Guldgubbars gestik En studie av människor och platser i det vendeltida Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldgubbars gestik En studie av människor och platser i det vendeltida Sverige."

Transkript

1 Guldgubbars gestik En studie av människor och platser i det vendeltida Sverige. Masteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT 2013 Julia Victorin Handledare: Anders Carlsson

2 1. Inledning Introduktion Syfte Frågeställningar Metod och material Teori Uppsatsens disposition Typologisk gruppering av guldgubbar från Sverige Platserna Helgö, Uppland Fundament I Fundament II Fundament III Fundament V Ultuna, Uppland Svintuna, Östergötland Sättuna, Östergötland Eskilstuna kloster, Södermanland Husby, Närke Gullmarsberg, Bohuslän Slöinge, Halland Fynd av guldgubbar i hall II och hall III Gårdlösa, Skåne Järrestad, Skåne Vä, Skåne Ravlunda, Skåne Bolmsö, Småland Visingsö, Småland Eketorp, Öland Uppåkra, Skåne Gestik Tidigare forskning av guldgubbars gestik Min egen forskning av guldgubbars gestik Gestik, platser och tid Sammanfattning Referenser Abstract: In this thesis I will discuss the figural gold foils and die s that have been found in sixteen locations in Sweden. Gold foils are difficult to date but the approximate dating is the Vendel period. My purpose with this thesis has been to gain a clearer picture of the variations of the gesture on the gold foils and its relations to the localities, sites and the society. Keywords: Guldgubbar, gestik, vendeltid. Omslagsbild: Bilden föreställer bleck 476 från Helgö. 1

3 1. Inledning 1.1 Introduktion Guldgubbar är ett millimetertunt bleck i guld med motiv av människofigurer och/eller djur. Blecken har påträffats i Sverige, Norge och Danmark och tillverkningen av guldgubbar har vanligtvis skett genom prägling på patriser eller skurits/klippts ut. Den första guldgubben påträffades i Sverige under 1700-talet och de har sedan dess varit ett omdiskuterat ämne bland forskare men trots intresse är guldgubbar fortfarande en svårdefinierbar grupp (Watt 2004:167). Begreppet guldgubbe användes för första gången av Nils Henric Sjöborg när han noterade i sin akademiska avhandling att lokalbefolkningen från Ravlunda gav sig ut och letade guldfynd och guldgubbar efter sandstormar (Lamm 2004:60). Begreppet guldgubbe kan misstolkas då motiven av en guldgubbe avbildar män och kvinnor (Watt 2001:219). Fyndomständigheten kring guldgubbar tyder på centrala platser som sannolikt har haft en ekonomisk, religiös och politisk betydelse. Guldblecken är svårdaterade och har i regel daterats efter dess fyndkontext och den allmänna dateringen bedöms vara vendeltid (Watt 2007:133). Guldgubbar tycks i vissa fall blivit medvetet vikna/ delade och man har även hittat spår av hugg på guldbleck, ett exempel är en guldgubbe från Slöinge nr 877 där figuren tycks ha fått ett antal hack i ansiktet (Back-Danielsson 2007:124). Guldgubbar har påträffats på 16 platser i Sverige och där är fynden av en patris (2007) i Sättuna, Järrestad ( ), Gårdlösa (1966), fem patriser i Uppåkra ( ) samt en matris som hittades i Vä (1945) inräknade. Sammanlagt har det hittats cirka 215 guldbleck, 8 patriser och en matris i Sverige. Guldgubbar har hittats i olika fyndkontexter exempelvis vid utgrävning av stora hallar där blecken har påträffats längs husväggar, i eller vid stolphål och vid en härd. Guldbleck har även påträffats i en hall som har tolkats som ett kulthus (Uppåkra). Guldgubbar har också hittats som lösfynd och i en grav där den sistnämnda kontexten är ovanlig (Lamm 2004:55 66). Det hör inte till ovanligheten att guldbleck hittas tillsammans med andra lyxföremål såsom granater, glas och andra guldföremål (Ratke & Simek 2006:259) och man kan tänka sig att guldgubbar har varit en exklusiv vara och troligen ett föremål som tillhört personer inom samhällseliten (Ratke :149). Figurerna (guldgubben) som avbildas på motiven är ofta välklädda och vissa av kvinnorna bär smycken som ryggknappsspännen vilket under vendeltid sannolikt bars av aristokratiska kvinnor (Callmer 2006:190). 2

4 Guldgubbars funktion och betydelse är omdiskuterad och de har tolkats som dansande gudar (Holmqvist 1960), tempelpengar som använts vid kulthandlingar (Watt 2007), schamaner (Back-Danielsson 2007) och kärleksparet Frej och Gerd (Steinsland 1991). Ulla Mannering har gjort en dräktanalys av guldgubbarnas kläder, vilket ger en inblick i järnålderns klädstil (Mannering 1998). Under 1900-talet tolkades guldgubbar som rituella nedläggningar och att blecken deponerades i åkern under våren för att säkra en god skörd (Lindwall 1996:7). En av de mest diskuterade tolkningarna är att guldgubbar har utgjort en fruktbarhetskult och den tolkningen är grundad på parfigurer som ger en föreställning om ett kärlekspar. Det har även diskuterats om guldgubbar har burits omkring som lyckoamuletter eller smycken men en undersökning visar att guldgubbar är för små och bräckliga för att ha utgjort en sådan funktion och även om blecken har förvarats i en läderpåse så skulle guldgubbarna gå sönder (Andréasson 1995:24f). Ämnet guldgubbar är ett ständigt aktuellt ämne och ett antal uppsatser har publicerats de senaste åren. Den senaste forskningen har berört vad guldubbarna har haft för betydelse i sin samtid och dess fyndsammanhang (Lindgren 2007 magisteruppsats; Dos Santos 2010 magisteruppsats). Fredrik Hansson (2012) har forskat kring hur guldgubbars tolkningar varierat och även gjort en ikonografisk analys över guldgubbarna från Uppåkra. Jan Peder Lamm (2004) har i en artikel Figural gold foils found in Sweden: a study based on the discoveries from Helgö katalogiserat alla fynd av guldgubbar som gjorts i Sverige. I denna uppsats kommer även jag att katalogisera alla guldgubbar som hittats i Sverige fast tyngdpunkten i mitt arbete kommer att behandla guldgubbarnas gestik. I ett tidigare arbete studerade jag (2012) de 26 guldgubbar (parfigurer) som hittats på Helgö (Uppland). Något som jag först noterade i mina studier var hur de olika guldgubbarna höll sina händer olika gentemot varandra och detta ledde till att jag gjorde en närmare analys av guldgubbarnas handhållning. Händer och fingerpekningar (guldgubben) riktas mot bröstkorg och halsparti och med detta menar jag att motivet försöker att förmedla något. Handen är kroppens mest symbolisk laddade kroppsdel och enligt Aristoteles redskapens redskap. Vi använder våra händer till att befalla, lova, tillkalla, avfärda, hota, och förneka. Händer kan ange storlek, mängd, tid och uttrycka gillande, förundran, skam och händer symboliserar även makt och styrka (Schön 2004:69). På guldgubbar från Helgö uppträder olika symboler i form av runda ringar som möjligtvis kan symbolisera sol/måne och även halvringar som möjligen kan vara en månskära samt så förekommer det även bägare på motiven. Lamm har tolkat ringarna som möjliga solsymboler men tror att de sannolikt symboliserar guldringar och att det möjligen är 3

5 ringen Draupnir som smiddes av dvärgarna. Ringen Draupnir är en uppvaktningsgåva som Frej ger till Gerd (Lamm 2004:49). Fira bröllop vid nymåne ansågs lyckosamt och månskäran symboliserar den stora modern, månens himmelsdrottning. När månskäran uppträder mellan två individer symboliserar detta det heliga bröllopet mellan två olika gudapar (Näsström 2001:235; Schön 2004:130). Man kan tänka sig att det fanns olika sorters bröllop under vendeltid och att en man och en kvinna inte alltid gifte sig av kärlek utan att äktenskapet var en affärsmässig uppgörelse mellan familjer (Näsström 2001:236). Vid bröllopsriten tog mannen och kvinnan varandras händer vilket är en gammal sed och omnämns i fornskandinavisk mytologi i Kvädet om Trym där jätten säger Må vår (äktenskapets gudinna) viga samman våra händer. Kvädet om Trym nämner även att när kvinnan var gift togs hon till sin makes hem och utförde husliga sysslor som skulle binda henne till det nya huset och en uppgift var att tända den husliga härden (Näsström 2001:235). Vid bröllopsfirandet intogs även drycker som man sedan skålade till de olika gudarna, detta ansågs främja äktenskapet (Granlund 1957:308). Det har även hävdats att det inte tycks spela någon roll på vilken sida mannen och kvinnan är placerade i motivet på guldgubben (Lamm 2004:45). Men efter min analys över guldblecken från Helgö så vill jag hävda att detta inte är fallet. Det är oftast mannen som står på den vänstra sidan och efter granskning vill jag påstå att det är mannens plats. När kvinnan intar den vänstra sidan av motivet sker också saker i motivet såsom att kvinnan bär smycken, symboler uppträder i form av månskäror och att mannens händer är undergivet placerade (Victorin 2012:5). Det har hittats fler enkelfigurer än parfigurer i Sverige, men vilka är dessa figurer som avbildas på motivet? Är det människor eller är det gudar? Guldgubbar från Uppåkra utmärker sig från andra guldgubbar som hittats i Sverige då vissa figurer (guldgubben) avbildas med en stav i handen och detta har Karl Hauck tolkats som en representation och symbolism för någon form av rättsskipning. En gud som kan sammankopplas med rättsskipning är Tor som representerade lag och ordning och som tidigare har avbildats med en stav i handen. Hauck grundar detta på källor som Adam av Bremens beskrivning av asagudsstatyetter i Gamla Uppsala tempel. Hauck menar också att Oden avbildas på vissa guldgubbar och det grundar han på hur Oden avbildas på guldbrakteater. De kvinnliga enkelfigurerna anser Hauck representerar gudinnan Freya då flera av de kvinnliga enkelfigurerna bär halssmycken som 4

6 Hauck kopplar till den poetiska eddan där Freya omnämns bära smycket Brisingamen. Ratke och Simek är dock kritiska till Haucks teorier och menar att det finns en hel del brister i Haucks tolkning. Hauck menar att endast gudar var viktiga nog att avbildas men Ratke och Simek menar att detta inte stämmer då andra figurer och inte bara gudar har avbildats på bland annat guldbrakteater och bildstenar. Sedan vet man inte heller vilken betydelse och funktion guldgubben hade under sin samtid när de var aktiva föremål (Ratke & Simek 2006:260). Guldgubbar har påträffats på fyra olika tunaorter vilket är intressant då Tuna indikerar en centralplats. Lotta Fernstål beskriver Tunagårdar som platser där sociopolitiska händelser, handlingar, förhandlingar, omförhandlingar ägde rum. Fick man tillåtelse att komma in i tunet så fick man även tillåtelse att beträda gårdens inre. Personer som fick komma in i tunet hälsades välkomna av gårdens människor och förmodligen var mottagandet varierande beroende på personens förhållande till gårdens människor. Tunet fungerade även möjligen som en plats där man tog avsked från människor som skulle lämna gården. Mottagande och avsked av människor var viktiga då man skapade sociala band. Sociala band skapades även i och med förtäring av mat och dryck och den som serverade hade en viktig roll och möjligheten att påverka relationer mellan människor genom att välja vem som skulle serveras först och vilken typ av mat och dryck som serverades (Fernstål 2004:59ff). Den mest överväldigande fyndplatsen av guldgubbar ligger i Sorte Muld i Ibsker socken på Bornholm. Sorte Muld bestod av en stor järnåldersbebyggelse med cirka gårdar och som namnet påpekar har jorden en mörk färg. Boplatsområdet ligger på en höjd cirka två kilometer från havet (Watt 2009:17). Margrethe Watt är en av förgrundspersonerna inom forskningen av guldgubbar på Sorte Muld och har publicerat ett antal skrifter om ämnet (1990, 1999b, 2001, 2007, 2009). Watt har tolkat guldgubbarna som tempelpengar vid kulthandlingar och denna tolkning har Watt baserat på att blecken hittats i och vid byggnader som tolkats som kulthus (Watt 2007:136). Vid Sorte Muld som även numera kallas the field of gold hittades 2300 guldgubbar mellan åren och sedan dess har fler guldbleck påträffats och den nuvarande beräkningen av guldgubbar från Sorte Muld är 2480 (oktober 2008) stycken (Watt 2009:43). Variationen av motiven visar att man har använts sig av 430 olika patriser. Många guldgubbar från Sorte Muld påträffades hopvikta och detta har möjligen gjorts medvetet (Watt 2004:170). Patriser har även hittats på Sorte Muld vilket indikerar att tillverkning av guldgubbar har skett på plats (Ratke & Simek 2006:259). 5

7 Fig 1. Karta över guldgubbar som hittats i Sverige. Copyright Lantmäteriet. Medgivande 2011/0094. Redigerad av Sandra Alexandersson. 6

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för de olika typerna av guldgubbars gestik och deras relation till olika fyndplatser och regioner. 1.3 Frågeställningar Varför figurerar olika huvudtyper av guldgubbar: enkelfigur (manlig), enkelfigur (kvinnlig) och parfigurer? Varför hittar man så många guldgubbar på tunaorter? Hur förhåller sig gestiken på de olika guldgubbarna? Vad betyder symbolerna som avbildas på guldgubbar från Helgö? 1.4 Metod och material I mitt arbete kommer jag att använda mig av tabeller som kommer att visa ett övergripande schema över de olika typerna av guldgubbar och deras fyndplatser samt guldgubbens varierande gestik och attribut. På så sätt kommer jag att få en allomfattande bild om guldgubbarnas olika gester och hur detta möjligen påverkar motivet och huruvida detta inverkar på var guldgubben påträffas kontextuellt. Vid sammanställning av grupper och tabeller kommer jag att använda mig av Mats P Malmer s typologi. Malmer har gjort en liknande studie över guldbrakteater (Malmer 1963:105). Jag kommer även i mitt arbete studera kartor för att få en allomfattande bild om fyndplatsen läge i landskapet samt de kringliggande ortnamnen. Uppsatsen kommer främst att handla om parfigurers gestik med viss jämförelse med enkelfigurer. Helgö, Slöinge och Uppåkra är de platser där man har påträffat flest guldgubbar i Sverige och med detta kommer tyngdpunkten i mitt arbete att handla om dessa platser för att sedan jämföra med de resterande fyndplatserna. Guldgubbarna från Hög Edsten är inte med i denna uppsats av den anledning att jag inte anser att blecken bör definieras som guldgubbar utan som utklippta guldfiguriner. Guldgubbar är vanligen cirka 1 cm långa, 1 cm breda och cirka 1mm tjocka. Guldblecken är som det låter tillverkade av guld som har utblandats med koppar eller silver. Det har påträffats 7

9 en patris av brons i Gårdlösa (Stjernquist 1993), Sättuna (Rundkvist 2007) och Järrestad (Söderberg 2001), fem patriser från Uppåkra (Watt 2004) och en matris i Vä i Skåne (Stjernquist 1951). Landskap Plats Bleck Patris Matris Kontext Kommentar Uppland Helgö 26 Husgrupp 2 Parfigur Uppland Ultuna 1 Sekundär nedläggning i grav? Parfigur Östergötland Svintuna 1 Boplats Parfigur Östergötland Sättuna 1 Boplats Enkelfigur kvinna Södermanland Eskilstuna 2 Hallbyggnad Parfigur Närke Husby 1 Hallbyggnad Parfigur Bohuslän Gullmarsberg 1 Lösfynd Parfigur Halland Slöinge 38 Åkermark+Hallbyggnad Parfigur & Enkelfigur Skåne Gårdlösa 1 Hallbyggnad Enkelfigur kvinna Skåne Järrestad 1 Hallbyggnad Parfigur Skåne Ravlunda 3 Lösfynd Enkelfigur man Skåne Vä 1 Husgrund Enkelfigur kvinna Småland Bolmsö 2 Brandgrav Enkelfigur Småland Visingsö 1 Hallbyggnad Parfigur Öland Eketorp 15 Kista Enkel figur Skåne Uppåkra Kulthus + åkermark Enkel figur & Parfigur Fig 1.1. Tabellen visar antal fynd av guldgubbar, patriser och en matris som hittats på 16 olika platser Sverige. 1.5 Teori Min teori för denna uppsats är att jag tror man bör fokusera mer på figurens (guldgubben) gestik såsom gester och kroppsposition som säkerligen var viktigare och mer betydelsefulla under vendeltiden när det skriftliga språket inte var så utvecklat och antagligen var det endast ett fåtal personer i samhället som behärskade skrivarkonsten. Språket fick ta sig i uttryck i form av bilder, symboler och kroppsspråk (Watt 2007:137). 1.6 Uppsatsens disposition Kapitel 1: Detta kapitel ger en översiktlig introduktion av ämnet guldgubbar samt en inledande presentation av min egen undersökning. I kapitlet presenteras syfte, frågeställningar, metod, material och teori. 8

10 Kapitel 2: I detta kapitel har jag sammanställt en egen typologisk gruppering av de olika typerna av guldgubbar som hittats i Sverige. Kapitel 3: Här presenteras guldgubbarnas fyndplatser samt en beskrivning av guldgubbens/ars, patris och matris gestik. I detta kapitel presenteras även en del tolkningar och resultat. Kapitel 4: Detta kapitel behandlar guldgubbars gestik och till detta kapitel finns det tre underkapitel. Det första underkapitlet behandlar tidigare forskning om guldgubbars gestik. Det andra underkapitlet handlar om min egen forskning kring guldgubbars gestik. Det sista underkapitlet binder samman tiden, platsen och guldgubbens gestik. 2. Typologisk gruppering av guldgubbar från Sverige I Sverige har man hittat fyra olika typer av guldgubbar som föreställer EM) Enkelfigur (man), EK) Enkelfigur (kvinna), OK) Okänt kön och PF) Parfigur (Lamm 2004). Definitionen vad gäller EM) enkelfigur man: Mannen har oftast relativt kort/axellångt hår. Kläderna består ofta av en kaftan som sträcker sig ned över knän och lämnar fötter och smalben synliga i motivet av guldgubben. Attribut som kan finnas med i motivet är stav/kvist, svärd, bägare, smycken (armringar) och små runda ringar. Mannen kan figurera i vänster/högerprofil och enface. Definitionen vad gäller EK) enkelfigur (kvinna): Kvinnans hår är oftast väldigt långt och sträcker sig ibland till marknivå, en vanlig hårfrisyr är den irländska kringlan. Kvinnan kan även avbildas med kortare frisyr och sjal runt huvudet. Kvinnan bär en långklänning med cape eller förkläde vilket ofta inte lämnar smalben synliga i motivet, dock framhävs fötter. Attribut är dryckeshorn, halssmycken, eventuellt en risruska (som användes vid ritualer), små runda ringar på skor. Kvinnan kan figurera i vänster/högerprofil och enface. Definition vad gäller OK) figur med okänt kön figurerar människor vanligen med halvlångt hår, kläder som sträcker till lårbenet och vissa av figurerna tycks sakna kläder. Attribut kan vara ett bälte kring midjan. Dessa figurer kan figurera i höger/vänsterprofil och enface. 9

11 Definition vad gäller PF) parfigur föreställer en man och en kvinna som står mittemot varandra och visar någon slags kontakt till varandra. Mannen står oftast på den vänstra sidan och kvinnan på den högra sidan av motivet. Mannens och kvinnans handplacering varierar och placering av händer är riktad mot bröstkorg och hals. Händerna kan även vara i jämnhöjd sinsemellan och även fall där armar saknas eller är otydligt placerade. Attribut är smycken, ett dryckeskärl och symboler som endast finns på Helgös parfigurer. Attribut innefattar smycken, dryckeshorn, stavar/kvistar, risruska, symboler och bägare. Dessa attribut finns med i A) enkelfigur (man), B) enkelfigur (kvinna), C) figur men okänt kön och D) parfigur. Huvudgruppernas definitioner Till grupp EM räknas: Enkelfigur (man) Till grupp EK räknas: Enkelfigur (kvinna) Till grupp OK räknas: Okänt kön Till grupp PF räknas: Parfigur. Undergruppernas definitioner Enkelfigur (man) = EM EMV) Vänsterprofil EMH) Högerprofil EME) Enface EMA) Attribut Enkelfigur (kvinna)= EK EKV) Vänsterprofil EKH) Högerprofil EKE) Enface EKA) Attribut Okänt kön= OK OKV) Vänsterprofil OKH) Högerprofil OKE) Enface OKA) Attribut 10

12 Parfigur= PF PF1) Kvinna vänster/ man höger PF2) Kvinna höger/man vänster PF1:3-6 PF2:3-6 PF3) Kvinna hand överordnat PF4) Man hand överordnat PF5) Man och kvinna armar i jämnhöjd/ saknar armar PF6) Attribut Då det endast har påträffats symboler på Helgös guldgubbar så kommer PF7) =symboler endast finnas med på Helgös tabeller. Förkortningar som används i tabeller. MSH= Man saknar händer KSH= Kvinna saknar händer PSH= Par saknar händer PHO= Parets händer otydliga HBR= Händer bakom ryggen 3. Platserna 3.1 Helgö, Uppland Helgö i Ekerö socken består av en ö i Mälaren väster om Stockholm. Ortnamnet har tolkats som den heliga ön eller ön där det råder fred (Holmqvist 1980:36). Under 1600-talet kallades Helgö för Lillön men namnet Helgö återupptogs1967 (Wahlberg 2003:123). Sommaren 1950 skulle ingenjören Allan Hammarlund sätta upp en flaggstång framför sin sommarstuga i Helgö men när Hammarlund började gräva stötte spaden emot något hårt i marken som visade sig vara en bronsskopa. Hammarlund tog skopan till Historiska museet och fick där upplysning om att skopan var av senantikt ursprung. När information om skopan nådde Wilhelm Holmqvist skickade han in en ansökan om grävningstillstånd på Helgö. Wilhelm Holmqvist ( ) var en ledande person inom de arkeologiska undersökningarna av Helgö som pågick mellan åren (Lamm 2004:41). Första undersökningsåret 11

13 påträffades en större mängd guldgubbar och detta fynd blev en arkeologisk internationell sensation och Holmqvist skrev ett antal artiklar och böcker om guldgubbarna från Helgö (Holmqvist 1960, 1969,1973, 1980). Det har hittats gravar och bebyggelse på Helgö samt över föremål som daterar platsen till cirka e Kr (Lamm 1999; 286 ff). Helgös funktion och betydelse har diskuterats genom åren och en av teorierna är att det har varit en centralplats för hantverk och handel (Holmqvist 1980:39), en annan tolkning är att Helgö också fungerat som en plats där man har utfört rituella aktiviteter (Zachrisson 2004:144 ff). Många föremål som hittats på Helgö vittnar om olika hantverk som bedrevs på ön, dessa fynd består av mängder med smältdeglar, gjutformar, slip- och polerstenar. Det har även funnits en bakstuga, pärltillverkning, glastillverkning, gjuteri och mycket mer (Holmqvist 1980:18 ff). Bebyggelsen på Helgö låg på en bergsrygg i en öst/ västlig sluttning och undersökningen visar att byggnaderna har stått relativt nära men avgränsade ifrån varandra. Helgö uppvisar många byggnadsfaser och det har hittats hundratals med stolphål, fundamentrännor, stensocklar och terrassuppbyggnader vilket gör det svårt att tolka de olika byggnadsfaserna i området (Holmqvist 1980:14). Den första guldgubben som hittades på Helgö var 1954 och antalet steg snabbt till 26 guldbleck och den sista guldgubben som påträffades på Helgö var 1981 (Lamm 2004: 41). Samtliga guldgubbar hittades inom husgrupp II som utgjorde den centrala bebyggelsen på Helgö. Husgrupp II är indelad i olika husfundament och samtliga bleck hittades i fundament I, II, III och V (se figur 3.1) (Lamm 2004: 50). Det har diskuterats om husen på Helgö har övergivits eller blivet nerbrända och för att man sedan har deponerat guldgubbar i husen för att möjligtvis visa respekt åt högre makter i och med husets övergivning (Widegren 2011) Fundament I I fundament I hittades 20 stycken guldgubbar: 255, 476, 477, 591, 603, 686, 715a, 715b, 735, 737, 934, 961, 962, 1101, 1186, 1208, 1412, 1413, 1546 och I fundament I har det funnits ett antal olika byggnadsfaser och en eller flera stora hallar och ytan är indelad i IA och IB. Guldgubbarna hittades i den östra delen av huset som benämns hus IA och där finns det 12

14 spår av många byggnadsfaser som stolphål och blockhus. Sex stycken guldgubbar hittades längs den södra väggen i en area på 3x4m sydväst om den centrala härden. Sex guldgubbar var placerade runt den centrala härden (nr 43). Guldgubbe nr 1186 hittades i ett stolphål (nr 48) 3,5meter från härden och blecket var placerat på ungefär samma jordnivå som guldgubbarna runt härden. Fyra guldgubbar hittades nordväst och nordöst om härden bredvid den norra långväggen. Guldgubbe 1412 och 1546 hittades genom sållning och kom från den södra delen av huset. Guldgubbe 2052 låg i väster ovanför den södra väggen och placerad i en tidigare byggnadsfas men låg dock på samma jordnivå som de sex guldgubbarna längs den södra väggen. Guldgubbe nr 255 är den enda guldgubben som inte kan kopplas till den östra delen av huset utan hittades nära den norra stenraden på den västra sidan av fundamentet. En meter från blecket 255 hittades en irisk kräkla, en silverskål och en buddhastatyett. Hallen som guldgubbarna förmodligen har varit placerade i var cirka 23 meter lång. Den största glaskoncentrationen hittades i fundament I vid den södra väggen och man hittade även fynd av lås vilket kan indikera att det har funnits kistor eller korgar längs väggen. Fynden av guldgubbar runt härden (nr 43) och längs den södra väggen indikerar att blecken låg i sin ursprungliga position (Lamm 2004:51ff) Fundament II Guldgubbe nr var den sista guldgubben som hittades på Helgö och den påträffades i fundament II sydväst om fundament I. Vid fundament II låg ett sommarhus och i en sluttning nedanför den norra sidan av huset hittades en guldgubbe. Ägaren av huset hade 1946 hittat två guldspiraler nära den plats där blecket hittades. Den västra sidan av fundament II har tolkats som ett hantverksområde (Lamm 2004:55) Fundament III Fyra guldgubbar hittades i fundament III norr om fundament I. Guldbleck 4009 och 4010 låg i samma schaktruta och cirka en meter bort låg nr Alla tre guldgubbar låg i samma nivå längs den södra väggen vilket kan indikera att det är guldgubbarnas ursprungliga position. Den fjärde guldgubben nr 2593 hittades lite längre upp i jordlagret och fyra meter bort från de tre andra blecken. Inom fundament III hittades spår av många olika byggnadsfaser men det 13

15 har tolkats som att bleck 4009,4010 och 3500 ursprungligen låg i en hall som var 23 meter lång (Lamm 2004: 55) Fundament V Guldgubbe nr 1860 hittades norr om fundament V som ligger i en sluttning ned till fundament I. Byggnaden vid fundament V har tolkats som en plats där det har förekommit jordbruksaktivitet. Möjligheten finns att guldgubben nr 1860 ursprungligen kommer från fundament I som ligger nio meter ifrån (Lamm 2004:55). Alla guldgubbar från Helgö vars motiv går att tolka föreställer en man och en kvinna som står mittemot varandra och tycks visa någon slags fysisk kontakt till varandra. Vissa av guldgubbarna från Helgö är kvadratiska och andra rektangulära. De varierar i storlek där det minsta blecket är 7 x 7 mm och det största 12 x 10 mm och tjockleken varierar från 0,018 till 0,047mm (Lamm 2004:46). Av de sammanlagt 26 guldgubbar som hittats på Helgö är det tre stycken bleck som är i dåligt skick och det går inte att se dess motiv och jag har därför valt att inte ha med dessa i mitt arbete och de gäller följande guldgubbar: 1412, 1413 och Nedanför ger jag en mer detaljerad beskrivning av guldgubbarna från Helgö: 255: Det enda som återstår av guldgubben är bleckets högra kant som visar att kvinnan är placerad på den högra sidan av motivet. 1186: Kvinna står till vänster och mannen till höger. Kvinnans hand är överordnad och hon pekar mot mannens bröst (högt läge). Mannens hand är sänkt i höftläge, den andra handen har han bakom ryggen och mannens ben är böjda. Kvinnans hår är annorlunda, håret är format som runda bollar. 1208: Mannen står till vänster och framställs som mindre om man jämför med kvinnan på den högra sidan som gestaltas större. Kvinnan bär ett tydligt runt smycke runt halsen som påminner om samma smycke som kvinnan på bleck nr 476 bär. Ringen vid halsen ser ut att vara ornerad. Mannen har inga armar eller händer. Kvinnan pekar mot mannens bröst/mage. Kvinnans hand är i överordnadposition. 476: Detaljrik guldgubbe som bland annat avbildar mannens och kvinnans öron. Paret bär matchande dräkter. Kvinnan står till vänster, mannen till höger. Ovanför paret finns en halvring och under halvringen skymtar man två små ringar, varav en av de små ringarna nuddar kvinnans tumme. Kvinnan bär ett runt smycke vid halsen. Handen 14

16 håller hon vid mannens haka/hals. Kvinnans hand är ovanför mannen. Mannen håller i kvinnans mantel. 715b: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är placerad ovanför mannens. Kvinnan pekar med hela handen mot mannens hals, kvinnans tumme nuddar mannens haka. Mannen håller om kvinnan. 715a: Mannen står till vänster, kvinnan höger. Guldgubben är till viss del skadad vid kvinnans hals men man kan se att kvinnan bär ett smycke som är tvådelat. Smycket är möjligen ett ryggknappspänne eller pärlor. Det finns en rund symbol ovanför paret. Kvinnans hand är ovanför mannens. 735: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Paret bär matchande prickiga dräkter. Kvinnan sträcker hela handen mot mannens hals. Blecket är relativt skadat på den vänstra sidan. Kvinnans hand är placerad ovanför mannens. 591: Guldgubben är relativt skadad och av sämre kvalité. Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är oproportionellt stor. Handen är mot mannens hals med tummen uppsträckt. Figurernas ansikten är otydliga. Kvinnans ögon är mindre än mannens och kvinnan bär möjligen en mask? Kvinnans hand är ovanför mannens. 1101: Kvinnan är placerad på den vänstra sidan och mannen på den högra. Kvinnan bär troligen ett ryggknappspänne. Det finns en symbol ovanför mannen och kvinnan som ser ut som två halvringar. Parets dräkter matchar varandra. Kvinnan håller sin hand mot mannens bröst och mannen ser ut att kunna peka mot kvinnans mage. 1860: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. De står tätt intill varandra. Det finns en rund ring ovanför paren. Paret bär matchande prickiga kläder. Mannens hand ovanför kvinnan. Mannen håller handen mot kvinnan hals. 962: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Blecket är skadat men väldigt intressant. Mannen syns knappt men det går att se att mannen räcker något till kvinnan, möjligen en gåva som ser ut att vara någon form av en bägare. Från mannens mun kan man även skymta en rund ring. Både mannens och kvinnans mun är öppen och de tycks framställas som fåglar. Kvinnan lutar huvudet bakåt. 737: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Blecket är till viss del skadat vid parets armparti. Det finns en rund ring ovanför paret. Paret bär matchande prickig dräkt. 2593: Mannen står till vänster och kvinnan höger. Kvinnans hand försvinner bakom mannen. Mannen och kvinnan tycks ha matchande klädsel samt kragar. Vid mannens arm observeras två streck, är dessa kvinnans fingrar eller utsmyckning av hans kläder alternativt överarmring? Mannen pekar väldigt tydligt med två fingrar mot kvinnans hals. Det finns en rund ring ovanför. Paret ser ut att ge varandra en kyss (Lamm 2004: 78 ff). 961: Mannens står till vänster och kvinnan till höger. Mannens hand är ovanför kvinnans. De står tätt omslingrade. Mannens händer omslingrar kvinnans hals. Kvinnan håller om mannens mage. De ger varandra en kyss : Man står till vänster och kvinna till höger. Mannens hand är placerad ovanför kvinnans. 15

17 Kvinnan håller sin hand mot mannens mage. Paret ser ut att ge varandra en kyss. 1546: Blecket är inte i bra skick men man kan se att mannen står till vänster och kvinna på höger sida. 603: Mannen står till vänster och kvinnan höger. Mannens hand är ovanför kvinnans och hans händer framhävs som oproportionellt stora. Paret står nära varandra och ser ut att kunna ge varandra en kyss. 934: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Blecket är otydlig men de ser ut som om mannens hand är ovanför kvinnans. 477: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Blecket är i dåligt skick men det ser ut som om paret ger varandra en kyss. Mannens hand är ovanför kvinnans. 3500: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. 4009: Kvinnan står till vänster och mannen till höger. Kvinnans hand är i överordnad position. 4010: Blecket är otydligt men man ser att mannen står till vänster och kvinnan till höger. Det finns en rund ring ovanför paret (Lamm 2004:78 ff). 686: Paret har ett fågellikt utseende. Mannen står till vänster och kvinnan står till höger. Paret står tätt intill varandra. Kvinnan bär ett stort smycke troligen ett ryggknappspänne. Varken mannen eller kvinnan avbildas med händer. Följande kvinnor står till vänster: 476, 1101 och 1186 (se fig 3.2). På samtliga av dessa bleck är det kvinnan som har handen i överordnad position. Symboler i form av månskäror förekommer på två av dessa (476 och 1101). På bleck 1186 framställs parfigurerna som ödlelika och kvinnans hela hand är riktad mot mannens bröstkorg. Mannens ena hand är i höftläge medan den andra är bakom ryggen. Benen är böjda och Holmqvist har tolkat detta som en dansposition (Holmqvist 1960:108 ff). Jag upplever det mer som att kvinnan har en dominerande position gentemot mannen. Slutsatsen man kan dra är att när kvinnan intar den vänstra sidan så har hon alltid handen i överordnad ställning, kvinnan bär ofta smycken samt på två av tre guldgubbar förekommer symboler i form av månskäror. Blecken där kvinnan står på den vänstra sidan är några av de mesta detaljrika och stillistiskt fina. På följande bleck står mannen på den vänstra sidan: 255, 477,591, 603, 686, 715 a, 715 b, 735, 737, 934, 961, 962, 1208, 1860, 2593, 4010, 15001, 1546 och 3500 (se fig 3.2). Detta visar att det är vanligare att mannen är placerad på den vänstra sidan på Helgös guldgubbar. Följande kvinnor har handen överordnad: 476, 591, 715a, 715b, 735, 1101, 1186, Följande män har handen överordnad: 737, 961, 962, 1860, 2593 och med detta kan man då säga att det är vanligare att kvinnan har handen i överordnad position. På följande guldgubbar hålls armarna jämlikt/saknar armar: 477, 603, 686 och (se fig 3.3 och 3.4). 16

18 Följande kvinnor bär smycken: 686, 1208, 715a, 1101 och 476. I samtliga fall förutom 686 är kvinnornas händer i överordnad. Positionen på guldgubben 686 har varken mannen eller kvinnan händer. Bleck 1208 framställs kvinnan som större än mannen och kvinnan pekar med pekfinger mot mannen som inte har händer. Männen från Helgö som tycks bära synliga smycken är bleck 1101 där mannen tycks ha en armring och guldgubbe 2593 där mannen ser ut att bära någon slags halskrage. Guldgubbarna från Helgö skiljer sig från alla guldgubbar som hittats i Sverige på så sätt att symboler i form av runda/halva ringar avbildas mellan guldgubben (parfigur) och det är inte bara symboler som utmärker blecken från Helgö utan också den detaljerade och högklassiga gestiken. Vad betyder symbolerna som avbildas mellan vissa figurer på Helgö? För att förstå symbolens innebörd så tror jag man behöver se helheten av motivet och var symbolen är placerad i bilden av motivet. Parfigurer ger en föreställning av ett kärlekspar som står mittemot varandra och visar någon slags kontakt gentemot varandra. Symbolerna yttrar sig mellan figurerna som för mig ger bilden av att symbolen är viktig och ska framhävas och att symbolen binder samman figurerna. Man skulle kunna tänka sig att den runda symbolen symboliserar en måne då det var lyckosamt att fira bröllop under nymåne. Den halva ringen skulle kunna vara en månskära då en månskära avbildas mellan två figurer symboliserar det heliga bröllopet mellan två olika gudapar (Näsström 2001:235; Schön 2004:130). Symboler mellan guldgubbar (parfigur) finns i Norge då man på Stentinget hittade en guldgubbe med hjälp av metalldetektor. Guldgubben från Stentinget föreställer en man på den vänstra sidan och en kvinna på den högra och mellan paret finns en rund ring. I Maere Norge hittades 19 guldgubbar varav 10 är fullständiga (Andréasson 1995:22). En av guldgubbarna från Mare avbildar en symbol mellan ett par och symbolen föreställer en uppochnedvänd triangel (se fig 3) och denna symbol är en månsymbol som symboliserar den kvinnliga principen (livmodern). En uppochnedvänd triangel finns även med på en guldgubbe från Lundborg på Fyn. Då samtliga symboler representerar någon form av månsymbol så anser jag att det förmodligen handlar om månsymboler. Det går att urskilja ett intressant mönster med dessa symboler och det är att när den runda ringen (månen) och den uppochnedvända triangeln avbildas mellan paren så står mannen alltid på den vänstra sidan. Däremot när halvringen (månskäran) avbildas på motivet så intar kvinnan den vänstra sidan. Detta indikerar att det möjligen finns bestämda regler om motivets uppbyggnad. 17

19 Fig 3. Guldgubben från Maere Norge. Symbolen i motivet uppvisar en uppochnedvänd triangel (Stene 1990:19). Bilden är ej i skala. Fig 3.1. Husgrupp 2. De röda prickarna visar var guldgubbarna från Helgö påträffades (Lamm 2004:52). Bilden är redigerad av Julia Victorin. 18

20 Guldgubbe PF1 PF2 Mm Tjocklek Vikt g Kva Rek 255 X 5 x 7 0,018 0, X 11 x 10 0,036 0,0718 X 477 X 10 x 11 0,030 0,0662 X 591 X 11 x 9 0,024 0,0423 X 603 X 10 x 6 0,037 0,0439 X 686 X 11 x 6,5 0,03 0,0365 X 715a X 11 x 10,5 0,029 0,0492 X 715b X 10 x 6,5 0,023 0,0248 X 735 X 9 x 8,5 0,016 0,0171 X 737 X 12 x 10 0,029 0,0495 X 934 X 9 x 8 0,045 0,0575 X 961 X 11 x 8 0,038 0,069 X 962 X 9,5 x 9,5 0,021 0,0219 X 1101 X 11 x 10 0,032 0,059 X 1186 X 11 x 9 0,037 0,0547 X 1208 X 11 x 11 0,043 0,0824 X 1860 X 11,5 x 9 0,020 0,0373 X 2593 X 9 x 9 0,047 0,0769 X 3500 X 11 x 10 0,027 0,0546 X 4010 X 9 x 8 0,046 0,0615 X 11 x X 10,5? 0,0652 X 1546 X 9,5 x 8 0,030 0,0447 X 4009 X 7 x 7?? X Totalt Fig 3.2. Tabellen visar guldguldgubbar från Helgö. Tabellen visar tydligt att de är mer förekommande att mannen är avbildad på den vänstra sidan av motivet. Bleck PF1:3 PF1:4 PF1:5 PF1:6 PF1:7 Kommentar 476 X X X 1101 X X X 1186 X 4009 X KSH Total Fig 3.3. Tabellen visar PF1: kvinnor som står till vänster i motivet och deras placering av händer, attribut samt symboler. 19

21 Bleck PF2:3 PF2:4 PF2:5 PF2:6 PF2:7 Kommentar 255 X 477 X 591 X 603 X 686 X X 715a X X X 715b X 735 X 737 X Otydlig 934 Otydlig 961 X 962 X X 1208 X X X MSH 1860 X X 2593 X X X 4010 X Otydlig X Total Fig 3.4. Tabellen visar PF2: män som står till vänster, deras handhållning, symboler och attribut. 20

22 Fig 3.5. Guldgubbar från Helgö (Lamm 2004:78ff). Bilder på bleck nummer 255 och 4009 finns inte med. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Bilderna är inte i skala. 3.2 Ultuna, Uppland Ultuna i Bondkyrka socken ligger 1 ½ mil söder om Uppsala och det var i Ultuna som man utförde arkeologiska utgrävningar och påträffade rika vendeltida båtgravar. Arkeologen Oscar Almgren återvände hit 1901 för att undersöka huruvida det fanns fler båtgravar i området. Almgrens undersökning omfattade tre gravhögar varav två av dessa var brandgravar och föremålen som hittades i brandgravarna var grova lerkärl, kamfragment och pärlor. Den tredje graven innehöll en båtgrav och Almgren tolkade att båten i graven var av stora dimensioner och att båten snarare skulle definieras som ett skepp. Vid undersökningen hittades även 14 pilspetsar samt några holkfragment som daterades till e Kr. men Almgren tolkade dock att pilspetsarna inte hörde till båtgraven. I jordlagret under pilspetsarna hittades en guldgubbe av typ parfigur (Almgren 1902: ). Blecket är i relativt dåligt skick men man kan urskönja att mannen är placerad på den vänstra sidan av motivet och kvinnan på den högra. Guldgubben är 12 mm x 6 mm och väger 0,021g (Lamm 2004:77). Fig 3.6. Guldgubben från Ultuna. SHM Gunnel Jansson

23 3.3 Svintuna, Östergötland Det ursprungliga ortnamnet på Boda är Svintuna där Svin är associerat med Svear och Tuna indikerar att det är en centralplats. Arkeologiska undersökningar genomfördes 1936 i Svintuna, Krokek socken (Lamm 2004: 66f) av arkeologen Arthur Nordén ( ) (Nerman 1966:230). Vid undersökningen påträffades en guldgubbe av typ parfigur i en medeltida byggnad (husgrund D) som var 12 x 4 meter stor (Lamm 2004:66f). Guldgubben påträffades vid sållning av ett spadtag som var på cm djup under grästorven. Stenar och golvliknade jord fanns på den plats där blecket hittades och Nordén tolkade det som att guldgubben avsiktligt nedlagts mellan husgrundens bottenstenar (Nordén 1938:229) längs den södra väggen (Lamm 2004:67). Platsen visar spår av bebyggelse från sen järnålder till medeltid och sannolikt har det funnits ett äldre hus på platsen (Lamm 2004:67). Guldgubben avbildar en kvinna på den vänstra sidan och mannen placerad till höger i motivet. Mannens hand är placerad mot kvinnans bröstkorg och kvinnans hand är underordnad. Blecket är 12 mm x 9 mm och väger 0,0713g (Lamm 2004:77). Fig 3.7. Guldgubben från Svintuna (skala 3:1) (Lamm 2004:104). 3.4 Sättuna, Östergötland Sättuna i Kaga socken, Östergötland norr om Linköping. En patris hittades med metalldetektor i april 2007 av Niklas Krantz. Patrisen var placerad invid den drygt 30 meter vida och 5meter höga Sättunahögen som ligger cirka två kilometer öster om Kaga kyrka. Patrisen avbildar en kvinna i högerprofil som lutar sitt huvud en aning bakåt och motivet visar detaljer såsom kvinnans öron och ett halssmycke (ryggknappspänne). Kvinnans hand är placerad vid halsen och hennes hår är i någon slags knut men ändå utslaget. Patrisen är cirka 22

24 29 x 15 x 2,9 mm. Patrisen är detaljerad och det går att urskönja en rund ring på kvinnans sko och även tre runda ringar på motivets vänstra kant (Rundkvist 2007: 119 ff, 2011:42). Sättuna har varit en järnåldersboplats och hantverksplats där fyndmaterialet vittnar om metallbearbetning som bland annat daterats till tidig vendeltid (Rundkvist 2011:41). Fig 3.8. Patrisen från Sättuna (Rundkvist 2011:42). 3.5 Eskilstuna kloster, Södermanland Eskilstuna i Södermanland har ursprungligen kallats enbart Tuna och namnet Eskil har lagts till under tidig medeltid efter Södermanlands skyddshelgon St Eskil (Wahlberg 2003:70). Gamla dokument pekar på att Eskilstuna utgjort ett av den kristna missionen tidigaste fästen (Zachrisson :17f). Utgrävningar i kvarteret Nattsländan startade 1961 med syfte att hitta ett kloster och dess tillhörande kyrka som blev förstörda under reformationen (Lamm 2004:64f). Rester från klosterkyrkan hittades och man kunde även urskilja flera byggnadsfaser på plats, troligtvis ett aristokratiskt hus och de äldsta fynden daterades till vendeltid vikingatid. I den profana kontexten hittades två guldgubbar av typ parfigur varav den ena guldgubben hittades under ett stentäktsdike från modern tid som troligen tillkommit under stadsträdgårdsmästeriets första tid. Den andra guldgubben hittades i grundmuren till klosterkyrkans långhus (Zachrisson 1961:54). Guldgubbe nr: Mannen står placerad på den vänstra sidan och kvinnan på den högra. Mannens hand är placerad vid kvinnans mage, kvinnans hand är placerad mot mannens hals. Kvinnans hand är överordnad. Höjden på guldgubben är 10,5mm x 9 mm och tjockleken är 0,032 mm och den väger 0,0506g (Lamm 2004:76). Guldgubbe nr: Mannen står till vänster i motivet och kvinnan till höger. Kvinnan bär ett runt spänne. Guldgubben är relativt skadad vilket gör det svårt att urskilja hur paren 23

25 förhåller sina händer gentemot varandra. Det går dock att urskilja att kvinnans hand vilar mot mannens bröstparti. Höjden på guldgubben är 12,5 mm x 11 mm, tjockleken är 0,078 mm och den väger 0,1808g (Lamm 2004: 76). Fig 3.9. Guldgubbarna från Eskilstuna (Lamm 2004:97). Skala cirka 3.1. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. 3.6 Husby, Närke Husby i Glanshammar socken är geografiskt placerad nära Ramstigen som är den urgamla vägen mellan Arboga och Örebro (Ekman 1998: 64). När motorvägen E18 och E20 skulle byggas ut mellan Örebro och Arboga utfördes arkeologiska undersökningar av platsen mellan åren Vid undersökningen stod det klart att jorden i Glanshammar är omrörd efter år av plöjning vilket försvårade tolkningen av platsen. Resultatet av undersökningen visade spår av bebyggelse och hantverkshus från yngre järnålder och en tidig kristen kyrkogård. Det var under årets första grävning som man hittade en guldgubbe av typ parfigur samt ett tillhörande fragment. Fyndföremål vittnar om att hantverksverksamhet bedrivits i Husby, spår av järn och bronshantering samt har man hittat ugnar och ässjor som är daterade till yngre järnålder. Spåren av bebyggelse gav sig i form av stolphål (Ekman 1998:64f). Fyndet av guldgubben, platsens namn och metallbearbetningen tyder på en aristokratisk plats och är daterad från cirka e Kr (Lamm 2004:59). 24

26 Fig Guldgubben och dess tillhörande fragment från Glanshammar (Ekman 1998:63). Guldgubben hittades i två delar i närheten av ett stolphål. Blecket är 11 x 8 mm, information om blecket tjocklek samt vikt har jag inte hittat. Bleckets vänstra kant är sönder men det går att urskilja att mannen är placerad på den vänstra sidan och kvinnan på den högra sidan av motivet. I samma kontext som guldgubben hittades även fyndet av en fibula som daterades till e Kr (Lamm 2004:59). 3.7 Gullmarsberg, Bohuslän I Skredsvik intill Gullmarsfjorden i centrala Bohuslän gjordes fyndet av en guldgubbe Guldgubben påträffades i ett nutida hus och förklaringen till detta är att när huset byggdes anlades grus i husgrunden och på så vis måste guldgubben ha följt med. Detta gör det svårt att fastställa varifrån blecket kommer (Lamm 2004: 56f). Fig Guldgubben från Gullmarsberg. SHM Gunnel Jansson Bilden är redigerad av Julia Victorin. Guldgubben är i välbevarad form och av typ parfigur. Mannen står placerad till vänster och kvinnan till höger i motivet. Kvinnan och mannen omfamnar varandra och de står väldigt tätt 25

27 intill varandra med tummar uppåtsträckta. Blecket har en enkel inramning och guldgubben från Skredsvik räknas som den näst minsta som hittats i Sverige och den är 8 x 7 mm och väger 0,0444g (Lamm 2004:71). Guldgubben från Gullmarsberg har fina detaljer i motivet som påminner om guldgubbar från Helgö (nr 477 och 15001) med uppåtsträckta tummar (Lamm 2004:56). Kvinnans tumme pekar upp mot mannens arm och mannen tycks bära armringar. Mannen håller handen på kvinnans arm och nedanför mannens hand kan man se streck på kvinnans kläder som möjligtvis kan vara en ficka? 3.8 Slöinge, Halland Slöinge, Bergagård ligger i Falkenbergs kommun i Halland och omnämns under 1570-talet som Bjäragår med halländsk dialekt. Bjär som betyder berg ger en antydan om ortnamnets betydelse. Bergagård är namn efter en gård bredvid en höjd (Wahlberg 2003:31). Bergagård har ursprungligen haft som namn Berga där gård har lagts till under senare tid. Det finns några byar i närheten vars namn har äldre karaktär (vikingatid eller äldre) nämligen Krälinge, Vastad och Eftra (Lundqvist 2003:24). Året 1992 hittade amatörarkeologen Dennis Likus en guldgubbe (nr 64), en nål, avfall från pärltillverkning, krukskärvor, brynen, fragment av täljstengrytor, slagg och sintrad lera på en åker. Fynden på åkern blev startskottet för ett stort arkeologiskt projekt under åren (Lundqvist 2003:32). Fornlämningsområdet kring Slöinge är ett starkt uppodlat och omrört landskap efter 18- och 1900-talets plöjningar (Lundqvist 2003:29). Bergagård har tolkats som en väletablerad järnåldersgård som är i bruk från cirka e Kr (Lundqvist 1993:261). Boplatsen har anlagts på hård jord vilket kan anses ovanligt då man normalt under järnåldern bygger sina hus på sandiga jordar (Lundqvist :59). Området Bergagård prospekterades med field walking, metalldetektorer, fosfatkarteringar och mätning av magnetisk susceptibilitet och undersökningarna visade ett fyndområde på cirka 5ha (Callmer & Lundqvist 1993:257) och lokalen delades in fyra olika områden A-D. Guldgubben och de övriga föremålen som hittades på åkerns östliga del delades in i fyndområde A-B (Lundqvist 2003:32). Inom fyndområde A påträffades alla guldgubbar och 26

28 man hittade spår från minst tre byggnader som har varit byggda av kraftiga ekstockar. Område A har tolkats som en plats med speciella byggnader och speciella aktiviteter (Lundqvist 1993:257f). Guldgubbar hittades i hall II och hall III Fynd av guldgubbar i hall II och hall III Hall II var en cirka 30 m lång och 8,5 m bred byggnad där stolphålens mått varierar mellan 0,5diameter i husets gavel och upp mot 1,0x1,3m stora stolpgropar i husets mitt. Djupet på stolphålen varierar mellan 0,2m och 0,7m med de djupaste mot husets mitt (Lundqvist 2003:51). I ett av stolphålen (A19628) hittades två guldgubbar, ett litet guldbleck samt ett stycke filigrantråd (Lundqvist 2003:53 f). Hall II uppvisar två byggnadsfaser: IIa och IIb. Fyndens spridning i hus II tyder på mer aktivitet i husets centrala del och vad gäller husets funktion så har det tolkats som att man har utfört kultaktiviteter, hushållsaktiviteter och specialiserat hantverk (Lundqvist 2003:51f). Hall III har som byggnad II varit cirka 30 m lång och 8,5 m bred och stolphålen har varit i ungefär samma storlek. Skillnaden mellan hus II och III är att väggarna i hus III har bestått av rännor istället för väggstolphål. I byggnadens västra hälft har det funnits två ingångar (Lundqvist 2003:56). I byggnadens norra del hittades en guldgubbedepå med 35 guldgubbar och 13 fragment (guldgubbe) vid ett stolphål (A21785). Blecken var placerade med en klar koncentration mot söder (in mot husets mitt). Guldgubbarna hittades i en jordfyllning som bestod av krossat musselskal eventuellt benmjöl. Tillsammans med blecken hittades även andra föremål som guldfolie, granater och glasbägare. Det finns indikation om att guldgubbarna ursprungligen varit placerade på golvet eller i anslutning till stolphålet då de påträffades i den övre jordfyllningen (Lundqvist 2003:58ff). Det hittades också sammanlagt 17 stycken guldfragment och dessa hittades genom sållning av matjord och sållning av de både stolphålen A21785 och A Guldfoliebitarna är väldigt små 1-2mm breda och upp till 5-6mm långa. Fragmenten var i dåligt skick och många var böjda, dessa skador kan ha åstadkommit efter plöjning men de kan också blivit avsiktligt böjda. Fyndet av spillfragment kan indikera att guldgubbar har tillverkats på plats (Lundqvist 2003:68). 27

29 Gemensamt för hus II och III är att fynden indikerar på mer aktivitet i den centrala delen av hallen (Lundqvist 2003:59). Det är även av intresse att guldgubbarna har hittats i en särskild del av respektive hus (Lundqvist 1996:33). Med detta kan man teoretiskt tänka sig att det kan ha funnits bestämda former för guldgubbars bruk och hur blecken skulle deponeras (Lundqvist 2003:45). Dateringen av husen har visat sig representera 4-5 olika byggnadsfaser. Hus III har daterats till cirka 710 e Kr och hus II har daterats till 700-talets senare del och 800-talets början. (Lundqvist 2003:60). Det har påträffats både parfigurer och enkelfigurer in situ och blecken är av relativ liten storlek där det största måttet mäter 13,2 x 11 mm och det minsta 10 x 8 mm. Samtliga parfigurer påträffades i byggnad III. Man har använt sig av ett 20-tal olika präglingar på Bergagård och det finns flera som är stämpelidentiska eller nära besläktade präglingar. En del av guldgubbarna från Slöinge var i dåligt skick så jag har valt att inte ha med dem i mitt arbete. Nedanför ger jag en utförligare beskrivning av de guldgubbarna från Slöinge vars motiv går att tolka. 64: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är ovanför mannen och båda parter håller sina händer i kupad form. Mannens hand är riktad mot kvinnans magparti och kvinnan håller sin hand mot mannens bröstparti. Paret bär en matchande dräkt. Kvinnans hår är uppsatt i en kringla. 2999: Kvinna står till vänster och mannen till höger. Kvinnans hand är placerad ovanför mannen och handen omsluter mannens hals. Mannens hand är mot kvinnans magparti. Kvinnan bär ett ryggknappspänne och mannen bär en armring på sin vänstra hand. Kvinnan avbildas med kort hår. 3000: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är kupad och placerad ovanför mannen. Handen är riktad mot mannens hals. Mannens hand är kupad och placerad mot kvinnans mage. Paret bär matchande kläder och påminner om guldgubbe nr 64. Kvinnans hår är uppsatt i en kringla. 3002: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är kupad och placerad vid mannens hals. Mannens hand är nedsänkt och otydligt placerad. Mannen bär en armring på höger arm. Parets kläder påminner om nr 3000 och : Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnan pekar med pekfinger mot mannens mage, mannen har inga händer. Kvinnan bär ett runt spänne och troligen ett runt smycke i håret. Mannen framställs som mindre i jämförelse med kvinnan. Nr 3003 påminner om en guldgubbe från Helgö nr : Kvinnan står på den vänstra sidan och mannen på den högra. Blecket är i dåligt skick. 3005: Kvinnan står till vänster och mannen till höger. Kvinnans hand är ovanför mannen och placerad mot mannens 28

30 hals. Mannen saknar armar. Kvinnans hår är kort och tycks bära en halsring. 3006: Mannens står till vänster och kvinnan till höger. Samma motiv som nr Kvinnan pekar mot mannens mage med pekfinger. Mannen har inga armar. Kvinnan bär ett runt spänne och verkar ha ett runt smycke i håret. 3010: Blecket är i dåligt skick. Mannen står på den vänstra sidan och kvinnan på den högra. Kvinnan tycks bära ett runtspänne. 3017: Blecket är i dåligt skick men Lamm menar att mannen står till vänster och kvinnan till höger (Lamm 2004:74). 3018: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Kvinnans hand är ovanför mannen, kupformad och placerad nära mannens hals. Mannens händer är otydliga och verkar saknas. Kläderna matchar varandra och påminner om 3002 och 64 beklädnad. 3007: Mannen står till vänster och kvinnan placerad till höger. Mannens hand är onaturligt lång och sträcker sig över kvinnan och ned till markplan. Kvinnan saknar armar. Kvinnans hår tycks vara utslaget och hon bär ett runt spänne. 3014: Tycks vara stämpelidentisk med Kvinnan står till vänster och mannen till höger. Mannens hand är placerad ovanför kvinnan och riktad mot hennes hals. Kvinnan saknar armar. Mannen bär armring och fotringar. Kvinnan bär ryggknappspänne. 428: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Paret saknar armar och bär till synes enkla kläder. 2998: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Mannen och kvinnan saknar armar. 1865: Blecket är i dåligt skick men Lamm har tolkat det som att mannen står till vänster och kvinnan till höger (Lamm 2004:73). 1866: Blecket är otydligt men Lamm menar att mannen står till vänster och kvinnan till höger (Lamm 2004:73). Slöinge A: Kvinnan står till vänster och mannen till höger. Slöinge B: Mannen står till vänster och kvinnan till höger. Slöinge C: Kvinnan står till vänster och mannen till höger. Några enkelfigurer hittades också in situ som figur 274/696 som avbildar en figur med okänt kön i vänsterprofil, blecket har måtten 10x4,5 mm. En annan enkelfigur 328/508 har Lamm tolkat som en kvinna (Lamm 2004:72) som framställs enface, blecket har måtten 10x4mm. Kvinnan tycks inte ha några händer. Enkelfigur 701 avbildar en man i höger riktning, mannen tycks inte ha några händer, blecket har måtten 10,6x5mm (Lamm 2004:72). I vanliga fall brukar enkelfigurerna var större än parfigurerna men detta tycks inte gälla på Slöinge. 29

31 Fig Guldgubbar från Slöinge (Lamm 2004: 86 ff). Tabellen är inte i skala. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. 30

32 Bleck PF1 PF2 Mått mm Vikt g Kva Rek 64 X 10,5x9,5? X 2998 X 12,3x7,9 0,048 X 2999 X 10,3x9,8 0,066 X 3000 X 11,8x10,3 0,08 X 3002 X 11,5x9,1 0,045 X 3003 X 11,1x10 0,066 X 3004 X 10,8x9 0,062 X 3005 X 10,1x8,4 0,06 X 3006 X 13,2x11 0,062 X 3007 X 11,1x10 0,076 X 3008 X 11,2x8,1 0,038 X 3010 X 12,9x11 0,071 X 3014 X 10x8 0,037 X 3017 X 11,1x8,8? X 3018 X 11x9,7 0,051 X 1865 X 11,5x10? X 1866 X 12,4x10,9 0,054 X 428 X 10x6? X Slöinge A X 17x11,5 0,148 X Slöinge B X 12x10,3 0,84 X Slöinge C X 10x9 0,038 X Total Fig Tabellen visar guldgubbar från Slöinge. Bleck PF1:3 PF1:4 PF1:6 Kommentar 2999 X X 3004 Otydlig 3005 X X MSH 3008 X X 3014 X X Slöinge A Otydlig Slöinge C Otydlig Total Fig Tabellen visar PF1: kvinna placerad till vänster och deras handplacering i motivet. 31

33 Bleck PF2:3 PF2:4 PF2:5 PF2:6 Kommentar 64 X X 2998 X X PSH 3000 X X 3002 X X 3003 X X MSH 3006 X X MSH 3007 X X KSH 3010 X X Otydlig 3018 X Slöinge B X X 428 X PSH 3017 Otydlig 1865 Otydlig 1866 Otydlig Total Fig Tabellen visar PF2: Man placerad till vänster och deras handplacering i motivet. Bleck 3008 och 3014 är troligen stämpelidentiska, likaså 3003 och Följande kvinnor står till vänster (PF1): 2999, 3004, 3005, 3008 och Följande män står till vänster (PF2): 64, 2998, 3000, 3002, 3003, 3006, 3007, 3010, 3018 och Slöinge B. När kvinnan står på den vänstra sidan så har hon kortare hår och smycken (förutom 3004 vars motiv är otydligt). Undersökningen visar också att det är vanligare att mannen står på den vänstra sidan av motivet (se fig 3.13). Följande kvinnor har handen i överordnad position: 2999, 3005, 64, 3000, 3002, 3003, 3006, 3010, 3018 och Slöinge B. Följande män har handen överordnad: 3008, 3014 och Det är alltså valigare att kvinnorna har handen i överordnad ställning på motiven (parfigur). När mannen väl har handen i överordnad ställning gentemot kvinnan så uppträder ett intressant mönster och det är att kvinnan framställs utan armar (se fig 3.14 och 3.15). Följande kvinnor bär smycken: 2998, 2999, 3000, 3003, 3005, 3006, 3007, 3008, 3010, 301 och Slöinge B. Följande män bär smycken (armringar): 64, 2999, 3000, 3002, 3008, De Smycken som kvinnorna bär är ryggknappsspännen, armringar, runda spännen, samt ett oidentifierat halssmycke (3005). Många av männen från Slöinge bär smycken och det (armringar) är något som är unikt med guldgubbarna från Slöinge, dock har det påträffats en guldgubbe på Helgö där mannen (1101) bär en armring. 32

34 Ett motiv som inte finns på guldgubbarna från Slöinge är när mannen och kvinnan håller sina händer i jämnhöjd gentemot varandra. Men under denna kategori är också par som framställs (båda) utan händer och på Slöinge har man endast hittat en sådan och det är bleck Slöinge och Helgös guldgubbar har många likheter gällande motiven och guldgubbars gester. Avseende den valda placeringen av män och kvinnor på motivet uppvisar Helgö och Slöinge ett gemensamt mönster och det är att mannen oftast avbildas på den vänstra sidan av motivet och när kvinnorna från Helgö och Slöinge intar den vänstra sidan så upplever jag att det händer mer i motivet såsom att kvinnans hand är i överordnad position gentemot mannen och de bär ofta stora smycken. Bleck 3003 och 3006 från Slöinge är slående lik guldgubbe 1208 från Helgö. Något annat som är gemensamt mellan Slöinge och Helgö är att blecken påträffades centralt i bebyggelsen. I Slöinge hittades alla parfigurer i en och samma hall och även på Helgö påträffades de flesta bleck i hallar. 3.9 Gårdlösa, Skåne I Gårdlösa, Smedstorp socken genomförde Lunds universitet utgrävningar mellan åren och undersökningen omfattade bebyggelse och gravar från hela perioden av järnåldern (Lamm 2004:60) hittades en patris tillverkad av brons (guldgubbe). Patrisen hittades i hus L som var cirka 3,4 x 2,5 m och daterad till cirka e Kr. Patrisen är av typ enkelfigur och föreställer en kvinna i vänsterprofil. Kvinnan bär långklänning och och möjligen en mantel (Stjernquist 1993:28). Jag har inte hittat information om huruvida stort blecket är. Fig Patrisen från Gårdlösa (Stjernquist 1993:27). Skala 2:1). 33

35 3.10 Järrestad, Skåne Mellan åren 1999 och 2000 genomfördes ett antal arkeologiska undersökningar vid Järrestad och detta skedde i samband med att väg 11 skulle anläggas. Vid utredning av området användes metalldetektor som ledde till fyndet av en patris (guldgubbe) som var av typ parfigur. Patrisen hittades i en byggnad som är daterad till järnålder. Bengt Söderberg som ledde undersökningen har tolkat att det har försiggått kultaktivitet i huset. Byggnaden som en gång stått för sig själv har varit cirka 20 m lång och 5-6 m bred (Lamm 2004:105). Ovanligt med patrisen från Järrestad är att den har ett skaft och undersökningar av patrisen gjordes i form av Pixeanalys (particel induced x-ray emission) som visade spår av guld på präglingsytan vilket visar att patrisen har använts för tillverkning av guldgubbar. Samma patris kunde återanvändas flera gånger (Robertsson 1992:5). Undersökningen av platsen uppvisar att det har funnits en storgård från järnåldern och det påträffades också spår av fyra hallbyggnader, en av hallarna räknas som den största i Sydskandinavien och har varit cirka femtio meter lång och fjorton meter bred (Söderberg 2001:60ff). Figurerna som avbildas på patrisen är relativt otydliga vilket gör det svårt att göra en närmare tolkning. Patrisen väger 9 g (Lamm 2004:105). Fig Patrisen från Järrestad (Söderberg 2001:62) Vä, Skåne Vä ligger i Kristianstad kommun, Skåne. Ortnamnet Vä indikerar en helig plats, kultplats och motsvarar det fornsvenska Vi (Wahlberg 2003:364). Under sommaren 1945 genomfördes arkeologiska undersökningar av den förhistoriska bebyggelsen i Vä under ledning av Holger Arbman (Andréasson 1995:78). På en åker undersöktes ett område kallat Vasalyckan (namnet Vasalyckan är från en karta år 1770) (Stjernquist 1951:25). Ett bronsbleck av typ enkelfigur 34

36 (kvinna) hittades i schaktruta LI 5111 (Stjernquist 1951:113). Blecket har ursprungligen legat i en husgrund som var i dåligt skick och vid undersökning kunde man inte få en riktig bra bild om hur huset sett ut. Söder om huset hittade man rester av en troligen lerklinad vägg samt stensamlingar som troligen är rester från stolphål (Andréasson 1995:78f). Platsen runt om uppvisade ett antal anläggningar och fynden som påträffades var glaserad keramik, pärlor av glasfluss, bennål, en dubbelkonisk sländtrissa, en silverfibula, en nyckel och en vävtyngd (Stjernquist 1951:37). På platsen hittades även järnslagg, kol och sot och det har troligen funnits en smedja på plats. Slutresultatet av grävningen visade att det har funnits en anläggning under romersk järnålder men som blivit förstörd av senare bebyggelse (Stjernquist 1951:29). Fig Matrisen från Vä (Stjenquist 1951:114). Skala 1:3,5. Bilden är redigerad av JuliaVictorin. Bronsblecket från Vä är rektangulärt och cirka 1,4cm långt och 1cm brett. Bronsblecket har tolkats som en matris men har ansetts vara för låg. Hansson menar dock att blecket är lågt på grund av slitage, brons som material är en mjuk metall (Hansson 2010:37). Matrisen avbildar en kvinna i högerprofil och baksidan är slät och tillverkad i två delar samt kanterna på baksidan är invikta (Stjernquist 1951:113f). Matrisen är i relativt bra skick och man kan urskilja detaljer från motivet såsom att kvinnan bär håret i knut och resten av håret faller fritt Ravlunda, Skåne Ravlunda socken i Albo härad ligger i Östra Skåne. Ortnamnet är givet efter kyrkbyn rav som betyder bärnsten och i efterleden singularis av lund skogsdunge. Det ursprungliga ortnamnet bör sannolikt vara en f.d. skogsdunge i byns östra åkermark (Stigalund 1692). Enligt en uppgift från ca talet så fanns det bärnsten både vid havsstranden och i en stor 35

37 sandbacke nära kyrkan vid en boklund (Wahlberg 2003: 252). Ravlunda är platsen där benämningen guldgubbe har sitt ursprung då Nils Henric Sjöborg under 1700-talet använde sig av termen guldgubbe i sin avhandling I sin avhandling beskriver Sjöborg hur den lokala befolkningen i Ravlunda hittar figurer av guld (Lamm 2004:60). Platsen har även behandlats av Charlotte Fabech De flesta guldgubbar hittades av lokalbefolkningen men har genom åren försvunnit men man har troligen återfunnit tre stämpelidentiska guldgubbar som härstammar från Ravlunda och dessa har kunnat hittas efter gamla beskrivningar. Varifrån blecken riktigt härstammar är oklart men två av guldgubbarna har troligen hittats vid eller nära en strand (Hansson 2012:23). Den tredje guldgubben fördes till Grönsö slott via en biskop från Lund och troligen härstammar den tredje guldgubben från Ravlunda (Magnus 2001: 125). Fig Guldgubbar från Ravlunda (skala 1:3) (Lamm 2004:95f). Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Blecken från Ravlunda är figurutklippta samt stämpelidentiska och har tolkats som dansande män (Magnus 2001:125). Männen figurerar i högerprofil och håller höger hand mot bröstkorg och den andra handen sänkt med handflata upp och benen korsar varandra. Guldgubbarna har ett halssmycke och ett bälte kring midjan. Blecket som fördes till Grönsö slott har måtten 19,5 mm x 8 mm och väger 0,1701g och bleck nr 374 är 15 mm x 8 mm och väger g. Den tredje guldgubben finns på Nationalmuseet i Köpenhamn och för detta bleck finns det inga uppgifter om mått och vikt. Vad som är intressant med guldgubbarna från Ravlunda är att de har hittats på en strand vilket är en ovanlig fyndkontext och guldblecken är ensamma i Sverige om att ha hittats i en sådan kontext. 36

38 3.13 Bolmsö, Småland Håringe ligger på Bolmsö i Finnveden, Småland. Ortnamnet Bolmsö där Bolmen är ett sjönamn (Wahlberg 2003: 43). På Bolmsö utfördes utgrävningar av ett järnåldersgravfält av amatörarkelogen Frans Johan Elof Eneström I en gravhög hittades två guldgubbar tillsammans med andra föremål såsom 23 fragment av brons, ringar, järnföremål som spjut och kniv. Med i graven hittades även tre björnklor, pärlor och ben från hund, häst och människa. Osteologisk analys av människobenen visar att benen kommer från en individ (Lamm 2004:62f). Graven uppmätte 8 m i diameter och var 1,5 m hög och ett kremeringslager täckte hela botten av graven och sedan låg det ett täcke med 5 cm grus, sot och svartjord över graven. Tre stora stenar låg placerade över detta och täckte kremeringen (Rausing 2000:655). Fig Guldgubbar från Bolmsö. Gunnel Jansson SHM Bolmsö 1 till vänster och Bolmsö 2 till höger. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Bleck Bolmsö 1 har måtten 15,5 mm x 8 x 0,073 mm och väger 0,1442g. Guldgubbe Bolmsö 2 har måtten 15 x 8 x 0,062 mm och väger g (Lamm 2004:76). Blecken föreställer män som figurerar i enface och som tycks sitta på en stol, möjligen högsätet vilket kan indikera att blecket uttrycker någon slags politisk och religiös betydelse (Back-Danielsson 2013:8). Männen har långt skägg och bär ett bälte kring midjan och fötterna är vinklade i höger riktning. Något som är speciellt med guldgubbarna från Bolmsö är att det har suttit en ögla på baksidan av blecken (Watt 2004:171). 37

39 3.14 Visingsö, Småland Visingsö är Vätterns största ö och ortnamnets innebörd är oklart men platsen tillhör Vista härad (Wahlberg 2003:252). Våren 2002 påträffades människoben under korgolvet i Brahekyrka, upptäckten gjordes i samband med att det skulle anläggas en utrymningstrappa. Benen härstammar från den äldre kyrkogården vid Ströja kyrka som byggdes under 1100-talets första hälft och demolerades 1630 av Magnus Brahe som sedan byggde upp Brahekyrka som monument över sin ätt. I området runt omkring Brahekyrka finns spår av järnåldersbebyggelse, härdar och kokgropar (Jansson 2003:127f). Undersökningen av Brahekyrkan innefattade en yta på ca 5m2 och kulturlagret var cirka en meter tjockt och omrört. Fyndmaterialet var från perioden talet och man hittade även äldre fynd såsom brända ben från både människor och djur samt en halv spelbricka och spelfragment vilket tolkades som rester av brandlager från en troligtvis söndergrävd brandgrav. Tolv medeltida skelett hittades begravda i fyra olika skikt i den gamla kyrkan och efter osteologisk analys kan man klarlägga att benen kommer från både vuxna och barn. Vid frampreparering av en kvinnlig individ i cirka årsåldern påträffades en guldgubbe av typ parfigur (Jansson 2006:20). Guldblecket är rektangulärt med måtten 11,5 mm x 9 mm, information om bleckets tjocklek och vikt har jag inte hittat. Guldgubbens yta är i relativt dåligt skick och dess högra hörn är skadat men det går att urskönja en man på den vänstra sidan och en kvinna på högra sidan av motivet (Lamm 2004: 76). Fig Guldgubben från Visingsö (Lamm 2004:97). Skala cirka 1:3. Bilden är redigerad av Julia Victorin. 38

40 3.15 Eketorp, Öland Eketorps fornborg är belägen på alvaret i Gräsgårds socken på Öland (Wahlberg 2003:67). Det var här som man 1966 påträffade 15 guldgubbar av typ enkelfigur (Lamm 2004: 65). Eketorps fornborg visar spår av tre bebyggelsefaser som sträcker sig från äldre järnålder äldre medeltid. Guldgubbarna hittades i en rektangulär konstruktion som ser ut som en kista med kalkstenhällar som ställts på högkant, dock saknade konstruktionen gavlar. Invid kistan hittades ett stolphål som Mårten Stenberger har tolkat som att det möjligen har funnits ett hus på platsen eller möjligtvis en fristående stolpe. Området där guldgubbarna hittades låg på det så kallade västra torget vilket ligger vid den vänstra radhusbebyggelsen och det centrala bebyggelsekomplexets västfasad (Stenberger 1973:218). Stenberger har även diskuterat huruvida guldgubbarna är en gömd skatt eller offer, av vilket det senare påståendet är rimligast, enligt Stenberger (Stenberger 1973:220). Jordlagret där guldgubbarna påträffades har daterats till folkvandringstid- vendeltid (Eketorp II). Under Eketorp II var muren som omgav platsen ca 4,5 m hög och 5 m bred och en undersökning av platsen (bebyggelse II) visar att det har funnits ca hushåll. Det har även förekommit en del hantverk på platsen i form av vävning, bronsgjuteri och kammakeri (Andréasson 1995: 82f). De femton olika guldgubbarna som hittades består av tre olika typer A, B och C (se fig 3.23). Typ A föreställer två stämpelidentiska män i högerprofil. Männen är enkelt klädda och saknar armar. Typ B avbildar 7 stämpelidentiska män i högerprofil. Männen är enkelt klädda, saknar armar och samtliga står på tå. Typ C föreställer sex stämpelidentiska kvinnor som avbildas enface. Kvinnan bär troligen en sjal runt huvudet och tycks sakna armar. Tillsammans med guldgubbarna hittades en liten spirallagd guldten (17 mm) och tre små bågformiga guldtensbitar (Stenberger 1973: 218). Enkelfigurerna (kvinna) från Eketorp tycks vara en gumma och till skillnad från andra kvinnliga enkelfigurer är gummorna från Eketorp väldigt enkelt klädda och avbildas utan attribut. Något som är ovanligt med enkelfigurerna (kvinna) från Eketorp är att kvinnorna framhävs enface. Det är endast på Eketorp och Slöinge nummer 328/528 där kvinnorna avbildas enface. Gemensamt för dessa bleck är att kvinnorna avbildas relativt enkla och utan armar samt att de framställs utan attribut. Något annat som är ovanligt och bara finns på Eketorp är grupp B som avbildar män som står på tå. Gemensamt för samtliga guldgubbar från Eketorp är att de avbildas utan händer och att figurerna framställs som enklare vad gäller exempelvis klädnad. Vad som mer går att säga är att männen endast 39

41 framställs i högerprofil och kvinnan enface, vilket kan indikera att det fanns bestämda motivuppbyggnader på Eketorp. Guldgubbe Mm Vikt g EMH EKE A1 15X6X0,058 0,0766 X A2 15X6X0,049 0,0821 X B1 24X8X0, 058 0,1946 X B2 24X9X0,054 0,1902 X B3 24,5X8X0,070 0,2293 X B4 23X9X0,066 0,2008 X B5 25X9X0,057 0,2103 X B6 24x9x0,057 0,1973 X B7 24,5X9X0,070 0,2588 X C1 17X9X0,058 0,1434 X C2 17,5X10X0,064 0,1679 X C3 18X9X0,68 0,1548 X C4 18X9,5X0,062 0,1547 X C5 17X8,5X0,054 0,1534 X C6 18X8,5X0,054 0,1299 X Totalt 9 6 Fig Tabell över guldgubbarna från Eketorp. Fig Guldgubbarna från Eketorp (Lamm 2004:102f). 40

42 3.16 Uppåkra, Skåne Uppåkra socken i Bara härad, Skåne. Sedan medeltiden har Uppåkra kallats för Stora Uppåkra i motsats till byn i söder som kallas Lilla Uppåkra. Lilla och Stora Uppåkra har sannolikt ursprungligen tillhört en och samma by. Ortnamnet betyder de högt upp belägna åkrarna (Wahlberg 2003: 98). Sammanlagt har det hittats 122 guldgubbar och 5 patriser i Uppåkra mellan åren och och detta gör att Uppåkra idag (2013) räknas som den plats i Sverige där man har hittat flest guldgubbar (Watt 2004:169). Uppåkra är ett samhälle som ligger cirka 5 kilometer söder om Lund och platsen uppmärksammades 1934 när ett antal boplatslämningar påträffades i samband med ett gårdsbygge och sedan dess har ett antal undersökningar av Uppåkra genomförts (Dos Santos 2010:22). Uppåkra är en speciell plats på så vis att den räknas som den största (40 hektar) och den mest långvarigaste järnåldersboplatsen i Sverige och dessutom den mest fyndrikaste. Fyndmaterialet daterar Uppåkra till cirka 100 f. Kr 1000 e.kr. Lars Larsson som är en ledande person inom undersökningarna av Uppåkra menar att platsen bör ses som en tidig form av stadsbildning. Fyndmaterialet vittnar om att det bedrevs hantverk på platsen då man har hittat spår av metallbearbetning såsom smältklumpar, gjutdroppar samt bearbetning av horn och ben (Larsson & Hårdh 1998:143 f). De första två guldgubbarna och två patriser hittades i upplöjd åkermark mellan åren 1996/97 och hittades 120 guldgubbar och tre patriser i en byggnad som man har tolkat som ett kulthus (Watt 2004: 169). Fornlämningsområdet är starkt uppodlat vilket har resulterat i att vissa ytnära lämningar från vendeltid - vikingatid har förstörts (Larsson 2006:165). Men trots den omrörda jorden kunde man 2004 se en tydlig järnålderstomt som legat centralt i bebyggelsen. Huset var inte särskilt stort utan cirka 13 x 6,5 meter, husgolvet bestod av gullera och väggrännorna var fyllda av sotfärgad jord. Undersökningar visade att huset har haft tre ingångar varav två på den södra sidan och en på den norra långsidan. Taket har burits upp av två stora stolpar samt har det funnit fyra stolpar i husets samtliga hörn och en central härd. Undersökningar påvisar att det har funnits någon form av förhall eller överbyggnad vid den sydvästra ingången. Larsson menar att huset skiljer sig från andra järnåldershus (Larsson 2004:167). Husets konstruktion och fyndmaterial indikerar att det har förekommit kultaktivitet (Lamm 2004:62). 41

43 Guldgubbarna påträffades i väggdiken (konstruerade under tidig vendeltid), vid eller i stolphål samt vissa bleck hittades på golvet. En större koncentration guldgubbar hittades i det nordvästra stolphålet och i den östra gaveln av huset (se fig 3.24) (Watt 2004:169). Nästan alla guldgubbar från Uppåkra är välbevarade och väldigt få är hopvikta (Watt 2004:170). Flertalet bleck föreställer enkelfigur man (se fig 3.33 ). Attribut som endast finns på guldgubbarna från Uppåkra är att männen avbildas med stavar/kvistar/paddel och bägare där det sista attributet även förekommer på Helgö. De flesta av männen (36 stycken) är placerade i högerprofil medan endast 10 män står i vänsterprofil. Oavsett om männen avbildas i vänster eller högerprofil bär samtliga män svärd, stav/kvist eller någon form av bägare. Männen som framställs enface (6339, 3425, 299, 2053, 3427, 3571, 3909, 6186, 6324, 6429) ser annorlunda ut än hur männen annars framställs. Dessa män har kortare hår, bär i vissa fall en stav och deras händer är placerade längs sidan av kroppen. Guldgubbe 1912 (fig 3.26) skiljer sig från andra guldgubbar på Uppåkra på så sätt att mannens hår är lockat och händerna är placerade längs kroppen med böjda tummar upp. Guldgubbarnas motiv visar att man har använt sig av 58 olika patriser (Watt 2004:170). Fig Kulthuset och de gula prickarna markerar fynden av guldgubbar (Watt 2004:169). 42

44 Fig Guldgubbar (män) från Uppåkra (Watt 2004:172 ff). Skala 1:4. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Fig Enkelfigurer (män) och kvinna (2504) från Uppåkra (Watt 2004:177 f). Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Bilderna är inte i skala. Sammanlagt har det hittats 61 manliga enkelfigurer på Uppåkra (se fig 3.33). Tabellen visar att 36 figurer står i högerprofil, 10 i vänsterprofil och 15 framställs enface. De figurer som står i högerprofil bär samtliga något slags attribut i form av dryckeskärl, halssmycke och i vanligaste fall en stav. De som står i högerprofil är välklädda män och det tycks som att man har lagt ned mer tid på detaljer vid framställning av motivet. De guldgubbar som står i vänsterprofil är sammanlagt 10 stycken. Två av dessa bär stavar (bleck 6407 och 6332). Bleck 43

45 6328 bär figuren en halsring. Resten av figurerna liknar guldgubbarna från Ravlunda och framställs i vad som ser ut att vara en dansposition. Fig Enkelfigurer (kvinnor) från Uppåkra (Watt 2004:191). Skala 4:1. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Sammanlagt har man hittat 20 guldgubbar som avbildar kvinnor (enkelfigur). Undersökningen visar (se fig 3.32) att 15 av 20 bleck är kvinnan framställd i högerprofil och resten i vänsterprofil. Kvinnorna avbildas stilistiskt ganska enkla, vissa bär smycken som ett runt spänne (bleck 1913) och andra tycks möjligen bära halsringar (bleck 99:2 och 6343). Något som är intressant med enkelfigurerna (kvinnor) från Uppåkra är att de framställs utan händer. Fig Parfigurer från Uppåkra (Watt 2004:196). Skala 4:1. Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Det har sammanlagt hittats sex stycken parfigurer (se fig 3.28) på Uppåkra och samtliga bleck är i relativt dåligt skick. Bleck nummer 6420, 5768, 6185 och 6513 är de parfigurer som är i 44

46 bästa skick. Bleck 6420 kan man se att kvinnan står på den högra sidan och mannen på den vänstra. Hur paret förhåller sina händer går inte att se. Guldgubbe 5768 står kvinnan placerad på den vänstra sidan och mannen på den högra. Kvinnans hand är placerad vid mannens hals och i överordnad position. Mannens hand är riktad mot kvinnans mage. På bleck 6185 är kvinnan avbildad på den vänstra sidan och mannen respektive höger. Paret framställs utan armar. Guldgubbe 6513 är kvinnan placerad på den vänstra sidan och mannen på den högra. Blecket är för otydligt för att man ska kunna se hur paret förhåller sina händer. Uppåkra är den plats i Sverige där man har hittat flest guldgubbar. Varför har man valt att tillverka så många enkelfigurer och så lite parfigurer? Möjligheten finns att man inte har hittat alla guldgubbar på Uppåkra eller så har man helt enkelt inte tillverkat så många parfigurer. Vad som är intressant med parfigurerna är att de fyra bleck som man kan se dess motiv avbildar tre av fyra kvinnor placerade till vänster i motivet vilket är ovanligt. Man kan även som med nästan alla parfigurer i Sverige se ett handmönster när kvinnan intar den vänstra sidan och det är att hennes händer är i överordnad position eller att paret saknar händer. Fig 3.29 Figurer med okänt kön (Watt 2004:193f). Skala 4:1. Redigerad av Julia Victorin. Sammanlagt har det påträffats 12 enkelfigurer med okänt kön (se fig 3.29) och flertalet av dessa enkelfigurer är placerade i högerprofil, för att vara exakt 9 av 12 bleck (se fig 3.31). Dessa figurer framställs som enkla och motiven innehåller inte många detaljer. Figurerna bär enkla kläder, ibland möjligen med ett bälte kring midjan. Figurerna framställs utan armar. 45

47 Fig Patriser från Uppåkra (Watt 2004: 175 ff). Bilderna är redigerade av Julia Victorin. Bilderna är inte i skala. Sammanlagt har det hittats fem patriser i Uppåkra (se fig 3.30) varav en av patriserna är fragmenterad och jag har därför valt att inte ha med den i detta arbete. Patris 2188 föreställer en välklädd kvinna i högerprofil. Kvinnan bär ett stort smycke, möjligen ett ryggknappsspänne och i hennes hand håller hon i något slags dryckeshorn. Jag har inte hittat information om patrisen storlek (Watt 2004:187). Patrisen U4469 avbildar en kvinna i vänsterprofil som är 2,1 x 1,3 x 0,25 cm. Kvinnan håller i sin hand ett dryckeskärl och i kärlet sticker det upp ett toppigt föremål och i sin andra hand håller kvinnan ett föremål som ser ut som en risruska. Risruskor sägs ha använts för att stänka på hargen på hovets väggar och på varandra med offerdjurens blod. JP 101 föreställer en man i högerprofil som är 1,1 x 1,7 x 0,15 cm. Mannen håller i vad som ser ut som en paddel och i den andra handen håller han i ett dryckeskärl och i kärlet sticker det upp ett toppigt föremål (Watt 1999:180 f). Patrisen 4469 avbildar en kvinna i högerprofil. Kvinnan bär ett stort halssmycke, troligen ett ryggnknappsspänne. Patrisen är 2,6 cm hög (Watt 2004:188). Något som jag noterat med samtliga enkelfigurer (kvinnor) från Uppåkra är att de avbildas utan händer medan patriskvinnorna har samtliga händer. Parfigurerna är i dåligt skick men de enda bleck där man kan se att kvinnan har händer är bleck Av de sammanlagt 8 patriser och 1 matris som hittats i Sverige kan man säga att 7 patriser och matrisen avbildar kvinnor och att endast en patris avbildar en man. Patriserna är i de flesta fall väldigt detaljrika och i bra skick. Gemensamt för alla kvinnor är att de är välklädda, bär ofta smycken som ryggknappspännen och att patriserna är väldigt stora vilket kan betyda att patriserna kan ha haft en annan funktion och en annan betydelse. Vad som skiljer Uppåkra-patriserna från andra patriser som hittats i Sverige är att 46

48 samtliga figurer har attribut i sina händer som stavar, paddel, risruska eller dryckesbägare. Patrisen som avbildar en man är också speciell då han ser ut att hålla i en paddel, vid paddeln finns ett oidentifierat föremål i form av en rund cirkel. Nedanför följer tabeller över de olika typerna av guldgubbar som hittats på Uppåkra. Bleck OKV OKH Kommentar 7267 X 7268 X 7274 X 3704 X 3445 X 1783 X 6204 X 3662 X 3668 X 2984 X 6366 X 3675 X 3424 Otydlig 2264 Otydlig Totalt 3 9 Fig Tabellen visar enkelfigur (Okänt kön) placering i motivet. Bleck EKV EKH EKA 2188 X X 4469 X X 4136 X 1913 X X 3663 X 2504 X 4139 X 4142 X 4143 X 4185 X 6418 X 6419 X 6423 X 6424 X 6425 X 6428 X 7266 X 99:2 X X 6343 X X U4469 X X Totalt Fig 3.32 Tabellen visar enkelfigur (kvinna) placering i motivet. 47

49 Fig 3.33 Tabell över enkelfigurer (man) från Uppåkra. 48

50 4. Gestik 4.1 Tidigare forskning av guldgubbars gestik Under senare år har forskare börjat intressera sig för guldgubbars varierande gestik och gester. Verksamma inom denna typ av forskning är Sharon Ratke & Rudolf Simek, Ing-Marie Back- Danielsson och Margrethe Watt. Ratke och Simek har studerat guldgubbar från Bornholm och har även delat in guldgubbar i olika ikonografiska grupper. I sin forskning har Ratke och Simek även undersökt guldgubbars händer och vad det kan tänkas ha för betydelse (Ratke & Simek 2006). Ratke och Simek ser en koppling mellan guldgubbar och den medeltida lagtextsamlingen Sachenspiegel, lagtextsamlingen visar människor som genom sitt kroppsspråk och gester visualiserar rättsliga ceremonier exempelvis bröllop. Hur människors händer avbildades betecknade olika former av äktenskap både legitimerade och fria överenskommelser (Ratke & Simek 2006:261). Ratke och Simek hävdar att guldgubbarna inte avbildar gudar utan världsliga ledare som kungar eller förfäder och att guldgubben av typ parfigur förställer ett bröllop men att det inte handlar om vigseln mellan Frej och Gerd (Ratke och Simek 2006). En del av lagtextsamlingen handlar om germanska bröllop där beroende på hur paren förhåller sina händer gentemot varandra uppvisar vad det är för typ av bröllop som paren ingår i. Inom den germanska traditionen finns det tre olika bröllop förmyndarbröllop, kärleksbröllop och änkebröllop. I ett förmyndarbröllop överlämnas brudens förmyndarskap till brudgummen vid vigseln. Ett kärleksbröllop är när en man och en kvinna lever tillsammans utan ett formellt kontrakt, vid ett änkebröllop får kvinnan välja sin make utan att mannen tar över kvinnans förmyndarskap, kvinnan får även behålla sin egendom utan att förlora sin rättsliga status till och med om hon gifter sig under sin rang. Ratke och Simeks koppling till guldgubbar är: Den första kategorin förmyndarbröllop är i de fall när mannen väljer kvinnan och visar detta med att (guldgubben) röra kvinnan med sin hand medan kvinnan förblir orörlig i motivet och detta kan tolkas som ett arrangerat äktenskap. Den andra kategorin kärleksbröllop är ett äktenskap mellan två jämlika och sammantyckande partners utan formella kontrakt. Kvinnans får behålla sitt förmyndarskap som annars skulle överlämnas från fadern till maken i ett arrangerat äktenskap. Guldgubbarna som omfamnar varandra har tolkats som att de ingår i kärleksäktenskap. Den tredje kategorin 49

51 änkebröllop är när kvinnan (guldgubben) tar tag i mannen och på så vis uppvisar att hon väljer sin make (Ratke & Simek 2006: 261). Ing-Marie Back-Danielsson menar att guldgubbarna ibland framställs som figurer med masker för ansiktet och att detta möjligen betyder att det har att göra med transformationer (shamanism) (Back-Danielsson 2007: 135). Back-Danielsson senaste forskning kring guldgubbar berör två olika perspektiv och det är guldgubbens material i sig samt materialets effekt. Undersökningar av guldgubbar visar att de har smälts om många gånger och med detta så har guldet varit transformerat och varit olika föremål. Materialets effekt nås när smeden manipulerar guldgubben genom att exempelvis förstora ögon, näsa och smycken. Dessa manipulationer som utestående ögon kan betyda god syn och överdrivet stor näsa kan vara tecken för fokus på doft och andning (Back- Danielsson in press). Margrethe Watt har studerat guldgubbar från Uppåkra och Danmark och i sin undersökning har hon studerat olika gester och vad det kan tänkas ha för betydelse. Watt har i sin analys delat in guldgubbarna i olika grupper där de två huvudgrupperna består av 1) fria händer (händer som inte håller i något attribut) och 2) händer med attribut (Watt 2007:136 ff). Watt anser att det har lagts ned lite forskning kring till att studera guldgubbars olika gester och menar att kroppsposition och gester säkerligen har haft en starkare betydelse när det skriftliga språket var något som endast en liten del människor kunde behärska. Gester med händer framträder redan under skandinavisk bronsålder i hällristningar men vad dessa gester har för mening och vad det kan tänkas betyda är svårt att säga. Gester har även använts vid rättshandlingar och där har också det gamla talespråket handen på hjärtat överlevt (Watt 2007: 137f). 50

52 Fig 4. Watts analys över guldgubbars handhållning (Watt 2007:138). 4.2 Min egen forskning av guldgubbars gestik Efter att ha studerat alla guldgubbar, patriser och matrisen som hittats i Sverige kan jag konstatera att nästan alla bleck har en individuell och egen typ av gestik, storlek och form. Guldgubbarna skiljer sig från varandra gällande gester med händer, placering i motivet, symboler, attribut och med detta känns det som att motiven försöker att förmedla något. Möjligheten finns att alla dessa olika bleck har en egen betydelse och att gestiken möjligtvis återspeglar sociala maktrelationer i järnålderssamhället. Sammanlagt har jag analyserat 55 parfigurer (se fig 4.1) som har hittats på 10 platser i Sverige och det är följande: Helgö, Gullmarsberg, Ultuna, Svintuna, Eskilstuna, Husby, Slöinge, Järrestad, Visingsö och Uppåkra. Av totalt 55 undersökta parfigurer framställs 15 kvinnor på den vänstra sidan av bleckets motiv. Det är dock mer vanligt förekommande att mannen framhävs på den vänstra sidan och min undersökning visar att 39 män (guldgubben) avbildas på den vänstra sidan. Med detta vill jag hävda att den vänstra sidan förhållandevis är mannens plats. När det gäller figurernas handplacering kan man se att händer riktas mot bröstparti, halsparti, magparti och att figurerna ibland också avbildas utan armar och med detta så menar jag att händer har betydelse i guldgubbens motiv. Min undersökning visar att det är vanligare att kvinnan håller sin hand i överordnad position och av de 55 analyserade blecken håller sammanlagt 19 kvinnor handen högre än mannen, medan 9 stycken män avbildas med överordnad handposition. Sammanlagt har 7 parfigurer framställts med armar i jämnhöjd/ saknar armar. Tabellen (4.1) visar att attribut som smycken är mer förekommande i PF2, alltså 51

53 när mannen står till vänster i motivet, tabellen visar att 16 figurer bär smycken. I typ PF1, när kvinnan står till vänster bär sammanlagt 7 figurer smycken. En av skillnaderna mellan parfigurer och enkelfigurer är att gestiken är mer detaljerad på parfigurer och att det ofta händer mer i motivet. Men varför tillverkar man olika typer av guldgubbar? Har parfigurer och enkelfigurer haft olika betydelser, roller och funktioner under järnåldern? Vad jag kan se i min undersökning är att enkelfigurer är betydligt större än parfigurer och detta har säkerligen en betydelse. När enkelfigurer tillverkas större betyder det att guldgubben framhävs mer för betraktarens öga samt funktionsmässigt kan blecket vara lättare att hantera. Något som enkelfigurer och parfigurer har gemensamt är profilriktning. På de flesta parfigurer avbildas mannen på den vänstra sidan men möjligtvis bör man kanske rikta uppmärksamheten åt de håll som figuren är riktad mot vilket är högerprofil och min undersökning visar att de flesta enkelfigurer är riktade i högerprofil. Det har förhållandevis hittats få patriser (guldgubbar) i Sverige (8 stycken) möjligen av den anledningen att man inte har hittat dem eller alternativt att de har smälts ned och blivit ett annat föremål. Något som jag tidigare har nämnt är att alla patriser som har hittats i Sverige är väldigt stora och detta öppnar upp för frågan om de har utgjort en annan funktion och betydelse. Jag anser att det vore spännande att göra en jämförande undersökning mellan de svenska, norska och danska patriserna. Det skulle även vara intressant att göra en jämförande undersökning av de svenska guldgubbarna med de norska och danska. Något annat som jag även finner intressant är kopplingen mellan Helgö och Norge. Guldgubbar från Helgö är den enda platsen i Sverige där blecken har symboler på dess motiv och dessa symboler återfinns också på vissa guldgubbar från Norge. Hur mycket forskning man än kommer lägga ned på guldgubbar så kommer man aldrig riktigt få veta vad dessa små bleck har haft för betydelse och hur man använde dem. Men efter att ha studerat alla bleck så tror jag att parfigurer har haft en annan betydelse än enkelfigurer. En teori om parfigurer som känns mest sannolik är Ratke och Simeks teorier om att parfigurer avbildar ett bröllop och hur paren hållen sina händer visar vilket slags bröllop paren ingår i. Om man ska vara kritisk mot denna teori så är det varför finns inte dessa slags bröllop under vikingatid och varför just under vendeltid? Sedan får man inte glömma att den medeltida lagtextsamlingen Sachenspiegel skrevs under medeltiden alltså flera hundra år efter det att guldgubbar var aktiva föremål. Men jag vill dock poängtera att parfigurer ger en bild av ett 52

54 kärlekspar, möjligen ett bröllop och att händer har stark betydelse i motivet. Sedan är det också intressant när det gäller mannen och kvinnans placering i motivet. När kvinnorna från Helgö intar den vänstra sidan avbildas hennes händer alltid i överordnad handposition, månskäror uppträder och kvinnorna bär ofta stora smycken. Kvinnorna (guldgubbe) från Slöinge visar ungefär samman mönster som Helgö när de intar den vänstra sidan av motivet och något som är intressant är att när männen från Slöinge avbildas med händer i överordnad handposition så avbildas alltid kvinnorna utan händer och dessa spännande mönster anser jag att man bör lägga ned mer forskning på. Med detta tror jag utifrån vilken sida mannen och kvinnan är placerade i motivet, att attribut som smycken och handpositioner möjligen avspeglar järnålderns sociala maktrelationer och att det möjligen visar vilken slags social ställning man hade i samhället. 4.3 Gestik, platser och tid Vad är det för slags platser och i vilken tid är guldgubbar aktiva föremål? Guldgubbar var aktiva föremål under en bildrik tid när man bland annat framställer guldbrakteater och bildstenar. Järnåldern var sannolikt en tid när bilder och gester var viktigare och troligen också en tid när många människor inte behärskade skrivarkonsten utan fick uttrycka sig i bilder, symboler och gester. Guldgubbar har hittats på viktiga platser som har spelat en ekonomisk, politisk och religiös roll (Watt 2007:133). Många av de platser där man har hittat guldgubbar har varit hantverksplatser (Helgö, Slöinge, Sättuna, Husby, Vä, Eketorp och Uppåkra). Med detta kan man tänka sig att guldgubbar var i en miljö av rörelse och en plats där säkerligen många människor träffades. Gemensamt för guldgubbar från Helgö, Slöinge och Uppåkra är att husen där blecken hittats har legat centralt i bebyggelsen och i aristokratiska miljöer. Det har hittats guldgubbar på fyra olika tunaplatser och på dessa platser kan man tänka sig att sociopolitiska handlingar, förhandlingar och omförhandlingar ägde rum. Tunagårdar var sannolikt platser där man skapade sociala band mellan människor genom olika sorters mottaganden och avsked. På dessa platser hölls möjligen också stora fester såsom bröllop (Fernstål 2004:59ff). Man kan tänka sig att på dessa platser träffades även människor som inte 53

55 talade samma språk och att man möjligen använde sig mer av gester, symboler och kroppsspråk på dessa platser. Men varför börjar man under vendeltid att framställa guldgubbar och vad kan ha gett upphov till att man börjar producera guldbleck? Vi backar tiden till cirka 100-talet när människor i norr har kontakt med det romerska riket. nder 100-talet byggde romarna en mur för att omgärda det som var Rom och utestänga det som inte var det. Detta skapade en innanför och utanför mentalitet som troligen även nådde människor i norr som bevarade kontakten med det romerska riket på flera olika sätt som genom handel och att germaner var delaktiga i strider med och mot Rom och med detta formades lojalitetsband. När människorna sedan återvände hem tog man med sig nya värderingar och med detta omformades samhället exempelvis att nya gudar skapades (Carlsson 2005:169). Det nya samhället kan ha gett någon form av effekt till att man börjar producera guldgubbar. 54

56 Fig 4.1. Tabellen visar alla parfigurer som hittats i Sverige vars motiv går att tolka. Guldgubben från Järrestad är inte med i denna tabell med anledning av att den är i för dåligt skick för att kunna analyseras. 55

57 5. Sammanfattning Guldgubbar är små guldbleck som är cirka 1 cm långa, 1 cm breda och 1 mm tjocka (Watt 2004:167). Blecken är tillverkade av guld som har utblandats med silver och koppar. Det har sammanlagt hittats cirka 215 guldgubbar, 8 patriser och 1 matris på 16 olika fyndplatser i Sverige. Hittills (2013) har guldgubbar hittats i stora hallar där blecken har legat längs husväggar eller vid och i stolphål och runt en härd. I Uppåkra hittades guldgubbar i ett hus som tolkades som ett kulthus. Bleck har även hittats som lösfynd och i en grav (Lamm 2004:55). Det finns olika typer av guldgubbar och de skiljer sig från varandra gällande dess gestik. Syftet med denna uppsats har varit att katalogisera de svenska guldgubbarnas gestik, främst parfigurer med viss jämförelse med enkelfigurer. För att kunna genomföra denna undersökning har jag använt mig av tabeller samt gjort en egen typologisk gruppering av guldgubbarna från Sverige. Guldgubbar har hittats på Helgö (26 parfigurer), Ultuna (1 parfigur), Svintuna (1 parfigur), Sättuna (1 patris enkelfigur kvinna), Eskilstuna (2 parfigurer), Husby (1 parfigur), Gullmarsberg (1 parfigur), Slöinge (38 parfigurer + enkelfigurer), Gårdlösa (1 patris enkelfigur kvinna), Järrestad (1 parfigur), Ravlunda (3 enkelfigurer (män), Vä (1 matris enkelfigur kvinna), Bolmsö (2 enkelfigurer man), Visingsö (1 parfigur), Eketorp (15 enkelfigurer man&kvinna) och Uppåkra (122 parfigurer + enkelfigurer man&kvinna och 5 patriser) (Lamm 2004). Verksamma personer inom forskning av guldgubbars gestik är Sharon Ratke & Rudolf Simek (2006, 2009), Ing-Marie Back-Danielsson (2007,2013) och Margrethe Watt (1990, 1999b, 2001, 2007, 2009). Denna uppsats visar att de flesta guldgubbar som hittats i Sverige skiljer sig från varandra gällande dess gestik, storlek och form. Eftersom man har producerat så många olika typer av guldgubbar så tror jag att det finns en mening bakom detta och att de olika motiven försöker att förmedla något. Gestiken är vanligen mer detaljerad på parfigurer än enkelfigurer. Enkelfigurer är vanligen större i formen än parfigurer. Min undersökning visar att det är mer vanligt att mannen avbildas på den vänstra sidan av motivet och att den vänstra sidan kan ha haft en särskild betydelse under järnåldern. När kvinnor intar den vänstra sidan av motivet så är kvinnornas händer vanligen i överordnad position, de bär ofta smycken och på Helgö uppträder månskäror i motivet. 56

58 6. Referenser Almgren, O En egendomlig båtgraf vid Ultuna, KVHAA Månadsblad Stockholm. Andréasson, A Skandinaviens guldgubbar- med kända fynd från Göteborg. Back Danielsson, I-M Masking Moments- The Transitions of Bodies and Beings in Late Iron Age Scandinavia. Stockholm. Back Danielsson, I-M. In press. Materials of Affect. Gold foil miniatures in the Scandinavian Late Iron Age. In: Alberti, B., Jones, A & Pollard J. (eds). Archaeology After Interpretation. Returning Materials to Archaeological Theory, Walnut Creek, USA: Left Coast Press. Callmer, J & Lundqvist, L Slöingeprojektet Fortsatt undersökning på en fyndplats med guldgubbar. I: Fornvännen nr 89. Sid ( ). Stockholm. Callmer, J & Lundqvist, L Slöingeprojektet 1994 och stolpar, guldgubbar och bebyggelse. I: Fornvännen nr 91 (1996). Sid (27-36). Stockholm. Callmer, J Ornaments, ornamention and female gender- Women in eastern central Sweden in the eight and early ninth centuries. Old Norse religion in long-term perspectivesorigins, changes, and interactions. Lund. Carlsson, A Tankar kring Torsten och Torborg. Arkeologi och naturvetenskap. Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen symposium år Nyhamnsläge. Dos Santos, C Då kulten flyttar in- Guldgubbar och deras betydelse. Magisteruppsats i arkeologi. Institutionen för kulturvetenskaper. Linnéuniversitet i Kalmar. Ekman, T Det heliga bröllopet i Husby, från bergslag och bondebygd. Årsbok 1998 Hembygdsföreningen Arboga minne.arboga. Fabech, C Kult og samfund i yngre jernalder- Ravlunda som eksempel. Centrala platser, centrala frågor samhällsstrukturen under järnåldern. Acta archaeologica Lundensia series in 8, No 28. Stockholm. Fernstål, L Delar av en grav och glimtar av en tid. Stockholm. Granlund, J Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid. Malmö. Hansson, F En guldfoliefigurs funktioner - samt en översikt av tolkningar och fyndplatser. Lund. Holmqvist, W The dancing gods. Acta Archaeologica nr 31. Sid ( ). Köpenhamn. Holmqvist, W Helgö- den gåtfulla ön. Stockholm. 57

59 Holmqvist, W Guldet och makten, Uppland. Sid (7-21). Holmqvist, W Vikingar på Helgö och Birka. Stockholm. Jansson, K Tolv gravar och en guldgubbe från Visingsö. I: Fornvännen nr 98. Sid ( ). Stockholm. Jansson, K Gravplats en trappa ner. Jönköping. Lamm, J. P Helgös guldgubbar. Excavations at Helgö XVI. Exotic and sacral finds from Helgö. sid (41-142). Stockholm. Larsson, L Ritual building and ritual space- Aspects of investigations at the Iron Age central site Uppåkra, Scania, Sweden. Old Norse religion in long-term perspective- origins, changes, and interactions. Lund. Larsson, L. & Hårdh, B Uppåkra- ett hövdinga eller ett kungasäte. Fornvännen 92. Stockholm. Lindgren, H Nordens gyllene figurer en diskussion om guldgubbar och en tolkning av deras användning. Stockholm. Lundqvist, L Ett 700-talshus med offrade guldgubbar - om Slöingegrävningarna Fynd Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och fornminnesföreningen i Göteborg. Göteborg. Lundqvist, L Slöingeprojektet 1994 och 1995 stolpar, guldgubbar och bebyggelse. Fornvännen 91. Sid (27-36). Lundqvist, L Slöinge undersökningar av en boplats från yngre järnålder. Göteborg. Lindwall, J Guldbleck och genus. Stockholm. Magnus, B Om tvillinger. Vi får tacka Lamm. Stockholm. Malmer, M Metodproblem inom järnålderns konsthistoria. Acta archaeologica lundensia. Lund. Mannering, U Guldgubber. Et billede af yngre jernalderns dragt. Unpublished undergraduate dissertation, Kobenhavns universitet. Nerman, B Arthur Nordén memoriam. Fornvännen. (Sid ). Stockholm. Nordén, A Östergötlands järnålder. Stockholm. Näsström, B-M Fornskandinavisk religion en grundbok. Lund. Ratke, S & Simek, R Guldgubber- Relics of Pre- Christian law rituals? Old Norse religion in long-term perspective- origins, changes, and interactions. Lund. 58

60 Ratke, S Guldgubber- a glimpse into the Vendel period. Lund Archaeological Review 15. (Sid ). Rausing, G Miklagård and Möklagård. Byzantium and a Royal Farm in Sweden, Språkets speglingar. Festskrift till Birger Bergh, Lund. Rundkvist, M Östergötlands first gold foil figure die found at Sättuna in Kaga parish. I: Fornvännen nr 102. Sid ( ). Stockholm. Rundkvist, M Mead halls of the eastern geats. Elite settlements and political geography AD in Östergötland, Sweden. Stockholm. Robertsson, R-M Guldgubbar- En studie av fyndsammanhang, bildvärld och funktion. Stockholm. Schön, E.2004.Folktrons ABC. Stockholm. Stene, E Gullgubber- en gjenstandstype brukt I religøse handlinger? SPOR- fortidsnytt fram midt Norge- Kult, Tro, og forestillninger Nr 2. Trondheim. Steinsland, G Det hellige bryllup og norrøn kongeideologi. Oslo. Stenberger, M Öländska figurbleck av guld. Honos Ella Kivikoski- Finska fornminnesföreningen, tidskrift. Helsinki. Stjernquist, B Vä under järnåldern. Lund. Stjenquist, B Gårdlösa- an Iron Age community in its natural and social setting II. Lund. Stjernquist, B Gårdlösa- an Iron community in its natural and social setting III. Söderberg, B Guldgubbar och hov i Järrestad.Möten med forntiden.. Borås. Victorin, J Guldgubbar från Helgö och dess symbolik. Stockholm. Wahlberg, M Svenskt ortnamnslexikon utarbetat inom språk och folkminnesinstitutet för nordiska språk. Uppsala. Watt, M Guldbillederne fra Sorte Muld. Guder, fyrster og dansere, Oldtidens Ansigt/Faces of the Past. Til Hendes Majestaet Dronning Margrethe II 16 april. Sid ( ). Watt, M. 1999b. Guldgubber og patricer til guldgubber fra Uppåkra. Uppåkrastudier 2. Acta Archaeologica Lundensia series in 8, No 30, Stockholm. Watt, M Gummor og grodor. Om kønsbestemmelse af guldgubber. Vi får tacka Lamm. Stockholm. 59

61 Watt, M The Gold-Figure Foils ( Guldgubber ) from Uppåkra. Continuity for centuries- A ceremonial building and its context at Uppåkra, Southern Sweden. Uppåkra studier 10. Lund. Watt, M Kan man tyde guldgubbernes gestusprog? Gold foil and gesture language. Kult, guld och makt- ett tvärvetenskapligt symposium i Götene. Göteborg. Watt, M Gold-foil figures. Sorte muld- wealth, power and religion at an Iron Age Central settlement on Bornholm. Rønne. Widegren,L Helgö i äldre vikingatid De exotiska föremålens förhållande till kultplatsen. Stockholms. Zachrisson, S Från vendeltid till vasatid- redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slott Eskilstuna. Zachrisson, T The holiness of Helgö. Excavations at Helgö XVI- Exotic and sacral finds from Helgö. Stockholm. 60

62 61

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras. Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok

Läs mer

En guldfoliefigurs funktioner samt en översikt av tolkningar och fyndplatser

En guldfoliefigurs funktioner samt en översikt av tolkningar och fyndplatser Lunds Universitet Institutionen för arkeologi och antikens historia Masteruppsats i historisk arkeologi VT 2012 ARKM22 Fredrik Hansson Handledare: Jes Wienberg Examinator: Mats Roslund En guldfoliefigurs

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Guldtenen från Råsta

Guldtenen från Råsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:22 ARKEOLOGISK EFTERUNDERSÖKNING Guldtenen från Råsta Örebro, Örebro Kommun, Stora Mellösa socken, fastigheten Råsta 2:10 Dnr 431-6364-2013 Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Skräpgrop i Husby 7:2

Skräpgrop i Husby 7:2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Husberget i Torshälla

Husberget i Torshälla Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014. ! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning för anläggande av infiltrationsanläggning på fastigheten Fullerö 17:13, Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län

Arkeologisk schaktningsövervakning för anläggande av infiltrationsanläggning på fastigheten Fullerö 17:13, Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län Lst Dnr: 431-4894-14 SAU Projektnr: 4127 Arkivrapport SAU Rapport 2014:23 Arkeologisk schaktningsövervakning för anläggande av infiltrationsanläggning på fastigheten Fullerö 17:13, Uppsala stad, Uppsala

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191

At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191 At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191 UDDEVALL\ STAD, UDDEVALLA KOMi\flJN. BOHUSLÄ~ BOHUSlÄNS MUSEUM 1990 Roger Nyqvist ~ Å o INNEHALLSFORTECKNING Inledning 1 Historisk miljö 2 Redogörelse för schaktningsövervaktning

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Schaktning i Segersjö

Schaktning i Segersjö ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:64 ARKEOLOGISK KONTROLL Schaktning i Segersjö Arkeologisk kontroll vid arbeten invid fornlämning Lännäs 50:1, Lännäs socken, Örebro kommun, Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Elkabel vid Borgholms slottsruin

Elkabel vid Borgholms slottsruin Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport januari 2008 Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Datum: 2007-12-13 och 2008-01-08 KLM obj

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:15 Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent

Läs mer

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv. HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av

Läs mer

Kvarteret Helge And 17 i Arboga

Kvarteret Helge And 17 i Arboga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK

Läs mer

Sökschakt vid Pilgrimen 14

Sökschakt vid Pilgrimen 14 UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport

Läs mer

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad.

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Rapport 2014:25 Gamla Staden 8:1 Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad Thomas Linderoth Rapport 2014:25 Gamla Staden 8:1 Arkeologisk förundersökning,

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar

Läs mer

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete: nedläggning av bredbandskabel vid Stiftelsen Ultuna studentbostäder Ultuna 1:17 och 2:3 Bondkyrko socken, Uppsala Lst dnr: 220-5596-02 Av Helena Hulth & Jens

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Skrehällabergets skugga

Skrehällabergets skugga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:24 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tomtavstyckning i Skrehällabergets skugga Norra Bro 5:7, Örebro kommun, Gällersta socken, Närke, Örebro län Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Nedläggning av vatten- och avloppsledningar till Järsnäs kyrka, RAÄ 129 Järsnäs socken i Jönköpings

Läs mer