Forskningssamverkan KOF-syd

Transkript

1 (Dnr. ) 1 (av 12) Forskningssamverkan KOF-syd Projektbeskrivning/information Projektets titel Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data Sammanfattning Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent. Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 Postadress Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö Besöksadress Carl Gustafs väg 34 Telefon Webb

2 (Dnr. ) 2 (av 12) personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys (n=50). Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska undersökningen deltog 380 personer, som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Medverkande Namn Befattning Organisationstillhörighet Björn Axtelius Professor Malmö högskola Sigvard Åkerman Professor Malmö högskola Anders Nylander Tandvårdschef Kalmar läns landsting Gunilla Rosén Tandläkare Kalmar läns landsting Marina Magnusson Tandläkare Kalmar läns landsting Involverade kliniker För den kliniska studien deltog två separata kliniker i Kalmar län. Ansvarig Gunilla Rosén Medel från externa bidragsgivare (VR, STF osv)

3 (Dnr. ) 3 (av 12) Från År Summa Kalmar läns landsting ,2 miljoner Klicka vidare för mer detaljerad information Projektets mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Projektets betydelse Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Projektbeskrivning Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. Implementering av projektet Datainsamling gjordes Arbetsfiler föreligger. Två masteruppsatser är engagerade i bearbetning av dessa: 1. Vad är självupplevd oral hälsa 2. Faktorer av betydelse för upplevd oral hälsa idag och i framtiden. Det har gjorts tre presentationer för landstingspolitiker i Kalmar läns landsting (KLL) under KLL har under 2012 tillsammans med Odont fak tagit fram tre projektidéer inom projektet som ska ligga till grund för några av de fyra kombinerade kliniska och forskar-inriktade tjänster som ska utlysas under senare delen av Ohälsan i Kalmar läns olika kommuner. Sociala bestämningsfaktorer utifrån Malmökommissionens rapport. 2. Salivanalyser och deras korrespondens med kliniska variabler. 3. Salutogenetiska orsaksfaktorer bland mycket äldre och friska personer i Kalmar län. Ett separat forskningsprogram riktat mot genusfrågor har framtagits av forskare Adam Droppe.

4 (Dnr. ) 4 (av 12) Tidplan Fortsatt bearbetning planeras både inom ramen för kandidat och masteruppsatser, samt inom projektplaner som tagits fram tillsammans med Kalmar läns landsting. Dessa senare ska effektueras via fyra kombinerade klinik- och forskartjänster vid Kalmar LL. Preliminära resultat Munhälsan i Kalmar län Preliminär rapport Björn Axtelius, professor, Malmö högskola Sigvard Åkerman, professor, Malmö högskola Adam Droppe, forskare, Malmö högskola Inledning Den svenska munhälsan är, vid historiska och internationella jämförelser, utomordentlig. Förbättringen av den orala hälsan under 1900-talet beskrivs av samhällsodontologiska forskare som imponerande (Aronsson, et al. 2009) och ur ett internationellt perspektiv framstår Sverige som föredömligt när det gäller befolkningens dentala status. Samtidigt uppger anmärkningsvärt många människor idag att de behöver odontologisk behandling (Stenberg et al. 2000) 1. Mer än en tredjedel av vuxna skåningar uppgav i en studie att de upplevde ett stort tandvårdsbehov (ibid.). Den förhållandevis stora efterfrågan på tandvård trots befolkningens goda munhälsa illustrerar ett exempel på behovet av vidare och djupare kunskaper om relationen mellan människors munhälsa och organisationen av tandvårdsinstitutionen (i fortsättningen kallad tandvården). Munhälsan är en del av den allmänna hälsan och är betydelsefull för människors livskvalitet. Tandvården är såtillvida en del av den samhälleliga omsorgen för befolkningens hälsa och välbefinnande. Det övergripande samhälleliga vårdansvaret, som avfattas i hälso- och sjukvårdslagen, hänför sig till att ge en god vård åt alla medborgare på lika villkor och där behovet styr insatserna (Hälso- och sjukvårdslagen 2). På regional nivå är det landstingens uppgift att verka för detta ändamål. Socialstyrelsen har i sin senaste rapport om situationen för den nationella tandvården fastslagit att stora skillnader råder mellan regioner och landsting (Socialstyrelsen 2013). Munhälsan följer samma trend som hälsan i övrigt som har förbättrats under många årtionden. Många hälsoproblem har minskat över tid och medellivslängden bland befolkningen fortsätter att öka (Folkhälsopolitisk rapport 2010). Statens folkhälsoinstitut pekar på att ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre vård och kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga faktorer för denna utveckling (ibid.). Men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper av befolkningen när det gäller hälsa och sjukdom 1 Se Lundegren, avhandling 2012.

5 (Dnr. ) 5 (av 12) (Socialstyrelsen 2012, Malmökommissionens slutrapport 2013). Socialt utsatta människor har sämre förutsättningar i olika avseenden. Låg utbildning och låg inkomst är relaterade till sämre hälsa och kortare medellivslängd. Kvinnor upplever generellt mer hälsoproblem medan män lever kortare. Etniska minoriteter, funktionshindrade och HBT-personer rapporterar också sämre hälsa än den övriga befolkningen. I den socioekonomiskt svaga gruppen är psykologiska besvär vanligare. Exempelvis är risken för ångest och depression 100 procent större i denna grupp än bland socioekonomiskt starka. Den socioekonomiska statusen har liknande implikationer när det gäller den orala hälsan (Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2012:10). Forskning visar att satsningar på ökat välbefinnande bland utsatta grupper gynnar hela befolkningen och samhället. I den uppmärksammade boken Jämlikhetsandan (Wilkinson & Picket 2010) visar sociologerna Richard Wilkinson och Kate Picket att förbättrade förutsättningar för dem med lägst social och hälsomässig status också förbättrar välbefinnandet för de mer socialt privilegierade grupperna. De visar att en mängd positiva effekter på samhällsnivå följer av jämlika förhållanden hos en befolkning, från ökad medellivslängd, mindre spädbarnsdödlighet och mindre psykiska problem till minskade stressnivåer, ökat förtroende mellan invånarna och minskade utgifter för sjukvård. Vice versa har försämrad social och hälsomässig status en spridningseffekt från de sämst ställda och ger genomslag på välbefinnandet även i de övre skikten i samhällshierarkin. Vanligtvis används medellivslängd som ett allmänt mått på befolkningens hälsa. Internationellt sett ligger Sverige bland de främsta (Socialstyrelsen 2012), men inom landet varierar medellivslängden mellan regioner och mellan samhällsgrupper. Mellan hög- och lågutbildade är det cirka fem års skillnad i förväntad livslängd (Folkhälsopolitisk rapport 2010 s.42). Kalmar län ligger lägre än det svenska snittet och placerar sig på plats 15 av Sveriges 21 län. Skillnader inom länet innebär att till exempel en man i Torsås i genomsnitt dör fyra år tidigare (75,5 år) än mannen i Vimmerby. Även ohälsotal, räknat i antal anmälda sjukdagar hos Försäkringskassan, liksom andelen med självskattad dålig eller mycket dålig hälsa, är högre i Kalmar län än i riket som helhet (Hälsan i Kalmar län 2010, s.26). 2 Undersökningar indikerar att också den självskattade munhälsan i Kalmar län är sämre än i övriga landet. 3 Några av de sociala faktorer som det kan vara värt att fästa uppmärksamhet vid när det gäller Kalmar län är utbildningsnivån hos länsinvånarna, arbetslösheten bland ungdomar, befolkningens åldersstruktur, landsorts-/stadsboende och tillgänglighet till vård, då dessa kan antas ha betydelse för bestämningen av 2 Från Landstingsplan Ohälsotalet för Kalmar län ligger något över genomsnittet för riket. Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadeersättning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet tas fram av Försäkringskassan aspx

6 (Dnr. ) 6 (av 12) munhälsan och den allmänna hälsan. Andelen med låg utbildningsnivå (förgymnasial) är hög i Kalmar län för både kvinnor och män i förhållande till genomsnittet i Sverige (Hälsan i Kalmar län 2010). Av länets tolv kommuner har Hultsfred högst andel med låg utbildning medan Kalmar särskiljer sig och har lägre andel än rikssnittet (Folkhälsoprofil 2009). 4 Betydelsen av en hög utbildningsnivå som skyddsfaktor mot en rad hälsoproblem har konsekvent påvisats i den vetenskapliga litteraturen (Malmökommissionens slutrapport 2013). I vissa delar av Kalmar län är arbetslösheten bland ungdomar hög (Folkhälsoprofil 2009). Hultsfred och Västervik har högst andel arbetslösa ungdomar, medan Oskarshamn har lägst. Förutom Oskarshamn ligger också Kalmar och Mörbylånga under rikssnittet. I Högsby är väsentligt många fler unga kvinnor arbetslösa än män medan det omvända förhållandet råder i Emmaboda (ibid.). Kalmar län består av såväl städer som mindre orter och glesbygd. Generellt har populationen i större samhällen bättre hälsa än befolkningen i små och mer isolerade samhällen (Folkhälsopolitisk rapport 2010, s. 47). Tillgängligheten till vård är ett problem härvidlag, trots åläggandena i hälso- och sjukvårdslagen om tillgänglighet för alla och politiska programförklaringar om att skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd. 5 (Från Länsstyrelsens landsbygdsprogram) Utöver att hälsan är sämre visar statistik att människor som bor i glesbygd har betydligt färre vårdkontakter än invånarna i tätorter. Hälsan är emellertid inte sämre ur alla aspekter på landsbygden. Psykiska besvär som oro och stress är vanligare i städerna (Folkhälsopolitisk rapport 2010). När det gäller munhälsa och besöksfrekvens till tandvården behövs mer forskning för att kartlägga skillnader mellan människor i städer och på landsbygd (Försäkringskassan 2012). Befolkningen i Kalmar län åldras och följer därmed samma trend som Sverige och hela västvärlden i övrigt. En förhållandevis stor andel av länsinvånarna tillhör ålderssegmentet 65+. Kalmar län ligger emellertid även över rikssnittet (18,5%), med procentuellt flest invånare över 65 år av Sveriges län (22,4%). 6 Den stora utflyttningen av den unga arbetsföra och familjebildande befolkningen bidrar till den jämförelsevis lilla andelen människor i åldrarna 25 till 45 år och den åldrande aspx ar-och-aldre-av-befolkningen

7 befolkningsstrukturen i länet (Landstingsplan ). Den äldsta ålderskategorin karaktäriseras av mer utbredd allmän ohälsa, låga inkomster och större tandvårdsbehov. Demens och andra sjukdomar som är vanligare bland äldre försvårar skötseln av munhygienen och dålig ekonomi är en välkänd orsak till låg besöksfrekvens till tandvården (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Undersökningar visar att låg besöksfrekvens till tandvården har ett samband med sämre munhälsa (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Det finns även psykosociala och psykologiska aspekter som är särskilt signifikanta för den äldre åldersgruppen. Brist på social gemenskap och delaktighet, avsaknad av meningsfullhet och känslan av att vara behövd kan tillsammans med nedsatta fysiska och kognitiva förmågor och dålig ekonomi bidra till depression, håglöshet och bristande omsorg om den egna munhälsan. Den omständigheten att alltfler äldre tenderar att behålla sina egna tänder in i ålderdomen indikerar ett ökat behov av kariesbehandling i denna åldersgrupp. En stor andel av dem i ålderskategorin 30+ har arbete, god ekonomi och bra hälsa. I jämförelse med den äldre åldersgruppen är denna generation uppväxt med en mer proaktiv folktandvård, med fluortanter och tandborstningsinstruktioner i skolan och kampanjer om att frukt är godis. Något som utmärker dem som är över 40 år gentemot de yngre är amalgamfyllningar i tänderna. Riskfaktorerna för dålig munhälsa i denna grupp hänför sig till dem som är socialt utsatta på grund av t.ex. arbetslöshet, utomnordisk etnicitet eller funktionsnedsättning. Det är också i denna åldersgrupp som vi finner de flesta ensamstående föräldrarna, vilka utgör en välkänd utsatt socioekonomisk grupp. Enligt Socialstyrelsen har andelen personer som uppger att de avstått professionell tandvård trots behov ökat sedan 2005 (Socialstyrelsen 2010, s. 49). Det är framförallt yngre och personer som är födda utanför Sverige som i högre grad än andra har avstått från tandvård trots behov (ibid.). Bland unga vuxna är arbetslösheten utbredd och den ekonomiska situationen inte sällan ansträngd. Efter att föräldrar och folktandvården haft uppsyn över munhygienen under barn- och ungdomsåren står de som unga vuxna med större eget ansvar för sin munhälsa och kontakter med tandvården. I en undersökning gjord av Socialstyrelsen 2005 hade just gruppen år lägst besöksfrekvens till tandvården (Socialstyrelsen 2010, s.48). Överraskande nog, kan tyckas, visade en undersökning fyra år senare att den lägsta besöksfrekvensen nu återfanns i ålderskategorin år. Förklaringen till denna utveckling är oklar och intressant att studera närmare. Det är emellertid tänkbart att det allmänna tandvårdsbidraget som infördes med tandvårdsreformen 2008 har haft en effekt här. Jämfört med personer mellan 30 och 74 år har den yngre gruppen dubbelt tandvårdsbidrag. Ett annat och mer troligt antagande (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation) är att det beror på att så många i åldern gått in i Frisktandvården, vilket framförs av F-kassan i deras uppföljning och stämmer med den ökning av antal patienter i detta åldersspann som Folktandvårdsorganisationerna noterat. Det finns idag ca en halv miljon frisktandvårdspatienter och ungefär 80 % av dessa är i åldrarna Behov av tandvård och kostnader står ofta emot varandra för den enskilde (Dnr. ) 7 (av 12)

8 (Dnr. ) 8 (av 12) individen. Det finns ett behov av fördjupade kunskaper om hur utbrett det är att människor avstår från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl. En undersökning i Skåne län [Lundegren, avhandling 2012] visade att hälften av de tillfrågade unga uppgav att de trots behov uteslöt tandvårdsbesök för att det var för dyrt. En grupp som konsekvent i undersökningar får låga poäng i hälsoindex är etniska minoriteter. Dålig allmänhälsa och munhälsa är särskilt utbredd bland utomeuropeiskt födda (Socialstyrelsen 2010, s.35). Det bör nämnas att den sociala utsatthet som betingar dålig hälsa hos utrikesfödda ofta inte går att skilja från klassaspekten, d.v.s. att andra aspekter som utmärker en lägre samhällsklass, som utbredd arbetslöshet och låg inkomst också definierar gruppen utrikesfödda. En annan faktor som kan ha viss relevans är att de skattefinansierade tandvårdssystemen i många länder inte är lika utbyggda som i Sverige. I Kalmar län bor ungefär utrikesfödda personer, vilket utgör 9,1 procent av den kvinnliga och 8,6 procent av den manliga befolkningen i länet. Detta är en låg andel i förhållande till genomsnittet för riket i helhet där andelen är 15,1 procent kvinnor och 14,4 procent män ( ). 7 Bland personer med funktionshinder är dålig munhälsa vanligare än hos befolkningen som helhet. Tandvården för funktionshindrade präglas bland annat av färre tandvårdsbesök och längre tid mellan besöken, mer akuttandvård och extraktioner och ofta ekonomiska svårigheter (Försäkringskassan 2012:10). Medicinsociologiska studier har uppmärksammat skillnader i vilken omfattning kvinnor och män söker läkarvård. De pekar på att män i enlighet med traditionellt manliga förhållningssätt i större utsträckning undviker att söka vård (Försäkringskassan 2012:7). Därmed riskerar de att låta obehandlade besvär utvecklas och bli allvarligare. Man menar att det ingår i en hävdvunnen maskulin genusidentitet att inte vara pjåskig, och inte be om hjälp, medan en kvinnlig genusidentitet traditionellt inbegriper en större aktsamhet och omsorg om den egna kroppen. Kan man se samma tendenser när det gäller kvinnors och mäns förhållningssätt till tandvården? Frågeställningar Det finns behov av bättre kunskaper om hur den orala hälsostatusen och vårdbehovet ser ut för den del av invånarna i Kalmar län som lämnat den organiserade barn- och ungdomstandvården, d.v.s. de som är äldre än 19 år. De övergripande områden som är av intresse härvidlag är: - Länsinvånares självskattade munhälsa och tandvårdsbehov. - Tandläkares bedömning av länsinvånares munhälsa och tandvårdsbehov. - Länsinvånares självskattade allmänhälsa och livskvalitet i relation till munhälsan. - Länsinvånares förhållande till den organiserade tandvården. - Skillnader i munhälsa, tandvårdsbehov, allmänhälsa och förhållande till 7

9 (Dnr. ) 9 (av 12) den organiserade tandvården för olika samhällsgrupper som låg- /högutbildade, arbetande/arbetslösa, inrikes-/utrikesfödda, yngre/äldre vuxna, glesbygds-/stadsboende och kvinnor/män. Följande övergripande frågeställningar kan således formuleras. - Hur ser munhälsan ut och vilka orala karaktäristika kan kopplas till olika åldersgrupper? - I vilken grad överensstämmer människors egna uppfattningar om sin munhälsa med tandläkares bedömning av munhälsan? - Hur relaterar munhälsan till det allmänna hälsotillståndet? - Hur är kontakten mellan länsinvånarna och tandvården och vilka saknar regelbunden kontakt med tandvården? - Hur vanligt är det att människor avstår från tandvårdsbesök trots behov av tandvård och av vilka anledningar avstår människor tandvård trots behov? - Hur relaterar sociala faktorer, som exempelvis utbildningsnivå, boendeort och etnicitet till munhälsa, besöksfrekvens till tandvården, tandvårdsbehov, m.m. - Vilka effekter kan man förvänta sig av strategiska satsningar, resursfördelning och planering av tandvård inom länet? Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent.

10 (Dnr. ) 10 (av 12) Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys. Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska studien deltog 380 personer som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Områdesöversikt Den vuxna svenska befolkningens munhälsa är fortfarande tämligen sporadiskt kartlagd. I och med att alla barn och unga i Sverige omfattats av Folktandvårdssystemet sedan 1960-talet finns goda kunskaper om munhälsan hos befolkningen upp till 19 år, men inte förrän nyligen har ett gemensamt nationellt tandhälsoregister (SkaPa) avseende dem över 20 år börjat byggas upp. I detta syfte arbetar alla Sveriges Folktandvårdsorganisationer på att ta fram detta register och ambitionen är att på sikt också få de privata att ansluta sig till detta. Ambitionen är lovvärd och resultatet ska bli intressant att följa (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation). År 2009 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga den vuxna befolkningens tandhälsa som ett led i utvärderingen av det statliga tandvårdsstöd som infördes den 1 juli 2008 (Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret, sid.3). Registret bygger dels på data från tandvårdgivares

11 (Dnr. ) 11 (av 12) journalföring och dels på enkätstudier (2005 och 2009) där urvalet stratifierats för att representera den svenska befolkningen. Viktiga variabler saknas dock i dessa studier. Den främsta svagheten ligger i att kliniska undersökningar av specifika odontologiska variabler inte gjorts. 8 Den statliga myndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som på uppdrag av regeringen kartlägger kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården, har identifierat en rad odontologiska områden inom vilka det saknas kunskaper. För de allra flesta krävs omfattande kliniska studier. Några landsting har tagit initiativ till omsorgsfull forskning om munhälsan i de egna länen. Östergötland och Örebro län har gjort longitudinella undersökningar mellan 1992 och 2007 om munhälsan hos 50-, 55-, 60-, och 65-åringar (Aronson et al. 2009). Folktandvården i Östergötland samlar även in odontologiska data för den del av den vuxna befolkningen som frekventerar Folktandvården. Mellan 2000 och 2002 har även munhälsan hos funktionshindrade och äldre följts upp i Östergötlands och Jönköpings län. Via Odontologiska fakulteten på Malmö högskola har Region Skåne undersökt Skåningarnas munhälsa. Studierna omfattar självskattad munhälsa, insamlade data från patientjournaler samt kliniska undersökningar från 1996 och framåt. Mellan 2002 och 2004 genomfördes undersökningar av den vuxna befolkningen i Västerbotten. Studien jämförde resultaten från kliniska undersökningar och insamlade patientdata från Folktandvården (Forsberg et al. 2008) 9. Intressant nog drogs slutsatsen att patientdata från tandvården ger otillräcklig och bristfällig information i förhållande till kliniska undersökningar (se kritik mot Socialstyrelsens tandhälsoregister ovan). Munhälsans utveckling i Jönköping har följts upp i en rad kliniska studier och enkätundersökningar under flera decennier. (Hugosson et al. 2005) 10. I fyra studier från 1973 till 2003 har invånare mellan 3 och 80 år i Jönköping beforskats. Referenser Aronsson, Kerstin; Ordell, Sven; Aldin, Christina (2009). Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet: Några fakta. Rapport 2009:4, Folkhälsovetenskapligt center, Landstinget i Östergötland. Försäkringskassan. Det statliga tandvårdsstödet. En utvärdering Socialförsäkringsrapport 2012:7. Försäkringskassan. När tänderna får vänta. Socialförsäkringsrapport 2012:10. Hälsan i Kalmar län 2010, år: En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av Kalmar läns folkhälsopolitiska plan. Landstinget i Kalmar län, Folkhälsocentrum Februari 2011 Lundegren N. Oral health and self-perceived oral treatment need of adults in 8 En närmare granskning och kritik av Socialstyrelsens undersökningar och upprättandet av ett nationellt tandhälsoregister ska tillfogas forskningsprogrammet inom kort

12 Sweden. Avhandling, Malmö högskola. Swed Dent J Suppl 233, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd, rättvisa. Malmö: Malmö stad. Web-länk: mmissionen_slutrapport_digital_ pdf Landstingsplan Socialstyrelsen (2010) Befolkningens tandhälsa 2009: Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet. Artikelnr , Publicerad juni 2010 Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering. Tandvård. Rekommendationer, bedömning och sammanfattning. Statens folkhälsoinstitut (2010) Framtidens folkhälsa allas ansvar, Folkhälsopolitisk rapport 2010 Stenberg P, Håkansson J, Åkerman S. Attitudes to dental healt and care among 20 to 25-year-old Swedes: results from a questionnaire. Acta Odontol Scand 2000;58: Wilkinson R & Picket K. The spirit level: why equality is better for everyone. London: Penguin Books, (Dnr. ) 12 (av 12)