Mars Vårdföretagarnas. modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg

Transkript

1 Mars 2013 Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg

2 en rapport från framtidens vård, skola, omsorg för att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs mer systematiska metoder för att arbeta med kvalitet. vi behöver bli bättre på att mäta, jämföra, utvärdera och åtgärda. därför driver svenskt näringsliv, almega, vårdföretagarna och friskolornas riksförbund det gemensamma programmet framtidens vård, skola, omsorg som ska syfta till att stärka och vidareutveckla kvalitetsarbetet och kvaliteten inom välfärden. inom programmet arbetar man med tre huvudspår: för mer information om programmet kontakta stig orustfjord, projektchef, på eller denna rapport är framtagen av vårdföretagarna. 2

3 innehåll Bakgrund vårdföretagarna Bakgrund - vårdföretagarna nuvarande nationell uppföljning av äldreomsorg... 4 vad som karakteriserar vårdföretagarnas modell... 5 processen fram till vårdföretagarnas modell... 7 om valet av indikatorer... 8 nationell modell särskilt Boende vårdföretagarnas nationella modell särskilt Boende nationell modell hemtjänst vårdföretagarnas nationella modell hemtjänst den fortsatta utvecklingsprocessen tre huvudfrågor kvarstår Bilaga: detaljerad information om indikatorer och presentation av särskilt boende Bilaga: detaljerad information om indikatorer och presentation av hemtjänst Bilaga: projektdirektiv Bilaga: jämförelse mellan nationella brukarundersökningen och stockholms stads brukarundersökning Bilaga: inspiration från andra länder. i storbritannien, tyskland, nederländerna och i usa presenteras pedagogiskt information om äldreomsorgens kvalitet, på enhetsnivå Redan under första halvan av 2000-talet gick Vårdföretagarna ut och föreslog oberoende och öppen granskning av sjukvårdens kvalitet och resultat, via ett statligt kvalitetsinstitut. Vårdföretagarna överlämnade även i Almedalen 2008 ett förslag till regeringen om hur ett nationellt utvärderingssystem av vård och omsorg kunde tas fram, baserat på rapporten Vision om en oberoende utvärdering av vård och omsorg i flera perspektiv. En av Vårdföretagarnas ståndpunkter lyder: För att patienter ska ha möjlighet att göra ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg krävs enhetliga, transparenta system för utvärdering och redovisning av resultat. Det behövs bättre och mer systematisk uppföljning av vården och omsorgen. Man kan inte jämföra äpplen med päron. Vårdföretagarnas ursprungliga tanke var att berörda myndigheter och inte branschen själv skulle ta initiativ till denna nationella kvalitetsmätning. Förtroendet för mätmetoden kunde riskeras om utförarna själva bestämde vad som skulle mätas. Men hösten 2011 vidtog en intensiv debatt om kvaliteten i äldreomsorgen. Osäkerheten om kvaliteten i äldreboenden gjorde att kommuner avbröt upphandlingar. Kvalitetsmätningar som trots allt gjordes tonades ned, möjligen för att de misstänktes för att vara missvisande. Bristen på redovisningar av den upphandlade äldreomsorgens kvalitet gjorde att företagen och privat drift kunde ifrågasättas. Men enskilda vårdgivares existensberättigande bygger på att de kan leverera god kvalitet. Det är viktigt att kvaliteten kan följas upp och redovisas oavsett driftsform. Därför påbörjades våren 2012 ett arbete med målet att utveckla ett eget förslag på modell för nationell uppföljning av äldreomsorg. Arbetet drivs även som en del inom Svenskt Näringslivs program Framtidens vård, skola, omsorg. I denna rapport presenteras nu Vårdföretagarnas modell för Uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg. Ett antal områden kvarstår att lösa för att Vårdföretagarnas modell kan implementeras nationellt. I slutet av rapporten presenteras vilka områden det är samt ett resonemang kring dessa. Vårdföretagarna, mars

4 nuvarande nationell uppföljning av äldreomsorg Både upphandlande kommuner och ansvariga myndigheter arbetar sedan länge med att säkra, mäta och utvärdera kvaliteten. Ändå har ingen idag en samlad nationell bild av kvaliteten inom äldreomsorgen, på enhetsnivå, trots att det är kvalitet på enhetsnivå som är det viktiga för den som ska avgöra vilket äldreboende eller vilken hemtjänstutförare som passar bäst. De nationella informationskällor som idag finns för allmänheten är Äldreguiden, Öppna Jämförelser och nationella brukarundersökningen. Produkt äldreguiden öppna jämförelser nationella brukarundersökningen Information till allmänheten på enhetsnivå. på enhetsnivå. Pålitlighet i data När det gäller Äldreguiden finns det diskussioner om pålitligheten i de data som presenteras. Specifikt gäller det data som hämtas från kommun- och enhetsundersökningen, där all information på egen hand inrapporteras av de olika utförarna. Viss kontroll utförs av kommunerna, men den kontrollen sker inte på plats ute hos utförarna. Även pålitligheten i data från kvalitetsregister kan förbättras, vilket bland annat har visat sig genom Vårdföretagarnas pågående projekt med fokus på kvalitetsregister. Gällande nationella brukarundersökningen, specifikt för särskilda boenden, är det ett problem att anhöriga inte har en anpassad enkät. I vissa fall kan inte den äldre själv svara på enkäten, men de frågor som den anhörige då besvarar är inte anpassade för situationen. Pågående utvecklingsarbete Flera utvecklingsprojekt har påbörjats, till exempel: Produkt/Aktör: äldreguiden öppna jämförelser nationella brukarundersökningen rka- rådet för främjande av kommunala analyser Utvecklingsarbete ska från 2013 tjäna som en vägledare för den äldre personen när behov av hemtjänst eller särskilt boende uppstår. utveckling av nya indikatorer. utveckling av frågor samt plan att från 2013 generera resultat på enhetsnivå. utveckling av rapportpaket, utifrån data i kolada kommun- och landstingsdatabasen. Slutsats: Dagens nationella uppföljning uppfyller inte målet att informera äldre, anhöriga och allmänheten om kvaliteten inom äldreomsorgen, som stöd för jämförelse och val av utförare. Ett utvecklingsarbete pågår inom flera områden som syftar till att öka informationen på enhetsnivå. Vårdföretagarnas förslag på modell för nationell uppföljning har målet att lösa bristen på lättillgänglig, lättförståelig och relevant information om äldreomsorgen till äldre, anhöriga, beslutsfattare och allmänheten. 4

5 vad som karakteriserar vårdföretagarnas modell Kommun- och enhetsundersökningen Nationella brukarundersökningen enhetsnivå och tjänar som ett underlag inför val Kvalitetsregister * kräver ökad kontroll av egenrapporterad data Vårdföretagarnas mål är att en nationell modell för uppföljning av äldreomsorgen utvecklas och att resultaten presenteras publikt. Det förslag som presenteras här hoppas vi ska bli en utgångspunkt för detta arbete. Det primära målet är att förbättra informationen för att kunna underlätta jämförelser och val av äldreomsorg. För att uppnå målet har vi följande utgångspunkter: lättförståelig. de äldres informationsbehov. Väsentliga områden för de äldre ska täckas in. resultatmått/kundupplevd kvalitet. att jämföra olika enheter. och utföraren. Eftersom utförare kommer att rangordnas är det viktigt att en utförare själv ska kunna påverka resultatet med sitt sätt att utföra uppdraget. Därför ska indikatorerna i modellen inte påverkas av exempelvis omfattningen av kommunens biståndsbeslut. menteras i hela Sverige. presenteras (pålitlighet). omsorg. Olika aktörer har olika definitioner. Ambitionen med Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg är inte att finna den slutliga definitionen av kvalitet inom äldreomsorg. Ambitionen är att förslaget ska ge de äldre, anhöriga och allmänheten lättillgänglig, lättförståelig och relevant kvalitetsredovisning, för att underlätta jämförelser och val av äldreomsorg. 5

6 fortsättning från sidan 5 Datakällor De datakällor som Vårdföretagarnas nationella modell använder är Kommun- och enhetsundersökningen, nationella brukarundersökningen och Kvalitetsregister. Alternativa användningsområden En implementerad nationell modell för uppföljning av äldreomsorg och information till äldre, anhöriga och allmänheten skapar möjlighet till alternativa användningsområden. Se exempel nedan: Aktör staten kommuner utförare allmänhet Möjligt användningsområde av tillsyn. kommuner. revision. och medarbetare. te. insyn. 6

7 processen fram till vårdföretagarnas modell Projektet initierades under våren 2012 och har innefattat: Kommun- och enhetsundersökningen, nationella brukarundersökningen, Stockholm stads enkät och enkäter från medlemsföretag. Storbritannien presenterar information till äldre, anhöriga och allmänhet. 24 oktober. Omkring 35 personer från medlemsföretagen genomförde en workshop för att prioritera områden och indikatorer. Vårdföretagarna bransch äldreomsorg, under december och januari. hösten mark, Norge och Finland under hösten Den föreslagna modellen är väl processad av medlemsföretagen, och har i den mån tiden medgivit presenterats för externa experter och intressentföreträdare, vars synpunkter vägts in. Utvecklingsarbetet har skett transparent och vi har under processen haft dialoger med bland annat SKL, Socialstyrelsen och Socialdepartementet. Modellen täcker in de aspekter som Socialstyrelsen kommit fram till att de äldre efterfrågar (Vad de äldre vill veta, 2011, Hemtjänst). en fokusgruppsundersökning. meras om att de också bör söka fakta och information på andra sätt inför ett val av äldreomsorg. 7

8 om valet av indikatorer Ur brukarnas perspektiv är resultatet av vården och omsorgen, tillsammans med den upplevda kvaliteten, de mest relevanta indikatorerna på kvalitet inom äldreomsorgen. Information om processindikatorer är mest relevant för de indikatorer som är evidensbaserade, vilket innebär att det finns evidens för att processen skapar goda resultat. Inom äldreomsorgen är antalet evidensbaserade processer relativt få i dagsläget. När Vårdföretagarna har valt ut vilka indikatorer som ska presenteras för allmänheten har en av utgångspunkterna varit att utförarna med egen kraft ska kunna förbättra resultatet på en viss indikator. Anledningen till detta ställningstagande är att flera av de vanligast förekommande resultatindikatorerna inom äldreomsorgen, såsom andelen äldre under ett visst BMI eller andelen trycksår, påverkas även av faktorer som inte utföraren kan påverka. Det kan exempelvis handla om den äldres naturliga BMI eller trycksår som uppkommit vid sjukhusinläggning. En annan utgångspunkt har varit att indikatorerna som väljs ska vara befintligt använda indikatorer inom äldreomsorgen. Utifrån dessa två utgångspunkter har Vårdföretagarna inte tagit med resultatindikatorer i den föreslagna modellen. Däremot finns upplevd kvalitet med som en viktig del i modellen, vilket kan hänföras till en resultatindikator. Nedan följer exempel på andra parametrar som har beaktas vid val av indikatorer för allmänheten: verkligheten inom rimlig tid, både på enhetsnivå och nationellt. I Vårdföretagarnas modell för äldreomsorg finns primärt processindikatorer och upplevd kvalitet. De processer och enkätfrågor kring upplevd kvalitet som Vårdföretagarna har valt ut uppfyller de kriterier vi har ställt upp, samt kan sägas leda till eller påvisa god kvalitet utifrån tillgänglig evidens eller erfarenhet. 8

9 nationell modell särskilt Boende Äldreguiden Den nationella modell som idag finns på enhetsnivå är Äldreguiden: 9

10 vårdföretagarnas nationella modell särskilt Boende Vårdföretagarnas modell för särskilt boende bygger på att indikatorer från verksamheten kombineras med upplevd kvalitet. Källor för verksamhetsindikatorerna är Kommun- och enhetsenkäten samt kvalitetsregister. Källa för upplevd kvalitet är nationella brukarundersökningen. Här nedan redovisas de indikatorer som ingår i verksamhetens resultat: Indikator Källa och definition Kommentar aktuell genomförandeplan kontaktman Möjlighet att välja mat gruppaktiviteter erbjuds minst två gånger per vecka en enskild aktivitet erbjuds minst en gång per vecka riskbedömningar och prevention fall riskbedömningar och prevention trycksår riskbedömningar och prevention undernäring symtomlindring vid smärta, oro och ångest omvårdnad utifrån behov, Behöver inte informerade kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten senior alert senior alert senior alert källa och definition på nationell nivå saknas palliativa registret förslag på vidareutveckling: senior alert inkluderar symptomlindring vid smärta, oro och ångest anhörigsamverkan källa och definition på nationell nivå saknas förslag på vidareutveckling: kommunoch enhetsenkäten definierar och inkluderar anhörigsamverkan personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå personal med relevant högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård kommun- och enhetsenkäten källa och definition på nationell nivå saknas förslag på vidareutveckling: kommunoch enhetsenkäten definierar och inkluderar relevant utbildning inom hälso- och sjukvård kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 källa och definition på nationell nivå saknas förslag på vidareutveckling: kommunoch enhetsenkäten definierar och inkluderar kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 10

11 Vårdföretagarnas modell särskilt boende grafisk presentation Kommentar kring kommun- och enhetsenkäten (Särskilt boende och hemtjänst): Kommun- och enhetsenkäten utvecklas och justeras varje år. De indikatorer som Vårdföretagarna har valt och som framgår i tabellen ovan finns/har funnits med i Kommun- och enhetsenkäten mellan åren 2010 och Eftersom kommun- och enhetsenkäten justeras varje år förloras möjligheten att följa viktiga indikatorer från år till år. Vårdföretagarnas modell bygger på att de viktigaste indikatorerna, som framgår i modellen, följs från år till år. Vårdföretagarnas modell för Särskilt Boende upplevd kvalitet Data om upplevd kvalitet för särskilt boende är planerade att hämtas från nationella brukarundersökningen. Här nedan redovisas de områden som ingår i upplevd kvalitet: Kommentar nationella brukarundersökningen (särskilt boende och hemtjänst): Vårdföretagarna har noga analyserat frågeställningarna i nationella brukarundersökningen och föreslår mindre justeringar. Framförallt anser vi att det är lämpligare att genomgående använda påståendefrågor i nationella brukarundersökningen, jämfört med nuvarande enkät där olika typer av frågeställningar och svarsalternativ blandas. Frågeområdena som vi föreslår (se tabellen ovan) är snarlika dem som finns i dagens nationella brukarundersökning. Frågeställningar. Källa: Nationella brukarundersökningen jag är nöjd med mitt äldreboende personalen bemöter mig på ett bra sätt personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt personalen frågar och tar hänsyn till hur jag vill få hjälp utförd jag kan påverka vid vilka tider jag får hjälp jag kan påverka min vardag jag känner mig trygg på mitt äldreboende jag har förtroende för personalen på mitt äldreboende det är lätt att få kontakt med personalen på mitt äldreboende, om jag behöver det jag får den hjälp jag behöver maten smakar bra måltiderna är en trevlig stund på dagen måltiderna är festligare på helgerna jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på mitt äldreboende jag är nöjd med möjligheterna att komma ut i friska luften jag är nöjd med möjligheterna till gemenskap på mitt äldreboende det är trivsamt i de gemensamma utrymmena 11

12 nationell modell hemtjänst 12

13 vårdföretagarnas nationella modell hemtjänst Vårdföretagarnas modell för hemtjänst bygger på att indikatorer från verksamheten kombineras med upplevd kvalitet. Källa för verksamhetsindikatorerna är Kommun- och enhetsenkäten. Källa för upplevd kvalitet är Nationella brukarundersökningen. Här nedan redovisas de indikatorer som ingår i verksamhetens resultat: Vårdföretagarnas modell hemtjänst grafisk presentation Indikator Källa och definition Kommentar personalkontinuitet kontaktperson aktuell genomförandeplan personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 källa och definition på nationell nivå saknas kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten kommun- och enhetsenkäten källa och definition på nationell nivå saknas förslag på vidareutveckling: kommun- och enhetsenkäten definierar och inkluderar personalkontinuitet. (personalkontinuitet mäts inom vissa kommuner redan idag) förslag på vidareutveckling: kommun- och enhetsenkäten definierar och inkluderar kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 13

14 fortsättning från sidan 13 Vårdföretagarnas modell för Hemtjänst upplevd kvalitet Data om upplevd kvalitet för hemtjänst är planerade att hämtas från nationella brukarundersökningen. Här intill redovisas de områden som ingår i upplevd kvalitet Frågeställningar. Källa: Nationella brukarundersökningen jag är nöjd med utförandet av hemtjänsten hos mig personalen bemöter mig på ett bra sätt personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt personalen frågar och tar hänsyn till hur jag vill få hjälp utförd jag kan påverka vid vilka tider jag får hjälp jag har förtroende för personalen som kommer hem till mig personalen brukar passa tiderna personalen brukar meddela mig i förväg om tillfälliga förändringar jag kan lätt få tag i hemtjänstpersonalen, om jag behöver det jag är nöjd med det arbete som personalen utför i mitt hem (t ex städning, tvätt, hjälp med inköp) jag är nöjd med den omvårdnad som personalen hjälper mig med (t ex dusch, toalettbesök) den fortsatta utvecklingsprocessen tre huvudfrågor kvarstår garnas modell på nationell nivå: för nationell uppföljning och information till äldre, anhöriga och allmänhet? Vårdföretagarna anser att målet bör vara att data som presenteras för äldre, anhöriga och allmänheten kvalitetssäkras. Staten har dock inte avsatt dessa resurser och i dagsläget finns det ingen marknad för neutrala och oberoende aktörer inom detta område. Det krävs enhetliga, transparenta system för utvärdering och redovisning av resultat. För trovärdighetens och långsiktighetens skull måste dessa system ägas och förvaltas av en oberoende och gentemot alla typer av utförare neutral part. Vårdföretagarna hoppas att denna rapport ska bidra till att finna en lösning i en fråga som under många år har diskuterats, men som ännu inte är löst. 14

15 Bilaga: detaljerad information om indikatorer och presentation av särskilt boende Verksamhetens resultat: Indikator aktuell genomförandeplan kontaktman Möjlighet att välja mat gruppaktiviteter erbjuds minst två gånger per vecka en enskild aktivitet erbjuds minst en gång per vecka riskbedömningar och prevention fall riskbedömningar och prevention trycksår riskbedömningar och prevention undernäring symtomlindring vid smärta, oro och ångest omvårdnad utifrån behov, behöver inte dö ensam och den anhörigsamverkan personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå personal med relevant högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 trygghet Mat och måltider Medicinsk vård anhörigsamverkan organisation och kvalitetssystem Kundundersökningar: Frågeställning jag är nöjd med mitt äldreboende personalen bemöter mig på ett bra sätt personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt personalen frågar och tar hänsyn till hur jag vill få hjälp utförd jag kan påverka vid vilka tider jag får hjälp jag kan påverka min vardag jag känner mig trygg på mitt äldreboende jag har förtroende för personalen på mitt äldreboende det är lätt att få kontakt med personalen på mitt äldreboende, om jag behöver det jag får den hjälp jag behöver maten smakar bra måltiderna är en trevlig stund på dagen måltiderna är festligare på helgerna jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på mitt äldreboende jag är nöjd med möjligheterna att komma ut i friska luften jag är nöjd med möjligheterna till gemenskap på mitt äldreboende det är trivsamt i de gemensamma utrymmena nöjdhet totalt värdigt liv trygghet Mat och måltider gemensam boendemiljö 15

16 fortsättning från sidan 13 16

17 Bilaga: detaljerad information om indikatorer och presentation av hemtjänst Verksamhetens resultat: Indikator personalkontinuitet kontaktperson aktuell genomförandeplan personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå kvalitetssystem enligt sosfs 2011:9 personalkontinuitet kontaktman genomförandeplan utbildning kvalitetssystem Kundundersökningar: Frågeställning jag är nöjd med utförandet av hemtjänsten hos mig personalen bemöter mig på ett bra sätt personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt personalen frågar och tar hänsyn till hur jag vill få hjälp utförd jag kan påverka vid vilka tider jag får hjälp jag har förtroende för personalen som kommer hem till mig personalen brukar passa tiderna personalen brukar meddela mig i förväg om tillfälliga förändringar jag kan lätt få tag i hemtjänstpersonalen, om jag behöver det jag är nöjd med det arbete som personalen utför i mitt hem (t ex städning, tvätt, hjälp med inköp) jag är nöjd med den omvårdnad som personalen hjälper mig med (t ex dusch, toalettbesök) nöjdhet totalt värdigt liv trygghet utförande av tjänster i hemmet utförande av personlig omvårdnad 17

18 fortsättning från sidan 17 Bilaga: projektdirektiv Vårdföretagarna vill att äldreomsorgens kvalitet ska synliggöras genom bättre uppföljningar och har länge argumenterat för ett nationellt mätinstrument för uppföljning av äldreomsorgen. I detta projekt som ska pågå under perioden augusti t.o.m. december 2012 ska mätinstrumentet konkretiseras, utvecklas och förankras, i samarbete med de viktigaste aktörerna. 1.1 Mål för projektet Nationell överenskommelse om uppföljning av äldreomsorgen : Ett utvecklat och implementerat nationellt system för uppföljning av äldreomsorgen, som bygger på ett urval av viktiga grundläggande indikatorer samt kundernas nöjdhet För detta projekt som ska pågå fram till sista december 2012 är målet: Ett utvecklat nationellt system för uppföljning av äldreomsorgen, som kan testas i en försöksverksamhet under första halvan av Utgångspunkter för uppföljningssystemet är att det ska: äldreomsorgsenheter regional och nationell nivå Uppföljningssystemet ska inte: internationella jämförelser, om denna anpassning innebär att mätmetoder och mätresultat blir svåra att acceptera eller svåra att förstå för relevanta aktörer i Sverige 18

19 Bilaga: jämförelse mellan nationella brukarundersökningen och stockholms stads brukarundersökning Upplevd kvalitet hur ska frågor formuleras? I den nationella brukarundersökningen blandas olika typer av frågor vilket kan uppfattas som en svårare enkät jämfört med om samma olika svarsalternativen är tydligt beskrivna. Vissa frågor använder principen hur nöjd eller missnöjd. den principen används även av de stora undersökningsföretagen i Sverige. Stockholm Stad använder i sin brukarundersökning principen att be de äldre svara på påståenden av typen Maten smakar bra eller Jag känner mig trygg med mitt boende. Fördelen med undersökningen från Stockholm Stad är att det är enklare att svara på en enkät som genomgående använder sig av samma frågetyper. Den äldre behöver inte fundera så mycket på hur själva frågan är formulerad och vilka svarsalternativ som finns. Ytterligare en fördel med frågor som är påståenden är att frågeställningarna (texten) blir kortare var högre än för den nationella brukarundersökningen Huruvida upplägget av enkäten påverkar svarsfrekvensen går dock inte att uttala sig om. o Hemtjänst: 69 procent o Särskilt boende: 54 procent o Hemtjänst: 75 procent o Särskilt boende: 62 procent ningen och Stockholm stads undersökning (SäBo) Upplevd kvalitet Vilka områden ska frågorna omfatta (SäBo) Nedan görs en jämförelse mellan nationella brukarundersökningen och Stockholms stads brukarundersökning (strukturen tagen från nationella brukarundersökningen) Slutsatserna i stort är: är lika. Formuleringar skiljer sig åt mellan de olika enkäterna. Stockholm stad har inga frågor om tillgänglighet. Nationella brukarundersökningen SäBo Boendemiljö - trivs du med ditt rum eller lägenhet - är det trivsamt i de gemensamma utrymmena - är det trivsamt utomhus runt ditt boende Mat och måltidsmiljö: - hur brukar maten smaka - upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen Stockholm stad SäBo - det är lätt att röra sig och ta sig fram i de gemensamma utrymmena - de gemensamma utrymmena är rena och fräscha - de gemensamma utrymmena lockar mig att umgås med de andra i boendet - Maten smakar bra - Måltiderna är en trevlig stund på dagen Hjälpens utförande: - Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig - Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar - Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp - jag kan påverka min vardag - jag kan välja vilken tid jag vill gå upp på morgonen - jag kan välja när jag vill gå och lägga mig 19

20 fortsättning från sidan 15 Nationella brukarundersökningen SäBo Personlig omvårdnad: tesen i den mån du behöver - får du hjälp med fotvård i den mån du behöver - får du hjälp med att gå på toaletten i den mån du behöver - får du hjälp med gymnastik och träning i den mån du behöver Stockholm stad SäBo - jag är nöjd med de stöd jag får med min personliga omvårdnad såsom på- och avklädnad, dusch, hygien och liknande - jag blir erbjuden personlig omvårdnad, såsom målade naglar, varje vecka Bemötandet: - Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt - har du känt dig kränkt av någon personal under det senaste året - Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska genomföras - personalen bemöter mig på ett bra sätt - personalen frågar hur jag vill få hjälp utförd Trygghet: - hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende - känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende - jag känner mig trygg i mitt boende - jag har förtroende för personalen Sociala aktiviteter: - hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende - är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga - händer det ofta att du besväras av ensamhet - jag kommer ut i friska luften när jag vill Tillgänglighet: - hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov - hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov - hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov Hjälpen i sin helhet - hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende - jag är nöjd med mitt boende - Boendet uppfyller mina behov av stöd och omsorg 20

21 Upplevd kvalitet Vilka områden ska frågorna omfatta (hemtjänst) Nedan görs en jämförelse mellan nationella brukarundersökningen och Stockholms Stads brukarundersökning (strukturen tagen från nationella brukarundersökningen) Övrigt någon form av regelverk kring när data kan presenteras (utifrån pålitlighet i data respektive sekretessorsaker) Slutsatserna i stort är: lika. Formuleringar skiljer sig åt mellan de olika enkäterna. Nationella brukarundersökningen har inga frågor kring mat eller aktiviteter. Nationella brukarundersökningen hemtjänst Inflytande: - Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras - Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer Hjälpens utförande: - hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter - Brukar personalen komma på avtalad tid - Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig - Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar Bemötande: - Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt - har du känt dig kränkt av någon personal under det gångna året Trygghet: - hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten - känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig Stockholms stad hemtjänst - jag kan påverka hur hemtjänsten ska utföras - hemtjänstpersonalen gör ett bra arbete hos mig - hemtjänstpersonalen är bra på att passa tider - hemtjänstpersonalen är bra på att berätta för mig om något ändras med min hjälp - hemtjänstpersonalen bemöter mig på ett bra sätt - hemtjänstpersonalen visar mig respekt - jag känner mig trygg med hemtjänstpersonalens kunskaper - jag känner mig trygg med min hemtjänst Sociala aktiviteter: - händer det att du besväras av ensamhet Tillgänglighet: - hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov - hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov - hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov - jag kan lätt få tag i hemtjänstpersonalen om jag behöver det Maten (för dem som får hjälp med mat) - Maten smakar bra Aktiviteter (för dem som får hjälp med detta) Hemtjänsten i sin helhet: - hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har - jag känner mig nöjd med min hemtjänst - hemtjänsten uppfyller mina behov av stöd och hjälp 21

22 M o d el l fö r uppfö l j nin g o c h r ed ovis nin g av k va lit e t in o M ä l d r eo Ms o r g Bilaga: inspiration från andra länder. i storbritannien, tyskland, nederländerna och i usa presenteras pedagogiskt information om äldreomsorgens kvalitet, på enhetsnivå. Storbritannien: Nederländerna: Tyskland: USA: 5SF IVWVENFUPEFS TPN PGUB LPNCJOFSBT VSTLJMKT GÚS BUU GÌ GSBN data som presenteras till allmänheten (i de länder som presenteras här ovan) t *OGPSNBUJPOFO TPN QSFTFOUFSBT GÚS BMMNÊOIFUFO LPNNFS GSÌO årliga inspektioner av alla äldreomsorgsenheter t *OGPSNBUJPOFO TPN QSFTFOUFSBT GÚS BMMNÊOIFUFO LPNNFS GSÌO EF individuella brukardata som respektive enhet rapporterar in i sitt it-system (typ Safe-Doc) t 6QQHJGUFS PN CSVLBSOÚKEIFU LPNNFS GSÌO CSVLBSVOEFSTÚLOJOHar, antingen enkätundersökningar, eller muntliga intervjuer av brukare genomförda av inspektionspersonalen (vid inspektionstillfället) 22

23

24