Genomförda och planerade insatser för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014

Transkript

1 Genomförda och planerade insatser för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Redovisning av regeringsuppdrag 2013

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap... 5 Bakgrund... 6 Genomförda insatser... 7 Planerade insatser... 7 Hur upplever umeborna 2014?... 7 Arkivet som resurs i skapande verksamhet... 7 Russuoh vuölieb! Väck upp jojken!... 7 Genomförda insatser... 8 Planerade insatser... 8 Kvinnohistoriskt museum... 8 Västerbotten berättarnas län... 8 Västerbottens visor och musik... 9 Utgivningsprojekt... 9 Pehr Stenbergs levernesbeskrivning... 9 Bakgrund Genomförda insatser Planerade insatser

3 Sammanfattning I planen för verksamheten vid 2013 är samarbetet med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 ett prioriterat område. Avdelningen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) har samordningsansvaret för uppdraget och för redovisningen av genomförda insatser och plan för fortsatt medverkan. I arbetet med uppdraget har avdelningen valt att koncentrera sig på områdena dokumentation, forskning, arkivresurs, utåtriktat arbete samt vetenskaplig bearbetning och utgivning. Stadens skriftspråkliga landskap. Avdelningen har påbörjat ett dokumentations- och forskningsprojekt om hur staden som en mångkulturell plats återspeglas i skriftanvändningen i det offentliga rummet. Planen är att avrapportera projektet skriftligt och eventuellt med en utställning Hur upplever umeborna 2014? Avdelningen har planerat ett dokumentationsprojekt om hur umeborna upplever Russuoh vuölieb! Väck upp jojken! och Västerbotten berättarnas län. Avdelningen bidrar med material ur samlingarna och med kunskap om materialet i flera samarbetsprojekt med externa aktörer. Två samarbeten bygger på material ur samlingarna som speglar det samiska kulturarvet och de samiska varieteterna. Västerbottens visor och musik. Material ur DAUMs omfattande musiksamlingar ligger till grund för konserter och en CD med välrenommerade musiker. Kvinnohistoriskt museum. DAUM för en dialog om att bidra med material ur samlingarna till Kvinnohistoriskt museum som öppnar Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. I samarbete med bl.a. Umeå universitet arbetar DAUM med att ge ut den västerbottniske prästen Pehr Stenbergs ( ) självbiografi. Verket ges ut i fem band, och arbetsgruppen arbetar för att de två första delarna ska ges ut och lanseras i samband med kulturhuvudstadsåret. 3

4 Inledning I regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende fick institutet i uppdrag att i dialog med Umeå kommun se över möjligheterna att medverka inför och under Umeå Europas kulturhuvudstad I regleringsbrevet för 2013 är uppdraget att institutet i sin verksamhet ska prioritera samarbete med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad I uppdraget ingår att lämna en redovisning av genomförda insatser och att redovisa en plan för fortsatt medverkan. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) har samordningsansvaret för uppdraget och för sammanställningen av rapporten. De planerade insatserna är utformade i enlighet med instruktionen för Institutet för språk och folkminnen (förordningen 2007:1181) som säger att institutet har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten ska också bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. Samtliga planerade projekt och evenemang bygger på samverkan med andra aktörer. Uppgiften att öka, levandegöra och sprida kunskaper uppfylls genom de valda insatserna. Ett påbörjat dokumentations- och forskningsprojekt är utformat så att det både ska bidra till institutets samlingar och presentera forskning inom ett aktuellt område. I sin ansökan om att få fungera som Europas kulturhuvudstad 2014 och i det senare arbetet med att utforma programmet för kulturhuvudstadsåret har Umeå kommun arbetat utifrån perspektivet att Umeå är en del av ett nordligt rum och att det samiska kulturarvet är ett kännemärke för detta rum. Detta är inte minst tydligt i ramen för programåret som är uppbyggt kring de åtta samiska årstiderna. Vi bedömer att vi kan möta inriktningen på ett bra sätt. Det övergripande kulturtemat är utifrån s verksamhet lätt att omfatta och att omsätta i verksamhet som stöttar Umeå kommuns program. Kulturhuvudstadsårets fokus på det samiska kulturavet stöttas med institutets unika samlingar av inspelningar och uppteckningar. Under de senaste åren har DAUM märkt en ökad efterfrågan på samiskt material, och en kompetens att möta denna efterfrågan har därför byggts upp. Denna kunskap omsätts nu i ett par samarbetsprojekt kring samiskt material som DAUM har ingått i som led i förberedelserna för och arbetet under kulturhuvudstadsåret. Uppdraget har genomförts med reducerad personalstyrka och inom ramen för avdelningens ordinarie budget, förutom delar av dokumentationsprojektet Stadens skriftspråkliga landskap som har finansierats med medel från anslaget för forsknings- 4

5 och utbildningsinsatser och utgivningsprojektet Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som till största delen finansieras med externa medel. En förutsättning för att kunna genomföra uppdraget har därför varit att välja insatser och arbetsformer som ryms inom den ordinarie verksamheten. Arkivets omfattande samiska material och musiksamlingar och kunskapen om dessa material har här varit en självklar utgångspunkt, liksom att bygga vidare på de många redan upparbetade nätverken med olika kulturaktörer i regionen. genomför för närvarande en verksamhetsöversyn. Denna översyn resulterade den 4 juni 2013 i ett förslag om att verksamheten vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå ska omlokaliseras. Möjligheterna att genomföra de planerade insatserna under 2014 kommer givetvis att påverkas av ett omlokaliseringsbeslut. Även pågående projektarbeten och planeringsarbeten påverkas av förslaget. Avdelningen fortsätter påbörjade samarbeten men visar försiktighet i att ingå nya samarbeten. I samverkansprojekt berörs alla parter, och avdelningen vill inte orsaka att någon aktör drabbas för att vi inte kan leva upp till överenskommelser. Det är inte minst viktigt för institutets fortsatta trovärdighet som en intressant, lyhörd och förtroendefull samarbetspartner. Rapporten är tematiskt disponerad. Den inleds med en redovisning av påbörjade dokumentations- och forskningsprojekt och planerna kring dessa. Under rubriken Arkivet som resurs i skapande verksamhet redovisas sedan samarbetsprojekt där arkivets roll som material- och kunskapsresurs står i fokus. Redovisningen avrundas med genomförda och planerade insatser i pågående utgivningsprojekt. Dokumentations- och forskningsprojekt Stadens skriftspråkliga landskap Syftet med projektet är att dokumentera och undersöka hur staden som en mångkulturell plats återspeglas i skriftanvändningen i det offentliga rummet. En fotodokumentation av valda delar av Umeå innerstad och närområden bildar materialet till undersökningen. Målsättningen är att avrapportera projektet skriftligt under 2014, både vetenskapligt och populärvetenskapligt. Vi har också planerat att göra en utställning av delar av materialet. Ytterligare en målsättning är att kunna lyfta fram arkivets roll som resurs i samhällsplanering. Materialet kommer att införlivas i institutets samlingar och förhoppningsvis bli användbart och intressant för olika målgrupper. Dokumentationen kan i sig fungera som ett tidsdokument. 5

6 Bakgrund Dokumentations- och forskningsprojektet bedrivs inom ett alltmer livaktigt forskningsfält som brukar gå under benämningen Linguistic Landscapes, på svenska språkliga landskap. Termen syftar vanligen på materiella språkliga manifestationer, t.ex. skyltar av olika slag, inom ett område (inom exv. en stad, en stadsdel eller en region). Vilka varieteter som är synliga, i vilken omfattning och på vilket sätt kan berätta bl.a. om vem som använder skriftspråk i det offentliga rummet, hur vital en varietet är och hur relationen mellan olika varieteter ser ut. Utöver dessa aspekter på språk som kan belysas bl.a. utifrån ett maktperspektiv, finns andra infallsvinklar, exv. estetiska och kognitiva. Forskningsfältet är flerdisciplinärt och inom språkvetenskapen engagerar fältet exv. sociolingvister, språkplanerare och flerspråkighetsforskare. Planerna på att beskriva och problematisera skriftspråket i det offentliga rummet tog form under våren 2012, då DAUM i samarbete med forskare vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet arbetade med en projektidé till en brett upplagd kartläggning av språksituationen i Umeå. Projektgruppens utgångspunkt är att språklig mångfald och variation är en resurs i samhället. En kartläggning av vilka varieteter som talas i Umeå, hur synliga olika varieteter är i stadsbilden, vilka attityder det finns till olika varieteter och vilket användningsområde olika språk har kan bidra till att öka kommunens medvetenhet om språklig mångfald och bidra till kommunens långsiktiga och strategiska planering. Dokumentationen av olika varieteters synlighet i stadsbilden är alltså ett led i en sådan kartläggning. Universitetets del av projektet är nu vilande p.g.a. att sökta medel inte beviljades. DAUM bestämde sig för att gå vidare med sin del av projektet. Frågan om varieteter är fortfarande en del av dokumentationen, men projektet har fått tydligare fokus på att spegla skriftspråket som kulturyttring. I undersökningen kommer vi främst att koncentrera oss på att besvara de övergripande frågorna om vem som använder det offentliga rummet genom skriftspråk, vilka varieteter som är synliga i stadsbilden och vilken funktion skriftspråket har i det offentliga rummet. En mer specifik fråga i relation till just Umeå och det stundande kulturhuvudstadsåret är skyltarnas symbolfunktion om och hur det regionala perspektivet speglas och om det accentueras inför kulturhuvudstadsåret. Materialet som samlas in ska kunna användas för att arbeta både med de övergripande frågorna och med den mer specifika. Det ska dock betonas att det samlade materialet även lämpar sig för t.ex. analyser av skyltarnas språkliga form, semiotiskt inriktade analyser eller analyser med utgångspunkt i teorier om perception eller lärande. 6

7 Genomförda insatser Våren 2012 arbetade DAUM tillsammans med ovan nämnda projektgrupp vid Umeå universitet, och undersökningens teoretiska ram tog form. Våren 2013 söktes och beviljades kr från anslagen för forsknings- och utbildningsinsatser för anställning av en projektassistent under 1 månad på heltid samt för kamerautrustning. Samtidigt avgränsades projektets frågeställningar, och databasen utformades. Projektassistenten rekryterades under senvåren och har under sommaren 2013 fotodokumenterat valda utsnitt av Umeå innerstad, samlat bildmaterialet i en databas samt klassificerat bilderna enligt en rad kriterier. Arbetsinsatsen har resulterat i en databas med ca bilder med tillhörande information. Planerade insatser Under hösten 2013 kommer bildmaterialet att kompletteras och databasens innehåll att finjusteras. Målsättningen är att under 2014 analysera delar av materialet och att presentera resultaten skriftligt, både vetenskapligt och populärvetenskapligt. Vi bedömer att materialet har en stor publik potential. Skyltar engagerar många, och vi har planerat att visa delar av materialet i en traditionell eller virtuell utställning om skriftspråket som kulturyttring och att eventuellt använda en sådan utställning som utgångspunkt för någon form av medborgarmedverkan (t.ex. skicka in skyltar som engagerar). Hur upplever umeborna 2014? Kulturhuvudstadsåret är en samtidshändelse som på ett eller annat sätt kommer att beröra umeborna. Hur upplever umeborna själva stadens förvandling, evenemangen och de ekonomiska effekterna av satsningen? En projektidé är att genomföra en dokumentation av umebornas uppfattningar och upplevelser under Institutets metoder för samtidsdokumentation är väl beprövade, och kulturhuvudstadsårets konstnärlige chef Fredrik Lindegren uttryckte vid ett möte på DAUM den 12 oktober 2012 ett intresse för en sådan dokumentation som ju kan användas som ett led i att utvärdera kulturhuvudstadsåret. Projektet vilar i avvaktan på den fortsatta utvecklingen inom myndigheten. Arkivet som resurs i skapande verksamhet Russuoh vuölieb! Väck upp jojken! Syftet med projektet är att öka användningen av arkivmaterial, både för jojk i traditionell mening och i nyskapande. Arkivarier och ett antal vana jojkutövare fungerar som handledare för oetablerade jojkare i Norge, Sverige och Finland. Målsättningen 7

8 är att deltagarna ska välja arkiverat material ur jojkskatten, tolka jojkarna konstnärligt samt uppföra sina tolkningar vid en stor jojkkonsert under hösten En långsiktig målsättning är att projektet ska bidra till revitalisering av de samiska varieteter som användes vid originalinspelningen eller nedteckningen. Projektet är ett samarbete som i nuläget organiseras av Såhkie/Umeå sameförening (Michael Lindblad, projektledare) och DAUM (Staffan Lundmark). Arkivmaterial i DAUM:s samlingar (och vid avdelningen Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala), Svenskt visarkiv och Àjtte utgör kärnan i projektet. Högskolen i Nord Tröndelag och SR/Sameradion är andra överenskomna samarbetsorganisationer. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Umeå 2014, Sametingets kulturråd och Kulturskjuts Umeå Genomförda insatser DAUM har under 2012 och 2013 deltagit i planering och avgränsning av projektets inriktning. Som ett led i förberedelsearbetet genomfördes ett förprojekteringsmöte med handledarna den 8 mars 2013 på DAUM. Arbetet med inventering av lämpliga jojkar har påbörjats. Planerade insatser Projektets utbildningsdel och utforskande del inleds troligen i december Deltagarna ska då leta fram och välja jojkar ur arkiven. DAUM bidrar i detta arbete med kunskap och material. Vi bedömer att det kommer att krävas en avsevärd arbetsinsats för att lotsa deltagarna fram till lämpliga jojkar. En målsättning med projektet är att uppföra jojkar på flertalet av de samiska varieteterna. En stor del av det aktuella materialet uppträder dessutom endast som noter eller i form av svårlyssnade, raspiga inspelningar. Kvinnohistoriskt museum DAUM har inlett dialog med Kvinnohistoriskt museum om att bidra med material ur samlingarna. Sveriges första kvinnohistoriska museum öppnar i Umeå i det nya kulturhuset Kulturväven Maria Perstedt, chef för Kvinnohistoriskt museum, besökte DAUM den 27 september, och arkivet förberedde inför detta möte intressanta material att visa. Västerbotten berättarnas län DAUM ingår som en av flera kulturaktörer i nätverket Västerbotten berättarnas län. Nätverket drivs av Region Västerbotten och är ett samarbete mellan olika kultur- 8

9 aktörer med syfte att lyfta fram berättande. En grupp inom nätverket arbetar för att underlätta samverkan kring aktiviteter och projekt som rör samiskt berättande. Denna del av nätverket träffas regelbundet och arbetsgruppen besökte DAUM den 9 november DAUM ingår i samrådsarbete och som kunskapsresurs. Västerbottens visor och musik Genom projektet uppmärksammas och levandegörs musik ur DAUM:s musiksamlingar, i urval och i arrangemang av folk-, världs- och jazzmusikerna Lisa Lestander (sång), Jonas Knutsson (sax) och Mats Öberg (klaviatur). Projektet redovisas genom konserter under kulturhuvudstadsåret samt med en CD. Projektet har erhållit medel från Kulturhuvudstadsåret. DAUM bidrar med kompetens och arkivmaterial. Initiativtagaren Lisa Lestander har lång erfarenhet av att arbeta med arkivmaterial. Hon ingår i vokalgruppen Kraja som sedan många år tillbaka har hämtat material och inspiration ur arkivet. Utgivningsprojekt Pehr Stenbergs levernesbeskrivning I samarbete med bl.a. Umeå universitet 1 arbetar DAUM med att ge ut den västerbottniske prästen Pehr Stenbergs ( ) självbiografi som tillkom Handskriften omfattar närmare sidor och har krävt ett mycket omfattande arbete med transkription, granskning och redigering. Verket kommer att ges ut i fem band, och arbetsgruppen har sett det som en självklar målsättning att arbeta för en utgivning och lansering av de första delarna under kulturhuvudstadsåret Självbiografin kan betraktas som en norrländsk motsvarighet till Årstafruns dagbok. En utgåva av handskriften är av nationellt intresse samtidigt som den kommer att ge en förändrad och delvis ganska överraskande bild av livet i övre Norrland och i synnerhet Umeå under den aktuella perioden. Merparten av de händelser som Pehr Stenberg redogör för tilldrar sig i Västerbotten, Ångermanland och nuvarande 1 Projektgruppen för utgivning av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning består av projektledare professor Fredrik Elgh, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet; arkivchef Ola Wennstedt, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå; fil.dr Göran Stenberg, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet; professor Alf Arvidsson, biträdande prefekt vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper; fil. dr Kristina Persson, förste forskningsarkivarie vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå; Cuno Bernhardsson, förste arkivarie vid Forskningsarkivet, Umeå universitet; fil. dr Claes Börje Hagervall, f.d. förste forskningsarkivarie; Carina Strömberg, f.d. landsarkivarie, Härnösand; etnolog Susanne Odell. 9

10 Norrbotten, och residensstaden Umeå är hela tiden centrum för framställningen. Självbiografin ger en inlevelsefull bild av vardagslivet i Umeå och regionen för mer än 200 år sedan och innehåller inte minst många intressanta miljöskildringar. Självbiografins innehåll är också intressant i relation till begreppet kultur för att Pehr Stenberg på ett så insiktsfullt sätt beskriver hur det är att röra sig mellan olika kulturer under 1700-talet, både regionalt och socialt. Detta är också något som den språkliga framställningen vittnar om. Utgivningsarbetet har finansierats främst med externa medel. Hittills har projektgruppen erhålligt sammanlagt kronor från: Helge Ax:son Johnsons stiftelse,, Kempestiftelserna, Kungliga Skytteanska samfundet, Längmanska kulturfonden, Region Västerbotten, Sven och Dagmar Saléns stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland och Vitterhetsakademien. Bakgrund Prästen Pehr Stenberg skrev en dialektordbok om umemålet som gavs ut Han skrev också en topografi över Umeå socken som gavs ut Han samlade växter, och hans herbarium är det äldsta bevarade från övre Norrland. Det är nu föremål för botanisk forskning. Hans största arbete både kvalitativt och kvantitativt är dock den hittills outgivna självbiografin som han skrev I den beskriver han sin väg genom livet från uppväxten i ett allmogehem i Stöcke utanför Umeå via akademiska studier i Åbo till olika prästtjänster i Västerbotten. Det är ett brett upplagt verk som omfattar en tidsperiod av nästan 50 år ( ). Handskriften var fram till 2010 i släktens ägo men finns nu i Kungliga bibliotekets samlingar. Texten har en stor forskningspotential, men innehållet vänder sig också till en större publik. En nyligen publicerad artikel i Biblis (62/2013) vittnar om detta liksom att museitidskriften Västerbotten ägnade hela nummer 4/2011 åt Pehr Stenberg. Magnus von Platen har betecknat verket som ett av det mest betydande i svensk memoarlitteratur. Han lät som nytillträdd professor i litteraturvetenskap påbörja en transkribering av handskriften men arbetet avbröts av olika orsaker i slutet av talet. Genomförda insatser En tvärvetenskapligt sammansatt arbetsgrupp med viss tonvikt på disciplinerna nordiska språk och etnologi med representanter från bl.a. Umeå universitet och DAUM bildades Manuskriptet digitaliserades vid Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Det omfattande transkriberingsarbetet skedde sedan under 2010 och 2011, först genom arbetsmarknadsåtgärder och sedan med stöd från Kempe- 10

11 stiftelserna, Svenska litteratursällskapet i Finland, Kungliga Vitterhetsakademien med flera stiftelser samt. När det stod klart att Umeå blev utnämnd till Europas kulturhuvudstad 2014 och särskilt sedan Institutet för språk och folkminnen fått det formella uppdraget att prioritera arbetet med kulturhuvudstadsåret inriktades utgivningsarbetet på att färdigställa de två första delarna av självbiografin för tryckning och lansering under Ett omfattande gransknings- och redigeringsarbete har genomförts 2012 och pågår Under hela projekttiden har huvuddelen av arbetet förlags till Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå som bistått med expertis och upplåtit nödvändig infrastruktur. Projektet har presenterats vid ett flertal offentliga föreläsningar och föredrag i Umeå, Helsingfors och Åbo. Den 3 4 oktober 2012 anordnades ett Pehr Stenbergsymposium på Umeå universitet. Symposiet arrangerades av Johan Nordlandersällskapet, Kungl. Skytteanska samfundet, Personhistoriska samfundet, Institutet för språk och folkminnen/daum, Forskningsarkivet vid Umeå universitet samt ABF Umeåregionen. Planerade insatser De två första delarna av självbiografin är planerade att ges ut I samband med utgivningen och lanseringen vill arbetsgruppen uppmärksamma Pehr Stenberg. Ola Wennstedt, Kristina Persson, Staffan Lundmark 11