BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING"

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 05 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV

3 BILAGA KAPITEL 5: FINANSIELLA TRANSAKTIONER 5.01 Finansiella transaktioner (F) är transaktioner i finansiella tillgångar (AF) och skulder mellan inhemska institutionella enheter och mellan dem och utländska institutionella enheter En finansiell transaktion är ett mellanhavande mellan institutionella enheter som innebär att en finansiell tillgång och motsvarande skuld samtidigt skapas eller likvideras eller att äganderätten till en finansiell tillgång förändras eller att en skuld överlåtes. ALLMÄN ÖVERSIKT Finansiella tillgångar, finansiella fordringar och skulder 5.03 Finansiella tillgångar består av alla finansiella fordringar, ägarandelar och den omyntade guldkomponenten av monetärt guld Finansiella tillgångar är värdebevarare som representerar en förmån eller serier av förmåner som kan vinnas av den ekonomiska ägaren genom att inneha dem eller nyttja dem över tiden. De används för att överföra värden från en räkenskapsperiod till en annan. Förmåner eller serier av förmåner regleras genom betalningar, som normalt sett utgörs av sedlar och mynt (AF.21) och överförbar inlåning (AF.22) En finansiell fordran berättigar långivaren att erhålla en betalning eller serie av betalningar från låntagaren. Finansiella fordringar är finansiella tillgångar som har motsvarande skulder. Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (AF.5) behandlas som en finansiell tillgång med en motsvarande skuld, även om innehavarens finansiella fordran på bolaget inte är ett fast belopp Skulder uppstår när låntagaren är förpliktad att göra betalningar eller en serie av betalningar till långivaren Den omyntade guldkomponenten av monetärt guld som monetära myndigheter innehar som valutareserv behandlas som en finansiell tillgång även om innehavaren inte har fordringar på andra angivna enheter. Det finns ingen motsvarande skuld för omyntat guld. SV 2 SV

4 Villkorade tillgångar och villkorade skulder 5.08 Villkorade tillgångar och villkorade skulder är avtal som innebär att en part är förpliktad att göra en betalning eller en serie av betalningar till en annan enhet endast om vissa angivna villkor är uppfyllda. Eftersom de inte ger upphov till ovillkorliga förpliktelser är villkorade tillgångar och villkorade skulder inte finansiella tillgångar och finansiella skulder Villkorade tillgångar och villkorade skulder omfattar följande: a) Av tredje part lämnad betalningsgaranti av engångskaraktär, eftersom betalning endast måste göras om låntagaren inte uppfyller sina skyldigheter. b) Låneåtaganden med en garanti för att medel kommer att göras tillgängliga, men där det inte finns några finansiella tillgångar förrän medlen faktiskt betalas ut. c) Remburser, som innebär ett löfte om att göra en betalning på villkor att vissa avtalade handlingar visas upp. d) Kreditlimitar innebär löften om att en viss kund ska få lån upp till en viss gräns. e) Långfristiga löften om försäljning (Note Issuance Facilities) som garanterar att en potentiell låntagare kommer att kunna sälja kortfristiga skuldebrev, s.k. skuldsedlar, och att den bank som utfärdar löftet kommer att ta upp eventuella värdepapper som inte säljs på marknaden eller kommer att betala ut likvärdiga förskott. f) Pensionsrättigheter inom ramen för ofonderade statligt fastställda pensionssystem som administreras av arbetsgivaren eller pensionsinstitut inom socialförsäkringen. Sådana pensionsrättigheter registreras i den kompletterande tabellen över pensionssystem inom socialförsäkringen och inte i de grundläggande räkenskaperna Villkorade tillgångar och villkorade skulder omfattar inte följande: a) Avsättningar för försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem (AF.6). b) Finansiella derivat (AF.7) där kontrakten i sig har ett marknadsvärde eftersom de är föremål för handel eller kan avräknas på marknaden Även om villkorade tillgångar och villkorade skulder inte registreras i räkenskaperna är de viktiga för politiska ändamål och för analys. Information om dessa behöver därför samlas in och presenteras som kompletterande upplysningar. Även om det i slutändan inte görs några betalningar för villkorade tillgångar och SV 3 SV

5 villkorade skulder kan en hög andel sådana tyda på en icke önskvärd risknivå hos de enheter som erbjuder dem. Faktaruta 5.1: Behandling av garantier i ENS B Garantier är avtal som innebär att garanten inför en långivare åtar sig att ersätta den förlust som långivaren skulle göra om en låntagare underlåter att återbetala ett lån. Ofta ska en avgift betalas för att en garanti ställs ut. B Tre olika typer av garantier kan särskiljas. Dessa gäller enbart för garantier som ställs för finansiella tillgångar. Ingen särskild behandling föreslås för garantier i form av tillverkargarantier eller andra former av garantier. De tre typerna av garantier är följande: a) Garantier som ställs i form av finansiella derivat, till exempel kreditswappar. Dessa derivat bygger på risken för utebliven betalning av finansiella referenstillgångar och är inte knutna till enskilda lån eller skuldebrev. b) Standardiserade garantier emitteras i stort antal, oftast för ganska små belopp. Det kan till exempel vara exportkreditgarantier eller garantier för studentlån. Även om det är svårt att beräkna sannolikheten för att en standardiserad garanti ska åberopas, innebär det faktum att det finns många liknande garantier att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av antalet åberopade garantier. Standardiserade garantier behandlas som om de ger upphov till finansiella tillgångar, inte villkorade tillgångar. c) Engångsgarantier, där det inte går att beräkna den associerade risken med någon grad av tillförlitlighet eftersom det inte finns några fall att jämföra med. En engångsgaranti betraktas som en villkorad tillgång eller en villkorad skuld och registreras inte som en finansiell tillgång eller skuld. Kategorier av finansiella tillgångar och skulder 5.12 Åtta kategorier av finansiella tillgångar kan urskiljas: AF.1 Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR). AF.2 Sedlar, mynt och inlåning. AF.3 Skuldebrev. AF.4 Lån. AF.5 Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder. AF.6 Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem. AF.7 Finansiella derivat och personaloptioner. AF.8 Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. SV 4 SV

6 5.13 En finansiell tillgång motsvaras alltid av en lika stor skuld, med undantag av den omyntade guldkomponent i monetärt guld som hålls som en del av valutareserven hos monetära myndigheter och som klassificeras i kategorin monetärt guld och särskilda dragningsrätter. Med undantag av detta går det alltså att utskilja åtta kategorier av skulder som motsvarar kategorier av finansiella tillgångar Klassificeringen av finansiella transaktioner motsvarar klassificeringen av finansiella tillgångar och skulder. Åtta kategorier av finansiella transaktioner kan särskiljas: F.1 Transaktioner i monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR). F.2 Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning. F.3 Transaktioner i skuldebrev. F.4 Transaktioner i lån. F.5 Transaktioner i ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder. F.6 Transaktioner i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem. F.7 Transaktioner i finansiella derivat och personaloptioner. F.8 Transaktioner i obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter På grund av symmetrin mellan finansiella fordringar och skulder används begreppet instrument för både tillgångs- och skuldaspekten av finansiella transaktioner. Det innebär inte att begreppet finansiella tillgångar och skulder utvidgas till att omfatta poster utanför balansräkningen som ibland beskrivs som finansiella instrument i monetär och finansiell statistik. Balansräkning, konto för finansiella transaktioner och andra flödeskonton 5.16 Innehavet av finansiella tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt bokförs i balansräkningen. Finansiella transaktioner resulterar i förändringar mellan ingående och utgående balans. Förändringarna mellan ingående och utgående balans beror emellertid också på andra flöden som inte beror på mellanhavanden genom ömsesidiga avtal mellan institutionella enheter. Andra flöden i samband med finansiella tillgångar och skulder kan delas upp i omvärderingar av finansiella tillgångar och skulder samt andra volymförändringar som inte beror på finansiella transaktioner. Omvärderingar bokförs i omvärderingskontot och volymförändringar bokförs i kontot över andra volymförändringar Kontot över finansiella transaktioner är det sista kontot i ENS som registrerar transaktioner. Kontot över finansiella transaktioner har inte någon saldopost som förs vidare till ett annat konto. Saldoposten i kontot över finansiella transaktioner, anskaffningen, netto, av finansiella tillgångar minus nettoökningen av skulder, är nettoutlåning (+) eller nettoupplåning (-), (alltså positivt eller negativt finansiellt sparande) (B.9F). SV 5 SV

7 5.18 Saldoposten i kontot över finansiella transaktioner är identisk med saldoposten i kapitalkontot. I praktiken brukar det uppstå en diskrepans mellan dem, eftersom de beräknas med hjälp av olika statistiska uppgifter. Värdering 5.19 Finansiella transaktioner registreras till transaktionsvärde, dvs. värdet i nationell valuta på berörda finansiella tillgångar och/eller skulder när de på affärsmässiga grunder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåtes mellan institutionella enheter Finansiella transaktioner och deras motsvarande finansiella eller icke-finansiella transaktioner registreras till samma transaktionsvärde. Det finns tre möjligheter: a) Den finansiella transaktionen är en transaktion i betalningsmedel i nationell valuta: Transaktionsvärdet är lika med det utväxlade beloppet. b) Den finansiella transaktionen är en transaktion i utländsk valuta och den motsvarande transaktionen är inte en transaktion i nationell valuta: Transaktionsvärdet är lika med beloppet i nationell valuta efter marknadskursen vid tidpunkten för betalningen. c) Varken den finansiella transaktionen eller dess motsvarande transaktion är en transaktion i kontanter eller andra betalningsmedel: Transaktionsvärdet är det gällande marknadsvärdet på berörda finansiella tillgångar och/eller skulder Transaktionsvärdet hänför sig till en specifik finansiell transaktion och dess motsvarande transaktion. Rent begreppsmässigt ska transaktionsvärdet klart skiljas från ett värde som baseras på ett pris noterat på marknaden, ett lämpligt marknadspris eller ett pris som är avsett att uttrycka den allmänna prisnivån för en grupp av liknande finansiella tillgångar och/eller skulder. Men i de fall den motsvarande transaktionen till en finansiell transaktion är t.ex. en överlåtelse och den finansiella transaktionen kan företas på andra än rent affärsmässiga grunder är transaktionsvärdet lika med det gällande marknadsvärdet på de berörda finansiella tillgångarna och/eller skulderna Transaktionsvärdet omfattar inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknade betalningar för tjänster som erfordras för att transaktionerna ska bli genomförda: dessa ska registreras som betalning för tjänster. Skatter på finansiella transaktioner ska heller inte medtas utan behandlas som skatter på tjänster inom ramen för skatter på produkter. När en finansiell transaktion innebär en nyemission av skulder är transaktionsvärdet lika med summan av den uppkomna skulden exklusive förutbetalda räntor. På samma sätt ska transaktionsvärdet både hos långivare och hos låntagare, när en skuld upplöses, vara lika med minskningen av skulden. Netto- och bruttoregistrering SV 6 SV

8 5.23 Med nettoregistrering av finansiella transaktioner avses att förvärv av finansiella tillgångar redovisas netto efter avyttringar av finansiella tillgångar och att skuldsättning visas netto efter återbetalningar av skulder. Finansiella transaktioner får representeras netto över finansiella tillgångar med olika egenskaper och med olika låntagare eller långivare, under förutsättning att de ligger inom samma kategori eller underkategori Med bruttoregistrering av finansiella transaktioner avses att förvärv och avyttring av finansiella tillgångar visas separat, liksom även uppkomst och återbetalning av skulder. Bruttoregistrering av finansiella transaktioner visar samma belopp av nettoutlåning och nettoinlåning som om finansiella transaktioner registrerades netto. Finansiella transaktioner ska registreras brutto i fråga om detaljerade finansiella marknadsanalyser Konsolidering 5.25 Med konsolidering i kontot för finansiella transaktioner avses processen med att balansera transaktioner i finansiella tillgångar för en viss grupp av institutionella enheter mot motsvarande skuldtransaktioner för samma grupp av institutionella enheter. Konsolidering kan göras för den totala ekonomin, institutionella sektorer och delsektorer. Kontot för finansiella transaktioner för utlandet är konsoliderat per definition, eftersom enbart utländska enheters transaktioner med inhemska institutionella enheter registreras Olika konsolideringsnivåer är lämpliga för olika typer av analys. Vid till exempel konsolidering av kontot för finansiella transaktioner för den totala ekonomin ligger tonvikten på ekonomins finansiella transaktioner med utländska institutionella enheter, eftersom samtliga finansiella transaktioner mellan inhemska institutionella enheter nettas vid konsolideringen. Konsolidering för sektorer gör det möjligt att spåra övergripande finansiella transaktioner mellan sektorer med ett nettosparande och sådana med nettoupplåning. För finansiella bolag kan konsolidering på delsektorsnivå ge mycket mer detaljerad information om förmedling och till exempel göra det möjligt att identifiera monetära finansinstituts transaktioner med andra finansiella bolag, med andra inhemska sektorer och med utländska institutionella enheter. Ett annat område där konsolidering kan vara användbar är på delsektorsnivå inom den offentliga sektorn, eftersom transaktioner mellan de olika förvaltningsnivåerna då ingår Bokföringsposter i ENS konsolideras inte, eftersom ett konsoliderat konto för finansiella transaktioner kräver information om motsvarande gruppering av institutionella enheter. Detta förutsätter att det finns från-vem-till-vem-information SV 7 SV

9 Nettobokföring om den finansiella transaktionen. Vid sammanställningen av den offentliga sektorns skulder måste det till exempel göras åtskillnad mellan den offentliga sektorn och andra institutionella enheter bland innehavarna av skulderna Nettobokföring är konsolidering av en enda institutionell enhet, där bokföringsposter på båda sidor av kontot för samma transaktionspost balanseras mot varandra. Nettobokföring bör undvikas om det inte saknas källdata Olika grader av nettobokföring kan utskiljas när skuldtransaktioner dras av från finansiella tillgångstransaktioner för samma finansiella tillgångskategori eller underkategori När en avdelning i en institutionell enhet köper obligationer som har emitterats av en annan avdelning i samma institutionella enhet, registreras transaktionen i enhetens konto för finansiella transaktioner normalt inte som att en avdelning förvärvar en fordran på en annan. Transaktionen registreras som en inlösen av skulder, snarare än ett förvärv av konsoliderande tillgångar. Sådana finansiella instrument betraktas som nettobokförda. Nettobokföring ska undvikas om det finansiella instrumentet måste ligga kvar både på tillgångs- och på skuldsidan för att följa de rättsliga presentationskraven Det kan vara omöjligt att undvika nettobokföring för en institutionell enhets transaktioner i finansiella derivat, där separata data om transaktioner i tillgångar och skulder oftast inte finns att tillgå. Det är lämpligt att nettobokföra dessa transaktioner eftersom värdet på en position i finansiella derivat kan byta tecken, det vill säga byta från en tillgångs- till en skuldposition, eftersom värdet på det underliggande instrumentet i derivatkontraktet ändras i förhållande till priset i kontraktet. Bokföringsregler för finansiella transaktioner 5.32 Fyrdubbel bokföring är en bokföringsmetod där varje transaktion som omfattar två institutionella enheter registreras två gånger av varje enhet. Företag som utväxlar varor mot kontanta medel kommer t.ex. att resultera i poster i både produktionskontot och kontot för finansiella transaktioner i varje enhet. Genom fyrdubbel bokföring garanteras symmetrin i de berörda institutionella enheternas rapportering och därmed samstämmigheten mellan kontona En finansiell transaktion har alltid en motsvarande transaktion. Den motsvarande transaktionen kan vara en annan finansiell transaktion eller en icke-finansiell transaktion I de fall en transaktion och dess mottransaktion båda är finansiella, förändrar de den finansiella portföljens sammansättning och de kan förändra totalen för både finansiella tillgångar och skulder hos berörda institutionella enheterna, men de förändrar inte nettoutlåningen/nettoupplåningen. SV 8 SV

10 5.35 Den mot en finansiell transaktion svarande transaktionen kan vara en icke-finansiell transaktion, som en transaktion i produkter, en transferering eller en transaktion i icke-finansiella icke producerade tillgångar. I de fall den mot en finansiell transaktion svarande transaktionen inte är finansiell kommer nettoutlåningen/nettoupplåningen hos de institutionella enheterna att förändras. En finansiell transaktion med en motsvarande löpande transferering eller kapitaltransferering 5.36 Den mot en finansiell transaktion svarande transaktionen kan vara en transferering. I detta fall medför den finansiella transaktionen att ägandet av en finansiell tillgång förändras eller att en låntagare tar över en skuld, s.k. skuldövertagande, eller att en finansiell tillgång och den motsvarande skulden samtidigt likvideras, s.k. annullering eller avskrivning av skuld. Skuldövertagande- och skuldavskrivningstransaktioner är kapitaltransferering (D.9) och registreras i kapitalkontot Om ägaren till ett kvasibolag tar över skulder från eller annullerar finansiella fordringar mot kvasibolaget är den mot skuldövertagande eller skuldannullering svarande transaktionen en transaktion i ägarandelar (F.51). Ett undantag är om operationen är avsedd att täcka förluster ackumulerade under flera räkenskapsår eller exceptionella förluster, eller görs i samband med permanenta förluster, då operationen klassificeras som en icke-finansiell transaktion en kapitaltransferering eller en löpande transferering Om den offentliga sektorn annullerar eller övertar skulder i ett offentligt bolag som upphör som institutionell enhet i ENS, registreras ingen transaktion i kapitalkontot eller det finansiella kontot. I detta fall registreras ett flöde i kontot för andra volymförändringar i tillgångar Om den offentliga sektorn annullerar eller övertar skulder i ett offentligt bolag som ett led i en pågående privatiseringsprocess som ska genomföras i ett kortsiktigt perspektiv är den motsvarande transaktioner en transaktion i ägarandelar (F.51) upp till de sammanlagda privatiseringsintäkterna. Det vill säga, den offentliga sektorn anses tillfälligt öka sina ägarandelar i bolaget genom att annullera eller överta det offentliga bolagets skulder. Privatisering innebär att inflytandet över det offentliga bolaget upphör genom avyttring av ägarandelar. En sådan skuldavskrivning eller ett sådant skuldövertagande leder till en ökning av det egna kapitalet i det offentliga bolaget, även om det inte förekommer någon emittering av ägarandelar Avskrivning eller nedskrivning av osäkra fordringar hos långivare och den ensidiga annulleringen av en skuld hos en låntagare, s.k. skuldförnekande, klassificeras inte som finansiella transaktioner, därför att de inte innebär ett mellanhavande mellan institutionella enheter genom ömsesidiga avtal. Av- och nedskrivning av osäkra fordringar hos långivare registreras i kontot för andra volymförändringar i tillgångar. SV 9 SV

11 En finansiell transaktion med kapitalinkomst som motsvarande transaktion 5.41 Den mot en finansiell transaktion svarande transaktionen kan vara kapitalinkomst i form av ränta, inkomst från bolag och kapitalinkomst Långivare mottar ränta (D.41) och låntagare betalar ränta på sådana finansiella fordringar som är klassificerade i kategorierna monetärt guld och särskilda dragningsrätter, sedlar, mynt och inlåning (AF.2), skuldebrev (AF.3), lån (AF.4) och övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (AF.8) Räntan på det utestående beloppet tillskrivs långivaren kontinuerligt över tiden. Den mot en bokförd upplupen ränta (D.41) svarande transaktionen är finansiell och skapar en fordran på låntagaren från långivarens sida. Den ackumulerade räntan bokförs i kontot för finansiella transaktioner med det finansiella instrument som den avser. Effekten av denna finansiella transaktion är att räntan återinvesteras. Den faktiska räntebetalningen registreras inte i räntekontot (D.41), utan som en transaktion i sedlar, mynt och inlåning (F.2), matchad med en likvärdig återbetalning av den berörda tillgången, vilket minskar långivarens finansiella nettofordran på låntagaren När upplupen och förfallen ränta inte betalas ger detta upphov till förfallna men icke betalda räntor. Eftersom det är upplupna räntor som registreras förändrar dessa förfallna men icke betalade räntor inte summan av finansiella tillgångar eller skulder Inkomst från bolag omfattar utdelningar (D.421), ägaruttag från kvasibolag (D.422), återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43) och återinvesterade vinstmedel från inhemska företag. Effekten av mottransaktionen för återinvesterade vinstmedel är att kapitalinkomst återinvesteras i direktinvesteringsföretaget Utdelning registreras som investeringsinkomster vid den tidpunkt då aktier handlas utan utdelning. Detta gäller också ägaruttag från kvasibolag. Exceptionellt stora utdelningar eller ägaruttag som inte överensstämmer med de senaste erfarenheterna av den inkomst som finns tillgänglig för utdelning till företagets ägare registreras på ett annat sätt. En sådan alltför stor utdelning bokförs som uttag av eget kapital i kontot för finansiella transaktioner och inte som del av investeringsinkomst Den kapitalinkomst hos en investeringsfond efter avdrag för administrationskostnader som tillfaller andelsägarna men som inte delats ut, registreras som kapitalinkomst och har en motpost i kontot för finansiella transaktioner under aktier/andelar i investeringsfonder. Effekten blir att den inkomst som tillfaller andelsägarna men som inte delats ut behandlas som återinvesterad i fonden Investeringsinkomster tillräknas försäkringstagarna (D.44), innehavare av pensionsrättigheter och innehavare av aktier/andelar i investeringsfonder. Oavsett vilket belopp som betalas ut av försäkringsföretaget, pensionsinstitutet eller investeringsfonden bokförs det fullständiga beloppet av den utbetalda investeringsinkomst som försäkringsföretaget eller fonden tar emot som utbetalning SV 10 SV

12 till försäkringstagarna eller innehavarna av aktier eller andelar. Det belopp som faktiskt inte betalas ut ska bokföras som återinvestering i kontot för finansiella transaktioner. Bokföringstidpunkt 5.49 Finansiella transaktioner och deras motsvarande transaktioner registreras vid samma tidpunkt När den mot en finansiell transaktion svarande transaktionen är icke-finansiell ska båda transaktionerna registreras när den icke-finansiella transaktionen äger rum. Om till exempel försäljning av varor och tjänster ger upphov till en handelskredit ska den finansiella transaktionen registreras när den icke-finansiella transaktionen registreras i relevant icke-finansiellt konto när äganderätten till varorna överförs eller när tjänsten tillhandahålls När den motsvarande transaktionen också är finansiell, finns det tre möjligheter: a) Båda de finansiella transaktionerna är transaktioner i kontanta medel eller andra betalningsmedel: De registreras när den första betalningen görs. b) Endast en av de två finansiella transaktionerna görs i kontanta medlen eller andra betalningsmedel: De registreras vid tidpunkten för betalningen. c) Ingen av de två finansiella transaktionerna görs i kontanta medel eller andra betalningsmedel: De registreras när den första finansiella transaktionen äger rum. Ett från-vem-till-vem-konto över finansiella transaktioner 5.52 Från-vem-till-vem-kontot för finansiella transaktioner eller kontot för finansiella transaktioner mellan långivare/låntagare är en utbyggnad av det icke-konsoliderade kontot för finansiella transaktioner. Det är en tredimensionell presentation av finansiella transaktioner där båda parterna i en transaktion visas, tillsammans med vilket slags finansiellt instrument som transaktionen berör. Denna presentation ger information om sambanden långivare/låntagare och är konsistent med en finansiell från-vem-till-vem-balansräkning. Ingen information lämnas om till vilka institutionella enheter finansiella tillgångar har sålts eller från vilka de har köpts. Detta gäller också motsvarande skuldtransaktioner. Från-vemtill-vem-kontot för finansiella transaktioner brukar också kallas matris för kassaflödesanalys Utifrån principen om fyrdubbel bokföring har ett från-vem-till-vem-konto för finansiella transaktioner tre dimensioner: kategorin för det finansiella instrumentet, låntagarens sektor samt långivarens sektor. För ett från-vem-till-vem-konto för finansiella transaktioner krävs tredimensionella tabeller som täcker fördelningen per finansiellt instrument, låntagare och långivare. I sådana tabeller visas de finansiella transaktionerna korsklassificerade per låntagarsektor och långivarsektor, enligt tabell 5.1. SV 11 SV

13 5.54 Av tabellen för den finansiella instrumentkategorin skuldebrev framgår det att skuldebrev som har förvärvats av hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (275) till följd av transaktioner under referensperioden efter avyttringar av finansiella tillgångar utgör fordringar på icke-finansiella företag (65), finansiella företag (43), offentlig sektor (124), samt utlandet (43). I tabellen visas att på grund av transaktioner under referensperioden har icke-finansiella företag tagit på sig efter inlösen skulder i form av skuldebrev på 147: deras skulder i denna form till andra icke-finansiella företag ökade med 30, till finansiella företag med 23, till offentlig sektor med 5, till hushåll och till hushållens icke-vinstdrivande organisationer med 65 samt till utlandet med 24. Inga skuldebrev emitterades av hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Eftersom presentationen av utlandet är konsoliderad visas inga transaktioner mellan utländska institutionella enheter. Liknande tabeller kan sammanställas för alla kategorier av finansiella instrument. Tabell 5.1: Ett från-vem-till-vem-konto över finansiella transaktioner för skuldebrev Låntagarsektor Skuldebrev netto, upptagna av Långivarsektor Ickefinansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Hushåll och hushållens ickevinstdrivande organisationer Nationell ekonomi Utlandet Summa Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Nettoförvärv av skuldebrev, av Hushåll och hushållens ickevinstdrivande organisationer Nationell ekonomi Utlandet Summa Med hjälp av från-vem-till-vem-kontot för finansiella transaktioner går det att analysera vem som finansierar vem, med vilka belopp och med hjälp av vilken finansiell tillgång. Det besvarar den här typen av frågor: a) Vilka är motpartssektorerna för de förvärvade tillgångarna netto eller för de skulder netto som har tagits upp av en institutionell sektor eller delsektor? b) Vilka är de företag med vilka den offentliga sektorn har ett ägande? c) Vilka belopp av skuldebrev som har emitterats (efter inlösen) av den offentliga sektorn, finansiella eller icke-finansiella företag och utlandet förvärvas av inhemska sektorer och utlandet (efter avyttringar av finansiella tillgångar)? SV 12 SV

14 DETALJERAD KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER PER KATEGORI Följande definitioner och beskrivningar gäller finansiella instrument. När en transaktion bokförs används koden F. När den underliggande lagernivån eller positionen för en tillgång eller skuld bokförs är koden AF. Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) (F.1) 5.56 Kategorin monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) (F.1) består av två underkategorier: Monetärt guld (F.11) a) Monetärt guld (F.11). b) Särskilda dragningsrätter (SDR) (F.12) Monetärt guld är guld som ägs av monetära myndigheter och som hålls som en del av valutareserven. Det omfattar omyntat guld och ospecificerade guldkonton i utlandet som ger rätt att ta ut guld Monetära myndigheter omfattar centralbanken och statliga institutioner som svarar för verksamheter som vanligtvis utförs av centralbanken. Sådana verksamheter är sedelutgivning, förvaltning av valutareserver och administration av fonder för valutakursstabilisering Att stå under effektiv kontroll av monetära myndigheter innebär följande: a) Inhemska enheter kan delta i dessa fordringar på utländska aktörer endast på de villkor som anges av de monetära myndigheterna eller med deras uttryckliga tillstånd. b) De monetära myndigheterna ska på begäran ha tillgång till dessa fordringar på utländska aktörer för att möta finansieringsbehov i betalningsbalansen och fylla andra syften i samband med den. c) Det finns sedan tidigare en lag eller något annat bindande avtal som bekräftar att de inhemska aktörerna har denna förvaltningsroll Allt monetärt guld ingår i valutareserven eller innehas av internationella finansiella organisationer. Det har följande komponenter: a) Omyntat guld (inklusive monetärt guld i specificerade konton). b) Ospecificerade guldkonton hos utländska aktörer. SV 13 SV

15 5.61 Omyntat guld som ingår i monetärt guld är den enda finansiella tillgång för vilken det inte finns någon motsvarande skuld. Guldet kan vara i form av mynt, tackor eller plattor med en renhet på minst 995 tusendelar. Omyntat guld som inte ingår i valutareserven är en icke-finansiell tillgång och ingår i det icke-monetära guldet Specificerade guldkonton ger äganderätt för ett visst stycke guld. Äganderätten till guldet ligger kvar hos den enhet som placerar det för säker förvaring. Dessa konton erbjuder vanligtvis inköps-, lagrings- och försäljningsmöjligheter. När specificerade guldkonton innehas som valutareserver, klassificeras guldet som monetärt guld och därmed som en finansiell tillgång. När specificerade guldkonton inte innehas som valutareserver representerar de äganderätten till en råvara, nämligen icke-monetärt guld I motsats till specificerade guldkonton motsvarar ospecificerade guldkonton en guldfordran på den kontoansvarige. När ospecificerade guldkonton innehas som valutareserver, klassificeras guldet som monetärt guld och därmed som en finansiell tillgång. Ospecificerade guldkonton som inte innehas som valutareserver klassificeras som inlåning Transaktioner i monetärt guld består huvudsakligen av försäljningar och köp av monetärt guld mellan monetära myndigheter eller vissa finansiella organisationer. Det får inte förekomma transaktioner i monetärt guld med andra institutionella enheter än dem. Köp av monetärt guld registreras i kontot för finansiella transaktioner för de inhemska monetära myndigheterna som ökningar av deras finansiella tillgångar och försäljningar registreras som minskningar av deras finansiella tillgångar. De motsvarande posterna registreras som en minskning av finansiella tillgångar eller en ökning av finansiella tillgångar i utlandet Om monetära myndigheter ökar sina innehav av monetärt guld med icke-monetärt guld eller frigör monetärt guld från innehaven för icke-monetära ändamål (genom att till exempel sälja det på marknaden) anses de ha monetariserat respektive demonetariserat guld. Monetarisering eller demonetarisering av guld ger inte upphov till någon post i kontot för finansiella transaktioner, utan till poster i kontot för andra volymförändringar i tillgångar som en förändring i klassificering av tillgångar och skulder, dvs. guldet klassificeras om från värdeföremål (AN.13) till monetärt guld (AF.11) (se punkt ). Demonetarisering av guld är en omklassificering från monetärt guld till värdeföremål Inlån, lån och värdepapper i guld behandlas som andra finansiella tillgångar än monetärt guld och klassificeras tillsammans med liknande finansiella tillgångar i utländsk valuta i lämplig kategori. Guldswappar är värdepapper i form av återköpsavtal (repor) som omfattar monetärt eller icke-monetärt guld. De innebär att guld byts mot inlåning med ett avtal om att transaktionen ska reverseras vid en överenskommen tidpunkt i framtiden till ett överenskommet guldpris. Enligt gängse praxis för bokföring av reverserade transaktioner ska den som mottar guldet inte bokföra guldet i sin balansräkning, medan den som tillhandahåller guldet inte ska avlägsna guldet från sin balansräkning. Guldswappar bokförs som lån med en tillgång som säkerhet, där säkerheten är guld. Monetära guldswappar görs mellan monetära myndigheter eller mellan monetära myndigheter och andra parter, medan SV 14 SV

16 icke-monetära guldswappar är liknande transaktioner utan inblandning av monetära myndigheter Guldlån innebär att guld tas ut för en viss angiven tidsperiod. Precis som för andra reverserade transaktioner överförs den formella äganderätten, men risker och vinster till följd av förändringar i guldpriset ligger kvar hos den som lånar ut. De som lånar guld använder ofta dessa transaktioner för att täcka sin försäljning till tredje part under perioder av guldbrist. En avgift som bestäms av värdet på den underliggande tillgången och den reverserade transaktionens löptid ska betalas till den ursprungliga ägaren för att guldet får användas Monetärt guld är en finansiell tillgång. Avgifterna för guldlån är alltså betalningar för att en finansiell tillgång ställs till en annan institutionell enhets förfogande. Avgifter i samband med lån av monetärt guld behandlas som ränta. Detta gäller också som en förenklande konvention för avgifter som betalas för lån av ickemonetärtguld. Särskilda dragningsrätter (SDR) (F.12) 5.69 SDR är internationella valutareserver som har skapats av Internationella valutafonden (IMF) och som den fördelar på sina medlemmar för att komplettera befintliga valutareserver SDR-avdelningen vid IMF förvaltar valutareserver genom att fördela särskilda dragningsrätter mellan IMF:s medlemsländer och vissa internationella organ, som gemensamt kallas gemensamt för deltagarna När SDR skapas genom att de fördelas och utplånas genom att de upphävs, behandlas detta som transaktioner. Fördelningar av SDR registreras brutto som ett förvärv av en tillgång i kontot för finansiella tillgångar hos de monetära myndigheterna hos den enskilde mottagaren och som upptagande av en skuld i utlandet SDR innehas uteslutande av offentliga innehavare, det vill säga centralbanker och vissa internationella organ, och går att överföra mellan deltagarna och andra offentliga innehavare. SDR-innehav representerar varje innehavares garanterade och ovillkorade rätt att få andra valutareserver, särskilt utländsk valuta, från andra IMFmedlemmar SDR är tillgångar med motsvarande skulder, men tillgångarna representerar fordringar på deltagarna som kollektiv och inte på IMF. En deltagare får sälja några eller samtliga sina SDR till en annan deltagare i utbyte mot andra valutareserver, särskilt utländsk valuta. Sedlar, mynt och inlåning (F.2) SV 15 SV

17 5.74 Sedlar, mynt och inlåning är utelöpande sedlar och mynt samt inlåning, såväl i nationell valuta som i utländska valutor Det finns tre underkategorier av finansiella transaktioner: a) Sedlar och mynt (F.21). b) Överförbar inlåning (F.22). c) Övrig inlåning (F.29). Sedlar och mynt (F.21) 5.76 Sedlar och mynt är utelöpande sedlar och mynt som utfärdas eller godkänns av monetära myndigheter Sedlar och mynt omfattar a) sedlar och mynt utgivna av inhemska monetära myndigheter som nationell utelöpande valuta som innehas av inhemska och utländska aktörer, b) sedlar och mynt utgivna av utländska monetära myndigheter som utelöpande utländska valutor som innehas av inhemska aktörer Sedlar och mynt omfattar inte a) sedlar och mynt som inte är utelöpande, till exempel en centralbanks lager av egna sedlar eller nödlager av sedlar, och b) minnesmynt som inte brukar användas som betalningsmedel. Dessa klassificeras som värdeföremål. Faktaruta 5.2: Valuta som ges ut av Eurosystemet B Sedlar och mynt i euro ges ut av Eurosystemet och är den inhemska valutan i EU:s medlemsstater i euroområdet. Euro behandlas visserligen som inhemsk valuta, men de inhemska nationella centralbankerna har endast en skuld för det innehav av euro som invånarna i varje deltagande medlemsstat har upp till den gräns som utgörs av den berörda centralbankens fiktiva andelar av den totala utgivningen, utifrån dess andel av ECB:s kapital. Inom euroområdet kan alltså delar av invånarnas innehav av inhemsk valuta ur ett nationellt perspektiv utgöra en finansiell fordran på utländska aktörer. B Valuta som ges ut av Eurosystemet omfattar sedlar och mynt. Sedlar ges ut av Eurosystemet, mynt ges ut av de centrala regeringarna i euroområdet, även om de av konvention behandlas som fordringar på de nationella centralbankerna, som innehar en motsvarande fiktiv fordran på den offentliga sektorn. Eurosedlar och euromynt kan innehas av inhemska aktörer i euroområdet och av utländska aktörer i euroområdet. SV 16 SV

18 Inlåningar (F.22 och F.29) 5.79 Inlåningar är standardiserade, icke överlåtbara kontrakt med allmänheten som erbjuds av inlåningsföretag samt, i vissa fall, av staten som låntagare, där långivaren kan placera ett belopp och senare ta ut det. Inlåningar innebär vanligtvis att låntagaren betalar tillbaka hela beloppet till placeraren. Överförbar inlåning (F.22) 5.80 Överförbar inlåning är inlån som på begäran går att ta ut i sedlar och mynt till nominellt värde och som direkt går att använda för att göra betalningar med check, växel, girobetalning, direkt debet/kredit eller andra former av direktbetalning, utan straffavgifter eller begränsningar Överförbar inlåning representerar främst skulder för inhemska företag som tar emot inlåning, i vissa fall den offentliga sektorn, samt utländska institutionella enheter. Överförbar inlåning omfattar följande: a) Interbankpositioner mellan monetära finansinstitut. b) Inlåning i centralbanken av företag som tar emot inlåning utöver de reservbelopp som de är skyldiga att ha och som de kan använda utan uppsägning eller begränsning. c) Inlåning som andra monetära finansinstitut gör i centralbanken i form av ospecificerade guldkonton som inte är monetärt guld och motsvarande inlåningar i form av ädelmetallkonton. d) Inlåning av utländsk valuta inom ramen för swappkontrakt. e) Utsatt position i IMF som bildar reservdelen, det vill säga de SDR- eller utländska valutabelopp som ett medlemsland får ta ut ur IMF med kort varsel och andra fordringar på IMF som medlemslandet snabbt har tillgång till, inklusive det rapporterande landets utlåning till IMF inom ramen för generella lånearrangemang och nya låneprogram Överförbara inlåningskonton kan ha kontokrediter. Om kontot övertrasseras är uttaget ned till noll ett uttag av en inlåning och belopp därutöver är ett beviljat lån Alla inhemska sektorer och utlandet får ha överförbara inlåningskonton Överförbara inlåningskonton kan delas upp efter valuta i överförbara inlåningskonton i inhemsk valuta och i utländsk valuta. Övrig inlåning (F.29) SV 17 SV

19 5.85 Övrig inlåning är annan inlåning än överförbar inlåning. Övrig inlåning går inte att använda som betalningsmedel utom vid förfallodagen eller efter en överenskommen uppsägningsperiod och går inte att byta ut mot sedlar och mynt eller mot överförbar inlåning utan en betydande begränsning eller straffavgift Övrig inlåning omfattar följande: a) Inlåning på tid, det vill säga inlåning som inte kan disponeras omedelbart, men som går att disponera efter en överenskommen löptid. Denna inlåning är bunden för viss tid eller måste sägas upp en viss tid i förväg före inlösen. Den omfattar också inlåning i centralbank som innehas av företag som tar emot inlåning som obligatoriska avsättningar i den mening att insättarna inte kan använda inlåningen utan uppsägning eller begränsning. b) Sparkonton, sparböcker, sparbevis eller inlåningsbevis som inte kan överlåtas. c) Inlåning som ett led i sparprogram eller sparkontrakt. Denna inlåning innebär ofta en förpliktelse för insättaren att göra regelbundna inbetalningar under en viss period och det inbetalda kapitalet och den upplupna räntan blir inte disponibla förrän efter en viss tid. Denna inlåning kombineras ibland med erbjudande vid slutet av sparperioden om lån som står i viss proportion till det ackumulerade sparandet med syftet att köpa eller bygga en bostad. d) Inlåningsbevis som är utställda av spar- och lånekassor, byggsparkassor, kreditföreningar och liknande, ibland kallade andelar, som kan lösas in på begäran eller efter en relativt kort uppsägning, men som inte är överförbara. e) Återbetalningspliktiga marginalinbetalningar i samband med finansiella derivat, vilka är skulder hos monetära finansinstitut. f) Kortfristiga återköpsavtal (repor) som är skulder hos monetära finansinstitut. g) Skulder till IMF som är komponenter i internationella avsättningar och som inte är i form av lån. De består av användning av krediter från fonden inom IMF:s General Resources Account. Denna post mäter det belopp av en medlems valuta hos IMF som medlemmen är förpliktigad att återköpa Övrig inlåning omfattar inte överlåtbara inlåningsbevis och överlåtbara sparbevis (certifikat). De klassificeras under skuldebrev (AF.3) Övrig inlåning får delas upp efter valuta i övriga inlåningskonton i inhemsk valuta och i övriga inlåningskonton i utländsk valuta. Skuldebrev (F.3) 5.89 Skuldebrev är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis. SV 18 SV

20 Viktigaste egenskaper hos skuldebrev 5.90 Skuldebrev uppvisar följande egenskaper: a) Ett emissionsdatum, då skuldebrevet emitteras. b) Ett emissionspris, till vilket placerare köper skuldebrev när de emitteras. c) Ett återköpsdatum eller löptid då den slutliga kontraktsenliga återbetalningen av kapitalbeloppet ska göras. d) Ett återköpspris eller nominellt värde, vilket är det belopp som emittenten ska betala till innehavaren på förfallodagen. e) En ursprunglig löptid, vilket är perioden från emissionsdatumet tills den slutliga, kontraktsenliga betalningen görs. f) En återstående löptid, vilket är perioden från referensdatumet tills den slutliga, kontraktsenliga betalningen görs. g) En kupongränta som emittenten ska betala till innehavaren av skuldebreven. Kupongräntan kan vara fast under skuldebrevets löptid, eller variera med inflation, ränta eller tillgångspris. Växlar och skuldebrev med nollkupong erbjuder ingen kupongränta. h) Kupongdatum, då emittenten betalar kupongen till värdepappersinnehavarna. i) Emissionspris, återköpspris och kupongränta kan anges (eller fastställas) i nationell valuta eller i utländska valutor. j) Skuldebrevens kreditbetyg, som är en bedömning av kreditvärdigheten i enskilda emissioner av skuldebrev. Kategorierna för kreditbetyg anges av erkända institut. När det gäller kategori c kan förfallodagen sammanfalla med att ett skuldebrev omvandlas till en aktie. I detta sammanhang innebär konvertibler att innehavaren kan utväxla skuldebrevet mot emittentens primära kapital. Med utbytbar menas att innehavaren kan utväxla skuldebrevet mot aktier i ett annat företag än emittentens. Värdepapper med obegränsad löptid, som inte har någon angiven förfallodag, klassificeras som skuldebrev Skuldebrev omfattar finansiella tillgångar och skulder som kan beskrivas enligt olika klassificeringar per löptid, innehav och emitterande sektor och delsektor samt typ av ränta. Klassificering per ursprunglig löptid och valuta 5.92 Transaktioner i skuldebrev delas in efter ursprunglig löptid i två underkategorier: a) Kortfristiga skuldebrev (F.31). b) Långfristiga skuldebrev (F.32). SV 19 SV

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 6.9.2014 L 267/9 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 3 juni 2014 om ändring av riktlinje ECB/2013/23 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser (ECB/2014/21) (2014/647/EU)

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) 1. Likvida tillgångar 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om tillgångar för övervakning

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

RIKTLINJER. EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser.

RIKTLINJER. EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser. L 2/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.1.2014 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser (omarbetning) (ECB/2013/23)

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys

Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Avsnitt IV Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Tillämpning Lagtext 2 kap. 1 ÅRL En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning. 2. en resultaträkning,

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.01.2000 KOM(1999) 749 slutlig 2000/0019 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 för

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) L 193/134 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/1196 av den 2 juli 2015 om ändring av beslut ECB/2010/21 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2015/26) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 202/54 Europeiska unionens officiella tidning 4.8.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 17 juli 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden

Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Anvisningar för kvartalsvis rapportering för APfonderna, exklusive 7:e AP-fonden Allmänt Kvartalsrapport för AP-fonder ska insändas till Statistiska centralbyrån senast 45

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE)

RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE) RAPPORTERINGSANVISNINGAR ENKÄT OM UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPERSTILLGÅNGAR OCH -SKULDER I ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG, FINANSIELLA FÖRETAG OCH STATEN (SAVE) Version 1.3 Gäller från Rapporteringsanvisningar 2 (36)

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Konsoliderad TEXT CONSLEG: 2000D /01/2004. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer

Konsoliderad TEXT CONSLEG: 2000D /01/2004. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer SV Konsoliderad TEXT producerad via CONSLEG-systemet av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer CONSLEG: 2000D0014 01/01/2004 Antal sidor: 6 < Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE L 247/38 Europeiska unionens officiella tidning 18.9.2013 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 30 juli 2013 om ändring av riktlinje ECB/2011/23 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER L 93/82 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/571 av den 6 november 2014 om ändring av riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2014/43) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 02 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1(14) HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1 INLEDNING... 2 2 ALLMÄN INFORMATION... 2 3 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 3.1 Ställningsvärden... 3 3.2 Omvärderingar... 3 3.3 er... 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Kaupthing Bank hf. Delårsrapport januari mars 2003. Isländska kronor

Kaupthing Bank hf. Delårsrapport januari mars 2003. Isländska kronor Kaupthing Bank hf. Delårsrapport januari mars 2003 Isländska kronor Innehåll sida Styrelsens och verkställande direktörens redogörelse och underskrifter... 3 sida Balansräkning... 6 Revisionsberättelse...

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Landstingens finansiella tillgångar och skulder

Landstingens finansiella tillgångar och skulder Sida 1 av 13 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning Rapportering i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 Avstämning av kapitalbasen i den konsoliderade situationen 30 jun 30 jun

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator.

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator. Riktlinjer Från och med 2014-05-31 1(5) Riktlinjer för rapportering av värdepappersemissioner giltiga från och med 2014-05-31 I Riksbankens författningssamling, RBFS 2012:1 ges riktlinjer om vilken typ

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Anvisning till blankett VP403 Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Anvisning till blankett VP402

Anvisning till blankett VP402 Anvisning till blankett VP402 Portföljinvesteringar i utlandet Hushållens innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP402 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning.

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning. Vårt erbjudande Om du har möjlighet att investera minst 500 000 SEK eller motsvarande belopp i annan valuta, kan du inom ramen för Nordic Private Portfolio investera i såväl kontanta medel som i de flesta

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1073 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Anvisning till blankett VP404

Anvisning till blankett VP404 Anvisning till blankett VP404 Portföljinvesteringar i utlandet Fonders innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP404 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder Gäller fr.o.m. period 201412 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning 2 Kvartalsrapportering för

Läs mer

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar

Remissexemplar Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag. Rapportering av kvartalsupplysningar Bilaga 7 Anvisningar till blankett kompletterande tillsynsrapportering -försäkringsföretag Dessa upplysningar efterfrågas av Riksbanken för att kunna lämna kompletterande upplysningar för den EU-gemensamma

Läs mer

Delårsrapport Januari - mars 2010

Delårsrapport Januari - mars 2010 Pressmeddelande från SäkI AB (publ) 2010-04-19, Nr 3 Delårsrapport Januari - mars 2010 Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 MSEK (17,7) Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,06 kronor (0,35)

Läs mer

En översikt över betydande redovisningsprinciper som används är önskvärd

En översikt över betydande redovisningsprinciper som används är önskvärd 1 (19) I 4 kap. 14 24 i finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag (FMF) specificeras de upplysningar som skall lämnas i noter till bokslutet.

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2013:579 Utkom från trycket den 28 juni 2013 utfärdad den 19 juni 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer