Advokat Lars Boman MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box Stockholm lars. bomanse. mags.com. Advokaterna Claes Zettermarck och Ola Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Advokat Lars Boman MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box 7009 103 86 Stockholm lars. bomanse. mags.com. Advokaterna Claes Zettermarck och Ola Nilsson"

Transkript

1 Högsta domstolen Box STOCKHOLM mr qj5 MAQS LAW FIIN1 Stockholm den 31 maj 2013 ÖVERKLAGAN DE Klaganden: Lovisagruvan AB, Box Lindesberg Ombud: Advokat Lars Boman MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box Stockholm lars. bomanse. mags.com Motpart: Svenska Handelsbanken AB, Box Stockholm Ombud: Advokaterna Claes Zettermarck och Ola Nilsson Box Stockholm Överklagad Svea hovrättens dom i mål nr T den 27 mars dom: 2013 avseende skadestånd i kontraktsförhållande Lovisagruvan utvecklar nu skälen för att hovrättens avgörande ska ändras och anger de omständigheter gruvan åberopar till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Norrmalmstorg 1, Box SE Stockholm. Sweden Tel Fao com Reg No www maqs com COPENHAGEN GOTHENL3URG MALMCE RIGA STOCKHOLM TALLINN VILNIUS WARSAW

2 att 1. INLEDNING Målet handlar i huvudsak om följande. En bank tar över en svensk metallmäklare. Banken fortsätter sedan att tillhandahålla en redan etablerad prissäkringsprodukt. Produkten marknadsförs som något positivt och värdeskapande. En råvaruproducent (gruva) har sedan flera år varit prissäkringskund hos metallmäklaren och där byggt upp en avsevärd investering prissäkringspositioner. Gruvan blir nu bankens kund för den fortsatta prissäkringsaffären. För prissäkringen ska, liksom tidigare, likvida medel till ett säkerhetskonto fortlöpande insättas hos banken. Banken bearbetar gruvan för att också få vara gruvans enda bankförbindelse och kreditgivare när det gäller finansieringen av dessa likvida medel. Gruvan accepterar banken som ensam kreditgivare. Avtal med andra banker ska upphöra. Avtal om kredit träffas avseende belopp som är anpassat till det aktuella behovet avseende säkerhetskontot och som vuxit genom ytterligare prisstegring samt ökning av den säkrade metallkvantiteten. Banken åtar sig att formalisera kreditöverenskommelsen. Prissäkringen är kundförhållandets huvudaffär, men banken har nu, som gruvans finansiär, dubbla roller. Banken beslutar plötsligt - och uppenbarligen grundat på en missuppfattning av affärssammanhanget - avbryta prissäkringsaffären. Därmed raseras den under flera år uppbyggda investeringen. Orsaken till beslutet är en - naturligt uppkommen - formell brist på säkerhetskontot, eftersom den givna krediten inte effektuerats i bankens långsamma interna process. Banken underlåter att kontakta kunden och informera om sitt beslut, trots att kunden bibringats uppfattningen att överenskommelse om finansieringen av säkerhetskontot genom kreditgivning från banken själv redan är träffad i fullt samförstånd och att finansiering inte längre behöver - eller får - sökas hos annan. Kunden ställs således inför fullbordat faktum utan att ens ha fått något rådrum för att hitta andra lösningar. Får en bank agera på detta sätt? 2

3 2. SKÄL FÖR ÄNDRING Hovrätten har i stort sett följt samma linje som tingsrätten och i huvudsak inriktat sig på det s.k. ramavtalet såvitt avser kraven avseende säkerhetskontot. Lovisagruvan har för sin del hävdat att, även om ramavtalet har en viss ordalydelse, omständigheterna har varit sådana att den bestämmelsen måste sättas in i sitt sammanhang. Huvudaffären var prissäkringen och det faktum att Banken åtagit sig att tillhandahålla en kredit för att finansiera just kravet på säkerhetskontot måste beaktas. Bankens affärsmässiga hantering av sin kund måste ses i hela sin affärsmässiga vidd. Varken tingsrätten eller hovrätten har gjort så på ett rimligt sätt sina domar. Det som nu hänt och är föremål för talan är förknippat med att Banken med sig införlivade ett företag vars verksamhet låg utanför Bankens eget kunskapsområde. Banken hade nyligen förvärvat Svenska Metallbörsen hos vilken Lovisagruvan under flera år varit kund och där gruvan byggt upp en nära nog daglig och förtroendefull kund relation. Efter Bankens förvärv och integration av Svenska Metallbörsen som en Bankens egen metallhandelsavdelning fick det från kundens sida förutsättas att den fortsatta rörelsen skulle följa samma mönster och upprätthålla samma typ av kundrelation som tidigare. Efter förvärvet var det metallhandelsavdelningen (med samma personal som tidigare) i Banken som hade kunskap om vad den typ av prissäkring, som marknadsförts gentemot Lovisagruvan, innebar och som Lovisagruvan under ett antal år funnit skäl att följa. Den för prissäkringen erforderliga och beloppsmässigt fluktuerande finansieringen av likvida medel till ett säkerhetskonto skedde då, förutom genom gruvans egna vinstmedel, med hjälp av annan bank, Roslagsbanken. Parallellt marknadsförde metallhandelsavdelningen allmänt prissäkringen som ett sätt för gruvbolag att säkra sina intäkter och därigenom ocksä uppnå bättre lånevillkor, något som är angeläget i den kapitalintensiva gruvbranschen. En prissäkring är därmed av stort värde för en gruva och även för dess långivare genom att den reducerar en väsentlig risk. Ofta kräver banker till och med prissäkring som ett villkor för att ge krediter till gruvor. Lovisagruvan hade visserligen obetydliga skulder (hos Roslagsbanken) och behövde inte säkra sig av detta skäl, men under 2007 steg priserna så att prissäkringen blev mycket värdefull. Värdet på den uppbyggda prissäkringspositionen hade i juli ökat till 3

4 motsvarande ca två hela årsvinster för gruvan. Detta var den nya metallhandelsavdelningen i Banken fullt medveten om. Ytterligare prisökning från en redan hög nivå efter det att prissäkring gjorts är, som en grundläggande del av konceptet prissäkring och av stor betydelse i det här målet, gynnsam för en gruva och leder till ytterligare värdeökning. Normalt, och detta gällde även Lovisagruvan, prissäkras nämligen aldrig hela den planerade produktionskvantiteten, eftersom det kan uppkomma vissa fluktuationer som medför osäkerhet när det gäller produktionsvolymen. En prisökning blir gynnsam för den osäkrade kvantiteten. Beträffande den prissäkrade kvantiteten kompenseras förlusten på prissäkringspositionen av vinsten på den motsvarade produktionskvantiteten självklart automatiskt. Det kan därför konstateras att detta, om en råvaruproducent]gruva vid stigande priser plötsligt tvingas att avsluta sitt prissäkringskontrakt, innebär att en skada uppkommer som motsvaras av den successivt uppbyggda investeringen i prissäkring. Producenten tvingas nämligen då att återköpa sina kontrakt till de nu högre priserna. 1 det nu aktuella fallet tvingades Lovisagruvan genom Bankens agerande att återköpa sina prissäkrade positioner till ett pris som var ungefär fyra gånger så högt som gruvans egen produktionskostnad! Prissäkringen i sig har, som nämnts ovan och som är ett generellt accepterat faktum vid prissäkring för en metallproducerande gruva, ett värde som i sin tur är till förmån för kreditgivare och som kan användas för ytterligare finansiering av en producents/gruvas rörelse. Detta var uttryckligen beskrivet i metallhandelsavdelningens marknadsföring. Ett sådant genom prissäkring utökat finansieringsutrymme används då naturligen för att skapa underlag också för de likvida medel som må erfordras för ett säkerhetskonto, om sådant överhuvudtaget ska förekomma, vilket inte alla som tillhandahåller prissäkringstjänster i och för sig finner nödvändigt. 1 nu förevarande fall ville Bankens nya metallhandelsavdelning utöka sin handel, sannolikt med instruktioner från Banken centralt. Den önskade då vara behjälplig med och var mycket aktiv i att förmedla ytterligare finansiering av prissäkringsverksamheten hos Banken. Med det syftet kontaktades Lovisagruvan av ett av Handelsbankens enskilda kontor, nämligen det på Gustav Adolfs Torg. Vid tingsrätten framkom att Bankens interna organisation, som en övergripande princip, innebär att det kreditgivande bankkontoret tog över resultatansvaret såvitt avser metallhandelsavdelningens kund. Emellertid hade bankkontoret, ostridigt, inte någon 4

5 utan erfarenhet alls av prissäkring av metaller med de speciella förhållanden som ar typiska för sådan. Att så var fallet blev emellertid inte känt för Lovisagruvan, som uppfattade att kund- och resultatansvaret låg kvar hos metallhandelsavdelningen som hade hand om det som för kunden var huvudaffären, nämligen prissäkringen. Lånefinansieringen var i det uppkomna läget efter förvärvet således en underordnad följdfrga, men Banken bearbetade redan från början Lovisagruvan för att få erbjuda sina finansieringstjänster. Banken tillhandahöll också för detta ändamål först en in blanco-kredit, dvs utan krav på säkerhet, om SEK 5 miljoner, som skulle användas just för de belopp till ett säkerhetskonto för prissäkringen som Banken krävde. Det får dessvärre konstateras att bankkontorets chef, eventuellt också styrd av annan enhet i banken, kommit att missuppfatta den affärsmässiga situation som uppstod vid den stora prisökningen på framförallt bly som skedde under sommaren och hösten Lovisagruvan hade då byggt upp en prissäkring som representerade ett betydande värde för gruvan (totalt ca SEK 30 miljoner). Frågan i målet är sammanfattningsvis om en bankkund ska behöva vidkännas en mycket betydande ekonomisk skada som uppstår när en bank flyttar över hanteringen av ett kundärende utan kundens vetskap från den avdelning med vilken man sedan tidigare har etablerat kontakt och som har förstått affärssituationen, till en annan avdelning som inte har kännedom om affärsområdet och dessutom beslutar och agerar objektivt felaktigt att kontakta sin kund och därigenom berövar denne alla möjligheter att vidta åtgärder för att förhindra skadan. Detta står i bjärt kontrast mot Bankens marknadsföring av sin prissäkringstjänst. Om en bank i förhållande till sin kund gör affärsmässiga fel så att kunden drabbas av skada så kan man inte alltid säga att det är fråga om ett s.k. objektivt fel eftersom det ligger inom ramen för olika riskbedömningar eller riskpreferenser. Det som nu inträffat i banken är emellertid en fråga om ett affärsmässigt s.k. objektivt fel. Både banken och kunden förlorade på agerandet. Underrätternas domar tar alltså endast sikte på frågan om vad Banken hade rätt att göra utifrån ordalydelsen av det s.k. ramavtalet. Detta är dock endast en del av det saken gäller. Det skulle tydligen räcka med att Lovisagruvan en viss dag inte hade tillräckligt belopp insatt på bankens säkerhetskonto. Verkligheten är dock en annan och till den har bidragit bla. bankens långsamma hantering och administration av den redan i juli 2007 överenskomna tilläggskrediten inom ramen för det helkundsförhållande som Banken själv eftersträvat. 5

6 Lovisagruvan har i hovrätten i en inlaga den 23 januari och med hänvisning även till sin stämningsansökning till tingsrätten och vissa efterföljande skrifter - närmare redogjort för de enligt gruvan relevanta sakförhållandena. Lovisagruvan åberopar och hänvisar till den inlagan och utgår från att motsvarande text inte behöver upprepas här. Mot bakgrund av vad som anförts av Lovisagruvan i målet och som också framgår av den bevisning Lovisagruvan åberopat (förutom förhör med bl.a. Göran Nordenhök och Ingrid Lind Otterhäll inte minst bankens egen kreditakt) och den relativt omfattande beskrivning av saken som framgår av Lovisagruvans inlaga till hovrätten den 23 januari 2012, framstår hovrättens domskäl inte bara som oriktiga i väsentliga avseenden utan också, såvitt Lovisagruvan kan finna, vilande på en total missuppfattning eller ett negligerande av vad som framkommit i målet. Det må även påpekas vad som får anses vara axiomatiskt när det gäller prissäkring, nämligen att metallpriserna på Londonbörsen (LME) fluktuerar, men inte med långa intervaller utan varje ögonblick dagligen. Lovisagruvan, som efter bearbetning från Bankens sida accepterade att låta banken ta över finansieringen av medlen till säkerhetskonton från annan bank, förlitade sig på att Banken, liksom den tidigare kreditgivaren, på ett praktiskt och fungerande sätt skulle fatta de beslut om utanordnande av de ytterligare medel som successivt på grund av fördelaktig prisstegring på marknaden kunde bli aktuella, så att medlen kunde tillföras säkerhetskontot. ven om Banken valde att stegvis fatta kreditbeslut avseende de belopp som fortlöpande blev följden av prisutvecklingen innebar det inte att Banken plötsligt kunde avbryta sitt åtagande. Banken gjorde inte heller sitt engagemang som finansiär begränsat till något takbelopp. Av Bankens kreditakt framgår också att Banken tagit höjd för ytterligare krediter utöver den tilläggskredit som var aktuell när Banken lät de nu aktuella kontrakten gå till förfall. Om det förhöll sig så inom banken att det krävdes någon särskild form av kreditbeslut för utanordnande av de medel som behövde tillföras säkerhetskontot, måste det åligga banken att anpassa sitt beslutsystem så att det också kom att vara tjänligt när det gällde sådan prissäkring för en råvaruproducent som banken numera bedrev, dvs, med dagliga fluktuationer av priserna. Om Banken av något skäl, eller på grund av missuppfattning av de ekonomiska sambanden, inte ville ha Lovisagruvan som kund längre, borde Banken självfallet ha informerat gruvan om detta och även förklarat orsaken, så att Lovisagruvan fick tid till 6

7 en alternativ lösning (på det sätt som senare skedde, men först när den stora skadan redan var et faktum). Att Banken nu självsvåldigt företog sig återköp utan att först diskutera saken med Lovisagruvan och utan att senare motivera det med annat än att Banken hade rätt till detta enligt ramavtalet är därför helt orimligt och var oförutsägbart för gruvan. Det var Banken, dels genom metallhandelsavdelningen, dels genom bankkontoret (som utfäst sig att tillhandahålla de erforderliga medlen). som beslutsmässigt förfogade över båda situationerna, dvs, om säkerhet verkligen skulle krävas på säkerhetskontot, inom vilken tidsperiod den skulle ökas vid prisuppgång och hur och när Banken, som finansiär av de likvida medel Banken själv krävde genom dagliga meddelanden från sin metallhandelsavdelning, skulle utanordna medlen. Lovisagruvan har i målet utförligt beskrivit hur förhållandet till Banken utvecklats efter det att Banken förvärvat Svenska Metallbörsen. Bankens vittnen har uppgett att om Lovisagruvan inte omedelbart kunde finansiera det belopp som krävdes på säkerhetskontot genom sitt eget kassaflöde (något som låg i sakens natur och utgjort incitamentet till Bankens bearbetning av gruvan för att få vara dess finansiär) så skulle det krävas att bolaget särskilt begärde en utökad en kredit och att Banken fattade ett nytt kreditbeslut. Det kan emellertid konstateras att Lovisagruvan skulle försättas i en helt omöjlig situation om en sådan begäran och ett sådant kreditbeslut hade att fattas vid varje daglig prisfiuktuation. Med metallhandelsavdelningen förekom såväl under sommaren 2007 som under det nu aktuella skedet i stort sett dagliga kontakter om prissäkringsaffären och dess utveckling. Rutinmässigt utsändes från Banken s.k. margin calls som utvisade läget på säkerhetskontot. Efter det att Lovisagruvan accepterat att banken skulle vara finansiär av säkerhetskontot, nu även med den överenskomna tilläggskrediten, var det alltså Banken i den egenskapen som Lovisagruvan hade att förlita sig på när det gällde uppfyllandet av det krav Banken själv ställde på att ha medel på ett säkerhetskonto. Redan under sommaren 2007, när priserna var synnerligen förmånliga, uppkom som en naturlig följd av prisuppgången en nominell brist på säkerhetskontot för prissäkringen. Metallhandelsavdelningen som självfallet var införstådd med att prissäkringens värde ökade i motsvarande mån, hade inte ansett att bristen utgjorde ett problem som krävde något akut åtgärdande, i vart fall inte i avvaktan på att bankens bearbetning av Lovisagruvan för att bli Lovisagruvans finansiär av medel på säkerhetskontot skulle ge resultat. 7

8 Efter det att avtal träffats om en kredit (alltså i tillägg till en redan tidigare meddelad in blanco-kredit med visst belopp; parterna tvistar i målet om hur stor den egentligen var och Lovisagruvan hänvisar till vad som tidigare anförts från gruvans sida och vidhåller vad som där sagts, nämligen att det tilläggsbelopp som då krävdes var 13 miljoner, eftersom även de befintliga lånen i Roslagsbanken skulle lösas) ålåg det Banken att formalisera avtalet om krediten och hantera frågan om överförande av säkerheterna på sedvanligt sätt. Det visade sig dock att Banken inte genast ombesörjde dessa formaliteter, bl.a. innefattande att Banken från Roslagsbanken skulle ta över säkerheterna i företagsinteckning och lösa befintliga lån i den banken. form av Mot den här bakgrunden är det som hovrätten uppger nederst på sid 3 och överst på sid 4 i domen fullkomligt obegripligt för Lovisagruvan, nämligen att det skulle vara anmärkningsvärt att Lovisagruvan, såvitt framkommit i målet, inte kontaktat Handelsbanken i anledning av de många sk, margin calls som gruvan mottagit för att utröna bankens uppfattning om dessa påstötningar att betala in pengar på säkerhetskontot. Dessa påstötningar kom ju från Banken själv, samtidigt som Banken skulle effektuera den överenskomna tilläggskrediten. Påståendet att Lovisagruvan inte kontaktat banken tycks därför vara fullkomligt taget ur luften. Kontakterna med banken, vilket direkt framgår av Bankens egen kreditakt, ledde ju till att banken accepterades som finansiär av medlen till säkerhetskontot, att Banken beviljade en tilläggskredit, slutligt godkänd i Bankens regionstyrelse redan den 12 september, för just det ändamålet och att bankens uppgift var att formalisera låneavtalet samt överförandet och utökningen av de företagsinteckningar som dittills disponerades av Roslagsbanken. Det var det skedet de nu aktuella händelserna ägde rum. Lovisagruvan måste fråga sig om hovrätten verkligen tagit del av handlingarna och bevisningen i målet. Hovrätten har vidare uttalat sig om storleken av den tilläggskredit för vilken låneavtal, trots vad som redan inträffat, faktiskt formaliserades den 15 oktober 2007 och om det beloppet hade räckt för täcka säkerhetskravet. Det märkliga är emellertid att Banken redan mellan den 3 och den 5 oktober 2007 och på basen av det behov av medel till säkerhetskontot som då förelåg, enligt vad utredningen numera visar, fattat beslutet att låta en stor del av prissäkringarna förfalla. Hovrätten har, trots vad Lovisagruvan anfört i det avseendet och utan att överhuvudtaget redogöra för den inställningen, bortsett från 8

9 att säkerhetsbristen den dag beslutet fattades var betydligt lägre och otvivelaktigt täcktes redan av den tilläggskredit som parterna tidigare hade kommit överens om. Till bilden hör vidare att Bankens metallhandelsavdelning så sent som den 3 oktober 2007 omsatt ( rullat ) ett annat för gruvan då förfallande kontrakt på normalt sätt, och utan att indikera att några som helst problem förelåg med detta. Gruvan kunde redan av det skälet inte ana att Banken sedan plötsligt skulle Ita de strax därefter följande kontrakten gå till förfall med raserande av den av gruvan gjorda investeringen i prissäkring som följd. Det s.k. ramavtalets bestämmelse om att medel ska tillföras säkerhetskontot inom 24 timmar hade således, på goda affärsmässiga grunder, inte upprätthållits av Banken under många månader när Lovisagruvan var föremål för Bankens marknadsföring av sig själv som kreditgivare för säkerhetskontot och parterna i juli kom överens om en tilläggskredit att användas för kontot enligt bestämmelsen. Lovisagruvan frågar sig först hur en råvaruproducent som gruvan, som använder ett av en bank eller andra marknadsfört prissäkringsinstrument, egentligen ska göra om banken, i sin dubbla roll, å ena sidan kräver att det inom 24 timmar ska sättas in medel på ett säkerhetskonto och å den andra bearbetar kunden för att bli kundens ende finansiär - med uteslutande av andra - för skapandet av just de medel som ska tillföras säkerhetskontot (en affär som för övrigt medför ett, med hänsyn till riskbilden, onormalt stort räntenetto för banken). Om en bank plötsligt stoppar sin kreditgivning mitt under loppet av prissäkringsaffären och samtidigt beslutar att låta de redan upparbetade prissäkringarna falla och kräver att bristbeloppet ska vara inbetalat inom 24 timmar, försätter det självfallet en råvaruproducent i ett helt omöjligt läge eftersom det inte är görligt att söka kredit hos annan under den korta tid som i så fall står till buds. Lovisagruvan har i målet hävdat att det ålegat Banken, om Banken inte ville fortsätta att ge erforderliga krediter eller om sådan kreditgivning skulle kräva en mer tidskrävande beslutsomgång, att under alla omständigheter ge kunden skäligt rådrum för att lösa situationen. Så har inte skett från Bankens sida utan Bankens beslut att inte omsätta gruvans närmast förfallande kontrakt fattades i tysthet och utan att Lovisagruvan underrättades om vare sig att ett möte ägde rum för att fatta just ett sådant beslut eller att Lovisagruvan i övrigt aktivt underrättades om beslutet från bankens sida. Detta var helt orimligt med tanke på den skada som uppstod för deras kund. 9

10 Att Banken beslutat att låta de aktuella kontrakten gå till förfall upptäcktes av Lovisagruvan av en slump när Göran Nordenhök sökte banken för att prissäkra ytterligare kvantiteter eftersom prisnivån stigit ytterligare något från den redan höga nivån. Hovrätten har inte heller överhuvudtaget berört frågan om de externa säkerheter några av Lovisagruvans styrelseledamöter erbjöd för att förhindra den katastrof Banken var på väg att skapa för gruvan. Lovisagruvan hävdar att sådana säkerheter erbjöds som hade varit tillräckliga för att under alla omständigheter tillsammans med den beviljade tilläggskrediten skapa de belopp till säkerhetskontot som Banken själv krävde. Lovisagruvan vidhåller sin i domstolarna tidigare redovisade inställning att det som förekommit under alla omständigheter är ett grovt illojalt förfarande från bankens sida, eftersom agerandet försatt gruvan i en helt omöjlig situation och att den uppkommit just därför att det var Banken, och inte någon annan bank, som skulle svara för finansieringen av de likvida medlen till säkerhetskontot. Lovisagruvan har som grund också åberopat att om avtalet i kundförhållandet med gruvan, som är en råvaruproducent - och inte en ickeproducerande börsspekulant, verkligen kräver att säkerhetskontot regleras inom 24 timmar efter en positiv kursförändring samtidigt som banken som gruvans finansiär av de likvida medlen inte kan utanordna den nödvändiga krediten enligt de av banken själv uppställda kriterierna, avtalet är oskäligt och ska jämkas eller lämnas utan avseende såvitt avser det här avtalsvillkoret. 3. SKÄL FÖR PRÖVNINGSTILLSTAND Målet rör förhållandet mellan en stor bank och ett litet gruvföretag och de speciella förhållandena vid prissäkring. Särskilt rör målet bankens roll som kreditgivare sedan banken aktivt och hårt bearbetat sin kund för att få rollen som finansiär av säkerhetsbeloppen för prissäkringen. De frågor som uppkommer i samband med prissäkring och som nu återspeglas i tvisten mellan parterna är av komplicerad natur och svaren på dem har stor betydelse inte bara för parterna själva utan för andra råvaruproducenter som prissäkrar sin produktion. Tvisten behöver prövas av Högsta Domstolen inte bara därför att den är rättsligt komplicerad. Det är också fråga om en mycket betydande skada för en gruva av Lovisagruvans storlek. lo

11 Underrätterna har inte beaktat de omkringliggande omständigheterna utan endast utgått från ordalydelsen i ett standardavtal, något oegentligt benämnt ramavtal (och med ett innehåll såvitt nu är ifråga som är anpassat till riskspekulanter på råvarubörsen, inte råvaruproducenter som prissäkrar sin egen produktion). Banken hade inte själv tidigare tillämpat bestämmelsen utan handlat som om den under de rådande omständigheterna kunde bortses från. 1 vart fall borde det falla tillbaka på Banken själv som gruvans finansiär av belopp på säkerhetskontot att utanordna dessa så att den formella bristen utjämnades. Högsta Domstolen bör pröva samtliga omständigheter och låta dem ligga till grund för domslut. Målet handlar i vidare bemärkelse om vad som är ett rimligt beteende av en bank den aktuella situationen, om banketik och om lojalitet i avtalsförhållanden, Hit hör också den allmänt sett viktiga frågan vilket rådrum som rimligen bör ges en kund om en bank finner sig ha att avsluta ett upparbetat kundförhållande eller vissa affärer inom ramen för detta. Kan beslut som för en kund innebär en mycket stor skada fattas utan särskilt varsel eller vad bör gälla? Med hänvisning till vad som särskilt utvecklats i det avseendet ovan när det gäller skälen för ändring bör framhållas att målet även innefattar frågor om den rättsliga statusen av låneutfästelser och kreditöverenskommelser innan de formaliserats av banken och en banks ansvar för att så sker, vidare frågor om samspelet mellan å ena sidan krav på medel på ett säkerhetskonto och en banks beslutsprocess när det gäller utanordnande av överenskomna medel till just det kontot. Dit hör vidare frågan om det är kunden som ska bära risken för att en banks olika avdelningar inte fungerar med varandra och att avgörande beslut om kreditgivning knuten till en annan tjänst i banken har att fattas av annan instans i banken som helt saknar kunskap och erfarenhet inom det specialområde för vilket krediten är avsedd. 1 målet föreligger även frågor om eventuell skyldighet att minska kundens skada om sådan följer av ett beslut av en bank. Sammanhängande med föregående fråga är också följande. Lovisagruvan erbjöd genom några av sina styrelseledamöter privata säkerheter för att undvika den katastrofala skada som skulle uppkomma om banken lät de nu aktuella kontrakten gå till förfall. Banken utnyttjade inte den möjligheten förrän i ett senare skede när Banken, trots sin inställning att detta inte vore möjligt, framöver anpassade likviditetsbehovet för säkerhetskontot till de successivt förfallande kontraktens värde. 11

12 Hur ska i bankvärlden sådana extraordinära insatser från en kund betraktas? Ligger detta helt inom en banks eget skön? Vidare ryms inom tvisten frågan huruvida 36 avtalslagen överhuvudtaget kan vara tillämplig på ett sådant partsförhållande som det nu aktuella och i så fall om ett sådant avtal av standardkaraktär, som av en bank hänvisas till när det passar banken, även om banken inte tidigare agerat i enlighet med detta i kundförhållandet, kan vara föremål för åsidosättande helt eller delvis. Detta är frågor av stort allmänt intresse och prövning vid domstol torde, som Lovisagruvans sakkunnige i målet uttalat, vara den enda möjligheten att slutligt få klarhet i hur en bank egentligen får bete sig. Redan av de nu anförda skälen bör Högsta Domstolen meddela prövningstillstånd, Härtill bör dock nämnas även följande rättsligt relevanta frågor, i huvudsak föranledda av de ytterligare invändningar som gjorts av Banken i målet. Banken har aktivt marknadsfört sin roll som den som tillhandahåller alla de tjänster som kunden, i förevarande fall en råvaruproducent, kan behöva. Banken har, vilket framgår direkt av Bankens egen kreditakt, vid marknadsföringen lockat kunden med fördelarna av att lägga alla sina affärer i samma bank, det Banken ostridigt benämnt ett helkundsförhållande. Banken har emellertid i målet gjort gällande att den marknadsföringen/benämningen är juridiskt sett till intet förpliktigande. Kan så verkligen vara fallet? Saknar detta helt betydelse när Bankens roll som finansiär av den redan i banken etablerade prissäkringen blev verklighet? När det gäller övertagandet av lån från Lovisagruvans tidigare bank, har Banken i målet hävdat att det överenskomna lånebelopp från Banken som erfordras för detta endast kan utanordnas om gruvan först tillhandahåller de säkerheter som Banken kräver och som dittills innehas av den tidigare banken. Banken kallar detta för detentionsrätt. Om en bank har en sådan rätt i den situationen kommer någon överföring inte att kunna ske av uppenbara skäl. Ska banker anses ha en sådan märklig rätt? Banken har också gjort gällande att i den situationen att en kund av banken beviljats viss kredit som är avsedd att täcka ett annat engagemang i samma bank (i nuvarande fall likvida medel för säkerhetskontot för prissäkringen) den beviljade krediten likväl inte skulle kunna användas om det inte förelåg en särskild instruktion att överföra det aktuella beloppet. Detta ska enligt banken gälla även om därmed skulle uppkomma mycket stor skada för kunden (i nu aktuellt fall genom att en uppbyggd investering i prissäkring tillåts gå till förfall vid en hög prisnivå). Är det en rättsligt sett acceptabel inställning? 12

13 Banken har i målet hävdat att den skada gruvan lidit utgör en indirekt skada för vilken det inte föreligger ansvar. Lovisagruvans inställning är att en sådan skada, som utgör skillnaden mellan den prissäkringsnivå som förloras och den nivå där gruvan senare de facto gått ur kvarvarande kontrakt vid en rimlig affärsmässig bedömning av marknaden, är en direkt skada och att den skadan alltså motsvarar det som annars skulle vara just det värde som är den grundläggande idén med prissäkring. Vilken bedömning är i det avseendet korrekt? Frågan är av största betydelse för sådana producenter som prissäkrar en del av sin produktion om de råkar ut för ett sådant beteende hos sin bank som det aktuella, vilket att döma av underrätternas domar lätt kan följa av ett sådant så vanligt förekommande avtal som det aktuella ramavtalet, om det tillämpas enligt sin ordalydelse även på producenter. Banken har också ägnat stort utrymme i målet åt ett påstående om att Lovisagruvan reklamerat för sent och rättsföljden av detta och gjort gällande att gruvans krav är preskriberat enligt HB 18:9. Lovisagruvan har hävdat att det nu inte är fråga om sådant sysslomannaskap som avses i den bestämmelsen och att i vart fall krav gjorts gällande på vederbörligt sätt innan slutredovisning av prissäkringsavtalet lämnades. Det finns skäl att fråga vad som egentligen gäller för den här sortens uppdrag, nämligen prissäkring, och vilken betydelse det har i det här avseendet att det är bankens roll som kreditgivare som fallerat och utlöst skadan. 4 BEVISNING Lovisagruvan åberopar samma bevisning som i hovrätten. Den anges inte på nytt här. Stockholm som ovan rs 13

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Lovisagruvan AB, org.nr. 556481-0074

Lovisagruvan AB, org.nr. 556481-0074 Sidan 1 av 10 LOVISAGRUVAN AB (PUBL) Kvartalsrapport nr 3, 2013, juli-september Kvartalet! Intäkterna från malmleveranserna under tredje kvartalet 2013 uppgick till 11,9 MSEK (mot 8,7 för samma period

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Lovisagruvan AB, org.nr. 556481-0074

Lovisagruvan AB, org.nr. 556481-0074 Lovisagruvan AB, org.nr. 556481-0074 Sidan 1 av 10 LOVISAGRUVAN AB (PUBL) Kvartalsrapport nr 1, 2013, januari-mars Intäkterna från malmleveranserna under första kvartalet 2013 uppgick till 11,5 MSEK (mot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

DOM 2011-02-28 Stockholm

DOM 2011-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0110 DOM Stockholm Mål nr T 3073-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2010-03-16 i mål nr T 1419-09, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Registreringstjänst Ewa Orlander Aktiebolag, 556106-0756 Banvägen 9 182 78 Stocksund

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Registreringstjänst Ewa Orlander Aktiebolag, 556106-0756 Banvägen 9 182 78 Stocksund Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 november 2011 T 3855-10 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Företrätt av verksjurist N-BM MOTPART Registreringstjänst Ewa Orlander Aktiebolag,

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

DOM 2014-06-11 Stockholm

DOM 2014-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2014-06-11 Stockholm Mål nr M 5165-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-05 i mål nr M 1850-14, se bilaga KLAGANDE Kristianstads

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:3 2008-01-30 Dnr B 2/06 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Mobillån Sverige AB, Box 618, 101 32 STOCKHOLM Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2005 T 3807-03 KLAGANDE Björn Lundmark Aktiebolag, 556347-2157 Verkstadsgatan 6 341 47 Karlskrona Ombud: advokaten BA MOTPART GE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö Mål nr M 2065-12 KLAGANDE Bolagsstiftarna Förvaltning Sverige AB Box 12086 402 41 Göteborg Ombud: E.A. c/o MAQS Law Firm Advoktabyrå

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 KÄRANDE Leanback Sweden Aktiebolag, Box 3, 721 03 VÄSTERÅS Ombud: jur. kand. J. Ö., Advokatfirman Lindahl KB, Box 1203, 751 42 UPPSALA SVARANDE mypaper

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr 1(5) meddelad i Stockholm den 28 december 2004 T 953-03 KLAGANDE LL och BL Ombud: advokaten CW MOTPARTER EH och SH Ombud: jur. kand. JH SAKEN Fastställelsetalan ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 T 1477-02 KLAGANDE Hotell du Nord Aktiebolag, 556251-9032, Box 62, 581 02 LINKÖPING Ställföreträdare: O. S. MOTPART Svenska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 december 2003 Ö 2549-03 KLAGANDE EH Offentlig försvarare och ombud: advokaten JH MOTPART Riksåklagaren SAKEN Näringsförbud ÖVERKLAGAT

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 2 juni 2009 KLAGANDE Granskningsnämnden för radio och TV Box 244 136 23 Haninge MOTPART Fria Radiobolaget i Borås Aktiebolag, 556448-0274 Ombud: Advokat

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Avonova Hälsa AB, 556500-6821 Ombud: Advokat Henrik Gallus Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB Älvgatan 16 531

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 2014-02-17 BESLUT Riksförbundet Bostadsrätterna FI Dnr 13-11935 Sverige Ekonomisk förening Delgivning nr 2 c/o advokaten Annika Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 Stockholm Finansinspektionen

Läs mer

Advokatfirman Credo. Med stöd av tidigare ingiven fullmakt får jag härmed komplettera svaromålet och utveckla talan.

Advokatfirman Credo. Med stöd av tidigare ingiven fullmakt får jag härmed komplettera svaromålet och utveckla talan. Advokatfirman Credo Göteborgs tingsrätt Avdelning 2 404 83 Göteborg Göteborg den 9 april 2014 T 2164-14 SVAROMÅL Claes och Sari Lundin../. Ingrid och Sven-Erik Skoglund Med stöd av tidigare ingiven fullmakt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 881-12 KLAGANDE Foyen Advokatfirma Kommanditbolag Ombud: Advokat AM MOTPART HSB Engineering Insurance Ltd Ombud: Advokat

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

DOM 2014-06-12 Stockholm

DOM 2014-06-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 08 DOM 2014-06-12 Stockholm Mål nr M 8005-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds slutliga beslut 2013-08-09, BVa 51, i mål nr Va 519/12, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Täby kommun 183

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 november 2003 Ö 472-03 SÖKANDE J Z Ombud: advokaten O N MOTPARTER 1. Dödsboet efter I S Ställföreträdare: P-O S 2. S S Ombud: affärsjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer