:50, 1:20, 1:10 eller där det erfordras 1: D och BIM (byggnadsinformationsmodell) I början på 90-talet då Bygghandlingar 90 gavs ut för första gången utfördes fortfarande en hel del av redovisningen för hand. Detta gällde såväl ritningar som andra typer av handlingar. Under en övergångsperiod har det därefter förekommit ritningar skapade både för hand och genom att använda CAD-program. Idag produceras de flesta ritningar med hjälp av CAD-program. Dessa CAD-program utvecklas kontinuerligt och hanterar både 2-dimensionella (2D) och 3-dimensionella (3D) geometrier samt byggnadsinformationsmodeller. I ökande utsträckning ger programmen också stöd för modelleringsprocessen. Den definition av en ritning som används i Bygghandlingar 90 avser det färdiga dokument så som det redovisas på papper eller på bildskärm. Del 5 behandlar alltså inte de möjligheter som finns att redovisa byggnadsverket digitalt i form av en volymmodell (3D-modell) eller den process (BIM) i vilken en byggnadsinformationsmodell skapas och hanteras. Dessa ingår dock som en naturlig del i den moderna planerings-, projekterings-, bygg- och förvaltningsprocessen och i den följande texten ges en allmän beskrivning av dessa olika typer av modeller. 16

17 Volymmodeller En digital volymmodell av ett byggnadsverk visar det geometriska utseendet. Placering, utbredning och utformning av de ingående byggnadsdelarna finns definierade i modellen. Modellen kan även innehålla information om hur materialen i de ingående byggnadsdelarna ska visas. Med de CAD-program som allmänt används idag är det möjligt att skapa digitala volymmodeller av byggnadsverk. Den arbetsmetodik som krävs och sättet att använda programmens funktioner skiljer sig dock ifrån den metodik och de arbetssätt som används för att skapa digitala 2D-modeller. Genom att arbeta i 3D får användaren en rad fördelar jämfört med 2D. Det tydligaste exemplet är möjligheten att i CAD-programmet se hur modellen ser ut i 3D, vilket förenklar förståelsen av hur byggnadsverket ser ut och därigenom underlättar skapandet av bra byggnadstekniska lösningar. Ytterligare fördelar är möjligheten att enkelt få information om areor, volymer, mängder och vikter. Det har alltid funnits ett behov att redovisa ett byggnadsverk eller delar av detta i form av olika projektioner. De vanligaste projektionerna används för att skapa planer, sektioner och snitt. I vissa fall kan redovisningen ytterligare förtydligas genom att skapa andra projektioner, exempelvis en sned parallellprojektion. En sådan kan användas för att redovisa föremål med enkel uppbyggnad men med en komplicerad utbredning, i stället för att rita flera vertikala eller horisontella sektioner eller snitt. Genom att använda moderna CAD-program har möjligheterna att skapa vyer underlättats väsentligt. Det är dessutom sällan ett merarbete att generera dessa utifrån det som skapats i 3D-modellen. Definitioner av de olika projektionsmetoder som kan användas finns i Bygghandlingar 90 Del 2. Då man manuellt skapar vyer finns möjlighet att inte helt exakt återge en geometrisk form eller den exakta placeringen av denna. Detta används för att göra redovisningen tydlig och ofta tillsammans med användning av de symboler som specificeras i denna bok. Om man i stället använder en digital 3D-modell och avsedda funktioner i tillhörande CAD-program för att skapa vyerna, utgår programmet från det som faktiskt modellerats och skapar linjer utifrån detta på exakt den plats som projektionen bestämmer. För att kunna redovisa byggnadsverket på ett tydligt sätt är det viktigt att det CAD-program som används har den funktionalitet som krävs. Exempelvis bör det vara möjligt för användaren att vid behov ställa in programmet så att en symbol används istället för att visa alla de linjer som utgör den direkta projektionen av en viss byggnadsdel. Oavsett om redovisningen av ett byggnadsverk utförs som 2D- eller 3Dvyer, framtagna manuellt eller med hjälp av funktioner i ett CAD-program, ställs samma krav på enhetlighet och tydlighet och detta beskrivs i Bygghandlingar 90, Del 5. 17

18 Byggnadsinformationsmodell En byggnadsinformationsmodell innehåller till skillnad mot en digital 3D-modell information om en mängd olika objekt. Dessa kan vara fysiska, specificerande, funktionella eller processinriktade. Informationen skapas och hanteras digitalt i en eller flera 3D-modeller och/eller i en eller flera databaser eller väl strukturerade filer. Informationen används under hela byggnadsverkets livslängd, från det tidiga stadiet då byggnadsverket planeras fram till det att byggnadsverket rivs och delar av det eventuellt återvinns. Förkortningen BIM definierar två olika men ändå intimt sammankopplade saker. Dels den process i vilken man använder informationen, vilken benämns byggnadsinformationsmodellering och dels den digitala modell som används, vilken benämns byggnadsinformationsmodell. BIM gör det möjligt för informationen i en byggnadsinformationsmodell att utväxlas mellan inblandade parter i planerings-, projekterings-, byggoch förvaltningsprocessen. Genom att strukturera och klassificera informationen kan den transporteras fram och tillbaka mellan olika skeden i processen och mellan olika aktörer på ett effektivt sätt. För att detta ska fungera ställs stora krav på att parterna i processerna kommer överens om en mängd definitioner och metoder. Dessa överenskommelser ska hantera vilken information som ska användas, vem som ska ansvara för den, hur den ska utväxlas och när den ska utväxlas. Till viss del kan informationen i en byggnadsinformationsmodell redovisas på papper, men för att processen ska bli effektiv hanteras informationen bäst som data i modellen. Detta kan exempelvis vara uppgifter om area och volym. Dessa visas sällan eller aldrig ritade på en planritning utan är istället angivna i form av informativ text. I en byggnadsinformationsmodell används särskilda objekt som definierar area och volym. Genom att strukturera informationen i dessa objekt kan den användas för olika ändamål. Exempelvis som underlag för dimensionering av luftbehandlingsanläggningen, dimensionering av bärförmågan för bjälklag eller som underlag för att bedöma omfattning av städning. De rumsliga begränsningarna för objekten area och volym är de byggnadsdelar som omgärdar dem, vanligen väggar, golv och tak. Det är hur dessa och andra byggdelar ska redovisas på ritningar och andra handlingar som bestäms av det som står i Bygghandlingar 90 Del 5. 18

19 Virtuella installationer Förutom kontrollen från planering, till produktion, till förvaltning som erhålls med BIM-projektering finns det andra mer specifika ändamål. Den största under projekteringsfasen är mängdförteckningen över de olika sakvaror som ska ingå i projektet. Om komponenterna specificeras korrekt i ett tidigt skede i projektet och om målet är att skapa korrekt utförda system finns det en stor möjlighet att erhålla en mängdförteckning över alla sakvaror som har valts in i projektet med endast ett par knapptryckningar. Det går även att göra uppskattningar om rörlängder, isolering, antal böjar med mera. Allt under förutsättningen att det tidigt i projekteringen fastställs vilka sakvaror som ska ingå samt hur dessa ska betecknas. Under produktion förväntas virtuella installationer och BIM-modeller få ännu större betydelse då en montör kommer att ha modellen tillgänglig direkt på plats i samband med montering. Med den information som finns lagrad i modellen kommer montören enkelt kunna ta fram placering, avstånd till omkringliggande installationer, installationsanvisningar samt injusteringsvärden. Montageordning för entreprenörerna i trånga passager ska skrivas in på handling. 19

20 20 Fotosida?

21 kapitel 2 GENERELLA PRINCIPER FÖR STANDARDER OCH MÄRKNING 2.1 Allmänna hänvisningar till standarder Nedan redovisas vilka standarder som ligger till grund för redovisning av installationer. Symboler Svensk Standard SS och IEC Struktureringsprinciper och referensbeteckningar SE-EN Texter SS-EN ISO :1997 och SS-EN ISO :1997 Förkortningar Svensk Standard SS Linjer SS-ISO samt SS-ISO Planritningar Funktion Relativ linjebredd Spillvattenledningar 2 Övriga rörsystem 1 Ventilationskanaler 1 Apparater 1 Befintliga ledningar och kanaler 0,5 Hänvisningslinjer 0,5 Isolering av ventilationskanaler 0,5 Beroende av redovisningsskala se BH90 Del 2 Flödesscheman Flödeslinjer 2 Apparater 1 Hänvisningslinjer 0,5 Text Beroende av redovisningsskala se BH90 Del 2 21

22 2.2 Status och märkning av dokument Enligt Svensk Standard SS :2008 kan en handling stämplas på fyra olika sätt, Preliminär handling Förfrågningsunderlag Bygghandling Relationshandling Alla dokument ges en unik beteckning som visar typ av projekt, dokument, skede och eventuell version. Om dokumenten ska lagras i en projektdatabas brukar det vara lämpligt att behålla namnet och använda databasens versionshantering. VXX_Projektid_YY_SS_Datum.doc / xls / pdf / o.s.v. (Se exempel sidan 23.) Pos 1 V = Konsultbeteckning enligt Svensk Standard, SS Pos 2 XX = BSAB-kod, 2 tecken enligt BH90 Pos 3 Projektid = Projektidentifikation typ projektbenämning alternativt projektnummer. Pos 4 YY = Dokumenttyp enligt nedan Pos 5 SS = Dokumentstatus enligt nedan Pos 6 Datum = Datum, utgår när projektservrar nyttjas med versionshantering (filnamn får inte ändras under projektet) Dokumenttyp Handlingsförteckning Ritningsförteckning Modellfilsförteckning Mängdförteckning Förstudie Programhandling Systemhandling Bilaga nr x Utredning Rapport Teknisk beskrivning Projektbudgetkalkyl Entreprenadkalkyl KFU-text PM-text HF RF FF MF FS PH SH Bx UH RA TBS PK EK KFU PM Dokumentstatus Preliminär handling Förfrågningsunderlag Bygghandling KFU nr xx PM nr xx Relationshandling PH FU BH KFUxx PMxx RH 22

23 Exempel 1: V57_KON06_TB_FU_ doc V = Konsultbeteckning 57 = BSAB kod för luft KON06 = Projektidentifikation, (Kontoret Byggnad 06) TB = Teknisk beskrivning FU = Förfrågningsunderlag = Datum Exempel 2 S80_KTH43_HF_SH_ doc S = Konsultbeteckning 80 = BSAB kod för SÖ KTH43 = Projektidentifikation, (KTH Byggnad 43) HF = Handlingsförteckning SH = Systemhandling = Datum Exempel 3 E61_Klock1_B7_BH_ doc E = Konsultbeteckning 61 = BSAB kod för kanalisation Klock1 = Projektidentifikation, (Kv Klockan 1) B7 = Bilaga nr 7 BH = Bygghandling = Datum 23

24 2.3 Status och märkning av ritningar Ritningarna ska namnges enligt Svensk Standard SS Huvudgrupperna som behandlas i denna del är följande: I VA-, VVS- kyl-, och processmediesystem ingår enligt BSAB systemets Produkttabell 2: 5 VA-, VVS, kyla 50 Sammansatta VA-, VVS- kyl-, och processmediesystem 51 VA m.m. i mark utanför hus 52 Försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium 53 Avloppssystem och pneumatiska avfallstransportsystem 54 Brandsläckningssystem 55 Kylsystem 56 Värmesystem 57 Luftbehandlingssystem l Elanläggningar ingår enligt SS Byggritningar Ritningsnumrering Tabell A.3, vilket är i överensstämmelse med BSAB- systemet, följande: 6 El- och telesystem 60 Sammansatt redovisning av El- och telesystem 61 El- och telekanalisationssystem 63 Elkraftsystem (kraft, belysning, Elvärme, motordrift m.m.) 64 Telesystem 66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 69 Övriga El- eller telesystem Och för transportsystem ingår: 7 Transportsystem m.m. 71 Hissystem 73 Rulltrappssystem och rullrampssystem 74 Kransystem 75 Rörpostsystem 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m. 78 Diverse transportsystem 8 Styr- och övervakningssystem 81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer Undergrupper som anger vilken typ av ritning som redovisas ska namnges enligt nedan: 0 Sammansatta ritningar 1 Planritningar 2 Sektioner (snitt) 3 Fasadritningar 4 Uppställningsritningar 5 Förteckningsritningar 6 Detaljritningar 7 Samordningsritningar 8 Scheman 24

25 Exempel 1: En VVS-ritning som visar sammansatta system i plan betecknas enligt följande, V där de tre sista siffrorna utgör ett löpnummer som är projektspecifikt men ofta kopplat till byggnad och våningsplan. Exempel 2: En Elritning som visar ett huvudledningsschema betecknas enligt följande, E-63BC där E anger Elprojektör, 63 kraftsystem, BC lågspänningsnät enligt koder från BSAB:s tabell över produktionsresultat, 8 schema och följt av ett löpnummer. 2.4 Beteckningar Varje rörsystem, kanalsystem och komponent tilldelas på ritningar och i beskrivningar en identitetskod, vanligen sammansatt av en bokstavsbeteckning, ett löpnummer och dimensionsangivelse. Det finns i nuläget inget standardiserat beteckningssystem varför företagsspecifika beteckningssystem förekommer. Det är väsentligt att beteckningssystemet är enkelt, lättläst och utrymmesbesparande och att det ger nödvändig information både under byggnadsskede och under förvaltningsskede. l avvaktan på ett branschgemensamt generellt beteckningssystem har i ritningsexemplen valts att tillämpa en generell redovisningsmetod. För märkning av komponenter och material som finns i modellen finns det emellertid en internationell standard. Standarden ger komponenten en identitetskod som beskriver komponentens position i byggnaden, dess funktion samt systemtillhörighet enligt SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar, Del 1: Grundläggande regler. Vad som redovisas på ritning respektive i andra handlingar avgörs från fall till fall. 25

26 2.4.1 Princip för uppbyggnad av beteckningssystem rörsystem Materialet i rörledningarna i ett mediaförande system är i de allra flesta fall detsamma i hela systemet. Det är därför möjligt att koppla materialutförandet till systembeteckningen. Om olika material eller rörtyper förekommer i samma system införs en tilläggsbeteckning efter systemnumret. Även rörledningarnas isolering är i de allra flesta fall lika för hela eller större delar av systemet. Det är därför möjligt att koppla även isoleringsutförandet till systembeteckningen. Avvikande isolering t.ex. annan serietabell för isoleringstjocklek anges som tillägg efter dimensionsangivelsen i beteckningen. Här kan även kompletterande beteckning för dolt eller synligt montage anges. Nedan visas beteckningssystemets uppbyggnad med ett generellt exempel och förklaring samt ett exempel av ett verkligt system. AB-CD-E/F-G Pos A Pos B Pos C Pos D Pos E Pos F Pos G Transporterat medium med beteckning enligt Svensk Standard. Löpande nummer för system. Materialkod som betecknar typ av ledningsmaterial. Specifik materialtyp. Om endast en materialtyp förekommer kan pos 4 döljas på ritningen. Dimension, genom anslutningsnummer eller dimensionsbeteckning, enligt Svensk Standard eller, om sådant nummer eller beteckning saknas, ytterdiameter. Godstjockleken framgår av normalt av beskrivningen. Isoleringstjocklek, när krav/behov finns. Isolertyp framgår av normalt av beskrivningen. Ytbeklädnad, när krav/behov finns. Vid behov används flera tecken för respektive position. Pos B och C samt D och E åtskiljs av ett bindestreck när de skrivs i följd. Exempel: VS2-K1-28/S4-Y1 Anm. Skrafferade tecken döljs normalt på planritningen Media: VS (Värme sekundär) System: 2 Materialtyp K (Koppar) Specifik typ 1 (SS 1890) Dimension 28 Isolertjocklek S4 (serie och tjocklek enligt AMA) Isolertyp redovisas normalt i beskrivning (enligt AMA). Vid en passage genom ett kallt utrymme ska isoleringen utföras enligt serie 4. Denna sträcka betecknas: Ytbeklädnad Y1 (Aluminiumplåt) Komponenter i rörsystem Komponenter såsom ventiler betecknas på liknande sätt med funktion, löpnummer och dimension. Vid t.ex. strypventiler med mätuttag anger man även förinställningsvärde och flöde. Vid enklare strypventiler exempelvis radiatorventiler anger man endast förinställningsvärde eftersom denna typ av ventiler normalt saknar mätuttag. 26

27 2.4.2 Princip för uppbyggnad av beteckningssystem för kanalsystem Kanaler kan betecknas enligt samma princip som rörledningar. Enhet för dimension och beteckningar för isoleringsutförande förklaras i ritningens skrivfält. Tillägg för avvikande material efter systemnumret kan förekomma i kanalbeteckningen men är inte lika vanligt som vid rörsystem. Isolering av kanaler har vanligtvis varierande utförande beroende av var i systemet kanaldelen är monterad t.ex. brandisolering. Det är därför nödvändigt att ange isoleringsutförande på varje isolerad kanaldel. Detta kan anges som tillägg efter dimensionsangivelsen i beteckningen med hjälp av en matris för isolering. Nedan visas beteckningssystemets uppbyggnad med ett generellt exempel och förklaring samt ett exempel av ett verkligt system. A-BCD-E-F Pos A Systembeteckning, döljs normalt och skrivs normal inte ut. Pos B Transporterat medium med beteckning enligt Svensk Standard. Pos C Materialkod som betecknar typ av kanalmaterial. Pos D Löpande nummer för isolerklass. Redovisas som 0 alternativt döljs för oisolerade kanaler. Pos E Dimensionsbeteckning. Diameter respektive kantmått a x b, där a anger det synliga måttet i aktuell projektion. Pos F Ytbeklädnad enligt AMA, döljs normalt och skrivs normal inte ut. Vid behov används flera tecken för respektive position. Pos B och C, E och F samt F och G åtskiljs av ett bindestreck när de skrivs i följd. Exempel Anm. Skrafferade tecken döljs normalt på planritningen LB1-T V3-Y1 System LB1 (Luftbehandlingssystem LB1) Media: T (Tilluft) Materialtyp: 1 (förzinkad stålplåt) Isolerklass 1 (Isolerad klass E15) Dimension 400 Isolering V3 Värmeisolerad 30 mm Ytbeklädnad Y1 (Plastplåt) Komponenter i kanalsystem Komponenter som t.ex. spjäll, ljuddämpare m.m. betecknas på liknande sätt med funktion, löpandenummer och dimension. Vid t.ex. strypspjäll med mätuttag ska även flöde anges VVS-komponenter m.m. anslutna till styrsystem Styr- och övervakningsdon såsom givare, ställdon, styrdon (ventiler m.m.) samt VVS-komponenter t.ex. pumpar, fläktar, brandspjäll m.m. anslutna till styrsystem förses med beteckningar som även anger systemtillhörighet. Detta innebär att beteckningar för denna grupp av komponenter innehåller uppgifter om systemtyp, systemnummer, komponenttyp och komponentnummer. Man bygger upp beteckningen enligt principen utifrån och in till komponenten. Se även Kap. 5 27

28 Exempel: VS2-P6 betecknar en pump P6 i systemet VS2. VS1-SV31 betecknar en tre-vägs styrventil med automatiskt ställdon i system VS1. TA01-GT41 betecknar en tilluftstemperaturgivare i ventilationskanal efter aggregat TA01. För att underlätta samordningsarbetet mellan olika fackområden krävs att entydiga och fasta apparatbeteckningar tillämpas genom hela projekteringen. Beteckningarna bör inte ändras under projekteringens gång eftersom risken att fel uppstår i något led då är mycket stor. l ritningens skrivfält förklaras de förkortningar som används på ritningen. 28

29 2.5 Struktureringsprinciper för uppbyggnad av referensbeteckningar för 6 El- och telesystem Den standard som ligger till grund för hur man på ett strukturerat sätt betecknar ett system (objekt) med dess tillhörande funktioner, komponenter och dess fysiska placering är SS-EN och SS-EN Utifrån denna standard så har det framtagits handböcker med förtydligande exempel bl.a. SEK HB 419. Principen för referensbeteckning utgår ifrån 4 st prefix (tecken) som sätts före avsedd kod för systemet (objektet) ifråga. = anger objektets funktion anger produkten (komponenten) tillhörande objektet + anger objektets fysiska placering # anger övriga aspekter tillhörande objektet Exempel 1: Uppbyggnad för att erhålla full spårbarhet av ett vägguttag i en byggnad: +AAAA Byggnad 1370 BB Våningsplan 11 CCCC Rum/Lokal 0123 =DDDDddd Systemtyp 63BC Koder från BSAB:s tabell över produktionsresultat för lågspänningsnät EEEee Löpnummer FFF Produkt A1N02N02 Elcentralens beteckning. A1= Lågspänningsnätets inkommande servis; N02= Utmatande enhet nr. 02 i ett fack G Funktion F Säkring/dvärgbrytare HHH Löpnummer 001 Gruppledningens nummer för matning av komponenten, ex. ett vägguttag JJ Löpnummer :01 Kan läggas till vid behov för att indexera antal där flera komponenter ansluts till samma gruppledning Den fullständiga referensbeteckningen blir då: =63BC A1N02N02F001:01 vilket är den adress/flagga som behövs för att lägga in t.ex. en larmkontaktsfunktion direkt från dvärgbrytaren upp till fastighetens styr- och övervakningssystem för att exakt spåra var felet är. Av den fullständiga referensbeteckningen så räcker det dock i allmänhet att uttagets fysiska märkning med skylt begränsas till Produkt, Funktion följt av Löpnummer, d.v.s.: A1N02N02F001:01 29

30 Exempel 2: Uppbyggnad för att erhålla full spårbarhet av ett datauttag i ett fastighetsnät tillhörande ett kommunikationssystem i en byggnad: +AAAA Byggnad 1370 BB Våningsplan 11 CCCC Rum/Lokal 0123 =DDDDddd Systemtyp 64J1 64 = koder från BSAB:s tabell över produktionsresultat för telesystem; J1 = System enligt standard SS EEEee Löpnummer FFF Produkt D001 D001= Fördelning med 3-siffrig löpnumrering enligt standard SS G Funktion S01 S01= Fält i fördelningen enligt standard SS HHH Löpnummer M03: M03:= Panel enligt standard SS JJ Löpnummer = Uttagsnummer enligt standard SS Den fullständiga referensbeteckningen blir då: =64J1 D001S01M03:01.1 vilket är den adress/flagga som behövs för att göra uttaget funktionellt inom nätverket. Av den fullständiga referensbeteckningen så räcker det dock i allmänhet att uttagets fysiska märkning med skylt begränsas till Produkt, Funktion följt av Löpnummer, d.v.s.: D001S01M03:01.1 Anmärkning Ovanstående exempel bör användas för att få strukturerade referensbeteckningar på samtliga tekniska installationer vid nybyggnation och total renovering av större fastigheter. Vid om- och tillbyggnationer i befintliga fastigheter så ska alltid befintliga referenssystem och märkning följas. Byggherrar och/eller förvaltare av fastigheter kan ha egna upprättade system för referensbeteckningar som då ska följas av respektive projektör. 30

31 kapitel 3 VVS 3.1 Generella principer för VVS-ritningar Planritningar används för att redovisa systemets utbredning och hämtas från modellen med arkitektens ritningar som underlag. Normalt redovisas installationerna efter BSAB:s ritningsgrupper för att underlätta för entreprenören och göra ritningarna tydligare. Planritningen redovisar placering av komponenterna som ingår i systemet. För exempelvis ritningsgrupp 57, luftbehandling, ska placering av kanaler framgå, men även don, spjäll, fläktar, luftvärmare, ljuddämpare och rensluckor etc. Exempel på information som bör redovisas på en planritning för ritningsgrupp 50 är rörstråk, ventiler, brunnar, tvättställ, fläktluftkylare etc. Förutom placering är det även viktigt att redovisa information om komponenterna, såsom flödespilar, luftmängder, injusteringsvärden samt beteckningar enligt beteckningssystemet i Kapitel 2. Höjdsättning ska ske med absoluta höjder och redovisas på huvudstråk för rör och kanaler. Annan information som är viktig, även om den i normala fall förekommer på underlag från andra medkonsulter, är bjälklagshöjder, markeringar för undertak och övergolv, rumsnummer, ramper och brandcellsgränser. Sektionsritningar används där det förekommer mycket installationer och där det inte är självklart hur installationerna ska placeras. Eftersom sektionsritningarna utgör ett komplement till planritningarna är det viktigt att få med alla delar som kan påverka installationernas placering, såsom väggar, pelare och undertak. Övriga installationer som ej framgår av planritningen ska också finnas med. Om planritningen visar ritningsgrupp 57, ventilation, ska sektionsritningen även innehålla rör- och Elinstallationerna för att entreprenören ska kunna ta hänsyn till dessa. Det kan även vara lämpligt att redovisa information som inte framgår på planritningen, exempelvis utbredningen av korsningszonen i en korridor eller avstick från ett huvudstråk. I sektionen är det inte nödvändigt att redovisa installationerna med beteckningar i lika avancerad utsträckning som på planritningen. Plushöjder för undertak ska redovisas. Övriga mått för exempelvis korsningszonen, placering av radiator eller andra komponenter sätts ut om det är nödvändigt för att installationerna ska uppfylla sina funktioner. Exempel på sektioner redovisas senare under ritningsgrupp 50 och 57. Detaljritningar tas fram när det är nödvändigt att redovisa delar av installationer som kräver större skala än den som använts vid planer och sektioner. Detaljer redovisas ofta i skala 1:5, 1:10 eller 1:20. Valet av skala avgörs av objektets art och krav på detaljeringsgrad. Samordningsritningar användes främst till att samordna installationer. Nu genomförs samordningen normalt sett redan under projekteringsfasen under så kallade samordningsmöten. 31

32 32 Ritningar som är skapade för att visa installationer i 3D är användbara för att visa hur installationer ska vara placerade i förhållande till andra byggelement vid komplicerade områden där det inte räcker med sektions- och detaljritningar. Normalt upprättas de utan skala och saknar information om höjder och detaljerad information om systemen. Om ritningarna ska redovisas som bygghandling eller som informationsritning specificeras inom projektet och måste bedömas från fall till fall.

33 3.2 Rörsystem Inom rörsystem redovisas huvudgrupper enligt BSAB 96, 50 till Flödesscheman Normalt kan flera skilda mediasystem såsom tappvattensystem, köldbärarsystem och värmesystem redovisas på ett gemensamt flödesschema. Vid stora och komplicerade system är det däremot lämpligt att redovisa de olika mediasystemen på separata flödesscheman. Flödesscheman ska strikt redovisa mediaflödet respektive kopplingsordningen mellan förekommande apparater (värmeväxlare, pumpar, kylmaskiner m.m.), ventiler, övrig armatur och styrutrustning i kretsen. Den inbördes kopplingsordningen ska överensstämma med redovisningen på planritningar och sektionsritningar. Schemat utformas så att det blir överskådligt och att kopplingsprincipen för systemet klart framgår. Det är lämpligt att utforma schemat med samma disposition som driftkort enlig styr och övervakning (S8). Detaljutformningar och måttuppgifter redovisas normalt inte på flödesscheman. Apparater redovisas med symbol enligt Svensk Standard. Om standardsymbol saknas redovisas apparater med förenklad ytterkontur. Vid schema ritning används uteslutande heldragna linjer. Linjetjocklekar väljs så att schemat blir tydligt se Kapitel 2. Varje apparat tilldelas en beteckning som utgör hänvisning till den tekniska beskrivning där apparaten specificeras. Beteckningen för en apparat sammansätts av en förkortning av apparatbenämningen enligt Svensk Standard och ett löpande projektspecifikt nummer. Det är av stor vikt att beteckningarna samordnas mellan rör-, ventilations-, El- och styrinstallationerna inom projektet. Enskilda slutapparater av typ radiatorer och kylbafflar i stora och vitt förgrenade system redovisas inte i detalj eftersom detta försämrar flödesschemats läsbarhet. Dessa delar av systemen kan i stället återges gruppvis med en gemensam symbol. Tekniska data t.ex. effekter och flöden kan redovisas i tabellform eller i anslutning till varje apparat. Rörledningar redovisas med en heldragen linje som sammanbinder apparater, ventiler och övrig utrustning. Varje mediasystem tilldelas en beteckning t.ex. VS1 med information om media och systemnummer. Flödesriktningen redovisas med flödespilar. Avstängningsventiler, injusteringsventiler, smutsfilter, säkerhetsventiler, backventiler, termometrar och tryckmätare etc. redovisas med symbol enligt Svensk Standard och beteckning för att göra flödesschemat tydligt. Av praktiska skäl redovisas endast huvudkomponenter, som t.ex. pannor, värmeväxlare, pumpar och styrventiler komplett med dimensioner och dimensionerande förutsättningar på flödesscheman. Givare och motoriserade styrventiler ska redovisas med rätt placering i förhållande till övriga apparater och ventiler och förses med beteckningar. 33

34 34

35 3.3 Ritningsgrupp 50 sammansatta ritningar för VVS Med sammansatta ritningar för VA-, VVS-, kyl-, och processmediesystem avses sammanställningsritningar som innehåller flera olika delsystem såsom försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium (52), avloppssystem och pneumatiska avfallstransportsystem (53) kylsystem (55) och värmesystem (56) enligt BSAB systemet. Delsystem som ingår i samma entreprenad kan redovisas på samma ritning om systemens komplexitet inte medför att handlingen blir svårtolkad. Installationerna redovisas vanligen på planritningar (vånings- och situationsplaner), sektioner och flödesscheman. För att erhålla tillräcklig tydlighet utarbetas vid behov delplaner och sektioner som visar installationer i t.ex. badrum, kök, undercentraler, pumpgropar, sprinklercentraler m.m. Det är ofta lämpligt att utarbeta stamscheman som komplettering till plan- och sektionsritningar. Nedan behandlas hur rörledningar och andra komponenter m.m. redovisas på ritningar för ledningar i hus. System som används i illustrationerna beskrivs under sina respektive ritningsgrupper. Rörledningar redovisas i plan med en enkellinje (centrumlinje) enligt Svensk Standard. l sektioner redovisas normalt rörledningar med det färdigisolerade rörets ytterdiameter, oberoende av skala. Rörledningarnas läge i plan redovisas på planritning och höjdläge markeras på huvudstråk. Nivåförändringar redovisas med en cirkel (ledningens tvärsnitt) vars diameter motsvarar verklig dimension, utan isolering, se figur 3.3a. Vid klena dimensioner och liten skala redovisas cirkeln större än rörets verkliga byggmått av redovisningstekniska skäl se. Figur 3.3a 35

36 En bred linjemarkering över respektive under dimensionsangivelsen markerar att en vertikal rörledning inte fortsätter genom överliggande respektive underliggande bjälklag enligt figur 3.3b. Figur 3.3b Rörledningarnas lägen på ritningarna redovisas med hänsyn till rörens verkliga byggmått inklusive isolering, böjradier och monteringsutrymme. Korsande rörledningar redovisas så att rörens relativa höjdläge klart framgår på planritningen. Ett rör som korsar under ett annat rör markeras med en linje som avbryts vid korsningen, se figur 3.3c. Figur 3.3c 36

37 Beteckningar sätts ut i sådan omfattning att dimension och utförande framgår för varje rörsträcka. Inkoppling och anslutning av nya ledningar redovisas med en textflagga, antingen INK eller ANSL. INK betyder inkoppling och refererar till inskärning i befintlig ledning för anslutning av ny ledning. ANSL betyder anslutning och refererar till anslutning av ny ledning till befintlig avstickare, se figur 3.3d. Figur 3.3d Spillvatten- och dagvattensystems höjdlägen anges med nivåer för vattengång. Nivåer anges vid ändpunkter, brytpunkter, nivåändringar, korsande ledningar, anslutning till ledning i entreprenadgräns och vid gränssnitt mot andra. Lutning och fallriktning för en rörledning anges i första hand med nivåer för olika punkter på ledningssträckan. Alternativt anges lutningen med en pil i fallriktningen och lutningsgraden i promille. Lutningsmarkering utan angivelse av lutningsgraden kan användas för att markera strömningsriktningen i en självfallsledning. Avloppsanslutningar i bottenplatta markeras med dimensionsangivelse vid sanitär apparat eller vertikal stam. Alternativt kan avloppsanslutningarnas dimension anges i tabellform på ritningen. Brunnar redovisas med symbol enligt Svensk Standard. Symbolens storlek anpassas efter den enskilda brunnens diameter. Vid varje brunn anges beteckning. Exempelvis betecknar B31S-75 en brunn (B enligt Svensk Standard) där siffran 31S är en projektspecifik typkod och 75 anger anslutningsdimension i mm se figur 3.3e. Nivå för sil anges i klartext i anslutning till brunnens ritningsbeteckning. Figur 3.3e Ventiler redovisas med symbol och beteckning. Symbolens storlek anpassas efter dimensionen. Ventiler av klen dimension redovisas större än verklig bygglängd för att symbolen ska vara tydlig. l vissa fall är det även nödvändigt att redovisa utbredning i sidled för manöverdon eller motsvarande. Varje ventil ges en beteckning som anger funktion, typkod och dimension enligt Kapitel 2. Förinställningsvärden för radiatorventiler anges med ventilkoefficient (kvvärde) i anslutning till ventilbeteckningen. Förinställnings värdet redo visas efter dimensionsangivelsen i ventilbeteckningen skilt med ett snedstreck enligt exempel RV61-10/2,4. 37

38 Om ventilbeteckningen utelämnas i en radiatorbeteckning ska förinställningsvärdet anges efter radiatorbeteckningen, se 3.3g. Exempel: TP2-400/0,4-0,10 l/s För injusteringsventiler i huvudledningar, stamledningar och vid apparater ska kv-värde eller både kv-värde och flöde anges på ritning. Flöde bör alltid anges vid ventiler med mätuttag. Måttsättning sker normalt inte på planritningar utöver höjdsättning på huvudstråk. Apparater redovisas med beteckning och i så stor utsträckning som möjligt med en verklighetstrogen symbol, ofta hämtad från produktdatabaser från leverantören. Placering och verklig utbredning i projektionsplanet ska framgå. Om verklighetstrogna symboler saknas ska i första hand standardsymboler enligt Svensk Standard användas, i annat fall redovisas apparater med förenklad ytterkontur, se figur 3.3f. Figur 3.3f Vid placeringen av en apparat beaktas läge för anslutningar och erforderligt utrymme för montage och service. Nivå visas med nivåangivelse till över eller underkant på apparaten eller med hjälp av sektion. Varje apparat tilldelas en beteckning som utgör hänvisning till den tekniska beskrivning där apparaten specificeras. De kompletta beteckningarna med löpande nummer är projektspecifika. Exempelvis kan ett kylelement betecknas LK där LK betyder luftkylare enligt Svensk Standard, siffran 1 är ett löpande nummer som är specifikt för projektet och siffrorna 3000 anger i detta exempel kylelementets längd (3000 mm). 38

39 Radiatorer betecknas normalt enligt radiatorfabrikanternas produktbenämningar. Som exempel anger MC en radiator av typ MC, 2 betyder att radiatorn är dubbel och 0 att den saknar konvektionsplåtar. Siffrorna 516 betecknar radiatorns höjd 500 mm och längd 1600 mm, se 3.2g Figur 3.3g. l ritningens skrivfält förklaras de beteckningar som finns angivna på ritningen. l skrivfältet anges även vilken enhet som använts för injusteringsvärden och flöden. Här görs även hänvisningar till exempelvis samordningsritningar och undertaksritningar. 39

40 RFP VILRUM RFP ADM RFP BEH RFP B DATA RFP A KORRIDOR RFP C DATA RFP BEH RFP RÖR 0257 KORRIDOR RFP A KORRIDOR RFP TEKNIK 0277 KONFERENS RFP ADM RFP BEH RFP SCHAKT ADM ADM BEH BEH BEH RFP 083 RFP 014 RFP 014 RFP 014 RFP SCHAKT 0285B 0286 DATA HISS A 0285 WC/STÄD KORRIDOR TRAPPHUS 0280 RFP 092 RFP 111 RFP 129 ADM 0279 RFP 082 FRD RFP ADM +23, RFP KORRIDOR STÅFIKA RFP RFP 069 WC RFP C DATA RFP BEH BEH BEH BEH SCHAKT RFP 010 RFP 010 RFP 010 RFP A ADM RFP B ADM RFP 082 J K L I 40

41 41

42 42

43 3.4 Ritningsgrupp 51 VA m.m. i mark utanför hus Redovisningen av VA i mark kan ske på en situationsplan, normalt i skala 1:200, eller 1:400. Ritningarna redovisar ledningarnas planläge, nivåer, ledningstyp, material och dimension samt brunnar, förankringar och markisolering m.m. Det kan i vissa fall även vara nödvändigt att göra en s.k. profilritning där rörledningens läge i förhållande till markens profil redovisas. Byggnadernas lägen och husnummer anges samt nivåer på färdig mark. Ledningars nivåer (plushöjder) i mark anges med två decimaler. Nivåer anges alltid vid ledningars ändpunkter, vid anslutning till brunnar, vid anslutning till ledning i entreprenadgräns och vid övergång till andra ritningar. Nivå för rörledningar, utom självfallsledningar, anges till centrum linjen. Självfallsledningars nivå anges ofta som vattengång (VG) som definitionsmässigt är läget för den lägst belägna delen av en rörlednings inre mantelyta. Lutningen hos en rörledning markeras enligt Svensk Standard med en pil som anger fallriktningen samt med lutningsgraden angiven i promille. Lutningsmarkering utan angivelse av lutningsgraden kan användas för att markera strömningsriktningen i en självfallsledning. För fler exempel och redovisningssätt se Bygghandlingar 90 Del 7, Redovisning av Anläggning. 43

44 44 Ritning som ska in här kommer.

45 3.5 Ritningsgrupp 52 försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium 52B 52D 52F 52G 52H Tappvattensystem Processvattensystem Tryckluftssystem Vakuumsystem Gassystem Gas- och tryckluftinstallationer redovisas på planritningar, sektionsritningar och flödesscheman. Enkla tryckluftinstallationer (arbetsluft) redovisas på samma planritningar som övriga rörinstallationer. Installationer för medicinska gaser redovisas på separata ritningar. Vid omfattande gasinstallationer, t.ex. i sjukhus med gas- och tryckluftinstallationer i centraler och gastubuppställningar är det lämpligt att upprätta särskilda delplaner och sektioner. Gassystemens funktion och styrning specificeras därvid separat på flödesscheman för olika gassystem. Ritningar över gas- och tryckluftinstallationer i byggnader redovisar planlägen, nivåer, ledningstyp, material, dimensioner, isolering, ventiler, avluftningar och avtappningar, fixpunkter, styrningar, stöd etc. Vid komplexa och omfattande installationer i flera våningar kan det ofta vara lämpligt att även upprätta stamscheman eller snitt genom varje rörschakt. Redovisning på plan- och sektionsritningar av gas- och tryckluftledningar i byggnader utförs redovisningstekniskt i princip lika avsnitt

46 3.6 Ritningsgrupp 53 sop- och tvättsugssystem 53B Avloppsvattensystem Spillvatten och dagvatten 53C Sop- och dammsugningssystem 53D Sugsystem för industriella processer Pneumatiska avfallstransportsystem redovisas på planritningar, sektionsritningar och flödesscheman. Vid omfattande installationer, t ex i sjukhus är det lämpligt att upprätta särskilda delplaner och sektioner. Systemens funktion och styrning specificeras därvid separat på flödesscheman för tvätt- respektive sopsugningssystem. Ritningar över tvätt- respektive sopsugningsinstallationer i byggnader redovisar planlägen, nivåer, ledningstyp, material, dimensioner, isolering, ventiler, avluftningar och avtappningar, fixpunkter, styrningar, stöd etc. Vid komplexa och omfattande installationer i flera våningar kan det ofta vara lämpligt att även upprätta stamscheman eller sektioner genom varje plan. Redovisning på plan- och sektionsritningar av tvätt- respektive sopsugningsledningar i byggnader utförs redovisningstekniskt i princip lika avsnitt

47 3.7 Ritningsgrupp 54 brandsläckningssystem Vattensprinkleranläggningar redovisas på separata planritningar med flödesschema respektive larmschema. På samordningsritningar redovisas sprinklerinstallationer tillsammans med alla övriga rörinstallationer. Planritningarna redovisar rörledningar (servisledning och fördelningsledningar) med dimensioner, nivåer och höjdförändringar. Sprinklerhuvudens placering och typ anges. Sprinklercentral med avstängningsventiler, backventiler m.m. redovisas i plan och sektion. Pumpar och bassänger redovisas på planritning och i sektion. Konstruktionen utförs enligt gällande regler för utförande av sprinklerinstallationer RUS (FSAB Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag). Vattensprinkleranläggningar redovisas i princip lika övriga rörledningar enligt avsnitt

48 3.8 Ritningsgrupp 55 kylsystem Kyl- och värmepumpinstallationer redovisas på planritningar och på flödesscheman. Vid mer komplicerade installationer upprättas delplaner och delsektioner som visar installationerna i större skala för t.ex. kylmaskinrum samt kyloch frysrum. Klimatanläggningar av mindre storlek och komplexitet kan normalt redovisas på samma ritningar som sammansatta VVS- och kylsystem. Större kyl- och värmepumpanläggningar redovisas på separata ritningar. Mediaflöden mellan olika komponenter och objekt samt i vissa fall funktionssambanden mellan olika styrkomponenter i tillhörande styrkrets visas med flödesschema. Ritningar över kyl- och värmepumpssystemen redovisar planlägen, nivåer, ledningstyp, material, dimensioner, isolering, ventiler, avluftningar och avtappningar, expansionsupptagningselement, fixpunkter, styrningar, stöd, vibrationsisolatorer, givare etc. Redovisning på plan- och sektionsritningar av kyl- och värmepumpssystemets rörledningar och övriga komponenter utförs i princip lika övriga sammansatta VVS- och kylsystem enligt avsnitt 3.3. Vid mycket komplexa installationer är det lämpligt att utarbeta ett stamschema som komplettering till plan och sektionsritningar. 48

49 3.9 Ritningsgrupp 56 värmesystem Värmesystem med värmecentraler, kulvertledningar, undercentraler, rörledningar och platsutrustning för värmeanläggningar redovisas på situationsplaner, planritningar och sektionsritningar. Delplaner och sektioner som visar centraler, ledningslägen och aggregat mera detaljerat med måttsättning utarbetas i erforderlig omfattning. För att klargöra utformningen av värmesystemet, dvs. kopplingsordningen samt funktionssambanden mellan de olika komponenterna, utarbetas ett huvudflödesschema över värmeanläggningen. Det kan sedan även kompletteras med flödesscheman över speciella delar av systemet, t.ex. oljedistribution och undercentral. Vid komplexa installationer är det lämpligt att utarbeta ett stamschema som komplettering till plan och sektionsritningarna. Ritningar över värmesystem i byggnader redovisar planlägen, nivåer, ledningstyper, material, dimensioner, isolering, ventiler, avluftningar och avtappningar, expansionsupptagande element, fixpunkter, styrningar, stöd, upplagsavstånd etc. Förinställningsvärden anges för radiatorventiler, stam strypventiler och andra strypdon. Värmeledningssystemen redovisas vanligtvis tillsammans med övriga rörsystem i en byggnad i enlighet med ritningsexemplen under avsnitt 3.3. Redovisning av kulvert i mark sker normalt på en situationsplan i skala 1:200, eller 1:400 beroende av tillgängligt kartunderlag och systemens komplexitet. Rörledningar i mark redovisas i enkla fall med samma redovisningsteknik som för installationer inom byggnad med en enkel streckad linje enligt Svensk Standard för dolt förlagd rörledning. Vid omfattande system redovisas kulvertar med heldragen linje som symboliskt visar ledningarna i öppen ledningsgrav. Varje rörsträcka förses med en beteckning som ger information om medium, material och dimension. En värmekulvert kan t.ex. betecknas VP1- S1-160 där siffran 1 utgör ett löpande systemnummer, siffran S1 anger material och siffran 160 anger anslutningsdimension på medierör. Kulverttyp och isoleringsklass etc. anges i den tekniska beskrivningen för projektet, alternativt som en tilläggsbeteckning. Dimensionsförändringar markeras med beteckningar och dimension på båda sidor om dimensionsförändringen. Förläggningsdjup anges med nivåangivelse till rörkulvertens centrumlinje. Nivåer redovisas vid anslutning till brunnar, vid anslutning till ledning i entreprenadgräns och vid hänvisning till andra ritningar. Korsande rörledningar redovisas så att rörens relativa höjdläge klart framgår. Ett rör som korsar under ett annat rör redovisas med linje som avbryts vid korsningen. Det rör som korsar över redovisas med en heldragen linje vid korsningspunkten. Betongkulvert redovisas på planritning med ytterkontur och de rör som ingår i kulverten redovisas endast med rörbeteckningar. Planritningen kompletteras med erforderliga sektioner vilka anger rörens placering i kulverten. 49

50 Ventiler redovisas med symbol enligt Svensk Standard. Vid markförlagda ventiler anges en nivå för ventil och en nivå för överkant betäckning anpassad till färdig mark. Läge för grundmurgenomföringar anges på sektionsritning med nivå och med mått från sekundärlinje eller från byggnadsdel måttsatt från närmaste sekundärlinje. 50

51 3.10 Ritningsgrupp 57 luftbehandlingssystem Luftbehandlingssystem redovisas på flödesscheman, plan- och sektionsritningar. För att erhålla tillräcklig tydlighet, ska vid behov delplaner och sektioner upprättas som bl.a. visar fläktrum och kanalstråkens sida- och höjdläge samt donanslutningar. För att klargöra utformningen av ett luftbehandlingssystem samt funktionssambanden och kopplingsordningen mellan komponenterna utarbetas flödesscheman. Nedan behandlas hur kanaler, komponenter m.m. redovisas på ritningar för luftbehandlingssystem. 51

52 Flödesschema luftbehandling Flödesscheman redovisar kopplingsordningen mellan apparater, spjäll, ljuddämpare don m.m. i de olika systemen så att det blir överskådligt och att principen för systemet klart framgår. Den inbördes placeringen av komponenterna ska överensstämma med redovisningen på plan- och sektionsritningar. Apparater redovisas med symbol enligt Svensk Standard. Om standardsymbol saknas redovisas apparat med förenklad ytterkontur. Vid schemaritning används uteslutande heldragna linjer. Varje apparat tilldelas en beteckning som utgör hänvisning till den tekniska beskrivning där apparaten specificeras. Kanaler redovisas på flödesschema med en enkellinje. Varje kanalsystem tilldelas en beteckning med information om media och systemtillhörighet. Exempelvis betecknas en tilluftskanal i luftbehandlingssystem nummer 3 med LB3-T. Systemtillhörigheten skriv normalt inte ut på schemat. Flödesriktning redovisas med flödespilar. Kanalsystemen redovisas normalt inte i detalj på flödesschemat för varje enskild lokal, eftersom detta skulle försämra läsbarheten utan att tillföra någon väsentlig information. Istället kan grupper av likartade rum redovisas med en gemensam symbol. För lokaler med speciella funktionskrav t.ex. sammanträdesrum, där ventilationssystemet har forceringsfunktion med motoriserade spjäll redovisas lämpligen hela kanalsystemet fram till lokalen. Brandcellsindelningen i en byggnad påverkar kanalsystemens utformning både avseende apparater som t.ex. brandspjäll samt kanalsystemets utformning. Brandspjäll ska redovisas. lnjusteringsspjäll, ljuddämpare, don, termometrar m.m. redovisas normalt endast med symbol enligt Svensk standard utan beteckning för att göra flödesschemat tydligt. Slutapparater som don och spjäll m.m. redovisas endast gruppvis för de olika lokaltyper som betjänas. Givare och motoriserade spjäll redovisas rätt placerade i förhållande till övriga apparater och funktionsdelar och förses med beteckningar. Exempelvis betecknas en temperaturgivare (GT enligt Svensk Standard) med TA03-GT2 där siffran 2 avser begränsningsgivare för tilluftsaggregat TA03. 52

53 53

54 Normalt redovisas luftbehandlingssystem på planritningar i skala 1:50. Planritningen redovisar placering av kanaler, don, spjäll, fläktar, luftvärmare, ljuddämpare, rensluckor etc. samt flödespilar, rumsnummer, bjälklagets nivå, ramper, markeringar för undertak och övergolv samt markeringar för brandcellsgränser. Vid injusteringsspjäll anges flöden och placering av referensdon i de fall injustering ska ske med den idag mest använda s.k. proportionella metoden. I de fall injustering ska ske enligt förinställningsmetoden anges förinställningsvärden och flöden vid spjäll. I installationstäta områden såsom fläktrum och schakt är det lämpligt att dela upp redovisningen på skilda delplaner och sektionsritningar. Detta ger bl.a. bättre utrymme för placering av beteckningar samt förbättrar läsbarheten Kanaler Linjekaraktärer väljs utifrån kanalernas placering relativt snittplanet enligt Svensk Standard. Cirkulära kanaler redovisas med konturlinjer och centrumlinje medan rektangulära kanaler endast redovisas med konturlinjer. Isolerade kanaler redovisas inklusive isolering se 3.10a. Figur 3.10a På ritningar förses kanaler med en projektspecifik beteckning som ger information om medium, systemtillhörighet och dimension samt i förekommande fall isolering. Exempelvis kan en tilluftskanal (T enligt Svensk Standard) betecknas med LB3-T där 3 är systemtillhörighet, T1 är media och kanalmaterial, sifferuppgiften 250 anger kanaldimensionen angiven i mm, 3 är isolerutförandekod (t ex brandklass A 60, motsvarar 100 mm nätmatta på cirkulär kanal) och 2 är isolermaterialkod (t ex utvändig brandisolering med nätmatta av mineralull med ytbeklädnad av aluminiumfolie). Systemtillhörigheten, LB3- skrivs normalt bara ut vid schakt och i fläktrum. Se även Kapitel 2. Nivåförändringar redovisas med kanaltvärsnitt vars mått ska visa verkligt byggmått för kanalen. Vertikala kanalsträckningar förses med begränsningsmarkering vid kanalbeteckningen. En vertikal kanal med en bred begränsningslinje t ex under dimensionsangivelsen i kanalbeteckningen markerar att kanalen stannar i detta plan. Se figur 3.10b 54

55 Figur 3.10b Kanaler ritas med verkligt centrumavstånd med hänsyn till byggmått inklusive isolering, böjradier och montageutrymmen, se figur 3.10c Figur 3.10c Korsande kanaler redovisas med entydig linjedragning så att kanalernas relativa höjdläge klart framgår av planritningen. En kanal som korsar under en annan redovisas med streckade linjer vid korsningen. Linjerna som representerar de korsande kanalerna ska ritas med avbrott, se figur 3.10d. Figur 3.10d Dimensionsförändringar hos kanaler markeras med beteckningar och dimensionsangivelser på båda sidor om dimensionsförändringen. 55

56 Beteckningar sätts ut i sådan omfattning att dimension och utförande av varje sträcka framgår. lnjusteringsspjäll, avstängningsspjäll, ljuddämpare, rensluckor, fasta mätuttag och don redovisas med symbol enligt Svensk Standard eller avbildas med utbredning motsvarande verkligt mått. Varje komponent ska tilldelas en beteckning som utgör en hänvisning till den tekniska beskrivningen. Exempelvis betecknas ett spjäll (SP enligt Svensk Standard) med SP3-100 där 3 är typkod som är projektspecifik. 100 anger dimensionen, i detta fall diameter i mm. Se även Kapitel 2. De luftflöden som distribueras av luftbehandlingssystemet anges på planritningen för varje lokal med sifferbeteckning för tilluftsflöde/frånluftsflöde t ex 55/55. Luftflöden specificeras ofta med enheten l/s. Den enhet som används ska anges i ritningens skrivfält. Forceringsflöde sätts inom parentes. Exempel: 55/55 (120/120) Vid VAV-system anges min- och max flöde i varje rum. Exempel: / Höjdlägen redovisas med absoluta höjder på planritningar medan exakta mått återfinns i den digitala modellen som utgör underlag för bygghandlingarna. Från planritningarna görs hänvisningar till andra ritningar såsom sektionsritningar, schaktritningar, delplaner, ritningar över typrum, detaljer och typritningar. I ritningens skrivfält förklaras de beteckningar som finns angivna på ritningen och enhet för luftflöden. Det är även lämpligt att lägga in generella föreskrifter och hänvisningar i skrivfältet. 56

57 57

58 58

TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR MÄRKNING AV: VVS OCH STYRSYSTEM

TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR MÄRKNING AV: VVS OCH STYRSYSTEM TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR MÄRKNING AV: VVS OCH STYRSYSTEM Märkbilaga VVS Anvisningar gäller för märkning av VVS, STYR och EL i STYR Märkningen innebär att varje komponent betecknas i ett trädsystem. Exempel

Läs mer

www.caddirekt.se 2013-03-01

www.caddirekt.se 2013-03-01 MANUAL www.caddirekt.se 2013-03-01 CADdirekt VVS CADdirekt VVS är inte NY! CADdirekt VVS hette tidigare AutoVVS för AutoCAD. CADdirekt VVS har behållit samma grundutseende och arbetsflöde, programkoden

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Beskrivning avseende VVS & KYL

Beskrivning avseende VVS & KYL Beskrivning avseende VVS & KYL MALMÖ STADSTADSFASTIGHETER 2(7) Innehållsföreteckning: Allmänt... 3 5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM... 4 56 VÄRMESYSTEM... 4 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM... 4 8 STYR-

Läs mer

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson

Läs mer

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Bygg- och förvaltningsprocesserna Bygg- och förvaltningsprocesserna Informationsleveranser i bygg och förvaltning Exempel Regionservice Verksamhetsstöd Regionservice ska vara en självklar partner i allt arbete som rör förvaltning av våra

Läs mer

CAD-ANVISNINGAR Gävle 2009-06-01. Gavlefastigheter:s CAD-Anvisningar 2009-06-01

CAD-ANVISNINGAR Gävle 2009-06-01. Gavlefastigheter:s CAD-Anvisningar 2009-06-01 CAD-ANVISNINGAR Gävle 2009-06-01 2(13) 1.0 Bakgrund Syfte Dessa anvisningar skall styra upp vilken struktur cadprojekteringen och ritningsutformning skall ha under projekteringsfasen samt när de lämnas

Läs mer

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova Bygghandlingar 90 Lager och koder Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova Koder och lager - Historik Lagernamn inom Mark POINT M-311, M-442, M-230 Position 1= POINT-applikation. M =

Läs mer

BILAGA 3 Leveransplan

BILAGA 3 Leveransplan BILAGA 3 Leveransplan Bilaga till CAD-kravspecifikation med förvaltningsinformation Version 1.0 Senast reviderad 2007-10-01 Ett samarbete mellan: Bilaga 3 Leveransplan 2 (10) Innehållsförteckning 1 Leveransplan...3

Läs mer

NYA STANDARDER FÖR SYFTE

NYA STANDARDER FÖR SYFTE ID: 12640 NYA STANDARDER FÖR SYFTE OCH STATUS Slutrapport Klas Eckerberg, Projektengagemang 2014-04-29 Förord Utvecklingsprojektet Nya standarder för syfte och status beviljades anslag av SBUF 2012-04-06.

Läs mer

Riktlinjer filbenämningar ritningar

Riktlinjer filbenämningar ritningar Riktlinjer filbenämningar ritningar Skapad: 2014-01-31 Senast ändrad: R 4.4 Saija Thacker Donald Sjölund Karin Sjöndin 2014-01-31 2014-01-31 2(9) Förord Denna riktlinje ska användas vid namngivning av

Läs mer

UPPDRAGSSPECIFIKATION

UPPDRAGSSPECIFIKATION UPPDRAGSSPECIFIKATION BYGGKONSULTENS UPPDRAG 1. PROGRAMSKEDE Ingår inte i uppdraget. Program har utarbetats av beställaren. 2. FÖRSLAGSHANDLINGAR Förslagshandlingar utgör en översiktlig redovisning av

Läs mer

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad:

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad: ICT Upphandlingsinstruktion Upphandlingsinstruktion Version: 080903 Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (10) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT VÄRMEVÄXLARE, KONDENSORER OCH FÖRÅNGARE. Specifikationsmatris RA PJE/1.

APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT VÄRMEVÄXLARE, KONDENSORER OCH FÖRÅNGARE. Specifikationsmatris RA PJE/1. P PJ PJE PS APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT VÄRMEVÄXLARE, KONDENSORER OCH FÖRÅNGARE TAPPVATTENVÄRMARE Röranslutningar i vattenvärmare ska vid leverans vara försedda med skyddsförslutning

Läs mer

Kvalitetsplanering 8.1

Kvalitetsplanering 8.1 8.1 - Planering av kvalité, miljö och arbetsmiljö Mål: Att identifiera kvalitémiljö-, och arbetsmiljökraven för projektet och bestämma hur de skall uppfyllas. Indata: Angivna mål, policy ritningar, beskrivning

Läs mer

Att på utförandeentreprenad utföra ombyggnad av kontor till flerbostadshus, kv Timotejen 26 i Stockholm, Brf Ängsgräset.

Att på utförandeentreprenad utföra ombyggnad av kontor till flerbostadshus, kv Timotejen 26 i Stockholm, Brf Ängsgräset. 1(7) TYSKLINDS I STOCKHOLM AB John-Evert Hamberg VVS/besiktningsman/ Tysklinds i Stockholm AB Radiovägen 22 135 48 Tyresö Tfn: 08-742 62 62 Mobil: 070-629 62 62 Fax: 08-742 62 69 E-post: john-evert@tysklinds.se

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

CAD. Projekteringsanvisning CAD-ANVISNINGAR. 2014-05-08 Version 1

CAD. Projekteringsanvisning CAD-ANVISNINGAR. 2014-05-08 Version 1 Projekteringsanvisning CAD CAD-ANVISNINGAR sida 1 Innan man projekterar en fastighet med hjälp av Cad, kontrollera alltid med Eskilstuna Kommunfastigheter ABs (förkortas fortsättningsvis K-fast) Cad-ansvariga

Läs mer

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje BIM Samgranskning Riktlinje BIM Samgranskning Skapad: 2012-02-17 Senast ändrad: 2013-03-04 R 25.3 Saija Thacker Daniel Sjölund Karin Sjöndin 2012-02-17 2013-03-04 2013-03-04 2(7) INNEHÅLL Inledning... 3 Om riktlinjen...

Läs mer

Beteckning, märkning och skyltning

Beteckning, märkning och skyltning Tekniska krav och anvisningar Rörsystem Beteckning, märkning och skyltning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKET LOGISTIKBYGGNAD

FORTIFIKATIONSVERKET LOGISTIKBYGGNAD Handling Sidantal 6 KOMPLETTERANDE FÖRESKRIFTER Upprättad av NP VVS Unr 2 (6) VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM Allmänna förutsättningar Dessa föreskrifter är ej fullständiga utan har endast översiktlig

Läs mer

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard

Läs mer

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för isoleringsbranschen. Innehåll. Isoleringsteori och isoleringsmaterial 2

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för isoleringsbranschen. Innehåll. Isoleringsteori och isoleringsmaterial 2 2014-01-24 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för isoleringsbranschen Innehåll Isoleringsteori och isoleringsmaterial 2 Ytbeklädnad Isoleringsplåtslagare 4 VVS-isolerare 5 Arbetsmiljö & säkerhet 6 Lagar, avtal

Läs mer

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom

Läs mer

Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat 2012-03-13 Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften

Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat 2012-03-13 Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften Karlstad universitet Energi- miljö och byggteknik Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat 2012-03-13 Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften Nya mindre kompletteringar

Läs mer

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 STYR-PROJEKTERING ÅF-Infrastructure AB Borås den 31 Mars 2014 ÅF-Infrastructure AB Mariedalsgatan 5, 503 38 Borås. Telefon 010-505

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Fjärrvärme. Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering

Fjärrvärme. Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering Fjärrvärme Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering Gäller från och med 2008-07-01 tills vidare för anläggningar i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Dessa lokala bestämmelser avser

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Upphandling av biogasanläggning

Upphandling av biogasanläggning Upphandling av biogasanläggning anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Första frågan vid upphandling Vad vill jag upphandla? Förbehandlingsutrustning Biogasanläggning Pannanläggning Kraftvärmeanläggning

Läs mer

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Skisser, ritningar och modeller Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9 Tekniska lösningar 1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6: Ord och begrepp för att benämna

Läs mer

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

Digitala leveranser av förvaltningsinformation ICT Digitala leveranser av Digitala leveranser av Version: 080902, Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (13) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Virtuell produktionsplanering BIM för installatörer

Virtuell produktionsplanering BIM för installatörer 2012-10-15 Virtuell produktionsplanering BIM för installatörer Projektering Kalkyl, planering, inköp, logistik Förtillverkning, montage Överlämning, förvaltning Samverkan i alla led För effektivare, säkrare,

Läs mer

CAD-ANVISNINGAR Gävle 2013-11-08. Gavlefastigheter:s CAD-Anvisningar 2013-11-08

CAD-ANVISNINGAR Gävle 2013-11-08. Gavlefastigheter:s CAD-Anvisningar 2013-11-08 CAD-ANVISNINGAR Gävle 2013-11-08 2(22) Innehållsförteckning 1 SYFTE... 4 2 CAD-SAMORDNING... 4 3 CAD-PROJEKTERING... 5 3.1 Digitalt underlag för projektering... 5 3.2 Cad-struktur... 5 3.21 Insättningspunkt...

Läs mer

Stockholms Hamnar, Stora Projekt

Stockholms Hamnar, Stora Projekt , Stora Projekt IT Anvisning tabeller och bilagor Krav och riktlinjer för dokumenthantering , Stora Projekt [] Innehållsförteckning 1... 4 2... 4 3... 5 4 er... 5 5 Teknikområde... 10 6 Tekniskt system

Läs mer

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte.

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte. BIM i praktiken Hur tar man sig an ett BIMprojekt i praktiken? Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte. Vad ska man tänka när man skriver förfrågningsunderlag och lämnar

Läs mer

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Preliminärt Lokalprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING Vårdsätra 14:4 Takomläggning Totalentreprenad RAMBESKRIVNING 2015-02-15 Rev Rev.datum Sign Strandbodgatan 1 Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 00 www.temagruppen.se 190100000 Upprättad av: Per Liljestrand

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27 Tekniska krav och anvisningar Luftbehandlingssystem Ändrings-PM 1 (6) Revideringshistoriken avser och täcker in samtliga dokument inom teknikområdet Luftbehandlingssystem. Dokument som bara får nytt revideringsdatum

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 LEVERANSSPECIFIKATION, VENTILATION Det här dokumentet är tänkt som underlag för att precisera vilken information företaget önskar från system till system. Man använder tillämpliga

Läs mer

B Engström konsult ab

B Engström konsult ab 1(5) B Engström konsult ab Runstensvägen 26, 446 35 ÄLVÄNGEN, Tel. 0303-746 373 RÅD & ANVISNINGAR PROJEKTERING AV LIVMEDELSLOKALER PLANERING Anvisningarna avser ny- och ombyggnad av livsmedelslokal Livsmedelslokalerna

Läs mer

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE Manual och Metodbeskrivning för IFC-export från Revit till IDA ICE EnergiBIM ett branschgemensamt projekt Denna manual ingår som ett delresultat av ett utvecklingsprojekt mellan Skanska, NCC, Peab och

Läs mer

BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 3 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 4 BEHOVSANALYS... 4 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram...

Läs mer

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura 2010-09-14 0.1 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen

Läs mer

Avtal. Avtalslagen. Var är leveransen specificerad? Ritningar Beskrivningar Hus AMA (Anläggnings AMA) Produktens utformning

Avtal. Avtalslagen. Var är leveransen specificerad? Ritningar Beskrivningar Hus AMA (Anläggnings AMA) Produktens utformning Entreprenadupphandling Avtal Avtalslagen AB 04 Utförandeentreprenad ABT06 Totalentreprenad AF AMA 98 Administrativa föreskrifter AB04-U Underentreprenader ABM 92 Materialleveranser 6 Vad skall vi leverera

Läs mer

BILAGA 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar

BILAGA 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar BILAGA 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar Bilaga till CAD-kravspecifikation med förvaltningsinformation Version 1.0 Senast reviderad 2007-10-01 Ett samarbete mellan: Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Bestämmelser vid märkning av rör- och ventilationsinstallationer i övervattensfartyg

Bestämmelser vid märkning av rör- och ventilationsinstallationer i övervattensfartyg Denna standard är ej till fullo återgiven på CD-skivan. Standarden kan beställas från: FMV:AuhA Standardcentrum, 115 88 Stockholm Fax: 08-782 6161 CC:MAIL: Standardcentrum MÄRKNING 1 1 (6) Grupp A59 Bestämmelser

Läs mer

Innehållsförteckning. Allmänna grunder. Förord 3. 1. Inledning 10. 2. Standarder 11. 3. Utrustning och verktyg 17

Innehållsförteckning. Allmänna grunder. Förord 3. 1. Inledning 10. 2. Standarder 11. 3. Utrustning och verktyg 17 Innehållsförteckning Allmänna grunder Förord 3 1. Inledning 10 2. Standarder 11 3. Utrustning och verktyg 17 CAD-utrustning och programvaror................................ 17 Traditionella ritverktyg.........................................

Läs mer

Anvisning för inglasning av balkong, altan, takterrass, uppförande av staket/plank, samt montage av markiser.

Anvisning för inglasning av balkong, altan, takterrass, uppförande av staket/plank, samt montage av markiser. Anvisning för inglasning av balkong, altan, takterrass, uppförande av staket/plank, samt montage av markiser. 1. Inledning Har bostadsrättsinnehavare i föreningen planer på att göra någon form av förändring

Läs mer

Reglar av tunnplåt Mått Stålkonstruktioner Blanketter för specifikation för konstruktionsdelar och kaptyper

Reglar av tunnplåt Mått Stålkonstruktioner Blanketter för specifikation för konstruktionsdelar och kaptyper 1 Material och produkter Stål och plåt SS 810101 SS 812607 Trä SIS 232713 SIS 232714 SS 232811 SS 232712 SS 232812 SS 232813 SS 232716 SS-EN 390 SS-EN 942 SS-EN 1194 SS-EN 338 SS-EN 14080:2005 Skivor SIS

Läs mer

Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov TILLBYGGNAD

Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov TILLBYGGNAD Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov TILLBYGGNAD 1 Vilka handlingar behövs vid ansökan om bygglov? Nedanstående text och ritningsexempel är framtagna för att hjälpa dig som planerar

Läs mer

Tillämpning av BSAB ritningsnumrering och lagernamn

Tillämpning av BSAB ritningsnumrering och lagernamn 2005-01-31 Avdelningen för Konstruktionsteknik Tillämpning av BSAB ritningsnumrering och lagernamn Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. CAD-manual - ritningsnumrering och lagerhantering...3 3. Ritningsnumrering...4

Läs mer

KVALITETSPLAN. Entreprenad Styr & Övervakning. Objekt.. KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr

KVALITETSPLAN. Entreprenad Styr & Övervakning. Objekt.. KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr KVALITETSPLAN Entreprenad Styr & Övervakning KVALITETSPLAN Datum: 040820 Sidan 1 / 8 Dok.nr Kvalitetsplan Kapitel. Rubrik Sida 1. Omfattning och tillämpning 3 2. Referenser 3 3. Definitioner 3 4.1 Företagsledningens

Läs mer

UPONOR VVS RADIATORRÖR PEX. Uponor Radiatorrörsystem PEX En säkrare värmeinstallation

UPONOR VVS RADIATORRÖR PEX. Uponor Radiatorrörsystem PEX En säkrare värmeinstallation UPONOR VVS RADIATORRÖR PEX Uponor Radiatorrörsystem PEX En säkrare värmeinstallation 03 2006 3010 Uponor Radiatorrörsystem PEX ett komplett rörsystem för vattenburen värme från värmekälla till radiator.

Läs mer

13. Arkitektur/byggnadskonstruktion Övrig konstruktion se verksamhetsområde 12. Yrkeskod enligt ALS 131

13. Arkitektur/byggnadskonstruktion Övrig konstruktion se verksamhetsområde 12. Yrkeskod enligt ALS 131 Yrkeskod enligt ALS 131 Utför enklare ritningsarbete, manuellt eller via CAD-program, utan krav på att kunna göra egna beräkningar. Arbetsresultatet är ofta ritningar, diagram, scheman eller motsvarande.

Läs mer

TAKGENOMFÖRINGAR. www.abcvent.se

TAKGENOMFÖRINGAR. www.abcvent.se Takgenomföringar används huvudsakligen för säker anslutning av kanalsystem till takhuvar och takfläktar med eller utan ljuddämpande baffelsystem. ör bästa slutresultat anpassas takgenomföringar vid projektering

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER 1.1 LEDANDE DOKUMENT 1.2 PLEXMAN 1.3 RUTIN GENOMFÖRANDEPROCESSEN 1.4 RUTIN PLANPROCESSEN 1.5 RAMAVTAL 1.6 RELATIONSHANDLINGAR 1.7 RELATION MELLAN GATUAVDELNINGARNA 1.8 UPPFÖLJNING

Läs mer

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun Kursplan 2014-2015 Utbildningsnummer: 201312720-1 VA-projektör, Yrkeshögskolan i Eslövs kommun Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun Översikt över ingående kurser i utbildningen

Läs mer

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström Handling 6.2 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 RAMBESKRIVNING- HUS... 3 3(6) 0 RAMBESKRIVNING-HUS

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Nybyggnad Göteborg Hovås 1:316 Märgelstigen 2A, Hovås Nybyggnad Entreprenad i egen regi

Nybyggnad Göteborg Hovås 1:316 Märgelstigen 2A, Hovås Nybyggnad Entreprenad i egen regi Sid 1(8) Askim Fastighetskonsult AB nr 1250 Nybyggnad Göteborg Hovås 1:316 Märgelstigen 2A, Hovås Nybyggnad Entreprenad i egen regi UTLÅTANDE ÖVER SLUTBESIKTNING Typ av besiktning Slutbesiktning Besiktningens

Läs mer

1(8) TYSKLINDS I STOCKHOLM AB Rör-, vent- och energikonsult. John-Evert Hamberg VVS/besiktningsman/

1(8) TYSKLINDS I STOCKHOLM AB Rör-, vent- och energikonsult. John-Evert Hamberg VVS/besiktningsman/ 1(8) TYSKLINDS I STOCKHOLM AB John-Evert Hamberg VVS/besiktningsman/ Tysklinds i Stockholm AB Radiovägen 22 135 48 Tyresö Tfn: 08-742 62 62 Mobil: 070-629 62 62 Fax: 08-742 62 69 E-post: john-evert@tysklinds.se

Läs mer

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Den är bäst! Du får den mest avancerade bygg- och arkitektapplikationen för AutoCAD LT som finns på marknaden. Programmet arbetar i både 2D och 3D, är lättarbetat,

Läs mer

Ledande montör. Arbetsuppgifter. Stadgar, kollektivavtal, tips och råd

Ledande montör. Arbetsuppgifter. Stadgar, kollektivavtal, tips och råd Ledande montör Arbetsuppgifter Stadgar, kollektivavtal, tips och råd Innehåll Sida Å Förord 3 Å Arbetsuppgifter 4 Å Fördelningstid 5 Å Arbetsledning 7 Å Ritningar och beskrivningar vid starkströmsinstallationer

Läs mer

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen

Läs mer

Teknisk anvisning DRIFT- och UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER AVSEENDE LUFTBEHANDLINGS- INSTALLATIONER

Teknisk anvisning DRIFT- och UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER AVSEENDE LUFTBEHANDLINGS- INSTALLATIONER Teknisk anvisning DRIFT- och UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER AVSEENDE LUFTBEHANDLINGS- INSTALLATIONER Ver. 1.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 Datum 2011-08-11

Läs mer

CAD-manual. Bygg, El och VVS 2013-01-22. Sid. 1 (10) Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur

CAD-manual. Bygg, El och VVS 2013-01-22. Sid. 1 (10) Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur CAD-manual Bygg, El och VVS 2013-01-22 Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur Sid. 1 (10) Sid. 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE 4 2. KRAV PÅ CAD-SYSTEM 4 3. CAD-SAMORDNING 4 CAD-SAMORDNAREN 4 CAD-ANSVARIG/EN

Läs mer

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA KUNGÄLV KÄVLINGE LINKÖPING LIDINGÖ NACKA

Läs mer

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm MASSHANTERING Förbifart Stockholm 11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm Presentationen behandlar på en övergripande nivå hur masshanteringen är tänkt att lösas i Förbifart Stockholm. Hinder

Läs mer

Installationsanvisning. Elinstallationer för utomhusvarning

Installationsanvisning. Elinstallationer för utomhusvarning Installationsanvisning Elinstallationer för utomhusvarning 2 MSB:s kontaktpersoner: Lars Olsson, 010-240 51 59 Alf Lidén, 010-240 36 95 Publikationsnummer MSB 0183-10 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING

HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING HJÄLPBOK 2009-10-03 Ändringar markerade med gul överstrykning RUTINER FÖR SAMORDNAD ARBETSHANDLING Datum 2006-12-30 Upprättad av Fastställd av Status Utgåva Dokumentnummer Thomas Malmberg Jan Thelander

Läs mer

Kv Räven 20 ombyggnad av Savoy Hotell PM NR1 - EL Rev A

Kv Räven 20 ombyggnad av Savoy Hotell PM NR1 - EL Rev A Sidantal 6 PM NR1 - EL Upprättad av, Galären Galären i Luleå B FÖRFRÅGNINGSUNDERG 2(6).dat FÖLJNDE TILLÄGG/FÖRÄNDRING GÄLLER FÖR EL- ENTREPRENDEN 1) Kök och diskrum Rumsindelning kök och diskrum med biutrymmen

Läs mer

TEKNISKA RIKTLINJER FÖR KOMPAKTA 400 kv LEDNINGAR SvK TR 5:215 VENTILAVLEDARE 14 september 2000 15 VENTILAVLEDARE

TEKNISKA RIKTLINJER FÖR KOMPAKTA 400 kv LEDNINGAR SvK TR 5:215 VENTILAVLEDARE 14 september 2000 15 VENTILAVLEDARE TEKNISKA RIKTLINJER FÖR KOMPAKTA 400 kv LEDNINGAR 15 VENTILAVLEDARE 2 Innehåll...Sida 15.1 REFERENSER... 3 15.2 OMFATTNING... 4 15.3 ORDFÖRKLARING... 4 Ventilavledare... 4 15.4 BESKRIVNING...4 15.4.1 Allmänt...

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt:

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt: KOMMUNLOGOTYPE Bilaga till KRAVSPECIFIKATION CAD och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt: Denna bilaga till kravspecifikationen är upprättad av Kommunförbundet

Läs mer

Utvecklingsprojekt Kapellskär

Utvecklingsprojekt Kapellskär Utvecklingsprojekt Kapellskär IT Anvisning Tabeller och bilagor Krav och riktlinjer för dokumenthantering Delprojekt Övergripande Entreprenad/Byggnadsnummer Gemensamt Innehållsförteckning 1... 4 2... 4

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage PLAN BYGGNADSAREA: 27,8 KVM A FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT S BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA

Läs mer

Remissvar AMA VVS & Kyl 16 och RA VVS & Kyl 16

Remissvar AMA VVS & Kyl 16 och RA VVS & Kyl 16 Remissvar AMA VVS & Kyl 16 och RA VVS & Kyl 16 Information om uppgiftslämnare Datum: 6/8 2015 Företag/organisation:VVS Företagen Kontaktperson: Magnus Everitt E-postadress: magnus.everitt@vvsforetagen.se

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering BIM och e-affärer Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering Mål för BEAst varuförsörjningsprojekt Fylla gapet mellan två områden BIM och B2B-handel och koppla samman dem med

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

Projektering av fasadåtgärder

Projektering av fasadåtgärder Bilaga 12 Projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Förvaltningsdata väg och järnväg

Förvaltningsdata väg och järnväg Gäller för Version Handbok Trafikverket Järnväg 1.0 BVH 1584.309 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2013-09-30 Tillsvidare -- Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av TRV 2011/11038 Väg- och järnvägsdata

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN 5 2014\BD2\bdf2.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-02-14 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Box 918 971 27 Luleå Besök:

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Martin Eiserman Jaan Zimmerman PROJEKTERING AV INREDNING. Inredningsarkitekternas tekniska forum, ITF. Utgåva 3

Martin Eiserman Jaan Zimmerman PROJEKTERING AV INREDNING. Inredningsarkitekternas tekniska forum, ITF. Utgåva 3 Martin Eiserman Jaan Zimmerman PROJEKTERING AV INREDNING Inredningsarkitekternas tekniska forum, ITF Utgåva 3 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel: 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer