Tid för en guldstund En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid för en guldstund En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag"

Transkript

1 Tid för en guldstund En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag Julia Lindbladh och Lisa Gunnefur FoU-dokument 2010:5 ISBN Stadskontoret

2 Förord I Malmö pågår sedan 2007 projektet Guldstunder i de äldres vardag, för att utveckla och höja kvaliteten för äldre som bor på särskilda boenden. Projektet omfattar alla Malmös cirka 50 särskilda boenden och har finansierats av statliga stimulansmedel. Syftet med de statliga stimulansmedlen är att på nationell nivå stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Vid årsskiftet 2010/2011 övergår projektet Guldstunder i de äldres vardag till en permanent kommunfinansierad verksamhet. Intervjuer har genomförts med anställda i projektet, chefer för ett särskilt boende samt Guldstunders kontaktpersoner på de särskilda boendena. Avsikten med detta dokument har varit att få ett underlag till ett fortsatt arbete med att öka det sociala innehållet för äldre i Malmö. Författare till dokumentet är Lisa Gunnefur, fil.mag. inom folkhälsovetenskap, och Julia Lindbladh, folkhälsostudent vid Malmö högskola. I analysen av intervjuerna beskrivs upplevelsen av den uppsökande verksamheten, informationens användbarhet samt om kontaktpersonernas syn på det sociala innehållet förändrats under deltagandet i projektet. Dokumentet avslutas med förslag till förbättringsområden i det fortsatta arbetet. Ett stort tack till Lisa Gunnefur och Julia Lindblad som med ett stort engagemang har genomfört studierna, till alla som intervjuats samt till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Manuskriptet har granskats av medarbetare på FoU Malmö, vård och omsorg. Fil dr Jenny Ekblad FoU-koordinator, äldreomsorg FoU Malmö, Malmö stad

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning...4 Inledning...5 Syfte...5 Metod...5 Bakgrund...7 Syfte och mål med projektet Guldstunder...7 Inför projektstarten...8 Vad är ett socialt innehåll?...8 Vad erbjuder projektet?...9 Reminiscensmetoden...10 Besök i inspirationsverkstaden...11 Betydelsen av en medveten och självständig personal...12 Svårigheter längs vägen...13 Uppsökande verksamhet med Guldstunder Uppsökande verksamhet...14 Första mötet och förväntningar på projektet...14 Andra mötet...15 Tredje mötet Inspirationsverkstaden...16 Synpunkter på den uppsökande verksamheten...18 Kontaktperson...19 Anpassad information...20 Aktiverarna...21 Framtiden...22 Stunder av guld i de äldres vardag...24 Kontaktpersonernas deltagande i projektet...24 Valet av kontaktperson...25 Kontaktpersonernas uppfattning om projektets användbarhet...25 Kurser...25 Nätverk...25 Reminiscensmaterial - minneslådor...26 Intryck av inspirationsverkstaden...27 Olika uppfattningar om besök med vårdtagare...27 Önskemål om bättre tillgång till inspirationsverkstaden...28 Stöd...28 Kontaktpersonernas arbete med det sociala innehållet...29 Vad tycker vårdtagarna om att göra?...29 Begränsningar i arbetet...30 Saknaden av ett gemensamt arbete med det sociala innehållet...30 Ledarskap...31 Förändrad syn på det sociala innehållet...32 Permanent verksamhet...33 Hur vill du bo?...34 Diskussion...35 Socialt innehåll och livskvalitet...35 Förändringsarbete...36 Uppsökande verksamhet och information...37 Inspirationsverkstaden...38 Förslag för fortsatt arbete

4 Referenser Böcker och rapporter...41 Hemsidor...42 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 3

6 Sammanfattning Livet pågår varje stund, varje dag, så länge vi andas. Att öka det sociala innehållet handlar om att fylla vardagen med guldstunder. Guldstunderna kan handla om att få bli berörd, bli lyssnad på, att bli sedd och att få känna sig behövd Citatet är hämtat från projektet Guldstunder i de äldres vardag. Projektet startade år 2007 för att förbättra de äldres sociala innehåll och skapa en meningsfull vardag på särskilda boenden i Malmö (Nemeth 2007). Det övergripande syftet med detta dokument är att identifiera förbättringsområden inför en övergång från projekt till permanent verksamhet. Kvalitativa intervjuer med totalt tjugotvå informanter har genomförts för att samla in data. Dokumentet består av två separata kapitel. Det första kapitlet Uppsökande verksamhet med Guldstunder är skrivet av Lisa Gunnefur, anställd på avdelning vård och omsorg på stadskontoret. Det beskriver den uppsökande verksamheten och är baserad på intervjuer med fem kontaktpersoner och två chefer från ett av de särskilda boenden i Malmö som sist fått ta del av den uppsökande verksamheten. Det andra kapitlet Stunder av guld i de äldres vardag är skrivet av Julia Lindbladh, folkhälsostudent. Hon har genomfört intervjuer med 15 kontaktpersoner från de tre första stadsdelar som Guldstunder kom i kontakt med i den uppsökande verksamheten. Undersökningen syftar till att kartlägga hur kontaktpersonerna uppfattar användbarheten av projektet samt om kontaktpersonernas syn på det sociala innehållet förändrats under deltagandet i projektet. Resultatet av intervjuerna visar att stödet från projektet är mycket viktigt i arbetet med det sociala innehållet och samtliga informanter önskar att det blir en permanent verksamhet. Guldstunder har legitimerat arbetet för kontaktpersonerna genom att sätta ord på det sociala arbetet. Nu finns det något som heter att ha en guldstund tillsammans med vårdtagare. Det nya språket synliggör alltså delar av undersköterskans och vårdbiträdets arbete som tidigare varit dolda. Guldstunder fungera även som en påminnelse om att de äldre behöver en meningsfull vardag och ett socialt innehåll, vilket har lett till en förändrad syn på arbetet. Resultatet visar att tydligt och närvarande ledarskap är en viktig förutsättning för arbetet med det sociala innehållet. Nätverksträffar, mer än en kontaktperson per boende, ett gemensamt språk för socialt innehåll samt mer än ett möte med tillgänglig och anpassad information är framgångsfaktorer inför det fortsatta arbetet i en permanent verksamhet. 4

7 Inledning Hösten 2008 kontaktade Irmeli Dahlbacka, projektledare för Guldstunder, FoU Malmö för att be om hjälp att utvärdera projektet Guldstunder. Samtalen resulterade i ett beslut om att genomföra utvärderingen i två delar. Den första delen har skrivits av Lisa Gunnefur som är anställd på avdelning vård och omsorg på stadskontoret. Denna beskriver Guldstunders arbete med uppsökande verksamhet. Den andra delen som är skriven av Julia Lindblad, folkhälsostudent, belyser Guldstunders kontaktpersoners syn på socialt innehåll och deras syn på projektet. Julia Lindbladh genomförde även intervjuer med projektledaren och en anställd på projektet Guldstunder under sin verksamhetsförlagda utbildning vintern Resultatet av den studien har omredigerats till en inledande text i detta dokument (Lindbladh 2009). Syfte Det övergripande syftet med detta dokument är att identifiera förbättringsområden inför en övergång från projekt till permanent verksamhet. Metod Kvalitativa intervjuer och till viss del även observationer har genomförts för att samla in data till detta dokument. Intervjuerna utgick från intervjuguider (bilaga 1 och 2) och informanterna fick svara fritt på frågorna. Samtalen spelades in på diktafon för att vid ett senare tillfälle kunna skrivas ut i text. Intervjuguiderna skrevs med utgångspunkt i de intervjuer som genomfördes med de anställda i projektet. Frågorna som ställdes till informanterna samt en mer detaljerad beskrivning av tillvägagångssätt presenteras under respektive kapitel. Metoddiskussionen har lagts som en bilaga (bilaga 3) sist i detta dokument. Totalt har tjugotvå informanter intervjuats till de två kapitlen i detta dokument, tjugo kontaktpersoner till Guldstunder samt två chefer på ett särskilt boende. Citaten i texterna är hämtade från intervjuerna och är markerade med indrag och annat typsnitt. De citat som bäst besvarar problemställningen eller belyser en nyans av en upplevelse har valts ut. I urvalen av citaten har hänsyn tagits till att ingen informants identitet ska kunna avslöjas. Citaten har redigerats marginellt för att öka läsvänligheten. I detta dokument har Humanistisksamhällsvetenskapliga Forskningsrådet fyra huvudkrav för forskningsetiska principer beaktats. De fyra 5

8 huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådets hemsida ). För denna studie har de etiska riktlinjerna tillämpats genom att de intervjuade och deras chefer har informerats både skriftligt och muntligt om undersökningen, dess syfte och att deltagandet i undersökningen var frivilligt. Alla som har blivit intervjuade har undertecknat en samtyckesblankett och vi har fått godkännande från de som kan identifieras i texten. 6

9 Bakgrund Syftet med detta bakgrundskapitel är att du som läsare ska få ta del av de anställdas egna ord om projektet Guldstunder i de äldres vardag. Intervjuerna berör projektledarens och en anställds syn på bakgrunden till projektet, projektets organisation samt aktiviteter som erbjuds chefer, personal och vårdtagare. Projektet Guldstunder i de äldres vardag kommer i texten att förkortas till enbart Guldstunder och personalen som arbetar i projektet Guldstunder omnämns som pedagogerna i texten. Resultatet varvas med citat från intervjuerna som är marginellt redigerade samt faktainslag. Syfte och mål med projektet Guldstunder År 2007 startade projektet Guldstunder för att utveckla och höja kvaliteten på det sociala innehållet för äldre på Malmös särskilda boenden. Projektet riktar sig även till personalen med syftet att öka förståelsen för vikten av en meningsfull och aktiv vardag för de äldre (Nemeth 2007). Målen med projektet är att: Ge den äldre medborgaren en aktiv och meningsfull vardag. Möjliggöra för alla särskilda boenden att delta i projektet. Initiera och bygga upp nätverk inom och över stadsdelarna i Malmö för utbyte av erfarenheter och goda exempel. Skapa en inspirationsverkstad för idébyte, inspiration och utbildning. Guldstunder finansieras av statliga stimulansmedel. Syftet med de statliga stimulansmedlen är att på nationell nivå stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Alla kommuner och landsting har årligen, sedan år 2006, getts möjlighet att ansöka om medel utifrån antalet invånare över 65 år. Sju områden har prioriterats varav ett är det sociala innehållet (Socialstyrelsen 2008). Regeringarna har avsatt drygt 5 miljarder varav ca 100 miljoner kronor har gått till Malmö stad mellan åren 2006 och Inom området det sociala innehållet startade år 2007 Guldstunder. Projektet omfattar alla särskilda boenden i Malmö stads samtliga stadsdelar, vilket innebär drygt femtio särskilda boenden. Till skillnad från de flesta andra projekt som finansieras av statliga stimulansmedel i Malmö är de anställda inom Guldstunder inte utbildade inom vård och omsorg utan inom pedagogik och teater. 7

10 Inför projektstarten Innan projektet Guldstunder startade var Irmeli Dahlbacka, projektledare för Guldstunder, anställd som kulturpedagog i en av Malmös tio stadsdelar för att arbeta med kultur i vården. Under arbetet besöktes särskilda boenden i stadsdelen för att genomföra sociala aktiviteter för de äldre. I uppdraget som kulturpedagog ingick varken samarbete med personal eller chefer på boendena, vilket hon i reflektioner kring arbetet menar var en kortsiktig arbetsmetod som medförde att de äldre endast fick socialt innehåll när kulturarbetaren besökte boendet. Med facit i hand kan jag se att det vi inte gjorde då var att tänka att det här skulle personalen kunna förvalta själv. Utan vi producerade och lämnade över och sa tack och hej, och så gör ni vad ni kan, och sen någonstans kände man att, kommer det att fungera? Som nyanställd projektledare för Guldstunder gjorde Irmeli Dahlbacka, våren 2007, en förstudie till projektet med syftet att samla erfarenheter inför projektstarten. Särskilda boenden med olika förutsättningar valdes ut, några som redan arbetade med det sociala innehållet och några som hade svårt att komma igång. Personalen ombads berätta om sitt arbete och vilket stöd de önskade i arbetet med socialt innehåll. Resultatet visade att personalen behövde tips, idéer, inspiration och att träffa personal från andra boenden. Med resultatet av förstudien i åtanke och utifrån tidigare erfarenhet av brist på samarbete mellan den som utför det sociala innehållet och övrig personal valde Guldstunders pedagoger att rikta projektets insatser till personal på boenden istället för direkt till de äldre. Vad är ett socialt innehåll? I intervjuer med pedagogerna framkommer en enighet om att det sociala innehållet är att se hela människan. Det är ett helhetsperspektiv som utgår från människans möjligheter istället för det sjuka eller skadade hos en människa. En av pedagogerna beskriver det sociala innehållet genom att referera till sina egna känslor. Om jag skulle bli placerad, om jag skulle få en stroke, bli sjuk och inte kunna bo hemma, då skulle det sociala innehållet handla om att de ser mig som hela jag, vad jag har varit med om, var jag är nu och vart jag ska, inte att jag ska dö. Jag har ett liv, jag har ett värde, jag har en lust och jag har en längtan. Jag kan känna och tycka men jag kan inte formulera det. Pedagogerna beskriver även socialt innehåll utifrån hur personalen på boendena ofta definierar begreppet. Tidigt i projektet framkom att 8

11 personal som arbetar på särskilda boenden i Malmö har en snäv definition av, och har svårt för att beskriva deras arbete med, det sociala innehållet. De associerar ofta socialt innehåll med större aktiviteter som organiseras och utförs av personer som inte arbetar i den ordinarie verksamheten. Aktiviteterna som beskrivs sker i grupp och är regelbundet återkommande. Enligt pedagogerna i Guldstunder är de större aktiviteterna inte tillräckliga för att ge äldre ett socialt innehåll och efterfrågas inte heller av de äldre. Dessutom är det inte praktiskt genomförbart att alla aktiviteter genomförs av extern personal. En för snäv definition av socialt innehåll medför också en risk för att en stor del av det sociala arbetet som personalen gör blir osynligt och bortprioriterat. Med ett gemensamt språk där mindre omfattande aktiviteter räknas som socialt innehåll blir personalen medveten om att varje liten handling eller aktivitet är viktig och kan göras till en guldstund för vårdtagaren. Det innebär att personalen som arbetar på särskilda boenden måste få tid att utföra aktiviteter som till exempel promenader eller högläsning med enskilda vårdtagare eller i mindre grupper. Den mest grundläggande och den allra viktigaste komponenten av socialt innehåll bygger enligt pedagogerna på trygghet och bemötande. Det som kännetecknar Guldstunders arbete med socialt innehåll stämmer väl överens med den definitionen som används i FoU-Nestors rapport Socialt innehåll, Om förändringsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen (FoU-Nestor, 2009). Att på äldreboendet, i hemmet, på den geriatriska avdelningen eller dagverksamheten utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna initiativ. Nyckelorden i definitionen är den äldres fysiska och psykiska välbefinnande, interaktion med omvärlden samt egna initiativ. Det sociala innehållet ska uppnås i det dagliga arbetet genom uppmuntran till interaktion dels via samtal med andra människor dels ordlös kommunikation genom blickar, kroppskontakt och kroppsspråk. Alla sinnen syn, hörsel, smak, lukt och känsel är viktiga i interaktionen med omvärlden. Det är viktigt att de äldre ges möjlighet att ta egna initiativ och göra egna val, att uppleva kontroll och möjlighet att påverka. Detta sammantaget ska stärka den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande (a a). Vad erbjuder projektet? I linje med projektets mål och syfte bedriver Guldstunder uppsökande verksamhet, kurser och utbildningar, en inspirationsverkstad samt nätverksträffar för personal från olika stadsdelar. 9

12 För att uppfylla målet, att möjliggöra för alla särskilda boenden i Malmö att delta i projektet, bedriver pedagogerna uppsökande verksamhet. I denna kontaktas inledningsvis cheferna på de särskilda boendena för att informeras om projektet och inspireras till att ta del av Guldstunders utbud (Malmö stad 2008). I Malmö stad är en förbättring av det sociala innehållet ett politiskt beslut. Därför är projektledaren tydlig i mötet med cheferna att de är ansvariga för att de äldre får ett socialt innehåll i vardagen. Däremot är det frivilligt att delta i projektet. Om chefer och personal väljer att delta, bjuds de till ett andra möte i projektets lokal som är belägen i centrala Malmö. Under mötena informeras personalen om projektet och vad de kan erbjudas i form av utbildningar, kurser, inspirationsmaterial och stöd. Mötet avslutas med att personalen visas runt i projektets lokaler som även kallas inspirationsverkstaden (Malmö stad 2008). Lokalen är inredd med möbler och saker från olika tidsepokrar med syftet att inspirera till samtal om gamla tider med utgångspunkt i reminiscensmetoden (som beskrivs nedan). På varje boende utses en eller flera kontaktpersoner till projektet som därefter har den huvudsakliga kontakten med projektet samt erbjuds att delta på nätverksträffar och kurser. Med utgångspunkt i förstudiens intervjuer med personalen på särskilda boenden vill de anställda i Guldstunder skapa kreativa utbildningar för personalen. Utbildningarna består av både teoretiska och praktiska delar som är direkt överförbara på arbetet på de särskilda boendena. Syftet med utbildningstillfällena är att ge praktisk vägledning i arbetet, väcka lust, inspiration och medvetenhet kring arbetet med det sociala innehållet. Musik, dans samt färg och form är de tre huvudsakliga kurserna som alla stadsdelar erbjuds. Pedagogerna i Guldstunder arbetar utifrån en upplevelsepedagogik som bygger på att kursdeltagarna ska bli berörda. En av de anställda beskriver det så här för att förklara varför de arbetar med upplevelser och känslor: Om inte du känner dig själv, vet vad som berör dig, gör dig upprörd, ledsen eller vad du har varit med om i ditt liv har du väldigt svårt att förstå vad en liten sketen fin kaffekopp kan betyda för en vårdtagare. Personalen erbjuds också att besöka projektets lokaler tillsammans med vårdtagare, få besök i den egna verksamheten av en pedagog från projektet samt låna saker som kan aktivera minnet hos de äldre, så kallade minneslådor. Reminiscensmetoden Pedagogerna som arbetar på Guldstunder arbetar enligt reminiscensmetoden. Metoden är ett verktyg för att komma i kontakt med tidigare upplevelser genom att tänka högt om gamla tider 10

13 (Gynnerstedts & Schartau 2000). För att uppmuntra till samtal används så kallade triggers dvs. föremål som är minnesstimulerare. Dementa drabbas ofta av försämrat korttidsminne, därför används ofta föremål som förknippas med en tidsepok som den äldre har upplevt som ung eller medelålders. På Guldstunder används både allmänt och specifikt reminiscensarbete. Inom det allmänna reminiscensarbetet används föremål som förknippas med en viss tidsepok som till exempel hushållsredskap, skolfoton, bilder från landsbygden/städer eller högtider. Vid specifikt reminiscensarbete används istället föremål som är speciellt relevanta för vårdtagaren, ofta vårtagarnas egna föremål, som uppmuntrar till samtal om till exempel vårdtagarens familj, yrke eller fritidsintressen. I Guldstunders inspirationsverkstad finns möjlighet, för personal som arbetar på Malmös särskilda boenden, att låna föremål för att använda i samtal med vårdtagare. Enligt Gynnerstedts & Schartau (2000) brukar förmågan att tala och förstå språket försämras vid demenssjukdom. För personer med demens kan reminiscensarbetet hjälpa till att bibehålla språket och därmed även relationen till sina anhöriga eller skapa nya relationer med till exempel personalen på ett vårdboende. Metoden kan bidra till ökat deltagande, möjlighet till kommunikation och social gemenskap. På detta sätt undviks ett isolerat och tillbakadraget förhållningssätt som annars kan bli en följd av demenssjukdom. Reminiscensmetoden kräver ett aktivt lyssnande, empati, respekt och frivillighet. Människor får aldrig tvingas att delta i reminiscensarbete och den som arbetar med metoden måste ha kompetens att även hantera mindre goda minnen som kan väckas (a a). Besök i inspirationsverkstaden En begriplig miljö påverkar människors beteende, välbefinnande, hälsa och känsla av trygghet. Enligt Wijks (2004) forskning om omgivningens betydelse inom vården framkommer betydelsen av symboler som skapar associationer till hemmiljön och livet utan sjukdom. Blommor, tavlor och möbler som ökar igenkänning skapar trygghet och glädje. Detta kan lindra känslan av sjukdom och uppskattas även av personal och anhöriga. För personer med demenssjukdom kan det vara svårt att tolka den omgivande miljön och därför är det för denna grupp särskilt viktigt med en trygg och tydlig miljö. Enligt Wijk (2004) bör miljöer för äldre även främja de förmågor som de äldre fortfarande har kvar. Inspirationsverkstaden är ett långsmalt rum i Guldstunders lokal som är möblerat och innehåller saker från olika tidsepoker som vårdtagare och personal kan titta, känna och lukta på. Guldstunders pedagoger arbetar med utgångspunkten att personalen som besöker Guldstunder själva måste få uppleva för att förstå betydelsen av det 11

14 sociala innehållet. Eftersom inspirationsverkstaden är en miljö som ofta ger känslomässiga intryck kräver Guldstunder att personalen först besöker inspirationsverkstaden utan vårdtagare en gång, innan de kommer tillsammans med en vårdtagare. Anledningen är att personalen vid första tillfället ska ges möjlighet att själv ta intryck av alla saker i inspirationsverkstaden, för att vid nästa tillfälle kunna ägna all sin uppmärksamhet till vårdtagaren. Personalen måste även ha funderat på vad de vill göra i inspirationsverkstaden tillsammans med vårdtagare eftersom Guldstunder anställda inte är med under besöket. De anställda i projektet kan däremot hjälpa till att förbereda för att besöket ska bli lyckat och individuellt anpassat. Så här berättar en av pedagogerna om ett besök i inspirationsverkstaden: En kvinna som var ganska klar och pigg men med låg livslust, hon var blind och hade tappat synen successivt. Jag mötte dem här ute och han kom med henne i rullstol. Jag sa: jättevälkomna hit och jag hoppas att ni har en bra stund här. Så svarade hon mig att, ja sa hon, men jag ser ju inte. Då sa jag att nej men ni kan känna och ni kan lukta och sen gick jag inte in mer för det är inte mitt jobb. Vi hade förberett en korg med bonader och olika tyger. Så var det dags för dem att gå och jag frågade hur det hade varit och så säger hon så här: jaa sa hon, det var så mycket att titta på och hon lös när hon gick härifrån. Betydelsen av en medveten och självständig personal Det är centralt att chefer och personal på respektive boende ansvarar för det sociala innehållet. Det innebär bland annat att personalen skapar sitt eget material istället för att Guldstunder producerar och lämnar över material. Det ökar även förutsättningar för att det sociala innehållet utgår från vårdtagarnas individuella önskemål och behov. Enligt pedagogerna krävs ingen särskild kompetens för att producera eller att arbeta med det sociala innehållet. Däremot krävs det medvetenhet. Pedagogerna menar att bemötandet av chefer och personal är avgörande för ett gott samarbete och en god relation. Det är personalen på boendenas egna reflektioner kring vad, varför och hur de utför ett arbete med socialt innehåll som är viktigt. De tre orden har därför blivit en grund för det pedagogiska arbetet. Guldstunders uppdrag är att utifrån de tre orden stötta, handleda, hitta lösningar och rimliga nivåer för personalens arbete. Så här berättar en av de anställda i projektet om vikten av självständig personal: Du vet hur det är när någon kommer in och säger: jag har gjort om till dig. Man känner inte lika mycket ansvar för det, till skillnad från när du själv har gjort materialet, har möblerat eller vad det nu är för någonting. Den ansvarskänslan är oerhört viktig, på det viset är du självständig. 12

15 Svårigheter längs vägen Projektledaren har under projekttiden besökt alla 50 särskilda boenden i Malmö för att berätta om projektet och för att inspirera chefer och personal att delta. Enligt projektledaren var det emellanåt svårt och ansträngande att besöka alla boenden och att upprepa informationen gång på gång. Trots allt menar pedagogen att den uppsökande verksamheten varit avgörande för att lyckas med projektet: Vi hade aldrig bara kunnat skicka ut information och haft ett stort informationsmöte och sen suttit och väntat på att någon skulle ringa, för då hade vi inte haft något att göra. De svårigheter som uppstått i mötet med personal har ofta bottnat i att personalen känner sig stressad och en rädsla för att deltagandet i projektet kommer innebära mer arbete i en redan pressad organisation. Det finns även personalgrupper som tycker att de redan arbetar tillräckligt mycket med det sociala innehållet. Vid båda fallen försöker pedagogerna istället fokusera på vad som redan görs genom att personalen får berätta om hur de arbetar med det sociala innehållet. Syftet är att göra det omedvetna arbetet medvetet genom att sätta ord på handling. Det är först när personalen satt ord på arbetet med det sociala innehållet som det kan utvecklas. Det är inte heller ovanligt att svårigheter som uppstår mellan personal bygger på låg acceptans för personal att arbeta med det sociala innehållet. Det kan yttra sig i att motiverad personal inte får respons från kollegor när de kommer med nya förslag och idéer eller när arbete av social karaktär utförs. En pedagog förtydligar genom att säga: Det måste finnas en tillåtande atmosfär där du inte tittar snett på mig när jag sitter och rullar håret på Ulla, för det är en sak för Ulla, hon mår bra, det är ett innehåll, hon blir bekräftad som människa för hon vill ha håret rullat på fredagar. Det är lika mycket jobb som att du sorterar i linneskåpet. Men den kommunikationen [mellan personalen] finns inte. I situationer då de anställda i projektet upplever ett motstånd försöker de motivera personalen genom att berätta att: Malmö stad står för att man ska ha ett värdigt liv och det sociala innehållet handlar om att se till hela människan, inte bara att mata eller laga ett sår eller vad det nu är för någonting utan det är att se till hela dig som person. 13

16 Uppsökande verksamhet med Guldstunder Detta kapitel har skrivits av Lisa Gunnefur, anställd på avdelning vård och omsorg på stadskontoret. Syftet är att undersöka och beskriva den uppsökande verksamheten genom att följa Guldstunders samtliga möten med ett särskilt boende. Syftet är vidare att resultatet ska användas i ett förbättringsarbete inför en övergång från projekt till permanent verksamhet. Mitt uppdrag inleddes våren Det boende som stod näst på tur för Guldstunders uppsökande verksamhet valdes ut till utvärderingen. Jag har lämnat skriftlig och muntlig information till chefer och personal om vad deltagandet i studien innebär och de forskningsetiska riktlinjerna som jag tillämpar. Informanterna har lämnat ett skriftligt godkännande att jag använder materialet från intervjuerna och att de mottagit informationen. Utvärderingen avser observationer av möten mellan det särskilda boendet och Guldstunder vid fyra tillfällen. Efter samtliga träffar mellan det särskilda boendet och Guldstunder genomförde jag intervjuer med boendets två chefer och fem kontaktpersoner. Cheferna intervjuades i enskilda möten och personalen i grupp om två och tre. Intervjuerna genomfördes på det särskilda boendet. Frågorna som ställdes (bilaga 1) berörde den uppsökande verksamheten utifrån om informationen uppfattades som användbar, tiden mellan och antalet möten, Guldstunders utbud samt framtiden. Texten är resultatet av min beskrivning av den uppsökande verksamheten samt personalens synpunkter på projektet Guldstunder. Uppsökande verksamhet Guldstunder erbjuder uppsökande verksamhet till alla särskilda boenden i Malmö. Det första mötet riktar sig till chefer för särskilda boenden i respektive stadsdel. Om cheferna väljer att delta i projektet erbjuds i nästa led information om projektet till personalen. I detta avsnitt beskrivs metoden för, samt chefernas och kontaktpersonernas syn på den uppsökande verksamheten. Första mötet och förväntningar på projektet Som nämnts tidigare gjorde projektledaren en förstudie inför att projektet Guldstunder skulle starta. Det undersökta boendet var en av de utvalda i förstudien och en av cheferna hade blivit intervjuad. Frågorna som ställdes rörde önskemål och förväntningar på projektet Guldstunder. Vid intervjun till denna rapport berättar chefen att hon i detta första möte med projektledaren hade upplevt att Guldstunders projektidé var för ambitiös. Men när projektet var nystartat hade boendets två aktiverare (som ansvarar för boendets sociala aktiviteter) 14

17 besökt Guldstunders lokaler och informerat chefen om projektets utformning, vilket stämde väl överens med chefens förväntningar och önskemål. Övriga chefer för de särskilda boendena träffade projektledaren för Guldstunder första gången våren 2009 på stadsdelens ledningsgruppsmöte, då Guldstunders pedagog var inbjuden för att berätta om projektet. Informationen om projektets bakgrund och syfte ledde till diskussioner i gruppen om socialt innehåll och flera chefer berättade om konkreta exempel då äldre levt upp i samband med aktiviteter på boendena. Vid ledningsgruppsmötet tillfrågades de två cheferna för det utvalda särskilda boendet om jag fick följa deras samtliga möten med Guldstunder. De valde att delta i studien och att ta del av Guldstunders uppsökande verksamhet. Vid detta möte erbjöds cheferna möjlighet att boka in ett andra möte med Guldstunders projektledare, förlagt på det särskilda boendet. Andra mötet På det undersökta boendet deltog vid detta andra möte boendets två chefer och två aktiverare. Guldstunders projektledare informerade mer ingående om projektets bakgrund, syfte och utbud, vilket uppskattades av cheferna som i mötet med projektledaren uppgav att de hade glömt mycket av den information som getts vid det första ledningsgruppsmötet. Cheferna uppgav även till projektledaren att de uppskattade det andra mötet eftersom de ännu inte kommit igång med något arbete kring det sociala innehållet. Däremot hade båda cheferna ändrat uppfattning vid intervjutillfället ett par veckor senare, då de ansåg att den andra träffen var onödig. Cheferna hade istället önskat boka ett möte mellan Guldstunder och personalen direkt vid ledningsgruppsmötet. Vid det andra mötet informerade Guldstunders pedagog om vikten av att så många som möjligt av personalen får besöka Guldstunders inspirationsverkstad, vilket cheferna tog till sig. Cheferna beslutade att först själva besöka Guldstunder för att därefter erbjuda all personal ett besök i Guldstunders inspirationsverkstad. Chefernas anledning till att låta all personal besöka Guldstunder var att de anser att ett besök i inspirationsverkstaden är ett bra sätt att öka förståelsen för, och vikten av det sociala innehållet. De menar att det är av stor vikt att all personal har samma utgångsläge när de ska börja arbeta på ett nytt sätt. Annars finns det en risk att den personal som gått utbildningen eller på annat sätt har blivit inspirerad möter en personalgrupp som inte är förändringsbenägen, vilket försvårar genomförandet. En av cheferna beskriver det så här: 15

18 Då tittar man kanske inte snett på varandra. Annars är det bara ja ja nu kommer du tillbaka och då tror du så och så. Men nu får ju alla samma information och jag tror att det är något som ska upplevas. Om jag kommer tillbaka med en minneslåda och bara visar den för dig ger det inte samma sak som om du har varit där och sett hur man faktiskt har lagt upp det hela och hur man kan arbeta kring det. Även aktiverarna tror att deras arbete kommer att underlättas när hela personalgruppen har besökt Guldstunder. Då kan personalgruppen gemensamt arbeta med att utveckla det sociala innehållet och aktiverarna behöver inte känna sig obekväma när de informerar om sitt arbete för sina kollegor. Efter den muntliga informationen hade cheferna upplevt svårigheter med att ta till sig projektets budskap och vikten av att arbeta med det sociala innehållet. Det var först när de besökte Guldstunders lokaler som de förstod bakgrunden till projektet och som de själva blev berörda. Jag tror att det är jättebra att hela arbetsgruppen åker dit. Då får de också se vad det faktiskt innebär. Först när man kommer in, visst de har fått ihop jättemycket grejor och det var ju jättetrevligt men, det är först när man går runt och ser vad det faktiskt är, då förstår man det. När man ser hur de har tänkt och hur smart de har lagt upp det, då faller polletten ner. Tredje mötet Inspirationsverkstaden Möte nummer tre hölls i Guldstunders lokaler, ett för de båda cheferna och aktiverarna samt tre arbetsplatsträffar för personalen. Detta avsnitt är en sammanställning av informationen som chefer, aktiverare och två av personalgrupperna fick samt kontaktpersonernas reflektioner kring inspirationsverkstaden vid intervjutillfällena. Vid besöken på Guldstunder varvas information om projektets bakgrund, syfte och utbud med verkliga exempel samtidigt som personal och chefer visas runt i inspirationsverkstaden. De får tips och inspiration om hur de med enkla medel kan inreda med möbler och dekorera med saker som uppmuntrar till samtal och minnen från förr. Guldstunder arbetar efter reminiscensmetoden som innebär att aktivt hitta minnen från tidigare i livet och återberätta minnen från gamla tider (Gynnerstedts & Schartau 2000). I Guldstunders möteslokal, där personalen blir informerad om projektet, hänger en gammal klocka som ger ifrån sig ett tickande ljud. Pedagogen använder klockan som ett exempel på hur en del av inredningen kan användas för att väcka minnen och känslor att samtala kring. Det som hade gjort djupast intryck på kontaktpersonerna och cheferna efter besöket i inspirationsverkstaden var den lugna och trivsamma miljön. Vid besöket på Guldstunder fick personal och chefer röra, känna och lukta på allt som finns i lokalen. Inspirationsverkstaden 16

19 ansågs vara väl anpassad för gamla som behöver använda flera sinnen för att minnas. En chef uttryckte sig så här: Just att man får ta i allting, det är inget som de är rädda om och det är viktigt speciellt när man blir gammal och inte ser så bra och då kan man känna, ja just det, det var så här det kändes. Vid besöken på Guldstunder informeras chefer och personal om möjligheten att besöka Guldstunder tillsammans med en vårdtagare. Eftersom det är en populär aktivitet måste personalen boka tid innan besöket. I samband med bokningen ställer Guldstunder frågor om vårdtagaren för att på bästa sätt kunna erbjuda aktiviteter eller saker som den äldre skulle uppskatta. Guldstunders anställda berättar att tidigare samma dag har Guldstunder haft besök av en omvårdnadspersonal och en äldre man som hade spelat Elvis på högsta volym. Cheferna hoppas att personalen vill besöka Guldstunders lokaler tillsammans med vårdtagare för att de ska få tillfälle att prata i lugn och ro. Kontaktpersonerna skulle gärna vilja, men ingen av dem har vid intervjutillfället kommit iväg. I informationen till personal och chefer är det viktigt att diskutera transporten till Guldstunder. En anledning till att ingen av kontaktpersonerna har besökt Guldstunder med en vårdtagare är på grund av upplevda svårigheter att åka till Guldstunders lokaler med vårdtagare som är rullstolsburna eller inte är beviljad färdtjänst. Det är även viktigt att Guldstunder i informationen tar upp frågan om vikarie eftersom cheferna inte tycker att det är nödvändigt, medan personalen anser att det är en förutsättning för att de ska kunna åka med gott samvete mot övrig personal. Vid mötena i inspirationsverkstaden kom det upp frågor kring bemötande och krav från anhöriga. Enligt cheferna har allmänheten och anhöriga ofta orimliga krav på aktiveringen på de särskilda boendena. De glömmer att många av de som bor på särskilt boende är för sjuka för aktivering i form av bingo, musikunderhållning eller andra aktiviteter i grupp. Den gemensamma slutsatsen blev att för en sjuk gammal människa är det en aktivitet att stiga upp ur sängen på morgonen och då är bra omvårdnad och ett gott bemötande från personalen det viktigaste. För att påminna anhöriga, de äldre, personalen och chefen om boendets guldstunder rekommenderas kontaktpersonerna att sätta upp en tavla i hallen med fotografier på de äldre när de mår bra och är socialt aktiva. Personalen uppger vid intervjuerna att de planerar att fotografera de äldre vid högtider med dukade långbord eller när personalen sjunger för boende som fyller år. I intervjuerna med både kontaktpersoner och chefer beskrivs Guldstunders lokaler som inspirerande. Personalen hade blivit inspirerad av Guldstunders inredning med flera möbelgrupper från olika tider som 17

20 utgör rum i rummet. Samtidigt som kontaktpersonerna är imponerade har de svårt att omsätta inspirationen till konkreta förändringar på deras boende. Det visar sig i intervjuerna med kontaktpersonerna som kommenterar boendets innemiljö utifrån den information personalen hade fått vid besöket på Guldstunder. En kort tid innan intervjutillfällena hade helt nya möbler köpts in till boendets alla gemensamma utrymmen. Personalen önskar nu i efterhand att de istället hade köpt några äldre möbler och att placeringen av möblerna var mer genomtänkt och inbjudande istället för placerade längs med väggarna. En annan kontaktperson tror inte att Guldstunders möblering med flera olika möbelstilar skulle passa på hennes avdelning med dementa som flyttar runt möbler. Det skulle upplevas som rörigt i deras gemensamhetslokaler om möblerna inte stod på rätt plats. Kontaktpersonerna tror inte, och cheferna bekräftar, att de kommer köpa in några nya möbler till boendet, istället har kontaktpersonerna fått pengar till att köpa äldre inredningsdetaljer/reminiscensmaterial på loppis. Kontaktpersonerna önskar hjälp från Guldstunder eftersom de har haft svårt att hitta inredningsdetaljer som de boende skulle uppskatta. Den anställda på Guldstunder uppmanar personalen att ta tillvara saker som anhöriga skänker, när äldre flyttar eller avlider, och använda sakerna som reminiscensmaterial. Personalen berättar att de brukar slänga eller skänka bort sakerna. Vid kontaktpersonernas möte på Guldstunder berättar personalen att de har gamla vepor i korridoren, men personalen ifrågasätter om de gamla sakerna intresserar deras äldre. Pedagogerna är tydliga med att de särskilda boendena inte ska inredas som museum utan sakerna ska användas som verktyg för att skapa samtalsämnen med de boende. För att inredningen ska användas som ett reminiscensmaterial måste den, enligt pedagogerna, vara genomtänkt samt göras tilltalande och lättillgänglig för både äldre och personal. Om vårdtagarna känner igen sig i miljön känner de trygghet som skapar förutsättning för att de ska börja prata om gamla tider. Om en äldre tittar på en inredningsdetalj som till exempel en gammal hatt eller bok ska den plockas ner och kommenteras. Synpunkter på den uppsökande verksamheten En del av syftet med denna utvärdering var att undersöka den uppsökande verksamhetens metod gällande antalet möten och tidsperioden mellan mötena. När projektledaren besökte det särskilda boendet informerades aktiverarna och cheferna om att den uppsökande verksamheten bygger på att ta emot information om Guldstunder vid flera tillfällen. Chefer och kontaktpersoner är osäkra på hur många gånger de har träffat Guldstunder och har inte reflekterat över varken tiden mellan mötena eller vikten av att träffas flera gånger. Vid 18

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer