STÖDJANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING

Transkript

1 STÖDJANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING DETALJPLAN KOLLUNG, SKÄRHAMN SWECO MAJ 2011

2 Dokumentinformation Titel: STÖDJANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING VID DETALJPLANEARBETE KOLLUNG, SKÄRHAMN Version: Version 1.0 Beställare: Frida Forsman, Tjörns kommun SWECO: Foto och ill.: Framsida: Anna-Sofia Sjööquist, uppdragsledare, SWECO Josefin Andersson, trafikspecialist och granskning trafik, SWECO Anna-Sofia Sjööquist, SWECO Utdrag från VGU (Vägar och gators utformning) Översiktsbild, samt infart Industrivägen från Storgatan Projektnummer:

3 Innehållsförteckning BAKGRUND 4 UTRYMMESBEHOV 6 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 6 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 7 GATOR 9 PARKERINGSPLATSER 11 SOPHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST 13 MARKFRÅGOR 14 OBSERVERINGAR PÅ TIDIGT UTKAST TILL DETALJPLAN 16 NULÄGE 16 DEL A 21 DEL B 24 DEL C 31 SAMMANFATTNING AV KOMMENTARER OCH SYNPUNKTER 35 TRAFIKANALYS 36 BERÄKNINGAR OCH ANTAGANDEN 36 UTFORMNING AV KORSNING 38 FORTSATT ARBETE 40 3

4 BAKGRUND Tjörns kommun har gett SWECO i uppdrag att göra en trafikutredning i samband med detaljplanearbete för Kollung i norra Skärhamn. I arbetet ingår att göra en PM innehållande geometriska förutsättningar (1), samt synpunkter/konsekvenser (2) för trafiken i området. 4

5 5

6 1 UTRYMMESBEHOV I denna första del beskrivs de utgångspunkter för trafikutformning som bör användas vid detaljplanearbetet. Övergripande förutsättningar Normalt eftersträvas att följa befintlig marknivå för att göra så lite intrång som möjligt i naturen. Om lutningar blir för branta och radier för snäva kan detta dock påverka framkomligheten och även sikten. Linjeföringen av trafiksystemet bör därför studeras noggrant vid nybyggnation i kuperade områden. Vägutformningen måste vara anpassad för den trafik som är tänkt att röra sig i området. Både för gång- och cykeltrafik, samt motorfordon. Hänsyn måste också tas till de servicefordon och räddningsfordon som beräknas använda gatusystemet. För att trafiken i ett område och därigenom även området som sådant skall fungera godtagbart krävs därför att ett antal parametrar är uppfyllda. Det handlar bland annat om tillgänglighet, sophantering, parkeringsplatser, gång- och cykelvägar, samt framkomlighet för räddningstjänst. Nedan anges under varje rubrik de rekommendationer som bör uppfyllas för varje parameter. 6

7 Gång- och cykelvägar Friliggande gång- och cykelvägar bör vara minst 3 m breda (god standard), med en stödremsa på 25 cm på vardera sidan. Utrymme mot fastighetsgräns bör vara åtminstone 50 cm, för att ge plats åt dike eller dylikt (se figur 1). Är utrymmet begränsat kan gång- och cykelvägen minskas till 2,5 m, detta är dock mindre god standard. Figur 1 Typritning GC-sektion Där djupa bergskärningar förekommer och det inte finns möjlighet att spränga berget i flack lutning, bör området utanför stödremsan utökas till 1,5-2 m, för att öka trafiksäkerheten, samt att undvika att vägkorridoren upplevs som trång. Gång- och cykelbanor utmed gator, med kantsten som avskiljare, bör vara minst 3,25 m breda (god standard), men en bredd på ca 2,5 m kan accepteras, detta är dock mindre god standard. 7

8 Längslutningen på gång- och cykelbanor bör maximalt vara 6 % (se figur 2). Där gång- och cykelbana ansluter eller korsar en gata med biltrafik skall sikten vara god och hastighetssäkrande åtgärder eventuellt utföras. VÄGSTANDARD MAP PÅ LUTNING VID 8 M HÖJDSKILLNAD God standard Mindre god standard Låg standard Frisk gående 0-5 % 5-10 % 10- % Rörelsehindrad 0-2,5 % 2,5-3,5 % 3,5-% Rullstolsburen 0-2 % 2-3 % 3- % Rekommenderad lutning för utformning för gående 0-2,5% 2,5-4 % 4-6 % Figur 2 Utdrag från VGU, största tillåtna längslutning för gående Om lutningen på en gång- och cykelbana blir för brant bör dragningen justeras i plan så att vägen blir längre och får en flackare lutning. En kortare väg med trappor vid brantare partier kan komplettera den längre vägen, enligt figur nedan (figur 3). Figur 3 Utdrag från Västerhöjden dpl Kärna, utformning Josefin Andersson och Anna Berlin, SWECO 8

9 Gator Gator i området föreslås göras minst 5,3 m breda med 0,25 m stödremsa på vardera sidan. Denna dimension är anpassad för möte på raksträcka mellan lastbil och personbil i 50km/h. Vid lägre hastighet kan dock bredden minskas till 5,1 på raksträcka. Utanför stödremsan krävs ett utrymme på en bredd av minst 0,5 m för ett grunt dike, samt elskåp, belysning eller dylikt (se figur 4). Utrymmet för diket bör vara bredare om det även skall inrymma ett vanligt öppet dike utan dränering. Anläggs kantsten på vardera sidan om vägen krävs att vägen är minst 5,9 m bred på raksträcka, vid 50km/h (VGU Sektion tätort Gaturum s 27). Figur 4 Typritning sektion gata med grunt dike utan belysning En körbanebredd på 5,3 m ger då ett 6,8 m brett vägområde. Där djupa bergskärningar förekommer och det inte finns möjlighet att spränga berget i flack lutning, bör dock området utanför stödremsan utökas till 1,5-2 m, för att öka trafiksäkerheten, samt att undvika att vägkorridoren upplevs som trång. En lokalgata kan utformas med en bredd på ca 4,5 m. Denna bredd möjliggör möte mellan personbilar, men inte mellan personbil och tyngre fordon såsom räddningstjänst eller flyttfordon. Denna utformning är avsedd att användas vid mycket låga trafikflöden, låga hastigheter (<30 km/h) och korta sträckor. På längre sträckor behövs mötesplatser (se kapitel Utrymmesbehov Sophantering och räddningstjänst). 9

10 Vid kurvor med radie under 50 m behövs ett kurvtillägg på gatubredden, (se figur 6), eftersom fordonet tar mer utrymme i anspråk. Bredden på gatan blir avsevärt mycket bredare ju snävare radie som föreslås. Snäva kurvor försämrar också sikten. Vid backkrön vid branta lutningar måste hänsyn till sikten tas och då särskilt om krönet ligger i kurva. Figur 5 Exempel på kurvtillägg vid liten radie. Möte mellan personbil och sopbil i kurva med radie 20 m, ger ett kurvtillägg på 0,8 m i hastighet av 30km/h. 10

11 Vägarna bör ha en längslutning på maximalt %. Se utdrag nedan från VGU gällande vägars längslutning (figur 6). Om lutningen på en gata blir för brant bör dragningen justeras i plan så att vägen blir längre och får en flackare lutning. STÖRSTA TILLÅTNA LÄNGSLUTNING Landsbygd Korsning på huvudnät i tätort På sträcka på huvudnät i tätort Gator i lokalnät med Lps, Bl Gator i lokalnät med Bb, LBn Gator i lokalnät med LBm, P Nivåskillnad God standard Mindre god standard Låg standard 6% 7% 8% 2,5% 3,5% 9% 6% 8% 9% >2m 6% 8% 10% >2m 7% 10% 12% >2m 8% 12% >12 % Busshållplats i lokalnät** >2m 2% 4% 6% Avser start i backe för bil vid halt väglag* >2m 4% 7% 9% * Nysandad, hårt packad snö ** Olika busshållplatstyper har olika krav Figur 6 Största tillåtna längslutning för biltrafik, tabell 12-1 Linjeföring - lutningar s 102 VGU Gatuanslutningarna till korsningspunkter skall luta maximalt 2,5 %. För att tydliggöra eventuella korsningspunkter kan de göras något upphöjda och markeras med avvikande beläggning. Detta för att göra trafikanten uppmärksam på att det är en konfliktpunkt. I slutet på varje gata måste vändmöjlighet finnas. För personbil anläggs mindre yta för backvändning eller vändplan. För övriga trafikslag som, sopbil och räddningstjänst, krävs större ytor, se kapitel Utrymmeskrav Sopbil och räddningstjänst. Parkeringsplatser Tjörns kommun har ingen parkeringsnorm, men använder ett värde på ca 1,4 bilplatser/lgh. För att maximera utnyttjandet av parkeringsplatser och ytor rekommenderas 0,2 bilplatser/lgh för besökande. Detta mått förutsätter dock gemensam uppställning och 11

12 att denna sker på olika tider. Detta resulterar i att ett område med 4 bostäder behöver ca 7 parkeringsplatser. Besökare kan som regel acceptera längre avstånd från parkeringsplats till fastighet än de boende. Denna sträcka bör dock vara kortare än 200 m. Rakt uppställda parkeringsplatser skall dimensioneras med måtten 2,5x5 m. För backande bilar krävs ett mått på 6,5 7 m till fast hinder (exempelvis en mur eller parkerad bil), se figur 7 nedan. Figur 7 Typritning parkeringsplats, rak uppställning För att göra området tillgängligt bör det anläggas handikapplatser på parkeringsytorna. Dessa kräver dimensionerna 5x4,6 m och bör placeras nära entréer. 12

13 Sophantering och räddningstjänst Om sopstation skall finnas i anslutning till bostadsområden kräver sopbilens dimensioner att vägen dit är minst 5,3 m bred, enligt kapitel Utrymmeskrav - Gator. Om vägen till fastigheten är en återvändsgata måste en vändplan med minst 21 m i diameter anläggas (se figur 8). Detta för att förhindra att sopbilen måste backa, då detta är en trafiksäkerhetsrisk för framförallt barn i området. Figur 8 Typritning Vändplan - dimensionerad för sopbil Om vägen och vändplanen dimensioneras för sopbil fungerar vändplanen även för räddningsfordon. Om en gata ej ska användas av sopbil, skall den ändå utformas för räddningsfordon map bredd och vändplan. För räddningsfordon räcker det dock att de kan backvända om utrymme för vändplan saknas. Om gatan dimensioneras för räddningsfordon innebär det en bredd på minst 4,5 m. Detta utförande är endast godtagbart på sträckor kortare än ca 100 m, då det medför att räddningsfordon måste backa ut från gatan. Det krävs också att utrymme för möte med personbil finns någonstans utmed gatan, var m, exempelvis uppfarter, p-ytor eller mötesplatser. Avståndet mellan sophuset och vägen där sopbilen angör skall vara mindre än 10 m och lutningen får vara maximalt 8 %. Sophusen skall placeras så att de ej skymmer sikt i korsningar. Längslutningar på vägar där sopbilar och räddningstjänst skall framföras bör luta maximalt 10 %. Längslutning på 10 % och mer anses vara av låg standard på denna 13

14 typ av gata. Se utdrag från VGU, på sida 11, gällande vägars längslutning. Räddningstjänsten kan dock godta lutningar upp till 12 %. Markfrågor Då lutningarna blir branta kan avvattning lösas med hjälp av grunda diken med dränrör utmed vägkanten. Detta behöver dock utredas i separat VA-utredning. Eventuell belysning, elskåp och annan utrustning måste ges utrymme för i vägområdet. Detaljerna bör studeras i separat utredning. 14

15 15

16 2 OBSERVERINGAR PÅ TIDIGT UTKAST TILL DETALJPLAN I pågående detaljplanearbete för Kollung, i norra Skärhamn, önskas att en trafikutredning tas fram. I denna andra del studeras ett tidigt utkast av föreslagen detaljplan, med avseende på gator och gång- och cykelvägar. Nuläge I området finns en gata (Industrivägen) som löper från Storgatan till industriområdet i den norra delen (se figur 9). Gatan är mellan 4,8 6 meter bred och ca 430 m lång. Mellan Storgatan och den befintliga verksamheten i norr finns ett par höga höjder ( ) som Industrivägen skråar. Industrivägens höjdpunkt är vid fastighet 1:71 (ca +17,2) och dess lågpunkt finns vid den norra änden på Industrivägen (ca +3,1). Vid korsningen med Storgatan är nivån ca +7,1. Industrivägen är som brantast (mellan 7,8 % - 9,5 %), och även som smalast, invid fastighet 1:93 och norrut. I denna norra del av området är marken plan. 16

17 Figur 9 - Översiktsbild över befintligt område Hastigheten på Industrivägen är 50 km/h närmast korsningen med Storgatan. Invid fastighet 1:71 är hastighetsgränsen 70 km/h. På Storgatan är hastighetsgränsen 50 km/h. Korsningen Storgatan/Industrivägen är utformad som en trevägskorsning där Industrivägen angör Storgatan i sned vinkel. En busshållplats (Utäng Västra) är placerad på den södra sidan om Industrivägen i höjd med utfarten (se figur 10). 17

18 Figur 10 - Korsning Storgatan/Industrivägen. Vy västerut från Storgatan. Inga separata gång- och cykelvägar finns i området idag. Däremot finns en stig (Lövsalen) som löper från Industrivägen mot Toftenäsvägen (se figur 11 utdrag från programhandling). Figur 11 Stigen "Lövsalen" - utdrag ur programhandling. Ytterligare en stig finns i norra delen av planområdet. Denna löper mot Toftenäsvägen/Bönekvin (se figur 12). 18

19 Figur 12 - Stig i norra delen av planområdet. 19

20 Föreslagen detaljplan Ett första utkast till ny detaljplan för Kollung i norra Skärhamn ses i figur 13 nedan. Här visas föreslagna nya bostäder och verksamheter, samt nya gator. För att mer lättförståeligt kunna ge synpunkter på detaljplanen ur ett trafikperspektiv delas den fortsättningsvis upp i tre delar (Del A, Del B och Del C). Figur 13 - Översikt förslag till detaljplan, inklusive indelning A, B resp C. 20

21 Del A Delen längst norrut i planområdet benämns fortsättningsvis som Del A. Här skall ett flertal bostadshus (lägenheter, samt radhus) uppföras. Angöring till dessa bostadshus görs via nya lokalgator (södra, norra, respektive tvärgatan). Marken i Del A är plan. Industrivägen förlängs ca 100 m norrut, se figur 14. Figur 14 - Översikt Del A Gator Detaljplaneförslaget De föreslagna gatorna är mellan 5-5,5 m breda. Parkeringsplatser föreslås invid befintlig kraftstation, samt i den västra delen av området. Synpunkter Bredden på gatorna (5,5m) är tillräckliga för att lätt lastbil (ex. flyttfordon) ska kunna möta personbil. Den mindre bredden (5 m) längst in på lokalgata norr accepteras då trafikmängden på denna förväntas vara mycket låg. Samtliga korsningskurvor i området bör dock göras större för att möjliggöra in- och utfart för räddningstjänst, sopbil och lätta lastbilar. Fordonen ska ej svepa så att risk föreligger för konflikt med personbilar eller oskyddade trafikanter. På följande sida angivna radier beror av vinkeln på till korsningen inkommande gator. Förändras vinkeln behöver radierna ses över. Sopbil och räddningstjänst får anses använda motsatt körbana vid färd i 21

22 korsning. Detta är godtagbart, då trafikmängden på dessa gator troligtvis kommer vara låg. Rekommendationen är att: Utfart norrut och söderut från Södra gatan till Industrivägen ges en minsta radie på 5 respektive 9 m. Infart från Industrivägen till Norra gatan ges en minsta radie på 6 m. Utfart västerut och österut från Tvärgatan till Södra gatan ges en minsta radie på 6 respektive 5 m. Utfart österut och västerut från Tvärgatan till Norra gatan ges en minsta radie på 6 m. För att sopbilen ska kunna angöra området måste vändplaner, eller möjlighet att köra runt kvarteret, anordnas i slutet på de båda gatorna. Även räddningstjänsten bör ges möjlighet att vända runt, alternativt backvända på tillgänglig körbar yta. Räddningstjänsten kan dock backa ut på sträckor kortare än 100 m, det krävs då att mötesplats anläggs var m på gatan. Gång- och cykelvägar Detaljplaneförslaget Utmed den södra gatan anläggs en gångbana som får en bredd på 2,5 m. Denna gångbana fortsätter utmed tvärgatan mot den norra gatan. Gångbanan fortsätter även söderut mot befintlig trappa mot Del B. Synpunkter Den föreslagna gångbanan på 2,5 m är av god standard. Cyklister förutsätts använda gatan. Detaljplaneförslaget I förslaget anläggs ingen gångbana utmed den norra gatan, ej heller utmed Industrigatans norra del. 22

23 Synpunkter Gång- och cykelbana bör anläggas utmed Industrivägen. Utmed den norra lokalgatan bör en gångbana anläggas. Övrigt Hastigheten förutsätts bli 50 km/h (alt. 40 km/h) på Industrivägen och 30 km/h (alt. 20 km/h eller gångfartsområde) på de nya lokalgatorna. 23

24 Del B I mittdelen (fortsättningsvis Del B) av planområdet skall nya radhus uppföras. Dessa angörs via en mindre lokalgata (lokalgata nordväst). Industrivägen löper genom området, se figur 15. Marken i del B är kuperad. Figur 15 - Översikt del B Gator Detaljplaneförslaget Lokalgata nordväst till radhusområdet blir 5,5 m bred. Ca 10 parkeringsplatser anläggs, längst in på den södra sidan, utmed denna lokalgata. Synpunkter Den nya lokalgatan (nordväst) har fått en tillräcklig bredd för att personbilar ska kunna möta tyngre fordon. Dock måste in- och utfart mot Industrivägen breddas och utformas med tillräckligt stora radier i korsningen (minsta radie 7m). Angiven radie beror av vinkeln på till korsningen inkommande gator. Förändras vinkeln behöver radien dock ses över. Sopbil och räddningstjänst får anses använda motsatt körbana vid färd i korsning. Detta är godtagbart, då trafikmängden på dessa gator troligtvis kommer vara låg. 24

25 Lutningen på gatan bör följa anvisningar i kap Utrymmesbehov Sophantering och räddningstjänst. Se även kommentarer i kommande stycke om gång- och cykelvägar. Parkeringsplatserna ska ej anläggas i tvärlutning större än 2,5 %. Om sophantering löses på konventionellt sätt måste en vändplan anläggas i slutet på gatan. Ett alternativ är att i stället anlägga sopsug i anslutning till fastighet 1:93, eller att samtliga fastigheter har sina sopbehållare vid Industrivägen. Även räddningstjänsten ska ges möjlighet att vända runt, alternativt backvända på tillgänglig körbar yta. Då föreslagen lokalgata är kortare än 100 m kan dock räddningstjänsten backa ut, dock krävs att mötesplats anläggs på halva sträckan. Lutning på gatan bör ej vara brantare än ca 5 %, för att backning ska kunna ske utan hinder. Om räddningstjänsten ska backa krävs även att sikten är mycket god, därmed måste höjderna invid korsningen med Industrivägen tas bort. Detaljplaneförslaget Industrivägen föreslås behålla befintlig bredd på 5 m i norra delen av Del B och breddas till 6 m i södra delen av Del B. Den justeras något i plan både invid fastighet 1:71, samt mot Del A. En ny infart, från Industrivägen mot fastighet 1:71 föreslås, se figur 18. Synpunkter Industrivägen bör breddas till minst 5,3 m. I kurvan bör den göras bredare för att möjliggöra möte (se kapitel Utrymmesbehov - Gator). Kurvan invid fastighet 1:71 bör göras större. Lutningsmässigt är Industrivägen bitvis av låg standard (7,8-9,5 %). Den bör därmed förlängas något, vilket medför en flackare lutning. Den dubbla stoppsikten för Industrivägen (för 50 km/h och i 6 % lutning) är ca 110 m (god standard). Detta medför att siktsprängning bör utföras på den södra sidan om Industrivägen (se figur 16). Även för utfarten från lokalgata väst bör god sikt åstadkommas. 25

26 Figur 16 - Dubbel stoppsikt (sikt innanför den streckade gröna linjen) för Industrivägen (god resp låg standard), samt sikt från korsning med lokalgata väst. En ny in- och utfart till fastighet 1:71 bör vara åtminstone 5,3 m bred och utformas med en radie som möjliggör infart med 24m-lastbil (minsta radie ca 15m). Om utrymme tillåter, på grund av trafiksäkerhetsskäl, bör in- och utfarten angöra Industrivägen i rät vinkel (se figur 17). Figur 17 - Infart till verksamhet i fastighet 1:71. Infart mot fastighet radie 15m. 26

27 Ett alternativ till denna utformning är att istället räta ut Industrivägen i det aktuella snittet, och låta den löpa, i rät vinkel, utmed söderfasad på fastighet 1:93 (se figur 18). I öst ansluter den till Lokalgata sydöst, vilket ger en fyrvägskorsning (radie ca m), alternativt en cirkulationsplats med en överkörningsbar rondell, i denna punkt. Denna utformning medför en längre och mer svårkörd gata/korsning än befintlig. En korsning/cirkulation kommer dock att medverka till att hastigheterna hålls på en låg nivå. Denna utformning medför att berget, söder om Industrivägen, kan bibehållas, men sikten blir av låg standard. En GC-passage kan anläggas invid korsningen/cirkulationen. På grund av att Industrivägen lutar brant nedåt från denna punkt är det viktigt att studera möjligheten till att anlägga en korsning/cirkulation ur lutningssynpunkt. En cirkulation skall ej luta mer än 3 % och en korsning, samt direkt anslutande gator bör ej luta mer än 2,5 %. Figur 18 - Alternativ utformning Industrivägen Detaljplaneförslaget Infart till lägenheter/verksamhet i norr sker via ny infart till fastighet 1:71 och över befintlig asfalterad yta (parkeringsplatser). Synpunkter Nya bostäder/verksamheter i norr får i förslaget en godtagbar infart. För att räddningstjänsten skall kunna nå samtliga lägenheter med stegbilen måste gator som löper parallellt med långsidorna på husen anordnas (se figur 19). Eftersom husen är placerade i kraftig lutning påverkar anläggandet av en gata, både hus och mark. Om lägenheterna är genomgående behövs enbart gata på ena sidan av fastigheten. Gatan bör luta maximalt 4-6 % 27

28 Figur 19 - Tillfart till nya byggnader Gång- och cykelvägar Detaljplaneförslaget Inga gång- och cykelbanor är föreslagna utmed lokalgata nordväst. Synpunkter En separat gångbana bör anläggas utmed den nya lokalgatan. Om den föreslagna lokalgatan resp gångbanan skall bli av god standard (tillgänglighet för funktionshindrade) ska den högsta punkten vara på nivå + 16,6 eller lägre (max 4 %). Nivåskillnaden tas upp mellan korsningen med Industrivägen (+14,5) och fram till de föreslagna parkeringsplatserna (+16,6). För cyklister ska den högsta nivån på gatan ej vara högre än +17,5 (6 % lutning). Om gatan anläggs på denna nivå bör en separat gångväg anläggas där lutningen är mindre. Radhusen kan placeras över gatans nivå, men gångvägarna till husen bör ej luta mer än 4 %. Detaljplaneförslaget En 2,5 m bred gång- och cykelbana föreslås anläggas på den norra sidan om Industrivägen. Invid fastighet 1:71 korsar den Industrivägen och löper sedan på gatans västra sida söderut 28

29 Synpunkter Gång- och cykelbanans bredd är acceptabel, men av låg standard. Lutningen invid fastighet 1:93 är av låg standard (>6 %). Gång- och cykelbanan bör förlängas, eller ges en alternativ sträckning, för att åstadkomma en godtagbar lutning. Den föreslagna gång- och cykelpassagens placering, i snäv kurva på ett krön, är ej lämplig av trafiksäkerhetsskäl. För att åstadkomma en trafiksäker passage på denna plats krävs att sikten är mycket god från gatans båda håll. Förslagsvis anläggs hela gång- och cykelbanan utmed Industrivägens västra sida och en passage anordnas istället ca m (stoppsikt för fordon i 50 km/h) väster om krönet (se figur 20). Figur 20 - Placering av GC-bana enligt detaljplaneförslaget (beige) och justering till den västra sidan (orange streckad). Ny placering av passage. Övrigt En breddning av sektionen invid fastighet 1:93 är tvungen då en gång- och cykelväg ska anläggas utmed Industrivägen. På grund av att sektionen redan idag är mycket trång i denna punkt medför en breddning sprängning av berg. I planarbetet finns en idé om att rusta upp den befintliga stigen (Lövsalen) mellan planområdet och Toftenäsvägen. Om denna stig görs godtagbar för fotgängare och cyklister kan den bli ett komplement till en gång- och cykelbana utmed Industrivägen. 29

30 Men av trygghets- och framkomlighetsskäl kan Lövsalen troligtvis ej ersätta en ny gång- och cykelväg. Hastigheten förutsätts bli 50 km/h (alt. 40 km/h) på Industrivägen och 30 km/h (alt. 20 km/h eller gångfartsområde) på den nya lokalgatan. 30

31 Del C I den södra delen av planområdet (fortsättningsvis Del C) skall två nya bostadsområden uppföras. Det ena via en lokalgata (lokalgata öst) som löper parallellt med Storgatan. Det andra området, väster om Industrivägen, angörs via en ny lokalgata (lokalgata väst) ca 120 m norr om korsningen Storgatan/Industrivägen. Figur 21 - Översikt del C Gator Detaljplaneförslaget Lokalgatan (lokalgata väst) till området i norr föreslås få en bredd på 5 m. Parkeringsplatser anläggs vid byggnaderna (se figur 21). Synpunkter Lokalgata väst har en godtagbar bredd med hänsyn tagen till den trafik som ska trafikera gatan. Denna bredd medför att personbil ej kan möta tyngre fordon så som flyttbil, sopbil etc. Lokalgatan bör breddas vid in- utfart mot Industrivägen och få tillräckliga radier i korsningen (minsta radie 7 m). Angiven radie beror av vinkeln på till korsningen inkommande gator. Förändras vinkeln behöver radien dock ses över. Sopbil och räddningstjänst får anses använda motsatt körbana vid färd i korsning. Detta är godtagbart, då trafikmängden på dessa gator troligtvis kommer vara låg. Lutningen på gatan bör följa anvisningar i kap Utrymmesbehov Sophantering och räddningstjänst. Se även kommentarer i kommande stycke om gång- och cykelvägar. Om sophantering löses på konventionellt sätt måste en vändplan anläggas i slutet på gatan. Ett annat alternativ är att i stället anlägga sopsug i anslutning till fastighet 1:93, eller att samtliga fastigheter har sina sopbehållare vid Industrivägen. För dessa 31

32 alternativ krävs en ficka där sopbilen kan angöra utan att hindra övrig trafik på gatan. Även räddningstjänsten ska ges möjlighet att vända runt, alternativt backvända på tillgänglig körbar yta. Då föreslagen gata är kortare än 100 m kan dock räddningstjänsten backa ut, dock krävs att mötesplats anläggs på halva sträckan. Lutning på gatan bör ej vara brantare än ca 5 %, för att backning ska kunna ske utan hinder. Om räddningstjänsten ska backa krävs även att sikten är mycket god. Parkeringsplatserna vid fastigheterna är godtagbara. Detaljplaneförslaget Lokalgatan (lokalgata öst) till området i söder får en bredd på 5 m. Här anläggs nya parkeringsplatser utmed Industrivägen, samt längst in i området (se figur 21). Synpunkter Lokalgata öst har en godtagbar bredd med hänsyn tagen till den trafik som ska trafikera gatan. Denna bredd medför att personbil ej kan möta tyngre fordon så som flyttbil, sopbil etc. Lokalgatan bör breddas (ca 1 m) vid in- utfart mot Industrivägen och få tillräckliga radier i korsningen. Utfart norrut från Lokalgata öst bör ha en minsta radie på 6 m. Infarten från Industrivägen till Lokalgata öst bör ges en radie på ca 4-4,5 m. Denna radie förutsätter att infarten breddas. Angiven radie beror av vinkeln på till korsningen inkommande gator. Förändras vinkeln behöver radien dock ses över. Sopbil och räddningstjänst får anses använda motsatt körbana vid färd i korsning. Detta är godtagbart, då trafikmängden på dessa gator troligtvis kommer vara låg. Om byggnaderna placeras i marknivå får gatan en längslutning på ca 4 %. Denna lutning är godtagbar (god standard) för fordonstrafik. Dock finns andra krav för oskyddade trafikanter, se kommande stycke om gång- och cykeltrafik. Om sophantering löses på konventionellt sätt måste en vändplan anläggas i slutet på gatan. Ett annat alternativ är att i stället anlägga sopsug i anslutning till fastighet 1:93, eller att samtliga fastigheter har sina sopbehållare vid Industrivägen. För dessa alternativ krävs en ficka där sopbilen kan angöra utan att hindra övrig trafik på gatan. Även räddningstjänsten ska ges möjlighet att vända runt, alternativt backvända på tillgänglig körbar yta. Då föreslagen gata är kortare än 100 m kan dock räddningstjänsten backa ut, dock krävs att mötesplats anläggs på halva sträckan. Lutning på gatan bör ej vara brantare än ca 5 %, för att backning ska kunna ske utan hinder. Om räddningstjänsten ska backa krävs även att sikten är mycket god. Parkeringsplatserna parallellt med Industrivägen är godtagbara. Dock ska de ej placeras i en tvärlutning på mer än 2,5 %. Parkeringsplatserna längst in i området behöver eventuellt flyttas närmare Storgatan för att åstadkomma åtminstone 6,5 m till bakomvarande hinder. 32

33 Detaljplaneförslaget Industrivägen behålls i befintlig utformning och läge från korsningen med Storgatan och ca 100 m norrut. Invid korsningen med ny lokalgata i norr justeras den något västerut i plan. Gatan föreslås få en bredd på ca 6 m. Korsningen mellan Industrivägen och Storgatan är ej justerad i förslaget till ny detaljplan. Synpunkter Industrivägens föreslagna bredd på 6 m är godtagbar. Dock behöver korsningen med Storgatan justeras för att få en vinkelrät anslutning. Alternativa lösningar till denna korsning kan ses i kapitel Trafikanalys Utformning av korsning. Gång- och cykelvägar Detaljplaneförslaget Ingen gång- och cykelbana är föreslagen utmed lokalgata väst. Synpunkter En separat gångbana bör anläggas utmed lokalgatan. Gatan förutsätts användas till cykeltrafik och fordonstrafik. Om den föreslagna gatan skall bli av god standard (tillgänglighet för funktionshindrade) ska den högsta punkten vara på nivå + 18,3 (4 %) eller lägre. Nivåskillnaden tas upp mellan korsningen med Industrivägen (+16,2) och fram till befintlig fastighet 1:91 (+18,3). Tomterna kommer då luta på likvärdigt vis. För cyklister ska den högsta nivån på gatan ej vara högre än +19,3 (6 % lutning). Om gatan anläggs på denna nivå bör en separat gångväg anläggas där lutningen är mindre. Radhusen kan placeras över gatans nivå, men gångvägarna till husen bör ej luta mer än 4 % och infarterna till parkeringsplatserna ska ej ha en tvärlutning på mer än 2,5 %. Detaljplaneförslaget Ingen gång- och cykelbana är föreslagen utmed den lokalgata öst. Synpunkter En separat gångbana bör anläggas utmed lokalgatan. Gatan förutsätts användas till cykeltrafik och fordonstrafik. Om byggnaderna placeras i marknivå får gatan en längslutning på ca 4 %. Denna lutning är godtagbar (mindre god standard) för fotgängare. 33

34 Detaljplaneförslaget I förslaget till detaljplan finns en ny gång- och cykelbana utmed Industrivägens västra sida. Den föreslås få en bredd på 2,5 m. Synpunkter Gång- och cykelbanan utmed Industrivägen har en acceptabel bredd, men av låg standard. En breddning av befintlig sektion påverkar dock intilliggande mark, med schaktning alternativt sprängning som följd. Om den nya gång- och cykelbanan anläggs i nivå med befintlig gata (Industrivägen) kommer lutningen vara av mindre god standard (ca 5 %). Detta anses dock godtagbart. Gång- och cykelbanan bör förlängas till korsning med Storgatan. Övrigt Hastigheten förutsätts bli 50 km/h (alt. 40 km/h) på Industrivägen och 30 km/h (alt. 30 km/h eller gångfartsområde) på de nya lokalgatorna. 34

35 Sammanfattning av kommentarer och synpunkter För att åstadkomma ett bra trafiksystem för detaljplan Kollung ska dessa åtgärder genomföras: Vändmöjlighet vid samtliga gator för sopbil (alternativt sopsug eller flytt av sopbehållare). Siktåtgärder för ev backande räddningstjänstfordon. Större korsningskurvor (radier) Åtkomst för räddningstjänsten till samtliga hus och lägenheter, antingen via gata eller räddningsväg. Utrymme för avvattning från vägar En maxlutning på % på nya lokalgator. För att åstadkomma ett bra trafiksystem för detaljplan Kollung bör dessa åtgärder genomföras: En förlängning av Industrivägen för att åstadkomma flackare lutning Ny utformning i trevägskorsning mellan Storgatan och Industrivägen (inkl eventuell hållplatsflytt). Ny infart till fastighet 1:71. Breddning av Industrivägen En maxlutning på 4-6 % på nya lokalgator Gång- och cykelbana anläggs på ena sidan Industrivägen och passage flyttas. 35

36 3 TRAFIKANALYS Beräkningar och antaganden Den uppskattade trafikalstringen från föreslagna nya lägenheter, hus, verksamheter inklusive den befintliga verksamheten och boende beräknas till ca 800 f/d (se tabell i figur 22). Andel kontor Andel handel Antal pers Bilalstring Boende Kontor Handel Boende Kontor Handel Summa Antal YTA NYTT Radhus Villor Lgh Verksamheter BEF Verksamhet 1: Verksamhet 1: Lgh Figur 22 - Bilalstringstabell för befintliga resp nya bostäder/verksamheter i planområdet Tot 793 Trafikflödet på Storgatan antas i dagsläget vara ca 3336 f/d 1 (sommartid). I utredningen från år 2009 anges att flödet kan väntas öka till ca 3700 f/d (sommartid) med hänsyn tagen till de planerade utbyggnaderna i Skärhamn (Malaga, Havsporten II, samt Oceanum). Det anges att trafiken minskar med ca 30 % (2294 f/d, respektive 2523 f/d) under vinterhalvåret. Då det med exakthet ej kan sägas vilken andel av trafiken, från nybyggnationerna vid Kollung, som åker in mot respektive ut från Skärhamns centrum får denna fördelning antas. Här antas att hälften åker in mot centrum, och den andra hälften åker ut från centrum. Detta antagande bygger på: Att mestadelen av den tunga trafiken färdas från centrum. Vilket antas medföra mer trafik österut. När det uppstår köer på Hamngatan är fler benägna att ta den något längre vägen. Vilket antas medföra mer trafik österut. 1 Information hämtad från Trafikutredning Skärhamn, , SWECO. Trafikmätning genomförd i juli, samt oktober månad. 36

37 Att dagligvaruhandel ligger i söder och sträckan dit är 1,4 km längre via väg 723 och Kroksdalsvägen än via Hamngatan. Vilket antas medföra mer trafik västerut. Att mestadelen av sällanköpshandel, kommunhus, samt nöjen finns i centrum. Vilket antas medföra mer trafik västerut. De beräknade och antagna trafikflödena på Storgatan och Industrivägen medför en ny situation i korsningen mellan de båda. I dagsläget är flödena mycket ojämna i korsningen (ca 2200 f/d jämfört med ca 200 f/d). När Kollung byggs ut blir denna skillnad något mindre (ca 2200 f/d jämfört med 800 f/d). Flödena på Storgatan, in mot och ut från Skärhamn centrum, förväntas ej stiga i så hög grad. En ökning på ca 13 % (ca 300 f/d ådt) in mot centrum respektive 14 % (ca 300 f/d ådt) ut från centrum förväntas. Däremot blir ökningen på Industrivägen avsevärt högre (ca 330 %), se figur 23. TRAFIKMÄNGD (ÅDT) BEF UTAN NYTT BEF jmf NYTT Storg väst 2294* % Industrivägen % Storg öst 2220** % Från Kollung mot Skärhamn C 50 % Från Kollung mot Göteborg 50 % * Enligt trafikmätning 2009 ** Enligt trafikmätning 2003 Figur 23 - Befintliga och nya trafikmängder på Storgatan och Industrivägen Sommartid kan dessa värden förändras då trafikmängderna förändras avsevärt. Detta är dock ej beräknat. Denna beräkning inkluderar ej heller de nya områdena Malaga, Havsporten II, samt Oceanum. 37

38 Utformning av korsning Med hänsyn tagen till dagens och framtidens trafikflöde på Storgatan och Industrivägen, anges nedan tre alternativ till utformning av korsning mellan dessa två gator; 1. att behålla befintligt läge på Industrivägen, se figur 25 Detta alternativ medför lägst anläggningskostnad. Den sneda vinkeln mot Storgatan är dock ej lämplig ur trafiksäkerhetssynpunkt, då sikten mot Storgatan blir dålig. Detta alternativ kräver att röjning görs kontinuerligt invid korsningen. Infarten för fordon kommande från öst är dock smidig. Figur 24 Illustration av bef korsningsutformning 2. att räta upp Industrivägen mot Storgatan och eventuellt anlägga vänstersvängfält, se figur 25 Detta alternativ medför en något högre anläggningskostnad (inkl troligt markintrång) än alternativ 1. En upprätning av gatan medför en bättre sikt för samtliga trafikanter. Befintlig hållplats i korsningen måste flyttas och sektionen på Storgatan måste breddas. 38

39 Figur 25 Illustration av upprätad in- och utfart från Industrivägen 3. att anlägga en cirkulationsplats, se figur 26 Detta alternativ medför högst anläggningskostnad av de tre alternativen. En cirkulationsplats medför även att Industrivägen måste rätas upp. En upprätning av gatan medför bättre sikt. Hastigheten hålls låg i en cirkulation. Detta alternativ är troligtvis ej lämpligt pga av att den beräknade trafikmängden skiljer sig mellan Storgatan och Industrivägen. De fordon som kommer från Kollung kan vid maxtimmarna få svårt att ta sig ut i cirkulationen. Figur 26 Illustration av cirkulation i korsningen Storgatan/Industrivägen 39

40 FORTSATT ARBETE I det fortsatta arbetet med detaljplanen för Kollung föreslås att nedanstående trafikrelaterade delar utförs: Ett komplett trafikförslag med utgångspunkt från reviderat detaljplaneförslag, samt utveckling av denna PM. En trafikmätning i korsningen Storgatan/Industrivägen, inklusive svängrörelser, för att kunna ge förslag på den optimala korsningsutformningen för platsen. 40

41 41

42 STÖDJANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING DETALJPLAN KOLLUNG, SKÄRHAMN Detta är en PM med generella utrymmesbehov, för gång- och cykeltrafik, samt för fordonstrafik. Del två i PM innehåller kommentarer och synpunkter på tidigt utkast till ny detaljplan för Kollung i norra Skärhamn. De generella utrymmesbehoven kan appliceras på andra platser, medan de angivna kommentarer och synpunkter på denna detaljplan är specifika. 42