Delårsrapport januari - april

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 1 2015 januari - april"

Transkript

1 Delårsrapport januari - april

2 Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 15 Ekonomi 18 Personalresursen 24 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet 26 Politisk verksamhet 26 Verksamhet för funktionshindrade 27 Äldreomsorg 27 Individ- och familjeomsorg 28 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 28 Gymnasieskola 29 Vuxenutbildning och flyktingverksamhet 29 Turism och fritidsverksamhet 30 Kulturverksamhet 30 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 31 Teknisk verksamhet skattefinansierad 31 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 31 Plan- och byggverksamhet 32 Räddningstjänst 32 Finansiering 32 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem 33 Sjöbo Elnät AB 35 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Kassaflödesanalys 38 Noter 39 Investeringsredovisning 47 Exploateringsredovisning 48 Finansiell rapport 49 Redovisningsprinciper 50 Ordlista 53 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun Fastslagen av kommunfullmäktige , 64

3 INLEDNING SAMMANFATTNING 2015 års resultat prognostiseras till +13,7 mnkr, vilket är 2,6 mnkr sämre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det skatter och kommunalekonomisk utjämning som bidrar till resultatförsämringen med 3,2 mnkr medan verksamhetens nettokostnader bidrar positivt med 0,3 mnkr och finansnetto med 0,3 mnkr. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2015 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2015 Årets resultat enligt resultaträkning +13,7 Avgår realisationsvinster - Justerat resultat +13,7 Det prognostiserade resultatet innebär att det finns möjlighet att avsätta ytterligare 4,9 mnkr till resultatutjämningsfonden. Fonden uppgick vid årsskiftet till 77,4 mnkr. Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. I de fall en bedömning av indikatorerna är gjord är resultatet positivt. 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Långsamt mot återhämtning Den internationella tillväxten 1 återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Såväl USA som Storbritannien utvecklas relativt snabbt och i Tyskland har arbetslösheten reducerats till låga tal. I stora delar av euroområdet är arbetslösheten fortsatt mycket hög, samtidigt som euroområdets BNP lyfter något. Den för svensk export så viktiga nordiska marknaden fortsätter gå trögt. Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur. Det låga resursutnyttjandet märks bland annat i en dämpad pris- och löneutveckling. Fortfarande utvecklas svensk export svagt med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag svensk krona, bör dock bidra till att stärka exporten. Då hushållen har ett högt sparande samtidigt som inkomsterna beräknas öka betydligt snabbare än priserna, förväntas dessa faktorer bidra till svensk tillväxt. Hushållens konsumtionsutgifter fortsätter stiga och förväntas framöver att växa i snabbare takt, vilket leder till att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare hjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Räntorna bedöms i närtid förbli ytterligt låga och den första höjningen av styrräntan väntas komma i mitten av nästa år. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april BNP procentuell förändring år BNP backade något 2012 och ökade endast måttligt Under 2014 växte Sveriges BNP med 2,3 procent och mot slutet av året snuddade tillväxttalen det dubbla. De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvudsak förklaras men en svag utveckling i vår omvärld och 2016 bedöms det finnas förutsättning för en relativt god tillväxt och svensk BNP beräknas öka med 3,2 respektive 3,3 procent. Därefter förväntas tillväxten åter att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt förväntas nu produktiviteten öka. Utvecklingen i kommunerna Ekonomin i kommunerna och landstingen har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. Detta tillsammans med att skatteintäkterna utvecklats gynnsamt, innebär att kommunerna har förutsättning att 2015 klara goda resultatnivåer. Framtiden bjuder dock på ett större demografiskt behov, samtidigt som skatteintäkterna beräknas öka långsammare. För tredje året i rad redovisade kommunerna 2014 ett bra resultat. Resultatet motsvarar 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2,5 procent av skatteintäkter och generella bidrag. I dessa siffror ingick dock ett antal försäljningar i ett fåtal kommuner. Justerat för dessa uppgår resultatet istället till ungefär 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Betydligt fler kommuner än tidigare redovisade underskott för Skattesatsen i kommunsektorn böjar successivt att öka. För femte året i rad ökar det reala skatteunderlaget starkt och nästa år ser det ut att tillta ytterligare. Den positiva utvecklingen förklaras främst av en, i förhållande till BNP-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar. Till följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparandet trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Realt ökar skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i år och nästa år. Även för 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Ett av skälen är att befolkningen ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000-talet och 2016 är ökningstakten nästan mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. Trots en stark utveckling av skatteunderlaget får såväl kommunerna som landstingen svårt att uppnå målsättningen om god ekonomisk hushållning. Det hänger samman med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning olika år måste även de behov som kommunerna möter, i form av att antalet personer ökar och förändrad sammansättning av befolkningen, beaktas. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Den period som kommunerna nu är inne i motsvarar betydligt högre kostnadsökningar för demografi än något av åren hittills under 2000-talet. Befolkning Befolkningen 2 i riket hade den 31 mars 2015 ökat med cirka 1,03 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till personer. Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. första tertialet ökat med 27 personer och uppgick till personer. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2015 års budget, angavs Sjöbos befolkning till personer för För att prognosen ska uppnås krävs en ökning med 146 personer under resterande del av året. Befolkningen brukar i genomsnitt öka med 0,50 procent vilket motsvarar cirka 90 invånare. Bedömningen är att befolkningsprognosen för 2015 är överskattad. I förhållande till befolkningsprognosen är det framförallt 6-15 åringarna, åldergruppen år samt åringarna som är något färre. Precis som 2014 är antalet äldre äldre (90 åringar och äldre) något fler än vad som angavs i prognosen. Bostäder På nationell nivå ökade bostadsinvesteringarna med cirka tjugo procent 2014, efter en period av tillbakagång. Bedömningen är att bostadsinvesteringarna fortsätter växa kraftigt. Byggnadsföretagens förväntningar inför framtiden är fortsatt mycket starka. 2 Enligt befolkningsstatistik från SCB. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2015 har det i Sjöbo beviljats fem bygglov för småhus och 2 bygglov har beviljats för flerbostadshus med totalt 34 lägenheter. Jämfört med samma period 2014 är det en ökning med 2 bygglov för småhus och 2 bygglov för flerbostadshus. Exploatering BOSTADS- EXPLOATERING Värde vid årets slut (Mkr) Antal under året färdigställda tomter Antal under året sålda tomter Bokslut 2013 Bokslut 2014 Tertial 1 11,9 11,9 12, I exploateringsområdena finns det totalt 264 tomter för bostadsändamål. Av dessa är 129 tomter sålda, en ökning med en tomt sedan årsskiftet. De lediga tomterna finns framförallt i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. Tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt där mark är planlagd för bostäder, förskola/skola, kontor och handel. Detta innebär att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. INDUSTRI- EXPLOATERING Värde vid årets slut (mnkr) Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2013 Bokslut 2014 Tertial 1-0,2 13,0 15, Inom industri exploateringen har kostnaderna ökat med 3 mnkr i förhållande till årsskiftet. Därmed finns i osåld mark tillgångar för totalt 15 mnkr och cirka 27 mnkr om även bostads exploatering beaktas. Arbete Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftdeltagande. När utbudet av arbetskraften avtar, blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till cirka 6,6 procent vid mitten av 2016, en nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Arbetskraftdeltagandet har ökat markant sedan 2009, vilket är förklaringen till att arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt, trots sysselssättningsökning. ARBETSLÖSHET 3 Riket Skåne Sjöbo år 7,87 % 9,8 % 5,5 % år 12,9 % 16,5 % 11,1 % Arbetslösheten har minskat i förhållande till samma period I Sjöbo är minskningen 1,2 procentenhet. Arbetslösheten i Skåne har minskat med 0,1 procentenheter medan rikets minskning redovisas till 0,3 procentenheter. Minskningen för Sjöbos del återfinns såväl i gruppen öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo har minskat med 5,0 procentenheter samtidigt som såväl Riket som Skåne redovisar sjunkande arbetslöshet för gruppen. Avslutningsvis kan det konstateras att den trend innebärande lägre arbetslöshet i Sjöbo än såväl Skåne som riket kvarstår. Årets viktigaste händelser En ny mandatperiod har inletts och därmed är de av kommunfullmäktige beslutade förändringarna i ansvarsområdena mellan 3 Andel personer av den registerbaserade arbetskraften som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunstyrelsen, tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden genomförd. SKL tar årligen fram ett sammanvägt resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I rankingen placerar sig Sjöbo på plats 238 av totalt 290 kommuner, en försämring i förhållande till 2014 då placeringen var plats 210. Behovet av att stärka och utveckla skolresultaten kvarstår. I syfte att skapa tillväxt i lokala och regionala små och medelstora företag genom innovationer inom lantbruket, besöksnäringen, datacenter/it, kultur med mera har medel för en förstudie sökts från Tillväxtverket. Förstudien avser ett Innovationscenter för landsbygden. Från och med maj månad bedrivs kommunens säkerhetsarbete i samarbete med kommunerna Ystad-Tomelilla- Simrishamn, med Ystad som ansvarig. Arbetet med att verkställa den beslutade upplösningen av Sydskånska gymnasieförbundet pågår. I samband med sammanträdet i juni är det tänkt att kommunfullmäktige ska godkänna överenskommelse om avveckling av förbundet. Verksamheten upphör , för att förbundet sedan ska vara helt avvecklat En utredning av ett eventuellt upplösande av Sydskånska Räddningstjänstförbundet och medlemskommunernas inträde i Räddningstjänst Syd pågår och kommer att behandlas av de politiska organen under En allt större grupp börja få problem med att få egna hyreskontrakt såväl i Sjöbo som i riket. Detta är ett strukturellt problem som det behöver kraftsamlas kring på såväl lokal som nationell nivå. Individ- och familjeomsorgen medverkar i den nationella samordningen för att stärka och utveckla barn och ungdomsvården för bästa möjliga resultat. Socialstyrelsens nya föreskrift för särskilt boende bereds nu i regeringskansliet för regeringens eventuella medgivande för beslut. SKL:s tidigare bedömning att föreskrifterna inte kommer att träda i kraft under 2015 kvarstår. Diskussioner förs med Region Skåne kring etablerandet av en familjecentral på Sandbäck. Planering har påbörjats i samverkan mellan socialtjänstens öppenvård, öppen förskola och regionens mödra- och barnavård. Den kommunala revisionen är föremål för översyn inom ramen för kommunallagsutredningen som i mars 2015 lämnade sitt slutbetänkande. Remissrundan är nu igång och väntas vara klar först i oktober I förslaget finns ett par förändringar som berör revisionen gällande t ex att ordförande ska utses av minoriteten, beredning av revisorernas budget, fyllnadsval av revisorer m m. Möjligheten att utöka kommunsamarbetet kring överförmyndarverksamheten till att omfatta även Tomelilla kommun och eventuellt även Simrishamns kommun utreds för närvarande och underlag för beslut förväntas vara klart till juni månad. En överenskommelse med arbetsförmedlingen är under beredning vad avser åtgärder för att minska arbetslösheten. Framtid För att Sjöbo även i fortsättningen ska vara en attraktiv kommun i konkurrensen om nya och befintliga medborgare är det avgörande att erbjuda verksamheter med god kvalité. I de flesta fall täcker de ökade intäkterna normalt knappats de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Detta är ett långsiktigt problem för kommunsektorn och det innebär att 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunerna fortfarande står inför stora omprövningar. Utmaningar framöver består bland annat i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från minskande till ökande verksamheter. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Boendefrågan är central för att möta den åldrande befolkningens behov och bland annat kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende bidrar det till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. Det är nu dags att börja planera för byggnation av fler särskilda boendeplatser/demensplatser. Idag är efterfrågan störst i Sjöbo tätort, där det kan vara lämpligt att undersöka möjligheten att bygga i anslutning till våra nuvarande boenden. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan kommunerna och region Skåne är på gång fr.o.m. den 1 januari Avtalet innebär ökad samverkan för de mest sjuka äldre och kommer att medföra ökat behov avseende både hemtjänst, hemsjukvård och rehabiliteringsinsatser. (t ex behov av fler sjuksköterskor nattetid). Det kommer att ställas krav på högre kompetens, både avseende fler högskoleutbildade och kompetensutvecklingsinsatser för befintliga personalgrupper. Företagskommittén (SOU 2014:40) förslag innebär att avdrag för s.k. negativa finansnetto inte medges. Samtidigt införs ett schablonmässigt avdrag ett s.k. finansieringsavdrag som uppgår då till 25 % av hela det skattemässiga resultatet. Vid ett genomförande kommer AB Sjöbohems resultat att påverkas negativt. mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Förslaget innebär att tiden från att en person är färdigbehandlad till att kommunens betalningsansvar inträder, kortas från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin. Under 2015 tas en ny avfallsplan för Sjöbo kommun fram. Den börjar gälla från 1 januari 2016 och fram till den siste december I avfallsplanen bestäms vilka mål kommunen skall arbeta mot under de närmsta åren. Med anledning av att merparten av Sjöbos invånare har fastighetsnära sortering genom fyrfackskärlen så är kommunen relativt långt komna avseende materialåtervinning. Nästa steg blir att arbeta med att minska på avfallsmängderna. En uppdatering/översyn av delmodellerna i den utjämningsmodellen för förskolan och individ- och familjeomsorg har gjorts. För individ- och familjeomsorgen blir effekten en minskning av Sjöbos avgift med cirka 7 mnkr 2016, om förlaget genomförs. Uppdateringen av delmodellen för förskolan skulle innebära minskade avgift med cirka 1,4 mnkr. Förslagen är under remiss. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar. Dels krävs investeringar i befintligt nät och dels ställer en ökande befolkning och utökade miljökrav krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer troligen att bidra till en utbyggnad av Va-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. En översyn av betalningsansvarslagen har gjorts. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET Vision, inriktningsmål och indikatorer nedan har fastställts för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning både ur ett verksamhetsmässigt och ur ett finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i delårsrapporten göra en systematisk uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. En grå markering används i de fall det saknas både mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen av en indikator. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda. Då det för ett flertal indikatorer ännu inte varit möjligt att avgöra om indikatorn är uppfylld görs det i samband med delårsrapport 1 ingen bedömning om målsättningen för inriktningsmålen uppfylls. Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en aktiv Nöjd-Region-Index ska förbättras fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras 57 - Respektive verksamhet ska förbättra Nöjd-Kund-Index - - Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska - - förbättras. Tillgänglighet och Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras delaktighet Tillgängligheten på hemsidan ska öka Attraktivt och Kommunens flyttnetto ska vara positivt mångsidigt boende Mångfald och valfrihet Antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktörer vid 2 3 erhållande av service ska öka Medborgar- och folkhälsoenkäterna och mättningen av hemsidans tillgänglighet genomför senare under året och därmed presenteras inga resultat efter april månad. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Beslut har fattats om införande av valfrihet enligt LOV (Lagen om valfrihet) inom delegerad hemsjukvård med genomförande under Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar står i centrum Hög kvalitet på den Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till 88 % - pedagogiska förskolan/skolan ska öka. verksamheten Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska 68 % - öka. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. 78,2 % - Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka. Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka , Ett fortsatt stort fokus ligger på att höja måluppfyllelsen i skolan och flera olika insatser genomförs. Nämnas kan processledarutbildning för pedagoger inom förskolan och grundskolan, det genomförs samrättning av nationella prov, kompetensutveckling för förskolan förskola på vetenskaplig grund, fortsatt genomlysning av skolverksamheterna med hjälp av Prio-projektet samt en fortsatt satsning på IKT (Informations och kommunikationsteknik). Samtliga satsningar vilar på forskning och beprövad erfarenhet och syftar till att öka det kollegiala lärandet. En ny timplan kommer att tas fram. En tydligare anpassning av undervisningen efter elevernas behov har skett utifrån lokala förutsättningar. Målområde 3 Företagande och arbete RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg entreprenörskap och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. 5,5 - Samverkan med forskning och utbildning 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 Infrastruktur RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och 8/0 0 och ökad trafiksäkerhet det ska inte inträffa några dödsolyckor. Antalet kilometer gång- och cykelbanor ska öka Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Sträva efter att ridvägar anläggs i anslutning till att nya gångoch cykelbanor anläggs mellan orterna. - - Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet turer med kollektivtrafik ska utökas mellan kommunens tätorter. Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka Inga nya gång- och cykelvägar har byggts under perioden. Antalet olyckor tycks minska under 2015 då det ännu inte inträffat några olyckor. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Hållbar utveckling Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska 58 % - minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska 8,36 - minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till (inklusive ca 700 avlopp i sommarbyar som enligt beslut ska få kommunalt avlopp). Indikatorn förbättras under året. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2011, 2012, 2013, 2014 samt prognos för

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. De mål som anges i punkterna nedan är om inget annat anges hämtade från budgeten. Mål Uppföljning Årets resultat ska vara lägst 1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Prognos ,4 % 2,0 % 3,3 % 2,8 % 1,6 % 2,2 % För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar års prognostiserade resultat uppgår till 13,7 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 1,6 % vilket är högre än målsättningen på 1 % men lägre än budget. I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst en procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras då genomsnittet är 2,2 % vilket överstiger målsättingen för perioden. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet 4. Uppföljning mnkr Prognos Investerutrymme 27,6 40,2 39,0 28,6 135,4 Nettoinvester. 23,0 26,2 14,2 36,2 99,6 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Noterbart är att investeringsnivå för 2015 enligt prognoserna överstiger investeringsutrymmet. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierad. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. I år beräknas de totala investeringarna inklusive den avgiftsfinansierade verksamheten uppgå till 72,2 mnkr samtidigt som det totala investeringsutrymmet är 35,3 mnkr. Det är till stor del i den skattefinansierade verksamheten som investeringsutrymmet skapas. I avgiftsfinansierad verksamhet består investeringsutrymmet av avskrivningar som enligt prognosen är 5,8 mnkr medan investeringarna är betydligt större, 36 mnkr. I budgetprocessen bedöms hur planerade investeringar påverkar taxenivåerna. Målet bedöms därför klaras trots att investeringarna är större än investeringsutrymmet. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. 4 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning mnkr Avvikelse +10,5 +6,0 +0,7 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 0,7 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för Det är framför allt finansieringen som står för ett stort överskott medan det finns stora underskott inom flera verksamheter. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns det ett överordnat mål för kommunen: Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning. Sammanfattningsvis kan konstateras att då alla finansiella målsättningar bedöms uppnås och med ett prognostiserat resultat om +13,7 mnkr bedöms även det överordnade målet uppnås. Uppföljning av mål medarbetare RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Sjöbo kommun ska vara Andelen personal som upplever Sjöbo kommun som en bra 77,4 % - en attraktiv arbetsgivare arbetsgivare ska öka. En god arbetsmiljö Alla nyanställda, inklusive timvikarier, ska få en - - introduktion när de börjar i kommunen Alla anställda vet när de ska göra en tillbudsanmälan 91 % Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner Antalet arbetsskador ska minska 33 - Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik Jämlika anställningsförhållanden Lika rättigheter och möjligheter Sjöbo kommun ska i de olika yrkeskategorierna ha en 27 - medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne senast Andelen medarbetare som ser att det finns en koppling 65,3 % - mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet ska öka. Senast augusti 2015 ska inga oönskade deltider finnas kvar Osakliga löneskillnader ska inte finnas. - - Medarbetare ska inte diskrimineras p.g.a. kön. 0,5 % - Samtliga förvaltningar arbetar med information angående tillbudsanmälningar. Både Familjeförvaltning och Vård-och omsorgsförvaltningen har från HRavdelningen fått Powerpoint presentationer till sin hjälp. Under året har ett IT-system köpts in som stöd för att kunna införa en modell som ska minska antalet timanställda och istället ska befintlig personal erbjudas önskad sysselsättningsgrad. Inom Vård-och omsorgsförvaltningen är en förfrågan om önskad sysselsättgrad utskickad till samtliga anställda. Alla som önskar 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utökning kommer att få det inom ramen för påverkbar timbank och årsarbetstid. Antalet arbetskadeanmälningar per har ökat jämfört med motsvarande period förra året. En introduktion av alla nyanställda hålls två gånger per år av HR-avdelningen. Denna introduktion är av allmän och central karaktär. Arbetsplatsintroduktionen hålls på varje arbetsställe. HR-avdelningen har även ett introduktionsprogram för nyanställda chefer Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Kostnaderna ökar snabbare än vad skatteintäkter och generella statsbidrag gör, vilket inte är hållbart i längden. Från att Sjöbo tidigare, i förhållande till andra kommuner, haft en kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, har kostnaderna under senare år ökat. Stora investeringar har gjorts och görs i skollokaler. Detta har resulterat i höga lokalkostnader samtidigt som satsning på nytt simanläggning och idrotthall bidrar till att ytterligare öka lokalkostnaderna. För att inte hamna i en situation med negativa resultat kommer det inom några år krävas åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god men för att den ska bibehållas kommer det fordras effektiviseringar av verksamheterna. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås Det är först och främst överskottet i verksamhet för finansiering, vilket erhålls till följd av återbetalning av premier från AFA-försäkring, som genrerar det positiva resultatet. Detta trots underskott inom andra verksamheter. Det har endast varit möjligt att för ett fåtal indikatorer avgöra om indikatorn är uppfylld. I de fall en bedömning är gjord är resultatet positivt. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och ekonomi i balans. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Där ingår nämnder, kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Som en del av uppsiktsplikten kallas nämnderna, bolagen och förbunden till kommunstyrelsen minst en gång om året, ibland oftare om det anses befogat. En översyn av exploateringsprocessen och den affärsdrivande verksamheten påbörjades under Som en del av arbetet pågår en genomgång av den allmänna markreserven. Riktlinjer för fakturering, kravhantering och inkasso har upprättats och översyn av kodplanen pågår. Dessutom finns det nu en utbud av fortbildningar inom det ekonomiadministrativa området. Detta i syfte att uppnå en ökad kvalité i redovisningen och en förbättrad intern kontroll. Översynen av kapitalläckage är nu avslutad för åren Resultatet blev att ytterligare 1,4 mnkr kunde återsökas i momsersättning. Läckaget berodde huvudsakligen på brister i kompetens tillsammans med att uppgiften att hantera återsökningar av moms legat på fel nivå i organisationen. Åtgärder har vidtagits och riktad utbildning kommer att genomföras. En rapport över förbättringsområden gällande våra leasingavtal har erhållits. Det pågår insatser för att öka kompetensen i organisationen och externt stöd finns att tillgå. Vård och omsorgsnämnden har under några år redovisat negativa resultat. För 2015 gäller att underskottet är hänförbart till, såväl verksamhet för personer med funktionshinder, som äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att erbjuda stöd, eventuellt i form av extern konsult, i arbetet med analysen inom hemtjänsten genom att analysera resurstilldelningen inom äldreomsorgen, ekonomistyrning samt volymökningar avseende biståndsbedömda insatser. Konsulterna slutsatser kommer att presenteras under juni månad. Kommunstyrelsen gav i samband med uppföljningen i mars vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att i avvaktan på utredningens resultat vidta åtgärder för att minska underskottet. Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet fick av kommunstyrelsen i samband med behandlingen av utfallsprognos 1 i uppdrag att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen önskar i samband med utfallsprognosen i juni en återrapportering från utskottet om vidtagna åtgärder. Kommunstyrelsen är väl medveten om de svårigheter som individ- och familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Därför har verksamhetens anslag för 2015 utöver prisoch lönekompensation utökats med 5 mnkr. Trots tillskottet redovisar verksamheten underskott. Det växande underskottet (-1,3 mnkr) är bekymmersamt. Tillskillnad mot tidigare år möts inte underskottet av överskott inom andra verksamheter inom familjenämnden. Familjenämnden prognostiserar totalt -4,5 mnkr. Särskilt oroväckande är de underskott som prognostiseras inom några av rektorsområdena. Familjenämnden ska i samband med utfallsprognos i juni presentera vilka åtgärder som vidtagit för att åtgärda underskottet. Samhällsbyggnadsnämnden och tidigare miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Undantaget var 2014 då nämnden redovisade +0,1 mnkr. Trots extra tillskott prognostiseras åter underskott. Nämnden ska i samband med uppföljningen i juni presenterar åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Efter att år 2013 redovisat överskott var 2014 års resultat för Sydskånska gymnasieförbundet åter negativt (-2,6 mnkr). Förbundet ska nu återställa 2014 års resultat samtidigt som prognosen för 2015 är negativ (-1,0 mnkr). Kommunfullmäktige önskar i samband med delårsrapport två att direktionen redovisar vilka åtgärder som vidtages i syfte att uppnå ett nollresultat. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag Färdtjänst - Region Skåne Skolskjutsar - Vannarpsbussarna AB, Österlenbussar AB och Färs Taxi Vuxenutbildning distans - Hermods AB LOV inom hemtjänst - Multi Städ Sjöbo, Samhall och Sjöbo Assistans Personlig assistans - Frösunda LSS Renhållning - Ohlssons i Landskrona AB Slamsugning & spolning PULS AB Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen har överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Friskolor definieras inte som kommunala uppdragsföretag eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Kostnaden för verksamheten som uppdragsföretagen bedrev för Sjöbo kommuns var ca 44 mnkr Till och med uppgick kostnaden till ca 14 mnkr. Skolskjutsarna och renhållningen svarar för de största delarna med ca 4 mnkr vardera års kostnad ser ut att hamna på 2014 år nivå. Ovan listas väsentliga leverantörer. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Sjöbo kommun redovisar ett resultat som inte når upp till budget! Det prognostiserade resultatet för kommunen är 13,7 mnkr vilket är 2,6 mnkr sämre än budget. I analysen av ekonomin används fyra olika perspektiv för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys. Perspektiven är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Kommunen uppfyller år 2015 åter det lagstadgade balanskravet. Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling Bokslut Bokslut Prognos procent Skatteintäktsutveckling 2,8 4,3 3,6 Nettokostnadsutveckling 4,0 2,9 4,7 I ovanstående tabell inkluderas inte jämförelsestörande poster. Nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna och därmed försämras resultatet jämfört med år Prognos för skatteintäkter följer SKL 5 :s senaste fullständiga skatteprognos från april De generella statsbidragen följer inte helt prognosen då de justerats för ett statsbidrag gällande sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga med 1,4 mnkr som kommunen kommer att erhålla. Skatteintäkterna utvecklas svagare än 2014 och sämre än budget. Skatteintäkterna är 1,5 mnkr sämre än budgeterat, vilket delvis beror på att den slutliga skatten för 2014 beräknas bli 0,7 mnkr lägre än vad som redovisats Mellanskillnaden belastar årets resultat. Även skatteintäkterna för 2015 blir lägre än vad som budgeterats (-1,6 mnkr). Generella statsbidrag och utjämning är 0,9 mnkr lägre än budget. Ökningen av nettokostnaderna följer budgeten. Att ökningen blir så stor är bland annat ett resultat att nämndernas resultat i prognosen för 2015 är sämre än utfallet Då var budgetavvikelsen enligt driftredovisningen +6,0 mnkr vilket i prognosen för 2015 är +0,7 mnkr. Årets resultat års resultat prognostiseras till +13,7 mnkr vilket är 2,6 mnkr sämre än det budgeterade resultatet som uppgår till 16,3 mnkr. Differensen beror på; +0,3 mnkr i verksamhetens nettokostnader, -3,2 mnkr i lägre skatteintäkter och generella statsbidrag och +0,3 mnkr i förbättrat finansnetto. Verksamhetens nettokostnader För att möjliggöra en egen finansiering av investeringar krävs att det råder balans mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, bidrag och finansnetto. Nettokostnadernas inklusive finansnettots andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2014 till 97,2 % att jämföra med 2013 då de uppgick till 98,2 %. För 2015 beräknas nettokostnadernas andel uppgå till 98,4 %. Avskrivningar Bokslut Budget Prognos Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat 15,5 14,8 14,9 Affärsdrivande 4,2 6,3 5,8 SUMMA 19,7 21,1 20,7 Avskrivningarna totalt förväntas bli något lägre än budgeterat. De lägre avskrivningarna i prognosen beror på ej genomförda investeringar både 2014 och Framför allt påverkas avskrivningarna av lägre investeringar inom VA. 5 Sveriges Kommuner och Landsting 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansnetto Finansnettot beräknas uppgå till +8,5 mnkr år 2015, vilket är en förbättring med 0,3 mnkr i förhållande till budgeten. Det är framför allt på intäktssidan som de större avvikelserna finns jämfört med budgeten. Det är intäkterna för borgensavgifterna, som de kommunala bolagen betalar för att få kommunal borgen, som förväntas överstiga budget med 0,9 mnkr. Ränteintäkterna prognostiseras bli 0,3 mnkr sämre än budget beroende på det låga ränteläget. Likvida medel placeras för att ge avkastning i avvaktan på att investeringarna genomförs vilket ger ränteintäkter. Utdelningar på aktier och andelar beräknas bli 0,1 mnkr lägre än budgeterat. Driftkostnadsandel Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna. Driftkostnadsandel Procent Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens 96,0 % 96,7 % 97,0 % intäkter och kostnader Avskrivningar 2,3 % 2,4 % 2,4 % Driftkostnadsandel 98,3 % 99,1 % 99,3 % före jämförelsestörande poster och finansnetto Finansnetto -1,1 % -0,9 % -1,0 % Driftkostnadsandel 97,2% 98,1% 98,3% efter finansnetto Jämförelsestörande 0,0 % 0,0 % 0,0 % poster Driftkostnadsandel 97,2 % 98,1% 98,3 % En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. För 2015 är den finansiella målsättningen att årets resultat ska vara lägst 1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I denna tabell motsvarar 1 % resultat att driftkostnadsandelen inte överstiger 99 % vilket i sin tur innebär ett resultat om ca +8,8 mnkr. Att verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningarna ökar snabbare än skatteintäkterna syns tydligt i tabellen då andelen ökar från 96 % till 97 %. Att det finns ett minustecken framför finansnettot innebär att finansnettot bidrar till att sänka/förbättra driftkostnadsandelen. Noterbart är att mer och mer resurser går åt till avskrivningarna. Om inte den totala driftkostnadsandelen ska försämras innebär det att mindre resurser behöver läggas på övriga kostnader eller så behöver intäkterna förstärkas. Årets investeringar Årets investering mnkr Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos ,2 14,2 36,5 36,2 21,0 25,2 25,6 36,0 SUMMA 47,2 39,4 62,1 72,2 Till och med tertial har kommunen investerat 6,1 mnkr, vilket motsvarar ca 10 % av årsbudgeten som är 62,1 mnkr. De största investeringarna återfinns inom VAverksamheten. Med ett utfall hittills i år på 2,2 mnkr är det överföringsledning Blentarp- Sövde-Sjöbo etapp I som står för den största investeringen fram till och med tertial 1. Någon budget finns inte för projektet 2015 vilket gör att det blir en negativ avvikelse. Underskottet uppstod då inte allt arbete fakturerats under 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014, vilket inte uppmärksammades i bokslutet Etapp II av överföringsledningen är upphandlad tillsammans med gång- och cykelväg Blentarp-Sjöbo och resultatet av upphandlingen är att projektet beräknas bli dyrare. Dock kommer fördyringen att belasta år 2016 då projektet inte färdigställs Prognosen är att utbyggnaden av VA i Sjöbo sommarby påbörjas under hösten. Då utgifterna kommer tidigare än inkomsterna (anslutningsavgifterna) innebär tidsförskjutningen i projektet att det blir större avvikelse av intäkterna än utgifterna Det medför i sin tur att för 2015 är avvikelsen negativ, det vill säga nettoutgiften 2015 är större än budget. Andra stora investeringar är Malenagymnasiets investeringar i nya fordon. Investeringen 2015 är på 9,2 mnkr. Även inom den skattefinansierade verksamheten är investeringsprognosen något lägre än budgeten. Avvikelsen beror på lägre IT-investeringar än budgeterat års investeringar kommer att kunna finansieras med egna medel. Risk - kontroll Soliditet Procent Soliditet enligt balansräkning Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet som ställs i förhållande till tillgångarna för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet eftersom ju högre soliditet desto högre krav på stora positiva resultat för att i längden finansiera investeringarna. Prognosen för 2015 visar på förbättrad soliditet med cirka 2 % trots stora investeringar och ett resultat som innebär att investeringarna endast till en del kan finansieras med årets överskott. Till resterande del finansieras investeringarna inte av lån, utan av minskad likviditet, vilket bidrar till den ökade soliditeten. En solditet på 64 % är högt i jämförelse med andra kommuner. År 2013 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 4 % i kommunerna. Den kommun med högst solititet hade då en soliditet på 71 %. Dock bör betänkas att många av kommunerna har sina verksamhetsfastigheter i kommunen. I Sjöbo finns verksamhetsfastigheterna i AB Sjöbohem. Hade dessa fastigheter varit i kommunens ägo skulle de till största delen behövt lånefinansieras vilket skulle medföra betydligt lägre soliditet. Skuldsättningsgrad Procent Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Total skuldsättningsgrad 49 % 38 % 36 % varav avsättningsgrad 2 % 2 % 2 % varav kortfristig skuldsättningsgrad 31 % 31 % 30 % varav långfristig skuldsättningsgrad. 17 % 5 % 4 % Av kommunens tillgångar har 36 % finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Eftersom det främst är de långfristiga skulderna som genererar räntekostnader är det intressant att konstatera utvecklingen på den långfristiga skuldsättningsgraden. Den långfristiga skuldsättningsgraden är låg (4 %) och har blivit något lägre under året. Det finns inga långfristiga skulder som genererar räntekostnader med undantag av leasingåtagande som i enlighet med redovisningsregler redovisas som långfristig respektive kortfristig skuld. 20

Delårsrapport 1 2016. januari -april

Delårsrapport 1 2016. januari -april Delårsrapport 1 2016 januari -april INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens ansvar för att hålla uppsikt 16 Ekonomi 18 Personalresursen

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti

Delårsrapport 2 2015. januari -augusti Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 9 Kommunstyrelsens uppsikt 16 Ekonomi 19 Personalresursen 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 1 2012

Delårsrapport 1 2012 Delårsrapport 1 2012 januari - april Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 15 Ekonomi 20 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Delårsrapport 2 2013

Delårsrapport 2 2013 Delårsrapport 2 2013 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund 17 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2 2012

Delårsrapport 2 2012 Delårsrapport 2 2012 januari - augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen 4 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, förbund och bolag 16 Ekonomi 22 Personalresursen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016 Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet Nybro kommun Okt 2016 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet... 7 Hälsotal - total

Läs mer

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti

Delårsrapport 2 2011. januari - augusti Delårsrapport 2 2011 januari - augusti INLEDNING Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 4 Utvecklingen i världen 4 Kommunernas utveckling 5 Befolkning 5 Bostäder 6 Arbete 6 Årets viktigaste

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 3 Hushållning och kvalitet 8 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, förbund och

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN

INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN ÅRSREDOVISNING 2015 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo och dess omvärld 5 Hushållning och kvalitet 10 Kommunstyrelsens uppsikt 18 Ekonomi 21 Personalresursen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer