En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms. Så lever julgranen längre. Årlig skörd i granskogen. Fina priser i Julkorsordet!

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Årlig skörd i granskogen Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet!

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 1170E i en klass för sig Med John Deere 1170E etablerar vi en ny skördarklass. 1170E är idealiskt placerad mellan 1070 och Som våra övriga E-skördare är 1170E späckad med sådant som gör gott åt både produktion och trivsel. Nya CH6-kranen är snabb, stark och exakt. Två nya aggregat lanserar vi också, H412 och H414. Det sistnämnda ser du på bilden. H414 är storleken större än H754 och har ett mycket brett användningsområde. Alltså, perfekt för vår nya allroundskördare. På vår hemsida kan du läsa mer om skördaren som står i en klass för sig: John Deere 1170E! John Deere Forestry AB

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Nästa nummer utkommer den 12 februari TEMA: föryngring & förädling Foto: Håkan Olsén Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se GRÖNT LJUS för skörd av stubbar i miljöanalysen. Sidan 28 Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö HUGO BICKE tillhörde de yngre entusiasterna på en kunskapsfylld kraftsamlingsdag. Sidan 20 5 LEDARE: När tiderna är svåra fi nns grogrund för nytänkande, då är skogen en bra utgångspunkt. 6 PROFILEN: Göran Örlander tror att mittröjningen blir en etablerad metod. 12 JUL: Tricken som håller granen grön. 10 NYHETER: Skogsstyrelsen dubblar kraven på vad skogsägaren ska tåla utan ersättning. 15 NYHETER: Mycket skogsmark på väg ut på fastighetsmarknaden. 16 FORSKNING: Efter massa och papper kommer helt nya produkter från bruken. 20 SKOGSGÅRDEN: Möjligheterna att öka lönsamheten och produktionen lockar många. 24 SKOGSSKÖTSEL: Gallra hårt och ta vara på de grova träden. 26 FÖRENINGARNA: Arbetar för fl er aktiva kvinnor. 28 SKOGSSKÖTSEL: Miljön klarar att stubbarna skördas till bioenergi. 29 NÄRINGSPOLITIK: Många vinnare med högre virkespriser. 30 EKONOMI: Mycket att tänka på innan det extra huset hyrs ut. 32 SKOGSGÅRDEN: Masur och många andra möjligheter vid sidan av det konventionella skogsbruket. TJEJERNA på Skogsmästarskolans tredje årskurs finns i en kalender med reklam för utbildningen. Sidan 50 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA 36 MARKNAD Tusentals mindre förädlingsföretag. Rekordstor pelletsfabrik. Det våras för familjeskogsbruket i Finland. 38 FORSKNING: Hög tid att underhålla vägarna. 40 TEKNIK: Ny bandmaskin och dubbellågig kamin. 50 NAMN & NYTT: Med motorsågen i skivstudion. 52 KORSORD: Fina priser till korsordslösare. 54 KRÖNIKAN: Skogsstyrelsen tafsar på äganderätten. Omslagsfoto: Pär Fornling Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld GÖRAN ÖRLANDER ger tips och synpunkter på hur skogen bör skötas. Sidan 6 ÖBACKA SÅG i Umeå ledde vidare till Norras såg i Sävar och är en del i föreningens historia som nu samlats i en jubileumsbok. Sidan 50 Årlig skörd i granskogen Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet! VI SKOGSÄGARE 6/08 3

4 ÄNTLIGEN introduceras Logmans skogsmaskiner i Sverige Alex Skogsservice AB Tomas Axelsson Älby 32, ÖSMO Tel info@alexskogsservice.com

5 Världen börjar i Slipstenssjön Tänk när vi får ett helt nytt material att bygga bilar av, forma till eleganta möbler, hållbara och lätta datorer. Och dessa nya kolfiber, med trä som råvara, finns runt hörnet! I dagar som dessa känns det bra att träffa personer som professor Hans Theliander. Lite längre fram i tidningen kan du läsa om hans forskning och visioner. I dagar som dessa känns det över huvud taget bra att ägna sig åt skog. Utan att underskatta det stålbad industrin går igenom bär träden med sig framtidens lösningar, hela vägen från någon ort på landsbygden ut i ett globalt perspektiv. LEDAREN I SKUGGAN AV DE stora koncernerna hittar vi skogsteknikens vardagshjältar. Ofta med smörjolja långt upp på armarna i full färd att jobba med att en ny konstruktion på minisågen, vagnen till terränghjulingen, traktorprocessorn, miniskotaren, vedmaskinen eller något av all annan utrustning till skogsgården. Här finns hundratals små och medelstora företag som jobbar i det tysta. De finns ofta på landsbygden där företagandet behövs som bäst. Den som tittar i orderböckerna blir förvånad över hur mycket som exporteras. Sverige är faktiskt världsledande då det gäller småskalig teknik. Växtkraften kan bli ännu större genom uppmuntran från samhället. Det kan vara att återuppta en del av den småskaliga teknikforskning som lantbruksuniversitetet brutalt slängt ut. Och det är väl investerade pengar att ge draghjälp ut på exportmarknaderna. Många kämpar någorlunda omärkta av konjunkturnedgången, men det frestar på. En liten kreditförlust och en trilskande bank kan bli förödande. Vi får inte glömma de små företagen i bruset från fordonsindustrins och finansbolagens problem. PERSPEKTIVET OVANFÖR Lönsboda, Slipstenssjön och alla andra företagsorter är nationellt. Energin är ett uppenbart exempel. Beräkningar från Skogforsk visar att uttaget av bioenergi från skogen kan öka med 2,5 gånger och att det finns massor att göra för att utveckla tekniken. I det lilla formatet, med solceller och vindkraft, är Sverige miltals efter ett land som Tyskland. Här finns ingen enkel teknik att göra el lokalt på gården och koppla in sig på nätet. Entusiasterna är där, men vi väntar fortfarande på platta paket från Ikea, färdiga att använda. I det stora formatet var Göran Perssons oljekommission den senaste visionen det gnistrade om. Den tål att dammas av och kompletteras med fler visionära projekt. Mitt i kriserna finns grunden att tänka nytt. Att hitta morgondagens lösningar och inte slänga bra pengar efter dåliga. DET GLOBALA perspektivet kan handla om växthusfrågan, som hänger nära ihop med energin. Och skogen. Man kan möjligen förstå varför Sverige inte önskat räkna in den produktiva skogens möjligheter i de internationella förhandlingarna. Vi klarar oss ändå och det ska svida för att medicinen ska verka. Men att vi gillar tagelskjortorna är sin sak. Det riktigt problematiska är vilka signaler det sänder till omvärlden. Här hemma ökar virkesförråden, men på flera håll är det inte självklart att plantera nya träd när gamla avverkas. Om det globala virkesförrådet ökar med en procent om året fångas världens koldioxidutsläpp upp av träden. Den svenska modellen har historiskt handlat om allt från blondiner till Saltsjöbadsandan. Nu är det läge att sälja in den svenska skogsbruksmodellen över världen. Och där är vi alla ambassadörer. VI SKOGSÄGARE 6/08 Pär Fornling, Chefredaktör

6 Han förutsåg PROFILEN stormen Gudrun Gör om reglerna för gödsling och ta snytbaggarna på allvar i norra Sverige. Det är två av flera råd från Göran Örlander, forskaren som blev skogsskötselchef på Södra....och en stor stormfällning inträffade år Det är bekant för alla vid det här laget. Men formuleringen kommer från ett arbete på lantbruksuniversitetet som Göran Örlander författade år 2002! Det var alltså långt, långt innan orkanen Gudrun. Oavsett om han är synsk eller inte inger analyserna respekt. I synnerhet ifall de gäller föryngringar, frågor som följt honom genom hela karriären. OCH DET HANDLAR nog inte om övernaturliga förmågor, snarare ett strategiskt tänkande i kombination med forskarens arbetssätt. Det börjar med att samla in fakta från försök och andra källor till kunskap. Först därefter är det dags för analys och slutsatser. Men ny kunskap i all ära. Den fråga han brottas mest med är hur man ska få ut den redan befintliga kunskapen till det praktiska skogsbruket. Det är en enorm utmaning att förmedla det vi tycker är rätt, säger han. GÖRAN ÖRLANDER är inne på sitt tredje jobb som skogsskötselchef. Först ut var ett kort gästspel på Domänverket, följt av Skogsstyrelsen och nu Södra. Men mesta tiden har ägnats åt lantbruksuniversitetet där han skrev sin doktorsexamen om planteringsfrågor och som en mycket ung forskare (31 år) blev tillförordnad på föryngringsprofessuren i Umeå. Det finns inga skäl att välja bort granen. Text & foto: Pär Fornling Du måste vara rätt person att ge ett par korta handfasta råd för att lyckas med föryngringen. Kom igång snabbt efter avverkningen, markbered och skydda plantan mot snytbaggarna. Hur många plantor brukar överleva på ett vanligt hygge? Jag gissar att procent av plantorna dör i genomsnitt. På föryngringar som görs noga överlever kanske 95 procent av plantorna. Det visar på potentialen till förbättringar. Då det gäller överlevnad är vår kunskap för dålig, nu är äntligen resultat från praktiska försök på väg in. Är snytbaggen ett sydsvenskt problem? Nej! Det finns exempel från södra Norrland där procent av plantorna dödats av snytbaggar. Det är fullständigt onödigt och beror på bristande medvetenhet om hotet. Med små medel kan man få ner skadorna. I Götaland där angreppen är värre krävs lite mer insatser, men det går. Under en period var det nästan ett stående tema att höra dig tala om snytbaggar på skogskonferenserna. Det är ett stort problem och det kom att bli mycket forskning kring snytbaggen på Asa försökspark, som jag var med och startade. Därefter har vi haft väldiga framgångar både då det gäller grundläggande...jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. Göran Örlander arbetar lokalt och tänker globalt: Indien har 60 miljoner hektar som påminner om våra ljunghedar förr i tiden. Det skulle betyda mycket att återbeskoga dessa och liknande områden. kunskap men också vad gäller åtgärder och medvetenhet. På den tiden var faktiskt de flesta plantor obehandlade. Nu vet vi betydelsen av hyggesålder, skärmar, markberedning och liknande åtgärder som tillsammans ger ett bra skydd. Det finns också bra idéer om hur plantskydd ska utformas. Hur blev du engagerad i ASA försökspark? Det var en del i skogssatsningen i Alnarp. I mitten av 80-talet dök frågan upp om sydsvensk skogsforskning. Jag jobbade då på lantbruksuniversitetet i Umeå och var sekreterare i utredningen. Att jag dessutom skulle flytta 100 mil söderut och genomföra förslaget var inte riktigt tanken. Vad fick dig att anta utmaningen? Vi var några unga forskare som erbjöd en paketlösning för att ta hand om projektet. Det var en fantastiskt rolig tid. Vi byggde upp en helt ny institution i Alnarp. Till den behövdes en försökspark som jag tog hand om i Asa. Tanken var att hålla på ett par år. För min del blev det tolv år innan jag flyttade till Skogsstyrelsen. Varför valde du över huvud taget en skoglig karriär? Jag fick en del inblickar i näringen genom morfar som hade en gård vid Storsjön, hemma i Jämtland. Men den egent- 6 VI SKOGSÄGARE 6/08

7 liga ingången var nog intresset för orientering. Det fick mig att kontakta Dag Elving, som var överjägmästare i Östersund, för att höra om det var något att satsa på. Han förmedlade uppenbarligen en positiv bild? Elving tycktes trivas med sitt jobb och jag sökte mig till Jägmästarutbildningen i Garpenberg. Är du själv skogsägare? Ja, på min hustrus sida har vi en gård utanför Lammhult som vi renoverat och byggt om. Vi flyttade dit i somras och trivs utmärkt. När träffade du din fru? Jag träffade Kristina på Sandöskolan. Jag gick där som ett alternativ till värnplikten och fick lära mig om katastrofhjälp och bistånd. Vi har tre barn som alla flyttat hemifrån, Ingrid 29, Nils 27 och Erik 22 år. Tar du med dig forskarintresset hem till gården? Det kan man säga. Jag har en hel del egna trädslagsförsök, tester av sticklingar och dikesrensning. Jag följer upp resultat av gödslingar och odlar fågelbär närmast byn. Vad är roligast? Det varierar. För tillfället är jag mycket engagerad och intresserad av röjning. Tror du på mittröjning, där stammen kapas högt upp? Ja, det blir säkert en del i framtidens röjningsmetoder. Först behövs lite mer utvärdering och det arbetet pågår nu. Nämn ett lovande främmande trädslag? Douglasgran är intressant. Den har bra tillväxt under rätt förutsättningar och är väl anpassad till klimatförändringar. Vi har en informell douglasklubb med praktiska försök. Men vi måste lära mycket mer om föryngring av douglas innan det kan användas på bred front. Vad är bästa stunden i skogen? När jag hittar ett riktigt fint kantarellställe, eller när jag röjt klart och sätter mig på en stubbe för att titta på resultatet. Då är livet på topp! Du som sett Skogsstyrelsen inifrån, vad är ditt råd till den nye generaldirektören? Myndigheten måste återgå till sin roll att vara rådgivande i harmoni med skogsägarna, utan att skapa konflikter. Nästan alla skogsägare är förståndiga och tar argument, men då ska det vara en klok hantering. Skogarnas utveckling är en framgångsberättelse där myndighetens arbetssätt med rådgivning varit en väldig god tillgång. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 6/08 7

8 PROFILEN Fortsättning: Han förutsåg stormen... Är hotet från granbarkborrarna över nu? Vi måste jobba vidare med att plocka ut angripna träd och upparbeta vindfällen. Om vi gör rätt finns möjlighet att sätta punkt för angreppen under Blir det fällor nästa år också? Det är lite för tidigt att säga. Kanske det inte behövs. Behovet är i alla fall mycket mindre nu än det var våren Är du fortfarande kritisk mot hur Skogsstyrelsen hanterade hotet från granbarkborrarna? Första året förstod man inte problemen, eller saknade förmågan att ställa om verksamheten. Därefter blev det mycket bättre. Men även solen har fläckar. Jag förstår inte varför myndigheten är så trög med att ge ersättning till markägare som drabbats av skador av barkborrar från näraliggande biotopskydd. Intresset för orientering ledde Göran Örlander djupare in i skogen. är att röja väl, tidigare gallringar och att undvika senare gallringar, när träden är över meter. Därmed finns också anledning till tidigare slutavverkning. Den största riskfaktorn är gammal hög granskog. Om man ändå vill ha björk? Det är upp till skogsägaren att fatta egna beslut och jag är den förste att bejaka mångfalden. Vårt ansvar är att ta fram bra beslutsunderlag. Om man väljer björk bör man veta att granen uthålligt oftast avkastar 50 procent mer även om vi mäter torrsubstansen. Man kan ju ändå vilja ha björk av olika skäl, kanske för att den etablerar sig bra, är utmärkt att elda med eller förmodas bli värdefull för kemiska substanser. Det har forskats om skog i hundratalet år, blir vi aldrig färdiga? Det ligger i forskningens natur att man inte forskar klart. Men man måste ha mod att lägga en del saker åt sidan för att ägna sig åt viktigare saker. Det är svårt. Du har också kritiserar myndighetens gödslingsråd. När de nya allmänna råden kom hade vi förväntat oss att få gödsla tallskog i östra och norra Götaland. Så blev det inte av någon anledning. Det är ett rent fel som talar mot fakta. Därför bör råden ändras. Vilka möjligheter har ett riktigt intensivt skogsbruk? Vi gör ett stort försök i Toftaholm på 400 hektar. Där har planterats sticklingar av bästa tänkbara genetiska material, hybridasp och poppel samt främmande trädslag som sitka och douglas. Planen är att gödsla den unga skogen med två till fem års mellanrum. Hur mycket ökar tillväxten? Vi tror på runt 50 procent. Det låter som naturmiljön blir lidande. Så behöver det inte alls bli. Både natur- och jaktintressen vägs in. Vår avsikt är att förstärka dessa värden genom att arbeta och planera effektivt. Vindfällen och granbarkborrar, tror du fortfarande på granen? Ja den är fortfarande ett starkt alternativ. Det finns inga skäl att välja bort granen. Den är lätt att föryngra, vi har stor kunskap om träd slaget och nu börjar vi få förädlade plantor. Granen är fortsatt det starkaste alternativet, speciellt på bördig mark. Bör skötseln ändras med tanke på riskerna? Vi har nya så kallade gallringsmallar, där råden i korthet Vad mer bör vi veta? Det är förstås massor, men den stora utmaningen är att få ut kunskapen vi redan har till alla skogsägarna. Till sist. Var det fler saker än Gudrun du förutsåg i den där visionen? Där fanns ett resonemang om energibrist, brist på fiberråvara och försiktig uppodling av åkermark. Och det verkar också vara på gång, men jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. -Teknik som förenklar! Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA. Flis- & Återvinningshuggar, Vedmaskiner, Lastramper, Stubbfräsar, Vägfräsar, Skogsfräsar... Allt från ledande tillverkare. Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA! TECURA AB, TECKOMATORP - Tel: Fax: E-post: info@tecura.se 8 VI SKOGSÄGARE 6/08

9

10 Mer hänsyn NYHETER utan någon ersättning Skogsstyrelsen dubblar toleransavdraget. En skogsägare kan därmed tvingas avstå från 10 procent av virkesvärdet. Beslutet går tvärt emot förändringarna som är på gång när det gäller reservat. Text & foto: Pär Fornling Jag är djupt upprörd. Efter allt engagemang vi lagt ner kring de här frågorna, med dialog och ansvar, kom det här som en överraskning, säger Christer Segerstéen. Som ordförande för LRF Skogsägarna hade han förväntat sig att frågan skulle ha väckts och diskuterats långt innan ett eventuellt beslut. Nu blev vi överkörda. Jag fick informationen via min inspektor i Linköping, under en exkursion. Vid ett branschmöte med jordbruksministern i slutet av förra månaden beklagade Skogsstyrelsen hanteringen. Vi har sagt att informationen utåt hade kunnat vara bättre, konstaterar chefsjurist Bertil Österberg. FRÅGAN HANDLAR på sätt och vis om tre olika saker. Hanteringen av ärendet och relationerna mellan myndigheten och näringen. De skärpta kraven på så kallade toleransavdrag. Tolkningen av domslut och tillämpningen av reglerna. Här finns också en nära koppling till förslagen om en reformerad expropriationslag. I CENTRUM finns den så kallade generella hänsynen som alla skogsägare ska ta vid en 10 avverkning. Det handlar om att lämna träd vid vattendrag, spara värdefulla biotoper, lämna död ved och liknande åtgärder. Det är ett naturligt inslag i avverkningen och ger som regel ingen ersättning. Oftast är det heller inget Skogssyrelsen direkt lägger sig i. Det är en fråga mellan skogsägaren och den som utför avverkningen. Däremot gör myndigheten slumpvisa kontroller i efterhand för att följa upp hur den generella hänsynen fungerar. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket. MEN MYNDIGHETEN kan också rycka ut på förhand och tala om vilka träd och områden som ska sparas. Konflikten nu gäller hur långtgående restriktioner myndigheten då får göra utan att ersätta markägaren. Fram till i höstas var grundregeln 5 procent av virkesvärdet. Nu är man på väg att införa en toleranströskel i tre olika steg. För intäkter upp till kronor är tröskeln 10 procent. Mellan kronor till 2 miljoner kronor är tröskeln 5 procent och där utöver 2 procent. Eftersom de allra flesta avverkningarna i familjeskogsbruket ger under en kvarts miljon kronor i intäkter handlar det om en fördubbling från fem till tio procent. Christer Segerstéen. FÖR ATT DRABBAS krävs det förstås många höga naturvärden och det tillhör ovanligheterna att myndigheterna lägger långtgående restriktioner innan avverkningen. Då det gäller prövning av överklaganden är det kanske några ärenden per år. Normalt når man enighet då det gäller diskussioner om en konkret avverkning, säger Bertil Österberg. Att det är få fall gör det lika illa för de personer som drabbas. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket, framhåller ANLEDNINGEN till förändringen är ett par domar i Miljödomstolen kring hur stort intrång en markägare ska tåla när samhället knackar på dörren. I lagen talas om bagatellartade intrång, vilket kan tolkas på olika sätt. Skogsstyrelsen har nu antagit samma praxis som Naturvårdsverket har vid bildandet av reservat. MEN DEN PRAXISEN är på väg att förändras. Ersättningsreglerna finns med i förslagen till ny expropriationslag som nu är ute på remiss. I den föreslås att tålighetströskeln tas bort vid exempelvis bildande av reservat och biotopskyddsområden. Inom andra områden när det gäller expropriation och intrång föreslås att markägaren ska få vinstdelning i form av engångsersättning. Det kan vara aktuellt när det gäller kraftledningar och mobiltelefonmaster. Förslaget är en stor framgång för vår mångåriga strävan efter högre ersättning. Det är viktigt att en markägare som tvingas avstå mark upplever att ersättningen är skälig och rättvis och att den fastställs på ett rättssäkert sätt. Utredningens förslag är ett stort steg i den riktningen, säger LRF:s ordförande Lars- Göran Pettersson. Utredningen om en förändrad expropriationslag applåderas alltså både av både LRF och Skogsägarna. Men Skogsstyrelsen är på väg åt motsatt håll när det gäller generella hänsynen. VI SKOGSÄGARE 6/08

11 Med sin nya praxis kan Skogsstyrelsen vara generös med att markera naturhänsyn utan att det kostar något för myndigheten eller staten. HISTORIEN börjar egentligen i april 2007 när dåvarande generaldirektören Göran Enander och Staffan Norin i en skrivelse meddelade ändrade bedömningar av vilken hänsyn en skogsägare är skyldig att tåla utan ersättning. Det handlade om att ställa allmänna krav på att lämna virke till ett visst värde i stället för virkesvolym. En av de som protesterade då var Tomas Thuresson, häradsallmänningarna. som tillsammans med Jordägarförbundet uppvaktade regeringen. Det var en omtolkning av rådande skogspolitik som dessutom skulle vara kontraproduktiv ur naturvårdens perspektiv. För miljö och mångfald är ett gammalt hålträd minst lika mycket värt som träd med höga virkesvärden. Efter protesterna klingade kraven av, men frågan om virkesvärdet är nu tillbaks då det gäller tålighetströskeln. Man kan fråga hur det rimmar med andra besked om att skogspolitiken ligger fast, säger Tomas Thuresson. ATT MÄTA generell hänsyn är ingen exakt vetenskap, utan handlar mycket om tyckande och avväganden. När det står och väger finns förstås flera skäl att hålla sig under den gräns där samhället måste betala. När gränsen flyttas upp finns en oro att kraven går samma väg, eftersom det är lättare att vara generös då någon annan betalar. Å andra sidan är det sällan mängden sparade träd som är problemet när myndigheterna granskar den generella hänsynen. Oftast är volymen mer än tillräcklig, men det är fel träd som sparas enligt bedömningar i de så kallade polytaxinventeringarna. DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklarhet vilka följder besluten i miljööverdomstolen ska få för tillämpningen av skogsvårdslagen, som i sin tur vilar på de skogspolitiska besluten. Det råder delade meningar om hur de två domarna i miljööverdomstolen ska tolkas vilket betyder att det kvarstår en del otydligheter och att frågan skulle behöva prövas vidare för ett klargörande, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han poängterar samtidigt vikten av att näringen och myndigheten har en god dialog i samband med att Skogsstyrelsen tar fram en ny praxis för beräkning av toleransavdraget. Stora planer, litet skyddsnät? Som företagare inom skognäringen har du ett sämre ekonomiskt skydd än de flesta anställda - och större eget ansvar för din pension och ditt försäkringsskydd. Prata med oss om hur du skapar trygghet för dig själv, din familj och din egendom. Läs mer på swedbank.se/pensionochforsakring eller din sparbanks hemsida. VI SKOGSÄGARE 6/08 11

12 Så överlever granen ända till midsommar JUL Mats Hannerz har ett förflutet som granforskare på Skogforsk, med en passion för julen. Här ger han tips på hur granen förblir grön och grann i stugan. Hans privata rekord är en gran som behöll barren till midsommar. Vår svenska gran var förmodligen aldrig avsedd att bli snittblomma. Brutalt amputerad vid fotknölarna och uppryckt ur sin vintersömn ska den tvingas in i ökenvärme och dåligt ljus. Och ändå förväntas vara nöjd, frisk och grön. Det är inte konstigt att den protesterar och gråter en skvätt, även om det inte är tårar utan barr som faller. Varje jul svämmar tidningarna över av fantasieggande råd för hur granen ska behålla barren, och det kan vara svårt att skilja på fakta och rena myter. Vi Skogsägare gör här ett försök att sortera bland råden. Det visar sig att många av de gamla huskurerna inte behöver vara myter, utan att de ofta har fot i en naturvetenskaplig förklaring. Grundråden de som du måste följa Väck granen varsamt Granen i skogen är i vintervila och har svårt att anpassa sig till snabba temperaturomställningar. Är det minus tio grader ute får den definitivt en chock om den hamnar bredvid elementet i vardagsrummet. Barrens klyvöppningar är stängda och kan inte avdunsta vattenånga, och då kan den heller inte ta upp något vatten. Och utan det kylsystem som avdunstningen står för blir barren överhettade och torkar, för det läcker alltid lite vattenånga genom barrens vaxskikt. Låt i stället granen väckas varsamt så att vattentransporten kan komma igång innan den kommer in i rumsvärmen. Ställ den i en hink med vatten i garaget, trappuppgången eller skyddat på balkongen några dagar, och därefter på en plats inomhus där den inte är utsatt för strålningsvärme från element eller öppen spis. Duscha den gärna med vatten från sprayflaska i början. Färskt sågsnitt Granen skyddar sig mot skador genom att producera kåda, trädets egna vita blodkroppar. Kådan täpper till sågsnittet så att vattnet inte kan passera igenom. Se därför till att alltid göra ett nytt sågsnitt genom att ta bort 1 2 centimeter av stammen när du tar in den, även om du högg granen bara någon dag tidigare. Den riktige entusiasten lyfter upp granen ur foten och gör om snittet efter en vecka. Det finns många som diskuterar hur snittet ska se ut. Tänk på att det är den yt- tersta delen av stammen som är bäst på att ta upp vatten. Undvik därför att barka stammen, det är risk att du barkar för mycket. Sågar du snett eller V-format finns en risk att den yttre delen hamnar ovanför vattnet i julgransfoten. Ett rakt snitt är bättre, men undvik att trycka ner en plansågad stam tätt mot en planbottnad julgransfot, då kan den få svårt att komma åt vattnet. Mycket vatten Granen måste ha friskt vatten hela tiden. Ett dygn utan vatten kan vara omöjligt Så många är barren Det finns en halv miljon skäl att sköta sin julgran. Det är nämligen så många barr som ryms på en 2 meter hög gran. 12 VI SKOGSÄGARE 6/08

13 att reparera. Uttorkningen sker i två steg. Granen reagerar först med att stänga klyvöppningarna för att hindra avdunstningen. I det läget går den att rädda. Gör ett nytt sågsnitt, se till att den har vatten och duscha gärna barren. Om uttorkningen fortsätter når barren vissningsgränsen, då är det för sent med återupplivning. De amerikanska studierna säger att en gran med 10 centimeter tjock stam kan dricka 4 liter vatten om dagen. Våra svenska innegranar är oftast lite mindre, men 1 2 liter behöver ofta fyllas på varje dag. Se därför till att julgransfoten är tillräckligt stor så att sågsnittet aldrig hamnar ovanför vattenytan. Se upp för återfrysning Det säkraste sättet att snabbt döda en gran är att låta den värmas upp för att sedan frysas innan den tas in i rumsvärmen. När granen börjar väckas ur vinterdvalan tappar den sin köldhärdighet. Har du låtit granen stå i ett ljummet källarförråd och sedan tillfälligt ställer ut den på balkongen i minus 20 grader, då får dammsugaren gå varm de närmaste dagarna. De valfria huskurerna Sockerbiten Den klassiska huskuren med socker i vattnet är en direkt efter apning av vad som sker i naturen på våren. Under vintern lagrar granen kolhydrater i stammen och rötterna. När skotten börjar sträcka på våren behövs kolhydraterna och de transporteras upp med ledningsbanorna. I vilken form då? Jo, som sackaros, eller rörsocker. Alltså samma sockerform som i sockerbiten! Om det hjälper eller inte kan alltid diskuteras. I Skogforskexperimenten klarade sig sockerbitsgranarna och vattengranarna lika länge. Skillnaden var att de granar som hade fått socker sköt nya sidoskott. Lite extra julgranspynt på köpet. Häll dock inte på för mycket socker, då kan du i stället mata svampar och bakterier som täpper till ledningsbanorna på granen. Kopparslanten Koppar är ett välkänt medel mot svampar och bakterier, och visst kan en gammal 5-öring hålla julgransfotens innehåll lite sterilare. Magnecylen Magnecyl innehåller acetylsalicylsyra, och salicylsyra förekommer i naturen i bland annat barken på sälg och pilar. Salicylsyran har en del liknande funktioner som auxin, det tillväxthormon som aktiveras i naturen när granen skjuter sina skott. Salicylsyran, liksom auxin, fungerar också som rotningshormon. Vill du få rötter på dina krukväxtsticklingar kan du lägga i några bitar av en sälgkvist i vattnet. Att salicylsyran har någon funktion för julgranen vill nog inte växtfysiologer skriva under på, men håll med om att det finns en koppling mellan myten och hur naturen fungerar. Viagra Kvällstidningarna brukar skämta om att ge granen Viagra för att få dem raka och ståndaktiga, men skämtet behöver inte vara ryckt ur luften. Viagra bygger på äggviteämnet arginin. Det är samma arginin som forskarna nyligen upptäckt att det utnyttjas av barrträden som kvävekälla i naturen. Ett företag tar nu fram nya gödselmedel med arginin som ska vara både effektivare och mer miljövänliga. Så det är möjligt att ett Viagra-piller kan få granen att stå extra länge, men det är förmodligen oprövat. Snapsen Julsnapsen gör nog bäst nytta på andra platser än i julgransfoten, men den kan ha en funktion som bakterie och svampdödare i vattnet. Hårspray I USA (var annars) finns en uppsjö av sprayprodukter för att hindra uttorkning och bättra på barrfärgen på julgranarna. Medel som ger en latexfilm på barren hindrar visserligen avdunstningen något, men enligt de amerikanska forskarna ger det ingen tydlig effekt på hållbarheten. Om den skyddande hinnan blir för tät får det en motsatt effekt då hindras både avdunstning och vattenupptagning. Varning för hårspray som avdunstningsskydd alltså. Och tänk på brandfaran. VI SKOGSÄGARE 6/08 13

14 Dags att planera nästa säsong! Låt klimatet bestämma när du börjar att markbereda nästa säsong! Tigercats styrka och höga nyttjandegrad ger stora fördelar framförallt inom markberedning. Därför satsar vi ännu hårdare inför nästa säsong. Har ni tankar inför nästa markberedningssäsong så hör av er så fort som möjligt. Nord Max Brantholm Syd Daniel Rehnberg Mikael Forssell E625C Tigercat expanderar och söker därför ytterligare en servicetekniker på mellanoch norra Sverige Ring Nisse:

15 Bråda tider för mäklarna Många skogsgårdar är på väg att säljas. Det framgår av årets Skogsbarometer. Av Pär Fornling Årligen tas pulsen på familjeskogsbruket genom en enkätundersökning av Sifo på uppdrag av LRF Konsult skogs byrån och Swedbank. I år har 570 skogsägare intervjuats om dagsläget och förväntningar. TROTS DEN KÄRVA konjunkturen är skogsägarna relativt optimistiska, även om de positiva förväntningarna minskat jämfört med förra året. Här är några av resultaten; Nästan 60 procent är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. På tre års sikt tror de flesta på oförändrad lönsamhet. Fyra av tio skogsägare räknar med fallande timmerpriser. Kring massaveden är det något mer optimism. Avverkningarna tycks vara på väg att minska något. Jämfört med förra året har andelen som planerar avverkningar sjunkit tre procentenheter. Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera; 20 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier. 27 procent är intresserade av att satsa på eller upplåta skogsmark för vindkraft. På fastighetsmarknaden kommer det att hända en hel del. HELA 15 PROCENT av landets skogsägare planerar att Andel som har sin skog försäkrad 2008 (2007) Vet ej 8% (9%) Inte alls Fullständig skogsförsäkring inklusive stormförsäkring 50% (49%) 10% (13%) Brandförsäkring 32% (29%) Källa: LRF Konsult Från vem förvärvades fastigheten (2007) Annan släkting 13% (12%) Öppna marknaden 20% (14%) Föräldrar, syskon 67% (74%) överlåta sin fastighet de närmaste fem åren. Det handlar om affärer för ett värde upp till 80 miljarder kronor de närmaste fem åren, säger Johan Jansson, LRF Konsult. Pressat Setra undviker lager Under årets första åtta månader redovisar Setra ett negativt rörelseresultat med 174 miljoner kronor. Det är en drastisk försämring jämfört med förra årets vinst på drygt 700 miljoner kronor. Försämringen är en effekt av såväl lägre priser som volymer. En större del av årets negativa rörelseresultat är hänförligt till enheterna i norra Sverige. Trots det svaga resultatet är det positivt att kunna konstatera att lagernivåerna har minskat. Setra har vidtagit omfattande åtgärder för att minska produktionen och den nya produktionsnivån ligger nu på årsbasis 20 procent lägre än föregående år. Då det gäller byggkonjunkturen kommer den nog att mattas av ytterligare. För att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan är det avgörande att de kraftiga produktions - neddragningar som nu aviseras av de stora europeiska producenterna verkligen genomförs, säger koncernchef Kent Torwald. NYHETER Snöfritt och löv som inte skymmer då är det perfekt att röja busk! Handla före årsskiftet så gör du en riktigt bra affär. VI SKOGSÄGARE 6/08 15

16 FORSKNING Utgångspunkten är dunkar av den här vätskan. Det är vad som återstår när veden har kokats och vedens fiber tagits tillvara. Genom att tillföra koldioxid, tvätta och torka i flera steg blir resultatet närmast lite guldskimrande bitar av lignin. Ämne med enorma möjligheter Helt nya produkter är på gång från massabruken. Vid sidan av cellulosan håller lignin på att bli en riktigt värdefull råvara. Av Pär Fornling Av många anledningar är det omtumlande att ta del av Hans Thelianders visioner om framtidens massabruk. Han är professor på Chalmers i Göteborg och mannen bakom LignoBoost. Lite förenklat handlar det om att ta vara på ligninet i veden. Den torkas till ett brungult pulver som kan eldas upp. Därmed blir det en ny sorts bioenergi med högt bränslevärde, ungefär i nivå med kol. Men det är bara början! DET ÄR NÄR man tittar bakom den förenklade bilden som det dyker upp flera häpnadsväckande saker: Volymerna. Det är ingen nyhet att det går att göra många fantastiska produkter från trä. Ibland handlar visionerna om någon liten nisch till läkemedel eller kosmetika där världsmarknaden täcks in av ett fåtal virkesvältor. Här handlar det om stora volymer, kanske en miljon ton ligninpulver med ett energivärde långt mer än vad landets alla värmepumpar ger (8 Twh från lignin och 6 Twh från värmepumparna.) Realismen. Produktionen har redan startat vid en försöksanläggning på Bäckhammars bruk. Nästa steg är att gå upp till full skala vid ett massabruk. Till att börja med används ligninet som energi, därefter ligger vägen öppen för mer avancerade produkter. Man behöver med andra ord inte ta hela klivet till plaster, kemikalier och kolfiber med en gång. I stället handlar det om flera mindre steg som vart och ett ger resultat från första början. Mervärdet Genom att göra tillverkningen av massa effektivare kan man Hans Theliander i labbet på Chalmers där han testar om teorierna hålller. ta tillvara ligninet utan att tillföra mer råvara. Det blir med andra ord ett rent mervärde, som grädde på moset I DAG HAMNAR ligninet i svartluten (kokvätskan som blir kvar när alla träfibrer tagits tillvara) Den eldas upp i brukets ugnar och är därmed 16 VI SKOGSÄGARE 6/08

17 Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt. en nyttig biprodukt, om än inte så värdefull. I takt med att tillverkningen av massa blir effektivare blir det lignin över för andra ändamål. Man kan tala om en ny lönsamhetstriangel vid massabruken: Cellulosa. Hemicellulosa. Lignin. Ända sedan man började använda skog för papperstillverkning, i mitten på 1800-talet, har allt kretsat kring att ta tillvara vedens fibrer (cellulosan), medan ligninet (som limmar ihop fibrerna) länge var ett bekymmer, och senare en biprodukt med ett lågt värde. Tittar vi närmre på ligninet hittar vi en oerhört komplicerad molekyl som kan plockas isär och användas till många saker, säger Hans Theliander. ATT TA TILLVARA lignin är i sig inget nytt. Det norska massabruket Borregaard är i själva verket en långt utvecklad kemiindustri, men då handlar det om sulfitmassabruk. Det är en helt annan sak än de modernare sulfatmassabruken, som är helt dominerande. Hans Theliander och hans forskarkollegor har kommit på en metod att fälla ut lignin från kokvätskan i sulfatbruken med hjälp av koldioxid och Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 6/08 17

18 FORSKNING Fortsättning: Ämne med enorma... därefter rena den i flera steg. Resultatet blir ett brungult pulver med betydligt bättre bränslevärde än sågspån. (effektiviteten kan mätas i gigajoul per ton: sågspån har 18, lignin 26 och olja 40). Jag tror inte det är något för villapannorna utan i första hand större värmeverk. Man kan också ersätta oljan i mesaugnarna och göra massabruket helt självförsörjande på energi, säger han. MESAN ÄR EN grå-grön substans som påminner om lera. På bruket bränns den om till kalk, vilket normalt sett kräver väldiga mängder eldningsolja. Att ersätta den med lignin betyder mycket både för miljön och plånboken. För Södras bruk i Mörrum, som kan bli först ut med den nya tekniken, skulle det innebära att man spar in kubikmeter eldningsolja om året. Det brungula ligninpulvret har massor av användningsmöjligheter för allt från energi till nya material. (För varje ton pappersmassa går det åt liter olja). Investeringen i lignoboost beräknas kosta miljoner kronor i Mörrum. I den summan ingår dels tekniken för lignobooster, dels energieffektiviseringar som gör att man inte behöver tillföra någon ytterligare energi. Beslut om en eventuell investering i Mörrum väntas någon gång under nästa år. ENERGIN ÄR betydelsefull, men värdet av ligninet kan öka Mer är på gång... För att få fram nya produkter och stärka skogsindustrin bildas ett nytt forskningscentrum. I en första etapp bidrar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med 120 miljoner kronor till Wallenberg Wood Science Centre. Där samlas resurserna från Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers i Göteborg. Det handlar både om att ta fram nya metoder för tillverkning av cellulosafibrer, hemicellulosa och lignin samt att hitta helt nya produkter och material. väsentligt genom förädling. Ett exempel är att göra om det till aktivt kol genom en kontrollerad värmebehandling. Det bör vara lönsamt redan i dag och marknaden är stor. Inte minst använder reningsverken mycket aktivt kol, säger Hans Theliander. ETT ANNAT jätteområde är att ersätta fenolbaserade kemikalier. Det är allt från polyuretan till olika plaster som idag är oljebaserade. Vi vet att det är möjligt, även om det behövs tekniska landvinningar. I princip handlar det om att bryta sönder ligninets molekyler till samma molekyler som den oljebaserade industrin använder. I dag har oljan en kostnadsfördel med tanke på att investeringar redan är gjorda, men oljan blir dyrare på lång sikt. Och här måste vi ha långa perspektiv för att ställa om samhället, både för att oljan inte räcker till och för att det är bättre för miljön med ett biologiskt nedbrytbart material. EN TREDJE VISION är att göra kolfiber av lignin. Hans Theliander är en god pedagog och får det att låta enkelt, men i själva verket är det knappast något man kokar ihop hemma vid köksspisen: Man smälter ligninet och spinner en tråd. I nästa steg hettas den upp till den grad att vätet och syret avgår. Av det som blir kvar görs ett kolskelett. Till en början blir kvalite- MÖTESPLATSEN för alla inom de gröna näringarna Mila är en bred lantbruksmässa där skogen är ett viktigt inslag. Här finns produkter, tjänster och nyheter inom energi, anpassat skogs bruk, djurhållning, hästnäring, växtodling, affärsutveckling och miljö. Förutom lantbrukare attraherar Mila även många utbor. Hela 25% av fackbesökarna har skogsintresse. På kan du läsa mer om Mila. 4 7 februari 2009 på MalmöMässan Arrangeras i samarbete med LRF Skåne. Mässkansli: Sydexpo AB, telefon , telefax VI SKOGSÄGARE 6/08

19 ten antagligen inte lika bra som hos dagens kolfiber. Det kanske inte är starkt nog till flygplansvingar, men blir å andra sidan mycket billigare. På sätt och vis blir det ett nytt material som kan användas till en mängd produkter. Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt, säger han. DET FINNS många fler produkter att göra av lignin. På sulfitfabriken i Borregaard framställs vanillin till glass och andra livsmedel med vaniljsmak. Lignin kan också användas till tensider. De används för att göra betongen mer lättflytande och bättre. Andra lockande användningsområden inom räckhåll är barriärer för att få tätskikt i vätskekartonger som idag, likt så mycket annat, kommer från den petrokemiska industrin. Där finns en mängd produkter som kan bytas ut, när tekniken och ekonomin tillåter det. Egentligen är det inte så konstigt. På ett grundläggande plan har ju oljan och kolet bildats av växtdelar. Och ser vi det i ett längre tidsperspektiv kommer oljeeran vara att vara ett hack i skivan i vår historia. TILLVERKNINGEN av massa har förutsättningar att bli betydligt effektivare, vilket i sin tur ger utrymme till att plocka ut allt mer lignin. Av massavedens energiinnehåll eldar man upp två tredjedelar för att få ut en tredjedel i form av fiber. Varje steg vi tar för att bättre ta tillvara energin betyder därför mycket, säger Hans Theliander och ger ett räkneexempel: om 20 procent av ligninet tas till vara från Sveriges tillverkning av sulfatmassa handlar det om en miljon ton lignin. En annan väg är att tillföra energi av lägre värde i form av bark, grot och stubbar, för att i stället få ta tillvara mer värdefull energi från processen. Det kan både vara lignin och fordonsbränsle. Här finns ingen motsättning. I framtiden blir nog massabruken bioraffinaderier med lite olika inriktning. Mycket hysch-hysch under arbetet Endast ett fåtal i den innersta kretsen visste vad som var på gång. Utåt talades bara om processen X i dunkla ordalag. LignoBoost är inte bara intressant för tekniken i sig. Det är också ett projekt som på kort tid gått från forskning till en kommersiell produkt. Hans Theliander pekar ut några viktiga milstolpar för att lyckas. För mig blev möjligheterna uppenbara i början av 2000-talet. Vi blev ett bra team med forskare som kompletterade varandra. Det där att släppa sin lilla baby till andra personer är inte så lätt, men oftast avgörande för att lyckas. Ett sånt här projekt förs framåt genom samarbete där var och en kan fokusera på olika delar, säger Hans Theliander. DÅ DET GÄLLER Ligno- Boost har utvecklingen drivits av Chalmers och STFI (massaoch pappersindustrins forskningsinstitut). Det är viktigt med tillit från uppdragsgivarna. Vi fick i lugn och ro hålla på några år med att ta fram grundläggande kunskap medan bara en ytterst liten gruppering visste vad vi höll på med. NÄR VÄL BITARNA bör jade falla på plats blev den relativt storskaliga testfabriken i Bäckhammar ett betydande trappsteg mot marknaden. Efter 10 år från idé till färdig produkt har LignoBoost sålts till Finska Metso som nu arbetar med att sälja in tekniken till världens massabruk. Vi kan leverera! I vårt lager finns ett antal svensktillverkade skogsvagnar från Moheda och Källefall. Kontakta din närmaste säljare för mer information. Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp till ton. Källefall har gjort sig ett namn på mindre och medelstora skogsvagnar upp till 10 tons lastkapacitet. VI SKOGSÄGARE 6/08 19

20 SKOGSGÅRDEN Örjan Eriksson, Birgitta Örlund och Timmy studerar informationen om gödsling. Vi har en gård i Edsbro med mjölkkor och skog. Det är mest jag som arbetar i skogen, men det är roligt när hela familjen engagerar sig, berättar Örjan. Alltid lär man sig något nytt och dessutom blir det en gemensam familjeutflykt. Ann Hörsell och Kennet Aweblom. Vi bor i Stockholm men tillbringar så mycket tid som möjligt på gården utanför Piteå. Kennet uppmuntrar mig att göra mer i skogen och framöver blir det kanske en kurs i röjning. Det är roligt att göra saker tillsammans, berättar Ann. Kunskapstörst i skogen Det finns ett stort intresse för att gödsla skogen, men framför allt en vilja att öka kunskapen. Den slutsatsen kan man dra efter en skogsdag i Rimbo utanför Stockholm, med skogsägare från hela landet. Vi åkte dit för att pejla läget och mötte en skiftande publik. Allt från paret som precis förverkligat skogsdrömmen till erfarna skogsägare som växlar mellan att sköta mjölkkorna och eget arbete i skogen. Från juniorer som precis lärt sig gå till grånade tinningar. Och även om många var entusiastiska inför möjligheten att höja produktionen med gödsling och andra åtgärder var andra mer avvaktande. På flera sätt var det en lika blandad grupp som man möter på vilket torg som helst en lördag, då det är mycket folk i rörelse. Men nu var det en lördag i skogen. Och även om gruppen var heterogen var den förenad kring skogsintresset. Och den mest påtagliga gemensamma nämnaren var viljan att lära mer. Det bekräftas också av kampanjen Kraftsamling skog där det nu hållits över 400 studiecirklar och ett antal skogsdagar, däribland lördagsträffen i Rimbo. Ivan Törner förädlar träden i den egna sågen utanför Lohärad. Det är en gammal klingsåg från 20-talet jag renoverat. När man inte har så många hektar är det ett sätt att få ut mer värde från skogen. Det är ingen stor verksamhet men det blir en del legosågning och försäljning av virke. Sven-Erik och Maj Karlsson brukar Majs föräldrargård norr om Hallstavik. Det här är ett trevligt sätt att spendera lördagen. Vi brukar gå på kurser och skogsdagar tillsammans. Det är bra möjligheter för att förkovra sig. Nu åker vi hem och funderar på gödsling och annat. Det här med skogen är långsiktigt och man kan inte hoppa på alla trender med en gång. 20 VI SKOGSÄGARE 6/08