Vallhovskolans kvalitetsredovisning SKOLAN

Transkript

1 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Vallhovskolans kvalitetsredovisning SKOLAN Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Rektor ansvarar för grundskola, förskoleklass och fritidshem. På skolan finns tre avdelningar/arbetslag (förskoleklass, åk 1-6, samt fritidshem på varje avdelning). Grundbemanningen på varje avdelning är förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare. Därutöver arbetar extra resurser för elever med behov av särskilt stöd. Förskollärarna och fritidspedagogerna arbetar på fritidshemmet. Övrig personal på skolan är en speciallärare, en SVA-lärare. Dessutom har skolan tillgång till skolsköterska (60%), kurator (60%) och specialpedagog (60%). På varje avdelning finns en enhetsledare, som träffar rektor en gång per vecka. Arbetslagen har arbetslagsmöten en gång per månad, därutöver träffas respektive yrkesgrupp (lärare-förskollärare-fritidspedagoger) en gång per vecka, rektor deltar vid dessa veckomöten. På skolan finns en administratör på 50%, övrig tid arbetar hon som administratör vid annat rektorsområde och som samordnare för kommunens vikariepool. Delegation till alla ansvariga klasslärare gällande åtgärdsprogram (utredning inför-beslut-åtgärdsprogram-uppföljning). Skolan är mångkulturell, cirka 20 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. 16 olika språk är representerade. I skolan öppna och flexibla planlösning finns både för- och nackdelar. Den inbjuder och möjliggör till nära samarbete mellan skolans olika verksamheter. Skolan har bra utemiljö, nära till skog och pulkabacke, skridsko- och fotbollsplan. Bristen på arbetsrum, konferensrum, grupprum, samtalsrum kräver en mycket noggrann logistik, mycket tid och kraft går åt till detta. Förråd, utan fönster, har gjorts om till arbetsrum för bl.a. skolans specialpedagog och SVA-lärare. Kurator har arbetsrum i musikrummet. Planlösningen

2 Datum Sidan 2(9) innebär att åldersblandade klasser är nödvändiga och därmed är det ibland upp till 30 elever i ett klassrum. Avsaknad av extra grupprum försvårar även arbetet för hemspråkslärare, modersmålslärare och kulturskolelärare. Skolan saknar även matsal, lunch äts i klassrummen. Skolan har ett skolbibliotek. Biblioteket sköts av lärare, tillsammans med elever och skolans kanslist. Slöjd och hemkunskap bedrivs ej på Vallhovskolan, utan tjänsterna köps från Norrsätraskolan respektive Söderskolan. Eleverna har sedan hösten 2013 tillgång till egen dator. Antalet lärarstuderande från högskolan i Gävle har under året varit tre. Under läsåret har skolan har haft en mentor för en lärare under introduktionsår. Skolan har under detta läsår antagits som partnerskolan till högskolan i Dalarna, samt deltagit i förberedelser inför detta. Under läsåret har på skolan en förstelärare utsetts. 2. Systematiskt kvalitetsarbete På skolan finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, vilken ligger till grund för skolans verksamhetsplanering och utveckling. Se vidare bilaga 1. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden Mål 2013/14: Samtliga avdelningars resultat i elevenkäten ska vara minst 3 på frågan Jag trivs i skolan Resultat: Resultatet för årskurs 3 är 3,6. För årskurs 5 har använts Skolverkets enkät, vilket inte mätte denna fråga. Skolan har genomfört egen elevutvärdering i alla klasser. 2

3 Datum Sidan 3(9) Bedömning: Målet är i mycket hög grad uppfyllt. Analys: Skolans förväntansdokument och Likabehandlingsplan ligger till grund för det förebyggande värdegrundsarbetet. Planerna utvärderas varje år. Förväntansdokumentet revideras och ny Likabehandlingsplanen utarbetas. Dessa kommuniceras med elever och föräldrar. Arbetet med att hantera varandras olikheter har resulterat i en hög tolerans mellan barnen. I resultaten ser vi vikten av personalens förhållningssätt i det vardagliga arbetet gällande tolerans för olikheter mellan eleverna och motverkande av fördomar mellan olika kulturer. Det goda resultatet beror på ett medvetet och strukturerat arbete hos lärarna utifrån de åtgärder som upprättades i arbetsplanen. Arbetet har fortsatt utifrån kursen Ledaren i klassrummet gällande struktur, värderingar, tolerans och arbetsro. I klasserna har arbetats med kontinuerliga utvärderingar på olika sätt. Det har varit utvärderingar både efter lektioner, skoldagar och veckoutvärderingar. De gemensamma klassrumsmålen har bidragit till ett positivt resultat, bl.a. på kontinuitet vad gäller uppföljning och upprättande av nya mål. För att främja trivsel i grupperna tänker lärarna ständigt på hur eleverna delas in i olika grupper. Det sociala sammanhanget är viktigt för eleverna. De uttrycker att det finns engagerade vuxna överallt, vilket bidrar till detta. Skolans egna elevutvärdering visar på att eleverna känner sig trygga och trivs på skolan.. Exempel på arbetet med ett tillåtande klassrumsklimat har varit diskussioner i klasserna om att vara en bra kompis, bl.a. utifrån vårt Förväntansdokument. Flera klasser har tittat på Lilla Aktuellt och har använt detta som underlag för givande diskussioner i värderingsfrågor. En klass visar på gott resultat då de har haft veckans beröm. Skolan har under året samarbetat med SAIK/Bandy och dess ungdomskonsulent Håkan Larsson gällande Respektmodellen, vilket bidragit till ett gott gruppklimat i årskurs 6 (41 elever). Eleverna har även haft digital etik och moral som tema (årskurs 3-6). De har blivit medvetna om vad etik och moral är, och vi har haft möjlighet att diskutera ämnet i respektive klassrum. De problem som fanns i en grupp upphörde också efter dessa lektioner. Skolans trygghetsgrupp, bestående av både lärare och elever har under året haft i uppdrag att identifiera platser på skolan där eleverna kan känna 3

4 Datum Sidan 4(9) sig otrygga. Detta har resulterat i att de vuxna i större utsträckning finns i korridorerna på morgonen och vid rasternas start och slut. Vuxna finns även i omklädningsrummen vid idrottslektionerna. 4. Kunskaper Mål 2013/14: Resultatet i Bedömd måluppfyllelse läs- och skrivstrategier i alla ämnen ska vara grön för 80% av eleverna. Resultat: Resultatet är 51% för årskurs 3 (2013: 26%) Resultatet är 36% för årskurs 6 (2013: 14%) Bedömning: Målet är till viss del uppfyllt Analys: Trots att målet ej är uppfyllt har en mycket positiv utveckling skett i både årskurs 3 och 6. Skolan behöver dock fortsätta att arbeta riktat och medvetet med språklig medvetenhet och ämnesspecifika begrepp i alla ämnen, vilket utifrån kommunens Språkplan är ett prioriterat område. Vi har använt oss av varje ämnes specifika ord och begrepp vid genomgångar och vid samtal med eleverna. Stor vikt har lagts vid att eleverna har arbetat enskilt och i grupp med ord och begreppens innebörd. Kunskaper från bl.a. Gibbonkursen har använts och spridits i arbetslagen. Lärarna har deltagit i kommunens två studiedagar angående implementeringen av språkplanen. Detta har lett till en ökad medvetenhet hos lärarna. Skolans språkplanegrupp, bestående av tre lärare, en speciallärare och en specialpedagog, har inspirerat flera lärare på skolan att arbeta med En läsande klass. Många deltar även i facebookgruppen. Under året har vi arbetat regelbundet med att läsa olika texter, reflekterat, modellerat och analyserat innehåll och budskap. Detta har gjorts i stort utsträckning tack vare projektet Att skriva sig till läsning. Vi har sett positiv läs- och skrivutveckling hos eleverna och resultaten på nationella proven i årskurs 3 är mycket lovande. Även resultatet i nationella proven för årskurs 6 visar på en ökad begreppsförståelse hos eleverna. Vi ser att de elever med annat hemspråk än svenska, och som är födda eller bott en längre tid i Sverige, har brister i ämnesspecifika ord och begrepp i främst SO och NO. Under innevarande läsår har ingen elev haft studiehandledning. För en ökad måluppfyllelse i alla ämnen ser vi ett stort behov av studiehandling för dessa elever. 4

5 Datum Sidan 5(9) 5. Ansvar och inflytande Mål 2013/14: Eleverna ska uppleva att de är med och påverkar i skolan. Målet är uppnått när resultatet är 3,5 i elevenkäten för årskurs 3 och 5 Resultat Resultatet för årskurs 3 gällande att påverka via klassrådet är 3,5. Resultatet för årskurs 3 gällande att påverka arbetsformer är 3,1. I skolverkets enkät för årskurs 5 upplever 59% av eleverna att de är med och påverkar arbetsformerna. Bedömning Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys Resultatet har ökat jämfört med tidigare års enkäter. Detta beror på ett medvetet arbete i klasserna med att tydliggöra de demokratiska beslutsvägarna. I skolans egna enkät i alla klasser visar att eleverna upplever att de är med och påverkar i olika ämnen, sammanhang och delar av innehållet. Eleverna är även nöjda med hur mycket de får vara med och påverka. Nedan redovisas ett antal aktiviteter som genomförts och är en del i att resultatet vad gäller elevernas möjlighet att påverka förbättrats. Vad gäller frågan om innehållet i undervisningen är det svårt för eleverna att vara med och påverka, då innehållet till stor del styrs utifrån det centrala innehållet i läroplanen. Att kommunicera målen tillsammans med eleverna har varit ett prioriterat område utifrån tidigare kvalitetsredovisningar. Lärarna har medvetet arbetat med att tydliggöra kunskapsmålen tillsamman med eleverna, vilket har lett till en god utveckling vad gäller elevernas kunskaper om sina mål. Målen kommuniceras på olika sätt, både skriftligt och muntligt utifrån elevernas ålder och mognad. Målen visualiseras i klassrummet, både genom skrift och samtal. Dessutom kommuniceras målen med föräldrarna bl.a. i klassernas veckobrev. Varje termin genomförs utvecklingssamtal, då målen för eleverna diskuteras utifrån omdömen och tidigare uppsatta mål. Vid utvecklingssamtalen diskuteras vidare vad eleven behöver fokusera på för att utveckla de olika förmågorna. Samtalet är framåtsyftande och resulterar i IUP med nya mål, och hur målen ska uppnås. 5

6 Datum Sidan 6(9) Tolk har funnits med vid utvecklingssamtal och föräldramötet med andraspråkselever och deras föräldrar. Modersmålslärare har varit med vid förtydligande av målen. Kommunens elevenkät, åk 3 och 5, har legat till grund för skolans arbetsplan Skolverkets enkät för årskurs 5 har i år använts för utvärdering av arbetsplanen. Elevernas svar utvärderas och nya mål upprättas utifrån enkätsvaren. Varje läsår utvärderas arbetsplanen tillsammans med eleverna i alla klasser. Elevrådet analyserar svaren tillsammans med ledningsgruppen. Nya mål inför kommande läsår upprättas. På skolan finns klassråd-avdelningsråd-elevråd. Klassråd hålls varje vecka, avdelningsråd och elevråd en gång per månad. Eleverna i de yngre åldrarna har svårigheter att se beslutsgången mellan de olika råden, då de inte är med i elevrådet. Detta är ett ständigt pågående arbete. Eleverna är delaktiga i skolans olika arbetsgrupper (t.ex biblioteksgrupp, skol-if, trygghetsgruppen, skyddsombud), vilket leder till engagemang och ansvartagande. Vid klassråden informeras om de olika gruppernas aktiviteter. Klasserna utvärderar veckans arbete tillsammans. Diskussioner förs i klassrummet utifrån veckans planering i de olika ämnena. Inför start på ett nytt arbetsområde diskuteras arbetsformer och målen tydliggörs. Efter avslutat område utvärderas arbetet tillsammans med eleverna. Lärare och elev utarbetar nya mål tillsammans i respektive elevs IUP. Möjlighet finns för eleverna att inför utvecklingssamtal på egen hand utvärdera sina mål i IUP:n och föreslå nya mål. Genomförda åtgärder och aktiviteter har bidragit till den goda måluppfyllelsen. 6. Skola och hem Skolan har ett föräldraråd, Vallrådet, vilket träffas kontinuerligt. I Vallrådet deltar förutom föräldrar, representanter från varje avdelning och rektor. Rådet fungerar som ett bollplank och diskussionsforum vid utvärderingar av t.ex. likabehandlingsplan och förväntansdokument. Vallrådet har även varit involverat i skolans arbete med Gå och cykla till skolan. Föräldramöten hålls klassvis vid läsårsstart, vid behov bjuds in till ytterligare möten. Fler tillfällen då föräldrar bjuds in är julfest och sommaravslutning. Föräldrar är även engagerade i skol-dm och 6:ornas skolresa, där de tagit ett stort ansvar. Elevernas kunskapsutveckling och deras sociala utveckling dokumenteras i deras IUP med kunskapskrav och omdömen, vilket finns i EdWise som 6

7 Datum Sidan 7(9) alla elever och vårdnadshavare har tillgång till. Via veckobreven i EdWise ges vårdnadshavarna aktuell information. Vi upplever att vi har ett gott samarbete med, och stöd av våra föräldrar. 7. Övergång och samverkan Vi följer kommunens plan vad gäller överlämnande från kommunens förskolor och överlämnande till årskurs 7. Vi ser vikten av att informationen vid särskilt överlämnande förs vidare till respektive mentor. Samarbetet utvecklas och förbättras kontinuerligt. Lärare i förskoleklass och fritidspedagoger deltar tillsammans med skolans lärare i stor utsträckning vid gemensamma studiedagar. 8. Skolan och omvärlden Skolan samarbetar med kulturskolan, UNF, Högbo GIF (Skidsektionen), SAIK/bandy ( Respektmodellen, Håkan Larsson), Folktandvården, biblioteket, Smedsgården, Vikingabyn, ICA, Sandvikens IF (Boll och lek), Sandvikenhus, Jappz, prao för våra elever i årskurs 6, praoelever från årskurs 7-9, praktikanter från gymnasiet. Vidare har föräldrar medverkat vid lektioner för att berätta om sina arbeten. I sitt arbete med skoltidningen har årskurs 6 haft externa kontakter med omvärlden. Skolans ambition har varit att bidra till att vidga elevernas deltagande i olika kultur- och fritidsaktiviteter och bredda deras insikt om studie- och yrkesval utan att begränsas av kön eller social bakgrund. Under året har skolan ansökt och fått integrationspengar ( kr) från Arbetsmarknads- och trafiknämnden. Syftet var att möjliggöra för ökad måluppfyllelse. Vi ansökte om medel för att bygga upp ett förråd med utrustning (skridskor och cyklar), då flera av våra utlandsfödda elever saknar lämpligt utrustning framför allt vad gäller uteaktiviteter. I vår ansökan ingick även medel för extra resor till och från Parkbadet för extra simundervisning. Vi har nu utrustning på skolan, tack vare dessa pengar, som ger fler elever möjlighet att använda ändamålsenlig och lämplig utrustning för att genomföra de fysiska aktiviteterna. Integrationspengarna ger även möjlighet till utökat antal simlektioner för de elever som ej nått målen för simning utifrån kunskapskraven. 7

8 Datum Sidan 8(9) 9. Bedömning och betyg Kontinuerliga diskussioner i arbetslag och vid lärarmötet gällande tolkning av kunskapskrav vid bedömning. Som ett stöd för dessa diskussioner använder skolan bl.a. Skolverkets utgivna material för betyg och bedömning (t.ex. kommentarmaterial i olika ämnen och bedömningsstöd för nationella prov). Fortsatta diskussioner angående kommunens Måluppfyllelse i alla ämnen har lett till ökad medvetenhet hos lärarna angående överensstämmelse i bedömningarna och synliggörandet av vikten av språklig medvetenhet i alla ämnen. Tid har under året avsats för ansvariga lärare i årskurs 3 och 6 gällande rättning och sambedömning av nationella prov. Sambedömning har även skett med lärare vid andra skolenheter. Detta har upplevts positivt och har lett till trygghet och samsyn för de enskilda lärarna. Lärarna gör planeringar utifrån nationella kursplanen som de sedan går igenom med eleverna. I planeringarna framgår det hur bedömningen sker. Det finns möjlighet att lägga ut planeringarna i EdWise så det blir ett kollegialt lärande. Skolans matematiklärare har genom mattelyftet planerat och genomfört lektioner med fokus på bedömning av förmågorna. Lärare från skolan har deltagit i del två av föreläsningen Big Five med Göran Svanelid. Elevhälsan har vid behov fortsatt att handleda lärarna vid skrivande av åtgärdsprogram. Kopplingen mellan elevens behov, mål och åtgärder har förtydligats. I de fall åtgärdsprogram av avslutats, eller beslut har tagits att ej upprätta något åtgärdsprogram, har vi strävat efter att förtydliga behovet av stöd och insatser i elevens IUP. I årskurs 6 har lärarna medvetet och intensifierat arbetat med vikten av god studieteknik, utifrån elevernas olika behov och inför kommande studier. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. 8

9 Datum Sidan 9(9) Eleverna har varit delaktiga i källsortering, samlat skräp och haft städdag både vad gäller inne- och utemiljö. Vi har dessutom som ett kontinuerligt arbete samtalat om vikten av att minska matsvinnet. Elevrådsrepresentanter medverkar i matråd tillsammans med centrala storköket för delaktighet och ökad medvetenhet i matfrågor. Vi har arbetat med återvinning. Alla årskurser har tillägnat sig goda kunskaper i kretsloppstanken. Vi deltar i projektet Gå och cykla till skolan. På hösten fick alla elever en egen dator i projektet 1-1. Detta har lett till minskad utskrift från elevernas sida då utskriftsrättigheterna är begränsade. Skolan har som första skola i kommunen blivit Grönflaggcertifierad utifrån den handlingsplan som påbörjades förra läsåret. För att gynna en hälsosam livsstil upp muntrar vi till och möjliggör för rörelse utöver idrottslektionerna. Vi har en bra skolgårdsmiljö som inbjuder till olika former av rörelse. Delvis under lärares ledning. Utepedagogik finns med som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Flera klasser har korta rörelsepass under lektionstid. En gång om året deltar skolan i Skoljoggen. Enligt den kommungemensamma enkäten i årskurs 3 visar resultatet att eleverna får kunskaper om hur de ska motionera för att må bra. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Skolbarnsomsorgens nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Aktuella världshändelser samtalas om och diskuteras vid morgonsamlingar i klasserna, bl.a. utifrån Lilla Aktuellt och Åtta sidor. Klasserna har fördjupat sitt arbete utifrån FNs mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Då vi har en mångkulturell skola berikar detta diskussioner och ger inblick i olika kulturer på ett naturligt sätt för både elever och personal. 9