BILAGA 1 - Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 1 - Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun"

Transkript

1 SAMRÅDS- HANDLING BILAGA 1 - Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun

2 UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, Enköping Tfn: Fax: E-post: Webbplats: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED: Grontmij AB Kopparbergsvägen 6, vån H Västerås SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN FÖR ENKÖPINGS KOMMUN MED FOKUS PÅ LANDSBYGDSUTVECKLING TILL ÅR 2030 Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, på respektive förvaltning, om inget annat anges. Foto, omslag: Kristina Gyld med samarbetspartner Ewen Miljökonsult/Carin Barrsäter Fallänge Krylbo

3 Icke teknisk sammanfattning INLEDNING Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en bilaga till samrådsförslag för Översiktsplan 2012 Enköpings kommun. MKB:n utgör den översiktliga miljöbedömning som enligt miljöbalken ska göras vid upprättande av översiktsplaner. I MKB:n redovisas och konsekvensbedöms endast de strategier/utvecklingsförslag i översiktsplanen som antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de miljöaspekter som ingår i bedömningen. Följande delar i Enköpings kommuns översiktsplan bedöms medföra betydande miljöpåverkan: spridd bebyggelseutveckling på landsbygden, bebyggelseutveckling utmed stråk, strandskydd och LIS, vindbruksytor och ny järnväg mellan Enköping och Uppsala - Arosbanan. Avgränsning har skett i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala län ( ). I MKB:n har två olika bedömningsgrunder använts, specifi ka bedömningsgrunder och övriga bedömningsgrunder. De specifi ka bedömningsgrunderna används för att identifiera och bedöma de miljöeffekter som uppstår av föreslagna planer. De övriga bedömningsgrunderna kallas i MKB:n för övrig bedömning och utvärderas under övrig måluppfyllelse. De utgörs av kommunala planer och policys samt ett regionalt utvecklingsprogram. I metodkapitlet beskrivs hur utvärderingen av de olika planförslagen har gått till och vad som avses med liten, måttlig och stor påverkan. I varje kapitel fi nns en sammanfattande tabell över förslagens positiva och negativa miljökonsekvenser. SPRIDD BEBYGGELSEUTVECKLING Enköpings kommun erbjuder även i framtiden en stor valfrihet i det egna boendet och hela kommunen tillåts växa och leva. Valmöjligheterna när det gäller boendeformer gör att kommunens befi ntliga invånare och nyinfl yttade kan hitta sitt drömboende i kommunen. För att den spridda bebyggelseutvecklingen ska uppfylla kraven på god och hållbar miljö ställs krav i bygglovsskedet för att säkerställa bebyggelsens lämplighet i placering och utformning. Samma krav på service och infrastruktur kan inte ställas vid spridd bebyggelse som i tätare bebyggda områden. Spridd bebyggelseutveckling ger måttlig negativ påverkan på transporter, kommunikationer, luft- och klimat samt teknisk försörjning. Samordning av både service, kollektivtrafi k, samhällsbetalda resor och privattransporter är mer komplicerat när bebyggelsen är utspridd. Spridd bebyggelseutveckling ger liten negativ påverkan på vattenmiljöer, naturresurser, energianvändning och människors hälsa. Genom spridd bebyggelse blir det svårt att samordna vatten- och avloppsnätet, vilket medför en ökning av enskilda vatten och avloppssystem. Spridd bebyggelseutveckling ger liten positiv påverkan på buller och människors hälsa. Valmöjligheterna när det gäller boendeformer gör att kommunens befi ntliga invånare och nyinfl yttade kan hitta sitt drömboende i kommunen. Detta ger positiva effekter på befolkningen då valfrihet ger trivsel. Spridd bebyggelseutveckling ger inga bullerstörningar då avståndet mellan bostäder är förhållandevis långt, eller risk för ohälsa genom luftföroreningar från transporter eftersom de emissioner som kommer från de enskilda hushållen späds ut i omgivande luft. BEBYGGELSEUTVECKLING UTMED STRÅK Kommunen har en strategisk hållbar utvecklingsinriktning för bebyggelsen på landsbygden, vilket ger goda förutsättningar för effektiv samordnad planering av transporter, infrastruktur och service. För att uppnå detta sker lokalisering av boende och verksamhetsetablering, fortfarande med valfrihet, utmed kommunens stråk. Kriterier för stråk är: 1000 meter till befi ntlig bebyggelsegruppering/by/småort/tätort, 2000 meter till större vägar eller transportleder eller 1000 meter till kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Ett område måste uppfylla minst två av kriterierna ovan för att anses vara ett starkare stråk och ett för att anses vara ett stråk. Samrådshandling 3

4 Bebyggelseutveckling utmed stråk ger måttlig positiv påverkan på både transporter och luft- och klimat. Ny bebyggelse lokaliseras främst i de befi ntliga kommunikations- och bebyggelsestråken. Detta ger goda förutsättningar för samordning av både service, kollektivtrafi k, samhällsbetalda resor och privattransporter, vilket bidrar till att minska energiförbrukning och utsläpp av koldioxid till atmosfären. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten positiv påverkan på vattenmiljöer. Genom stråkalternativet kan bebyggelsen anslutas till det kommunala avloppsnätet vilket bidrar till minskad föroreningsspridning till grundvatten, sjöar och vattendrag. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten-måttlig positiv påverkan på naturresurser och måttlig positiv påverkan på teknisk försörjning. Genom stråkalternativet kan bebyggelsen anslutas till det kommunala avloppsnätet vilket bidrar till minskad föroreningsspridning till grundvatten, sjöar och vattendrag. Bebyggelse utmed stråk innebär liten-måttlig positiv påverkan på natur- och kulturmiljön. I och med kriteriet närhet till befi ntlig bebyggelsegruppering/by/småort/tätort kan redan bebyggda miljöer nyttjas effektivt och det öppna landskapet bevaras öppet, vilket innebär att ny oexploaterad mark inte behöver tas i anspråk, således bevaras skog, åkermark natur- och kulturmiljövärden. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten negativ påverkan på buller. STRANDSKYDD OCH LIS Kommunen har möjlighet att i översiktsplanen peka ut områden viktiga för landsbygdsutvecklingen i strandnära lägen s.k. LIS-områden. I dessa områden blir det lättare att i detaljplan upphäva strandskyddet eller i det enskilda fallet få dispens från strandskyddet för bostäder, verksamheter, anläggningar m.m. Utpekandet av LISområden motiveras främst genom kommunens vision att kunna erbjuda attraktivt boende vid Mälaren, men även att bibehålla och förbättra service t ex. i form av kommunikationer, vatten- och avloppsnät, båtverksamhet på landsbygden i strandnära lägen m.m. LIS-områdena har sammanlagt en måttlig negativ påverkan på vattenmiljöer. En ökad båttrafi k på Mälaren med utökade båtplatser och enskilda bryggor längs med stränder kan leda till en negativ påverkan på vattenmiljön i form av ökat slitage och utsläpp av föroreningar från båtar. En utbyggnad av bostäder ställer krav på kontroll av utsläpp från enskilda brunnar, dagvattenhantering och avlopp. I många av områdena där utbyggnad av bostäder kan vara aktuellt hänvisas till en framtida utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp vilket begränsar utsläpp från enskilda avlopp. Om ny bebyggelse ansluts till kommunalt avlopp har det en positiv påverkan på teknisk försörjning men om nya bostäder bygger enskilda avlopp innebär det en negativ påverkan på vattenmiljön och teknisk försörjning. Utveckling av LIS-områden bedöms ha liten negativ påverkan samt liten-måttlig positiv påverkan på transporter och kommunikation. Närhet till befi ntliga vägar har varit en förutsättning för utpekande av LIS-områden. Exploatering i LIS-områden kan skapa ytterligare underlag för förbättrat trafi knät såsom skolskjutsar, kollektivtrafi k, gång- och cykelvägar, utökat vägunderhåll och i två områden underlag för påfart till E18. Utveckling av LIS-områden bedöms ha måttlig negativ påverkan på naturmiljö och liten negativ påverkan på kulturmiljö. Inom Enköpings kommun fi nns många värdefulla strandområden bevarade, oexploaterade för allmänhetens tillgänglighet och som goda livsmiljöer för växt- och djurlivet. Strandangöring bör undvikas i långgrunda vikar då grunda stränder hyser höga naturvärden och djur- och växtliv bör skyddas genom att bryggor och andra anläggningar inte anläggs. Negativ påverkan uppstår av ökad trafi k, byggandet av hus och vägar längs stränder som kan orsaka skada på natur- och kulturvärden. Utveckling av LIS-områden bedöms ha liten negativ påverkan och liten-måttlig positiv påverkan på befolkning och människors hälsa. De flesta LIS-områdena påverkas av riksintresse för rörligt friluftsliv. Det är viktigt att inskränkningar på det rörliga friluftslivet inte sker på bekostnad av exploatering och enskilda intressen. Åtgärder som främjar badets tillgänglighet, samlokalisering av bryggor, utökad möjlighet till båtförvaring och utveckling av promenadslingor och cykelvägar är exempel på åtgärder som främjar friluftslivet. VINDBRUKSYTOR Vindkraft räknas som en förnybar energikälla och en utbyggnad kan bidra till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Lokala miljöförhållanden har betydelse för vilka och hur stora miljöeffekterna av vindkraftsetableringen blir. 12 områden är utpekade av Enköpings kommun som lämpliga vindbruksytor där grupper med flera vindkraftverk över 100 m totalhöjd kan uppföras. Utbyggnad av vindkraft i Enköpings kommun ger måttlig positiv påverkan på luft och klimat ur ett globalt perspektiv. Vindkraft ger inga utsläpp av luftföroreningar under elproduktion, energianvändningen vid produktion av anläggningen är också begränsad. Utbyggnad av vindkraft i Enköpings kommun ger liten 4 Samrådshandling

5 positiv påverkan på naturresurser. Vindkraft bidrar till att ökad produktionen av förnyelsebar energi. Utbyggnad av vindkraft i Enköpings kommun ger måttlig negativ påverkan på natur- och kulturmiljön. Påverkan på natur- och kulturmiljön i de utpekade områdena skiljer sig åt och en specifi k bedömning måste göras i varje enskilt fall. Utbyggnad av vindkraft i Enköpings kommun ger liten negativ påverkan på befolkning och människors hälsa samt buller. Människor som använder föreslagna platser för rekreation och avkoppling kan uppfatta vindkraften som ett hot mot lokala naturvärden såsom orörd natur, tystnad eller en obruten horisont. Den mark som direkt åtgår för vindkraftsproduktionen är liten medan de områden som påverkas genom visuell inverkan eller restriktioner för annan bebyggelse kan vara relativt betydande. Buller uppkommer vid vindkraftverken vilket gör att de inte ska placeras alltför nära bebyggelse. NY JÄRNVÄG MELLAN ENKÖPING OCH UPPSALA - AROSBANAN Enköpings kommun har ett bra kommunikationsläge med stora städer som Stockholm, Uppsala och Västerås inom rimliga avstånd. Kommunens statistik visar att bra kommunikationer är viktiga för kommunens sysselsättning och för den levande landsbygden. Regionförbundet har tillsammans med Enköpings och Uppsala kommuner tagit fram en terrängstudie (2008) som studerar några möjliga korridorer för en ny järnväg mellan Enköping och Uppsala. Terrängstudien visar att östlig sträckning kan vara det bästa alternativet för framtiden. Arosbanan ger måttlig positiv påverkan på transporter, kommunikationer, energianvändning, luft och klimat. Arosbanan ger även liten negativ påverkan på luft och klimat under anläggningsskedet. Om Arosbanan anläggs får det positiva effekter för hela Mälardalen och inte bara för arbetspendling mellan Enköping och Uppsala som istället för personbilstransporter kan utgöras av tågtransporter. Arosbanan genererar fördelar för tågförbindelser från flera kommuner till och från bland annat Uppsala med möjlighet för fortsatt resande norrut mot Arlanda. Utbyggnad av Arosbanan ger positiv påverkan på luft och klimat ur ett globalt perspektiv eftersom järnvägen svarar för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid, svaveloxider och kväveoxider. Dock förekommer problem med partikelspridning från spår och spårfordon. Nollalternativet bedöms medföra måttlig negativ påverkan på transporter, kommunikationer, energianvändning och luft och klimat. Arbetspendling och därmed transporter förutspås fortsätta öka fram till år Detta medför en ökning av partiklar i luft samt miljö- och klimatpåverkande gaser som till exempel koldioxid, kolmonoxid och kväveoxid. Arosbanan ger liten negativ påverkan och liten positiv påverkan på vattenmiljöer. Anläggningen av järnvägen påverkar inte någon av de kommunala vattentäkterna på grund av dess avstånd från täkterna. Längsmed sträckningen fi nns ett antal enskilda dricksvattenbrunnar. Påverkan på brunnar kan ske vid anläggning av järnvägen. Vid jämförelse med nollalternativet är Arosbanan i ett långsiktigt perspektiv positivt för vattenmiljöer eftersom transporter genom vägtrafi k kan påverka yt- och grundvatten negativt genom kontinuerliga utsläpp från bl.a. olja, kolväten, tungmetaller, klorider, syretärande ämnen och partiklar. Arosbanan ger liten negativ samt liten -måttlig positiv påverkan på naturresurser. Jordbruksarealer tas i anspråk och brukbar mark riskerar att bli obrukbar samtidigt som järnvägen ger minskad förbrukning av fossila bränslen. Arosbanan ger måttlig negativ påverkan på naturoch kulturmiljö. I utredningsområdet fi nns ett stort antal områden med höga kulturhistoriska värden och fornlämningar längs med den totala sträckan för järnvägen. Arosbanan går igenom eller angränsar skog med höga naturvärden, sumpskog och nyckelbiotoper. En järnväg kommer påtagligt påverka natur- och kulturmiljön med nya spårbankar, broar m.m. förlagda tvärs över dalgången. Risken för intrång i kulturhistoriska lämningar är uppenbara. Arosbanan ger liten negativ påverkan samt liten-måttlig positiv påverkan på befolkning och människor hälsa. Boende längs sträckan kommer att påverkas negativt genom att landskapsbilden förändras vilket kan upplevas störande. Järnvägstrafi ken utgör ett av de säkraste transportmedlen i nuläget vilket betyder att säkerheten ökar för transporter i och med Arosbanan. Nollalternativet ger liten negativ påverkan på människors hälsa samt buller. Ökad trafi k leder till ökade bullerstörningar för boende i närområdet samt ökade olycksrisker. Samrådshandling 5

6 UPPFÖLJNING AV ÖVERSIKTSPLAN 2012 Vilken påverkan översiktsplanen har haft för miljön kan indirekt följas upp genom kommunens fortsatta arbete med bland annat efterföljande detaljplaner, andra planer, lov och tillstånd med mera. Även andra planers och tillståndsärendens miljökonsekvensbeskrivningar kan vara lämpliga underlag i en sådan utvärdering. 6 Samrådshandling

7 Innehållsförteckning Inledning 8 BAKGRUND 8 ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE 8 ÖVERSIKTSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM 8 Vindbruksytor 27 NOLLALTERNATIV 27 FÖRESLAGEN EXPLOATERING 27 Konsekvensbedömning 29 Sammanfattning 30 Metod och avgränsningar av MKB 9 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 9 TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING 9 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING 9 AVGRÄNSNING I SAK 9 NOLLALTERNATIVET 9 METOD FÖR BEDÖMNING 10 Osäkerhet i bedömningarna 11 Bedömningsgrunder 12 RIKSINTRESSEN 12 MILJÖKVALITETSNORMER 12 MILJÖMÅL 14 Övrig bedömning, program & policys 15 Landsbygdsutveckling med fokus på boendemiljö 17 Ny järnväg mellan Enköping och Uppsala - Arosbanan 31 NOLLALTERNATIV 31 FÖRSLAGEN EXPLOATERING 31 Konsekvensbedömning 32 Sammanfattning 34 Åtgärdsförslag för efterföljande planering 34 Måluppfyllelse 35 SAMLAD BEDÖMNING 35 Motivering 35 Uppföljning 41 KRAV PÅ UPPFÖLJNING 41 UPPFÖLJNING AV ÖVERSIKTSPLAN Källförteckning 42 BEBYGGELSEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN 17 NOLLALTERNATIV 18 FÖRESLAGEN EXPLOATERING 18 Konsekvensbedömning 18 Sammanfattning 20 Åtgärdsförslag för efterföljande planering 21 Strandskydd och LIS 22 NOLLALTERNATIV 22 FÖRESLAGEN EXPLOATERING 23 Konsekvens 23 Sammanfattning 25 Åtgärdsförslag för efterföljande planering 25 Samrådshandling 7

8 Inledning BAKGRUND Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en bilaga till samrådsförslag för Översiktsplan 2012 Enköpings kommun. MKB:n utgör den översiktliga miljöbedömning som enligt miljöbalken ska göras vid upprättande av översiktsplaner. En översiktsplan är ett dokument som visar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Enligt plan och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. För att planen ska anses vara aktuell kräver lagstiftningen att planen aktualitetsförklaras minst en gång per mandatperiod. Översiktsplanen måste redovisa: grunddragen i hur mark och vattenområden ska användas, allmänna intressen som exempelvis kommunikationer och friluftsliv, de miljö- och riskfaktorer som kommunen bör ta hänsyn till vid beslut om användning av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, hur kommunen tänker tillgodose riskintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Kommunen har idag en gällande översiktsplan antagen 2001 och aktualitetsförklarad År 2009 gav kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ny översiktsplan då många frågor som behandlas i 2001 års översiktsplan har blivit inaktuella. Exempelvis har plan och bygglagen och strandskyddslagstiftningen ändrats sedan den förra översiktsplanen aktualitetsförklarades. Planen anger även få eller inga strategier för hur den långsiktiga utvecklingen ska vara. I Enköpings kommun ansvarar kommunstyrelsen för att arbeta fram översiktsplaner inför beslut om antagande i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) fungerar som styrgrupp. På tjänstemannanivå drivs arbetet med översiktsplanen av en projektledare tillsammans med en projektgrupp samt en större arbetsgrupp med representanter från kommunens alla förvaltningar. Arbetet med den nya översiktsplanen inleddes under 2009 och en programhandling var ute på samråd under sommaren 2010 och därefter har ett samrådsförslag tagits fram. Samrådet planeras till våren 2012 och utställningen till hösten 2012 med ett antagande i kommunfullmäktige vintern 2012/2013. ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE Översiktsplanen beskriver grunddragen för hur mark- och vattenområden i Enköpings kommun ska kunna användas i framtiden. Syftet med översiktsplanen är att kommunen i en bred samrådsprocess ska diskutera och besluta sig för viktiga ställningstaganden beträffande markanvändningen inom kommunen. Översiktsplanen ska bidra till att underlätta för kommande initiativ och handläggning av nya byggprojekt och verksamheter. Syftet att genomföra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekten i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska även beskriva och bedöma miljökonsekvenserna av planens genomförande. Vidare syftar processen till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planen. Med begreppet miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avses själva dokumentet. ÖVERSIKTSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men den är vägledande för kommunen vid upprättande av detaljplaner och områdesbestämmelser, samt vid prövning av bygglov enligt plan och bygglagen. När kommunen fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen, exempelvis vid framtagande av obligatoriska planer för avfallsplan och energiplan, ska översiktsplanen också vara vägledande. De fi nns även andra typer av planer, som regional utvecklingsplan (RUP), kommunala måldokument och åtgärdsprogram för vatten som översiktsplanen måste förhålla sig till. 8 Samrådshandling

9 Metod och avgränsningar av MKB BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Under arbetet med miljöbedömningen av översiktsplanen gäller det att identifiera och avgränsa vilka åtgärder som kan komma att leda till betydande påverkan. Enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöbedömning av planer och program, ska miljökonsekvensbeskrivningen fokusera på den betydande miljöpåverkan genomförandet av en plan kan tänkas medföra. Bedömningen av betydande miljöpåverkan kan ske utifrån påverkan på miljökvalitetsmålen och andra miljöhänsyn samt utifrån de aspekter som räknas upp i 6 kap. 12 andra stycket 6 miljöbalken. I denna MKB redovisas och konsekvensbedöms endast de strategier/utvecklingsförslag i översiktsplanen som antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de miljöaspekter som ingår i bedömningen. Följande delar i Enköpings kommuns översiktsplan bedöms medföra betydande miljöpåverkan, avgränsning har skett i samråd med Länsstyrelsen ( ). Spridd bebyggelseutveckling på landsbygden Bebyggelseutveckling ut med stråk Strandskydd och LIS Vindbruksytor Ny järnväg mellan Enköping och Uppsla - Arosbanan TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING Planeringshorisonten för översiktsplanen är år 2030, vilket även är avgränsningen för miljökonsekvensbeskrivningen. Det kan dock uppkomma konsekvenser som påverka miljön långt efter detta målår. När det är motiverat beskrivs dessa konsekvenser utifrån ett längre tidsperspektiv. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING MKB:n kommer att hantera miljökonsekvenser inom det geografi ska område som översiktsplanen hanterar. Planområdet innefattar Enköpings kommun med undantag för de tätorter som har fördjupade översiktsplaner (FÖP:ar). Fokus för översiktsplanen är främst landsbygdsutveckling men i de fall som planförslaget kan medföra betydande miljöpåverkan inom FÖP-områdena kommer detta inkluderas. Om nödvändigt kommer MKB:n även innefatta angränsande områden utanför kommunen. Om detta blir aktuellt motiveras och beskrivs detta i MKB:n. Mellankommunala frågor är frågor som kan kräva samordning mellan kommuner. Infrastrukturfrågor, teknisk försörjning, vindkraftslokaliseringar och strandskyddsfrågor är exempel på frågor som kan vara av mellankommunal karaktär. Enköpings kommun har i ÖP 2012 beskrivit de frågor där samordning över kommungränser krävs. Någon närmare beskrivning av de mellankommunala frågorna ges inte inom ramen för MKB:n. Flera av de föreslagna åtgärderna kräver vidare utredning före exploatering, exempelvis detaljplaner eller tillstånd. Samråd med berörda kommuner är också en viktig del. AVGRÄNSNING I SAK En miljöbedömning ska enligt Miljöbalken 6 kap 12-13, identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Under avgränsningsmötet med Länsstyrelsen ( ) lyftes, förutom de lagstiftade miljöaspekterna ovan, ytterligare miljöaspekter upp som strategiskt viktiga i MKB-arbetet. Aspekterna behandlar det hållbara samhället med tyngdpunkt på klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat. Därför kommer följande miljöaspekter även tas med i MKB:n: Luft och klimat, vattenmiljöer, naturresurser, teknisk försörjning (vatten och avlopp särskilt enskilt), energianvändning, transporter och kommunikationer, översvämningsrisker och klimatförändringar samt buller. Även 4 av de nationella miljömålen lyftes fram specifi kt i diskussionerna: god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv samt levande skogar. NOLLALTERNATIVET Nollalternativet används för att beskriva situationen om de förslag som förordas i ÖP 2012 inte genomförs, dvs. Samrådshandling 9

10 Tabell 2: Miljöaspekter och förklaring Miljöaspekter Luft och klimat Vattenmiljöer Naturresurser Teknisk försörjning Energianvändning Transporter och kommunikationer Översvämningsrisker och klimatförändringar Buller Naturmiljö Kulturmiljö Befolkning och människors hälsa Förklaring Växthusgaser som ger upphov till den globala uppvärmningen och övriga luftföroreningar som är hälsofarliga för människa och miljö Yt och grundvatten Hushållning med naturresurser El, vatten och avlopp Förbrukning av energi Vägar, järnväg, gång och cykelväg, kollektivtrafik m.m. Översvämning, risker för skred, övrig påverkan på grund av klimatförändringar Buller, inomhus och utomhus som kan påverka människors hälsa Biologisk mångfald, djur och växtliv Landskap, bebyggelse, forn och kulturlämningar Rekreation och friluftsliv; luft; samt risker och störningar att nuvarande markanvändning bibehålls och utvecklingen fortskrider enligt gällande ÖP Nollalternativet utvärderas och jämförs i de fall det är relevant i MKB:n. METOD FÖR BEDÖMNING Miljökonsekvenser av de strategier i översiktsplanen som tidigare bedömts medföra betydande miljöpåverkan har granskats samt bedömts och presenteras i den här MKB:n. En checklista har använts i bedömningen och frågor som sannolikhet, varaktighet och frekvens av påverkan har besvarats. Det som bedömts är om påverkan uppkommer eller kan uppkomma, hur länge den i så fall varar och hur ofta den uppkommer. Vidare har området som kan påverkas undersökts utgående från huruvida det är ett känsligt eller särskilt sårbart område, om det fi nns några risker för människor och miljö, samt sekundära, kumulativa, samverkande, permanenta och tillfälliga effekter på kort, medellång och lång sikt. Både positiva och negativa effekter redovisas. Eftersom positiva och negativa effekter inte bör kvittas mot varandra redovisas dessa var för sig i den sammanställning av miljökonsekvenser som åskådliggörs med hjälp av en bedömningsnyckel som illustreras enligt Figur 1. I värderingen har en femgradig skala, från liten till stor påverkan, använts. Bedömningsnyckeln används endast för att illustrera resultatet av konsekvensbedömningen som gjorts med hjälp av den checklista som beskrivs ovan. Nedan beskrivs innebörden av liten till stor påverkan, observera att det fi nns fler faktorer som inte redovisas i den samlade bedömningen som avgör utfallet och att inte alla kriterier behöver uppfyllas. Liten miljöpåverkan: lokal påverkan, små risker/liten positiv påverkan för hälsa och miljö, effekter på kort sikt, tillfälliga effekter Måttlig miljöpåverkan: regional - global påverkan, betydande miljöpåverkan, påverkan på områden med statusskydd, påverkan på sårbara områden, effekter på kort och lång sikt Stor miljöpåverkan: global påverkan, betydande påverkan, påverkan på områden med statusskydd, effekter på kort, lång sikt samt permanenta effekter 10 Samrådshandling

11 Osäkerhet i bedömningarna Bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen baserar sig på befi ntligt underlag och bedömningsgrunder och osäkerheterna i bedömningarna är därmed stor. Planens strategiska nivå tillför också osäkerheter till bedömningarna. MKB till översiktsplanen ersätter inte en MKB tillhörande en detaljplan. Ytterligare utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar krävs vid exploatering och detaljplanläggning. Samrådshandling 11

12 Bedömningsgrunder I MKB:n har två olika bedömningsgrunder använts, specifi ka bedömningsgrunder och övriga bedömningsgrunder. De specifi ka bedömningsgrunderna utgörs till exempel av riksintressen och övrigt skydd av områden, miljökvalitetsnormer och miljömål. De specifi ka bedömningsgrunderna används för att identifiera och bedöma de miljöeffekter som uppstår av föreslagna planer. De övriga bedömningsgrunderna kallas i MKB:n för övrig bedömning och utvärderas under övrig måluppfyllelse. De utgörs av kommunala planer och policys samt ett regionalt utvecklingsprogram. RIKSINTRESSEN Riksintressen utpekas av statliga verk och myndigheter med deras avgränsning sker i samråd med kommunen i översiktsplanen. Det är kommunerna som i sin planering ska se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att detta sker. Det råder inget byggförbud inom riksintresseområdena men åtgärder som påtagligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd. I planeringssammanhang ska riksintressena väga tyngre än andra intressen. Enköpings kommun berörs av ett antal olika riksintressen och i vissa delar överlappar de varandra, se tabell 3. MILJÖKVALITETSNORMER Det fi nns miljökvalitetsnormer framtagna för utomhusluft, fi sk- och musselvatten, vattenförekomst samt omgivningsbuller. Fler miljöområden kan bli aktuella i framtiden. Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människa och miljö samt uppfylla krav som ställs genom Sveriges medlemskap i EU. Till skillnad från miljökvalitetsmål som kommunen ska förhålla sig till är miljökvalitetsnormer lagstiftade mått på hur mycket föroreningar det får fi nnas i luft och vatten samt även för omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluften gäller i hela landet och fi nns för ämnena: kväveoxid, kvävedioxider, svaveloxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM10), ozon och bensen. Från och med den sista december 2012 gäller även normer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Inom Enköpings kommun överskrids inga av miljökvalitetsnormerna. Beräkningar av luftkvaliteten görs utifrån data från exempelvis trafi k, förbränningsanläggningar och industrier. Enköpings kommun är med i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten För vatten består miljökvalitetsnormerna av det så kallade Vattendirektivet. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning 2004, bland annat genom kompletteringar i miljöbalken och genom införandet av vattenförvaltningsförordningen. Syftet med miljökvalitetsnormer för fi sk- och musselvatten är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fi skoch musselvatten upprätthålls. Enköpings kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Målet med vattendirektivet är att alla EU-länderna ska uppnå god vattenstatus senast Miljökvalitetsnormer för vattenförekomst Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft 1 augusti Miljökvalitetsnormerna baseras på den status en vattenförekomst har fått i statusklassifi ceringen. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet. Med ytvattenstatus menas det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst. Miljökvalitetsnormer för buller Buller påverkar människors hälsa negativt. Det kan exempelvis leda till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, hörselskador och ge effekter på hjärt- och kärlsystemet. Omgivningsbuller, buller från bilar, tåg, fl yg, byggverksamhet med mera har ökat kraftigt de senaste årtiondena. EU behandlar omgivningsbuller som ett av de allvarligaste miljöproblemen. Därför har EU-länderna fått i 12 Samrådshandling

13 Tabell 3: Riksintressen med motivering Riksintresse Mälaren med öar och stränder (MB 4:1, 4:2) Hur Enköpings kommun berörs Mälaren med öar och strandområden är, med hänsyn till de natur och kulturvärden som finns, i sin helhet av riksintresse. Det är ett område där turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Ingrepp i miljön får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur och kulturvärden och om turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Rörligt friluftsliv (MB 3:1, 3:6) I Enköpings kommun är större delen av Mälarens vattenområde riksintresse för rörligt friluftsliv. Detta område ska därför användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Kulturmiljövården (MB 3:6, 12:6) Stora delar av kommunen är kulturhistoriskt värdefulla områden av riksintresse. Främst återfinns de i de storskaliga jordbruksbygderna med lång kontinuitet i boende och brukande av mark. Jordbruksbygderna med sin landskapsbild, som formats under lång tid, är karakteristiskt för kommunen och utgör en del av kommunens identitet. Kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Naturvård (MB 3:6) Riksintresseområdena för naturvård är Hjälstaviken, Vånsjöåsen, Veckholms Prästholme, Norra Björkfjärden, Röllingen, Gåsholmarna, Flostaåsen, Hemsta, Bjelkesta, Landholmsängarna, Teda, Grystaviken, Sisshammarsviken och Dumdals ängar. Naturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Natura 2000 (MB7:27 28, PBL 12:1 3, 12:4) Till stor del sammanfaller Natura 2000 områdena med områden av riksintresse för naturvården, med viss skillnad i gränsdragningarna. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000 område. Det gäller också verksamheter i anslutning till Natura 2000 område. Vägar De större vägarna inom planområdet är av riksintresse; E18, riksväg 55 och riksväg 70 och gamla Hummelstavägen. Även område där större väg planeras är av riksintresse. Järnvägar Befintlig järnväg är av riksintresse liksom område där ny järnvägssträckning planeras. Farled Den del av farleden som nyttjas för transporter till hamnarna i Västerås och Köping är av riksintresse. Fiske (MB 3:5) Inom kommunen är Mälarens vattenområde av riksintresse för yrkesfisket. Riksintresset ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Tele Genom kommunen finns flera teleledningar som är av riksintresse. Kraftledningar Totalförsvaret (MB 3:9, 3:10) Flera större kraftledningar av riksintresse för landets elförsörjning korsar kommunen. Områden för totalförsvaret är av riksintresse. Inom kommunen finns tre större områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Vid förhandsbesked, bygglovsprövning eller annan tillståndsprövning skall samråd ske med försvaret via länsstyrelsen. Samrådshandling 13

14 uppgift att kartlägga hur många människor som är exponerade för buller. Enligt den svenska förordningen (2004:675) om omgivningsbuller fi nns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. exempelvis mångfalden i växt- och djurlivet. MILJÖMÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Länsstyrelsen i Uppsala län har tagit fram regionala miljömål som antingen är samma som de nationella målen eller så är de mer specifi cerade. Enköpings kommun har tagit fram 12 lokala miljömål Enabygdens miljömål Enabygdens miljömål bygger på de nationella miljömålen, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, hav i balans samt levande kust och skärgård och storslagen fjällmiljö har utgått. Begränsad klimatpåverkan påverkan/effekt av exempelvis uppvärmning med fossila bränslen, transporter med utsläpp av klimatpåverkande gaser. Frisk luft påverkan/effekter av exempelvis enskilda förbränningsanläggningar för uppvärmning, transporter med utsläpp av partiklar, kolväten. Bara naturlig försurning påverkan/effekter av exempelvis transporter, jordbruk, skogsbruk. Giftfri miljö påverkan/effekter av exempelvis markföroreningar. Ingen övergödning påverkan/effekter av exempelvis anslutning till kommunalt vatten- och avloppsnät eller enskilda avloppsanläggningar. Levande sjöar och vattendrag påverkan/effekter av exempelvis rening av dagvatten. Grundvatten av god kvalité påverkan/effekter av exempelvis markföroreningar inom vattenskyddsområde. Myllrande våtmarker påverkan/effekter av exempelvis dikning och ny exploatering. Levande skogar påverkan/effekter av exempelvis exploatering av skogsmark. Ett rikt odlingslandskap - påverkan/effekter av exempelvis exploatering av jordbruksmark. God bebyggd miljö påverkan/effekter av exempelvis riktlinjer vid exploatering och transporter. Ett rikt växt- och djurliv påverkan/effekter av 14 Samrådshandling

15 Övrig bedömning, program & policys Enköpings kommun berörs av flera program och policys, Enabygdens miljömål, Energiplanen, Vision 2015 och det regionala utvecklingsprogrammet är de viktigaste. ENERGIPLAN Sedan början av 2010 har Enköpings kommun en energiplan. Energiplanen består av två delar: Faktaunderlag som är en rådande nulägesbeskrivning av energisituationen i kommunen. Nulägesbeskrivningen kompletteras med ett måldokument som visar vad Enköpings kommun ska uppnå som organisation. Mål 2020 Enköpings kommun är en föregånskommun inom energiområdet. Enköpings kommuns verksamhet använder endast energibärare med förnybart ursprung. Mål 2015 El som används i Enköpings kommuns verksamhet kommer från förnybara energislag. Lokaler inom Enköpings kommuns verksamhet värms från förnybara energislag. Nya lokaler som Enköpings kommun bygger till sin verksamhet är utrustade med från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Tjänstebilar inom Enköpings kommuns verksamhet är miljöbilar. Arbetsfordon och motordrivna arbetsredskap inom Enköpings kommuns verksamhet drivs med förnybara drivmedel. Lokalbussar och skolskjutsar drivs med förnybara drivmedel. Enköpings kommuns verksamhet har minskat sin klimatpåverkan med 20 % gentemot Utrustning som införskaffas till Enköpings kommuns verksamhet är energieffektiv. VISION 2015 I Enköpings kommun fi nns en vision, Vision Den antogs av kommunfullmäktige år 2004 och har därefter reviderats och antagits på nytt år Visionen är kommunens högsta övergripande styrdokument som visar hur kommunens politiker vill att kommunen ska utvecklas. Visionen ska därmed genomsyra all kommunal verksamhet. Översiktsplanen ska bidra till att visionen förverkligas. Vision 2015 inleds med: Enköping år 2015 den aktiva trädgårdskommunen med invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet, medmänsklighet, trygghet och värme. Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten, särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i Enköping. Enköping är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser, kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta och etablera sig här. Vision 2015 bygger på fem hörnstenar: Sveriges närmaste stad Attraktivt boende Stimulerande upplevelser Tillväxt och framgångsrikt företagande Attraktiva utbildningar. Nedan beskrivs tre av visionens delar som framför allt påverkar översiktsplanen: Kommunen präglas av medmänsklighet, trygghet och värme. Med närhet till bra service och möjlighet att påverka för alla. Det är nära till regionens attraktioner och nöjesliv, service och tjänster men även till övriga Europa och världen. Närhet till Mälaren, vacker natur och rik fritid ger livskvalitet. Kommunen kan erbjuda boende i staden, i kransorterna, på landet och nära vattnet med stor valfrihet. Småstadens atmosfär är påtaglig inte minst i ett levande centrum med liv och rörelse i butiker, caféer, saluhall och restauranger. Samrådshandling 15

16 Kommunen är en trädgårdskommun. I staden är parkerna gröna rum som förgyller stadsmiljön. De är också kulturella arenor med restauranger, caféer och kulturevenemang. Utanför staden fi nns slottsparker, vacker natur och ett väl hävdat kulturlandskap. Om man vill kan man också hitta arenor för fritid och aktivitet eller oaser för stillhet och eftertanke. Arbetet med att ta fram en ny vision (Vision 2030) pågår men tills den har blivit antagen gäller Vision STRATEGISKA MÅLEN Enköpings kommun har antagit nya strategisk mål för perioden De strategiska målen har fokus på hållbar utveckling och god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling rymmer mål för: Goda gröna Enköping ett progressivt miljöarbete med utvecklingsprojekt, god kollektivtrafi k, attraktiva vistelsemiljöer och ett gott samarbete med kommuner, myndigheter, företag skolor samt våra vänorter. Kreativ tillväxtzon goda förutsättningar för företagande, tillgänglighet och dialog, välfungerande infrastruktur, god kompetensförsörjning och fler ungdomar i arbete samt konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Attraktiv skolkommun kunskap, trygghet, trivsel och mångfald. God livskvalitet trygghet och trivsel, upplevelser och delaktighet. strategiska programområden som ger vägledning i länets utvecklings arbete. Tillgängliga Uppsala län. Uppsala län har attraktiva och moderna kommunikationer för hållbarhet och utveckling. Kompetenta Uppsala län. Uppsala län är en hållbar kunskapsregion i världsklass som främjar utvecklingen av nya och befi ntliga arbeten för alla. Innovativa Uppsala län. I Uppsala län fi nns ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv med bredd och spets. Klimatneutrala Uppsala län. Minskad klimatpåverkan och långsiktig hållbar energitillförsel skapar nya möjligheter i Uppsala län. Attraktiva Uppsala län. I Uppsala län erbjuds goda livsvillkor och attraktivt boende. Ett urval av handlingsriktningar som påverkar den fysiska planeringen speciellt är: Utveckla och integrera tågsystemen i Stockholm-Mälarregionen och förstärk samverkan mellan infrastruktur och bebyggelseplanering., för att skapa en välfungerande samhällsservice i den fysiska planeringen, ge förutsättning för vindkraftsutbyggnad med mera. Inom Regionförbundet har förutom RUP:en även ett Tillväxtprogram och en Länstransportplan tagits fram. God ekonomisk hushållning har mål för: God kompetensförsörjning attraktiv arbetsgivare, koncernsyn, arbetsmiljö, anställningsvillkor samt samverkan. Stark ekonomi och effektiv förvaltning koncernsyn, ständiga processförbättringar, samarbete, effektiv upphandling och låg skatt. REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM (RUP) Ett exempel på ett gemensamt mål från dess samarbeten är Uppländsk Drivkraft som är Regionförbundet Uppsala läns regionala utvecklingsprogram (RUP). Programmet från 2008 utgör grunden för förbundets och medaktörernas utvecklingsarbete i länet på lång sikt. Visionen för år 2020 är att Uppsala län ska vara en attraktiv kunskapsregion i Europa med hållbar tillväxt som ledstjärna. Visionen tar avstamp i det grundläggande målet att länets utveckling ska vara långsiktigt hållbar och bygger på en helhetssyn på människors och samhällens behov. För att uppnå visionen fi nns i RUP:en fem 16 Samrådshandling

17 Landsbygdsutveckling med fokus på boendemiljö Hela region Östra Mellansverige, inklusive Enköping, växer. Idag bor över invånare i kommunen. Det är både hemvändare och nya invånare som söker sig till Enköpings kommun. Majoriteten av infl yttarna är 18 till 40 år. De väljer att bosätta sig både på landsbygden eller i Enköpings tätort. Ungefär en tredjedel av kommunbefolkningen bor på landsbygden och två tredjedelar i tätorter. I fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort antagen 2009 sattes befolkningsmålet att Enköpings kommun skall växa till invånare till år Denna målsättning föreslås fortsätta gälla även i Enköpings ÖP för För att nå detta mål krävs en byggtakt på cirka 350 bostäder per år. Detta motsvarar sammanlagt cirka 7000 bostäder fram till år I den nya översiktsplanen för Enköpings kommun föreslås två alternativ för landsbygdsutveckling med fokus på boendemiljöer: spridd bebyggelse respektive bebyggelse längs med stråk. I denna MKB genomförs konsekvensbedömningen av de två alternativens miljöaspekter. I den nya Plan- och bygglagen (2010:900) poängteras att översiktsplanens syfte är att fungera som ett strategidokument för kommunens utveckling. Att främja en levande landsbygd innebär inte att det är helt fritt för ny bebyggelse på landsbygden. Kommunen prövar byggande mot olika visioner, intressen och konflikter för att få en långsiktigt bra utveckling av landsbygden. Landsbygden är oftast inte detaljplanelagd men en bygglovsprövning sker alltid vid till exempel byggnation av nytt bostadshus. Vissa åtgärder på landsbygden kan dock vara bygglovsbefriade. BEBYGGELSEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN Spridd bebyggelseutveckling Enköpings kommun erbjuder även i framtiden en stor valfrihet i det egna boendet och hela kommunen tillåts växa och leva. Valmöjligheterna när det gäller boendeformer gör att kommunens befi ntliga invånare och nyinfl yttade kan hitta sitt drömboende i kommunen. Det kan till exempel vara drömmen om det småskaliga livet på landet som ger Enköping en stark konkurrenskraft kombinerat med närheten till de stora arbetsmarknaderna och kulturutbuden i Stockholm och Mälardalen. För att den spridda bebyggelseutvecklingen ska uppfylla kraven på god och hållbar miljö ställs krav i bygglovsskedet för att säkerställa bebyggelsens lämplighet i placering och utformning. Prövningen sker ifrån fall till fall och trots att valfriheten i boendet är stort kan det fi nnas områden som är direkt olämpliga för bebyggelseutveckling. En aspekt som måste medvetandegöras i det spridda alternativet är att man som boende inte kan ställa samma krav på service och infrastruktur som i tätare bebyggda områden. Väljer man att bosätta sig i ett avskilt läge fi nns inte samma möjligheter att utnyttja till exempel kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafi k eller offentlig och kommersiell service. Det kan istället krävas enskilda lösningar och egna transporter till och från viktiga målpunkter. Bebyggelseutveckling utmed stråk Kommunen har en strategisk hållbar utvecklingsinriktning för bebyggelsen på landsbygden, vilket ger goda förutsättningar för effektiv samordnad planering av transporter, infrastruktur och service. Bebyggelseutvecklingen är förutsägbar utifrån ett kommunalekonomiskt perspektiv vilket ger handlingsberedskap och handlingskraft. För att uppnå detta strategiska arbetssätt sker lokalisering av boende och verksamhetsetablering, fortfarande med valfrihet, utmed kommunens starkare stråk och stråk. Kriterier för stråk är: 1000 meter till befi ntlig bebyggelse-gruppering/by/ småort/tätort meter till större vägar eller transportleder meter till kommunalt verksam-hetsområde för vatten och avlopp. Ett område måste uppfylla minst två av kriterierna ovan för att anses vara ett starkare stråk och ett för att anses vara ett stråk. I och med kriteriet närhet Samrådshandling 17

18 Teckenförklaring Tätorter med FÖP, ingår ej i översiktsplanen Ü Meters Teckenförklaring Buffert från vatten- och avsloppsledningar, 1 km Buffert från större vägar, 2 km Tätorter med FÖP, ingår ej i översiktsplanen Ü Meters Copyright Lantmäteriet, Enköpings kommun Copyright Lantmäteriet, Enköpings kommun Figur 2 Schematiska kartor över de två alternativen spridd bebyggelseutveckling och bebyggelseutveckling utmed stråk. till befi ntlig bebyggelsegruppering/by/småort/tätort kan redan bebyggda miljöer nyttjas effektivt och det öppna landskapet bevaras öppet. Konsekvensen av stråkalternativet blir att områdena utanför kommunens defi nierade stråk generellt anses vara olämpliga för fortsatt spridd bebyggelseutveckling. NOLLALTERNATIV MKB:s nollalternativ ska bedöma miljökonsekvenserna om översiktsplanen 2012 inte genomförs, dvs. nollalternativet speglar hur bebyggelselokaliseringen ser ut idag i Enköpings kommun och kommunens inställning till etablering av ny bebyggelse. FÖRESLAGEN EXPLOATERING Enligt Figur 2 Schematiska kartor över de två alternativen spridd bebyggelseutveckling och bebyggelseutveckling utmed stråk. (Samrådshandling , Enköpings Översiktsplan). KONSEKVENSBEDÖMNING Transporter, kommunikationer, luft och klimat Spridd bebyggelseutveckling ger måttlig negativ påverkan på transporter, kommunikationer, luft- och klimat. Samordning av både service, kollektivtrafi k, samhällsbetalda resor och privattransporter är mer komplicerat när bebyggelsen är utspridd. På grund av ökad spridd befolkningstillväxt kommer transporterna att öka i framtiden. Detta medför ökade luftemissioner genom fler transporter trots förbättrad teknik som genererar effektivare reningsmetoder och bränsleförbrukning. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger måttlig positiv påverkan på både transporter, luft- och klimat. Ny bebyggelse lokaliseras främst i de befi ntliga kommunikations- och bebyggelsestråken. Detta ger goda förutsättningar för samordning av både service, kollektivtrafi k, samhällsbetalda resor och privattransporter, vilket bidrar till att minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp till atmosfären. Alternativet ger även möjligheter att utveckla befi ntliga och etablera nya gång- och cykelstråk längs med de befi ntliga vägar som fi nns från bebyggelsen till centrum. Att utöka cykel- och gångstråk bidrar till att minska luftemissionerna. Vattenmiljöer Spridd bebyggelseutveckling ger liten negativ påverkan på vattenmiljöer. Genom spridd bebyggelse blir det svårt att samordna vatten- och avloppsnätet, vilket medför en ökning av de enskilda vatten och avloppssystem. Enskilda avlopp kan orsaka hälso- och miljöproblem eftersom det ofta saknas ordentligt reningssystem. Ämnen som organiskt material, fosfor och kväve kan förorena närliggande grundvatten, sjöar och vattendrag. Dessa ämnen har en övergödande effekt och kan leda till syrebrist som i sin tur leder till att växter och djur dör och våra sjöar och vattendrag växer igen. En följd av otillräcklig rening på avloppsanläggning kan även vara att avloppsvattnet infiltreras i dricksvattenbrunnar om dessa ligger nedströms föroreningskällan. Detta kan ge direkta effekter genom smittspridning av bakterier och höga nitrathalter som är direkt hälsoskadliga för spädbarn. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten positiv påverkan på vattenmiljöer. Genom stråkalternativet kan bebyggelsen anslutas till det kommunala avloppsnätet 18 Samrådshandling

19 vilket bidrar till minskad föroreningsspridning till grundvatten, sjöar och vattendrag. Genom det kommunala avloppsnätet sker förbättrad kontroll av de ämnen som släpps ut och åtgärder kan snabbare genomföras vid otillräcklig rening. De negativa aspekterna är att befolkningen blir mer avskärmade från verkligheten vilket medför att man spar mindre på vattenresurser samt blir mindre uppmärksam på effekter av det som försvinner ner genom avloppsvattnet. Ett oavsiktligt läckage av föroreningar från det kommunala avloppsledningsnätet skulle även påverka fler invånare samtidigt eftersom många blir beroende av en och samma dricksvattenkälla. Föroreningar i vatten kan även påverka andra kommuner beroende på var utsläppen sker. Naturresurser Spridd bebyggelse ger liten negativ påverkan på naturresurser. Genom spridd bebyggelse blir det svårt att samordna vatten- och avloppsnätet, vilket medför en ökning av de enskilda vatten och avloppssystem. Enskilda avlopp kan orsaka hälso- och miljöproblem eftersom det ofta saknas ordentligt reningssystem. Ämnen som organiskt material, fosfor och kväve kan förorena närliggande grundvatten, sjöar och vattendrag. Mer oexploaterad yta kommer tas i anspråk, viket bl.a. ger negativa effekter på skog och åkermark. De positiva aspekterna är att möjligheter ges till att odla och bruka på den egna marken, vilket bidrar till resurseffektivisering. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten-måttlig positiv påverkan på naturresurser. Genom stråkalternativet kan bebyggelsen anslutas till det kommunala avloppsnätet vilket bidrar till minskad föroreningsspridning till grundvatten, sjöar och vattendrag. I och med kriteriet närhet till befi ntlig bebyggelsegruppering/by/småort/ tätort kan redan bebyggda miljöer nyttjas effektivt och det öppna landskapet bevaras öppet, vilket innebär att ny oexploaterad mark inte behöver tas i anspråk, således bevaras skog och åkermark. Teknisk försörjning Spridd bebyggelseutveckling ger måttlig negativ påverkan på teknisk försörjning. Man kan inte ställa samma krav på service och infrastruktur som i tätare bebyggda områden. Genom spridd bebyggelse blir det svårt att samordna vatten- och avloppsnätet, vilket medför en ökning av de enskilda vatten och avloppssystem. Enskilda avlopp kan orsaka hälso- och miljöproblem eftersom det ofta saknas ordentligt reningssystem. Alla system för avloppsvattenrening kräver skötsel och underhåll för att fungera tillfredsställande. Behovet och typ av skötsel och underhåll varierar med anläggningstyp, och det kan vara olika svårt att både upptäcka dålig funktion och kontrollera anläggningens reningsresultat. En följd av otillräcklig rening på avloppsanläggning kan vara att avloppsvattnet infiltreras i dricksvattenbrunnar om dessa ligger nedströms föroreningskällan. Detta kan ge direkta effekter genom smittspridning av bakterier och höga nitrathalter som är direkt hälsoskadliga för spädbarn. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger måttlig positiv påverkan på teknisk försörjning. Genom stråkalternativet kan bebyggelsen anslutas till det kommunala avloppsnätet vilket bidrar till minimerade föroreningar till grundvatten, sjöar och vattendrag. Genom det kommunala avloppsnätet sker förbättrad kontroll av de ämnen som släpps ut och åtgärder kan snabbare genomföras vid otillräcklig rening. Genom det kommunala dricksvattnet kan även bättre skydd och kontroll utföras. De negativa aspekterna är att befolkningen blir mer avskärmade från verkligheten vilket medför att man spar mindre på vattenresurser samt blir mindre uppmärksam på effekter av det som försvinner ner genom avloppsvattnet. Energianvändning Energianvändningen genom bebyggelseutveckling utmed stråk samt spridd bebyggelse kommer att öka genom befolkningstillväxt och ger således liten negativ påverkan på energianvändningen. Hur stor ökningen blir beror på antal energieffektiva hus som byggs samt energikälla. Buller Spridd bebyggelseutveckling ger liten positiv påverkan på buller. Genom ett längre avstånd emellan bostadshusen sker inga bullerstörningar, vilket upplevs positivt. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger liten negativ påverkan på buller. Tätbebyggda områden orsakar bullerstörningar i högre omfattning än spridd bebyggelse. Bullerstörningar kan upplevas genom bl.a. trafi k, musik, barnskrik och byggnationer. Naturmiljö- och kulturmiljö Spridd bebyggelse innebär liten-måttlig negativ påverkan på natur- och kulturmiljön. Mer oexploaterad yta kommer tas i anspråk, viket bl.a. ger effekter på de växter och djur som lever i skog och natur. Bebyggelse utmed stråk innebär liten-måttlig positiv påverkan på natur- och kulturmiljön. Enköpings kommun har få obebyggda områden och saknar vidsträckta skogsområden utan bebyggelse. Således är de oexploaterade områdena viktiga att bibehålla för natur- och kulturmiljön. I och med kriteriet närhet till befi ntlig bebyggelsegruppering/by/småort/tätort kan redan bebyggda miljöer nyttjas effektivt och det Samrådshandling 19

20 Tabell 4: Samlad konsekvensbedömning med avseende på bebyggelseutveckling utmed stråk samt spridd bebyggelse illustrerat enligt bedömningsnyckeln i kapitel 2.6 ( Förslaget har ingen påverkan på miljöaspekten.) Miljöaspekt Konsekvenser av Spridd bebyggelse utveckling Konsekvenser av Spridd bebyggelse utveckling Konsekvenser av Bebyggelse utveckling utmed stråk Konsekvenser av Bebyggelse utveckling utmed stråk Positiv påverkan Negativ påverkan Positiv påverkan Negativ påverkan Luft och klimat Måttlig Måttlig Vattenmiljöer Liten Liten Naturresurser Liten Liten måttlig Teknisk försörjning Måttlig Måttlig Energianvändning Liten Liten Transporter och kommunikationer Måttlig Måttlig Översvämningsrisker Buller Liten Liten Naturmiljö Liten måttlig Liten måttlig Kulturmiljö Liten måttlig Liten måttlig Befolkning och människors hälsa Liten Liten öppna landskapet bevaras öppet, vilket innebär att ny oexploaterad mark inte behöver tas i anspråk, således bevaras natur- och kulturmiljön. Befolkning och människors hälsa Spridd bebyggelse ger liten positiv och liten negativ påverkan på människors hälsa. Valmöjligheterna när det gäller boendeformer gör att kommunens befi ntliga invånare och nyinfl yttade kan hitta sitt drömboende i kommunen. Det kan till exempel vara drömmen om det småskaliga livet på landet. Detta ger positiva effekter på befolkningen då valfrihet ger trivsel. En ökning av spridd bebyggelse ger dock en ökning av hushåll som saknar otillräcklig rening av avloppssystem. Otillräcklig rening kan ge upphov till att föroreningar infiltreras ner till dricksvattenbrunnar som orsakar ohälsa genom bakterier och förhöjda nitrithalter. Bebyggelser i närhet av brukad åkermark kan även ge effekter på dricksvatten kvalitén genom att de ämnen som tillförs åkermarken kan infiltrera ner i brunnarna. Bebyggelseutveckling utmed stråk ger ingen påverkan på befolkning och människors hälsa. Sammanfattning Översvämningsrisker anses inte påverkas av exploateringen. Övrig måluppfyllelse Spridd bebyggelseutveckling Vision 2015 Spridd bebyggelseutveckling bidrar till att uppfylla kommunens vision då kommunen kan erbjuda boende i staden, i kransorterna, på landet och nära vattnet med stor valfrihet. Regionalt utvecklingsprogram Spridd bebyggelseutveckling bidrar till att uppfylla målet att Uppsala län har goda livsvillkor och ett attraktivt boende. 20 Samrådshandling

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 1 Landsbygdsutveckling

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Länsstyrelsen i Västerbotten Miljöbalksenheten 901 86 Umeå Samråd om behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning för Avfallsplan/Strategi

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 (Smedby idrottsfält) inom Smedby i Norrköping den 15 september 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-10-13, 211 Laga kraft:

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 " * %>>%)B%44)*)+ $H9&B.&3!8&&+&9/%)!7%D;'(&+.&'(&+!%&'())*)+ " : % ;&8% ! % =!! " #$#%& &&& :! 0 %!! %!! % % % % % % 6!

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13. BILAGA 2 - Konsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13. BILAGA 2 - Konsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-13 BILAGA 2 - Konsekvensbeskrivning Översiktsplan Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68 E-post:

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2014-11-20 Miljökonsekvensbeskrivning Färg e rigat an Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Avgränsning...3 Alternativ...3 Förutsättningar

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping 1(9) Behovsbedömning SPN 2016/0043 214 tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10 Med närområde inom Hageby i Norrköping den 9 juni 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07

Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Sida 1 av 5 Detaljplan, Umeå kommun Diarienummer: PLA 12-07 2013-06-11 Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län Dnr: Upprättad: Januari 2016 Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Storumans

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförande beskrivning Plankartamed bestämmelser Samrådsredogörelse Bilaga Fastighetsförteckning dat 2014-06-19 Planen antagen MBN 2014-08-12 Laga kraft 2014-09-12 Genomförandetid

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 inom Skärblacka i Norrköpings kommun den 1 mars 2016 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer