Barn och unga med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN 0 (22) Bilaga 4. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Stockholms läns analyser 2016 Barn och unga med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa Margareta Cassel och Eva Bohlin HSF Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.hsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69

2 Innehåll Inledning... 2 Definition av målgruppen... 2 Ur SKLs positionspapper Befolkningsprognos Ohälsa efter T-banan... 7 Nuläge barn och unga 0 5 år, BVC... 8 Orosanmälan till socialtjänsten... 8 Polisanmälan av eventuell misshandel... 9 Deltagande i föräldragrupp Depression hos nyblivna mödrar Riktade tidiga insatser till förskolebarn som pågått Sammanfattning barn 0 5 år Första linjen Besöks och ålderfördelning år 2014 jämfört med Könsfördelning Besök utifrån folkbokföringsort feb 2014 juli Vilka diagnoser har barn som söker öppenvård i SLL Vilka läkemedel får barnen? Som avslutning, lite mer fakta

3 Inledning Barn och ungas psykiska hälsa är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns kommuner och landsting. Målsättningen är att ta fram en länsgemensam handlingsplan eller länsgemensam överenskommelse kring den åldersgruppen. Som underlag för den ska en fördjupad analys göras under Det underlag som redovisas här är enbart några aspekter av vad som kan komma att ingå i den slutliga analysen. Definition av målgruppen Analysunderlagen omfattar åldersgruppen 0 till och med 17 år Ur SKLs positionspapper 2016 Det finns mycket som tyder på att den psykiska ohälsan och psykosomatiska symtom bland barn och unga ökar. Fler barn och unga rapporterar psykiska besvär och psykisk ohälsa. Antidepressiva läkemedel skrivs ut i högre grad. Den psykiatriska vårdkonsumtionen har ökat kraftigt, mer bland flickor än bland pojkar. Antal självmord bland unga minskar inte som i andra åldersgrupper och det är fler pojkar än flickor som begår självmord. En negativ kroppsuppfattning har ökat framförallt hos flickor. Det rapporteras allt oftare att barn och unga far illa eller har en livssituation som inte främjar hälsa. Många drabbas av psykisk ohälsa under tonåren då identiteten formas vilket riskerar deras sociala och känslomässiga utveckling. Allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa som social isolering, alkohol- och drogkonsumtion, självskadebeteende och självmordsförsök förekommer i en oroande omfattning. Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen är en viktig grund för analysen. Ju fler barn det finns i befolkningen desto fler kan förväntas behöva förebyggande, tidiga eller behandlande insatser. Åldersgruppen barn och ungdomar (0 t.o.m. 17 år) behöver i sin tur brytas ner i undergrupper då olika åldrar har behov av olika insatser från olika aktörer. Antalet barn och ungdomar förväntas öka med ca under perioden ( ). 2

4 Ålder 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år År 2016 År Flest barn finns i förskoleåldern medan den största procentuella ökningen sker i tonårsgruppen år vilka blir drygt fler under perioden. I mellanåldern 6-12 år sker minsta ökningen. Ökningen av antalet barn och ungdomar varierar mellan olika kommuner och stadsdelar varför en fördjupad analys behöver belysa detta Förändring antal barn mellan år år år år år år år år år år år år år år år år år år Förändring antal barn mellan

5 Befolkningsökningen för barn och tonåringar visar att behovet av insatser kommer att behöva öka särskilt i förskolegruppen och tonårsgruppen under den närmaste sju-årsperioden. I det förebyggande arbetet kring förskolebarn är barnhälsovård och förskolor viktiga aktörer. För tonårsgruppen är skola/elevhälsa, socialtjänst, ungdomsmottagningar, första linje insatser samt BUP viktiga aktörer. Habilitering och LSS finns med som aktörer i alla åldrar utifrån särskilda behov. Uppgifter från statistiska centralbyrån Enligt statistiska centralbyrån (SCB) fanns det barn i åldern 0 17 år i Stockholms län år Av dem var förskolebarn (0 5 år). 1 1 Statistiska centralbyrån (SCB) SCB 4

6 Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att avbryta skolan i förtid, de har ökad risk för tonårsgraviditeter, för missbruk, samt för fysisk och psykisk ohälsa. Andel biståndsmottagare (vuxna och barn) i befolkningen i riket, länet och i kommunerna,

7 Vuxna och barn i Stockholms län som erhöll ekonomiskt bistånd 2012 Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd och Registret över totalbefolkningen Andel elever som var behöriga till gymnasiet 2015 Forskning har visat att det finns ett samband mellan att klara målen i skolan och psykisk ohälsa under skolåren och senare i livet. Att minska hög skolfrånvaron, s.k. hemmasittare, har identifierats som ett viktigt område där flera aktörer behöver samverka för att nå resultat. 6

8 Ohälsa efter T-banan Skillnaden i förväntad livslängd mellan utsatta förorter i Stockholms län och övriga delar av länet är lika stor som skillnaden mellan väst och öst när Tyskland återförenades 1990 enligt Bo Burström, en av de forskare som har tittat på de områden som var med i regeringens storstadssatsning. Det som händer i Stockholms län är att hälsan förbättras för de allra flesta, men inte för dem som bor i de områdena. Där står det still och därmed ökar gapet, säger han. Medellivslängden ökar för alla grupper i länet utom för lågutbildade kvinnor. Men det är större skillnader i förväntad livslängd i Stockholms län än i riket i övrigt. Invånarna i utsatta områden har kortare livslängd och sämre självskattad hälsa än stockholmare i andra områden. Enligt en ännu opublicerad studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin drabbas de också i större utsträckning och tidigare i livet av diabetes, kol, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck. Källa: DN 16 mars Källa: Sara Fritzell och Bo Burström Karolinska institutet 7

9 Detta stämmer väl överens med de områden i länet där barnhälsovårdens indikatorer pekar på att barn och unga har sämre förutsättningar för att erhålla en god fysisk och psykisk hälsa. I en fördjupad analys bör dessa geografiska skillnader belysas. Nuläge barn och unga 0 5 år, BVC Följande text bygger till stor del på barnhälsovårdens årsrapport Under år 2015 var ( av länets ) förskole barn 0-5 år inskrivna vid en barnavårdscentral (BVC) i Stockholm. Alla familjer med förskolebarn erbjuds kontakt med barnhälsovården och de allra flesta väljer att tacka ja. Barnhälsovården möter i stort sett alla förskolebarn och deras föräldrar. BVC:s främsta uppgift är att arbeta förebyggande genom att främja barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt att förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns uppväxtmiljö. 2 Barnhälsovården i Stockholms län skriver i sin årsrapport för 2015 att spädoch förskolebarnens förutsättningar för en god hälsa i stort sett är goda men att förutsättningarna för det varierar i länet. För att barnhälsovården ska kunna nå målet att främja hälsa och bidra till att jämna ut skillnader i förutsättningar följs årligen ett antal bestämningsfaktorer som används vid nationella och internationella jämförelser. Några av de faktorerer som följs är andelen barn som, utsätts för tobaksrök i hemmet, orosanmälningar till socialtjänsten, kariesförekomst vid tre års ålder, barn som varit föremål för polisanmälan på grund av misstänkt misshandel, barn som bor i hushåll med låg köpkraft och/eller har mammor med folk- eller grundskoleutbildning som högsta avslutad utbildning. Nedan följer en fördjupning i några av bestämningsfaktorerna. Orosanmälan till socialtjänsten Socialtjänsten är en av BVC:s många samverkansparter. På många håll beskriver sjuksköterskorna att samarbetet med socialtjänsten försämrats under de senaste åren. Som orsak har angivits hög personalomsättning inom socialtjänsten och ökad arbetsbelastning inom båda verksamheterna. Under 2015 anmälde BVC 456 barn till socialtjänsten. Samtliga stadsdelar/ kommuner utom en gjorde anmälningar på barn men variationen i länet var stor. Högst andel anmälningar gjordes i Upplands Bro (nio promille), Rinkeby-Kista (sex promille), Skärholmen (sex promille) och Nynäshamn 2 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport

10 (fem promille). I både Upplands Bro och Rinkeby-Kista har aktiva satsningar gjorts för att öka samarbetet mellan BVC och socialtjänsten. Flest anmälningar gällde de yngsta barnen. Av barn födda 2015 anmäldes 169 barn, knappt sex promille, jämfört med 121 barn, fyra promille, för barn födda Högst andel anmälningar på barn födda 2015 gjordes i Skärholmen (15 promille), Upplands Bro (14 promille), Haninge (14 promille) och Lidingö (13 promille). De vanligaste angivna orsakerna till anmälan var omsorgssvikt (65 procent), missbruk (25 procent) och våld inom familjen eller/och barnmisshandel (19 procent). Flera anmälningar innehöll fler än en anmälningsorsak. BVC samarbetade med socialtjänsten kring 966 barn. Så gott som alla BVCenheter rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men variationen i länet var stor. Den högsta andelen barn rapporterades i Rinkeby-Kista (34 promille), Skärholmen (elva promille) och Upplands Bro (elva promille). När en anmälan och/eller samarbete med socialtjänsten sker dokumenteras detta i barnets journal. Andel ( ) barn, födda , där BVC samarbetat med socialtjänsten respektive anmält till socialtjänsten, per stadsdel/kommun Polisanmälan av eventuell misshandel Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) rapport för 2015 visade att antalet polisanmälningar om misstänkt barnmisshandel av späd och förskolebarn har ökat sedan mitten av 1980-talet. Antalet anmälda misshandelsbrott mot 9

11 barn i åldern 0-6 år ökade i Sverige under 2015 med åtta procent. Analyser genomförda av BRÅ visade att merparten av ökningen avser brott som begås av föräldrar. Socialtjänstens ökade benägenhet att anmäla till polisen förefaller ligga bakom den kraftiga ökningen. Det grövsta, dödliga våldet mot barn har dock minskat under en längre period. Under 2014 polisanmäldes misstänkt barnmisshandel för 975 barn i åldern 0-6 år i Stockholms län, enligt BRÅ:s statistik. Under samma år orosanmälde BVC 394 barn, oavsett orsak. Många barn som misstänkts vara utsatta för misshandel har således inte anmälts till socialtjänsten av BVC. I Botkyrka var 122 barn anmälda till polisen medan BVC anmält tolv barn till socialtjänsten. Motsvarande siffra för Huddinge var 99 barn anmälda till polisen medan endast tolv var anmälda till socialtjänsten från BVC. I Södertälje var 74 barn anmälda till polisen medan endast nio barn var av BVC anmälda till socialtjänsten58. Antal barn som polisanmälts som utsatta för barnmisshandel i åldern 0-6 år i Stockholms län jämfört med antal barn, födda , där BVC gjort en orosanmälan under 2014 till socialtjänsten om misstanke om att ett barn far illa, per stadsdel/kommun Resultaten visar att BVC-arbetet med barn som far eller riskerar att fara illa behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. Andelen barn som anmäldes till socialtjänsten är liten, endast tre promille. Samarbete mellan BVC och socialtjänst omfattar sex promille av barnen. Med största sannolikhet var det fler barn som väckte oro hos personalen. 10

12 Det förefaller alltså vara svårt för barnhälsovården att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver kontinuerligt aktualiseras bland personalen på BVC. Barnhälsovården träffar relativt ofta familj och barn under barnets första levnadsår därefter ca 1 gång per år. Även förskola är därför en viktig aktör för tidig upptäckt och orosanmälan till socialtjänsten. Deltagande i föräldragrupp Det fanns ett samband mellan att bo i en kommun/stadsdel med hög andel familjer med låg köpkraft och en låg andel barn med föräldrar som deltog i föräldragrupp på BVC. Detta visar på att det är viktigt att finna nya former att nå ut till föräldrar i dessa områden. Samband mellan andel (%) barn 0-5 år som tillhör en familj med låg köpkraft jämfört med andel föräldrar som deltog i FÖRÄLDRAGRUPP per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=-0,747, p<0,0001 ) Depression hos nyblivna mödrar Alla mödrar ska när barnet är 6-8 veckor erbjudas screening med EPDS (screeningmetod för att upptäcka depression hos nyblivna mödrar). Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. Ett samband, om än svagt, kunde ses mellan andelen genomförda samtal enligt metoden Edinburgh Postnatal depression scale (EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft. 11

13 Depression Scale (EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft. Det är färre mammor i områden med svag köpkraft som deltar i EPDS: screening (EPDS, Edingburgh postnatal depression scale). För att se trender behöver resultatet från flera år tas fram och orsakssambanden belysas ytterligare. Riktade tidiga insatser till förskolebarn som pågått 2015 Inom barnhälsovården bedrivs forsknings och utvecklingsarbete. Några exempel på det är Att uppmärksamma våld i nära relationer Rinkebyprojektet utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar samverkan mellan Rinkeby BVC och socialtjänst Rosenlunds barnhälsovårdsteam arbetar med nyblivna föräldrar som har missbruksproblem Förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Sammanfattning barn 0 5 år Av årets statistik från barnhälsovården framgår att det kvarstår skillnader i ohälsa hos späd- och förskolebarn mellan Stockholms kommuner och stadsdelar vilket betonar vikten av särskilda satsningar, riktade till områden med större behov. Barnavårdscentraler utgör här en oumbärlig 12

14 institution som med sin utbredning och befolkningens förtroende kan bidra till att mildra ojämlikheter i barns hälsa och förebygga ohälsa hos barn. ( 3 ) Första linjen Uppdraget Första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa kan sedan februari år 2014 sökas som ett tilläggsuppdrag av Stockholms läns barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och av husläkarmottagningar. Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år med symtom på psykisk ohälsa och som riskerar att utveckla psykisk sjukdom. Uppdraget är att bota och lindra psykisk ohälsa som påverkar vardagslivet och hämmar barnets och den unges normala utveckling. 3 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport

15 Lokalisering av Första linjens mottagningar I länet finns det för närvarande 38 mottagningar som är lokaliserade över hela länet. För närvarande finns inte tillräckligt många mottagningar och det skulle också behövas en större spridning. 14

16 Diagrammet visar att behovet inom första linjens insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ökar med stigande ålder och att flest barn är i skolåldern med en övervikt av tonårsbarn. Under de kommande åren är tonårsgruppen den som ökar mest i antal och utifrån det kan man förvänta sig en ökad efterfrågan av första-linje-insatser de närmaste åren. 15

17 Besöks och ålderfördelning år 2014 jämfört med 2015 Könsfördelning Könsfördelning visar att av dem som söker första linjen mottagningar är pojkar i majoritet upp till tonåren då flickorna blir i majoritet av dem som söker vård. Besök utifrån folkbokföringsort feb 2014 juli 2015 Tabellen nedan visar antalet besök utifrån vilken kommun/stadsdel som barnen var mantalsskrivna. 16

18 Värmdö har under många år haft en mottagning för barn och unga vilket förmodligen avspeglas i de många besöken, men många besök gjordes också av t ex barn och unga från Haninge och Nacka. Vissa kommuner/stadsdelar hade istället väldigt få besök, något som kan ha sin orsak i att mottagningen i det området kom i gång sent, eller att det inte fanns någon mottagning lokalt. ( Källa Lägesrapport första året med tilläggsavtal, Vårdgivarguiden) Vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning 4 Vilka diagnoser har barn som söker öppenvård i SLL Den tre vanligaste diagnosgruppen för barn 0 17 år i öppenvården var andningsorganens sjukdomar (akuta infektioner i övre och nedre luftvägarna, astma m.m.), se tabell 1. Diagnosgruppen Z var den näst vanligaste diagnosen i öppenvården. Den innefattar medicinska observationer, undersökningar och kontroller. Diagnosgruppen R innefattar bl.a. smärta från buken och huvudvärk, vilket i vissa fall kan vara tecken på psykosomatik och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kommer på tionde plats De tre vanligaste diagnosgrupperna i öppenvården (0-17 år)2015 Den 10:nde vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar, 4 Barns vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning i Stockholms län, rapport från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

19 De vanligaste diagnoserna för barn i öppenvården under 2015, uppdelat per åldersgrupp De 4 vanligaste diagnoserna för förskolebarn (2-6år) i slutenvården under 2015 uppdelat på kön 18

20 De vanligaste diagnoserna för skolbarn (7-17 år) i slutenvården under 2015 uppdelat på kön Vilka läkemedel får barnen? De vanligaste läkemedelsgrupperna (ATC-kod, nivå 3) som barn hämtade ut på recept i Stockholms län under

21 De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i Stockholms län under 2015 uppdelat per kön De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i Stockholms län under 2015 uppdelat per åldersklasser. 20

22 Som avslutning, lite mer fakta Sammandrag från Socialstyrelsens PRIO -dialog. Barn och Unga Den psykiska hälsan hos barn/unga Antal självmord i Riket i åldern år ca 16 % något fler pojkar än flickor. I Stockholms län ca 8 % ganska jämnt fördelat över könen. Självskadebeteenden hos såväl unga kvinnor som män i åldrarna år (år 2012) ligger Norrtälje högst i Stockholms län, med mer än dubbelt så många mot för i Riket i stort. Antidepressiva läkemedel hos flickor i åldern år ligger i Riket på ca 3,8 %. Botkyrka ligger lägst med 2 % och Norrtälje toppar även här med knappt 6 %. Då det gäller pojkarnas förbrukning av antidepressiva ligger Riket på knappa 2 % där Botkyrka även här ligger lägst med runt 1,2 %. Flest förskrivningar sker till pojkar i Vallentuna. ADHD medicin till flickor ligger i Stockholms län strax över Riket. Detsamma gäller pojkarna men där toppar Nykvarn som har närmare 80/1000. I dag finns det flera oroande trender bland barn och unga. En ökande andel ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att hantera vardagen. Cirka 30 procent i åldersgruppen år uppger att de lider av oro, ängslan och ångest. Därmed skrivs också mer antidepressiva läkemedel ut, i synnerhet till unga kvinnor i åldern år. Allt fler unga vårdas även inom den psykiatriska slutenvården. Folkhälsomyndigheten - Det finns inga färska data om barn under 10 års psykiska hälsa. Då det gäller tonåringar ligger Sverige på plats 8 av 42 på WHOs lista över störst förekomst av psykisk ohälsa. Sverige toppar den listan då det gäller de Nordiska länderna. I Danmark mår barnen bäst. Största ökningen gäller framförallt äldre tonårsflickor. Man kan se att psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som ägnar mycket tid åt datorn, datorspel eller TV. Skolbarns Hälsovanor i Sverige 2013/14 Majoriteten av eleverna uppger att de har en bra hälsa. Andelen som uppger att de mobbas är fortsatt låg jfr med andra länder. Betydligt fler flickor än pojkar i åldrarna 11,13,15 år är mer missnöjda med sin kropp. 21

23 Rökning och alkoholkonsumtionen hos eleverna i ovanstående åldrar är den lägsta sedan man började undersöka skolbarns hälsovanor i mitten av 80 talet. 22