Behövs allmännyttan för att lösa bostadsfrågan för hushåll med sociala problem: - en pilotstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behövs allmännyttan för att lösa bostadsfrågan för hushåll med sociala problem: - en pilotstudie"

Transkript

1 Behövs allmännyttan för att lösa bostadsfrågan för hushåll med sociala problem: - en pilotstudie Lena Borg Hans Lind Denna rapport är finansierad av Fastighets- o Bostadsakademin Avd f Bygg- och Fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm 2007 Uppsats nr 43 1

2 Sammanfattning av "Behövs allmännyttan för att lösa bostadsfrågan för hushåll med sociala problem: - en pilotstudie" Den grundläggande frågan i studien var hur viktigt det är med ett kommunalt bostadsbolag för att lösa bostadsproblemen för hushåll med allvarligare sociala problem. Studien gjorde som en tvillingstudie i Stockholmsregionen där vi först identifierade ett antal kommuner som inte hade något kommunalt bostadsföretag. Därefter letade vi efter "tvillingkommuner" som liknade de förstnämnda kommunerna men som hade ett relativt stort kommunalt bolag. Denna process ledde till ett urval av kommuner där inkomstnivån var relativt sett hög. Intervjuer gjordes med ansvariga personer på socialförvaltningen i respektive kommun. Det följande var de huvudsakliga resultaten: - Intervjupersoner var i allmänhet nöjda med den rådande situationen och tyckte att det fungerade bra både i kommunerna med respektive utan kommunalt bostadsföretag. - I ett fall fanns en klausul i försäljningsavtalet att köparen skulle tillhandahålla ett visst antal lägenheter. I de övriga kommuner var det ett frivilligt samarbete från de privata företagens sida. - Alla kommunerna använde en bostadskedjemodell där klienten, t ex en person med drogproblem, började i ett mer institutionaliserat boende. Målet var att personen efter ett antal steg skulle ha ett eget boende. En viktigt del av kedjan är försökslägenheter där socialförvaltningen är förstahandshyresgäst och där klienten har ett särskilt andrahandshyresavtal. - Både de kommunala bolagen och privata företagen kräver denna kontraktsstruktur för att vara säkra på att de vanliga hyresgästerna inte störs. - Socialförvaltningen har ett mycket nära löpande samarbete med fastighetsägarna, och har kontakt på daglig basis för att hantera nya fall och olika situationer som uppstår. Socialförvaltningen har en klar bild av vilka hushåll som fastighetsägaren kan tänkas acceptera och vilka som måste vara kvar i mer institutionaliserade former, eller i provisoriska bostäder som socialförvaltningen själv har eller hyr in via särskilda privata företag. Dessa "egna" bostäder som socialförvaltningen har är dock mycket få. En sak som oroade socialförvaltningarna i båda typerna av kommuner är att fastighetsägarna har vad de tyckte var omotiverat höga krav i vissa avseenden. Det handlade t ex om personer som hade betalningsanmärkningar och trots att dessa var flera år gamla så kunde de fortfarande vara ett hinder för ett eget kontrakt. Socialförvaltningarna var rädda för att de i för hög grad får fungera som bostadsförmedlare och även bygga upp ett eget bestånd åt hushålls. Alternativet för dessa hushåll är andrahandsmarknaden där hyrorna ofta är högre. 2

3 Summary of The role of the municipal housing companies for providing housing to households with serious social problems. A interview study was carried out early 2007 and focused on the role of the municipal housing companies from the perspective of the Social Welfare Department in the municipality and the need for them to find housing for their clients with more serious social problems (drug problems, mental problems). This study was designed as a twin study focusing on suburban municipalities in the Stockholm region, with one of the twins having a large municipal housing company and the other twin having no such company at all, but otherwise as similar as possible, e.g. in the social structure of the municipality. The person responsible for these issues within the social welfare department of the municipality was interviewed. Three pairs of twins were interviewed. The selecting here was somewhat biased towards municipalities with an income level somewhat higher than the average, as it only was among these that it was possible to find municipalities that did not have a municipal housing company. The following were the main findings: - In general they were satisfied with the situation and thought that it worked rather well, both in the municipalities with public housing companies and those without. - In one of the municipalities without a public housing company there was a clause in the sales contract stipulating that the new private owner must provide the social welfare department with a specific number of apartments. - All municipalities worked with a model that is described as a "housing chain", where the client, e.g. a person with a drug problem, start in a more institutional housing with hired personnel. The goal is that the client through a number of steps should be able to rent an apartment on their own. A "middle" part in this chain is that the client lives in an ordinary apartment, but one that the social welfare department rents from the landlord, and where the client formally rents from the social welfare department. - Both the private and the public housing companies demand this type of contractual structure, as their first priority is to make sure that the ordinary tenants are satisfied with the situation. - The social welfare departments have a close cooperation with the housing companies on a daily basis to handle new clients and various situations that arise. The welfare department knows rather precisely which clients are acceptable to the landlords. If the client is not acceptable they have to stay in more institutionalized alternatives or in provisional housing that are run directly by the social welfare department or outsourced by them to a privata company. This, however, concerns a very small number of apartments. One thing that worried the social welfare departments was that the housing companies, both private and public, had too high demands in certain respects for renting out an apartment directly to a person, e.g. that they said no if the person had a record for non-payment of debt, even if this was several years old. Too many people would then either depend on subletting from the social welfare department, or have to rely on private subletting where rents often are higher. 3

4 Förord Fastighets- o Bostadsakademin vid KTH består av ett tjugotal företag som bl a sponsrar doktorander och bidrar till vad vi kallar "branschnära" forskning. Förutom ett par licentiatavhandlingar har det inom ramen för Akademien tagits fram ett antal uppsatser som belyst olika aktuella trender på den svenska fastighetsmarknaden. Denna rapport är ett exempel på en sådan studie och tar upp hur olika kommuner löser bostadssituationen för hushåll med sociala problem och vilken roll som de kommunala bostadsföretagens spelar i detta sammanhang. Denna rapport kan ses som en fortsättning på den studie som redovisas i rapport nr 40, "De allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden". Mer information om Akademin finns på hemsidan för Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, KTH ( Via hemsidan kan man också ta del av de rapporter och avhandlingar som tagits. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Kommunerna med en stor allmännytta Organisation och samarbete med fastighetsägare Typer av kontrakt och bostäder? Vad ser man som de största problemen? Hur ser man på möjligheten att klara sig utan allmännyttan Utblick - hur skulle man vilja ha det Kommunerna utan allmännytta Organisation och samarbete med fastighetsägare Typer av kontrakt och bostäder? Vad ser man som problem? Skulle det vara annorlunda om det fanns en allmännytta? Hur skulle man vilja ha det? Analys - jämförelse Resultatet ur ett teoretisk perspektiv Resultatet utifrån frågan om allmännyttans roll Avslutande reflexioner om kvarstående frågor och problem

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ett kommunalt bostadsföretagen kan spela ett antal olika bostadspolitiska roller, till exempel: - Att bygga bostäder som innebär lite större risker och som behöver finnas tillgängliga vid en viss tidpunkter.. - Att vara grund för bedömning av vad som är skälig hyresnivå i den privata sektorn. - Att bidra till ökade konkurrens och valmöjligheter på hyresnivåer. - Att vara pådrivande för utveckling av ny tjänster. - Att bidra till en bredare utveckling av områden där olika typer av problem finns. - Att vara ett medel till att hjälpa hushåll med sociala problem av olika slag. Under de senaste åren har debatten om de svenska allmännyttiga företagens framtida roll intensifierats, främst pga den anmälan som gjorts till EU om att svenska kommuner och svenska staten i ett antal avseenden bryter mot de regler om konkurrens och statsstöd som finns inom EU. Denna debatt beskrivs och kommenteras i Borg & Lind (2006) och fokuserar främst på hyressättningssystemet. Debatten handlar inte bara om det är tillåtet för kommunen att använda de kommunala företagen på ett visst sätt, utan också om det kommunala bostadsföretagen behövs för att uppnå olika mer specifika bostadspolitiska mål. Ett antal kommuner har sålt sina bostadsföretag och mer eller mindre explicit argumenterat för att bostadsföretaget inte behövs i den lokala bostadspolitiken. 1.2 Syfte Denna rapport syftar till att belysa allmännyttans roll för ett av de bostadspolitiska områden som beskrivs ovan, och det är att lösa bostadsfrågan för hushåll med allvarligare sociala problem. De grupper som åsyftas här är t ex personer med drogproblem eller mentala problem, men också där det akut uppstår bostadsbehov pga t ex hot eller misshandel i familjen. Det handlar alltså om fall där socialförvaltningen har huvudansvaret för att hjälpa till att lösa bostadsfrågan. Vår fråga är alltså hur detta går till i kommuner som har en (stor) allmännytta och hur det går till i kommuner som sålt sin allmännytta. 1.3 Metod Denna studie bygger på intervjuer med socialchefer eller andra ansvariga tjänstemän i sex förortskommuner till Stockholm. Kommuner valdes ut som tre par för att öka jämförbarheten: se tabell 1 nedan. Grundtanken i studien var alltså att jämföra kommuner som är relativt lika i andra avseenden utom när det gäller allmännyttans roll på den lokala bostadsmarknaden. 6

7 Tabell 1 Studerade kommuner Med stor allmännytta Värmdö Tyresö Upplands-Väsby Utan allmännytta Nacka Salem Täby I fortsättningen kommer vi inte att diskutera de enskilda kommunerna eller paren, utan jämföra de båda grupperna som helhet. Det bör noteras att denna metod har vissa konsekvenser när det gäller vilka kommuner som kan komma med i urvalet. Eftersom vi ville att kommunerna skulle vara (relativt) lika i andra avseenden styrdes urvalet i praktiken av egenskaperna hos de kommuner som inte har någon allmännytta, vilket t ex innebär att medelinkomsterna är relativt höga i de studerade kommunerna. Intervjuer gjordes utifrån en viss frågelista som såg lite olika ut beroende på vilken typ av kommun det var (se bilaga 1 och 2). Frågorna behandlade främst hur man konkret jobbar med de aktuella frågorna i kommunen men vi frågade också avslutningsvis hur socialförvaltningen explicit såg på skillnader mellan kommuner med respektive utan allmännytta. 1.4 Disposition Uppläggningen av rapporten är följande. I nästa kapitel beskrivs resultatet från intervjuerna i kommunerna med en stor allmännytta. I kapitel 3 beskrivs på motsvarande sätt situationen i kommuner utan allmännytta. Kapitel 4 innehåller en jämförelse och analys av det material som framkommit, medan avslutande kommentarer finns i kapitel 4. 7

8 2. Kommunerna med en stor allmännytta 2.1 Organisation och samarbete med fastighetsägare Arbetet med att få fram bostäder är lite olika organiserat inom de olika socialförvaltningarna. I två av kommunerna finns en särskild person inom förvaltningen som sköter kontakter med bostadsföretag när det inom något område uppstår ett bostadsbehov. I den tredje kommunen ingår arbetet att hitta en bostad, som en uppgift bland flera, för de som är ansvariga inom olika områden inom socialförvaltningen. I den kommunen finns å andra sidan ett särskilt bostadsutskott i socialnämnden. I samtliga studerade kommuner har man ett mycket nära samarbete med det kommunala bostadsföretaget. I något fall finns en särskild grupp som regelbundet möts och diskuterar situationen, men kontakter sker i huvudsakligen dag för dag när det dyker upp behov. Det finns upparbetade kanaler på tjänstemannanivå som används när behov finns. Samarbetet fungerar bra och socialförvaltningen är i stort sett mycket nöjda med hur det fungerar (se vidare avsnitt...) I en kommun påpekas dock att man anser att det kommunala företaget är alltför affärsmannamässiga och inte ser till kommunens intresse. Bolaget sköts som vilket annat bostadsföretag som helst. Man anser att politikerna skall ställa lite mer krav på det kommunala bostadsföretaget att vara mer hjälpsamma. Samarbetet sker mycket på hyresvärdens villkor. Det betonas dock att detta är en konflikt mellan företaget och kommunen, och inte det inte hindrar att samarbetet på tjänstemannanivån är mycket bra. I två av dessa kommuner finns inget direkt samarbete med de privata fastighetsägarna i kommunen. I ett fall därför att det allmännyttiga företaget är helt dominerande. I det andra fallet anser man att det skulle vara önskvärt enligt socialförvaltningen. I en av kommunerna finns även ett samarbete med privata fastighetsägare, dock inte lika nära samarbete som med det kommunala. 2.2 Typer av kontrakt och bostäder? I samtliga tre kommuner handlar det om hyreskontrakt där socialförvaltningen står som förstahandshyresgäst och där "klienten" blir andrahandshyresgäst på särskilda villkor. I två fall finns ett formellt avtal mellan kommunen och bostadsföretaget som i princip säger att bostadsföretaget ska erbjuda ett förstahandskontrakt om den boende skött sig bra under en längre tid. I alla tre kommunerna finns det särskilda bostäder som kommunen/socialförvaltningen själv har. Det gäller t ex gruppbostäder, särskilt boende och boende för hemlösa. Det kan även vara bostadsrätter som hyrs ut t ex till funktionshindrade, eller som används som försökslägenheter. 8

9 Några särskilda incitament för fastighetsägare som erbjuder lägenheter finns inte i de aktuella kommunerna, men det påpekades i något fall att det är relativt förmånligt för fastighetsägaren med kontrakt där socialförvaltningen står som förstahandshyresgäst och därmed garanterar hyra och att hyresgästen sköter sig. 2.3 Vad ser man som de största problemen? En sak som nämndes här var att man tycker att det är ett får hårt krav när en person inte kan få ett förstahandsbostadskontrakt på egen hand om de har betalningsanmärkningar. Sambandet mellan tidigare betalningsanmärkning och förmågan att sköta ett kontrakt idag bedömdes vara relativt svagt. Här önskade man tydliga ägardirektiv med mer rimliga krav. I en annan kommun nämndes ett liknande problem som kan uppstå när en person skött sitt andrahandsboende under en längre tid. Socialförvaltningen anser då att personen kan klara ett eget boende. Om de då har gamla skulder så godkänns de inte av bostadsföretaget som förstahandshyresgäster. Konsekvensen av detta ansågs vara att socialförvaltningen får spela en alldeles för stor roll som hyresvärd på bostadsmarknaden. Ett samlat kommunalt grepp om hur man ska hantera denna situation efterlystes. 2.4 Hur ser man på möjligheten att klara sig utan allmännyttan När det gäller vad som skulle hända om det inte funnits någon allmännytta i kommunen framkom följande synpunkter: - Om det inte hade funnits någon allmännytta så hade avtal med de privata bostadsföretagen kommit fram mycket tidigare. Socialtjänsten kan dock bli en stor förlorare om man säljer ut allmännyttan och inte samtidigt etablerar ett samarbete med de privata bostadsföretagen. - Om det skulle vara så att man skall sälja ut och privatisera så måste man i kontraktet skriva att det från bostadsföretagen sida skall garanteras ett visst antal lägenheter per år som skall gå till socialen för att deras jobba skall kunna funka. Det poängteras att socialförvaltningens arbete inte är att vara bostadsföremedlare utan att se till att de som har det svårt i samhället får hjälp. Man tror dock att det skulle bli svårare att jobba om det inte fanns ett kommunalt bostadsföretag. - Det skulle vara bra med fler privata aktörer på marknaden i kommunen. Detta skulle öka konkurrensen och genom att ha fler aktörer kan man förhandla lättare och genom det kanske villkor och i förlängningen kanske kontrakten med bostadsföretagen skulle kunna bli liter med individualiserade. Exempel finns på att socialförvaltningen i en kommun hade lättare att förhandla med ett privat företag än med allmännyttan i kommunen. 9

10 2.5 Utblick - hur skulle man vilja ha det Vi frågade även vad man ser som det "bästa" systemet och om det finns några som man ser som förebilder när det gäller situation och arbetsmetod. Några synpunkter som kom fram var: - Alla aktörer på marknaden skall bidra för att det skall bli optimalt. En blandad bebyggelse motverkar segregation och det skulle passa alla i kommunen. Att dela upp människor i olika områden gör bara problemen större. Det krävs en blandad nybebyggelse med olika upplåtelseformer. - Det vore bra med tydligare regler och klarare riktlinjer för vad bostadsföretagen ska hjälpa till med. Det är dock också viktigt att kunna se till det enskilda fallet och ha en flexibel tillämpning av olika regelsystem. 10

11 3. Kommunerna utan allmännytta 3.1 Organisation och samarbete med fastighetsägare Kommunerna i denna grupp hade alltså sålt sitt kommunala bostadsföretag. I ett av fallet skrevs ett formellt avtal med köparen där denne förband sig att lämna ett visst antal lägenheter till socialförvaltningen varje år. I de båda övriga fanns inget sådant villkor vid försäljningen. I en kommunerna var det en särskild person som jobbade med att få fram bostäder. När handläggarna på socialförvaltningen kontaktar denna persons gör denne en bedömning av om det är realistiskt att få de privata fastighetsägarna att acceptera denna person. Personen får t ex inte ha många betalningsanmärkningar och ha blivit vräkt flera gånger. Man har ett bra samarbete med en av de privata fastighetsägarna (ingen annan bidrar med lägenheter) utifrån ett etablerat koncept och kommunen är mån om att inte svika förtroendet. Modellen är att socialförvaltningen står som förstahandshyresgäst och att det finns särskilda restriktioner för andrahandshyresgästen (se 3.2). I en annan kommun var behovet av den aktuella typen av boenden låg, så man hade fler lägenheter än man egentligen behövde. Man hade ett bra samarbete med den enda privata fastighetsägaren och anser att denne är relativt generös med att erbjuda förstahandskontrakt. Den tredje kommunen är den där det finns ett avtal med fastighetsägaren som skrevs i samband med köpet. Man arbetar utifrån detta avtal. Gemensamt för de tre kommunerna är att man tycker att det löpande samarbetet med den privata fastighetsägaren fungerar mycket bra och det finns etablerade kanaler på tjänstemannanivå. 3.2 Typer av kontrakt och bostäder? Inriktningen i samtliga kommuner är att hushållet ska få ett förstahandskontrakt men man är medveten om att detta i regel kräver att klienten har skött sitt boende under en längre tid. Den vanliga modellen är att kommunen/socialförvaltningen står som hyresgäst och att klienten är andrahandshyresgäst. Det kan finnas särskilda restriktioner, t ex att ingen annan får bo i lägenheten. I en av kommunerna finns ett avtal som i princip innebär att hyresvärden ska erbjuda ett förstahandskontrakt om hyresgästen skött sig en viss tid. När det gäller bostäder som direkt kontrolleras av kommunen/socialförvaltningen finns sådana i ett par av kommunerna. Några exempel: - Paviljonger som står på kommunal mark och långtidsförhyrs av kommunen som använder dem till flyktingförläggning. 11

12 - Kategoriboende som uppfördes i början av talet. Detta är ett testboende för dem som inte alls kan klara av ett eget boende eller som har försummat sin chans till ett boende. Majoriteten av dessa är alkoholister eller narkomaner. - Kommunen har ett antal bostadsrätter som dock mest används till pensionärer som inte är så dåliga att de skall bo på vårdhem, men inte klara av att bo i sina villor. Tidigare hade man fler men behovet har minskat. I den tredje kommunen hade den ansvarige mycket negativa erfarenheter av att socialförvaltningen hade egna bostäder från en kommun där personen arbetat tidigare. Där hade man inrett speciella boenden på ett tak på en industribyggnad i ett industriområde. Detta ledde till ett mycket problematiskt område där många ungdomar började vara. Den intervjuade var medveten om att det finns kommuner som har sådana boenden men var inte beredd att införa något liknande. Men när det gäller de riktigt jobbiga fallen försöker man lösa det genom att placera dem i speciella områden så att de skall störa så lite som möjligt. Några särskilda ekonomiska incitament för de privata fastighetsägarna, förutom den relativt förmånliga kontraktsutformningen, finns inte i de studerade kommunerna. 3.3 Vad ser man som problem? Flera olika problem nämndes under intervjuerna: - Att inte alla privata fastighetsägare bidrar med lägenheter. - Att det är särskilt svårt att hitta smålägenheter, eftersom fastighetsägarna hellre ger dem till deras egna kunder. - Att de klienter som har skött sig och skulle behöva en större lägenhet (flytta från en 3 rok till 4 rok) inte får det för att de tjänar för lite för att utöka sitt boende med 1 rum. Det leder till ganska mycket trångboddhet. - Att många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Det gör att det inte finns lika mycket hyresrätter att tillgå på marknaden. - Att det finns ett litet antal hemlösa. Det nämndes dock att det handlar om personer som inte vill ha hjälp och då finns det inte så mycket som socialförvaltningen kan göra. 3.4 Skulle det vara annorlunda om det fanns en allmännytta? Några synpunkter som kom fram under denna punkt: - Den intervjuade trodde att det skulle bli mer spridning av deras klienter om det fanns ett allmännyttigt företag. Dessutom skulle det inte på samma sätt accepteras att bolaget säger nej. Visserligen så säger även de kommunala bostadsbolagen nej till vissa klienter i andra kommuner, men dessa skulle inte bli lika många som i nuläget. 12

13 - I en annan av de intervjuade kommunerna betonade man att eftersom det var lätt att få fram det (lilla) antal lägenheter som behövdes från de privata fastighetsägarna så bedömde man att det inte skulle spela någon roll om det fanns en allmännytta. - I den tredje kommunen hade den intervjuade erfarenhet från en annan kommun som hade en allmännytta men bedömde inte att det var någon egentlig skillnad. Man jobbade på samma sätt och med samma typ av kontrakt. 3.5 Hur skulle man vilja ha det? I det stora hela var man klart nöjda med den aktuella situationen och hade inte några egentliga förslag till förbättringar. Det som efterlystes i en av kommunerna under denna var det som nämndes ovan att fler av de privata hyresvärdarna skulle bidra med lägenheter. 13

14 4. Analys - jämförelse I detta kapitel diskuteras först det allmänna resultat ur ett mer övergripande perspektiv. Därefter diskuteras frågan om allmännyttans roll och till sist pekas på några problem som återstår att lösa. 4.1 Resultatet ur ett teoretisk perspektiv I Lind & Lundström (2007) 1 finns en lite mer ingående principiell diskussion om bostadsförsörjning för hushåll med allvarliga sociala problem utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Startpunkten där är frågan varför vi har problem med just bostadsförsörjning (särskilda sociala kontrakt, hemlöshet) medan vi inte har motsvarande problem med svält. Grundtanken där är att en väsentlig aspekt av boendet för många grupper av hushåll med allvarliga sociala problem är att deras boende skapar negativa externa effekter. Det bör dock understrykas att flera av de grupper som socialförvaltningarna arbetar med inte alls hör till denna kategori. Dessa negativa externa effekter handlar inte bara om direkta störningar utan om oro för eventuella störningar och problem. En oro som kan förväntas vara särskilt stor för barnfamiljer. För att slå vakt om sina nuvarande hyresgästers intressen är fastighetsägaren tveksam till att hyra ut till den aktuella gruppen, och detta kan som framgått gälla både privata och allmännyttiga företag. Ser man frågan om bostadsförsörjning för hushåll med sociala problem som ett problem som sammanhänger med negativa externa effekter så pekar det också på ett antal olika principiella vägar för att hantera problemet. Den första vägen är att begränsa de externa effekterna genom att "isolera källan". I flera av de studerade kommunerna fanns särskilda boende/institutioner för de som inte bedömdes kunna klara att bo i en egen lägenhet utan att störa. Dessa boende kan ses som första steget på en vårdkedja men också som "slutstationen" för personer där vårdkedjan misslyckats och där personen fortsatt att agera störande när andra vägar prövats. På samma sätt som vi lägger miljöstörande fabriker en bit från bostadsområden så kan vi "lösa" problemet med störande hushåll genom att de får bo för sig, på behörigt avstånd från andra hushåll. Den andra vägen kan liknas vid att man istället för att flytta bort den potentiellt störande källan, försöker man istället begränsa störningarnas omfattning, men utan att ändra lokaliseringen. Den typ av andrahandskontrakt som används i större eller mindre omfattning i alla de studerade kommunerna är ett bra exempel på detta. Denna modell innehåller flera komponenter: en klient vars problem inte är så allvarlig och som har relativt god prognos, ett kontrakt och ett åtagande från socialförvaltningen som gör att personen kan värkas snabbt och dessutom möjlighet att lägga till ytterligare villkor för att minska risken för störningar i omgivningen. I ett fall fanns t ex regler om att ingen annan person fick övernatta i lägenheten. 1 "Bostadspolitik på marknadens villkor", SNS Förlag. Där finns också ytterligare referenser. 14

15 Problemet med hushåll som är "orosmoment" för omgivningen kan också betraktas ur ett spelteoretiskt perspektiv (se Lind & Lundström, 2007, för en lite mer ingående diskussion). Om alla fastighetsägare delar på ansvaret kan det bli relativt små problem för samtliga fastighetsägare, men om en eller flera börjar agera som "free-riders" och inte tar sitt ansvar så kan intresset för andra att ta sitt ansvar sjunka. I förlängningen av detta krävs tvingande regler för att upprätthålla vad som kanske är den bästa lösningen, dvs en spridning av de aktuella hushållen. I de studerande kommunerna kunde man dock notera att även i den kommun som inte hade något avtal och som hade flera privata fastighetsägare så var det ett av företagen som främst samarbetade med socialförvaltningen. Utifrån resonemanget ovan kan man tolka detta som att villkoren för företaget var så fördelaktiga, riskerna så små, att man var beredd att vara den enda som samarbetade med socialförvaltningen. 4.2 Resultatet utifrån frågan om allmännyttans roll Det övergripande intrycket från de sex studerade kommunerna är att samtliga intervjuer tycker att det fungerar bra med bostadsförsörjningen för de aktuella grupperna. Socialförvaltningen har etablerade modeller och kanaler och ett väl fungerande dagligt samarbete med bostadsföretag i kommunen, vare sig hyresmarknaden är dominerad av privata eller allmännyttiga fastighetsägare. En rad faktorer kan bidra till att förklara att det inte verkar finnas några stora skillnader: - Det kommunala bostadsföretaget, särskilt i en av de studerade kommunerna, har krav på hyresgäster som inte skiljer sig så mycket från kraven från de privata fastighetsägarna. I så fall blir arbetsvillkoren för socialförvaltningen relativt oberoende av vem som är fastigetsägare. - Den kontraktsform som socialförvaltningarna utvecklat är relativt förmånlig för fastighetsägaren, med säkra inkomster och möjlighet att snabbt få den boende vräkt. Socialförvaltningarna har också byggt upp erfarenheter och vet ungefär vilka personer som kan tänkas klara den aktuella bostadsformen. Man vill inte äventyra det framtida samarbetet och tar inte några stora risker vid placeringen av en person i en den aktuella typen av lägenhet. - I ett fall hade som sagt den privata köparen av det allmännyttiga företaget förbundit sig att tillhandahålla ett visst antal lägenheter till socialförvaltningen och då är det inte så konstigt att det fungerar på ett likartat sätt med det privata företaget. Betraktar vi resultatet utifrån vilka drivkrafter som en privat fastighetsägare har så finns här, förutom att man kan vara bunden av ett kontrakt, flera förklaringar. Den rent ekonomiska är som sagt att de aktuella kontrakten är relativt förmånliga. Man får inte heller glömma bort att särskilt stora privata fastighetsägaren både av moraliska och strategiska skäl, eller en blandning av dessa, har ett intresse av att bostadspolitiken i en kommun fungerar. "Alla" inser att bostadsfrågan för hushåll med sociala problem måste lösas på ett eller annat sätt. Att då dra ett rimligt långt strå till stacken kan känna som en självklarthet för ett större seriös privat 15

16 fastighetsägare. Dessutom kan man vara rädd för mer långtgående ingripanden, och ideologiska förluster, om man inte ser till att bostadsförsörjningen fungerar även i en kommun utan ett allmännyttigt företag. Det bör dock noteras att i åtminstone en av de tre kommunerna utan allmännytta, bedömde personen att man hade en svagare förhandlingsposition gentemot fastighetsägaren än vad man skulle ha haft om det varit ett kommunalt företag. I det senare fallet hade man kunnat gå till politikerna som i sin tur kunde ge direktiv till företaget. 4.3 Avslutande reflexioner om kvarstående frågor och problem Även om intervjupersonerna i kommunerna utan allmännytta i det stora hela var nöjda med hur det fungerade, så var det kanske ändå så att man hade en något svagare förhandlingsposition än socialförvaltningen i kommunerna med en allmännytta. Man kan spekulera om detta innebära att gränsen mellan de personer som får en "försökslägenhet" och de som får bo på "särskilt boende" dras lite annorlunda beroende på förhandlingspositionen. Ju svagare förhandlingsposition som socialförvaltningen har, desto fler och desto längre blir klienterna kvar i särskilda boenden, dvs desto fler sådana boende skulle behövas. Detta är dock bara spekulationer eftersom vi inte undersökt detta närmare. En annan fråga som vi inte undersökt, men som kunde vara intressant att studera närmare, är om det finns något särskilt mönster när det gäller vilka områden som socialförvaltningen har lägenheter i. Är det en jämn spridning, eller finns det en koncentration till "sämre" områden (eftersom motståndet där är minst) eller en koncentration till "bättre" områden (eftersom risken att andra flyttar där är minst)? Resultatet som kommit fram pekar inte direkt på något behov av bindande regler om att en fastighetsägare ska vara skyldig att tillhandhålla lägenheter till socialförvaltningen. Att diskutera hur sådana regler kan se ut kan dock ändå vara intressent, och en sådan diskussion kan även positivt påverka socialförvaltningens förhandlingsposition eftersom det då ligger ett hot i luften. Till sist vill vi nämna ett problem som flera av de intervjuade lyfte fram och det är vilka krav som en fastighetsägare, vare sig denne är privat eller kommunal, ska ha rätt att ställa för att ge en person ett förstahandkontrakt. Man pekade särskilt på personer som skött sig bra under flera år, men som hade äldre betalningsanmärkningar som ibland var tillräckligt allvarliga för att fastighetsägaren skulle säga nej till ett förstahandskontrakt. Vad som uppfattades som orimligt höga krav försvårade för dessa grupper att bygga upp ett normalt liv, och det kan vara viktigt att diskutera vad som är rimliga "preskriptionstider" för t ex betalningsanmärkningar eller störande beteenden i samband med uthyrning av bostäder. Regler knutna till olika inkomstkällor kan diskuteras i detta sammanhang, även om det inte explicit nämndes i de genomförda intervjuerna. 16

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Omvandlingar av hyresrätter

Omvandlingar av hyresrätter Sida 1 (7) 2019-04-08 Handläggare Kerstin Henningsson Telefon: 0850823016 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2019-04-25 Omvandlingar av hyresrätter Svar på skrivelse från (V) och (S) Förslag till

Läs mer

Samarbetsavtal om kommunala kontrakt Göteborg är en stad för alla

Samarbetsavtal om kommunala kontrakt Göteborg är en stad för alla Bra bostad Samarbetsavtal om kommunala kontrakt Göteborg är en stad för alla Nytt samarbetsavtal för lägenheter som gör skillnad Göteborg ska vara en stad för alla. Det är utgångspunkten för vårt arbete.

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-03 Diarienummer 3312/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: 031-368 12 01 E-post: lukas.jonsson@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

1. Bestäm vilken typ av bostad du är ute efter. 2. Lägg ut en "sökes"-annons i relevanta medier. Skriv på sociala medier. Lägg ut en annons på Blocket

1. Bestäm vilken typ av bostad du är ute efter. 2. Lägg ut en sökes-annons i relevanta medier. Skriv på sociala medier. Lägg ut en annons på Blocket 1 / 5 Hyra i Hjälper andra dig hand när du ska köpa, sälja eller byta bostad Att hyra i andra hand är ett bra alternativ om du snabbt måste få tag på en ny bostad, ska flytta till en ny stad eller flytta

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:369 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Handlingsplan mot hemlöshet

Motion till riksdagen 2015/16:369 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Handlingsplan mot hemlöshet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:369 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Handlingsplan mot hemlöshet 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Bostad är en

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

1(8) Bostadssocialt program/inriktning försöks- och träningslägenhet. Styrdokument

1(8) Bostadssocialt program/inriktning försöks- och träningslägenhet. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-03-07, 35 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bostadssocialt

Läs mer

Riktlinje vid anskaffning av bostäder och sociala kontrakt inom socialnämnden i Strängnäs kommun

Riktlinje vid anskaffning av bostäder och sociala kontrakt inom socialnämnden i Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2017:336-769 Individ- och familjeomsorgen 2017-08-04 1/2 Handläggare Annica Westling 0152-296 80 Socialnämnden Riktlinje vid anskaffning av bostäder och sociala kontrakt

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom ÄGARDIREKTIV för verksamheten i AB Landskronahem, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Landskrona kommun den och fastställda av bolagsstämman den Bolaget som organ för kommunal verksamhet

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Kommunernas stora bostadsutmaningar. Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling

Kommunernas stora bostadsutmaningar. Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling Kommunernas stora bostadsutmaningar Micael Nilsson Fil.dr., expert på enheten Boende och Stadsutveckling Hur hanterar Sveriges kommuner bostadsförsörjningen för svaga grupper när det råder allmän bostadsbrist?

Läs mer

Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik

Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik Henrik Shahgholian KTH Royal Inst. of Tech. 2 / 9 Utbildningens mål Gällande matematik: Visa grundliga kunskaper i matematik. Härmed förstås

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen

Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 2018-01-30 1 (5) Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 1. Fråga: Skillnaderna på Socialstyrelsen och Järfällas rapporter skapar en differens som kan vara intressant

Läs mer

Yttrande. Remiss angående Program för att motverka hemlöshet TN Arbetsmarknads- och socialnämnden beslutar att lämna följande yttrande:

Yttrande. Remiss angående Program för att motverka hemlöshet TN Arbetsmarknads- och socialnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (7) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-6225 Yttrande Till Tekniska nämnden Remiss angående Program för att motverka hemlöshet TN-2019-253

Läs mer

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

HEMLÖSHETEN I SVERIGE HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.

Läs mer

Utredning hemlöshet 2016

Utredning hemlöshet 2016 2016-03-09 1 (7) Utredning hemlöshet 2016 1 Syfte och innehåll Utredningen om hemlöshet utgör underlag för den handlingsplan mot hemlöshet som har tagits fram i enlighet med social- och arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Hur gick det sen då? En uppföljning av hur det gått för de hyresgäster som fått överta sitt andrahandsavtal hos MKB Fastighets AB

Hur gick det sen då? En uppföljning av hur det gått för de hyresgäster som fått överta sitt andrahandsavtal hos MKB Fastighets AB Hur gick det sen då? En uppföljning av hur det gått för de hyresgäster som fått överta sitt andrahandsavtal hos MKB Fastighets AB Upprättad 2018 Lägenhetsenheten, Fastighets- & gatukontoret, Malmö stad

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Hur hittar man en bostad?

Hur hittar man en bostad? Hur hittar man en bostad? Boplats syfte Presentera ett samlat utbud av lediga bostäder från såväl kommunala som privata hyresvärdar (bostadsrätter) Informera om planerade och pågående nyproduktion Informera

Läs mer

Göteborgsförslag [582] Trygga kontraktsformer för kollektiv/bogemenskaper med gemensamt hushåll

Göteborgsförslag [582] Trygga kontraktsformer för kollektiv/bogemenskaper med gemensamt hushåll Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-22 Diarienummer 0513/18 Handläggare Sonia Gallo Telefon: 031-368 11 28 E-post: sonia.gallo@fastighet.goteborg.se Göteborgsförslag [582] Trygga kontraktsformer

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet

Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet Hans Lind, Kerstin Annadotter, Folke Björk, Lovisa Högberg & Tord af Klintberg KTH Bygg- och Fastighetsekonomi i samarbete

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga '?1 ~??'! ;';'~ :-p Bilaga is 2014/186/1 m~~~~ KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1(2) 2014~09-22 D!ARIENR: 2014/40 Ink. 2014-09- 2 4 o;oc;e"' ZrA4-/ 40 IAktb;laga -::;. Dpb: l Svar på medborgarförslag om boende

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty 79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2018-10-04 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2018-754 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Individ och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2018-03-22 Handläggare Solveig Blid Telefon: 08-508 14 552 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2017 Storsjöbygden Hyresgästföreningen en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser med över en halv miljon medlemmar. I över 100 år har vi arbetat

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM OM BOSTADSFÖRMEDLINGEN Vi är ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms stad Vi varken äger eller bygger några bostäder själva. Vår uppgift är att förmedla

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga l SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-09-30 28 (36} 192 Dnr2014/40 Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga INLEDNING Per Tjärnström inkom 2014-01-08

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Promemoria "Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden - remiss från kommunstyrelsen

Promemoria Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden - remiss från kommunstyrelsen Socialtjänstavdelningen Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Sonja Sandberg Tfn: 08-508 14 019 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-07-19 SDN 2006-08-24 Till Infrastrukturavdelningen Stadshuset

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

De allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden

De allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden De allmännyttiga bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden Lena Borg Hans Lind Denna rapport är finansierad av Fastighets- o Bostadsakademin Avd f Bygg- och Fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter

Läs mer

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i

Läs mer

Bostäder och byggande Housing and construction

Bostäder och byggande Housing and construction Bostäder och byggande Housing and construction 5 58 Bostadsbeståndet och dess förändringar 99 2 Housing stock 52 59 Lägenheter i färdigställda hus 95 2 Housing construction: dwellings in completed buildings

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Att tänka på vid andrahandsuthyrning

Att tänka på vid andrahandsuthyrning Att tänka på vid andrahandsuthyrning Hyresvärdens samtycke krävs För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs samtycke från hyresvärden. Förstahandshyresgästen skall göra en skriftlig ansökan till

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

UTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal

UTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal UTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal Sista ansökningsdag: 2011-05-18 Ansökan skickas till: Birgitta Rorsman/Kjell Malmgren Studentavdelningen Box 100 405 30 Göteborg Eller

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer