Forskningssamverkan KOF-syd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningssamverkan KOF-syd"

Transkript

1 (Dnr. ) 1 (av 12) Forskningssamverkan KOF-syd Projektbeskrivning/information Projektets titel Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data Sammanfattning Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent. Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 Postadress Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö Besöksadress Carl Gustafs väg 34 Telefon Webb

2 (Dnr. ) 2 (av 12) personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys (n=50). Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska undersökningen deltog 380 personer, som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Medverkande Namn Befattning Organisationstillhörighet Björn Axtelius Professor Malmö högskola Sigvard Åkerman Professor Malmö högskola Anders Nylander Tandvårdschef Kalmar läns landsting Gunilla Rosén Tandläkare Kalmar läns landsting Marina Magnusson Tandläkare Kalmar läns landsting Involverade kliniker För den kliniska studien deltog två separata kliniker i Kalmar län. Ansvarig Gunilla Rosén Medel från externa bidragsgivare (VR, STF osv)

3 (Dnr. ) 3 (av 12) Från År Summa Kalmar läns landsting ,2 miljoner Klicka vidare för mer detaljerad information Projektets mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Projektets betydelse Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Projektbeskrivning Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. Implementering av projektet Datainsamling gjordes Arbetsfiler föreligger. Två masteruppsatser är engagerade i bearbetning av dessa: 1. Vad är självupplevd oral hälsa 2. Faktorer av betydelse för upplevd oral hälsa idag och i framtiden. Det har gjorts tre presentationer för landstingspolitiker i Kalmar läns landsting (KLL) under KLL har under 2012 tillsammans med Odont fak tagit fram tre projektidéer inom projektet som ska ligga till grund för några av de fyra kombinerade kliniska och forskar-inriktade tjänster som ska utlysas under senare delen av Ohälsan i Kalmar läns olika kommuner. Sociala bestämningsfaktorer utifrån Malmökommissionens rapport. 2. Salivanalyser och deras korrespondens med kliniska variabler. 3. Salutogenetiska orsaksfaktorer bland mycket äldre och friska personer i Kalmar län. Ett separat forskningsprogram riktat mot genusfrågor har framtagits av forskare Adam Droppe.

4 (Dnr. ) 4 (av 12) Tidplan Fortsatt bearbetning planeras både inom ramen för kandidat och masteruppsatser, samt inom projektplaner som tagits fram tillsammans med Kalmar läns landsting. Dessa senare ska effektueras via fyra kombinerade klinik- och forskartjänster vid Kalmar LL. Preliminära resultat Munhälsan i Kalmar län Preliminär rapport Björn Axtelius, professor, Malmö högskola Sigvard Åkerman, professor, Malmö högskola Adam Droppe, forskare, Malmö högskola Inledning Den svenska munhälsan är, vid historiska och internationella jämförelser, utomordentlig. Förbättringen av den orala hälsan under 1900-talet beskrivs av samhällsodontologiska forskare som imponerande (Aronsson, et al. 2009) och ur ett internationellt perspektiv framstår Sverige som föredömligt när det gäller befolkningens dentala status. Samtidigt uppger anmärkningsvärt många människor idag att de behöver odontologisk behandling (Stenberg et al. 2000) 1. Mer än en tredjedel av vuxna skåningar uppgav i en studie att de upplevde ett stort tandvårdsbehov (ibid.). Den förhållandevis stora efterfrågan på tandvård trots befolkningens goda munhälsa illustrerar ett exempel på behovet av vidare och djupare kunskaper om relationen mellan människors munhälsa och organisationen av tandvårdsinstitutionen (i fortsättningen kallad tandvården). Munhälsan är en del av den allmänna hälsan och är betydelsefull för människors livskvalitet. Tandvården är såtillvida en del av den samhälleliga omsorgen för befolkningens hälsa och välbefinnande. Det övergripande samhälleliga vårdansvaret, som avfattas i hälso- och sjukvårdslagen, hänför sig till att ge en god vård åt alla medborgare på lika villkor och där behovet styr insatserna (Hälso- och sjukvårdslagen 2). På regional nivå är det landstingens uppgift att verka för detta ändamål. Socialstyrelsen har i sin senaste rapport om situationen för den nationella tandvården fastslagit att stora skillnader råder mellan regioner och landsting (Socialstyrelsen 2013). Munhälsan följer samma trend som hälsan i övrigt som har förbättrats under många årtionden. Många hälsoproblem har minskat över tid och medellivslängden bland befolkningen fortsätter att öka (Folkhälsopolitisk rapport 2010). Statens folkhälsoinstitut pekar på att ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre vård och kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga faktorer för denna utveckling (ibid.). Men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper av befolkningen när det gäller hälsa och sjukdom 1 Se Lundegren, avhandling 2012.

5 (Dnr. ) 5 (av 12) (Socialstyrelsen 2012, Malmökommissionens slutrapport 2013). Socialt utsatta människor har sämre förutsättningar i olika avseenden. Låg utbildning och låg inkomst är relaterade till sämre hälsa och kortare medellivslängd. Kvinnor upplever generellt mer hälsoproblem medan män lever kortare. Etniska minoriteter, funktionshindrade och HBT-personer rapporterar också sämre hälsa än den övriga befolkningen. I den socioekonomiskt svaga gruppen är psykologiska besvär vanligare. Exempelvis är risken för ångest och depression 100 procent större i denna grupp än bland socioekonomiskt starka. Den socioekonomiska statusen har liknande implikationer när det gäller den orala hälsan (Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2012:10). Forskning visar att satsningar på ökat välbefinnande bland utsatta grupper gynnar hela befolkningen och samhället. I den uppmärksammade boken Jämlikhetsandan (Wilkinson & Picket 2010) visar sociologerna Richard Wilkinson och Kate Picket att förbättrade förutsättningar för dem med lägst social och hälsomässig status också förbättrar välbefinnandet för de mer socialt privilegierade grupperna. De visar att en mängd positiva effekter på samhällsnivå följer av jämlika förhållanden hos en befolkning, från ökad medellivslängd, mindre spädbarnsdödlighet och mindre psykiska problem till minskade stressnivåer, ökat förtroende mellan invånarna och minskade utgifter för sjukvård. Vice versa har försämrad social och hälsomässig status en spridningseffekt från de sämst ställda och ger genomslag på välbefinnandet även i de övre skikten i samhällshierarkin. Vanligtvis används medellivslängd som ett allmänt mått på befolkningens hälsa. Internationellt sett ligger Sverige bland de främsta (Socialstyrelsen 2012), men inom landet varierar medellivslängden mellan regioner och mellan samhällsgrupper. Mellan hög- och lågutbildade är det cirka fem års skillnad i förväntad livslängd (Folkhälsopolitisk rapport 2010 s.42). Kalmar län ligger lägre än det svenska snittet och placerar sig på plats 15 av Sveriges 21 län. Skillnader inom länet innebär att till exempel en man i Torsås i genomsnitt dör fyra år tidigare (75,5 år) än mannen i Vimmerby. Även ohälsotal, räknat i antal anmälda sjukdagar hos Försäkringskassan, liksom andelen med självskattad dålig eller mycket dålig hälsa, är högre i Kalmar län än i riket som helhet (Hälsan i Kalmar län 2010, s.26). 2 Undersökningar indikerar att också den självskattade munhälsan i Kalmar län är sämre än i övriga landet. 3 Några av de sociala faktorer som det kan vara värt att fästa uppmärksamhet vid när det gäller Kalmar län är utbildningsnivån hos länsinvånarna, arbetslösheten bland ungdomar, befolkningens åldersstruktur, landsorts-/stadsboende och tillgänglighet till vård, då dessa kan antas ha betydelse för bestämningen av 2 Från Landstingsplan Ohälsotalet för Kalmar län ligger något över genomsnittet för riket. Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadeersättning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet tas fram av Försäkringskassan aspx

6 (Dnr. ) 6 (av 12) munhälsan och den allmänna hälsan. Andelen med låg utbildningsnivå (förgymnasial) är hög i Kalmar län för både kvinnor och män i förhållande till genomsnittet i Sverige (Hälsan i Kalmar län 2010). Av länets tolv kommuner har Hultsfred högst andel med låg utbildning medan Kalmar särskiljer sig och har lägre andel än rikssnittet (Folkhälsoprofil 2009). 4 Betydelsen av en hög utbildningsnivå som skyddsfaktor mot en rad hälsoproblem har konsekvent påvisats i den vetenskapliga litteraturen (Malmökommissionens slutrapport 2013). I vissa delar av Kalmar län är arbetslösheten bland ungdomar hög (Folkhälsoprofil 2009). Hultsfred och Västervik har högst andel arbetslösa ungdomar, medan Oskarshamn har lägst. Förutom Oskarshamn ligger också Kalmar och Mörbylånga under rikssnittet. I Högsby är väsentligt många fler unga kvinnor arbetslösa än män medan det omvända förhållandet råder i Emmaboda (ibid.). Kalmar län består av såväl städer som mindre orter och glesbygd. Generellt har populationen i större samhällen bättre hälsa än befolkningen i små och mer isolerade samhällen (Folkhälsopolitisk rapport 2010, s. 47). Tillgängligheten till vård är ett problem härvidlag, trots åläggandena i hälso- och sjukvårdslagen om tillgänglighet för alla och politiska programförklaringar om att skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd. 5 (Från Länsstyrelsens landsbygdsprogram) Utöver att hälsan är sämre visar statistik att människor som bor i glesbygd har betydligt färre vårdkontakter än invånarna i tätorter. Hälsan är emellertid inte sämre ur alla aspekter på landsbygden. Psykiska besvär som oro och stress är vanligare i städerna (Folkhälsopolitisk rapport 2010). När det gäller munhälsa och besöksfrekvens till tandvården behövs mer forskning för att kartlägga skillnader mellan människor i städer och på landsbygd (Försäkringskassan 2012). Befolkningen i Kalmar län åldras och följer därmed samma trend som Sverige och hela västvärlden i övrigt. En förhållandevis stor andel av länsinvånarna tillhör ålderssegmentet 65+. Kalmar län ligger emellertid även över rikssnittet (18,5%), med procentuellt flest invånare över 65 år av Sveriges län (22,4%). 6 Den stora utflyttningen av den unga arbetsföra och familjebildande befolkningen bidrar till den jämförelsevis lilla andelen människor i åldrarna 25 till 45 år och den åldrande aspx ar-och-aldre-av-befolkningen

7 befolkningsstrukturen i länet (Landstingsplan ). Den äldsta ålderskategorin karaktäriseras av mer utbredd allmän ohälsa, låga inkomster och större tandvårdsbehov. Demens och andra sjukdomar som är vanligare bland äldre försvårar skötseln av munhygienen och dålig ekonomi är en välkänd orsak till låg besöksfrekvens till tandvården (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Undersökningar visar att låg besöksfrekvens till tandvården har ett samband med sämre munhälsa (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Det finns även psykosociala och psykologiska aspekter som är särskilt signifikanta för den äldre åldersgruppen. Brist på social gemenskap och delaktighet, avsaknad av meningsfullhet och känslan av att vara behövd kan tillsammans med nedsatta fysiska och kognitiva förmågor och dålig ekonomi bidra till depression, håglöshet och bristande omsorg om den egna munhälsan. Den omständigheten att alltfler äldre tenderar att behålla sina egna tänder in i ålderdomen indikerar ett ökat behov av kariesbehandling i denna åldersgrupp. En stor andel av dem i ålderskategorin 30+ har arbete, god ekonomi och bra hälsa. I jämförelse med den äldre åldersgruppen är denna generation uppväxt med en mer proaktiv folktandvård, med fluortanter och tandborstningsinstruktioner i skolan och kampanjer om att frukt är godis. Något som utmärker dem som är över 40 år gentemot de yngre är amalgamfyllningar i tänderna. Riskfaktorerna för dålig munhälsa i denna grupp hänför sig till dem som är socialt utsatta på grund av t.ex. arbetslöshet, utomnordisk etnicitet eller funktionsnedsättning. Det är också i denna åldersgrupp som vi finner de flesta ensamstående föräldrarna, vilka utgör en välkänd utsatt socioekonomisk grupp. Enligt Socialstyrelsen har andelen personer som uppger att de avstått professionell tandvård trots behov ökat sedan 2005 (Socialstyrelsen 2010, s. 49). Det är framförallt yngre och personer som är födda utanför Sverige som i högre grad än andra har avstått från tandvård trots behov (ibid.). Bland unga vuxna är arbetslösheten utbredd och den ekonomiska situationen inte sällan ansträngd. Efter att föräldrar och folktandvården haft uppsyn över munhygienen under barn- och ungdomsåren står de som unga vuxna med större eget ansvar för sin munhälsa och kontakter med tandvården. I en undersökning gjord av Socialstyrelsen 2005 hade just gruppen år lägst besöksfrekvens till tandvården (Socialstyrelsen 2010, s.48). Överraskande nog, kan tyckas, visade en undersökning fyra år senare att den lägsta besöksfrekvensen nu återfanns i ålderskategorin år. Förklaringen till denna utveckling är oklar och intressant att studera närmare. Det är emellertid tänkbart att det allmänna tandvårdsbidraget som infördes med tandvårdsreformen 2008 har haft en effekt här. Jämfört med personer mellan 30 och 74 år har den yngre gruppen dubbelt tandvårdsbidrag. Ett annat och mer troligt antagande (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation) är att det beror på att så många i åldern gått in i Frisktandvården, vilket framförs av F-kassan i deras uppföljning och stämmer med den ökning av antal patienter i detta åldersspann som Folktandvårdsorganisationerna noterat. Det finns idag ca en halv miljon frisktandvårdspatienter och ungefär 80 % av dessa är i åldrarna Behov av tandvård och kostnader står ofta emot varandra för den enskilde (Dnr. ) 7 (av 12)

8 (Dnr. ) 8 (av 12) individen. Det finns ett behov av fördjupade kunskaper om hur utbrett det är att människor avstår från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl. En undersökning i Skåne län [Lundegren, avhandling 2012] visade att hälften av de tillfrågade unga uppgav att de trots behov uteslöt tandvårdsbesök för att det var för dyrt. En grupp som konsekvent i undersökningar får låga poäng i hälsoindex är etniska minoriteter. Dålig allmänhälsa och munhälsa är särskilt utbredd bland utomeuropeiskt födda (Socialstyrelsen 2010, s.35). Det bör nämnas att den sociala utsatthet som betingar dålig hälsa hos utrikesfödda ofta inte går att skilja från klassaspekten, d.v.s. att andra aspekter som utmärker en lägre samhällsklass, som utbredd arbetslöshet och låg inkomst också definierar gruppen utrikesfödda. En annan faktor som kan ha viss relevans är att de skattefinansierade tandvårdssystemen i många länder inte är lika utbyggda som i Sverige. I Kalmar län bor ungefär utrikesfödda personer, vilket utgör 9,1 procent av den kvinnliga och 8,6 procent av den manliga befolkningen i länet. Detta är en låg andel i förhållande till genomsnittet för riket i helhet där andelen är 15,1 procent kvinnor och 14,4 procent män ( ). 7 Bland personer med funktionshinder är dålig munhälsa vanligare än hos befolkningen som helhet. Tandvården för funktionshindrade präglas bland annat av färre tandvårdsbesök och längre tid mellan besöken, mer akuttandvård och extraktioner och ofta ekonomiska svårigheter (Försäkringskassan 2012:10). Medicinsociologiska studier har uppmärksammat skillnader i vilken omfattning kvinnor och män söker läkarvård. De pekar på att män i enlighet med traditionellt manliga förhållningssätt i större utsträckning undviker att söka vård (Försäkringskassan 2012:7). Därmed riskerar de att låta obehandlade besvär utvecklas och bli allvarligare. Man menar att det ingår i en hävdvunnen maskulin genusidentitet att inte vara pjåskig, och inte be om hjälp, medan en kvinnlig genusidentitet traditionellt inbegriper en större aktsamhet och omsorg om den egna kroppen. Kan man se samma tendenser när det gäller kvinnors och mäns förhållningssätt till tandvården? Frågeställningar Det finns behov av bättre kunskaper om hur den orala hälsostatusen och vårdbehovet ser ut för den del av invånarna i Kalmar län som lämnat den organiserade barn- och ungdomstandvården, d.v.s. de som är äldre än 19 år. De övergripande områden som är av intresse härvidlag är: - Länsinvånares självskattade munhälsa och tandvårdsbehov. - Tandläkares bedömning av länsinvånares munhälsa och tandvårdsbehov. - Länsinvånares självskattade allmänhälsa och livskvalitet i relation till munhälsan. - Länsinvånares förhållande till den organiserade tandvården. - Skillnader i munhälsa, tandvårdsbehov, allmänhälsa och förhållande till 7

9 (Dnr. ) 9 (av 12) den organiserade tandvården för olika samhällsgrupper som låg- /högutbildade, arbetande/arbetslösa, inrikes-/utrikesfödda, yngre/äldre vuxna, glesbygds-/stadsboende och kvinnor/män. Följande övergripande frågeställningar kan således formuleras. - Hur ser munhälsan ut och vilka orala karaktäristika kan kopplas till olika åldersgrupper? - I vilken grad överensstämmer människors egna uppfattningar om sin munhälsa med tandläkares bedömning av munhälsan? - Hur relaterar munhälsan till det allmänna hälsotillståndet? - Hur är kontakten mellan länsinvånarna och tandvården och vilka saknar regelbunden kontakt med tandvården? - Hur vanligt är det att människor avstår från tandvårdsbesök trots behov av tandvård och av vilka anledningar avstår människor tandvård trots behov? - Hur relaterar sociala faktorer, som exempelvis utbildningsnivå, boendeort och etnicitet till munhälsa, besöksfrekvens till tandvården, tandvårdsbehov, m.m. - Vilka effekter kan man förvänta sig av strategiska satsningar, resursfördelning och planering av tandvård inom länet? Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent.

10 (Dnr. ) 10 (av 12) Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys. Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska studien deltog 380 personer som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Områdesöversikt Den vuxna svenska befolkningens munhälsa är fortfarande tämligen sporadiskt kartlagd. I och med att alla barn och unga i Sverige omfattats av Folktandvårdssystemet sedan 1960-talet finns goda kunskaper om munhälsan hos befolkningen upp till 19 år, men inte förrän nyligen har ett gemensamt nationellt tandhälsoregister (SkaPa) avseende dem över 20 år börjat byggas upp. I detta syfte arbetar alla Sveriges Folktandvårdsorganisationer på att ta fram detta register och ambitionen är att på sikt också få de privata att ansluta sig till detta. Ambitionen är lovvärd och resultatet ska bli intressant att följa (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation). År 2009 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga den vuxna befolkningens tandhälsa som ett led i utvärderingen av det statliga tandvårdsstöd som infördes den 1 juli 2008 (Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret, sid.3). Registret bygger dels på data från tandvårdgivares

11 (Dnr. ) 11 (av 12) journalföring och dels på enkätstudier (2005 och 2009) där urvalet stratifierats för att representera den svenska befolkningen. Viktiga variabler saknas dock i dessa studier. Den främsta svagheten ligger i att kliniska undersökningar av specifika odontologiska variabler inte gjorts. 8 Den statliga myndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som på uppdrag av regeringen kartlägger kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården, har identifierat en rad odontologiska områden inom vilka det saknas kunskaper. För de allra flesta krävs omfattande kliniska studier. Några landsting har tagit initiativ till omsorgsfull forskning om munhälsan i de egna länen. Östergötland och Örebro län har gjort longitudinella undersökningar mellan 1992 och 2007 om munhälsan hos 50-, 55-, 60-, och 65-åringar (Aronson et al. 2009). Folktandvården i Östergötland samlar även in odontologiska data för den del av den vuxna befolkningen som frekventerar Folktandvården. Mellan 2000 och 2002 har även munhälsan hos funktionshindrade och äldre följts upp i Östergötlands och Jönköpings län. Via Odontologiska fakulteten på Malmö högskola har Region Skåne undersökt Skåningarnas munhälsa. Studierna omfattar självskattad munhälsa, insamlade data från patientjournaler samt kliniska undersökningar från 1996 och framåt. Mellan 2002 och 2004 genomfördes undersökningar av den vuxna befolkningen i Västerbotten. Studien jämförde resultaten från kliniska undersökningar och insamlade patientdata från Folktandvården (Forsberg et al. 2008) 9. Intressant nog drogs slutsatsen att patientdata från tandvården ger otillräcklig och bristfällig information i förhållande till kliniska undersökningar (se kritik mot Socialstyrelsens tandhälsoregister ovan). Munhälsans utveckling i Jönköping har följts upp i en rad kliniska studier och enkätundersökningar under flera decennier. (Hugosson et al. 2005) 10. I fyra studier från 1973 till 2003 har invånare mellan 3 och 80 år i Jönköping beforskats. Referenser Aronsson, Kerstin; Ordell, Sven; Aldin, Christina (2009). Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet: Några fakta. Rapport 2009:4, Folkhälsovetenskapligt center, Landstinget i Östergötland. Försäkringskassan. Det statliga tandvårdsstödet. En utvärdering Socialförsäkringsrapport 2012:7. Försäkringskassan. När tänderna får vänta. Socialförsäkringsrapport 2012:10. Hälsan i Kalmar län 2010, år: En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av Kalmar läns folkhälsopolitiska plan. Landstinget i Kalmar län, Folkhälsocentrum Februari 2011 Lundegren N. Oral health and self-perceived oral treatment need of adults in 8 En närmare granskning och kritik av Socialstyrelsens undersökningar och upprättandet av ett nationellt tandhälsoregister ska tillfogas forskningsprogrammet inom kort

12 Sweden. Avhandling, Malmö högskola. Swed Dent J Suppl 233, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd, rättvisa. Malmö: Malmö stad. Web-länk: mmissionen_slutrapport_digital_ pdf Landstingsplan Socialstyrelsen (2010) Befolkningens tandhälsa 2009: Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet. Artikelnr , Publicerad juni 2010 Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering. Tandvård. Rekommendationer, bedömning och sammanfattning. Statens folkhälsoinstitut (2010) Framtidens folkhälsa allas ansvar, Folkhälsopolitisk rapport 2010 Stenberg P, Håkansson J, Åkerman S. Attitudes to dental healt and care among 20 to 25-year-old Swedes: results from a questionnaire. Acta Odontol Scand 2000;58: Wilkinson R & Picket K. The spirit level: why equality is better for everyone. London: Penguin Books, (Dnr. ) 12 (av 12)

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Tandvård och tandhälsa

Tandvård och tandhälsa Tandvård och tandhälsa Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Majoriteten av befolkningen har en god tandhälsa. Samtidigt finns det stora tandhälsoskillnader mellan olika grupper. Socioekonomiskt

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland 2013-10-16 Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland Anu Molarius, Bo Simonsson Sevek Engström Håkan Flink Kompetenscentrum för hälsa Vårdvalsenheten Folktandvården AB Åke Tegelberg Enheten för

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Tandvård. Aktuell utveckling. Tandhälsan är god hos de flesta

Tandvård. Aktuell utveckling. Tandhälsan är god hos de flesta Tandvård Sammanfattande iakttagelser Utveckling av nationella riktlinjer för vuxentandvården och indikatorer för tandvård var framträdande aktiviteter inom tandvården under 2010. Samtliga landsting och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

Tandvårdsenheten informerar

Tandvårdsenheten informerar Tandvårdsenheten informerar Nummer 1 2015 Informationsansvarig: Maria Johansson Telefonnummer: 010-103 73 68 maria.anna.johansson@regionostergotland.se Nytt namn Tandvårdsgruppen Tandvårdsenheten Ny medarbetare

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Planeringsunderlag för tandvården

Planeringsunderlag för tandvården Planeringsunderlag för tandvården En sammanställning av uppgifter om befolkningen, tandhälsan och tandvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Förord Tandvårdslagen (1985:125) beskriver att planering

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret. Juli 2008 december 2009

Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret. Juli 2008 december 2009 Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret Juli 2008 december 2009 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

EPI-norr 1991 2001 2011

EPI-norr 1991 2001 2011 EPI-norr 1991 2001 2011 En undersökning av vuxna norrbottningars munhälsa, deras upplevelser av och attityder till tandvården samt en bedömning av vårdbehovet ISBN 978-91-637-4149-4 Luleå Grafiska, Luleå

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Tandvård och tandhälsa

Tandvård och tandhälsa Tandvård och tandhälsa Sammanfattande iakttagelser Svenskarna är överlag nöjda med tandvården. De är något mer nöjda med privattandvården än med folktandvården. Kännedomen om det statliga tandvårdsstödet

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar

1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 1/2010 Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se. Tandvårdsgruppen informerar 2010-06-18 2 Så är det då dags att inför

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län

En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:4 En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län Linköping

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välkommen till Folktandvården!

Välkommen till Folktandvården! En helt annan känsla känsla En helt annan Det finns stolar som är stoppade och sittvänliga men ändå inte riktigt bekväma, bara för att känslan är fel. Tänk om jag har fått hål! Undrar vad det kommer att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

En helt annan känsla

En helt annan känsla En helt annan känsla känsla En helt annan Stol: Barcelona av Ludwig Mies van der Rohe Slappna av Stol: Chaise lounge av Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret trendig Känn Stol: Skalstol

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga 16 Tandhälsa Sammanfattning Tandhälsan bland barn är god och den fortsätter att förbättras. I dag är majoriteten av alla barn kariesfria, det vill säga de har aldrig haft några hål i sina tänder. Mellan

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer