Estland En ny generations nation

Transkript

1 MARIA RANKKA NR 39 Estland En ny generations nation ISBN PEJLING

2 Författaren och AB Timbro 2002 Omslag: Formgivningsverket Omslagsfoto: Alexander Walter, FPG International Sättning: Ateljé Typsnittet L&R AB, Stockholm Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2002 ISBN ISSN , nr 39 Timbro, tel , fax

3

4

5 Innehåll Det lilla landet med de stora drömmarna 7 Tillbaka till framtiden 13 Nyckeln till framgång 19 Förändring med tankens hastighet 31 Det nya och det gamla 39 En uppkopplad medeltidsstad 51 Det stora grå 59 EU om längtan att tillhöra och rädslan 65 att bli kontrollerad 65 På väg mot framtiden 71 Källor 81 Tidigare utkomna Pejlingar 85

6

7 Det lilla landet med de stora drömmarna UNDER NITTIOTALET HAR det funnits ett antal olika länder som varit populära att lyfta fram i samhällsdebatten för att de varit förmögna att genomföra stora och omvälvande samhällsförändringar. Nya Zeeland är ett sådant, och Irland har under flera år varit ett populärt utflyktsmål för samhällsintresserade. Dessa båda länder har förmått att vända en negativ utveckling, överge en politisk väg som ledde fel och samla sig kring radikala förändringar. Estland är ett land i Sveriges omedelbara närhet som det just nu är intressant att lära både om och av. På bara ett decennium har landet lyckats skaka av sig det förflutna och påbörjat en snabb resa, som handlar om mer än att ta igen det man förlorade under alla år som Estland var ockuperat av Sovjetunionen var Centraleuropa fritt igen, men vilken slags frihet var det? Länder och nationer hade blivit tillintetgjorda och ruinerade, skriver Mart Laar, Estlands förste demokratiskt valda 7

8 premiärminister efter frigörelsen från Sovjetunionen, i boken Back to the Future. I västvärlden spred sig i början av nittiotalet en känsla av att historien hade nått sitt slut i och med frigörelseprocesserna och demokratiseringen i de forna öststaterna. Men för de pånyttfödda länderna var detta mycket mer en början än ett slut. Början på en många gånger tuff och snårig väg mot välstånd och ett fungerande demokratiskt samhälle. Mycket har skrivits om vägen bort från förtrycket och själva frigörelseprocessen, men vad hände egentligen sedan? Estland är i dag ett av de mest framgångsrika länderna bland de forna sovjetstaterna när landet återfick sin självständighet var butikerna tomma, pengarna värdelösa och människorna fattiga. I dag kan man äta asiatisk mat, starta företag och betala parkeringsplatsen med hjälp av mobiltelefonen. På bara tio år har Estland gått från att vara ett ockuperat land till ett överlag fungerande samhälle av västerländskt snitt. Estland rankas i dag som ett av världens friaste länder. Även om det fortfarande finns många problem har Estland visat att det går att genomföra stora förändringar politiskt, ekonomiskt och, inte minst, mentalt på kort tid. Esterna har valt att förändra med enorm hastighet, och bedrivit en konsekvent liberal politik med ett stort inslag av frihandel, en liten statlig sfär och en stor del av samhället och ekonomin som lämnats åt medborgarna själva att bygga upp, utveckla och ta ansvar för. 8

9 Hittills har den inslagna vägen varit framgångsrik, även om det självfallet också finns problem. Den politiska inriktningen är heller inte oomtvistad. I början av 2002 avgick den sittande mitten-höger-regeringen på grund av oenighet inom koalitionen. Den ersattes av en ny borgerlig regering bestående av två av de tre partierna som ingick i koalitionsregeringen. Ny premiärminister är Siim Kallas, från marknadsliberala Reformpartiet. Han var finansminister i den tidigare regeringen som leddes av Mart Laar. Presidentvalet i september 2001, där exkommunisten Arnold Rüütel segrade, blev också en chock för många både i och utanför Estland. Ingen hade väl förväntat sig att en av de mest framåtsyftande, marknadsorienterade och framgångsrika staterna bland de forna diktaturerna i Öst- och Centraleuropa skulle välja en person, som under sovjettiden var högt uppsatt kommunist, till president. Anledningen? I grunden rent matematisk, då de tre partierna i regeringskoalitionen inte lyckades enas om en kandidat, vilket öppnade för Rüütel. Alldeles oaktat det dagspolitiska spelet, som jag i stora delar har valt att lämna utanför den här framställningen, är den estniska resan i dubbel bemärkelse både värd att göras och att studeras. Historien om Estland i dag blir särskilt fascinerande givet landets långa historia av ofrihet, kommunism och förtryck. 9

10 Grannland med gemensam historia Sedan 1200-talet har danskar, tyskar, polacker, ryssar och svenskar dominerat området. Estland föddes som modern stat 1918, men den frihetstiden varade endast i drygt tjugo år, till början av andra världskriget, då landet ockuperades. Estland är i dag ett av de central- och östeuropeiska länder som förhandlar om medlemskap i EU. Under år 2002 väntar man att förhandlingarna avslutas. Estland är också ett av de länder som aspirerar på medlemskap i NATO. Det kommer givetvis att öka omvärldens intresse för det lilla landet som gränsar till Ryssland. För en bredare europeisk publik sattes Estland på kartan när det våren 2001 vann Eurovisionsschlagerfestivalen. Även för Estland som nation var vinsten en stor händelse. Jag har inte sett esterna så glada sedan ryska armén lämnade. De dansade på gatorna, berättar en amerikansk investment-banker som är gift med en estniska och bosatt i Tallinn. Estland är självklart också intressant för oss genom sin geografiska närhet till Sverige. Tallinn ligger inte längre än 40 mil från Stockholm, det är närmare än till både Helsingfors och Oslo. Trots det känns landet fortfarande lite avlägset. Från slutet av 1500-talet till början av 1700-talet var Estland dessutom under svenskt styre. En period som esterna betraktar som positiv, och faktiskt fortfarande kallar den gamla goda svensktiden. Exempelvis grundades universitetet i Tartu år 10

11 1632 av Gustav II Adolf. Det är därmed Sveriges näst äldsta universitet, efter Uppsala. Gustav II Adolf ses till och med som deras kung, säger en svenskestnisk tjej som har studerat i Tartu. De senaste åren har tiotusentals svenskar kryssat till Tallinn. I Sverige bor drygt tio tusen personer som är födda i Estland, och betydligt fler än så har estniska föräldrar, mor- eller farföräldrar. Den estniska befolkningen i Sverige anses vara en av de allra mest välintegrerade invandrargrupperna. På senare år har Sveriges handel med Estland också vuxit kraftigt. Drygt en halv procent av Sveriges totala import kommer från Estland. Sverige är, tillsammans med Finland, också Estlands viktigaste exportpartner, drygt 20 procent av exporten går till Sverige. Som jämförelse exporteras mindre än 10 procent till Ryssland. Svenska intressen står även för en stor del av de utländska direktinvesteringarna i Estland. De två största bankerna i Estland har båda svenska ägare. Trots det kan esterna i allmänhet mycket mer om oss än vi kan om dem. Baltikum betraktas fortfarande ofta som en enhet, snarare än tre olika länder. Många kopplar ihop Estland med prostitution och maffia. När man frågar yngre svenskar vad de förknippar med Estland så nämns också förvånansvärt ofta TVfilmen Torsk på Tallinn av Killinggänget. Andra associationer är till exempel snodda bilar, fattiga människor, entreprenörskap, den svart-blå-vita flaggan, bra klubbliv, hemslöjdsvantar, fortfarande fattigt, grått men nytänkande, rui- 11

12 ner, EU-ansökare, först av de tre baltländerna att frigöra sig från sitt förflutna, Estline, rysk maffia, smutsigt, fordonsvrak längs vägarna, rostiga båtar längs kajerna, övergivna ryska fabriker och militärförläggningar, noveau riche-klick med tacky smak, Hotell Viru och Estonia. Med den här Pejlingen vill jag ge en bild av politiken och ekonomin, men även av vardagslivet, i dagens Estland. Det mesta som är skrivet om Estland på svenska har ett historiskt perspektiv. Jag försöker i stället ge en ögonblicksbild av dagsläget och lyfta fram några viktiga faktorer som kan förklara framgångarna hittills. Boken, som framför allt baserar sig på intervjuer genomförda under hösten 2001, riktar sig till samhällsintresserade och läsare som vill lära sig mer om dagens Estland kanske inför en resa eller en affärsrelation. Jag åkte till Estland och fann ett grannland med en självständig befolkning, ett smart skattesystem, företagsamhet, framåtanda, hög IT-mognad och unga ledare både i politiken och näringslivet. Jag hoppas kunna bidra till en delvis ny bild av Estland. En bild av ett land som är på gång. 12

13 Tillbaka till framtiden 1940 VAR ESTLAND och Finland mer eller mindre på samma ekonomiska nivå. Under de därpå följande femtio åren stannade utvecklingen i Estland nästan helt, medan Finland fortsatte att gå framåt. Statistiken på så gott som alla områden talar sitt tydliga språk. Per capita-inkomsterna var fem gånger så höga i Finland 1988 som de var i Estland samma år. Bostadsytan per person var vid samma tidpunkt i snitt tio kvadratmeter mindre i Estland. Antalet bilar per invånare 1987 var 400 i Finland och 150 i Estland. Spädbarndödligheten var flera gånger högre, medellivslängden kortare, och så vidare. Karolina Ullman är en svenska i trettioårsåldern med estniskt påbrå. Bägge hennes morföräldrar är ester, och hon besökte landet första gången med sina föräldrar i slutet av åttiotalet. Det är som natt och dag om jag jämför dagens Estland med hur det var 1989, säger hon. Hon minns hur de frågade efter 13

14 vägen på estniska, utan att få något svar eftersom människorna de frågade inte förstod estniska, utan bara ryska. Då hade vi också hur mycket pengar som helst, eftersom man minst sagt fick ganska mycket rubler på svarta marknaden om man hade dollar. Men det spelade ingen roll. Jag minns att när vi kom in på ett av varuhusen i Tallinn fanns absolut ingenting att köpa. Jag kunde få precis vad jag ville, men hittade inget annat än några hårnålar och lite ritpapper. I Tartu finns det numera en restaurang som påminner om denna, säger Karolina när vi äter lunch på East i Stockholm. När jag läste där 1997 fanns det bara två internationella restauranger. I dag finns det säkert tio till. Malle Kivikas är uppväxt i Sverige. Båda hennes föräldrar är ester, hennes farfar var författare och förespråkare för en fri och demokratisk estnisk nation. När jag pluggade I Estland fanns varken Statoil eller McDonald s. Vid frigörelsen hade de högteknologi för rymden, men inte en fungerande diskmaskin. Moderatpolitikern Gunnar Hökmark, som är en av de svenska politiker som varit mest engagerade för Baltikums frihet, berättar om när han träffade Mart Laar Vid den tidpunkten var han en ung historieforskare, och de möttes i matsalen på Hotell Palace. När Laar fick syn på en fruktkorg som bland annat innehöll en kiwi, tog han kiwin och sa att han skulle ta med den hem till sina barn eftersom de aldrig hade sett någonting liknande. Tre år senare var mannen i fråga Estlands premiärminister. 14

15 I dag är Estland om inte i kapp Finland, så ändå en bra bit på väg. Landet betraktas som en av de mest avancerade tillväxtmarknaderna i Central- och Östeuropa. Statistik från Eurostat visar att Estlands BNP per capita var knappt 40 procent av genomsnittet i EU år Lettland och Litauen har också haft en ganska stark tillväxt, särskilt de senaste åren, men de ligger fortfarande på en lägre välståndsnivå än Estland. Köpkraften i Estland motsvarar också knappt 40 procent av EU-ländernas, medan de två andra baltiska staterna har en köpkraft på cirka 30 procent jämfört med EU-snittet. Mart Laar, som var Estlands premiärminister under åren och , beskriver känslan i samband med frigörelsen i början av nittiotalet så här i boken Back to the Future: För de flesta länder i Centraleuropa är den här övergången [till demokrati] ett slags Tillbaka till framtiden. Omvandlingen får dessa länder att komma tillbaka till den punkt där deras normala utveckling stoppades genom Sovjetövertagandet. Resan tillbaka I början av nittiotalet krympte den estniska ekonomin med 15 procent om året, och inflationen var 1992 uppe i procent. Under andra halvan av nittiotalet har tillväxten varit omkring 5 procent årligen, med en toppnotering på drygt 10 procent 15

16 1997. Den goda tillväxten har hållit i sig även under de första åren på 2000-talet. Vid frigörelsen fanns i princip inget privat ägande och inga privata initiativ. En helt avgörande fråga då var om vi skulle lyckas restaurera den privata äganderätten, berättar Tunne Kelam, en av de verkliga frihetshjältarna i Estland. I dag vice talman i parlamentet och ordförande i EU-utskottet. Vid frigörelsen var Estland nästan helt beroende av östhandeln, i dag sker mer än hälften av handeln med EU-länderna. En förklaring till att handeln nu är så tydligt västorienterad är de höga tullar Ryssland införde mot Estland i samband med självständigheten. De ryska tullarna har, paradoxalt nog, bidragit till att skynda på integrationen av ekonomin västerut. Trots det fick sig givetvis den ekonomiska utvecklingen både i Estland och i övriga Baltikum en knäck i samband med den ryska krisen i slutet av nittiotalet. Ekonomierna återhämtade sig dock relativt snabbt. Den ryska krisen var Estlands första ordentliga motgång och prövning, efter att hjulen hade börjat snurra igen efter frigörelsen. Men på grund av att rysslandsberoendet hade minskat så pass mycket under första delen av nittiotalet blev krisen inte särskilt djup. I schweiziska IMD:s årliga rankning av länders konkurrenskraft från år 2001 ligger Estland på tjugoandra plats, vilket är en bättre placering än länder som Spanien, Frankrike och Italien har. I Heritage Foundations index över ekonomisk frihet 16

17 kommer Estland på fjärde plats efter Hongkong, Singapore och Nya Zeeland. Sverige hamnar, som jämförelse, på plats 29. Estland klarar sig också relativt väl i den årliga listningen från World Economic Forum, en rapport som tar fasta på både konkurrenskraft och långsiktig tillväxtförmåga. Även om tillväxten ser ut att mattas av något, till stor del beroende på den internationella konjunkturen, så är de flesta prognoser för Estland positiva. Sista kvartalet 2001 var tillväxten fortfarande drygt 5 procent. Och den inhemska efterfrågan är alltjämt stark. Lönerna är fortfarande låga, men levnadsstandarden är ändå högre än i de flesta anda länder i det forna östblocket tjänade en estländare i genomsnitt knappt SEK i månaden enligt Statistical Office of Estonia. Det var en ökning med 13 procent sedan föregående år. En sjuksköterska tjänar ca 12 SEK i timmen. Det är framför allt de statliga lönerna som är låga. De privata är relativt OK, säger Karolina Ullman. Något som många dock poängterar är att det, trots de låga lönerna, för de flesta går att leva på en vanlig lön. En förklaring är att många ester fick möjlighet att köpa sina bostäder billigt i samband med frigörelsen. Det väl fungerande kreditväsendet har också haft betydelse för möjligheten att konsumera. 17

18

19 Nyckeln till framgång Estonia s greatest achievement has been our noteworthy stability for which we owe a debt of gratitude to the powerful reform policies of the first constitutional government. Så har Estlands förre president Lennart Meri förklarat grunden till framgångarna. Och det är tydligt att det var de stora och omvälvande reformerna som genomfördes under frihetens första skälvande månader som sedan banade väg för den positiva utvecklingen under andra hälften av nittiotalet. De centrala reformerna genomfördes alla i tät följd, kort efter frigörelsen. Valutareformen, där den estniska valutan kroon infördes och Estland lämnade rubelområdet, trädde i kraft redan den 20 juni 1992, folkomröstningen om en ny konstitution genomfördes 28 juni 1992 och det första demokratiska presidentvalet hölls 20 september

20 Ända sedan valutalagen antogs och kroon knöts till D-marken, och därmed till euron, har landet lyckats upprätthålla monetär stabilitet. Vidare har Estland bedrivit en konsekvent liberal ekonomisk politik och begränsat den politiska sfären rejält. Den offentliga sektorn omfattar i dag omkring 30 procent av BNP. Den grundläggande politiska inriktningen har inte heller skiftat nämnvärt, trots ett regeringsskifte efter valet De mål som sattes upp redan 1992 var att integrera Estland med EU och Nato för att på sikt kunna bli medlem i båda organisationerna, att föra en strikt valutapolitik, att sträva efter budgetbalans, att införa låga skatter, att slopa tullar samt att ha fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Dessa målsättningar har överlag inte förändrats, trots regeringsskiftet och den nya presidenten. Presidenten i Estland har konstitutionellt en roll som befälhavare över militären, han hjälper till vid regeringsbildningar samt med utrikespolitiska kontakter men är i grunden avskild från det dagliga politiska styret av landet, som ligger på premiärministern. Den nye presidenten har också deklarerat att målen om EU- och Nato-medlemskap ligger fast, även om han ger uttryck för en något mer moderat hållning i dessa frågor än sin föregångare. Han har även sagt sig vara positiv till ytterligare restriktioner i utlänningars möjligheter att äga land i Estland. Den regering som tillträdde i början av 2002 har ännu tydligare uttalat att den avser att fortsätta på den inslagna vägen. Många som jag har talat med återkommer, när de ska förkla- 20

21 ra framgången, till att den radikala och ganska tuffa politik som förts har bidragit till att driva på förändringen av samhället i stort: Man kastade företag och folk i sjön på gott och ont. Traid no aid var parollen, säger Toomas Käbin, sverigeest, tidigare bland annat chef för Exportrådet i Tallinn och under fem år styrelseledamot i The Soros Foundation. En av de tidiga reformerna var till exempel att arbetslöshetsunderstödet avskaffades och ersattes med ett bidrag till nyföretagande. Det perfekta skattesystemet? De estniska politikerna har förvisso tittat på omvärlden när de byggt upp sina system, men huvudsakligen har de strävat efter att konstruera så enkla och effektiva lösningar som möjligt. Skattesystemet är ett tydligt exempel på detta. Den nuvarande skattelagstiftningen antogs 1993, och 1999 antogs en ny inkomstskattelag. Går man in på finansdepartementets hemsida ( finns gällande lagstiftning enkelt tillgänglig både på estniska, engelska och ryska, och det är inte mer omfattande läsning än att den ganska enkelt går att ta sig igenom. När systemet infördes fick det beröm av ekonomisk expertis för sin effektivitet och enkelhet. Grundtanken är att kombinera lågt skattetryck med ett enkelt skattesystem. Det finns till exempel bara sex olika typer av 21

22 statlig skatt. Huvuddragen är att man tar ut en så kallad flat tax på 26 procent, det vill säga att alla betalar en lika stor andel av sin inkomst i skatt. Samma nivå gäller för företag. Sedan början av år 2000 behöver företag inte heller betala skatt på vinster som inte delas ut. Arbetsgivare betalar 33 procent i hälso- och sjukvårdsskatt för sina anställda (motsvarar ungefär de svenska löneskatterna). Momsen är anpassad till den genomsnittliga EU-nivån och ligger på 18 procent. Estland har haft en tydlig strategi att locka utländska företag och investeringar till landet. Det märks till exempel på hur lätt det är att få tag på information om hur man går till väga för att etablera verksamhet i landet. I broschyrerna som ska sälja Estland till utländska investerare är de främsta argumenten: Det geografiska läget i Östersjön Det enkla skattesystemet och de låga skatterna Den öppna handeln och avsaknaden av tullar Den investerarvänliga och liberala politiken Det legala regelverket som gör det lätt att starta företag eller etablera utländska företag Den höga IT-mognaden De välutbildade och hårt arbetande människorna Investeringsklimatet beskrivs av de flesta som mycket positivt, och det syns även på de stora utländska direktinvesteringar som har 22

23 gjorts de senaste åren. Både att reglerna för utländska investerare är gynnsamma, och att kostnadsläget också är lägre än i de flesta andra länder i Östersjöregionen, bidrar till att locka investerare. Energi, transporter, arbetskraft och lokaler är klart billigare samtidigt som kvaliteten på det som produceras ofta är relativt hög. Visst är Estland ett bra land att investera i om man ser till ekonomiska makrovariabler. Men du måste ju ändå hitta rätt objekt att satsa på. Det gäller här som på alla andra ställen, säger en estnisk företagsledare. Göran Collert, styrelseordförande i Swedbank, har beskrivit deras investering i estniska Hansapank som en av Swedbanks allra bästa. Att så många svenska företag investerat eller förlagt verksamhet i Estland har enligt Toomas Käbin en mängd orsaker. Han pekar på den näringslivsvänliga politiken, den minimala byråkratin, att det är lätt att starta och driva företag, de gynnsamma skattereglerna, den välutvecklade telekomsektorn, kostnadsläget och slutligen den välutbildade befolkningen. På minussidan nämner han att det trots allt är brist på kvalificerad arbetskraft samt att marknaden är så liten. Han poängterar att korruption inte är något stort problem i Estland. Estland har kommit långt i jämförelse med Lettland och Litauen. En svensk affärsman säger att det är betydligt mer OK att göra affärer i Estland än i övriga Baltikum. Ett skäl som han uppger till varför Estland är intressant ur ett affärsperspektiv är att bank- och kreditväsendet fungerar bra. 23

24 Mitt helhetsintryck är positivt. Det finns många entreprenörer som vill bryta ny mark och det är spännande. Fönster mot friheten Den förklaring, utöver det gynnsamma företagsklimatet, som alla anger till att det har gått så lätt för Estland att göra resan tillbaka till framtiden, är förekomsten av ett demokratiskt minne. Estland hade drygt tjugo år av frihet under tjugo- och trettiotalen. Det fanns tillräckligt många personer kvar som kom ihåg hur det var att leva i ett demokratiskt samhälle. Ett stor antal exilester återvände också i och med frigörelsen. Dessa personer tillförde kunskap om demokrati och marknadsekonomi som har varit värdefull för landet. En annan mer kulturell förklaring är att Estland hade lätt att anamma det västerländska samhällsidealet genom att det fanns en västerländsk, snarare än en slavisk tradition. Detta gällde såväl rättsuppfattning som livsåskådning, säger Toomas Käbin. Estland hade också ett fönster mot omvärlden i och med att man som enda del av den forna Sovjetunionen kunde ta in och se finsk TV under sjuttio- och åttiotalen. Den faktorn ska inte underskattas, gång på gång kommer betydelsen av finsk TV upp i intervjuerna. De såg Dallas, Dynasty och Dajmreklam, fortsätter Toomas Käbin. 24

25 Vi hade tur som låg bredvid Finland. Därför missade vi inte nyhetssändningarna under 50 år, säger någon annan. Generellt var Estland också den del av Sovjetunionen som hade mest kontakter med omvärlden. Något som förmodligen har underlättat omvandlingen. Estland var speciellt även under sovjettiden. Det ansågs som något av en befordran att få komma dit om man var militär, berättar Malle Kivikas, svenskestniskan som har studerat i Tartu. En liten öppen ekonomi Estland är med sina knappa 1,4 miljoner invånare det minsta av länderna runt Östersjön. Sedan 1989 har invånarantalet sjunkit med mer än tio procent till följd av minskade födelsetal samt att en del ryssar har flyttat tillbaka hem. Skattelättnader är en åtgärd som diskuteras för att få folk att skaffa fler barn. Till ytan är Estland bara lite större än Danmark. Både invånar- och ytmässigt är det ett land som är lätt att greppa. Man skulle dessutom kunna beskriva det som ett textboksexempel på en liten, öppen ekonomi. Det stora omvärldsberoendet har i sig lett till att landet också tvingats bli anpassningsbart, något som det förmodligen har en fördel av rent ekonomiskt. Men det är inte bara ekonomin som är öppen. Öppenheten märks också i förmågan att ta till sig ny teknik och nya idéer över lag. Det är givetvis också lättare att åstadkomma föränd- 25

26 ring i ett litet land än i ett stort, eftersom det är färre människor att övertyga och engagera för förändringen. Men småskaligheten har flera aspekter. Det är lätt att få politisk, ekonomisk och inte minst social överblick. Alla som gör affärer känner varandra. Baksidan av detta är givetvis att det estniska samhället har tydliga ankdammstendenser. I stort sett alla politiker har någon gång varit inblandade i en skandal av något slag. Man behöver heller inte vara länge i Tallinn, eller känna speciellt många, innan man springer ihop med bekanta på stan. På en brunch med en medarbetare i försvarsdepartementet på ett fik i centrala Tallinn blev jag presenterad för den amerikanska ambassadören som satt vid bordet intill. På flygplatsen började jag tala med en kvinna som visade sig vara bekant med en av dem jag träffade i Tallinn. En man jag talar med vid bagagebandet visar sig ha varit minister i den första estniska regeringen efter självständigheten, och så där håller det på. Esterna själva Esterna själva är givetvis en viktig förklaring till att det har gått så bra. Välutbildade, strävsamma och företagsamma är ständigt återkommande omdömen. Det finns också en grundmurad övertygelse om betydelsen av det personliga ansvaret, och vars och ens egna insatser. Så här skriver exempelvis tidningen City Paper om esterna: 26

27 Det finns en stark libertariansk grundsyn här: De flesta ester anser att du bör kunna och få göra din egen grej, nå nya höjder eller gräva din egen grav så länge du inte hindrar någon annan. Men samhället känns inte alls så utpräglat individualistiskt som citatet ovan ger intryck av. Estniska politiker kombinerar en vision om tro på politisk och ekonomisk frihet med tydligt uttalade värderingar om exempelvis familjen. Ester gör också det de säger att de ska göra. Har de lovat att ringa, så ringer de. Om ett företag i Estland får en brådskande order som måste levereras så lovar jag att 90 procent ställer upp och jobbar även om du frågar dem klockan arton, säger Toomas Käbin. Rain Vainik personifierar beskrivningen av en hårt arbetande och strävsam estländare. Han driver tillsammans med några andra företaget Lincona som säljer golv. Som så mycket i Estland är Lincona yngre än tio år. Rain är i botten byggnadsingenjör. Han kom till Sverige via ett biståndsprogram som lät estländare arbeta i Sverige om de själva fixade jobb. Så kom det sig att Rain Vainik hamnade hos Lincona Byggkonsult i Uddevalla under ett antal månader. För honom blev det ett nytt kapitel i livet att komma till Sverige, och det tog inte lång tid innan han registrerade företaget Lincona i Estland. Tillsammans med några andra startade han verksamheten. Tillgångarna bestod av två bilar, en minibuss och SEK. De började sälja mattor och träleksaker till Sverige. 27

28 Vi lyckades sälja de två första mattrullarna, och det gick bra. På den vägen är det, berättar han när vi ses på Linconas kontor strax utanför centrala Tallinn. I dag, mindre än tio år senare, är Lincona marknadsledande inom golvförsäljning. Företaget har 55 anställda och omsätter 87 miljoner EEK. De har till och med ett dotterbolag i Riga. Under 2001 var tillväxten i bolaget 10 procent. Lincona har ingenting formellt med det svenska företaget med samma namn att göra. Därifrån kom bara inspirationen. Det har varit mycket hårt jobb, men det har hela tiden gått sakta men säkert uppåt. För oss finns inget alternativ. Vi måste växa, företagande kan aldrig bli statiskt, säger Rain. Linconas mål är att ha sin egen återförsäljarkedja. En svårighet som han nämner är rekrytering, att hitta och utbilda personal. Många duktiga personer har ofta startat egna företag. Även Rain tycker att företagsklimatet är bra, men tillägger att det ju alltid finns något att klaga på. Han nämner några mindre problem med skattesystemet som nu är åtgärdade, och poängterar att inkomsterna i Estland växte i samband med att regelförändringen genomfördes. Om dina föräldrar inte har varit företagare så har du ju inte sett hur det är. Det är en mental nackdel. De flesta gör det mesta för första gången. Estland som nation tycker han är bra, men inte en stjärna. Det går dock stadigt framåt. 28

29 Det behövs fortfarande en massa nya idéer och initiativ i Estland. Han berättar att det slog honom, i samband med att det bildades massiva köer med lastbilar på gränsen till Ryssland på grund av tullen, att det förmodligen hade varit ett lysande tillfälle att göra affärer. Någon skulle helt enkelt ha kunnat sälja någonting till lastbilschaufförerna som satt fast. Men den idén kom ingen på, åtminstone var det ingen som förverkligade den. Som många ester är Rain ganska lågmäld. De slår sig inte direkt för bröstet. Han säger att visst finns det en stolthet över det man har lyckats uppnå, men att den ändå inte är så stor. Men självklart är det kul när vi jämför oss med våra grannar. Han talar en lång stund om att det kommer att innebära ett häv för ekonomin när Ryssland, den mest naturliga marknaden för Estland, öppnas och strafftullarna försvinner. Även om han i nästa andetag betonar att detta inte är någonting de sitter och väntar på. Men den dag vi kan börja handla med Ryssland kommer vi helt klart att bli en stjärna. 29

30

31 Förändring med tankens hastighet TEMPO I FÖRÄNDRINGEN, snabbhet, är något många talar om i Estland. I synnerhet blir det tydligt när jag träffar dåvarande premiärministern Mart Laar på hans kontor i en vacker del av den gamla staden. Byggnaden är nyrenoverad och smakfullt inredd med en blandning av modern design och klassiska möbler. Förvånande snyggt. Estland måste erbjuda självförverkligande. Min vision symboliseras bra av det här huset: Vi har försökt skapa balans mellan det traditionella och det väldigt moderna. Inte i något annat land ska det vara så korta avstånd mellan det naturliga och det moderna. Tiden ska vara kort mellan svampplockning och e-post, säger han. När Mart Laar valdes till premiärminister första gången 1992 var han bara 32 år, vilket gjorde honom till världens yngste regeringschef. Året därpå utsågs han av Internationella Junior- 31