Motion B32 Bodens arbetarekommun Validering Motion B48 Överkalix arbetarekommun Arbetsmarknadspolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion B32 Bodens arbetarekommun Validering Motion B48 Överkalix arbetarekommun Arbetsmarknadspolitiken"

Transkript

1

2 Motion B32 Bodens arbetarekommun Validering Med stigande arbetslöshet ökas efterfrågan på kompetensutveckling och omställningsarbete. Att inte tillvarata en individs informella och formella kunskaper är ett enormt resursslöseri sett både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Validering innebär att kartlägga, mäta och dokumentera en individs kompetens. Vid validering identifieras och dokumenteras individens kunskaper och eventuella studier kan bättre utformas utifrån behov och nivå. En effektiv validering kräver samverkan mellan olika utbildningssamordnare, näringsliv och branschorganisationer. Det finns många målgrupper som är aktuella för att få sina kunskaper och erfarenheter validerade och dokumenterade. För invandrare kan validering bli ett sätt att tillgodoräkna sig en utbildning från ett annat land samt undersöka och verifiera hur kompetensen uppfyller våra utbildningsnivåer. För arbetslösa och sjukskrivna kan validering bidra till att lyfta fram kunskaper, effektivisera studier samt motivera att söka nya arbeten. 60 Vi föreslår därför: B32:1 att Socialdemokraterna verkar för att nationella riktlinjer utarbetas inom området validering och införs på nationell basis, B32:2 att man i detta arbete inför ett nära samarbete mellan utbildningssamordnare, näringsliv och branschorganisationer, B32:3 att de som behöver ges möjlighet att komplettera med utbildningsinsatser. Bodens arbetarekommun Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B48 Överkalix arbetarekommun Arbetsmarknadspolitiken Arbetslösheten är fortfarande hög, avsaknad av åtgärder som gör att den öppna arbetslösheten stiger till massarbetslöshet. Allt fler ifrågasätter den borgerligae politiken på det här området, allt fler rapporter visar klart på att det blir försörjningsstöd och inte en omställning mot de nya jobben som prioriteras. Allt för många i åtgärder som inte leder till jobb, och därmed hamnar utanför det sociala skyddsnätet. Det har vi haft alldeles för mycket av. Beredskapsarbete som åtgärd, otraditionella åtgärder som fanns på början av 90-talet och en massiv insats på utbildning är vad som nu behövs och inte passiva åtgärder. Sverige och Socialdemokraterna var kända för vår omställning till nya jobb gick genom: 82 Ekonomisk politik för full sysselsättning. En aktiv arbetsmarknadspolitik. En hög nivå på a-kassan. Ett strakt anställningsskydd. Rikstäckande kollektivavtal. Ta bort alla olika åtgärdsaktiviteter som bara låser in de arbetslösa och inte återkommer till den ordinarie arbetsmarknaden. Effekten av beredskapsarbeten är att medel skulle ställas till förfogande för upprustning av skogar, vägar, påskynda den kommunala investeringsviljan m m. Inte minst skulle arbetsmarknadspolitiken ges den stryka som den var en gång förut, framförallt på lokal nivå i nära samverkan med det lokala näringslivet. Under

3 beredskapsarbete skulle fler få anställningsvillkor under kollektivavtal. All utbildning och kompetensutbildning måste hela tiden ligga på hög nivå för att svara mot de behov arbetsmarkanden söker. Otraditionella medel var en flexibel åtgärd som var anpassad till de lokala förutsättningarna och får därmed större effekt. Medel som kan användas för utvecklingsprojekt såväl som privat och offentlig sektor. Jag föreslår: B48:1 att en ny arbetsmarknadspolitik som innefattar beredskapsarbeten och mer av eftergymnasial arbetsmarknadsutbildning införs, B48:2 att otraditionella medel återinförs inom arbetsmarknadspolitiken. Stig Carlsson Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B119 Överkalix arbetarekommun Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring med syfte att trygga den arbetslöses försörjningsförmåga tills hon eller han hittar ett nytt jobb. Arbetslöshetsförsäkringen är också en viktig del av den fackliga lönepolitiken. Genom att hålla en bra ersättningsnivå undviker man att pressa lönerna nedåt. Den borgerliga regeringens försämringar av arbetslöshetsförskringen, sänkt ersättningstak och sänkta ersättningsnivåer, har gjort att försäkringen inte längre kan erbjuda en tryggad försörjningsförmåga för den som tvingas till arbetslöshet. Försäkringens karaktär av att vara en reell inkomstbortfallsförsäkring har gått förlorad. Andelen försäkrade som inte har ett skydd som motsvarar 80 procent av inkomsten har ökat kraftigt i och med de förändringar som gjorts. Att antalet karensdagar utökas från fem till sju bidrar också 155 till ett sämre skydd, och de som hårdast drabbats av försämringarna är låginkomsttagare. Den borgerliga regeringen har även begränsat för deltidsabetslösa rätten till deltidsstämpla och inte att förglömma höjningen av egenavgiften som har gjort att stora grupper lämnat försäkringen. Följden av detta riskerar att fler blir beroende av försörjningsstöd och därigenom hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden. Detta innebär att kostnader för arbetslöshet förflyttas från stat till kommun. En arbetslöshetsförsäkring med goda ersättningsnivåer och karensdagar är ett måste för att ge människor trygghet. Vi föreslår därför kongressen besluta: B119:1 att man aktivt verkar för att karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen slopas, B119:2 att man aktivt verkar för att taket i arbetslöshetsförsäkringen indexeras så att det följer lönutvecklingen samt B119:3 att man aktivt verkar för att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen blir 90 procent av tidigare inkomst under hela ersättningstiden för 90 procent av löntagarna. Överkalix arbetarekommun Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B107 Överkalix arbetarekommun Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring med syfte att trygga den arbetslöses försörjningsförmåga tills hon eller han hittar ett nytt jobb. Arbetslöshetsförsäkringen är också en viktig del av den fackliga lönepolitiken. Genom att hålla en bra ersättningsnivå undviker man att pressa lönerna nedåt. Den borgerliga regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen, sänkt

4 ersättningstak och sänkta ersättningsnivåer, har gjort att försäkringen inte längre kan erbjuda en tryggad försörjningsförmåga för den som tvingats till arbetslöshet. Försäkringens karaktär av att vara en reell inkomstbortfallsförsäkring har gått förlorad. Andelen försäkrade som inte har ett skydd som motsvarar 80 procent av inkomsten har ökat kraftigt i och med de förändringar som gjorts. Att antalet karensdagar utökats från fem till sju bidrar också till ett sämre skydd, och de som hårdast drabbats av försämringarna är låginkomsttagare. Den borgerliga regeringen har även begränsat för deltidsarbetslösa rätten till deltidsstämpla och inte att förglömma höjningen av egenavgiften som har gjort att stora grupper lämnat försäkringen. Följden av detta riskerar att bli att fler blir beroende av försörjningsstöd och därigenom hamnar ännu längre bort ifrån arbetsmarknaden. Detta innebär att kostnader för arbetslöshet förflyttas från stat till kommun. En arbetslöshetsförsäkring med goda ersättningsnivåer och karensdagar är ett måste för att ge människor trygghet. 142 Vi föreslår därför kongressen besluta: B107:1 att man aktivt verkar för att karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen slopas, B107:2 att man aktivt verkar för att taket i arbetslöshetsförsäkringen indexeras så att det följer löneutvecklingen, B107:3 att man aktivt verkar för att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen blir 90 procent av tidigare inkomst under hela ersättningstiden för 90 procent av löntagarna. Birgitta Persson Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B119 Överkalix arbetarekommun Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring med syfte att trygga den arbetslöses försörjningsförmåga tills hon eller han hittar ett nytt jobb. Arbetslöshetsförsäkringen är också en viktig del av den fackliga lönepolitiken. Genom att hålla en bra ersättningsnivå undviker man att pressa lönerna nedåt. Den borgerliga regeringens försämringar av arbetslöshetsförskringen, sänkt ersättningstak och sänkta ersättningsnivåer, har gjort att försäkringen inte längre kan erbjuda en tryggad försörjningsförmåga för den som tvingas till arbetslöshet. Försäkringens karaktär av att vara en reell inkomstbortfallsförsäkring har gått förlorad. Andelen försäkrade som inte har ett skydd som motsvarar 80 procent av inkomsten har ökat kraftigt i och med de förändringar som gjorts. Att antalet karensdagar utökas från fem till sju bidrar också 155 till ett sämre skydd, och de som hårdast drabbats av försämringarna är låginkomsttagare. Den borgerliga regeringen har även begränsat för deltidsabetslösa rätten till deltidsstämpla och inte att förglömma höjningen av egenavgiften som har gjort att stora grupper lämnat försäkringen. Följden av detta riskerar att fler blir beroende av försörjningsstöd och därigenom hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden. Detta innebär att kostnader för arbetslöshet förflyttas från stat till kommun. En arbetslöshetsförsäkring med goda ersättningsnivåer och karensdagar är ett måste för att ge människor trygghet. Vi föreslår därför kongressen besluta: B119:1 att man aktivt verkar för att karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen slopas, B119:2 att man aktivt verkar för att taket i arbetslöshetsförsäkringen indexeras så att det följer lönutvecklingen samt B119:3 att man aktivt verkar för att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen blir 90 procent av tidigare inkomst under hela ersättningstiden för 90 procent av löntagarna. Överkalix arbetarekommun

5 Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B167 Bodens arbetarekommun Arbetsmiljö Under år ska arbetsmiljöverkets budget bantas 160 miljoner kronor. Personalstyrkan ska minskas från 800 anställda till 500 personer. Detta får allvarliga konsekvenser. Neddragningarna innebär bland annat att tillsyningsinspektörer försvinner. Det kommer att innebära färre arbetsplatsbesök och minskade resurser för arbete med nya föreskrifter. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet kommer att få försämrad kvalitet. Antalet dödsolyckor i arbetet har ökat mellan år och detta har koppling till neddragningarna. Regeringens sparåtgärder får ett högt pris, nämligen arbetstagarnas liv och hälsa. Vi befarar att denna negativa trend kommer att fortsätta. Med anledning av ovanstående föreslår vi följande: B167:1 att Bodens arbetarekommun verkar för en utveckling av arbetsmiljöarbete B167:2 att Bodens arbetarekommun verkar för mer resurser till Arbetsmiljöverket Kommunal Norrbotten Sektion 12 Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C3 Bodens arbetarekommun Rätten till heltid Vi har länge stridit för att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Arbetsgivarna runt om i landet har misslyckats med detta och det finns alltför många idag som tvingas arbeta deltid. Detta är en jämställdhetsfråga eftersom det är flertalet kvinnor som är deltidsanställda. Det är sorgligt att behöva konstatera att det idag finns en så stor skillnad gällande arbetstid mellan yrkeskategorier trots lagar som ska förhindra diskriminering av olika slag och förebyggande arbete för jämställdhet. A-kassans regler för deltidsstämpling innebär max 75 ersättningsdagar. Detta kan leda till att den enskilde tvingas säga upp sin deltidsanställning och bli heltidsarbetslös. Då är personlig konkurs ett faktum! Med hänvisning till ovanstående yrkar vi: C3:1 att Bodens arbetarekommun verkar för lagstadgad rättighet till heltid och möjlighet till deltid. Kommunal Norrbotten Sektion 12 Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion D6 Överkalix arbetarekommun Ge 100 tusen ungdomar arbete Tar en erbjudandet över 60 år får en ungdom ett jobb D6:1 att ge ungdomar under 25 år arbete mot att man frivilligt erbjuder pension för personer över 60 år. Tar en erbjudandet över 60 år får en ungdom ett jobb. Kurt Lindvall Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

6 Motion E69 Bodens arbetarekommun Etablering av friskolor Vi vet i dag att kommuner har problem med att organisera ett väl fungerande och heltäckande system för sina grundskoleelever. Detta är naturligtvis ett mångfacetterat problem, men en bidragande orsak är etableringen av fristående skolor. En kommun kan genomföra omfattande strukturförändringar, med avsikt att mer effektivt använda de ekonomiska medel de har, endast för att följande år få denna struktur sönderslagen av nyetablerade friskolor. Medan vi anser att friskolor har en plats i dagens samhälle, så anser vi även att Skolverket tar för lite hänsyn till kommunernas önskemål. 103 Därför yrkar vi: E69:1 att partiet arbetar för en översyn av friskolors etableringsrätt, E69:2 att partiet arbetar för att stärka primärkommunernas möjlighet att styra etablerande av friskolor, E69:3 att inrättande av friskolor ska ingå i den kommunala skolplanen. Leif Pettersson Ordförande i Bodens arbetarekommun Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E109 Bodens arbetarekommun Högskolebehörighet från gymnasieskolans alla program Anita Ferms utredning om gymnasiet innebär att inte alla elever som lämnar gymnasieskolan med godkända betyg har grundläggande högskolebehörighet. Detta tycker vi är förkastligt och en återgång till svunna tider. Om ungdomarna senare i livet kommer på att de vill läsa på högskolan innebär detta merkostnader och är tidskrävande för den enskilda individen eftersom de måste komplettera sina gymnasiebetyg. I utredningen föreslås att även lärlingsutbildningen kräver att man har godkänt i åtta ämnen från grundskolan. Elever som av olika orsaker har svårt att uppnå godkända betyg i grundskolan måste ha en chans att få fortsätta att utvecklas och kanske få ta längre tid på sig att uppnå både grundskole- och gymnasiekompetens. 142 Vi yrkar: E109:1 att alla program på gymnasiet ska ge grundläggande högskolebehörighet, E109:2 att alla elever i behov av särskilt stöd får detta för att kunna klara godkända betyg, E109:3 att man startar lärlingsutbildningar som möter individerna på den nivå de befinner sig när de lämnar grundskolan. Leif Pettersson ordförande i Bodens arbetarekommun Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion F4 Överkalix arbetarekommun Skogsskötselmetoder Bakgrund I det norra barrskogsbältet, från Kanada i väster in över den ryska tajgan i öster, har vi unika möjligheter att långsiktigt binda kol en möjlighet som påtagligt kan påverka mängden av koldioxid i vår atmosfär. Många experter menar att detta inte bara är en möjlighet utan även en skyldighet vi har på det norra halvklotet att på det sättet ta vårt globala ansvar till förmån för de länder som för sin utveckling inte kan minska sina utsläpp i samma utsträckning. Fakta Den allt överskuggande miljöfrågan och klimatfrågan, som blivit så påtaglig för oss under de senaste åren, är den ökande mängden växthusgaser och deras inverkan på in- och

7 utstrålning till jorden och därmed på vårt klimat. Ett antal initiativ tar upp vårt globala ansvar i miljöfrågan genom våra ekosystems unika möjlighet att binda koldioxid eftesom de är uppsparande. Riokonventionen/Agenda 21 resulterade i bland annat rekommendationer för minskade utsläpp till atmosfären, men också i ett klargörande av samhällets ansvar att vårda naturen så att ekosystem är produktiva med biologisk mångfald. 7 En grupp experter har under ett antal år utarbetat en modell för ökad tillväkt i det norrbottniska skogsbruket, vilket leder till ökad koldioxidbindning i den levande materian genom fotosyntesen vi har fått en kolsänka. Gruppens arbete har lett till ett antal exkursioner, motioner i riksdagen, presentationer av arbetet vid ett antal tillfällen och ett större internationellt seminarium. Internationellt erkända forskare gav sin syn på möjligheterna med biologiska kolsänkor samt rekommendationer för hur arbetet skulle kunna fortskrida. Den skogliga produktionsförmågan (boniteten) har visat sig vara skötsel- och verksamhetsberoende i en större utsträckning än tidigare kunskaper kunnat belägga. Beräkningar och resultat från pågående försök ger vid handen att tillväxten i våra norrbottniska skogar kan ökas mellan 85 och 100 procent med förbättrade skötselmetoder. Boreala ekosystem är uppsparande, vilket innebär att kolförrådet i mark, förna och den levande materian kan öka. Detta är världsunikt. Surhetsgrad, temperatur, nederbörd och jordartsfördelning i övriga delar av världen gör att ekosystemen saknar vår förmåga att lagra kol. Kongressen föreslås besluta: F4:1 att Socialdemokraterna arbetar för att införa ett nationellt handelssystem för utsläppsrätter, F4:2 att medel avsätts för att utveckla nya skogsskötselmetoder för att optimera tillväxten i de produktiva skogarna. Robert Forsberg Överkalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion G132 Bodens arbetarekommun Pensionen Alla människor i Sverige ska garanteras ett drägligt liv, så också pensionärerna. Vi har idag medel-/höginkomsttagare som har möjlighet att ha ett eget pensionssparande, men så har det inte alltid varit och så ser det inte ut för låginkomsttagarna. Vi har idag ganska många ensamstående pensionärer med låg pension, dessa kommer oftast från den kommunala sektorn samt de som en längre tid varit arbetslösa eller sjukpensionärer. Kvinnor som har arbetat deltid och endast en del av sina arbetsföra år. Dessa grupper tillhör arbetarerörelsens grundpelare. Vi måste arbeta fram en lösning för att dessa grupper ska klara sig på sin pension utan att behöva ansöka om bistånd (socialbidrag) hos kommunen, vilket ses som en total katastrof för vissa människor. De lever hellre under existensminimum, äter dåligt, säger upp det som inte anses som viktigt, det vill säga tidningen, TV-boxer som nu är obligatorisk på vissa platser och så vidare. De hamnar utanför allmän samhällsinformation. Kan vi ens förutse hur många som behöver bistånd för att klara vardagen? Kan vi ens förutse hur många som lever under existensminimum? Dom allra flesta kommuner vänder på varenda sten för att få ekonomin att gå ihop. Kommunerna kämpar i motvind för att få kärnverksamheten att gå ihop, att budgetera för de kommande behoven av bistånd kan ses som en omöjlig uppgift. Därför yrkar vi: G132:1 att vi Socialdemokrater ser över möjligheterna för statligt hjälp med eventuell

8 skattefinansiering av pensionen, G132:2 att vi Socialdemokrater ser över pensionssystemet och arbetar fram ett bra alternativ där potten ger en utdelning som är dräglig, G132:3 att vi Socialdemokrater driver frågan för att alla ska få en trygg ålderdom i ett rättvist Sverige. Bodens socialdemokratiska kvinnoklubb den 10/ Lena Nilsson och Anna-Karin Nylund Bodens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion K40 Huddinge arbetarekommun Rådslag om den socialdemokratiska kyrkopolitiken I och med relationsförändringarna mellan staten och kyrkan år 2000 blir frågan hur vi Socialdemokrater ska se på Svenska kyrkan i framtiden. Är kyrkans verksamhet något som vi även fortsättningsvis ska vara med och påverka eller ska vi lämna ansvaret för kyrkan och avstå från socialdemokratiskt inflytande? Svenska kyrkan är Sveriges största folkrörelse med nästan sju miljoner medlemmar. När vi ser tillbaka finner vi många frågor där vi Socialdemokrater i Svenska kyrkan har gått före och visat vägen. Ett aktuellt exempel är frågan om samkönade äktenskap som vi väckte tidigt i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans viktiga budskap är: Du är älskad för den du är, tag därför vara på de människor du möter. Vi kan jämföra det med partiets vision om alla människors lika värde. Svenska kyrkan är en öppen, rikstäckande och demokratiskt styrd folkkyrka. Vi vill att det ska fortsätta så, då behövs ett fortsatt socialdemokratiskt engagemang. Behovet av kyrkan syns tydligast när något oförutsett händer. Vid katastrofer, större olyckor och egna kriser vänder sig många till kyrkan. Därför är vi många som ser ett stort behov av att Svenska kyrkans roll i samhället ska förbli en rikstäckande folkkyrka som är öppen för alla. Den demokratiska styrningen är därför väsentlig så att inte vissa små och högljudda grupper kan ta över styrningen och minska tillträdet för dem som verkligen behöver kyrkan. Det finns ett brett utbud av religiösa rum runt om i vårt i land men vi har bara en folkkyrka med öppenhet för såväl troende, sökare och tvivlare, det är Svenska kyrkan. Det är också den enda kyrkan som har ett gemensamt utbud av verksamhet i hela landet. Ett utbud där många i vårt land genom vårt kulturella arv känner oss hemma och delaktiga i. Svenska kyrkan omprövar nu mycket av sin verksamhet och flera betänkanden från olika utredningar bereds för närvarande. Några utredningar blir också klara under hösten och under nästa år. Vi vill särskilt lyfta fram utredningen om SKUT, Svenska kyrkans utlandsförsamlingar, Struktur och Clearingutredningen och Församlingsförbundsutredningen. Det vore värdefullt om vi Socialdemokrater också formulerade hur vi politiskt ser på Svenska kyrkans fortsatta verksamhet. Vi vill därför föreslå att partistyrelsen tillsätter

9 en rådslagsgrupp som ser över vår framtida kyrkopolitik och vilken roll vi Socialdemokrater fortsatt ska ha för att utöva ett avgörande inflytande över Svenska kyrkans verksamhet. Vi vill se en rikstäckande kyrka öppen för alla, där det är högt i tak, utan trösklar och samtidigt nära till ytterdörren. Socialdemokratin är ett starkt varumärke i Svenska kyrkan både historiskt sett och i nutid. Vår påverkan av Svenska kyrkans verksamhet syftar till att behålla den öppen för alla. En förutsättning för en fortsatt öppen folkkyrka är styrningen från övriga samhället genom de politiska partierna. Det partipolitiska bidraget till verksamheten i Svenska kyrkan ifrågasätts stundtals, men vi vill hävda att det behövs om vi ska fortsätta ha en demokratisk styrning av kyrkan. 55 Vi föreslår: K40:1 att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att inför 2013 års kyrkoval genomföra ett rådslag om den socialdemokratiska kyrkopolitiken i framtiden. Christina Axelsson, Socialdemokraterna i Huddinge och Erik Jonsson, Piteå arbetarekommun Huddinge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B 5 Luleå arbetarekommun En socialdemokratisk arbetslinje för 2010-talet Under de senaste decennierna har den svenska arbetslinjen förändrats. Socialdemokratin har i allt högre grad framhållit att balansen mellan rätt och plikt i arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringarna är viktig. Betoningen har dock skärps avsevärt mer på skyldighetssidan än på rättighetssidan. Individens ansvar för sin egen arbetslösa situation har ökat dramatiskt och rätten till exempelvis bra arbetsmarknadsutbildningar eller möjligheten att säga nej till jobb långt hemifrån har minskat. Perspektivskiftet från individens minskade rätt och ökade plikt är tydligt och allvarligt. Den massarbetslöshet som drabbade Sverige under 1990-talet skapade ett oerhört tryck på arbetsmarknadspolitikens institutioner, och socialförsäkringarna, både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, kom att användas alltmer som försörjningsstöd snarare än som det kortvariga omställningsskydd det en gång var tänkt. Det är också klart att socialdemokratin under den förra mandatperioden inte lyckades övertyga om jobben, och att det någonstans var en märklig socialdemokratisk politik att försvara antalet människor på arbetslöshetsförsäkring utan att kunna tala om hur man skulle få dem i arbete. Det är ett filosofiskt problem att alla rättigheter också kan uttryckas som

10 skyldigheter, alla friheter också som ansvar. Socialdemokratin stred tidigare, som politisk rörelse, för en förståelse av arbetslöshet som en fråga om marknadsorganisation, ekonomiska omställningar och konjunktur, mot en borgerlig tolkning som i det gamla samhället såg arbetslöshet som en fråga om bristande moral. Med den diskussion om rättigheter kontra skyldigheter vi haft sedan 1990-talet, och som bygger på en allt starkare betoning på den individuella skyldighetssidan, har socialdemokratin kommit att närma sig beskrivningen av arbetslöshet som tecken på individuella svagheter. Individens ansvar för sin egen situation har ökat på bekostnad av samhällets ansvar för att det skapas moderna och bra jobb. I praktiken har arbetslöshetsförsäkringen tydligare kopplas till den arbetslöses prestationer: a-kassan har sänkts, avtrappningssteg och högre krav på att ta anvisade jobb har införts medan rehabilitering och företagshälsovård har skurits ned och utbildningsinnehållet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har minskat. Detta ger ett samhälle med ökade klyftor, mellan dem som lyckas och dem som inte lyckas skaffa sig ett jobb. För en modern arbetsmarknad, där människor inte slås ut, krävs i stället att socialdemokratin vågar återta perspektivet att arbetslöshet är ett gemensamt problem och att det är samhällets uppgift att ge individen ordentliga förutsättningar att hitta ett meningsfullt jobb. Individens rättigheter och makt i arbetslivet måste återigen lyftas fram. Vidare måste socialdemokratin ta den ökande pressen i arbetslivet på allvar. Inom vissa sektorer återfinns allt fler otrygga jobb, korttidsvikariat, projektanställningar med minskad beslutsmakt och ökande arbetsbördor, vilket inneburit ökade krav på arbetstagarna, främst i kvinnodominerade yrken. Det är i dessa sektorer som sjukfrånvaron, utbrändheten och förtidspensioneringen är som störst. Andra sektorer, ofta mansdominerade, har utvecklat långtgående självbestämmande och beslutsmakt för arbetstagaren. Utbrändhet och sjukskrivning är ett ohållbart resursslöseri med mänsklig arbetskraft i en tid när denna blir allt mer dyrbar. Socialdemokratin måste se att diskussionen om arbetets innehåll, arbetstider och orsakerna till sjukfrånvaro blir viktigare. Vid sidan av målet om jobb åt alla måste det övergripande målet vara att ingen ska behöva slita ut sig av att arbeta det ställer en hel del krav på arbetsgivaren och arbetet. Med anledning av ovanstående yrkar jag: A2:1 att den Socialdemokratiska arbetslinjen tydligare betonar samhällets ansvar för arbetslösheten och individens rätt till ett meningsfullt jobb, A2:2 att socialdemokratin grundligt diskuterar hur vi ska se på incitament och drivkrafter och hur dessa uppstår,

11 A2:3 att den Socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken konkret utformas så att det statliga ansvaret för att det skapas meningsfulla jobb ökar, liksom att möjligheterna till högkvalitativ utbildning för arbetssökande och resurserna till arbetsförmedling och matchning ökar, A2:4 att den Socialdemokratiska arbetslinjen ska omfatta vikten av makt och inflytande på arbetsplatsen, A2:5 att arbetslöshetsförsäkringen uppgår till 80 procent av lönen för minst 80 procent av arbetstagarna. Johan Lennartsson Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion A3 Luleå arbetarekommun Ekonomisk politik och full sysselsättning Socialdemokratins allt annat överskuggande mål är full sysselsättning eller arbete åt alla. Utan full sysselsättning blir nästan alla andra politiska mål som rör arbetsmarknaden svåra att uppfylla. En samhällskritisk rörelse som vill vinna nästa val behöver en trovärdighet i sysselsättningspolitiken, liksom i den ekonomiska politiken. Socialdemokratin måste hela tiden vara öppen för att diskutera nya lösningar inom det finans- och penningpolitiska områdena, för att möta morgondagens utmaningar. I en socialdemokratisk omprövningsprocess, särskilt efter rådande finanskris, behövs det en diskussion om den ekonomiska politik som formulerats, men också om den som har förts. Den ekonomiska politiken måste också prövas mot det primära målet. Har den ekonomiska politik som utvecklats efter 1990-talskrisen och som socialdemokratin fört gjort att vi nått målet om arbete åt alla? Med en arbetslöshet som tycks ha fastnat mellan fem till sex procent och endast i högkonjunkturer under enstaka månader kan nå ner mot fyra procent, kan man orimligt hävda att målet uppfyllts. Normpolitiken inom den ekonomiska politiken har med tiden förändrats talets normpolitik skiljer sig från det tidigare 1900-talets stabiliseringspolitik. Arbetsmarknads-,utbildnings- och omställningspolitiken lade grunden för löntagarnas möjligheter att ställa om till de nya krav som en kraftig strukturomvandling innebar. Sedan 90-talet har en mer passiv syn på den ekonomiska politiken präglat även socialdemokratins syn på den ekonomiska politiken. En självständig riksbank med ett godtyckligt satt inflationsmål överordnades sysselsättningspolitiken. Under finanskrisen har riksbanken återkommande valt att prioritera inflationsmålet framför andra ekonomiska mål (som dämpad lågkonjunktur) och höjt räntan vid tillfällen där andra experter och politiker menat att den borde sänkts eller lämnats orörd. En annan fråga är om själva inflationsmålet på två procent är för lågt satt att det i sig leder till en alltför hög arbetslöshet. Här finns till exempel studier av ekonomipristagaren Akerlof och för svensk del av nationalekonomen Per Lundborg som menar att ett högre inflationsmål skulle kunna sänka arbetslösheten till två procent utan skadliga biverkningar på ekonomin. Vidare finns frågor av demokratisk natur som också kan ha ekonomiska aspekter. Är det rimligt att ansvarsutkrävande av en misslyckad penningpolitik i praktiken gjorts omöjlig? Ibland kan frågor som rör penningpolitiken avfärdas genom påståenden om att Sverige inte kan avvika från ECB och deras beslut.

12 Detta är dock fel eftersom svensk penningpolitik baseras på svenska prisförhållanden. Penningpolitiska verktyg som räntan (och växelkursen) har också avvikit både upp och ner i jämförelse med ECB. Det är inte helt ovanligt att riksbanker i andra länder har två övergripande mål, vilka ska viktas mot varandra. I Norge har riksbanken både ett sysselsättningsmål och ett inflationsmål på 2,5 procent. I Norge finns också en institutionaliserad form av möten som tvingar fram bättre samarbete mellan finans- och penningpolitik. Riksbankschefen ska före varje räntebeslut meddelas träffa finansministern som då har möjlighet att kommentera. Vidare finns ett sista ultimat demokratiskydd. Om den folkvalde finansministern anser att räntebeslutet är direkt felaktigt går det att sammankalla regeringen och ta ett annat beslut. Detta har dock aldrig inträffat, men poängen med den norska ordningen är att skapa ett bra samarbete. I finanspolitiken finns inga treåriga utgiftstak, utan endast ettåriga budgetar. Vidare finns inget fastslaget överskottsmål. Med anledning av ovanstående kräver jag: A3:1 att Socialdemokraterna öppet diskuterar vilka normer och ramverk (saldomål och utgiftstak) som ska gälla för den ekonomiska politiken på 2010-talet, med det övergripande målet att nå full sysselsättning, A3:2 att ett sysselsättningsmål jämställs med inflationsmålet i riksbankens uppdrag, samt att normen för inflationsnivån eventuellt höjs, A3:3 att Socialdemokraterna öppet utreder hur det demokratiska inflytandet över penning- och finanspolitiken kan stärkas. Johan Lennartsson Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. M o t i o n A 2 5 Norrbottens partidistrikt Säkra seriösa upphandlingar Offentlig upphandling har blivit ett av de viktigaste instrumenten för att påverka villkoren på arbetsmarknaden. Stat, kommuner och landsting upphandlar varor och tjänster för omkring miljarder kronor per år. Det motsvarar närmare procent av Sveriges BNP. Det säger sig självt att en upphandling av den digniteten har stor betydelse för utvecklingen i alla de branscher som är mer eller mindre beroende av offentliga uppdrag. Eftersom upphandlingen berör allt från vård, skola och omsorg till teknisk utrustning och tunga anläggningsarbeten är det viktigt att upphandlande myndigheter tar på sig ett normerande ansvar för hur de upphandlade verksamheterna ska bedrivas. Under lång tid levde många upphandlare under villfarelsen att EU:s regelverk tvingade offentliga institutioner att alltid anta det billigaste anbudet. Det är inte ens sant. Upphandlare kan ställa långtgående kvalitetskrav under förutsättning att kraven riktas lika mot alla företag som kan tänkas lägga anbud på de aktuella uppdragen. Hur de kraven utformas är en i allra högsta grad politisk fråga för socialdemokratin att ta ställning till. Offentlig upphandling kan användas som metod att pressa arbetare i tjänstesektorn mot allt sämre arbetsmiljöer och allt lägre löner. Dåligt styrda upphandlingar

13 kan också göda ekonomisk brottslighet och ett direkt antifackligt agerande i företag som bygger sin verksamhet på social dumpning. Men samtidigt kan också upphandlingsunderlagen utformas så att de gynnar seriösa företag som kan använda offentliga uppdrag i ett positivt utvecklingsarbete. Offentlig upphandling kan också utformas så att de arbetstagare som utför de upphandlade tjänsterna och tillverkar den inköpta utrustningen garanteras värdiga arbetsvillkor. Socialdemokratin måste vara mycket tydlig i vilket alternativ partiet och dess företrädare bör arbeta för. Mot den bakgrunden framstår det också närmast som ett skämt när partistyrelsen i underlaget till jobbrådslaget skriver att "offentlig upphandling måste främja nya ideer och lösningar" punkt slut i beskrivningen hur framtida upphandlingar bör bedrivas. Inte ett ord om att de hundratals miljarder som ska upphandlas i stat, kommuner och landsting ska bygga på uttalade kvalitetskrav och motverka ekonomisk brottslighet, inte ett ord om att den fria rörlighetens problematik i Laval-domens kölvatten. För att verkligen kunna "vässa den jobbskapande politiken" bör arbetarrörelsen lägga mycket möda på att säkra seriösa konkurrensvillkor och stimulera utvecklingen av verkligt nyskapande företagsamhet. Goda upphandlingsrutiner är en viktig beståndsdel i det arbetet. Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi att: A25:1 att kongressen beslutar att socialdemokratin verkar för att offentligt upphandlade tjänster ska utföras av företag som tillämpar kollektivavtals liknande villkor och i övrigt följer god sed på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna i Norrbotten Motion A52 Luleå arbetarekommun enskild Ny skattepolitik Skattepolitikens utformning är grundläggande för möjligheterna att bedriva socialdemokratisk politik. Högerregeringens härjningar på området under de senaste åren har i stor utsträckning slagit sönder många delar av det vi uppfattar är de bärande elementen i skattepolitiken, och därmed också gjort det svårare att bedriva välfärdspolitik så som vi skulle önska. Det är av yttersta vikt att socialdemokratin formulerar en egen skattepolitik i enlighet med vad som krävs för att upprätthålla välfärdsstaten. Socialdemokratisk skattepolitik vilar på principen om generella system, transparens och stark progressiv omfördelning. Den kännetecknas också att höga tak för inkomstbortfallsprincipen för att betalningsviljan till den generella välfärden ska bibehållas. Det är av yttersta vikt att dessa principer upprätthålls också i framtiden. Inom de närmsta åren kommer några frågor att vara viktigare än andra. Det är naturligtvis en svår fråga att avgöra hur vi ska handskas med de skattesänkningar som moderaterna redan genomfört eller lagt förslag om. Det blir, på några års sikt, mycket svårt att klara välfärdspolitiken med de skattenivåer de sänkningarna leder till. Men det handlar samtidigt om så stora belopp att det troligen inte är möjligt att i enda svep ta tillbaka dem. Detta problem måste socialdemokratin lösa.

14 Idén att förvärvsarbetande ska betala skatt enligt en lägre skatteskala än de som har sina inkomster från pension eller från sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring (det så kallade jobbskatteavdraget) strider mot principen om skatt efter bärkraft, som är fördelningspolitiskt viktigt att hålla på. Vissa ekonomer hävdar att detta avdrag ökar incitamenten att arbeta (men Finanspolitiska rådet hävdar att effekten i stort sett klingat av med det första steget, och att de två ytterligare stegen i sänkningen inte ger några resultat). De beräkningar som uppges visa effekten är för det första enbart teoretiska (empiriska belägg går föga förvånande inte att åstadkomma), och visar för det andra ganska obetydliga resultat nya jobb har skapats som en följd av detta. Det är en mycket hög styckekostnad per jobb. Enligt LO-ekonomernas beräkningar handlar det dessutom främst om att folk som över huvud taget inte haft förvärvsarbete (hemmafruar, till exempel) sökt sig ut i arbete, inte att fler personer med sjukersättning eller a-kassa gjort det. Deras förmåga att gå tillbaka till arbete bestäms av helt andra faktorer än skattenivåer. Att pensioner ska beskattas hårdare än förvärvsinkomster är obegripligt. Idén med jobbskatteavdraget är ju att stimulera folk att gå ut i förvärvslivet. Men hela idén med pensioner är ju att folk efter en viss ålder inte längre ska vara tvungna att arbeta. Varför denna tanke då ska motverkas av en hårdare beskattning är, som sagt, obegripligt. Om det är de yngre pensionärerna man vill ha ut i förvärvsarbete kan man lösa det på ett vettigare sätt än genom att straffbeskatta folk i årsåldern. Ett alternativ för socialdemokratin borde vara att behålla skattesänkningen enligt det första steget av jobbskatteavdragen, men ta tillbaka de två andra och använda de pengarna till att göra skattesystemet enhetligt, det vill säga sänka ett mindre steg också för pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa. 95 De generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna som moderaterna nu vill genomföra är också bortkastade pengar Riksrevisionsverkets studie av de sänkningar man redan gjort visar att effekterna på sysselsättningen är försumbar. Vid en valseger 2010 borde dessa återtas helt och hållet. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år borde också återtas. Dessa har inte heller gett några nya jobb och är i praktiken en subvention av företag och branscher redan anställer många ungdomar, exempelvis Seven Eleven och McDonalds. Det är ofta branscher med låga löner och många tillfälliga jobb, så i praktiken är det en subvention av dåliga arbetsgivare. Fastighetsbeskattningen bör göras om efter grundlig utredning, i syfte att komma fram med en mer hållbar lösning? Över huvud taget borde principen om skatt efter bärkraft stärkas och en utredning tillsättas för att se över hur skattesystemet ska kunna utvecklas för att vi även i framtiden ska ha en stabil finansiering av våra välfärdsambitioner.

15 Slutligen borde det socialdemokratiska partiet undersöka hur någon sorts vinstdelningsavgift kan läggas på företagen, över en viss nivå på vinsten. Denna avgift kan exempelvis specialdestineras till de investeringar som kommer att krävas i energiomställningens namn, och som ingen i dag vet hur man ska få pengar till. Med anledning av ovanstående kräver jag: A52:1 att en större skattepolitisk utredning tillsätts för att utveckla skattesystemet så att vi i framtiden har ett stabilt, legitimt, transparent och omfördelande skattesystem att finansiera välfärden med, A52:2 att principen om lika beskattning oavsett om man är förvärvsarbetande, pensionär eller något annat bibehålls, A52:3 att högerns generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna, både för unga och äldre, tas bort, A52:4 att socialdemokratin inom ramen för en skatteutredning också undersöker möjligheterna att införa en vinstdelningsavgift på företagen, pengar som eventuellt kan vikas för infrastrukturinvesteringar och energiomställning. Johan Lennartsson Luleå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen Motion A93 Norrbottens partidistrikt Nya F-skatteregler leder till skattefusk Sverige behöver bra och livskraftiga företag. Vi behöver nya företagare som vill utveckla affärsidéer, tjänster och produkter. Men företag måste skapas av fri vilja och beredskap att konkurrera på lika villkor. I många branscher finns redan stora problem med anställda som tvingas öppna eget för att över huvud taget få jobba. Från årsskiftet gäller nya regler för F-skatt som försvårar de problemen drastiskt. Nu räcker det att den sökande har en enda uppdragsgivare för att få F-skattsedel. Tidigare var den nyetablerade företagaren tvungen att ha flera uppdragsgivare och visa på självständighet för att få F-skattsedel. I praktiken leder de nya reglerna till att arbetsgivarna kan kräva att anställda blir företagare och ställs utanför det skydd som kollektivavtalen ger: de nya uppdragstagarna får lägre lön och sämre anställningsvillkor. Själva grundidén med kollektivavtalen undermineras när arbetare ställs mot arbetare i ett spel där det individuella lönekravet/anbudet avgör vem som får jobbet. Nu när uppsägningsvarslen ökar blir problemen tydligare. Arbetslösa byggjobbare, målare, elektriker, vägarbetare, lastbilschaufförer och städare, med flera, lockas att övervintra, i sina yrken genom att godta erbjudanden om att bli lågavlönade egenföretagare trots att de egentligen varken kan eller vill. Hela systemet bäddar för exploatering och i den privata tjänstesektorn riskerar problemen att bli akuta. Där utgör lönen oftast en dominerande del av företagens kostnader och det är självklartklart att företag som kan minska sina utgifter genom att sänka löner och befria sig från ansvar, får fördelar i jämförelse med konkurrenter som agerar mer långsiktigt och kvalitetsmedvetet. Även innan den borgerliga regeringen gjorde det lättare att få F-skattsedel förekom fusk, men det missbruket bör snarare mötas med högre krav på F-skattsedelsinnehavare,

16 än med rena avregleringar. Det behövs konkurrens men nu när upphandling har blivit norm i såväl privat som offentlig verksamhet, har det också blivit extremt viktigt att konkurrensen sker på lika villkor och att företag som kan och vill utveckla näringslivet, ges möjligheter att vinna upphandlingar med seriösa anbud. Sverige blir inte bättre av att människor tvingas att bli företagare. Lika lite blir vår arbetsmarknad och vårt näringsliv effektivare och mer konkurrenskraftigt av att man löser upp gränserna mellan anställda och uppdragstagare, och samtidigt försvårar tillvaron för seriösa företag i den växande tjänstesektorn. Mot bakgrund av det ovanstående hemställer vi: A93:1 att kongressen beslutar att socialdemokratin verka för att nyetablerade företag har mer än en uppdragsgivare och visar på självständighet för att få F-skattsedel. Socialdemokraterna i Norrbotten Motion B5 Luleå arbetarekommun Utred tjänsteekonomin hur påverkar tjänstesamhället oss på sikt? Ekonomin förändras hela tiden och världen med den. Betraktar vi utvecklingen inom de rikaste kapitalistiska länderna i världen finns en klar trend i utvecklingen mot en allt större tjänstesektor och i de flesta utvecklade länder ligger denna på mellan procent av den totala arbetsmarknaden. I Sverige sysselsätts cirka 75 procent inom tjänstesektorn (enligt den traditionella definitionen av tjänstesektor). Detta är inget konstigt i sig. Tjänsteekonomin kännetecknas dock av, och bygger på, andra principer än vår ekonomi idag. En långtgående arbetsdelning, där mer och mer av de mänskliga verksamheterna återfinns på en marknad i stället för i den individuella privata sfären, innebär också förändrade livsvillkor på flera plan. Vill vi att så mycket av det vi själva tidigare gjort i stället görs professionellt på arbetsmarknaden? Behövs det? Och vad innebär det för den övriga arbetsmarknadssituationen? Gissningsvis kommer ett ökat utbud av servicetjänster att innebära att kraven på förkortad arbetstid försvagas. Med arbetstidsförkortning skulle behovet av en stor tjänstesektor minska i stället för att öka. Hur vi väljer att ta ut vår ökade produktivitet i arbetslivet påverkar samhället i övrigt. För arbetarrörelsen är det av största vikt att vi kan föra en bredare diskussion om tjänstesektorns roll i ekonomin och vad det gör med våra livsvillkor på längre sikt. Dessutom finns stora ojämlikhetsfällor inneboende i ett tjänstesamhälle. I alla länder är den fackliga organisationsgraden mycket lägre inom den privata tjänstesektorn än inom industri och offentlig sektor. Den kapitalistiska utvecklingen i tjänstesamhället kräver därför ett samlat fackligt och politiskt tänkande, och inte minst konsekvent arbete för att motverka låg organisationsgrad, upplösningstendenser av kollektivavtalstäckningen samt växande ojämlikheter i samhället. 10 Valet av hur man vill att tjänstesektorn ska utvecklas är också ett av de viktigaste den svenska socialdemokratin har att göra inom de närmsta decennierna. En avgörande

17 skillnad finns mellan å ena sidan den anglosaxiska vägen där sysselsättningen ökats framförallt inom den privata tjänstesektorn, och den nordiska vägen där en något större andel ökat inom den offentliga tjänstesektorn. Detta politiska vägval skapar också två olika samhällsmodeller. I länder som USA har låga skatter medfört en kraftig ökning av sociala och humana privata tjänster. Dessa kännetecknas av ett mycket lågt löneläge och exceptionellt dåliga arbetsvillkor. Korta arbetstider, otrygga anställningar och låg facklig organisationsgrad gör denna del av arbetskraften extremt utsatt. I länder som Sverige har en motsatt politisk strategi varit att genom höga skatter stimulera en ökad sysselsättning i offentlig tjänstesektor med relativt sett bättre villkor. På så vis har många av de utsatta jobben som finns i USA trängts bort och istället har vi fått offentliga jobb inom till exempel barnomsorg, vård och utbildning. Arbetarrörelsen bör ha som mål att främst se till att alla medborgares behov av jämlik vård, omsorg, utbildning, kultur och fritid tillgodoses. Detta innebär att förslag om att subventionera privata tjänstesektorer avvisas i mycket hög grad. Den privata tjänstesektorn gynnas också av ett högt skatteuttag som tränger bort de allra sämsta jobben, och av att kollektivavtalen klarar av att uppfylla samma syfte. Det är svårt att se frågan om att acceptera en utveckling mot fler låglönejobb och en utbredd låglönemarknad inom den privata tjänstesektorn som en socialdemokratisk kompromiss. Att privata låglönejobb trängs bort och bortrationaliseras genom bland annat höga skatter och satsningar på ökad sysselsättning med höga löner och goda arbetsvillkor i offentliga tjänstesektorer där behov är eftersatta ställer ökade krav på samhället. Inte minst är det viktigt att satsa större resurser på grupper som har en för låg produktivitet för att kunna konkurrera. De får aldrig bli en del av reservarmén för lägre löner inom låglönebranschen. Institutioner och regler som stimulerar fram påtvingade korta deltider och otrygga anställningsformer ska också motverkas. En annan utgångspunkt för detta bör vara jämställdheten. Vissa grupper, inte minst stora kvinnodominerade branscher, måste få upp lönerna i nivå med mansdominerade sådana. Det handlar inte bara om rättvisa och jämlikhet, utan om att göra motstånd mot en del av tjänsteekonomin som drar ned löneläget inom hela tjänstesektorn. Till sist bör frågan ställas om hur samhällets resurser som rör forskning, utveckling och utbildning ska fördelas mer jämt så att de speglar näringarnas betydelse för svensk ekonomi. Idag är dessa av tradition inriktade på de sektorer som minskar i betydelse jordbruk och industri. Tjänstesektorn är i dessa avseenden helt missgynnad. Med anledning av ovanstående kräver jag: B5:1 att socialdemokratin tar initiativ till debatt, och tillsätter en större utredning, i syfte att ta fram en strategi för hur arbetarrörelsen ser på det framväxande tjänstesamhället och de risker och utmaningar som finns däri, B5:2 att denna utredning kompletteras med större seminarier, studiecirklar och samtal

18 för att diskussion ska uppmuntras på alla olika håll och nivåer inom arbetarrörelsen. Johan Lennartsson Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion B11 Norrbottens partidistrikt Basindustrin ryggraden i svensk industri och grunden för hela landets välfärd Svensk basindustri är och har under lång tid varit en stabil grund för svensk industriutveckling och därmed för tillväxt och välfärd. Av exempelvis stålindustrins produktion exporteras drygt 80 procent till ett sammanlagt värde av 71 miljarder kronor (2007). Det stora handelsöverskottet på 31,1 miljarder kronor beror på att vi exporterar stål av mycket hög kvalitet. Samma år exporterade den svenska skogsindustrin till ett värde av 128 miljarder kronor, motsvarande tolv procent av den svenska varuexporten. Den svenska skogsindustrin är väldens tredje största exportör av papper och av sågade trävaror och världens f j ärde största exportör av pappersmassa. Gruvindustrin har genom åren bidragit med mycket stora exportinkomster, inte minst under de senaste åren då råvarupriserna sköt i höjden till följd av den starka efterfrågan i Asien. Den sysselsätter tillsammans med de övriga basindustrierna tiotusentals personer direkt. Varje anställd ger arbete för ytterligare två eller tre personer genom inköp av tjänster och varor. Basindustrierna har också en avgörande betydelse för landsbygden genom att stora delar av näringarna finns i sysselsättningssvaga regioner, inte minst i skogslänen. Svensk basindustri har klarat stora strukturförändringar och effektiviseringar samtidigt som produktiviteten har ökat. Detta har lett till ökad lönsamhet och större konkurrenskraft. Idag är basindustrins utveckling jämförbar med övrig industri, men den högteknologiska standarden i svensk basindustri gör att den mycket väl står sig i konkurrensen från andra länder. Nödvändiga strukturförändringar är helt enkel genomförda och innebär att man nu är rustad att möta nya utmaningar genom fortsatta satsningar på förädling, teknikutveckling och FoU. Trots framgångar och stabilitet står det idag klart att basindustrin nu står inför stora förändringar som i huvudsak handlar om tre stora utmaningar: miljö/klimat, tillgång på råvara och tillgång på säker och billig energi. Att kunna möta dessa utmaningar kräver

19 stabila och modiga politiska beslut, som är hållbara över en längre tid. En av de största och svåraste utmaningarna är basindustrins anpassning till viktiga miljöpolitiska mål. Det är nödvändigt att vi kraftfullt och inom alla områden arbetar för en hållbar utveckling, samtidigt som vi måste säkerställa att den europeiska miljö- och klimatpolitiken utformas så att vår basindustri har fortsatta möjligheter till en långsiktig utveckling. Basindustrin är extremt beroende av hur man utformar kraven på utsläppsrätter och EU:s direktiv för att uppnå klimatmålen. Det är viktigt med ett handelssystem med utsläppsrätter som utformas på europeisk nivå så att svensk basindustris konkurrenskraft och utveckling kan behållas. Det vore förödande om den industri, som levererar produkter med miljövänlig teknik, skulle riskera att försvinna. Den andra utmaningen handlar om tillgången till råvara. Råvaran som används av svensk basindustri kommer från våra naturtillgångar. Då är det viktigt att den nationella politiken utformas så att basindustrins behov balanseras mot både natur- och miljöintressen och nationella tillväxtmål. Genomgående går svensk basindustri i främsta ledet när det gäller låga miljöutsläpp och effektiv energi- och resurshushållning. Den här framgångsrika svenska utvecklingen har kunnat användas av miljöpolitiker och miljöorganisationer ock i andra länder för att driva på en övergång till mer långsiktigt hållbara produktionssystem. Den tredje utmaningen, och en av de avgörande frågorna för basindustrins framtid, är tillgången till energi. Redan vid 2001 års kongress konstaterade partistyrelsen att energisystem, energipolitik och prisbildning inte uppfyller de högt ställda kraven i en socialdemokratisk energipolitik. Den omställning som måste göras får inte äventyra välfärden, menade man bland annat i ett motionsyttrande. Skogslänen, men också många andra regioner med basindustrier, har ofta påtalat de risker som svängningar i energipriset innebär för basindustrin. Framtiden för basindustrin kräver att produktionsskatter på energi- och miljöområdet harmoniseras med motsvarade skatter i konkurrentländer. Detta förutsätter ett samhälleligt inflytande över elmarknaden. För att basindustrin också i framtiden ska vara ryggraden i svensk industri och för välfärden i landet krävs det att en långsiktig plan utarbetas för den, både vad gäller det fortsatta miljöarbetet och övriga förutsättningar. Det är också nödvändigt att den nationella forskningspolitiken tydligt pekar ut svensk basindustri som ett prioriterat forskningsområde. Partikongressen föreslås besluta: B11:1 att en långsiktig utvecklingsplan utarbetas för svensk basindustri för att säkerställa dess konkurrenskraft, B11:2 att miljö- och industripolitik utformas med hänsyn till att svensk produktion är utsatt för internationell konkurrens, B11:3 att produktionsskatter på energi- och miljöområdet harmoniseras med motsvarade skatter i konkurrentländer, B11:4 att den nationella forskningspolitiken tydligt pekar ut svensk basindustri som prioriterat forskningsområde, B 11:5 att politiska beslut måste garantera ett samhälleligt inflytande över elmarknaden. Socialdemokraterna i Norrbotten

20 M o t i o n B 1 8 Norrbottens partidistrikt Besöksnäringen är en basnäring Besöksnäringen är hela sveriges angelägenhet. Den är viktig för ekonomin och skapar sysselsättning i många branscher i hela landet, såväl i storstäder som i glesbygd. Besöksnäringens betydelse för sveriges ekonomi har ökat under de senaste åren och den fortsätter att öka. Besöksnäringen har blivit en allt viktigare del av svensk ekonomi med stor betydelse för sysselsättningen och ekonomins utveckling. Mellan åren 1995 och 2006 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 90 procent i löpande priser. Uttryckt i fasta priser har ökningen varit drygt 70 procent. Exporten, värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade under samma period med nästan 165 procent i löpande priser. Besöksnäringen låter sig inte enkelt placeras i en näringskategori. Det är en näring som omfattar flera olika branscher. I så mening är det en "dold näring", som inte enkelt går att identifiera i den ordinarie statistiken som en avgränsad enhet men som ändå är av stor betydelse för näringslivets utveckling. Trots besöksnäringens betydelse är det en del av ekonomin som sällan får den uppmärksamhet den förtjänar. Besöksnäringen har också en stor potential att växa ytterligare; Sverige har unika förutsättningar att växa som besöksnäringsnation. Konkurrensen med andra länder är dock hård och det krävs en genomtänkt och aktiv politik för att öka besöksnäringens konkurrenskraft. Sverige ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, utan med högkvalitativa tjänster och produkter. För att tydligare understryka besöksnäringen betydelse för den svenska ekonomin kan en jämförelse göras med exportvärdet inom ett par andra betydande branscher i Sverige. Jämförelsen visar att besöksnäringen har ett högre exportvärde än till exempel bilbranschen. Nya företag inom besöksnäringen växer snabbt En stor andel av de företag som ingår i besöksnäringen är små eller medelstora. Det är en bransch som växer snabbt och som har vuxit kraftigt under de senaste åren. Enligt siffror från NUTEK fanns 39 procent av de nystartade företagen år 2005 i de turistrelaterade branscherna, det vill säga de branscher i näringslivet som helt eller delvis producerar varor och/eller tjänster riktade till besökare. Nyföretagandet i dessa branscher har ökat trendmässigt sedan mitten på 1990-talet. Många sysselsatta och antalet ökar stadigt Besöksnäringens betydelse för sysselsättningen är mycket stor. Sedan 1995 har antalet sysselsatta i besöksnäringen ökat med drygt 47 procent eller med nästan heltidsarbeten. Det ska jämföras med den totala sysselsättningsökningen i Sverige som mätt i medeltal under motsvarande period ökade med cirka 7,4 procent. Medan sysselsättningen i många traditionella basnäringar har minskat och fortsätter att minska ökar sysselsättningen inom besöksnäringen. Till exempel har jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske sedan 2003 varit en sektor som bidragit till mindre sysselsättning än besöksnäringen. Svensk besöksnärings andel av BNP relativt liten Turismen har mindre betydelse för svensk ekonomi än i många andra länder, visar siffror från NUTEK. Turistnäringens andel av/relation till BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,66 och 2,94 procent I många jämförbara länder utgör besöksnäringen

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté):

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Stora behov av kompetensutveckling och utbildning Behoven av kompetensutveckling och utbildning är stora och växande. För individen handlar det om

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Socialdemokraterna Sammanfattning Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst, gemenskap och utveckling. En stark och hållbar, konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

obben örst ler jobb och en starkare arbetslinje

obben örst ler jobb och en starkare arbetslinje obben örst ler jobb och en starkare arbetslinje Jobbkongressen 2009 Häfte B Jobben först Fler jobb och en starkare arbetslinje Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör området Jobbskapande (motionerna

Läs mer

Jobben först: En starkare arbetslinje

Jobben först: En starkare arbetslinje Jobben först: En starkare arbetslinje Socialdemokratisk politik handlar om att skapa frihet för människor att forma sina egna liv, uppmuntra utveckling och se möjligheter. Därför är vårt mål arbete åt

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer