En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms. Så lever julgranen längre. Årlig skörd i granskogen. Fina priser i Julkorsordet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms. Så lever julgranen längre. Årlig skörd i granskogen. Fina priser i Julkorsordet!"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Årlig skörd i granskogen Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet!

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 1170E i en klass för sig Med John Deere 1170E etablerar vi en ny skördarklass. 1170E är idealiskt placerad mellan 1070 och Som våra övriga E-skördare är 1170E späckad med sådant som gör gott åt både produktion och trivsel. Nya CH6-kranen är snabb, stark och exakt. Två nya aggregat lanserar vi också, H412 och H414. Det sistnämnda ser du på bilden. H414 är storleken större än H754 och har ett mycket brett användningsområde. Alltså, perfekt för vår nya allroundskördare. På vår hemsida kan du läsa mer om skördaren som står i en klass för sig: John Deere 1170E! John Deere Forestry AB

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Nästa nummer utkommer den 12 februari TEMA: föryngring & förädling Foto: Håkan Olsén Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se GRÖNT LJUS för skörd av stubbar i miljöanalysen. Sidan 28 Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö HUGO BICKE tillhörde de yngre entusiasterna på en kunskapsfylld kraftsamlingsdag. Sidan 20 5 LEDARE: När tiderna är svåra fi nns grogrund för nytänkande, då är skogen en bra utgångspunkt. 6 PROFILEN: Göran Örlander tror att mittröjningen blir en etablerad metod. 12 JUL: Tricken som håller granen grön. 10 NYHETER: Skogsstyrelsen dubblar kraven på vad skogsägaren ska tåla utan ersättning. 15 NYHETER: Mycket skogsmark på väg ut på fastighetsmarknaden. 16 FORSKNING: Efter massa och papper kommer helt nya produkter från bruken. 20 SKOGSGÅRDEN: Möjligheterna att öka lönsamheten och produktionen lockar många. 24 SKOGSSKÖTSEL: Gallra hårt och ta vara på de grova träden. 26 FÖRENINGARNA: Arbetar för fl er aktiva kvinnor. 28 SKOGSSKÖTSEL: Miljön klarar att stubbarna skördas till bioenergi. 29 NÄRINGSPOLITIK: Många vinnare med högre virkespriser. 30 EKONOMI: Mycket att tänka på innan det extra huset hyrs ut. 32 SKOGSGÅRDEN: Masur och många andra möjligheter vid sidan av det konventionella skogsbruket. TJEJERNA på Skogsmästarskolans tredje årskurs finns i en kalender med reklam för utbildningen. Sidan 50 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA 36 MARKNAD Tusentals mindre förädlingsföretag. Rekordstor pelletsfabrik. Det våras för familjeskogsbruket i Finland. 38 FORSKNING: Hög tid att underhålla vägarna. 40 TEKNIK: Ny bandmaskin och dubbellågig kamin. 50 NAMN & NYTT: Med motorsågen i skivstudion. 52 KORSORD: Fina priser till korsordslösare. 54 KRÖNIKAN: Skogsstyrelsen tafsar på äganderätten. Omslagsfoto: Pär Fornling Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Lignin skogens nya guld GÖRAN ÖRLANDER ger tips och synpunkter på hur skogen bör skötas. Sidan 6 ÖBACKA SÅG i Umeå ledde vidare till Norras såg i Sävar och är en del i föreningens historia som nu samlats i en jubileumsbok. Sidan 50 Årlig skörd i granskogen Smyghöjd gräns för ersättning Hyr ut huset på bästa sätt Så lever julgranen längre Fina priser i Julkorsordet! VI SKOGSÄGARE 6/08 3

4 ÄNTLIGEN introduceras Logmans skogsmaskiner i Sverige Alex Skogsservice AB Tomas Axelsson Älby 32, ÖSMO Tel

5 Världen börjar i Slipstenssjön Tänk när vi får ett helt nytt material att bygga bilar av, forma till eleganta möbler, hållbara och lätta datorer. Och dessa nya kolfiber, med trä som råvara, finns runt hörnet! I dagar som dessa känns det bra att träffa personer som professor Hans Theliander. Lite längre fram i tidningen kan du läsa om hans forskning och visioner. I dagar som dessa känns det över huvud taget bra att ägna sig åt skog. Utan att underskatta det stålbad industrin går igenom bär träden med sig framtidens lösningar, hela vägen från någon ort på landsbygden ut i ett globalt perspektiv. LEDAREN I SKUGGAN AV DE stora koncernerna hittar vi skogsteknikens vardagshjältar. Ofta med smörjolja långt upp på armarna i full färd att jobba med att en ny konstruktion på minisågen, vagnen till terränghjulingen, traktorprocessorn, miniskotaren, vedmaskinen eller något av all annan utrustning till skogsgården. Här finns hundratals små och medelstora företag som jobbar i det tysta. De finns ofta på landsbygden där företagandet behövs som bäst. Den som tittar i orderböckerna blir förvånad över hur mycket som exporteras. Sverige är faktiskt världsledande då det gäller småskalig teknik. Växtkraften kan bli ännu större genom uppmuntran från samhället. Det kan vara att återuppta en del av den småskaliga teknikforskning som lantbruksuniversitetet brutalt slängt ut. Och det är väl investerade pengar att ge draghjälp ut på exportmarknaderna. Många kämpar någorlunda omärkta av konjunkturnedgången, men det frestar på. En liten kreditförlust och en trilskande bank kan bli förödande. Vi får inte glömma de små företagen i bruset från fordonsindustrins och finansbolagens problem. PERSPEKTIVET OVANFÖR Lönsboda, Slipstenssjön och alla andra företagsorter är nationellt. Energin är ett uppenbart exempel. Beräkningar från Skogforsk visar att uttaget av bioenergi från skogen kan öka med 2,5 gånger och att det finns massor att göra för att utveckla tekniken. I det lilla formatet, med solceller och vindkraft, är Sverige miltals efter ett land som Tyskland. Här finns ingen enkel teknik att göra el lokalt på gården och koppla in sig på nätet. Entusiasterna är där, men vi väntar fortfarande på platta paket från Ikea, färdiga att använda. I det stora formatet var Göran Perssons oljekommission den senaste visionen det gnistrade om. Den tål att dammas av och kompletteras med fler visionära projekt. Mitt i kriserna finns grunden att tänka nytt. Att hitta morgondagens lösningar och inte slänga bra pengar efter dåliga. DET GLOBALA perspektivet kan handla om växthusfrågan, som hänger nära ihop med energin. Och skogen. Man kan möjligen förstå varför Sverige inte önskat räkna in den produktiva skogens möjligheter i de internationella förhandlingarna. Vi klarar oss ändå och det ska svida för att medicinen ska verka. Men att vi gillar tagelskjortorna är sin sak. Det riktigt problematiska är vilka signaler det sänder till omvärlden. Här hemma ökar virkesförråden, men på flera håll är det inte självklart att plantera nya träd när gamla avverkas. Om det globala virkesförrådet ökar med en procent om året fångas världens koldioxidutsläpp upp av träden. Den svenska modellen har historiskt handlat om allt från blondiner till Saltsjöbadsandan. Nu är det läge att sälja in den svenska skogsbruksmodellen över världen. Och där är vi alla ambassadörer. VI SKOGSÄGARE 6/08 Pär Fornling, Chefredaktör

6 Han förutsåg PROFILEN stormen Gudrun Gör om reglerna för gödsling och ta snytbaggarna på allvar i norra Sverige. Det är två av flera råd från Göran Örlander, forskaren som blev skogsskötselchef på Södra....och en stor stormfällning inträffade år Det är bekant för alla vid det här laget. Men formuleringen kommer från ett arbete på lantbruksuniversitetet som Göran Örlander författade år 2002! Det var alltså långt, långt innan orkanen Gudrun. Oavsett om han är synsk eller inte inger analyserna respekt. I synnerhet ifall de gäller föryngringar, frågor som följt honom genom hela karriären. OCH DET HANDLAR nog inte om övernaturliga förmågor, snarare ett strategiskt tänkande i kombination med forskarens arbetssätt. Det börjar med att samla in fakta från försök och andra källor till kunskap. Först därefter är det dags för analys och slutsatser. Men ny kunskap i all ära. Den fråga han brottas mest med är hur man ska få ut den redan befintliga kunskapen till det praktiska skogsbruket. Det är en enorm utmaning att förmedla det vi tycker är rätt, säger han. GÖRAN ÖRLANDER är inne på sitt tredje jobb som skogsskötselchef. Först ut var ett kort gästspel på Domänverket, följt av Skogsstyrelsen och nu Södra. Men mesta tiden har ägnats åt lantbruksuniversitetet där han skrev sin doktorsexamen om planteringsfrågor och som en mycket ung forskare (31 år) blev tillförordnad på föryngringsprofessuren i Umeå. Det finns inga skäl att välja bort granen. Text & foto: Pär Fornling Du måste vara rätt person att ge ett par korta handfasta råd för att lyckas med föryngringen. Kom igång snabbt efter avverkningen, markbered och skydda plantan mot snytbaggarna. Hur många plantor brukar överleva på ett vanligt hygge? Jag gissar att procent av plantorna dör i genomsnitt. På föryngringar som görs noga överlever kanske 95 procent av plantorna. Det visar på potentialen till förbättringar. Då det gäller överlevnad är vår kunskap för dålig, nu är äntligen resultat från praktiska försök på väg in. Är snytbaggen ett sydsvenskt problem? Nej! Det finns exempel från södra Norrland där procent av plantorna dödats av snytbaggar. Det är fullständigt onödigt och beror på bristande medvetenhet om hotet. Med små medel kan man få ner skadorna. I Götaland där angreppen är värre krävs lite mer insatser, men det går. Under en period var det nästan ett stående tema att höra dig tala om snytbaggar på skogskonferenserna. Det är ett stort problem och det kom att bli mycket forskning kring snytbaggen på Asa försökspark, som jag var med och startade. Därefter har vi haft väldiga framgångar både då det gäller grundläggande...jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. Göran Örlander arbetar lokalt och tänker globalt: Indien har 60 miljoner hektar som påminner om våra ljunghedar förr i tiden. Det skulle betyda mycket att återbeskoga dessa och liknande områden. kunskap men också vad gäller åtgärder och medvetenhet. På den tiden var faktiskt de flesta plantor obehandlade. Nu vet vi betydelsen av hyggesålder, skärmar, markberedning och liknande åtgärder som tillsammans ger ett bra skydd. Det finns också bra idéer om hur plantskydd ska utformas. Hur blev du engagerad i ASA försökspark? Det var en del i skogssatsningen i Alnarp. I mitten av 80-talet dök frågan upp om sydsvensk skogsforskning. Jag jobbade då på lantbruksuniversitetet i Umeå och var sekreterare i utredningen. Att jag dessutom skulle flytta 100 mil söderut och genomföra förslaget var inte riktigt tanken. Vad fick dig att anta utmaningen? Vi var några unga forskare som erbjöd en paketlösning för att ta hand om projektet. Det var en fantastiskt rolig tid. Vi byggde upp en helt ny institution i Alnarp. Till den behövdes en försökspark som jag tog hand om i Asa. Tanken var att hålla på ett par år. För min del blev det tolv år innan jag flyttade till Skogsstyrelsen. Varför valde du över huvud taget en skoglig karriär? Jag fick en del inblickar i näringen genom morfar som hade en gård vid Storsjön, hemma i Jämtland. Men den egent- 6 VI SKOGSÄGARE 6/08

7 liga ingången var nog intresset för orientering. Det fick mig att kontakta Dag Elving, som var överjägmästare i Östersund, för att höra om det var något att satsa på. Han förmedlade uppenbarligen en positiv bild? Elving tycktes trivas med sitt jobb och jag sökte mig till Jägmästarutbildningen i Garpenberg. Är du själv skogsägare? Ja, på min hustrus sida har vi en gård utanför Lammhult som vi renoverat och byggt om. Vi flyttade dit i somras och trivs utmärkt. När träffade du din fru? Jag träffade Kristina på Sandöskolan. Jag gick där som ett alternativ till värnplikten och fick lära mig om katastrofhjälp och bistånd. Vi har tre barn som alla flyttat hemifrån, Ingrid 29, Nils 27 och Erik 22 år. Tar du med dig forskarintresset hem till gården? Det kan man säga. Jag har en hel del egna trädslagsförsök, tester av sticklingar och dikesrensning. Jag följer upp resultat av gödslingar och odlar fågelbär närmast byn. Vad är roligast? Det varierar. För tillfället är jag mycket engagerad och intresserad av röjning. Tror du på mittröjning, där stammen kapas högt upp? Ja, det blir säkert en del i framtidens röjningsmetoder. Först behövs lite mer utvärdering och det arbetet pågår nu. Nämn ett lovande främmande trädslag? Douglasgran är intressant. Den har bra tillväxt under rätt förutsättningar och är väl anpassad till klimatförändringar. Vi har en informell douglasklubb med praktiska försök. Men vi måste lära mycket mer om föryngring av douglas innan det kan användas på bred front. Vad är bästa stunden i skogen? När jag hittar ett riktigt fint kantarellställe, eller när jag röjt klart och sätter mig på en stubbe för att titta på resultatet. Då är livet på topp! Du som sett Skogsstyrelsen inifrån, vad är ditt råd till den nye generaldirektören? Myndigheten måste återgå till sin roll att vara rådgivande i harmoni med skogsägarna, utan att skapa konflikter. Nästan alla skogsägare är förståndiga och tar argument, men då ska det vara en klok hantering. Skogarnas utveckling är en framgångsberättelse där myndighetens arbetssätt med rådgivning varit en väldig god tillgång. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 6/08 7

8 PROFILEN Fortsättning: Han förutsåg stormen... Är hotet från granbarkborrarna över nu? Vi måste jobba vidare med att plocka ut angripna träd och upparbeta vindfällen. Om vi gör rätt finns möjlighet att sätta punkt för angreppen under Blir det fällor nästa år också? Det är lite för tidigt att säga. Kanske det inte behövs. Behovet är i alla fall mycket mindre nu än det var våren Är du fortfarande kritisk mot hur Skogsstyrelsen hanterade hotet från granbarkborrarna? Första året förstod man inte problemen, eller saknade förmågan att ställa om verksamheten. Därefter blev det mycket bättre. Men även solen har fläckar. Jag förstår inte varför myndigheten är så trög med att ge ersättning till markägare som drabbats av skador av barkborrar från näraliggande biotopskydd. Intresset för orientering ledde Göran Örlander djupare in i skogen. är att röja väl, tidigare gallringar och att undvika senare gallringar, när träden är över meter. Därmed finns också anledning till tidigare slutavverkning. Den största riskfaktorn är gammal hög granskog. Om man ändå vill ha björk? Det är upp till skogsägaren att fatta egna beslut och jag är den förste att bejaka mångfalden. Vårt ansvar är att ta fram bra beslutsunderlag. Om man väljer björk bör man veta att granen uthålligt oftast avkastar 50 procent mer även om vi mäter torrsubstansen. Man kan ju ändå vilja ha björk av olika skäl, kanske för att den etablerar sig bra, är utmärkt att elda med eller förmodas bli värdefull för kemiska substanser. Det har forskats om skog i hundratalet år, blir vi aldrig färdiga? Det ligger i forskningens natur att man inte forskar klart. Men man måste ha mod att lägga en del saker åt sidan för att ägna sig åt viktigare saker. Det är svårt. Du har också kritiserar myndighetens gödslingsråd. När de nya allmänna råden kom hade vi förväntat oss att få gödsla tallskog i östra och norra Götaland. Så blev det inte av någon anledning. Det är ett rent fel som talar mot fakta. Därför bör råden ändras. Vilka möjligheter har ett riktigt intensivt skogsbruk? Vi gör ett stort försök i Toftaholm på 400 hektar. Där har planterats sticklingar av bästa tänkbara genetiska material, hybridasp och poppel samt främmande trädslag som sitka och douglas. Planen är att gödsla den unga skogen med två till fem års mellanrum. Hur mycket ökar tillväxten? Vi tror på runt 50 procent. Det låter som naturmiljön blir lidande. Så behöver det inte alls bli. Både natur- och jaktintressen vägs in. Vår avsikt är att förstärka dessa värden genom att arbeta och planera effektivt. Vindfällen och granbarkborrar, tror du fortfarande på granen? Ja den är fortfarande ett starkt alternativ. Det finns inga skäl att välja bort granen. Den är lätt att föryngra, vi har stor kunskap om träd slaget och nu börjar vi få förädlade plantor. Granen är fortsatt det starkaste alternativet, speciellt på bördig mark. Bör skötseln ändras med tanke på riskerna? Vi har nya så kallade gallringsmallar, där råden i korthet Vad mer bör vi veta? Det är förstås massor, men den stora utmaningen är att få ut kunskapen vi redan har till alla skogsägarna. Till sist. Var det fler saker än Gudrun du förutsåg i den där visionen? Där fanns ett resonemang om energibrist, brist på fiberråvara och försiktig uppodling av åkermark. Och det verkar också vara på gång, men jag måste erkänna att den där visionen om stormen nästan ger rysningar när man läser det igen. -Teknik som förenklar! Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA. Flis- & Återvinningshuggar, Vedmaskiner, Lastramper, Stubbfräsar, Vägfräsar, Skogsfräsar... Allt från ledande tillverkare. Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA! TECURA AB, TECKOMATORP - Tel: Fax: E-post: 8 VI SKOGSÄGARE 6/08

9

10 Mer hänsyn NYHETER utan någon ersättning Skogsstyrelsen dubblar toleransavdraget. En skogsägare kan därmed tvingas avstå från 10 procent av virkesvärdet. Beslutet går tvärt emot förändringarna som är på gång när det gäller reservat. Text & foto: Pär Fornling Jag är djupt upprörd. Efter allt engagemang vi lagt ner kring de här frågorna, med dialog och ansvar, kom det här som en överraskning, säger Christer Segerstéen. Som ordförande för LRF Skogsägarna hade han förväntat sig att frågan skulle ha väckts och diskuterats långt innan ett eventuellt beslut. Nu blev vi överkörda. Jag fick informationen via min inspektor i Linköping, under en exkursion. Vid ett branschmöte med jordbruksministern i slutet av förra månaden beklagade Skogsstyrelsen hanteringen. Vi har sagt att informationen utåt hade kunnat vara bättre, konstaterar chefsjurist Bertil Österberg. FRÅGAN HANDLAR på sätt och vis om tre olika saker. Hanteringen av ärendet och relationerna mellan myndigheten och näringen. De skärpta kraven på så kallade toleransavdrag. Tolkningen av domslut och tillämpningen av reglerna. Här finns också en nära koppling till förslagen om en reformerad expropriationslag. I CENTRUM finns den så kallade generella hänsynen som alla skogsägare ska ta vid en 10 avverkning. Det handlar om att lämna träd vid vattendrag, spara värdefulla biotoper, lämna död ved och liknande åtgärder. Det är ett naturligt inslag i avverkningen och ger som regel ingen ersättning. Oftast är det heller inget Skogssyrelsen direkt lägger sig i. Det är en fråga mellan skogsägaren och den som utför avverkningen. Däremot gör myndigheten slumpvisa kontroller i efterhand för att följa upp hur den generella hänsynen fungerar. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket. MEN MYNDIGHETEN kan också rycka ut på förhand och tala om vilka träd och områden som ska sparas. Konflikten nu gäller hur långtgående restriktioner myndigheten då får göra utan att ersätta markägaren. Fram till i höstas var grundregeln 5 procent av virkesvärdet. Nu är man på väg att införa en toleranströskel i tre olika steg. För intäkter upp till kronor är tröskeln 10 procent. Mellan kronor till 2 miljoner kronor är tröskeln 5 procent och där utöver 2 procent. Eftersom de allra flesta avverkningarna i familjeskogsbruket ger under en kvarts miljon kronor i intäkter handlar det om en fördubbling från fem till tio procent. Christer Segerstéen. FÖR ATT DRABBAS krävs det förstås många höga naturvärden och det tillhör ovanligheterna att myndigheterna lägger långtgående restriktioner innan avverkningen. Då det gäller prövning av överklaganden är det kanske några ärenden per år. Normalt når man enighet då det gäller diskussioner om en konkret avverkning, säger Bertil Österberg. Att det är få fall gör det lika illa för de personer som drabbas. Det här rimmar inte med den framgångsrika svenska modellen med ett delat ansvar för skogsbruket, framhåller ANLEDNINGEN till förändringen är ett par domar i Miljödomstolen kring hur stort intrång en markägare ska tåla när samhället knackar på dörren. I lagen talas om bagatellartade intrång, vilket kan tolkas på olika sätt. Skogsstyrelsen har nu antagit samma praxis som Naturvårdsverket har vid bildandet av reservat. MEN DEN PRAXISEN är på väg att förändras. Ersättningsreglerna finns med i förslagen till ny expropriationslag som nu är ute på remiss. I den föreslås att tålighetströskeln tas bort vid exempelvis bildande av reservat och biotopskyddsområden. Inom andra områden när det gäller expropriation och intrång föreslås att markägaren ska få vinstdelning i form av engångsersättning. Det kan vara aktuellt när det gäller kraftledningar och mobiltelefonmaster. Förslaget är en stor framgång för vår mångåriga strävan efter högre ersättning. Det är viktigt att en markägare som tvingas avstå mark upplever att ersättningen är skälig och rättvis och att den fastställs på ett rättssäkert sätt. Utredningens förslag är ett stort steg i den riktningen, säger LRF:s ordförande Lars- Göran Pettersson. Utredningen om en förändrad expropriationslag applåderas alltså både av både LRF och Skogsägarna. Men Skogsstyrelsen är på väg åt motsatt håll när det gäller generella hänsynen. VI SKOGSÄGARE 6/08

11 Med sin nya praxis kan Skogsstyrelsen vara generös med att markera naturhänsyn utan att det kostar något för myndigheten eller staten. HISTORIEN börjar egentligen i april 2007 när dåvarande generaldirektören Göran Enander och Staffan Norin i en skrivelse meddelade ändrade bedömningar av vilken hänsyn en skogsägare är skyldig att tåla utan ersättning. Det handlade om att ställa allmänna krav på att lämna virke till ett visst värde i stället för virkesvolym. En av de som protesterade då var Tomas Thuresson, häradsallmänningarna. som tillsammans med Jordägarförbundet uppvaktade regeringen. Det var en omtolkning av rådande skogspolitik som dessutom skulle vara kontraproduktiv ur naturvårdens perspektiv. För miljö och mångfald är ett gammalt hålträd minst lika mycket värt som träd med höga virkesvärden. Efter protesterna klingade kraven av, men frågan om virkesvärdet är nu tillbaks då det gäller tålighetströskeln. Man kan fråga hur det rimmar med andra besked om att skogspolitiken ligger fast, säger Tomas Thuresson. ATT MÄTA generell hänsyn är ingen exakt vetenskap, utan handlar mycket om tyckande och avväganden. När det står och väger finns förstås flera skäl att hålla sig under den gräns där samhället måste betala. När gränsen flyttas upp finns en oro att kraven går samma väg, eftersom det är lättare att vara generös då någon annan betalar. Å andra sidan är det sällan mängden sparade träd som är problemet när myndigheterna granskar den generella hänsynen. Oftast är volymen mer än tillräcklig, men det är fel träd som sparas enligt bedömningar i de så kallade polytaxinventeringarna. DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklarhet vilka följder besluten i miljööverdomstolen ska få för tillämpningen av skogsvårdslagen, som i sin tur vilar på de skogspolitiska besluten. Det råder delade meningar om hur de två domarna i miljööverdomstolen ska tolkas vilket betyder att det kvarstår en del otydligheter och att frågan skulle behöva prövas vidare för ett klargörande, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han poängterar samtidigt vikten av att näringen och myndigheten har en god dialog i samband med att Skogsstyrelsen tar fram en ny praxis för beräkning av toleransavdraget. Stora planer, litet skyddsnät? Som företagare inom skognäringen har du ett sämre ekonomiskt skydd än de flesta anställda - och större eget ansvar för din pension och ditt försäkringsskydd. Prata med oss om hur du skapar trygghet för dig själv, din familj och din egendom. Läs mer på swedbank.se/pensionochforsakring eller din sparbanks hemsida. VI SKOGSÄGARE 6/08 11

12 Så överlever granen ända till midsommar JUL Mats Hannerz har ett förflutet som granforskare på Skogforsk, med en passion för julen. Här ger han tips på hur granen förblir grön och grann i stugan. Hans privata rekord är en gran som behöll barren till midsommar. Vår svenska gran var förmodligen aldrig avsedd att bli snittblomma. Brutalt amputerad vid fotknölarna och uppryckt ur sin vintersömn ska den tvingas in i ökenvärme och dåligt ljus. Och ändå förväntas vara nöjd, frisk och grön. Det är inte konstigt att den protesterar och gråter en skvätt, även om det inte är tårar utan barr som faller. Varje jul svämmar tidningarna över av fantasieggande råd för hur granen ska behålla barren, och det kan vara svårt att skilja på fakta och rena myter. Vi Skogsägare gör här ett försök att sortera bland råden. Det visar sig att många av de gamla huskurerna inte behöver vara myter, utan att de ofta har fot i en naturvetenskaplig förklaring. Grundråden de som du måste följa Väck granen varsamt Granen i skogen är i vintervila och har svårt att anpassa sig till snabba temperaturomställningar. Är det minus tio grader ute får den definitivt en chock om den hamnar bredvid elementet i vardagsrummet. Barrens klyvöppningar är stängda och kan inte avdunsta vattenånga, och då kan den heller inte ta upp något vatten. Och utan det kylsystem som avdunstningen står för blir barren överhettade och torkar, för det läcker alltid lite vattenånga genom barrens vaxskikt. Låt i stället granen väckas varsamt så att vattentransporten kan komma igång innan den kommer in i rumsvärmen. Ställ den i en hink med vatten i garaget, trappuppgången eller skyddat på balkongen några dagar, och därefter på en plats inomhus där den inte är utsatt för strålningsvärme från element eller öppen spis. Duscha den gärna med vatten från sprayflaska i början. Färskt sågsnitt Granen skyddar sig mot skador genom att producera kåda, trädets egna vita blodkroppar. Kådan täpper till sågsnittet så att vattnet inte kan passera igenom. Se därför till att alltid göra ett nytt sågsnitt genom att ta bort 1 2 centimeter av stammen när du tar in den, även om du högg granen bara någon dag tidigare. Den riktige entusiasten lyfter upp granen ur foten och gör om snittet efter en vecka. Det finns många som diskuterar hur snittet ska se ut. Tänk på att det är den yt- tersta delen av stammen som är bäst på att ta upp vatten. Undvik därför att barka stammen, det är risk att du barkar för mycket. Sågar du snett eller V-format finns en risk att den yttre delen hamnar ovanför vattnet i julgransfoten. Ett rakt snitt är bättre, men undvik att trycka ner en plansågad stam tätt mot en planbottnad julgransfot, då kan den få svårt att komma åt vattnet. Mycket vatten Granen måste ha friskt vatten hela tiden. Ett dygn utan vatten kan vara omöjligt Så många är barren Det finns en halv miljon skäl att sköta sin julgran. Det är nämligen så många barr som ryms på en 2 meter hög gran. 12 VI SKOGSÄGARE 6/08

13 att reparera. Uttorkningen sker i två steg. Granen reagerar först med att stänga klyvöppningarna för att hindra avdunstningen. I det läget går den att rädda. Gör ett nytt sågsnitt, se till att den har vatten och duscha gärna barren. Om uttorkningen fortsätter når barren vissningsgränsen, då är det för sent med återupplivning. De amerikanska studierna säger att en gran med 10 centimeter tjock stam kan dricka 4 liter vatten om dagen. Våra svenska innegranar är oftast lite mindre, men 1 2 liter behöver ofta fyllas på varje dag. Se därför till att julgransfoten är tillräckligt stor så att sågsnittet aldrig hamnar ovanför vattenytan. Se upp för återfrysning Det säkraste sättet att snabbt döda en gran är att låta den värmas upp för att sedan frysas innan den tas in i rumsvärmen. När granen börjar väckas ur vinterdvalan tappar den sin köldhärdighet. Har du låtit granen stå i ett ljummet källarförråd och sedan tillfälligt ställer ut den på balkongen i minus 20 grader, då får dammsugaren gå varm de närmaste dagarna. De valfria huskurerna Sockerbiten Den klassiska huskuren med socker i vattnet är en direkt efter apning av vad som sker i naturen på våren. Under vintern lagrar granen kolhydrater i stammen och rötterna. När skotten börjar sträcka på våren behövs kolhydraterna och de transporteras upp med ledningsbanorna. I vilken form då? Jo, som sackaros, eller rörsocker. Alltså samma sockerform som i sockerbiten! Om det hjälper eller inte kan alltid diskuteras. I Skogforskexperimenten klarade sig sockerbitsgranarna och vattengranarna lika länge. Skillnaden var att de granar som hade fått socker sköt nya sidoskott. Lite extra julgranspynt på köpet. Häll dock inte på för mycket socker, då kan du i stället mata svampar och bakterier som täpper till ledningsbanorna på granen. Kopparslanten Koppar är ett välkänt medel mot svampar och bakterier, och visst kan en gammal 5-öring hålla julgransfotens innehåll lite sterilare. Magnecylen Magnecyl innehåller acetylsalicylsyra, och salicylsyra förekommer i naturen i bland annat barken på sälg och pilar. Salicylsyran har en del liknande funktioner som auxin, det tillväxthormon som aktiveras i naturen när granen skjuter sina skott. Salicylsyran, liksom auxin, fungerar också som rotningshormon. Vill du få rötter på dina krukväxtsticklingar kan du lägga i några bitar av en sälgkvist i vattnet. Att salicylsyran har någon funktion för julgranen vill nog inte växtfysiologer skriva under på, men håll med om att det finns en koppling mellan myten och hur naturen fungerar. Viagra Kvällstidningarna brukar skämta om att ge granen Viagra för att få dem raka och ståndaktiga, men skämtet behöver inte vara ryckt ur luften. Viagra bygger på äggviteämnet arginin. Det är samma arginin som forskarna nyligen upptäckt att det utnyttjas av barrträden som kvävekälla i naturen. Ett företag tar nu fram nya gödselmedel med arginin som ska vara både effektivare och mer miljövänliga. Så det är möjligt att ett Viagra-piller kan få granen att stå extra länge, men det är förmodligen oprövat. Snapsen Julsnapsen gör nog bäst nytta på andra platser än i julgransfoten, men den kan ha en funktion som bakterie och svampdödare i vattnet. Hårspray I USA (var annars) finns en uppsjö av sprayprodukter för att hindra uttorkning och bättra på barrfärgen på julgranarna. Medel som ger en latexfilm på barren hindrar visserligen avdunstningen något, men enligt de amerikanska forskarna ger det ingen tydlig effekt på hållbarheten. Om den skyddande hinnan blir för tät får det en motsatt effekt då hindras både avdunstning och vattenupptagning. Varning för hårspray som avdunstningsskydd alltså. Och tänk på brandfaran. VI SKOGSÄGARE 6/08 13

14 Dags att planera nästa säsong! Låt klimatet bestämma när du börjar att markbereda nästa säsong! Tigercats styrka och höga nyttjandegrad ger stora fördelar framförallt inom markberedning. Därför satsar vi ännu hårdare inför nästa säsong. Har ni tankar inför nästa markberedningssäsong så hör av er så fort som möjligt. Nord Max Brantholm Syd Daniel Rehnberg Mikael Forssell E625C Tigercat expanderar och söker därför ytterligare en servicetekniker på mellanoch norra Sverige Ring Nisse:

15 Bråda tider för mäklarna Många skogsgårdar är på väg att säljas. Det framgår av årets Skogsbarometer. Av Pär Fornling Årligen tas pulsen på familjeskogsbruket genom en enkätundersökning av Sifo på uppdrag av LRF Konsult skogs byrån och Swedbank. I år har 570 skogsägare intervjuats om dagsläget och förväntningar. TROTS DEN KÄRVA konjunkturen är skogsägarna relativt optimistiska, även om de positiva förväntningarna minskat jämfört med förra året. Här är några av resultaten; Nästan 60 procent är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket. På tre års sikt tror de flesta på oförändrad lönsamhet. Fyra av tio skogsägare räknar med fallande timmerpriser. Kring massaveden är det något mer optimism. Avverkningarna tycks vara på väg att minska något. Jämfört med förra året har andelen som planerar avverkningar sjunkit tre procentenheter. Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera; 20 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier. 27 procent är intresserade av att satsa på eller upplåta skogsmark för vindkraft. På fastighetsmarknaden kommer det att hända en hel del. HELA 15 PROCENT av landets skogsägare planerar att Andel som har sin skog försäkrad 2008 (2007) Vet ej 8% (9%) Inte alls Fullständig skogsförsäkring inklusive stormförsäkring 50% (49%) 10% (13%) Brandförsäkring 32% (29%) Källa: LRF Konsult Från vem förvärvades fastigheten (2007) Annan släkting 13% (12%) Öppna marknaden 20% (14%) Föräldrar, syskon 67% (74%) överlåta sin fastighet de närmaste fem åren. Det handlar om affärer för ett värde upp till 80 miljarder kronor de närmaste fem åren, säger Johan Jansson, LRF Konsult. Pressat Setra undviker lager Under årets första åtta månader redovisar Setra ett negativt rörelseresultat med 174 miljoner kronor. Det är en drastisk försämring jämfört med förra årets vinst på drygt 700 miljoner kronor. Försämringen är en effekt av såväl lägre priser som volymer. En större del av årets negativa rörelseresultat är hänförligt till enheterna i norra Sverige. Trots det svaga resultatet är det positivt att kunna konstatera att lagernivåerna har minskat. Setra har vidtagit omfattande åtgärder för att minska produktionen och den nya produktionsnivån ligger nu på årsbasis 20 procent lägre än föregående år. Då det gäller byggkonjunkturen kommer den nog att mattas av ytterligare. För att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan är det avgörande att de kraftiga produktions - neddragningar som nu aviseras av de stora europeiska producenterna verkligen genomförs, säger koncernchef Kent Torwald. NYHETER Snöfritt och löv som inte skymmer då är det perfekt att röja busk! Handla före årsskiftet så gör du en riktigt bra affär. VI SKOGSÄGARE 6/08 15

16 FORSKNING Utgångspunkten är dunkar av den här vätskan. Det är vad som återstår när veden har kokats och vedens fiber tagits tillvara. Genom att tillföra koldioxid, tvätta och torka i flera steg blir resultatet närmast lite guldskimrande bitar av lignin. Ämne med enorma möjligheter Helt nya produkter är på gång från massabruken. Vid sidan av cellulosan håller lignin på att bli en riktigt värdefull råvara. Av Pär Fornling Av många anledningar är det omtumlande att ta del av Hans Thelianders visioner om framtidens massabruk. Han är professor på Chalmers i Göteborg och mannen bakom LignoBoost. Lite förenklat handlar det om att ta vara på ligninet i veden. Den torkas till ett brungult pulver som kan eldas upp. Därmed blir det en ny sorts bioenergi med högt bränslevärde, ungefär i nivå med kol. Men det är bara början! DET ÄR NÄR man tittar bakom den förenklade bilden som det dyker upp flera häpnadsväckande saker: Volymerna. Det är ingen nyhet att det går att göra många fantastiska produkter från trä. Ibland handlar visionerna om någon liten nisch till läkemedel eller kosmetika där världsmarknaden täcks in av ett fåtal virkesvältor. Här handlar det om stora volymer, kanske en miljon ton ligninpulver med ett energivärde långt mer än vad landets alla värmepumpar ger (8 Twh från lignin och 6 Twh från värmepumparna.) Realismen. Produktionen har redan startat vid en försöksanläggning på Bäckhammars bruk. Nästa steg är att gå upp till full skala vid ett massabruk. Till att börja med används ligninet som energi, därefter ligger vägen öppen för mer avancerade produkter. Man behöver med andra ord inte ta hela klivet till plaster, kemikalier och kolfiber med en gång. I stället handlar det om flera mindre steg som vart och ett ger resultat från första början. Mervärdet Genom att göra tillverkningen av massa effektivare kan man Hans Theliander i labbet på Chalmers där han testar om teorierna hålller. ta tillvara ligninet utan att tillföra mer råvara. Det blir med andra ord ett rent mervärde, som grädde på moset I DAG HAMNAR ligninet i svartluten (kokvätskan som blir kvar när alla träfibrer tagits tillvara) Den eldas upp i brukets ugnar och är därmed 16 VI SKOGSÄGARE 6/08

17 Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt. en nyttig biprodukt, om än inte så värdefull. I takt med att tillverkningen av massa blir effektivare blir det lignin över för andra ändamål. Man kan tala om en ny lönsamhetstriangel vid massabruken: Cellulosa. Hemicellulosa. Lignin. Ända sedan man började använda skog för papperstillverkning, i mitten på 1800-talet, har allt kretsat kring att ta tillvara vedens fibrer (cellulosan), medan ligninet (som limmar ihop fibrerna) länge var ett bekymmer, och senare en biprodukt med ett lågt värde. Tittar vi närmre på ligninet hittar vi en oerhört komplicerad molekyl som kan plockas isär och användas till många saker, säger Hans Theliander. ATT TA TILLVARA lignin är i sig inget nytt. Det norska massabruket Borregaard är i själva verket en långt utvecklad kemiindustri, men då handlar det om sulfitmassabruk. Det är en helt annan sak än de modernare sulfatmassabruken, som är helt dominerande. Hans Theliander och hans forskarkollegor har kommit på en metod att fälla ut lignin från kokvätskan i sulfatbruken med hjälp av koldioxid och Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 6/08 17

18 FORSKNING Fortsättning: Ämne med enorma... därefter rena den i flera steg. Resultatet blir ett brungult pulver med betydligt bättre bränslevärde än sågspån. (effektiviteten kan mätas i gigajoul per ton: sågspån har 18, lignin 26 och olja 40). Jag tror inte det är något för villapannorna utan i första hand större värmeverk. Man kan också ersätta oljan i mesaugnarna och göra massabruket helt självförsörjande på energi, säger han. MESAN ÄR EN grå-grön substans som påminner om lera. På bruket bränns den om till kalk, vilket normalt sett kräver väldiga mängder eldningsolja. Att ersätta den med lignin betyder mycket både för miljön och plånboken. För Södras bruk i Mörrum, som kan bli först ut med den nya tekniken, skulle det innebära att man spar in kubikmeter eldningsolja om året. Det brungula ligninpulvret har massor av användningsmöjligheter för allt från energi till nya material. (För varje ton pappersmassa går det åt liter olja). Investeringen i lignoboost beräknas kosta miljoner kronor i Mörrum. I den summan ingår dels tekniken för lignobooster, dels energieffektiviseringar som gör att man inte behöver tillföra någon ytterligare energi. Beslut om en eventuell investering i Mörrum väntas någon gång under nästa år. ENERGIN ÄR betydelsefull, men värdet av ligninet kan öka Mer är på gång... För att få fram nya produkter och stärka skogsindustrin bildas ett nytt forskningscentrum. I en första etapp bidrar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med 120 miljoner kronor till Wallenberg Wood Science Centre. Där samlas resurserna från Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers i Göteborg. Det handlar både om att ta fram nya metoder för tillverkning av cellulosafibrer, hemicellulosa och lignin samt att hitta helt nya produkter och material. väsentligt genom förädling. Ett exempel är att göra om det till aktivt kol genom en kontrollerad värmebehandling. Det bör vara lönsamt redan i dag och marknaden är stor. Inte minst använder reningsverken mycket aktivt kol, säger Hans Theliander. ETT ANNAT jätteområde är att ersätta fenolbaserade kemikalier. Det är allt från polyuretan till olika plaster som idag är oljebaserade. Vi vet att det är möjligt, även om det behövs tekniska landvinningar. I princip handlar det om att bryta sönder ligninets molekyler till samma molekyler som den oljebaserade industrin använder. I dag har oljan en kostnadsfördel med tanke på att investeringar redan är gjorda, men oljan blir dyrare på lång sikt. Och här måste vi ha långa perspektiv för att ställa om samhället, både för att oljan inte räcker till och för att det är bättre för miljön med ett biologiskt nedbrytbart material. EN TREDJE VISION är att göra kolfiber av lignin. Hans Theliander är en god pedagog och får det att låta enkelt, men i själva verket är det knappast något man kokar ihop hemma vid köksspisen: Man smälter ligninet och spinner en tråd. I nästa steg hettas den upp till den grad att vätet och syret avgår. Av det som blir kvar görs ett kolskelett. Till en början blir kvalite- MÖTESPLATSEN för alla inom de gröna näringarna Mila är en bred lantbruksmässa där skogen är ett viktigt inslag. Här finns produkter, tjänster och nyheter inom energi, anpassat skogs bruk, djurhållning, hästnäring, växtodling, affärsutveckling och miljö. Förutom lantbrukare attraherar Mila även många utbor. Hela 25% av fackbesökarna har skogsintresse. På kan du läsa mer om Mila. 4 7 februari 2009 på MalmöMässan Arrangeras i samarbete med LRF Skåne. Mässkansli: Sydexpo AB, telefon , telefax VI SKOGSÄGARE 6/08

19 ten antagligen inte lika bra som hos dagens kolfiber. Det kanske inte är starkt nog till flygplansvingar, men blir å andra sidan mycket billigare. På sätt och vis blir det ett nytt material som kan användas till en mängd produkter. Inte minst tror jag bilindustrin är intresserad av något lätt och starkt som alternativ till järn och plåt, säger han. DET FINNS många fler produkter att göra av lignin. På sulfitfabriken i Borregaard framställs vanillin till glass och andra livsmedel med vaniljsmak. Lignin kan också användas till tensider. De används för att göra betongen mer lättflytande och bättre. Andra lockande användningsområden inom räckhåll är barriärer för att få tätskikt i vätskekartonger som idag, likt så mycket annat, kommer från den petrokemiska industrin. Där finns en mängd produkter som kan bytas ut, när tekniken och ekonomin tillåter det. Egentligen är det inte så konstigt. På ett grundläggande plan har ju oljan och kolet bildats av växtdelar. Och ser vi det i ett längre tidsperspektiv kommer oljeeran vara att vara ett hack i skivan i vår historia. TILLVERKNINGEN av massa har förutsättningar att bli betydligt effektivare, vilket i sin tur ger utrymme till att plocka ut allt mer lignin. Av massavedens energiinnehåll eldar man upp två tredjedelar för att få ut en tredjedel i form av fiber. Varje steg vi tar för att bättre ta tillvara energin betyder därför mycket, säger Hans Theliander och ger ett räkneexempel: om 20 procent av ligninet tas till vara från Sveriges tillverkning av sulfatmassa handlar det om en miljon ton lignin. En annan väg är att tillföra energi av lägre värde i form av bark, grot och stubbar, för att i stället få ta tillvara mer värdefull energi från processen. Det kan både vara lignin och fordonsbränsle. Här finns ingen motsättning. I framtiden blir nog massabruken bioraffinaderier med lite olika inriktning. Mycket hysch-hysch under arbetet Endast ett fåtal i den innersta kretsen visste vad som var på gång. Utåt talades bara om processen X i dunkla ordalag. LignoBoost är inte bara intressant för tekniken i sig. Det är också ett projekt som på kort tid gått från forskning till en kommersiell produkt. Hans Theliander pekar ut några viktiga milstolpar för att lyckas. För mig blev möjligheterna uppenbara i början av 2000-talet. Vi blev ett bra team med forskare som kompletterade varandra. Det där att släppa sin lilla baby till andra personer är inte så lätt, men oftast avgörande för att lyckas. Ett sånt här projekt förs framåt genom samarbete där var och en kan fokusera på olika delar, säger Hans Theliander. DÅ DET GÄLLER Ligno- Boost har utvecklingen drivits av Chalmers och STFI (massaoch pappersindustrins forskningsinstitut). Det är viktigt med tillit från uppdragsgivarna. Vi fick i lugn och ro hålla på några år med att ta fram grundläggande kunskap medan bara en ytterst liten gruppering visste vad vi höll på med. NÄR VÄL BITARNA bör jade falla på plats blev den relativt storskaliga testfabriken i Bäckhammar ett betydande trappsteg mot marknaden. Efter 10 år från idé till färdig produkt har LignoBoost sålts till Finska Metso som nu arbetar med att sälja in tekniken till världens massabruk. Vi kan leverera! I vårt lager finns ett antal svensktillverkade skogsvagnar från Moheda och Källefall. Kontakta din närmaste säljare för mer information. Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp till ton. Källefall har gjort sig ett namn på mindre och medelstora skogsvagnar upp till 10 tons lastkapacitet. VI SKOGSÄGARE 6/08 19

20 SKOGSGÅRDEN Örjan Eriksson, Birgitta Örlund och Timmy studerar informationen om gödsling. Vi har en gård i Edsbro med mjölkkor och skog. Det är mest jag som arbetar i skogen, men det är roligt när hela familjen engagerar sig, berättar Örjan. Alltid lär man sig något nytt och dessutom blir det en gemensam familjeutflykt. Ann Hörsell och Kennet Aweblom. Vi bor i Stockholm men tillbringar så mycket tid som möjligt på gården utanför Piteå. Kennet uppmuntrar mig att göra mer i skogen och framöver blir det kanske en kurs i röjning. Det är roligt att göra saker tillsammans, berättar Ann. Kunskapstörst i skogen Det finns ett stort intresse för att gödsla skogen, men framför allt en vilja att öka kunskapen. Den slutsatsen kan man dra efter en skogsdag i Rimbo utanför Stockholm, med skogsägare från hela landet. Vi åkte dit för att pejla läget och mötte en skiftande publik. Allt från paret som precis förverkligat skogsdrömmen till erfarna skogsägare som växlar mellan att sköta mjölkkorna och eget arbete i skogen. Från juniorer som precis lärt sig gå till grånade tinningar. Och även om många var entusiastiska inför möjligheten att höja produktionen med gödsling och andra åtgärder var andra mer avvaktande. På flera sätt var det en lika blandad grupp som man möter på vilket torg som helst en lördag, då det är mycket folk i rörelse. Men nu var det en lördag i skogen. Och även om gruppen var heterogen var den förenad kring skogsintresset. Och den mest påtagliga gemensamma nämnaren var viljan att lära mer. Det bekräftas också av kampanjen Kraftsamling skog där det nu hållits över 400 studiecirklar och ett antal skogsdagar, däribland lördagsträffen i Rimbo. Ivan Törner förädlar träden i den egna sågen utanför Lohärad. Det är en gammal klingsåg från 20-talet jag renoverat. När man inte har så många hektar är det ett sätt att få ut mer värde från skogen. Det är ingen stor verksamhet men det blir en del legosågning och försäljning av virke. Sven-Erik och Maj Karlsson brukar Majs föräldrargård norr om Hallstavik. Det här är ett trevligt sätt att spendera lördagen. Vi brukar gå på kurser och skogsdagar tillsammans. Det är bra möjligheter för att förkovra sig. Nu åker vi hem och funderar på gödsling och annat. Det här med skogen är långsiktigt och man kan inte hoppa på alla trender med en gång. 20 VI SKOGSÄGARE 6/08

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens Anders Källström Verkställande direktör, LRF Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens 1 Det talade ordet gäller Stämmoanförande av Verkställande direktör Anders Källström tisdag 26

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Marknadsbrev december 2004

Marknadsbrev december 2004 Marknadsbrev december 2004 Under 2003 såg vi en viss avmattning och faktiskt en blygsam sänkning av åkermarkspriserna som en följd av de nya MTR-reglerna. Dock har marknaden under 2004 generellt stabiliserats

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare,

Herr ordförande, ärade aktieägare, Herr ordförande, ärade aktieägare, Ett år går fort. Det är idag nästan exakt ett år sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Holmen. Det har varit ett spännande och intensivt år, där jag fått möjligheten

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer