Forskningssamverkan KOF-syd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningssamverkan KOF-syd"

Transkript

1 (Dnr. ) 1 (av 12) Forskningssamverkan KOF-syd Projektbeskrivning/information Projektets titel Undersökning av den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i Kalmar län - insamling av epidemiologiska data Sammanfattning Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent. Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 Postadress Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö Besöksadress Carl Gustafs väg 34 Telefon Webb

2 (Dnr. ) 2 (av 12) personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys (n=50). Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska undersökningen deltog 380 personer, som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Medverkande Namn Befattning Organisationstillhörighet Björn Axtelius Professor Malmö högskola Sigvard Åkerman Professor Malmö högskola Anders Nylander Tandvårdschef Kalmar läns landsting Gunilla Rosén Tandläkare Kalmar läns landsting Marina Magnusson Tandläkare Kalmar läns landsting Involverade kliniker För den kliniska studien deltog två separata kliniker i Kalmar län. Ansvarig Gunilla Rosén Medel från externa bidragsgivare (VR, STF osv)

3 (Dnr. ) 3 (av 12) Från År Summa Kalmar läns landsting ,2 miljoner Klicka vidare för mer detaljerad information Projektets mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Projektets betydelse Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Projektbeskrivning Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. Implementering av projektet Datainsamling gjordes Arbetsfiler föreligger. Två masteruppsatser är engagerade i bearbetning av dessa: 1. Vad är självupplevd oral hälsa 2. Faktorer av betydelse för upplevd oral hälsa idag och i framtiden. Det har gjorts tre presentationer för landstingspolitiker i Kalmar läns landsting (KLL) under KLL har under 2012 tillsammans med Odont fak tagit fram tre projektidéer inom projektet som ska ligga till grund för några av de fyra kombinerade kliniska och forskar-inriktade tjänster som ska utlysas under senare delen av Ohälsan i Kalmar läns olika kommuner. Sociala bestämningsfaktorer utifrån Malmökommissionens rapport. 2. Salivanalyser och deras korrespondens med kliniska variabler. 3. Salutogenetiska orsaksfaktorer bland mycket äldre och friska personer i Kalmar län. Ett separat forskningsprogram riktat mot genusfrågor har framtagits av forskare Adam Droppe.

4 (Dnr. ) 4 (av 12) Tidplan Fortsatt bearbetning planeras både inom ramen för kandidat och masteruppsatser, samt inom projektplaner som tagits fram tillsammans med Kalmar läns landsting. Dessa senare ska effektueras via fyra kombinerade klinik- och forskartjänster vid Kalmar LL. Preliminära resultat Munhälsan i Kalmar län Preliminär rapport Björn Axtelius, professor, Malmö högskola Sigvard Åkerman, professor, Malmö högskola Adam Droppe, forskare, Malmö högskola Inledning Den svenska munhälsan är, vid historiska och internationella jämförelser, utomordentlig. Förbättringen av den orala hälsan under 1900-talet beskrivs av samhällsodontologiska forskare som imponerande (Aronsson, et al. 2009) och ur ett internationellt perspektiv framstår Sverige som föredömligt när det gäller befolkningens dentala status. Samtidigt uppger anmärkningsvärt många människor idag att de behöver odontologisk behandling (Stenberg et al. 2000) 1. Mer än en tredjedel av vuxna skåningar uppgav i en studie att de upplevde ett stort tandvårdsbehov (ibid.). Den förhållandevis stora efterfrågan på tandvård trots befolkningens goda munhälsa illustrerar ett exempel på behovet av vidare och djupare kunskaper om relationen mellan människors munhälsa och organisationen av tandvårdsinstitutionen (i fortsättningen kallad tandvården). Munhälsan är en del av den allmänna hälsan och är betydelsefull för människors livskvalitet. Tandvården är såtillvida en del av den samhälleliga omsorgen för befolkningens hälsa och välbefinnande. Det övergripande samhälleliga vårdansvaret, som avfattas i hälso- och sjukvårdslagen, hänför sig till att ge en god vård åt alla medborgare på lika villkor och där behovet styr insatserna (Hälso- och sjukvårdslagen 2). På regional nivå är det landstingens uppgift att verka för detta ändamål. Socialstyrelsen har i sin senaste rapport om situationen för den nationella tandvården fastslagit att stora skillnader råder mellan regioner och landsting (Socialstyrelsen 2013). Munhälsan följer samma trend som hälsan i övrigt som har förbättrats under många årtionden. Många hälsoproblem har minskat över tid och medellivslängden bland befolkningen fortsätter att öka (Folkhälsopolitisk rapport 2010). Statens folkhälsoinstitut pekar på att ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre vård och kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga faktorer för denna utveckling (ibid.). Men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper av befolkningen när det gäller hälsa och sjukdom 1 Se Lundegren, avhandling 2012.

5 (Dnr. ) 5 (av 12) (Socialstyrelsen 2012, Malmökommissionens slutrapport 2013). Socialt utsatta människor har sämre förutsättningar i olika avseenden. Låg utbildning och låg inkomst är relaterade till sämre hälsa och kortare medellivslängd. Kvinnor upplever generellt mer hälsoproblem medan män lever kortare. Etniska minoriteter, funktionshindrade och HBT-personer rapporterar också sämre hälsa än den övriga befolkningen. I den socioekonomiskt svaga gruppen är psykologiska besvär vanligare. Exempelvis är risken för ångest och depression 100 procent större i denna grupp än bland socioekonomiskt starka. Den socioekonomiska statusen har liknande implikationer när det gäller den orala hälsan (Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2012:10). Forskning visar att satsningar på ökat välbefinnande bland utsatta grupper gynnar hela befolkningen och samhället. I den uppmärksammade boken Jämlikhetsandan (Wilkinson & Picket 2010) visar sociologerna Richard Wilkinson och Kate Picket att förbättrade förutsättningar för dem med lägst social och hälsomässig status också förbättrar välbefinnandet för de mer socialt privilegierade grupperna. De visar att en mängd positiva effekter på samhällsnivå följer av jämlika förhållanden hos en befolkning, från ökad medellivslängd, mindre spädbarnsdödlighet och mindre psykiska problem till minskade stressnivåer, ökat förtroende mellan invånarna och minskade utgifter för sjukvård. Vice versa har försämrad social och hälsomässig status en spridningseffekt från de sämst ställda och ger genomslag på välbefinnandet även i de övre skikten i samhällshierarkin. Vanligtvis används medellivslängd som ett allmänt mått på befolkningens hälsa. Internationellt sett ligger Sverige bland de främsta (Socialstyrelsen 2012), men inom landet varierar medellivslängden mellan regioner och mellan samhällsgrupper. Mellan hög- och lågutbildade är det cirka fem års skillnad i förväntad livslängd (Folkhälsopolitisk rapport 2010 s.42). Kalmar län ligger lägre än det svenska snittet och placerar sig på plats 15 av Sveriges 21 län. Skillnader inom länet innebär att till exempel en man i Torsås i genomsnitt dör fyra år tidigare (75,5 år) än mannen i Vimmerby. Även ohälsotal, räknat i antal anmälda sjukdagar hos Försäkringskassan, liksom andelen med självskattad dålig eller mycket dålig hälsa, är högre i Kalmar län än i riket som helhet (Hälsan i Kalmar län 2010, s.26). 2 Undersökningar indikerar att också den självskattade munhälsan i Kalmar län är sämre än i övriga landet. 3 Några av de sociala faktorer som det kan vara värt att fästa uppmärksamhet vid när det gäller Kalmar län är utbildningsnivån hos länsinvånarna, arbetslösheten bland ungdomar, befolkningens åldersstruktur, landsorts-/stadsboende och tillgänglighet till vård, då dessa kan antas ha betydelse för bestämningen av 2 Från Landstingsplan Ohälsotalet för Kalmar län ligger något över genomsnittet för riket. Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadeersättning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet tas fram av Försäkringskassan aspx

6 (Dnr. ) 6 (av 12) munhälsan och den allmänna hälsan. Andelen med låg utbildningsnivå (förgymnasial) är hög i Kalmar län för både kvinnor och män i förhållande till genomsnittet i Sverige (Hälsan i Kalmar län 2010). Av länets tolv kommuner har Hultsfred högst andel med låg utbildning medan Kalmar särskiljer sig och har lägre andel än rikssnittet (Folkhälsoprofil 2009). 4 Betydelsen av en hög utbildningsnivå som skyddsfaktor mot en rad hälsoproblem har konsekvent påvisats i den vetenskapliga litteraturen (Malmökommissionens slutrapport 2013). I vissa delar av Kalmar län är arbetslösheten bland ungdomar hög (Folkhälsoprofil 2009). Hultsfred och Västervik har högst andel arbetslösa ungdomar, medan Oskarshamn har lägst. Förutom Oskarshamn ligger också Kalmar och Mörbylånga under rikssnittet. I Högsby är väsentligt många fler unga kvinnor arbetslösa än män medan det omvända förhållandet råder i Emmaboda (ibid.). Kalmar län består av såväl städer som mindre orter och glesbygd. Generellt har populationen i större samhällen bättre hälsa än befolkningen i små och mer isolerade samhällen (Folkhälsopolitisk rapport 2010, s. 47). Tillgängligheten till vård är ett problem härvidlag, trots åläggandena i hälso- och sjukvårdslagen om tillgänglighet för alla och politiska programförklaringar om att skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd. 5 (Från Länsstyrelsens landsbygdsprogram) Utöver att hälsan är sämre visar statistik att människor som bor i glesbygd har betydligt färre vårdkontakter än invånarna i tätorter. Hälsan är emellertid inte sämre ur alla aspekter på landsbygden. Psykiska besvär som oro och stress är vanligare i städerna (Folkhälsopolitisk rapport 2010). När det gäller munhälsa och besöksfrekvens till tandvården behövs mer forskning för att kartlägga skillnader mellan människor i städer och på landsbygd (Försäkringskassan 2012). Befolkningen i Kalmar län åldras och följer därmed samma trend som Sverige och hela västvärlden i övrigt. En förhållandevis stor andel av länsinvånarna tillhör ålderssegmentet 65+. Kalmar län ligger emellertid även över rikssnittet (18,5%), med procentuellt flest invånare över 65 år av Sveriges län (22,4%). 6 Den stora utflyttningen av den unga arbetsföra och familjebildande befolkningen bidrar till den jämförelsevis lilla andelen människor i åldrarna 25 till 45 år och den åldrande aspx ar-och-aldre-av-befolkningen

7 befolkningsstrukturen i länet (Landstingsplan ). Den äldsta ålderskategorin karaktäriseras av mer utbredd allmän ohälsa, låga inkomster och större tandvårdsbehov. Demens och andra sjukdomar som är vanligare bland äldre försvårar skötseln av munhygienen och dålig ekonomi är en välkänd orsak till låg besöksfrekvens till tandvården (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Undersökningar visar att låg besöksfrekvens till tandvården har ett samband med sämre munhälsa (Försäkringskassan När tänderna får vänta 2012). Det finns även psykosociala och psykologiska aspekter som är särskilt signifikanta för den äldre åldersgruppen. Brist på social gemenskap och delaktighet, avsaknad av meningsfullhet och känslan av att vara behövd kan tillsammans med nedsatta fysiska och kognitiva förmågor och dålig ekonomi bidra till depression, håglöshet och bristande omsorg om den egna munhälsan. Den omständigheten att alltfler äldre tenderar att behålla sina egna tänder in i ålderdomen indikerar ett ökat behov av kariesbehandling i denna åldersgrupp. En stor andel av dem i ålderskategorin 30+ har arbete, god ekonomi och bra hälsa. I jämförelse med den äldre åldersgruppen är denna generation uppväxt med en mer proaktiv folktandvård, med fluortanter och tandborstningsinstruktioner i skolan och kampanjer om att frukt är godis. Något som utmärker dem som är över 40 år gentemot de yngre är amalgamfyllningar i tänderna. Riskfaktorerna för dålig munhälsa i denna grupp hänför sig till dem som är socialt utsatta på grund av t.ex. arbetslöshet, utomnordisk etnicitet eller funktionsnedsättning. Det är också i denna åldersgrupp som vi finner de flesta ensamstående föräldrarna, vilka utgör en välkänd utsatt socioekonomisk grupp. Enligt Socialstyrelsen har andelen personer som uppger att de avstått professionell tandvård trots behov ökat sedan 2005 (Socialstyrelsen 2010, s. 49). Det är framförallt yngre och personer som är födda utanför Sverige som i högre grad än andra har avstått från tandvård trots behov (ibid.). Bland unga vuxna är arbetslösheten utbredd och den ekonomiska situationen inte sällan ansträngd. Efter att föräldrar och folktandvården haft uppsyn över munhygienen under barn- och ungdomsåren står de som unga vuxna med större eget ansvar för sin munhälsa och kontakter med tandvården. I en undersökning gjord av Socialstyrelsen 2005 hade just gruppen år lägst besöksfrekvens till tandvården (Socialstyrelsen 2010, s.48). Överraskande nog, kan tyckas, visade en undersökning fyra år senare att den lägsta besöksfrekvensen nu återfanns i ålderskategorin år. Förklaringen till denna utveckling är oklar och intressant att studera närmare. Det är emellertid tänkbart att det allmänna tandvårdsbidraget som infördes med tandvårdsreformen 2008 har haft en effekt här. Jämfört med personer mellan 30 och 74 år har den yngre gruppen dubbelt tandvårdsbidrag. Ett annat och mer troligt antagande (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation) är att det beror på att så många i åldern gått in i Frisktandvården, vilket framförs av F-kassan i deras uppföljning och stämmer med den ökning av antal patienter i detta åldersspann som Folktandvårdsorganisationerna noterat. Det finns idag ca en halv miljon frisktandvårdspatienter och ungefär 80 % av dessa är i åldrarna Behov av tandvård och kostnader står ofta emot varandra för den enskilde (Dnr. ) 7 (av 12)

8 (Dnr. ) 8 (av 12) individen. Det finns ett behov av fördjupade kunskaper om hur utbrett det är att människor avstår från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl. En undersökning i Skåne län [Lundegren, avhandling 2012] visade att hälften av de tillfrågade unga uppgav att de trots behov uteslöt tandvårdsbesök för att det var för dyrt. En grupp som konsekvent i undersökningar får låga poäng i hälsoindex är etniska minoriteter. Dålig allmänhälsa och munhälsa är särskilt utbredd bland utomeuropeiskt födda (Socialstyrelsen 2010, s.35). Det bör nämnas att den sociala utsatthet som betingar dålig hälsa hos utrikesfödda ofta inte går att skilja från klassaspekten, d.v.s. att andra aspekter som utmärker en lägre samhällsklass, som utbredd arbetslöshet och låg inkomst också definierar gruppen utrikesfödda. En annan faktor som kan ha viss relevans är att de skattefinansierade tandvårdssystemen i många länder inte är lika utbyggda som i Sverige. I Kalmar län bor ungefär utrikesfödda personer, vilket utgör 9,1 procent av den kvinnliga och 8,6 procent av den manliga befolkningen i länet. Detta är en låg andel i förhållande till genomsnittet för riket i helhet där andelen är 15,1 procent kvinnor och 14,4 procent män ( ). 7 Bland personer med funktionshinder är dålig munhälsa vanligare än hos befolkningen som helhet. Tandvården för funktionshindrade präglas bland annat av färre tandvårdsbesök och längre tid mellan besöken, mer akuttandvård och extraktioner och ofta ekonomiska svårigheter (Försäkringskassan 2012:10). Medicinsociologiska studier har uppmärksammat skillnader i vilken omfattning kvinnor och män söker läkarvård. De pekar på att män i enlighet med traditionellt manliga förhållningssätt i större utsträckning undviker att söka vård (Försäkringskassan 2012:7). Därmed riskerar de att låta obehandlade besvär utvecklas och bli allvarligare. Man menar att det ingår i en hävdvunnen maskulin genusidentitet att inte vara pjåskig, och inte be om hjälp, medan en kvinnlig genusidentitet traditionellt inbegriper en större aktsamhet och omsorg om den egna kroppen. Kan man se samma tendenser när det gäller kvinnors och mäns förhållningssätt till tandvården? Frågeställningar Det finns behov av bättre kunskaper om hur den orala hälsostatusen och vårdbehovet ser ut för den del av invånarna i Kalmar län som lämnat den organiserade barn- och ungdomstandvården, d.v.s. de som är äldre än 19 år. De övergripande områden som är av intresse härvidlag är: - Länsinvånares självskattade munhälsa och tandvårdsbehov. - Tandläkares bedömning av länsinvånares munhälsa och tandvårdsbehov. - Länsinvånares självskattade allmänhälsa och livskvalitet i relation till munhälsan. - Länsinvånares förhållande till den organiserade tandvården. - Skillnader i munhälsa, tandvårdsbehov, allmänhälsa och förhållande till 7

9 (Dnr. ) 9 (av 12) den organiserade tandvården för olika samhällsgrupper som låg- /högutbildade, arbetande/arbetslösa, inrikes-/utrikesfödda, yngre/äldre vuxna, glesbygds-/stadsboende och kvinnor/män. Följande övergripande frågeställningar kan således formuleras. - Hur ser munhälsan ut och vilka orala karaktäristika kan kopplas till olika åldersgrupper? - I vilken grad överensstämmer människors egna uppfattningar om sin munhälsa med tandläkares bedömning av munhälsan? - Hur relaterar munhälsan till det allmänna hälsotillståndet? - Hur är kontakten mellan länsinvånarna och tandvården och vilka saknar regelbunden kontakt med tandvården? - Hur vanligt är det att människor avstår från tandvårdsbesök trots behov av tandvård och av vilka anledningar avstår människor tandvård trots behov? - Hur relaterar sociala faktorer, som exempelvis utbildningsnivå, boendeort och etnicitet till munhälsa, besöksfrekvens till tandvården, tandvårdsbehov, m.m. - Vilka effekter kan man förvänta sig av strategiska satsningar, resursfördelning och planering av tandvård inom länet? Syfte och mål Syftet med studien var att ur patient-, tandläkar- och samhällsperspektiv kartlägga den vuxna befolkningens munhälsa och tandvårdsbehov i Kalmar län. Kunskaper om länsinvånarnas munhälsa utgör ett strategiskt underlag för planering av insatser på tandvårdsområdet. Vidare används munhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser. Studien hade också som målsättning att identifiera dem som har förhöjd risk att utveckla karies, tandlossning och andra odontologiska sjukdomar och besvär. Studien möjliggör fördelningen av resurser till tandvården med hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos befolkningen, som en del i strävan efter att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens princip om att erbjuda en god vård på lika villkor för alla. Metod, material och tillvägagångssätt Studien bestod av en enkätdel och en klinisk undersökningsdel. Enkäten var utformad för att frambringa information om karakteristika med relevans för den vuxna befolkningens munhälsa i de 12 kommunerna inom Kalmar län. Frågorna i enkäten rörde uppfattningen av den egna munhälsan, tandvårdsbehov och allmänhälsa, relationen till tandvården samt sociala förhållanden, som familjesituation och bostadsort. En beräkning av populationsstorlek med hjälp av power-analys (75 procent power) visade att 300 personer krävs för detektion av en 5-procents skillnad i populationen. Beräkningen visade således att enkätdelen bör omfatta minst 300 personer från varje kommun, d.v.s. totalpopulationen bör vara minst 3600 personer netto och 7200 personer brutto vid en svarsfrekvens om 50 procent.

10 (Dnr. ) 10 (av 12) Enkäten skickades per post till 7200 slumpvis utvalda individer mellan 20 och 89 år som var folkbokförda i Kalmar län Urvalet var stratifierat så att minst 600 personer från varje kommun fick enkäten. Ett slumpmässigt urval av de som inte besvarade enkäten tillfrågades om de ville delta i en telefonintervju för en bortfallsanalys. Telefonintervjun omfattade endast några få av enkätens frågor samt en fråga om varför de valt att inte besvara enkäten. I den kliniska studien deltog 380 personer som undersöktes kliniskt av två tandläkare vid folktandvårdskliniker i Kalmar län. Patienterna [/undersökningspersonerna] fyllde vid samma tillfälle i enkäten och en kortare anamnes. Vid den kliniska undersökningen togs panoramaröntgen och bitewing röntgen i molar- och premolarregionen. Med hjälp av röntgenbilderna registrerades karies, fyllningsöver- och underskott, förändringar vid tändernas rotspetsar, marginal benförlust, cystor och andra förändringar i ben och mjukvävnaden. Även kliniska foton togs av orala ytor (tänder och slemhinnor). Undersökningen inkluderade även registrering av föregående tandvård, defekta fyllningar, manifest karies, fickdjup och blödning vid sondering, tandslitage, muntorrhet och slemhinneförändringar. Den kliniska undersökningen omfattade även ett bakterieoch salivprov avseende bakteriekolonisation av S. mutans, samt salivens buffringskapacitet (Strip mutans, Dentocult LB, Dentobuff strip) och salivmängd. Informationen som erhålls av enkätsvaren och de kliniska undersökningarna utgör data som kan bearbetas med regressionsanalyser. De kan också ligga till grund för uppföljande studier och alltså fungera som en första del i longitudinella undersökningar. Både enkätdelen och den kliniska delen av undersökningen relaterar till andra omfattande studier som gjorts i Sverige (Örebro/Östergötland-studien, Skånestudien etc.) och kan således jämföras och sammanställas i större datakvantiteter. Genom att internationellt etablerade index för samhällsodontologiska undersökningar används, som OHIP, DAS och DVSS, kan även internationella jämförelser och datasammanställningar göras. Områdesöversikt Den vuxna svenska befolkningens munhälsa är fortfarande tämligen sporadiskt kartlagd. I och med att alla barn och unga i Sverige omfattats av Folktandvårdssystemet sedan 1960-talet finns goda kunskaper om munhälsan hos befolkningen upp till 19 år, men inte förrän nyligen har ett gemensamt nationellt tandhälsoregister (SkaPa) avseende dem över 20 år börjat byggas upp. I detta syfte arbetar alla Sveriges Folktandvårdsorganisationer på att ta fram detta register och ambitionen är att på sikt också få de privata att ansluta sig till detta. Ambitionen är lovvärd och resultatet ska bli intressant att följa (Tandvårdschef Anders Nylander, personlig kommunikation). År 2009 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga den vuxna befolkningens tandhälsa som ett led i utvärderingen av det statliga tandvårdsstöd som infördes den 1 juli 2008 (Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret, sid.3). Registret bygger dels på data från tandvårdgivares

11 (Dnr. ) 11 (av 12) journalföring och dels på enkätstudier (2005 och 2009) där urvalet stratifierats för att representera den svenska befolkningen. Viktiga variabler saknas dock i dessa studier. Den främsta svagheten ligger i att kliniska undersökningar av specifika odontologiska variabler inte gjorts. 8 Den statliga myndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som på uppdrag av regeringen kartlägger kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården, har identifierat en rad odontologiska områden inom vilka det saknas kunskaper. För de allra flesta krävs omfattande kliniska studier. Några landsting har tagit initiativ till omsorgsfull forskning om munhälsan i de egna länen. Östergötland och Örebro län har gjort longitudinella undersökningar mellan 1992 och 2007 om munhälsan hos 50-, 55-, 60-, och 65-åringar (Aronson et al. 2009). Folktandvården i Östergötland samlar även in odontologiska data för den del av den vuxna befolkningen som frekventerar Folktandvården. Mellan 2000 och 2002 har även munhälsan hos funktionshindrade och äldre följts upp i Östergötlands och Jönköpings län. Via Odontologiska fakulteten på Malmö högskola har Region Skåne undersökt Skåningarnas munhälsa. Studierna omfattar självskattad munhälsa, insamlade data från patientjournaler samt kliniska undersökningar från 1996 och framåt. Mellan 2002 och 2004 genomfördes undersökningar av den vuxna befolkningen i Västerbotten. Studien jämförde resultaten från kliniska undersökningar och insamlade patientdata från Folktandvården (Forsberg et al. 2008) 9. Intressant nog drogs slutsatsen att patientdata från tandvården ger otillräcklig och bristfällig information i förhållande till kliniska undersökningar (se kritik mot Socialstyrelsens tandhälsoregister ovan). Munhälsans utveckling i Jönköping har följts upp i en rad kliniska studier och enkätundersökningar under flera decennier. (Hugosson et al. 2005) 10. I fyra studier från 1973 till 2003 har invånare mellan 3 och 80 år i Jönköping beforskats. Referenser Aronsson, Kerstin; Ordell, Sven; Aldin, Christina (2009). Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet: Några fakta. Rapport 2009:4, Folkhälsovetenskapligt center, Landstinget i Östergötland. Försäkringskassan. Det statliga tandvårdsstödet. En utvärdering Socialförsäkringsrapport 2012:7. Försäkringskassan. När tänderna får vänta. Socialförsäkringsrapport 2012:10. Hälsan i Kalmar län 2010, år: En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av Kalmar läns folkhälsopolitiska plan. Landstinget i Kalmar län, Folkhälsocentrum Februari 2011 Lundegren N. Oral health and self-perceived oral treatment need of adults in 8 En närmare granskning och kritik av Socialstyrelsens undersökningar och upprättandet av ett nationellt tandhälsoregister ska tillfogas forskningsprogrammet inom kort

12 Sweden. Avhandling, Malmö högskola. Swed Dent J Suppl 233, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd, rättvisa. Malmö: Malmö stad. Web-länk: mmissionen_slutrapport_digital_ pdf Landstingsplan Socialstyrelsen (2010) Befolkningens tandhälsa 2009: Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet. Artikelnr , Publicerad juni 2010 Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering. Tandvård. Rekommendationer, bedömning och sammanfattning. Statens folkhälsoinstitut (2010) Framtidens folkhälsa allas ansvar, Folkhälsopolitisk rapport 2010 Stenberg P, Håkansson J, Åkerman S. Attitudes to dental healt and care among 20 to 25-year-old Swedes: results from a questionnaire. Acta Odontol Scand 2000;58: Wilkinson R & Picket K. The spirit level: why equality is better for everyone. London: Penguin Books, (Dnr. ) 12 (av 12)

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet Ett tandvårdsstöd för alla

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-02-01 GD-beslut Nummer Nr 9/2016 Dnr STY2015/92 Beslutande I samråd med Föredragande Susanna Axelsson, tillförordnad generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m.

Användningen av amalgam inom folktandvården m.m. 2002-10-18 Dnr 53-9407-2002 1(13) Användningen av inom folktandvården m.m. Enkät om antalet utförda inom folktandvårdens vuxentandvård år 1998 Socialstyrelsen tillskrev i början av år 1999 landets tandvårdschefer/tandvårdsdirektörer

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Mattias Andersson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 Fortsatt minskning

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/84 1 (2) Handlingstyp Missiv Datum 2 mars 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59 Förslag till beslut

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer