En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms. Så lever julgranen längre. Årlig skörd i granskogen. Fina priser i Julkorsordet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms. Så lever julgranen längre. Årlig skörd i granskogen. Fina priser i Julkorsordet!"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Årlig skörd i granskogen Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet!

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 1170E i en klass för sig Med John Deere 1170E etablerar vi en ny skördarklass. 1170E är idealiskt placerad mellan 1070 och Som våra övriga E-skördare är 1170E späckad med sådant som gör gott åt både produktion och trivsel. Nya CH6-kranen är snabb, stark och exakt. Två nya aggregat lanserar vi också, H412 och H414. Det sistnämnda ser du på bilden. H414 är storleken större än H754 och har ett mycket brett användningsområde. Alltså, perfekt för vår nya allroundskördare. På vår hemsida kan du läsa mer om skördaren som står i en klass för sig: John Deere 1170E! John Deere Forestry AB

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Nästa nummer utkommer den 12 februari TEMA: föryngring & förädling Foto: Håkan Olsén Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se GRÖNT LJUS för skörd av stubbar i miljöanalysen. Sidan 28 Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö HUGO BICKE tillhörde de yngre entusiasterna på en kunskapsfylld kraftsamlingsdag. Sidan 20 5 LEDARE: När tiderna är svåra fi nns grogrund för nytänkande, då är skogen en bra utgångspunkt. 6 PROFILEN: Göran Örlander tror att mittröjningen blir en etablerad metod. 12 JUL: Tricken som håller granen grön. 10 NYHETER: Skogsstyrelsen dubblar kraven på vad skogsägaren ska tåla utan ersättning. 15 NYHETER: Mycket skogsmark på väg ut på fastighetsmarknaden. 16 FORSKNING: Efter massa och papper kommer helt nya produkter från bruken. 20 SKOGSGÅRDEN: Möjligheterna att öka lönsamheten och produktionen lockar många. 24 SKOGSSKÖTSEL: Gallra hårt och ta vara på de grova träden. 26 FÖRENINGARNA: Arbetar för fl er aktiva kvinnor. 28 SKOGSSKÖTSEL: Miljön klarar att stubbarna skördas till bioenergi. 29 NÄRINGSPOLITIK: Många vinnare med högre virkespriser. 30 EKONOMI: Mycket att tänka på innan det extra huset hyrs ut. 32 SKOGSGÅRDEN: Masur och många andra möjligheter vid sidan av det konventionella skogsbruket. TJEJERNA på Skogsmästarskolans tredje årskurs finns i en kalender med reklam för utbildningen. Sidan 50 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA 36 MARKNAD Tusentals mindre förädlingsföretag. Rekordstor pelletsfabrik. Det våras för familjeskogsbruket i Finland. 38 FORSKNING: Hög tid att underhålla vägarna. 40 TEKNIK: Ny bandmaskin och dubbellågig kamin. 50 NAMN & NYTT: Med motorsågen i skivstudion. 52 KORSORD: Fina priser till korsordslösare. 54 KRÖNIKAN: Skogsstyrelsen tafsar på äganderätten. Omslagsfoto: Pär Fornling Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld GÖRAN ÖRLANDER ger tips och synpunkter på hur skogen bör skötas. Sidan 6 ÖBACKA SÅG i Umeå ledde vidare till Norras såg i Sävar och är en del i föreningens historia som nu samlats i en jubileumsbok. Sidan 50 Årlig skörd i granskogen Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet! VI SKOGSÄGARE 6/08 3

4 ÄNTLIGEN introduceras Logmans skogsmaskiner i Sverige Alex Skogsservice AB Tomas Axelsson Älby 32, ÖSMO Tel

5 Världen börjar i Slipstenssjön Tänk när vi får ett helt nytt material att bygga bilar av, forma till eleganta möbler, hållbara och lätta datorer. Och dessa nya kolfiber, med trä som råvara, finns runt hörnet! I dagar som dessa känns det bra att träffa personer som professor Hans Theliander. Lite längre fram i tidningen kan du läsa om hans forskning och visioner. I dagar som dessa känns det över huvud taget bra att ägna sig åt skog. Utan att underskatta det stålbad industrin går igenom bär träden med sig framtidens lösningar, hela vägen från någon ort på landsbygden ut i ett globalt perspektiv. LEDAREN I SKUGGAN AV DE stora koncernerna hittar vi skogsteknikens vardagshjältar. Ofta med smörjolja långt upp på armarna i full färd att jobba med att en ny konstruktion på minisågen, vagnen till terränghjulingen, traktorprocessorn, miniskotaren, vedmaskinen eller något av all annan utrustning till skogsgården. Här finns hundratals små och medelstora företag som jobbar i det tysta. De finns ofta på landsbygden där företagandet behövs som bäst. Den som tittar i orderböckerna blir förvånad över hur mycket som exporteras. Sverige är faktiskt världsledande då det gäller småskalig teknik. Växtkraften kan bli ännu större genom uppmuntran från samhället. Det kan vara att återuppta en del av den småskaliga teknikforskning som lantbruksuniversitetet brutalt slängt ut. Och det är väl investerade pengar att ge draghjälp ut på exportmarknaderna. Många kämpar någorlunda omärkta av konjunkturnedgången, men det frestar på. En liten kreditförlust och en trilskande bank kan bli förödande. Vi får inte glömma de små företagen i bruset från fordonsindustrins och finansbolagens problem. PERSPEKTIVET OVANFÖR Lönsboda, Slipstenssjön och alla andra företagsorter är nationellt. Energin är ett uppenbart exempel. Beräkningar från Skogforsk visar att uttaget av bioenergi från skogen kan öka med 2,5 gånger och att det finns massor att göra för att utveckla tekniken. I det lilla formatet, med solceller och vindkraft, är Sverige miltals efter ett land som Tyskland. Här finns ingen enkel teknik att göra el lokalt på gården och koppla in sig på nätet. Entusiasterna är där, men vi väntar fortfarande på platta paket från Ikea, färdiga att använda. I det stora formatet var Göran Perssons oljekommission den senaste visionen det gnistrade om. Den tål att dammas av och kompletteras med fler visionära projekt. Mitt i kriserna finns grunden att tänka nytt. Att hitta morgondagens lösningar och inte slänga bra pengar efter dåliga. DET GLOBALA perspektivet kan handla om växthusfrågan, som hänger nära ihop med energin. Och skogen. Man kan möjligen förstå varför Sverige inte önskat räkna in den produktiva skogens möjligheter i de internationella förhandlingarna. Vi klarar oss ändå och det ska svida för att medicinen ska verka. Men att vi gillar tagelskjortorna är sin sak. Det riktigt problematiska är vilka signaler det sänder till omvärlden. Här hemma ökar virkesförråden, men på flera håll är det inte självklart att plantera nya träd när gamla avverkas. Om det globala virkesförrådet ökar med en procent om året fångas världens koldioxidutsläpp upp av träden. Den svenska modellen har historiskt handlat om allt från blondiner till Saltsjöbadsandan. Nu är det läge att sälja in den svenska skogsbruksmodellen över världen. Och där är vi alla ambassadörer. VI SKOGSÄGARE 6/08 Pär Fornling, Chefredaktör

6 Han förutsåg PROFILEN stormen Gudrun Gör om reglerna för gödsling och ta snytbaggarna på allvar i norra Sverige. Det är två av flera råd från Göran Örlander, forskaren som blev skogsskötselchef på Södra....och en stor stormfällning inträffade år Det är bekant för alla vid det här laget. Men formuleringen kommer från ett arbete på lantbruksuniversitetet som Göran Örlander författade år 2002! Det var alltså långt, långt innan orkanen Gudrun. Oavsett om han är synsk eller inte inger analyserna respekt. I synnerhet ifall de gäller föryngringar, frågor som följt honom genom hela karriären. OCH DET HANDLAR nog inte om övernaturliga förmågor, snarare ett strategiskt tänkande i kombination med forskarens arbetssätt. Det börjar med att samla in fakta från försök och andra källor till kunskap. Först därefter är det dags för analys och slutsatser. Men ny kunskap i all ära. Den fråga han brottas mest med är hur man ska få ut den redan befintliga kunskapen till det praktiska skogsbruket. Det är en enorm utmaning att förmedla det vi tycker är rätt, säger han. GÖRAN ÖRLANDER är inne på sitt tredje jobb som skogsskötselchef. Först ut var ett kort gästspel på Domänverket, följt av Skogsstyrelsen och nu Södra. Men mesta tiden har ägnats åt lantbruksuniversitetet där han skrev sin doktorsexamen om planteringsfrågor och som en mycket ung forskare (31 år) blev tillförordnad på föryngringsprofessuren i Umeå. Det finns inga skäl att välja bort granen. Text & foto: Pär Fornling Du måste vara rätt person att ge ett par korta handfasta råd för att lyckas med föryngringen. Kom igång snabbt efter avverkningen, markbered och skydda plantan mot snytbaggarna. Hur många plantor brukar överleva på ett vanligt hygge? Jag gissar att procent av plantorna dör i genomsnitt. På föryngringar som görs noga överlever kanske 95 procent av plantorna. Det visar på potentialen till förbättringar. Då det gäller överlevnad är vår kunskap för dålig, nu är äntligen resultat från praktiska försök på väg in. Är snytbaggen ett sydsvenskt problem? Nej! Det finns exempel från södra Norrland där procent av plantorna dödats av snytbaggar. Det är fullständigt onödigt och beror på bristande medvetenhet om hotet. Med små medel kan man få ner skadorna. I Götaland där angreppen är värre krävs lite mer insatser, men det går. Under en period var det nästan ett stående tema att höra dig tala om snytbaggar på skogskonferenserna. Det är ett stort problem och det kom att bli mycket forskning kring snytbaggen på Asa försökspark, som jag var med och startade. Därefter har vi haft väldiga framgångar både då det gäller grundläggande...jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. Göran Örlander arbetar lokalt och tänker globalt: Indien har 60 miljoner hektar som påminner om våra ljunghedar förr i tiden. Det skulle betyda mycket att återbeskoga dessa och liknande områden. kunskap men också vad gäller åtgärder och medvetenhet. På den tiden var faktiskt de flesta plantor obehandlade. Nu vet vi betydelsen av hyggesålder, skärmar, markberedning och liknande åtgärder som tillsammans ger ett bra skydd. Det finns också bra idéer om hur plantskydd ska utformas. Hur blev du engagerad i ASA försökspark? Det var en del i skogssatsningen i Alnarp. I mitten av 80-talet dök frågan upp om sydsvensk skogsforskning. Jag jobbade då på lantbruksuniversitetet i Umeå och var sekreterare i utredningen. Att jag dessutom skulle flytta 100 mil söderut och genomföra förslaget var inte riktigt tanken. Vad fick dig att anta utmaningen? Vi var några unga forskare som erbjöd en paketlösning för att ta hand om projektet. Det var en fantastiskt rolig tid. Vi byggde upp en helt ny institution i Alnarp. Till den behövdes en försökspark som jag tog hand om i Asa. Tanken var att hålla på ett par år. För min del blev det tolv år innan jag flyttade till Skogsstyrelsen. Varför valde du över huvud taget en skoglig karriär? Jag fick en del inblickar i näringen genom morfar som hade en gård vid Storsjön, hemma i Jämtland. Men den egent- 6 VI SKOGSÄGARE 6/08

7 liga ingången var nog intresset för orientering. Det fick mig att kontakta Dag Elving, som var överjägmästare i Östersund, för att höra om det var något att satsa på. Han förmedlade uppenbarligen en positiv bild? Elving tycktes trivas med sitt jobb och jag sökte mig till Jägmästarutbildningen i Garpenberg. Är du själv skogsägare? Ja, på min hustrus sida har vi en gård utanför Lammhult som vi renoverat och byggt om. Vi flyttade dit i somras och trivs utmärkt. När träffade du din fru? Jag träffade Kristina på Sandöskolan. Jag gick där som ett alternativ till värnplikten och fick lära mig om katastrofhjälp och bistånd. Vi har tre barn som alla flyttat hemifrån, Ingrid 29, Nils 27 och Erik 22 år. Tar du med dig forskarintresset hem till gården? Det kan man säga. Jag har en hel del egna trädslagsförsök, tester av sticklingar och dikesrensning. Jag följer upp resultat av gödslingar och odlar fågelbär närmast byn. Vad är roligast? Det varierar. För tillfället är jag mycket engagerad och intresserad av röjning. Tror du på mittröjning, där stammen kapas högt upp? Ja, det blir säkert en del i framtidens röjningsmetoder. Först behövs lite mer utvärdering och det arbetet pågår nu. Nämn ett lovande främmande trädslag? Douglasgran är intressant. Den har bra tillväxt under rätt förutsättningar och är väl anpassad till klimatförändringar. Vi har en informell douglasklubb med praktiska försök. Men vi måste lära mycket mer om föryngring av douglas innan det kan användas på bred front. Vad är bästa stunden i skogen? När jag hittar ett riktigt fint kantarellställe, eller när jag röjt klart och sätter mig på en stubbe för att titta på resultatet. Då är livet på topp! Du som sett Skogsstyrelsen inifrån, vad är ditt råd till den nye generaldirektören? Myndigheten måste återgå till sin roll att vara rådgivande i harmoni med skogsägarna, utan att skapa konflikter. Nästan alla skogsägare är förståndiga och tar argument, men då ska det vara en klok hantering. Skogarnas utveckling är en framgångsberättelse där myndighetens arbetssätt med rådgivning varit en väldig god tillgång. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 6/08 7

8 PROFILEN Fortsättning: Han förutsåg stormen... Är hotet från granbarkborrarna över nu? Vi måste jobba vidare med att plocka ut angripna träd och upparbeta vindfällen. Om vi gör rätt finns möjlighet att sätta punkt för angreppen under Blir det fällor nästa år också? Det är lite för tidigt att säga. Kanske det inte behövs. Behovet är i alla fall mycket mindre nu än det var våren Är du fortfarande kritisk mot hur Skogsstyrelsen hanterade hotet från granbarkborrarna? Första året förstod man inte problemen, eller saknade förmågan att ställa om verksamheten. Därefter blev det mycket bättre. Men även solen har fläckar. Jag förstår inte varför myndigheten är så trög med att ge ersättning till markägare som drabbats av skador av barkborrar från näraliggande biotopskydd. Intresset för orientering ledde Göran Örlander djupare in i skogen. är att röja väl, tidigare gallringar och att undvika senare gallringar, när träden är över meter. Därmed finns också anledning till tidigare slutavverkning. Den största riskfaktorn är gammal hög granskog. Om man ändå vill ha björk? Det är upp till skogsägaren att fatta egna beslut och jag är den förste att bejaka mångfalden. Vårt ansvar är att ta fram bra beslutsunderlag. Om man väljer björk bör man veta att granen uthålligt oftast avkastar 50 procent mer även om vi mäter torrsubstansen. Man kan ju ändå vilja ha björk av olika skäl, kanske för att den etablerar sig bra, är utmärkt att elda med eller förmodas bli värdefull för kemiska substanser. Det har forskats om skog i hundratalet år, blir vi aldrig färdiga? Det ligger i forskningens natur att man inte forskar klart. Men man måste ha mod att lägga en del saker åt sidan för att ägna sig åt viktigare saker. Det är svårt. Du har också kritiserar myndighetens gödslingsråd. När de nya allmänna råden kom hade vi förväntat oss att få gödsla tallskog i östra och norra Götaland. Så blev det inte av någon anledning. Det är ett rent fel som talar mot fakta. Därför bör råden ändras. Vilka möjligheter har ett riktigt intensivt skogsbruk? Vi gör ett stort försök i Toftaholm på 400 hektar. Där har planterats sticklingar av bästa tänkbara genetiska material, hybridasp och poppel samt främmande trädslag som sitka och douglas. Planen är att gödsla den unga skogen med två till fem års mellanrum. Hur mycket ökar tillväxten? Vi tror på runt 50 procent. Det låter som naturmiljön blir lidande. Så behöver det inte alls bli. Både natur- och jaktintressen vägs in. Vår avsikt är att förstärka dessa värden genom att arbeta och planera effektivt. Vindfällen och granbarkborrar, tror du fortfarande på granen? Ja den är fortfarande ett starkt alternativ. Det finns inga skäl att välja bort granen. Den är lätt att föryngra, vi har stor kunskap om träd slaget och nu börjar vi få förädlade plantor. Granen är fortsatt det starkaste alternativet, speciellt på bördig mark. Bör skötseln ändras med tanke på riskerna? Vi har nya så kallade gallringsmallar, där råden i korthet Vad mer bör vi veta? Det är förstås massor, men den stora utmaningen är att få ut kunskapen vi redan har till alla skogsägarna. Till sist. Var det fler saker än Gudrun du förutsåg i den där visionen? Där fanns ett resonemang om energibrist, brist på fiberråvara och försiktig uppodling av åkermark. Och det verkar också vara på gång, men jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. -Teknik som förenklar! Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA. Flis- & Återvinningshuggar, Vedmaskiner, Lastramper, Stubbfräsar, Vägfräsar, Skogsfräsar... Allt från ledande tillverkare. Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA! TECURA AB, TECKOMATORP - Tel: Fax: E-post: 8 VI SKOGSÄGARE 6/08

9

10 Mer hänsyn NYHETER utan någon ersättning Skogsstyrelsen dubblar toleransavdraget. En skogsägare kan därmed tvingas avstå från 10 procent av virkesvärdet. Beslutet går tvärt emot förändringarna som är på gång när det gäller reservat. Text & foto: Pär Fornling Jag är djupt upprörd. Efter allt engagemang vi lagt ner kring de här frågorna, med dialog och ansvar, kom det här som en överraskning, säger Christer Segerstéen. Som ordförande för LRF Skogsägarna hade han förväntat sig att frågan skulle ha väckts och diskuterats långt innan ett eventuellt beslut. Nu blev vi överkörda. Jag fick informationen via min inspektor i Linköping, under en exkursion. Vid ett branschmöte med jordbruksministern i slutet av förra månaden beklagade Skogsstyrelsen hanteringen. Vi har sagt att informationen utåt hade kunnat vara bättre, konstaterar chefsjurist Bertil Österberg. FRÅGAN HANDLAR på sätt och vis om tre olika saker. Hanteringen av ärendet och relationerna mellan myndigheten och näringen. De skärpta kraven på så kallade toleransavdrag. Tolkningen av domslut och tillämpningen av reglerna. Här finns också en nära koppling till förslagen om en reformerad expropriationslag. I CENTRUM finns den så kallade generella hänsynen som alla skogsägare ska ta vid en 10 avverkning. Det handlar om att lämna träd vid vattendrag, spara värdefulla biotoper, lämna död ved och liknande åtgärder. Det är ett naturligt inslag i avverkningen och ger som regel ingen ersättning. Oftast är det heller inget Skogssyrelsen direkt lägger sig i. Det är en fråga mellan skogsägaren och den som utför avverkningen. Däremot gör myndigheten slumpvisa kontroller i efterhand för att följa upp hur den generella hänsynen fungerar. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket. MEN MYNDIGHETEN kan också rycka ut på förhand och tala om vilka träd och områden som ska sparas. Konflikten nu gäller hur långtgående restriktioner myndigheten då får göra utan att ersätta markägaren. Fram till i höstas var grundregeln 5 procent av virkesvärdet. Nu är man på väg att införa en toleranströskel i tre olika steg. För intäkter upp till kronor är tröskeln 10 procent. Mellan kronor till 2 miljoner kronor är tröskeln 5 procent och där utöver 2 procent. Eftersom de allra flesta avverkningarna i familjeskogsbruket ger under en kvarts miljon kronor i intäkter handlar det om en fördubbling från fem till tio procent. Christer Segerstéen. FÖR ATT DRABBAS krävs det förstås många höga naturvärden och det tillhör ovanligheterna att myndigheterna lägger långtgående restriktioner innan avverkningen. Då det gäller prövning av överklaganden är det kanske några ärenden per år. Normalt når man enighet då det gäller diskussioner om en konkret avverkning, säger Bertil Österberg. Att det är få fall gör det lika illa för de personer som drabbas. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket, framhåller ANLEDNINGEN till förändringen är ett par domar i Miljödomstolen kring hur stort intrång en markägare ska tåla när samhället knackar på dörren. I lagen talas om bagatellartade intrång, vilket kan tolkas på olika sätt. Skogsstyrelsen har nu antagit samma praxis som Naturvårdsverket har vid bildandet av reservat. MEN DEN PRAXISEN är på väg att förändras. Ersättningsreglerna finns med i förslagen till ny expropriationslag som nu är ute på remiss. I den föreslås att tålighetströskeln tas bort vid exempelvis bildande av reservat och biotopskyddsområden. Inom andra områden när det gäller expropriation och intrång föreslås att markägaren ska få vinstdelning i form av engångsersättning. Det kan vara aktuellt när det gäller kraftledningar och mobiltelefonmaster. Förslaget är en stor framgång för vår mångåriga strävan efter högre ersättning. Det är viktigt att en markägare som tvingas avstå mark upplever att ersättningen är skälig och rättvis och att den fastställs på ett rättssäkert sätt. Utredningens förslag är ett stort steg i den riktningen, säger LRF:s ordförande Lars- Göran Pettersson. Utredningen om en förändrad expropriationslag applåderas alltså både av både LRF och Skogsägarna. Men Skogsstyrelsen är på väg åt motsatt håll när det gäller generella hänsynen. VI SKOGSÄGARE 6/08

11 Med sin nya praxis kan Skogsstyrelsen vara generös med att markera naturhänsyn utan att det kostar något för myndigheten eller staten. HISTORIEN börjar egentligen i april 2007 när dåvarande generaldirektören Göran Enander och Staffan Norin i en skrivelse meddelade ändrade bedömningar av vilken hänsyn en skogsägare är skyldig att tåla utan ersättning. Det handlade om att ställa allmänna krav på att lämna virke till ett visst värde i stället för virkesvolym. En av de som protesterade då var Tomas Thuresson, häradsallmänningarna. som tillsammans med Jordägarförbundet uppvaktade regeringen. Det var en omtolkning av rådande skogspolitik som dessutom skulle vara kontraproduktiv ur naturvårdens perspektiv. För miljö och mångfald är ett gammalt hålträd minst lika mycket värt som träd med höga virkesvärden. Efter protesterna klingade kraven av, men frågan om virkesvärdet är nu tillbaks då det gäller tålighetströskeln. Man kan fråga hur det rimmar med andra besked om att skogspolitiken ligger fast, säger Tomas Thuresson. ATT MÄTA generell hänsyn är ingen exakt vetenskap, utan handlar mycket om tyckande och avväganden. När det står och väger finns förstås flera skäl att hålla sig under den gräns där samhället måste betala. När gränsen flyttas upp finns en oro att kraven går samma väg, eftersom det är lättare att vara generös då någon annan betalar. Å andra sidan är det sällan mängden sparade träd som är problemet när myndigheterna granskar den generella hänsynen. Oftast är volymen mer än tillräcklig, men det är fel träd som sparas enligt bedömningar i de så kallade polytaxinventeringarna. DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklarhet vilka följder besluten i miljööverdomstolen ska få för tillämpningen av skogsvårdslagen, som i sin tur vilar på de skogspolitiska besluten. Det råder delade meningar om hur de två domarna i miljööverdomstolen ska tolkas vilket betyder att det kvarstår en del otydligheter och att frågan skulle behöva prövas vidare för ett klargörande, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han poängterar samtidigt vikten av att näringen och myndigheten har en god dialog i samband med att Skogsstyrelsen tar fram en ny praxis för beräkning av toleransavdraget. Stora planer, litet skyddsnät? Som företagare inom skognäringen har du ett sämre ekonomiskt skydd än de flesta anställda - och större eget ansvar för din pension och ditt försäkringsskydd. Prata med oss om hur du skapar trygghet för dig själv, din familj och din egendom. Läs mer på swedbank.se/pensionochforsakring eller din sparbanks hemsida. VI SKOGSÄGARE 6/08 11

12 Så överlever granen ända till midsommar JUL Mats Hannerz har ett förflutet som granforskare på Skogforsk, med en passion för julen. Här ger han tips på hur granen förblir grön och grann i stugan. Hans privata rekord är en gran som behöll barren till midsommar. Vår svenska gran var förmodligen aldrig avsedd att bli snittblomma. Brutalt amputerad vid fotknölarna och uppryckt ur sin vintersömn ska den tvingas in i ökenvärme och dåligt ljus. Och ändå förväntas vara nöjd, frisk och grön. Det är inte konstigt att den protesterar och gråter en skvätt, även om det inte är tårar utan barr som faller. Varje jul svämmar tidningarna över av fantasieggande råd för hur granen ska behålla barren, och det kan vara svårt att skilja på fakta och rena myter. Vi Skogsägare gör här ett försök att sortera bland råden. Det visar sig att många av de gamla huskurerna inte behöver vara myter, utan att de ofta har fot i en naturvetenskaplig förklaring. Grundråden de som du måste följa Väck granen varsamt Granen i skogen är i vintervila och har svårt att anpassa sig till snabba temperaturomställningar. Är det minus tio grader ute får den definitivt en chock om den hamnar bredvid elementet i vardagsrummet. Barrens klyvöppningar är stängda och kan inte avdunsta vattenånga, och då kan den heller inte ta upp något vatten. Och utan det kylsystem som avdunstningen står för blir barren överhettade och torkar, för det läcker alltid lite vattenånga genom barrens vaxskikt. Låt i stället granen väckas varsamt så att vattentransporten kan komma igång innan den kommer in i rumsvärmen. Ställ den i en hink med vatten i garaget, trappuppgången eller skyddat på balkongen några dagar, och därefter på en plats inomhus där den inte är utsatt för strålningsvärme från element eller öppen spis. Duscha den gärna med vatten från sprayflaska i början. Färskt sågsnitt Granen skyddar sig mot skador genom att producera kåda, trädets egna vita blodkroppar. Kådan täpper till sågsnittet så att vattnet inte kan passera igenom. Se därför till att alltid göra ett nytt sågsnitt genom att ta bort 1 2 centimeter av stammen när du tar in den, även om du högg granen bara någon dag tidigare. Den riktige entusiasten lyfter upp granen ur foten och gör om snittet efter en vecka. Det finns många som diskuterar hur snittet ska se ut. Tänk på att det är den yt- tersta delen av stammen som är bäst på att ta upp vatten. Undvik därför att barka stammen, det är risk att du barkar för mycket. Sågar du snett eller V-format finns en risk att den yttre delen hamnar ovanför vattnet i julgransfoten. Ett rakt snitt är bättre, men undvik att trycka ner en plansågad stam tätt mot en planbottnad julgransfot, då kan den få svårt att komma åt vattnet. Mycket vatten Granen måste ha friskt vatten hela tiden. Ett dygn utan vatten kan vara omöjligt Så många är barren Det finns en halv miljon skäl att sköta sin julgran. Det är nämligen så många barr som ryms på en 2 meter hög gran. 12 VI SKOGSÄGARE 6/08

13 att reparera. Uttorkningen sker i två steg. Granen reagerar först med att stänga klyvöppningarna för att hindra avdunstningen. I det läget går den att rädda. Gör ett nytt sågsnitt, se till att den har vatten och duscha gärna barren. Om uttorkningen fortsätter når barren vissningsgränsen, då är det för sent med återupplivning. De amerikanska studierna säger att en gran med 10 centimeter tjock stam kan dricka 4 liter vatten om dagen. Våra svenska innegranar är oftast lite mindre, men 1 2 liter behöver ofta fyllas på varje dag. Se därför till att julgransfoten är tillräckligt stor så att sågsnittet aldrig hamnar ovanför vattenytan. Se upp för återfrysning Det säkraste sättet att snabbt döda en gran är att låta den värmas upp för att sedan frysas innan den tas in i rumsvärmen. När granen börjar väckas ur vinterdvalan tappar den sin köldhärdighet. Har du låtit granen stå i ett ljummet källarförråd och sedan tillfälligt ställer ut den på balkongen i minus 20 grader, då får dammsugaren gå varm de närmaste dagarna. De valfria huskurerna Sockerbiten Den klassiska huskuren med socker i vattnet är en direkt efter apning av vad som sker i naturen på våren. Under vintern lagrar granen kolhydrater i stammen och rötterna. När skotten börjar sträcka på våren behövs kolhydraterna och de transporteras upp med ledningsbanorna. I vilken form då? Jo, som sackaros, eller rörsocker. Alltså samma sockerform som i sockerbiten! Om det hjälper eller inte kan alltid diskuteras. I Skogforskexperimenten klarade sig sockerbitsgranarna och vattengranarna lika länge. Skillnaden var att de granar som hade fått socker sköt nya sidoskott. Lite extra julgranspynt på köpet. Häll dock inte på för mycket socker, då kan du i stället mata svampar och bakterier som täpper till ledningsbanorna på granen. Kopparslanten Koppar är ett välkänt medel mot svampar och bakterier, och visst kan en gammal 5-öring hålla julgransfotens innehåll lite sterilare. Magnecylen Magnecyl innehåller acetylsalicylsyra, och salicylsyra förekommer i naturen i bland annat barken på sälg och pilar. Salicylsyran har en del liknande funktioner som auxin, det tillväxthormon som aktiveras i naturen när granen skjuter sina skott. Salicylsyran, liksom auxin, fungerar också som rotningshormon. Vill du få rötter på dina krukväxtsticklingar kan du lägga i några bitar av en sälgkvist i vattnet. Att salicylsyran har någon funktion för julgranen vill nog inte växtfysiologer skriva under på, men håll med om att det finns en koppling mellan myten och hur naturen fungerar. Viagra Kvällstidningarna brukar skämta om att ge granen Viagra för att få dem raka och ståndaktiga, men skämtet behöver inte vara ryckt ur luften. Viagra bygger på äggviteämnet arginin. Det är samma arginin som forskarna nyligen upptäckt att det utnyttjas av barrträden som kvävekälla i naturen. Ett företag tar nu fram nya gödselmedel med arginin som ska vara både effektivare och mer miljövänliga. Så det är möjligt att ett Viagra-piller kan få granen att stå extra länge, men det är förmodligen oprövat. Snapsen Julsnapsen gör nog bäst nytta på andra platser än i julgransfoten, men den kan ha en funktion som bakterie och svampdödare i vattnet. Hårspray I USA (var annars) finns en uppsjö av sprayprodukter för att hindra uttorkning och bättra på barrfärgen på julgranarna. Medel som ger en latexfilm på barren hindrar visserligen avdunstningen något, men enligt de amerikanska forskarna ger det ingen tydlig effekt på hållbarheten. Om den skyddande hinnan blir för tät får det en motsatt effekt då hindras både avdunstning och vattenupptagning. Varning för hårspray som avdunstningsskydd alltså. Och tänk på brandfaran. VI SKOGSÄGARE 6/08 13

14 Dags att planera nästa säsong! Låt klimatet bestämma när du börjar att markbereda nästa säsong! Tigercats styrka och höga nyttjandegrad ger stora fördelar framförallt inom markberedning. Därför satsar vi ännu hårdare inför nästa säsong. Har ni tankar inför nästa markberedningssäsong så hör av er så fort som möjligt. Nord Max Brantholm Syd Daniel Rehnberg Mikael Forssell E625C Tigercat expanderar och söker därför ytterligare en servicetekniker på mellanoch norra Sverige Ring Nisse:

15 Bråda tider för mäklarna Många skogsgårdar är på väg att säljas. Det framgår av årets Skogsbarometer. Av Pär Fornling Årligen tas pulsen på familjeskogsbruket genom en enkätundersökning av Sifo på uppdrag av LRF Konsult skogs byrån och Swedbank. I år har 570 skogsägare intervjuats om dagsläget och förväntningar. TROTS DEN KÄRVA konjunkturen är skogsägarna relativt optimistiska, även om de positiva förväntningarna minskat jämfört med förra året. Här är några av resultaten; Nästan 60 procent är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. På tre års sikt tror de flesta på oförändrad lönsamhet. Fyra av tio skogsägare räknar med fallande timmerpriser. Kring massaveden är det något mer optimism. Avverkningarna tycks vara på väg att minska något. Jämfört med förra året har andelen som planerar avverkningar sjunkit tre procentenheter. Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera; 20 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier. 27 procent är intresserade av att satsa på eller upplåta skogsmark för vindkraft. På fastighetsmarknaden kommer det att hända en hel del. HELA 15 PROCENT av landets skogsägare planerar att Andel som har sin skog försäkrad 2008 (2007) Vet ej 8% (9%) Inte alls Fullständig skogsförsäkring inklusive stormförsäkring 50% (49%) 10% (13%) Brandförsäkring 32% (29%) Källa: LRF Konsult Från vem förvärvades fastigheten (2007) Annan släkting 13% (12%) Öppna marknaden 20% (14%) Föräldrar, syskon 67% (74%) överlåta sin fastighet de närmaste fem åren. Det handlar om affärer för ett värde upp till 80 miljarder kronor de närmaste fem åren, säger Johan Jansson, LRF Konsult. Pressat Setra undviker lager Under årets första åtta månader redovisar Setra ett negativt rörelseresultat med 174 miljoner kronor. Det är en drastisk försämring jämfört med förra årets vinst på drygt 700 miljoner kronor. Försämringen är en effekt av såväl lägre priser som volymer. En större del av årets negativa rörelseresultat är hänförligt till enheterna i norra Sverige. Trots det svaga resultatet är det positivt att kunna konstatera att lagernivåerna har minskat. Setra har vidtagit omfattande åtgärder för att minska produktionen och den nya produktionsnivån ligger nu på årsbasis 20 procent lägre än föregående år. Då det gäller byggkonjunkturen kommer den nog att mattas av ytterligare. För att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan är det avgörande att de kraftiga produktions - neddragningar som nu aviseras av de stora europeiska producenterna verkligen genomförs, säger koncernchef Kent Torwald. NYHETER Snöfritt och löv som inte skymmer då är det perfekt att röja busk! Handla före årsskiftet så gör du en riktigt bra affär. VI SKOGSÄGARE 6/08 15

16 FORSKNING Utgångspunkten är dunkar av den här vätskan. Det är vad som återstår när veden har kokats och vedens fiber tagits tillvara. Genom att tillföra koldioxid, tvätta och torka i flera steg blir resultatet närmast lite guldskimrande bitar av lignin. Ämne med enorma möjligheter Helt nya produkter är på gång från massabruken. Vid sidan av cellulosan håller lignin på att bli en riktigt värdefull råvara. Av Pär Fornling Av många anledningar är det omtumlande att ta del av Hans Thelianders visioner om framtidens massabruk. Han är professor på Chalmers i Göteborg och mannen bakom LignoBoost. Lite förenklat handlar det om att ta vara på ligninet i veden. Den torkas till ett brungult pulver som kan eldas upp. Därmed blir det en ny sorts bioenergi med högt bränslevärde, ungefär i nivå med kol. Men det är bara början! DET ÄR NÄR man tittar bakom den förenklade bilden som det dyker upp flera häpnadsväckande saker: Volymerna. Det är ingen nyhet att det går att göra många fantastiska produkter från trä. Ibland handlar visionerna om någon liten nisch till läkemedel eller kosmetika där världsmarknaden täcks in av ett fåtal virkesvältor. Här handlar det om stora volymer, kanske en miljon ton ligninpulver med ett energivärde långt mer än vad landets alla värmepumpar ger (8 Twh från lignin och 6 Twh från värmepumparna.) Realismen. Produktionen har redan startat vid en försöksanläggning på Bäckhammars bruk. Nästa steg är att gå upp till full skala vid ett massabruk. Till att börja med används ligninet som energi, därefter ligger vägen öppen för mer avancerade produkter. Man behöver med andra ord inte ta hela klivet till plaster, kemikalier och kolfiber med en gång. I stället handlar det om flera mindre steg som vart och ett ger resultat från första början. Mervärdet Genom att göra tillverkningen av massa effektivare kan man Hans Theliander i labbet på Chalmers där han testar om teorierna hålller. ta tillvara ligninet utan att tillföra mer råvara. Det blir med andra ord ett rent mervärde, som grädde på moset I DAG HAMNAR ligninet i svartluten (kokvätskan som blir kvar när alla träfibrer tagits tillvara) Den eldas upp i brukets ugnar och är därmed 16 VI SKOGSÄGARE 6/08

17 Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt. en nyttig biprodukt, om än inte så värdefull. I takt med att tillverkningen av massa blir effektivare blir det lignin över för andra ändamål. Man kan tala om en ny lönsamhetstriangel vid massabruken: Cellulosa. Hemicellulosa. Lignin. Ända sedan man började använda skog för papperstillverkning, i mitten på 1800-talet, har allt kretsat kring att ta tillvara vedens fibrer (cellulosan), medan ligninet (som limmar ihop fibrerna) länge var ett bekymmer, och senare en biprodukt med ett lågt värde. Tittar vi närmre på ligninet hittar vi en oerhört komplicerad molekyl som kan plockas isär och användas till många saker, säger Hans Theliander. ATT TA TILLVARA lignin är i sig inget nytt. Det norska massabruket Borregaard är i själva verket en långt utvecklad kemiindustri, men då handlar det om sulfitmassabruk. Det är en helt annan sak än de modernare sulfatmassabruken, som är helt dominerande. Hans Theliander och hans forskarkollegor har kommit på en metod att fälla ut lignin från kokvätskan i sulfatbruken med hjälp av koldioxid och Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 6/08 17

18 FORSKNING Fortsättning: Ämne med enorma... därefter rena den i flera steg. Resultatet blir ett brungult pulver med betydligt bättre bränslevärde än sågspån. (effektiviteten kan mätas i gigajoul per ton: sågspån har 18, lignin 26 och olja 40). Jag tror inte det är något för villapannorna utan i första hand större värmeverk. Man kan också ersätta oljan i mesaugnarna och göra massabruket helt självförsörjande på energi, säger han. MESAN ÄR EN grå-grön substans som påminner om lera. På bruket bränns den om till kalk, vilket normalt sett kräver väldiga mängder eldningsolja. Att ersätta den med lignin betyder mycket både för miljön och plånboken. För Södras bruk i Mörrum, som kan bli först ut med den nya tekniken, skulle det innebära att man spar in kubikmeter eldningsolja om året. Det brungula ligninpulvret har massor av användningsmöjligheter för allt från energi till nya material. (För varje ton pappersmassa går det åt liter olja). Investeringen i lignoboost beräknas kosta miljoner kronor i Mörrum. I den summan ingår dels tekniken för lignobooster, dels energieffektiviseringar som gör att man inte behöver tillföra någon ytterligare energi. Beslut om en eventuell investering i Mörrum väntas någon gång under nästa år. ENERGIN ÄR betydelsefull, men värdet av ligninet kan öka Mer är på gång... För att få fram nya produkter och stärka skogsindustrin bildas ett nytt forskningscentrum. I en första etapp bidrar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med 120 miljoner kronor till Wallenberg Wood Science Centre. Där samlas resurserna från Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers i Göteborg. Det handlar både om att ta fram nya metoder för tillverkning av cellulosafibrer, hemicellulosa och lignin samt att hitta helt nya produkter och material. väsentligt genom förädling. Ett exempel är att göra om det till aktivt kol genom en kontrollerad värmebehandling. Det bör vara lönsamt redan i dag och marknaden är stor. Inte minst använder reningsverken mycket aktivt kol, säger Hans Theliander. ETT ANNAT jätteområde är att ersätta fenolbaserade kemikalier. Det är allt från polyuretan till olika plaster som idag är oljebaserade. Vi vet att det är möjligt, även om det behövs tekniska landvinningar. I princip handlar det om att bryta sönder ligninets molekyler till samma molekyler som den oljebaserade industrin använder. I dag har oljan en kostnadsfördel med tanke på att investeringar redan är gjorda, men oljan blir dyrare på lång sikt. Och här måste vi ha långa perspektiv för att ställa om samhället, både för att oljan inte räcker till och för att det är bättre för miljön med ett biologiskt nedbrytbart material. EN TREDJE VISION är att göra kolfiber av lignin. Hans Theliander är en god pedagog och får det att låta enkelt, men i själva verket är det knappast något man kokar ihop hemma vid köksspisen: Man smälter ligninet och spinner en tråd. I nästa steg hettas den upp till den grad att vätet och syret avgår. Av det som blir kvar görs ett kolskelett. Till en början blir kvalite- MÖTESPLATSEN för alla inom de gröna näringarna Mila är en bred lantbruksmässa där skogen är ett viktigt inslag. Här finns produkter, tjänster och nyheter inom energi, anpassat skogs bruk, djurhållning, hästnäring, växtodling, affärsutveckling och miljö. Förutom lantbrukare attraherar Mila även många utbor. Hela 25% av fackbesökarna har skogsintresse. På kan du läsa mer om Mila. 4 7 februari 2009 på MalmöMässan Arrangeras i samarbete med LRF Skåne. Mässkansli: Sydexpo AB, telefon , telefax VI SKOGSÄGARE 6/08

19 ten antagligen inte lika bra som hos dagens kolfiber. Det kanske inte är starkt nog till flygplansvingar, men blir å andra sidan mycket billigare. På sätt och vis blir det ett nytt material som kan användas till en mängd produkter. Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt, säger han. DET FINNS många fler produkter att göra av lignin. På sulfitfabriken i Borregaard framställs vanillin till glass och andra livsmedel med vaniljsmak. Lignin kan också användas till tensider. De används för att göra betongen mer lättflytande och bättre. Andra lockande användningsområden inom räckhåll är barriärer för att få tätskikt i vätskekartonger som idag, likt så mycket annat, kommer från den petrokemiska industrin. Där finns en mängd produkter som kan bytas ut, när tekniken och ekonomin tillåter det. Egentligen är det inte så konstigt. På ett grundläggande plan har ju oljan och kolet bildats av växtdelar. Och ser vi det i ett längre tidsperspektiv kommer oljeeran vara att vara ett hack i skivan i vår historia. TILLVERKNINGEN av massa har förutsättningar att bli betydligt effektivare, vilket i sin tur ger utrymme till att plocka ut allt mer lignin. Av massavedens energiinnehåll eldar man upp två tredjedelar för att få ut en tredjedel i form av fiber. Varje steg vi tar för att bättre ta tillvara energin betyder därför mycket, säger Hans Theliander och ger ett räkneexempel: om 20 procent av ligninet tas till vara från Sveriges tillverkning av sulfatmassa handlar det om en miljon ton lignin. En annan väg är att tillföra energi av lägre värde i form av bark, grot och stubbar, för att i stället få ta tillvara mer värdefull energi från processen. Det kan både vara lignin och fordonsbränsle. Här finns ingen motsättning. I framtiden blir nog massabruken bioraffinaderier med lite olika inriktning. Mycket hysch-hysch under arbetet Endast ett fåtal i den innersta kretsen visste vad som var på gång. Utåt talades bara om processen X i dunkla ordalag. LignoBoost är inte bara intressant för tekniken i sig. Det är också ett projekt som på kort tid gått från forskning till en kommersiell produkt. Hans Theliander pekar ut några viktiga milstolpar för att lyckas. För mig blev möjligheterna uppenbara i början av 2000-talet. Vi blev ett bra team med forskare som kompletterade varandra. Det där att släppa sin lilla baby till andra personer är inte så lätt, men oftast avgörande för att lyckas. Ett sånt här projekt förs framåt genom samarbete där var och en kan fokusera på olika delar, säger Hans Theliander. DÅ DET GÄLLER Ligno- Boost har utvecklingen drivits av Chalmers och STFI (massaoch pappersindustrins forskningsinstitut). Det är viktigt med tillit från uppdragsgivarna. Vi fick i lugn och ro hålla på några år med att ta fram grundläggande kunskap medan bara en ytterst liten gruppering visste vad vi höll på med. NÄR VÄL BITARNA bör jade falla på plats blev den relativt storskaliga testfabriken i Bäckhammar ett betydande trappsteg mot marknaden. Efter 10 år från idé till färdig produkt har LignoBoost sålts till Finska Metso som nu arbetar med att sälja in tekniken till världens massabruk. Vi kan leverera! I vårt lager finns ett antal svensktillverkade skogsvagnar från Moheda och Källefall. Kontakta din närmaste säljare för mer information. Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp till ton. Källefall har gjort sig ett namn på mindre och medelstora skogsvagnar upp till 10 tons lastkapacitet. VI SKOGSÄGARE 6/08 19

20 SKOGSGÅRDEN Örjan Eriksson, Birgitta Örlund och Timmy studerar informationen om gödsling. Vi har en gård i Edsbro med mjölkkor och skog. Det är mest jag som arbetar i skogen, men det är roligt när hela familjen engagerar sig, berättar Örjan. Alltid lär man sig något nytt och dessutom blir det en gemensam familjeutflykt. Ann Hörsell och Kennet Aweblom. Vi bor i Stockholm men tillbringar så mycket tid som möjligt på gården utanför Piteå. Kennet uppmuntrar mig att göra mer i skogen och framöver blir det kanske en kurs i röjning. Det är roligt att göra saker tillsammans, berättar Ann. Kunskapstörst i skogen Det finns ett stort intresse för att gödsla skogen, men framför allt en vilja att öka kunskapen. Den slutsatsen kan man dra efter en skogsdag i Rimbo utanför Stockholm, med skogsägare från hela landet. Vi åkte dit för att pejla läget och mötte en skiftande publik. Allt från paret som precis förverkligat skogsdrömmen till erfarna skogsägare som växlar mellan att sköta mjölkkorna och eget arbete i skogen. Från juniorer som precis lärt sig gå till grånade tinningar. Och även om många var entusiastiska inför möjligheten att höja produktionen med gödsling och andra åtgärder var andra mer avvaktande. På flera sätt var det en lika blandad grupp som man möter på vilket torg som helst en lördag, då det är mycket folk i rörelse. Men nu var det en lördag i skogen. Och även om gruppen var heterogen var den förenad kring skogsintresset. Och den mest påtagliga gemensamma nämnaren var viljan att lära mer. Det bekräftas också av kampanjen Kraftsamling skog där det nu hållits över 400 studiecirklar och ett antal skogsdagar, däribland lördagsträffen i Rimbo. Ivan Törner förädlar träden i den egna sågen utanför Lohärad. Det är en gammal klingsåg från 20-talet jag renoverat. När man inte har så många hektar är det ett sätt att få ut mer värde från skogen. Det är ingen stor verksamhet men det blir en del legosågning och försäljning av virke. Sven-Erik och Maj Karlsson brukar Majs föräldrargård norr om Hallstavik. Det här är ett trevligt sätt att spendera lördagen. Vi brukar gå på kurser och skogsdagar tillsammans. Det är bra möjligheter för att förkovra sig. Nu åker vi hem och funderar på gödsling och annat. Det här med skogen är långsiktigt och man kan inte hoppa på alla trender med en gång. 20 VI SKOGSÄGARE 6/08

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia Nya produkter från skogsråvara Birgit Backlund, Innventia Skogen i en omvärld i förändring Skogsindustrin behöver nya intäkter: Minskande efterfrågan på tryckpapper Konkurrens från områden med snabbväxande

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens Anders Källström Verkställande direktör, LRF Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens 1 Det talade ordet gäller Stämmoanförande av Verkställande direktör Anders Källström tisdag 26

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Få straffas för brott mot skogsvårdslagen

Få straffas för brott mot skogsvårdslagen Få straffas för brott mot skogsvårdslagen Förra året anmäldes 47 brott mot skogsvårdslagen men bara 6 fall ledde till åtal, enligt siffror från 36 av Sveriges 43 skogsvårdsdistrikt. En stor del av brotten

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION

Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION Så du funderar på att skaffa vattensäng? Det kommer du inte att ångra. Vattensängen kom på allvar till vårt land i början av 80-talet. Ursprungslandet var USA.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Från råvara till produkt!

Från råvara till produkt! Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar

Läs mer