GOLFEN & MILJÖN. Svenska Golfförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GOLFEN & MILJÖN. Svenska Golfförbundet"

Transkript

1 GOLFEN & MILJÖN Svenska Golfförbundet

2 Texten i denna broschyr är framtagen av Ellika Hermansson Török, Fyren Miljökommunikation i samarbete med SGF:s banenhet och är baserad på rapporten Golfsportens miljöpåverkan utredning av positiva och negativa miljöeffekter av golfbanors anläggning och drift. Rapporten är sammanställd av SwedEnviro Consulting Group på uppdrag av Svenska Golfförbundet. Rapportförfattare är Jonas Andersson, Pernilla Tidåker, Fredrik Moberg och Mats Johansson. Sveriges 15 miljökvalitetsmål: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan

3 SAMMANFATTNING Liksom andra aktiviteter påverkar golfsporten vår miljö på en rad olika sätt. De områden där man allra tydligast kan identifiera en negativ miljöpåverkan från sporten är markutnyttjande i konflikt med andra intressen, användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel, effekter på biologisk mångfald samt energiförbrukning. Men det finns också möjligheter till positiv miljöpåverkan vid utformning och skötsel av banorna. Till exempel kan nya livsmiljöer för land- och vattenlevande djur skapas och banorna kan fungera som reningsanläggningar om man nyttjar dräneringsvatten från jordbruksmark eller spillvatten från reningsverk för bevattning. I denna skrift beskrivs exempel på positiva och negativa miljöeffekter av golfsporten. Tyngdpunkten ligger på att ge förslag till åtgärder som minskar de negativa effekterna och gör golfen mer miljöanpassad men även att peka på de möjligheter som finns att utveckla miljöer inom flora och fauna. Åtgärdsförslagen är sammmanfattade längst bak. Golfens miljörykte kan förbättras. Övergödning och förorening av mark och vattendrag, exploatering av värdefulla naturområden och konflikter med det rörliga friluftslivet är några av de problem som förknippas med golfandet. Idag ökar intresset för golfsporten kraftigt och uppåt 100 nya banor planeras att anläggas runt om i landet under de närmaste åren. Det är därför av stor vikt att utreda hur stor Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. negativ miljöpåverkan golfsporten verkligen har och hur denna påverkan i så fall kan minimeras. Vilka positiva effekter för miljön kan vi förvänta oss av en välskött golfbana? Syftet med denna skrift är att ge dig som spelar, arbetar med eller är intresserad av golf en inblick i hur sporten påverkar vår miljö, vad som sker på miljöområdet inom golfsverige idag, och inte minst inspirera till engagemang inom den egna klubben genom att visa på de många möjligheter som finns till miljöanpassning av golfbanor och golfande. MILJÖPROBLEM OCH GOLFSPORTENS ANSVAR Befolkningsökning, ny teknik och överutnyttjande av naturresurser har lett till alltmer omfattande miljöproblem. Vi brottas idag med storskaliga problem som klimatförändringar, ozonskiktsuttunning, övergödning, försurning och spridning av miljögifter. Antalet utrotade eller akut hotade arter blir allt fler och miljörelaterade sjukdomar allt vanligare. På global, regional och lokal nivå pågår politiskt och ideellt arbete för att bromsa denna utveckling. Sveriges Riksdag antog miljökvalitetsmål med riktlinjer för hur Sverige under de närmaste 25 åren ska bli ett föregångsland för ekologiskt hållbar utveckling. För att miljömålen ska kunna uppnås måste alla samhällsaktiviteter bidra, stora som små. Golf är idag något av en folksport med närmare aktiva i 400 klubbar över hela landet vilket gör den till en social aktivitet av stora mått. Sverige är ett av de golfbanetätaste länderna i Europa och i landet finns över hektar golfbana. Alla samhällsaktiviteter av den här omfattningen har ett ansvar för utvecklingen av vårt samhälle och bör göra vad de kan för att minimera sin negativa påverkan på vår gemensamma miljö. SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS MILJÖARBETE På flera håll runt om i landet pågår sedan flera år ett aktivt arbete med att miljöanpassa skötsel och drift av golfanläggningar. Men hos de flesta klubbar är miljöarbetet fortfarande i sin linda. För att ge sin syn på de miljöfrågor som berör golfen och stimulera till ökat miljöarbete inom landets golfklubbar tog Svenska Golfförbundet 1993 fram ett eget miljöprogram: Golfbanan en tillgång i naturen. Programmet följdes 1996 upp med en arbetsbok i miljöplanering. Med arbetsboken som hjälp är tanken att medlemmar och anställda ska engageras och tillsammans ta GOLFEN OCH MILJÖN 3

4 fram en så kallade miljöplan för hur arbetet inom den egna klubben ska bedrivas. Idag är dock uppskattningsvis bara procent av klubbarna klara med sina miljöplaner. För att ytterligare stimulera klubbar till egna miljöfrämjande initiativ delar Svenska Golfförbundet ut miljödiplom till klubbar som upprättat en miljöplan och genomfört åtgärder enligt denna. Miljödiplomet är dock ingen officiell diplomering utan ska ses som ett delmål i miljöarbetet. Förbundet anordnar även seminarier och kurser med inriktning på natur- och miljövård för greenkeepers och annan personal. GOLFSPORTENS MILJÖPÅVERKAN Liksom alla andra aktiviteter påverkar golfsporten miljön på en rad olika sätt. Det finns möjligheter till positiv miljöpåverkan vid utformning och skötsel av golfbanorna framförallt vad gäller möjligheterna att främja biologisk mångfald och bevara hotade kulturmiljöer. De områden där man allra tydligast kan identifiera en negativ miljöpåverkan från sporten är markutnyttjande i konflikt med andra intressen, användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel, effekter på biologisk mångfald samt energiförbrukning. En golfbana kan alltså medföra såväl positiva som negativa effekter på miljön. Utmaningen ligger i att minimera de negativa och samtidigt öka förutsättningarna för de positiva effekterna. Nedan följer exempel på både positiva och negativa miljöeffekter från golfsporten samt förslag till en mängd åtgärder som minskar golfsportens negativa miljöpåverkan. Lokalisering av banorna har stor betydelse för miljön Hur stor miljöpåverkan från golfbanan blir beror delvis på var banan byggs och hur den utformas. För att orsaka så lite negativ miljöpåverkan som möjligt bör banan anläggas på mark som kräver små förändringar, till exempel gammal jordbruksmark eller hagmark som inte längre hävdas. I artrika eller känsliga områden måste det ske betydande anpassningar som samtidigt kan vara ett sätt att säkerställa naturvärden. Förläggs golfbanan dessutom till mark som är begränsat intressant för bostadsbebyggelse m.m., till exempel industritomter eller soptippar, blir den totala miljöpåverkan tydligt positiv. Genom att planera för väl tilltagna korridorer i välbesökta ströv- och rekreationsområden kan sannolikt också de flesta konflikter med det rörliga friluftslivet undvikas. En stor del av golfbanans miljöanpassning sker alltså redan på planeringsstadiet. Det är därför viktigt att golfbanearkitekter, myndighetsrepresentanter, golfspelare, ekologer och representanter från lokala miljöorganisationer och idrottsföreningar är delaktiga redan i början av processen. Gödsling ett problem för våra sjöar och hav Det största problemet med gödsling är att en del av den tillförda näringen (som till stor del utgörs av kväve och fosfor) riskerar att lakas ut av regnvatten, spridas till närliggande vattendrag och där orsaka övergödning med igenväxning, försämrad vattenkvalitet och minskat artantal som följd. Det är därför viktigt att inte gödsla mer än nödvändigt på åkrar, i parker och på golfbanor. Gödslingsrekommendationerna för greener och tees ligger på kilo kväve per hektar och år medan fairways sköts extensivare, med rekommenderade kvävegödslingsnivåer på kilo per hektar och år. En klubb med en 18-håls golfbana med 1,5 hektar greener och tees samt 20 hektar fairway kan alltså använda allt ifrån 225 kilo till kilo kväve per år. Här finns stora variationer och gödslingen måste i varje enskilt fall anpassas till de markförhållande som råder på respektive bana. Genom att tillföra näring i små och täta givor, som gräset konsumerar direkt, minskar risken för näringsläckage. Hos många klubbar finns det också en potential att minska den totala gödselanvändningen. Risken för näringsläckage uppskattas att vara lägre från golfbanan än från till exempel en åker, då golfbanan ständigt är bevuxen medan åkern årligen plöjs och bearbetas. Risker med växtskyddsmedel Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av golfgreener innebär ett starkt stressmoment för gräset och kan innebära en ökad risk för sjuk- 4 GOLFEN OCH MILJÖN

5 domsangrepp. För att kontrollera dessa sjukdomar används växtskyddsmedel t.ex mot svampangrepp. Växtskyddsmedlena riskerar också liksom näringen att lakas ut och spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. I flera undersökningar i jordbrukstrakter har man funnit växtskyddsmedel i såväl ytvattendrag som dricksvattenbrunnar, dock ej av den typ som används på golfbanor. Kunskapen om vilka effekter olika växtskyddsmedel kan ge på människa och miljö är fortfarande liten. Säkert är dock att även mycket låga halter av främmande ämnen kan ge allvarliga skador hos såväl växter, djur som människor. Dessa allvarliga risker har lett till att bara en handfull olika preparat idag är tillåtna att användas på svenska golfbanor men det finns all anledning att minska riskerna ytterligare genom att bekämpa vid så få tillfällen som möjligt. Spara och rena vatten på samma gång För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder bevattningsvatten. Normalbehovet för en 18- håls golfbana är ca kubikmeter per år, men under extremt torra sommarmånader kan behovet uppgå till kubikmeter per vecka. Så stora uttag av färskvatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt utan även ur energisynpunkt. En golfklubb som istället återanvänder sitt eget dräneringsvatten eller nyttjar rest- och spillvatten från andra verksamheter för bevattning kan minska sitt färskvattenuttag och samtidigt uppnå positiv miljöpåverkan i form av en reningseffekt för det vatten som används. Det finns redan idag flera exempel på svenska golfbanor som genom bevattning renar vatten från omkringliggande jordbruksmark, avloppsvatten från reningsverk eller dagvatten från den egna kommunen. Vattnet renas genom att en del av näringsinnehållet tas upp av gräs och annan växtlighet, fastnar i mark och dammbottnar eller omvandlas till kvävgas av mikroorganismer i jorden. Vad gäller föroreningarna bryts vissa av dem ned av mikroorganismer eller hålls kvar liksom näringen i marken. Varken upptag eller nedbrytning är dock fullständig men rätt utfört kan en golfbana ändå fungera som en form av reningsanläggning. Biologisk enfald kan bli mångfald En golfbanas olika delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. På green, tee och fairway är det på grund av sportens utövande svårt att ha en hög biologisk mångfald. I naturpartier vid sidan av spelytorna, som ofta utgör uppåt procent av golfbanan, finns det däremot större förutsättningar för att ändra skötseln och bidra till en högre biologisk mångfald. Det är växlingen mellan intensiv hävd av områden för fri utveckling som skapar den högsta biologiska mångfalden. Detta kan åstadkommas med relativt enkla medel. Exempelvis kan man genom att slå ruffpartier på sätt som man sköter ängar gynna ängsväxter, och genom att spara träd som ek, sälg, asp och hassel ge livsutrymme åt ett stort antal växter och djur. En enda ek kan vara värdträd för uppåt 230 lavaarter, en rad olika svampar, insekter, ekorrar, möss, fåglar med flera. Vissa lövträd (främst ask och lind) kan t ex gallras (s k hamling) vilket så småningom kommer att gynna hålbyggare och de arter som lever längs trädens stam får mer ljus vilket ökar mångfalden än mer. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanor måste se ut som rena och städade parker kan mångfalden gynnas ytterligare.

6 Torra träd, högstubbar och lågor (döda liggande träd) är livsviktiga miljöer för många lavar, svampar och vedlevande insekter (och därmed också fåglar). Lämnas några av dessa kvar utanför spelfältet främjas en mängd arter utan att spelet för den skull behöver förlora i kvalitet. Andra mycket viktiga levnadsmiljöer är flikiga skogsbryn med vegetation i olika nivåer och små dammar och vattendrag. På många golfbanor återfinns bägge dessa miljöer. I och kring de mindre vattenområdena, som hör till våra allra artrikaste naturtyper, lever en lång rad växter och djur såsom änder och vadare, grodor och salamandrar, insekter och andra småkryp samt en mängd strand- och vattenväxter. Det gäller dock att anlägga och sköta dammar på rätt sätt för att de ska myllra av liv. Flacka stränder med en grund strandnära zon är ett måste för ett flertal organismer. Grunda dammar har dock en förmåga att växa igen med vass och kaveldun varför en del golfklubbar valt att plantera in gräskarp, en asiatisk fiskart som uteslutande lever av växter. Inplantering av gräskarp leder dock ofta till en rubbning av ekosystemet vilket i hög grad missgynnar mångfalden. Det är därför istället bättre att hålla efter vassutbredningen genom slåtter eller genom att plantera in sävoch starrväxter som inte bara motverkar igenväxningen utan också ger näringsrika fröer som gynnar fågellivet. Det finns alltså massor av relativt enkla åtgärder som främjar den biologiska mångfalden genom att ta tillvara golfbanans olika miljötyper. En viktig åtgärd är att minska på användningen av växtskyddsmedel eftersom de direkt minskar artrikedomen. En golfbana som anpassats på detta vis kan därmed också ge positiva miljöeffekter. Energi att spara och förnya En golfbana använder energi för en rad olika ändamål; uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage och serveringar och dessutom i form av drivmedel till maskiner. Energi är inte bara en fråga om en resurs som slösas bort utan energiproduktionen medför också negativ miljöpåverkan av olika slag till exempel i form av utsläpp från förbränning av fossila bränslen. Inom alla dessa områden finns energi att spara. Den initiala sparpotentialen för att med enkla åtgärder minska den totala energianvändningen är ofta i storleksordningen procent. Det finns idag på marknaden dessutom ett antal olika lösningar som baserar sig på förnyelsebara och renare energikällor; bergvärmepumpar, biobränsle-pannor, mindre vindkraftverk, solfångare och solcellpaneler. Investeringar i förnyelsebar energi och energieffektiviseringsåtgärder ger ofta inte bara miljömässiga vinster utan även ekonomiska! Vill en golfklubb däremot inte gå så långt att den själv installerar bergvärmepumpar eller sätter solfångare på taken kan den istället till exempel välja att köpa Bra Miljöval el, och på det sättet stimulera utvecklingen på energiområdet mot förnyelsebar energi. Sett i ett större perspektiv måste alla golfbanor på sikt göra sig oberoende av fossila bränslen som energikällor för att ha en långsiktigt hållbar energianvändning. Maskiner och alternativa drivmedel Det används maskiner och fordon både vid skötsel och vid anläggning av en golfbana. Trimmers, hand- och åkgräsklippare, stora och små traktorer och ibland även hjullastare. De flesta av dessa maskiner drivs idag med fossila drivmedel.

7 På marknaden finns dock ett antal alternativa drivmedel som belastar miljön mindre till exempel alkylatbensin, etanol, rapsmetylester (RME), biogas och el. Framför allt är det koldioxidutsläppen som minskar vid övergång till något av dessa bränslealternativ och i flera fall minskar också utsläppen av andra föroreningar. Men maskiner och fordon ger, liksom alla andra varor och produkter, också miljöpåverkan vid tillverkning och omhändertagande. För maskiner och fordon är denna del av den sammanlagda miljöpåverkan förmodligen särskilt stor eftersom de är tillverkade av tekniskt och kemiskt komplexa material som både är energi- och resurskrävande och ger upphov till stora utsläpp av miljöskadliga ämnen vid såväl tillverkning som avfallshantering. Bästa alternativet är därför att satsa på maskiner med lång livslängd vilka kan drivas med alternativa drivmedel. Detta är inte bara bra för miljön, det spar på sikt även pengar! Bilen en stor energislukare Något som normalt inte brukar inkluderas då man räknar ihop den totala energianvändningen hos en verksamhet är persontransporterna till och från platsen. Många golfspelare åker bil till golfbanan och sannolikt står bilåkandet för en mycket stor del av golfklubbens sammanlagda energiförbrukning och därmed också för en stor del av utsläppen av miljöskadliga ämnen. Ett ökat samåkande, cyklande och utnyttjande av kollektiva transportmedel där dessa finns skulle minska denna påverkan. Det är i de allmänna delarna av byggnaderna som genomförda miljöförbättringar syns tydligast varför det kan vara en god idé att här också satsa på enklare miljöåtgärder som på ett pedagogiskt sätt kommunicerar klubbens inställning och miljöarbete till medlemmarna. Genom källsortering och lokal kompostering, användning av ekologiskt odlade råvaror i kafé och restaurang och övergång till flergångsartiklar och naturmaterial i de produkter som säljs i golfshopen minskar miljöpåverkan samtidigt som personalens och klubbmedlemmarnas förståelse och engagemang för miljöfrågor förhoppningsvis stärks. Klubbens lokaler centrala i miljöarbetet På i princip varje golfbana finns förutom garage, verkstäder och andra utrymmen också mer allmänna byggnader som klubbhus, kafé, restaurang och kontor. För alla dessa byggnader finns det stora möjligheter till miljöanpassning, framförallt vid nybyggnation eller renovering. Genom att granska byggvarudeklarationer och ställa krav vid upphandlingar går det i stor utsträckning att undvika miljö- och hälsoskadliga kemikalier, byggmaterial och tekniska system. ORGANISATION & UTBILDNING En fungerande organisation och god kunskap om miljöfrågor är grunden för ett framgångsrikt miljöarbete. Utan kunskap och engagemang hos personalen och fungerande rutiner och arbetssätt kommer resultatet av miljöarbetet automatiskt att bli dåligt. Även om det naturligtvis är viktigt att angripa de större miljöfrågorna i verksamheten får man inte glömma bort att det också är viktigt att åtgärda enklare saker vars effekt snart märks. Det är inte minst viktigt i början av miljöarbetet, annars finns risken att personalens och medlemmarnas entusiasm går förlorad och därmed en stor portion GOLFEN OCH MILJÖN 7

8 miljönytta. För att arbetet ska gå framåt är det också viktigt att inte ställa orimliga krav. Det bästa får inte bli det godas fiende! Här passar Golfförbundets satsning på att arbeta fram en miljöplan för golfklubben bra in. Utifrån dennna kan man sedan om man vill gå vidare mot ett mer strukturerat och genomgripande miljöarbete. För att säkert veta vad man gör och varför man gör det kan en fortsättning vara att upprätta ett miljöledningssystem. Genom att sätta upp mål för miljöarbetet, lägga upp handlings- och miljöstyrningsprogram och sedan ständigt utvärdera arbetet gentemot de uppsatta målen kommer man systematiskt arbeta för en ständig miljöförbättring. Men för att ett miljöledningssystem ska fungera gäller det att prioritera rätt bland alla tusen olika åtgärdsalternativ. Det gäller att satsa på de åtgärder som ger mest miljövinster för den tid och de pengar man satsar. För att kunna göra detta måste först en miljöutredning göras. Denna ska besvara frågan: Hur påverkar vår golfklubb miljön och vilka delar är av störst betydelse för oss? Frågor som måste besvaras på vägen är till exempel: Hur mycket energi använder vi och till vad? Hur mycket vatten? Hur många maskiner har vi och vad kräver de i form av drivmedel och kemtekniska produkter? Hur påverkar skötseln den biologiska mångfalden? Hur mycket närsalter och växtskyddsmedel använder vi? och så vidare. Utifrån miljöutredningen kan man sedan gå vidare och formalisera och styra upp miljöarbetet på ungefär samma sätt som man gör med ett system för kvalitetssäkring. Når man riktigt långt kan man få sin verksamhet certifierad enligt ISO eller registrerad enligt EMAS, de två vanligaste standarderna för miljöledning. GOLFKLUBBAR I MILJÖTÄTEN Lunds Akademiska Golfklubb Lunds Akademiska Golfklubb i Kungsmarken är ett exempel på att golf och naturvård kan samsas. Klubbens 18-hålsbana, som anses hålla hög klass, är en av landets 10 banor som är belägna i ett naturskyddat område. Kungsmarken som varit naturreservat sedan 1974 rymmer flera kulturhistoriska och botaniska värden med bland annat lämningar från 1100-talet. Klubben tar aktiv del i skötseln av reservatet och har tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län anlagt en strövstig med skyltar som informerar om områdets natur- och kulturhistoria. På själva golfbanan gödslas inte fairway alls och ruffen slås sent på säsongen då den största delen av blomning och frösättning ägt rum. Detta har medfört att man både på banan och i dess närmaste omgivning kan hitta orkidéer som Sankt Pers nycklar, brudsporre, Jungfru Marie nycklar, nattviol, smalbladig lungört och den mycket ovanliga humlesugan. Ett annat annorlunda inslag är att delar av området betas av köttdjur. Sala Golfklubb och Alvesta Golfklubb Sala Golfklubb är en av de klubbar som kommit längst i Sverige med arbetet att utreda 8 GOLFEN OCH MILJÖN

9 verksamhetens miljöpåverkan och upprätta natur- och miljövårdsplaner. En rejäl genomgång av de olika verksamhetsområdena har gjorts för att identifiera brister. Växtnäringstillförsel, vattenförbrukning, maskiner och inköpsrutiner har setts över liksom verksamheten i klubbhus, kontor och restaurang. Även kommunikationsmöjligheterna till och från banan har granskats. I samarbete med Sala Naturvårdsförening och Sala Fågelklubb har golfklubben dessutom inventerat växt- och djurlivet i området och utarbetat en naturvårdsplan. Även om mycket av det praktiska åtgärdsarbetet fortfarande återstår att genomföra är klubben en bra bit på väg efter att ha identifierat de delar av verksamheten som medför negativ miljöpåverkan. Glädjande är också att den projektgrupp som arbetat med miljö- och naturvårdsplanerna konstaterat att framtida miljöförbättringar inte behöver medföra några större ansträngningar för klubbens ekonomi. Alvesta GK är ett annat exempel på en golfklubb som utarbetat ett bra miljöledningssystem. LATHUND FÖR ÅTGÄRDER SOM FÖRBÄTTRAR MILJÖN Här presenteras avslutningsvis ett antal olika åtgärdsförslag vilka alla medför minskad negativ miljöpåverkan eller direkt positiva effekter på golfbanans natur- och kulturmiljöer. Allmänt Börja med det som är enkelt och roligt att göra och som snabbt ger resultat. Utbilda personal och medlemmar i miljöfrågor som är kopplade till verksamheten. Sprid information om det ni gör och försök att nå så många som möjligt av klubbens medlemmar Gå igenom verksamheten och identifiera de områden som medför störst negativ påverkan på miljön. Använd gärna Golfförbundets arbetsbok för miljöplan. Organisera och planera arbetet, sätt upp mål och utvärdera sedan resultaten gentemot dessa. Ta vara på personalens och medlemmarnas idéer och engagemang i miljöfrågan. Lokalisering av banan Välj mark som kräver små ingrepp och förändringar vid anläggning. Välj marker där golfbanan kan vara ett sätt att säkerställa höga naturvärden för framtiden. Gödsling Gödsla så lite som möjligt och använd helst organiska gödselmedel. Ge enbart små mikrodoser som gräset omedelbart kan tillgodogöra sig. Växtskyddsmedel Använd så lite växtskyddsmedel som möjligt. Om det går, försök att undvika användningen helt. Genom varsam skötsel kan behovet av växtskyddsmedel minskas. Lämna in alla gamla växtskyddsmedelsrester och andra miljöfarliga kemikalier till miljöstation. Bevattning Välj torktåliga grässorter. Undvik att använda grundvatten för bevattning. Undersök förutsättningarna för att bevattna golfbanan med återvunnet dräneringsvatten eller spillvatten från till exempel jordbruksmark, reningsverk eller dagvattensystem. Biologisk mångfald Slå gräset i ruffen sent på säsongen. Gynna träd som ek, sälg, asp och hassel. Låt en del döda träd och grenar ligga kvar utanför spelfältet. Anlägg dammar med flacka stränder och grunda strandzoner. Undvik att plantera in gräskarp och annan fisk i dammar och vattendrag. Arbeta aktivt för att minimera läckaget av näring och växtskyddsmedel till vattendragen. Energi Sammanställ hur mycket energi som används och till vad. Genomför omgående de åtgärder som ger vinst eller är kostnadsneutrala. Ta kontakt med kommunens energirådgivare eller annan expert på energifrågor Se över möjligheterna att minska användningen av fossilt baserad energi. Köp Bra Miljöval el. Maskiner Inventera den befintliga maskinparken. Tänk efter vilka behov som verkligen finns av nya maskiner. GOLFEN OCH MILJÖN 9

10 Se till att service, oljebyten, tvättning av maskinerna sker på särskilt utformad plats så att inte giftiga ämnen sprids till naturen och grundvattnet. Ställ krav vid inköp av nya maskiner. Leta efter miljömärkta produkter, bränslesnåla maskiner och maskiner med katalysator. Köp maskiner med lång livslängd och som helst kan drivas med alternativa drivmedel. Använd vegetabiliska smörjoch hydrauloljor. Byggnader Inför källsortering och lokal kompostering samt inköp av ekologiskt odlade livsmedel till restaurang och kafé. Granska byggvarudeklarationer och ställ krav på återvinningsbart och miljömärkt material vid renovering och nybyggnation. Inventera freonförekomsten och planera för omhändertagandet. Byt till vattensnåla blandare. Det finns förutom de åtgärder som presenterats här hur många olika intressanta och miljöpositiva saker som helst att börja jobba med på din golfbana. Man kan börja med något så enkelt som att sätta upp fågelholkar eller direkt ge sig på de stora miljöfrågorna i verksamheten. Det viktiga är att miljöarbetet inte bara blir en passerande trend som sakta försvinner utan att det verkligen blir en del av verksamheten och sprids till alla medlemmar i klubben. Nu har Du chansen att börja hjälpa till med att göra golfsporten mer miljövänlig och samtidigt bättra på golfspelarnas i många fall oförtjänta rykte som miljöbovar. Engagera dig i din golfklubbs miljöarbete och försök få andra att göra likadant. Vi hoppas att den här skriften både har gett dig bättre kunskap om golfens miljöpåverkan och framförallt skapat motivation till att arbeta med miljöfrågor i någon form. På nästa sida finns information om vem du ska kontakta om du vill veta mer eller har några frågor. 10 GOLFEN OCH MILJÖN

11 Kontakter Har Du idéer och funderingar kring hur vi skall arbeta vidare med miljöfrågorna inom golfsporten. Eller vill Du veta mer? Vill Du diskutera möjligheterna att påverka miljöfrågorna på din golfklubb, kontakta regionens bankonsulent. Namn och adressuppgifter får Du genom Lena Capotondi, Svenska Golfförbundet tel , e-post: Uppgifterna finns även på Vill Du veta mer om miljö och miljöarbetet inom Svenska Golfförbundet kontakta då: Maria Strandberg eller Bo Ericsson, tel , e-post: Postadress Box 84, Danderyd. Du kan även kontakta miljöansvarige inom SGA (Swedish Greenkeepers Association) Susanne Lindström, tel , e-post: Du kan också gå in på vår hemsida och läsa rapporten Golfsportens miljöpåverkan utredning av positiva och negativa miljöeffekter av golfbanors anläggning och drift Svenska Golfförbundet, 2000 Fotografi: Peter Cordén, Svensk Golfs bildarkiv Tryck: LH-tryck, Gällstad, 2000

12 Svenska Golfförbundet Box 84, Danderyd Besöksadress Kevingestrand 20 Telefon Fax E-post Internet

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Innehåll 1. Kulturhistoria och landskapsvård 2. Kommunikation och utbildning 3. Avfall 4. Utsläpp till luft och vatten 5. Byggnader,

Läs mer

Golfen och miljön 2011

Golfen och miljön 2011 Golfen och miljön 2011 Hur påverkar golfsporten miljön? Markutnyttjande Mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel Effekter på biologisk mångfald Energiförbrukning Vattenrening Hur kan vi förbättra golfsportens

Läs mer

Klubbens miljöarbete Förslag till körschema

Klubbens miljöarbete Förslag till körschema Miljödiplom Kriterier 2014 Syfte: Stimulera golfklubbar att aktivt arbeta med miljöfrågorna i förgrunden samt stimulera till ett aktivt deltagande av klubbens medlemmar men även visa omvärlden att golfbanan

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Öijared Golfklubb. Miljöredovisning 2007

Öijared Golfklubb. Miljöredovisning 2007 Innehåll Inledning...3 Miljökommittén...3 Miljöpolicy...4 Miljöpolicyns lydelse... 4 Miljöarbete inom Öijared Golfklubb...4 Före 2007...4 Framtagande av miljöpolicy... 4 Utbildning och information... 5

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöplan för Örbyhus Golfklubb

Miljöplan för Örbyhus Golfklubb Miljöplan för Örbyhus Golfklubb 2014-08-11 1 Innehållsförteckning 1 Övergripande målsättning 2 Ansvar 3 Miljöpolicy 4 Historik 5 Delaktighet och samarbete 6 Fastigheter 6:1 Klubbhus, hotell och kontor

Läs mer

4.8 Energi- och resursanvändning. 4.8.1 Bakgrund

4.8 Energi- och resursanvändning. 4.8.1 Bakgrund 4.8 Energi- och resursanvändning 4.8.1 Bakgrund En golfbana använder energi för en rad olika ändamål: Uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage samt i en ev. restaurang eller servering

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöarbetet inom Gräppås GK Allmänt Miljökommittén Miljöutredning

Miljöarbetet inom Gräppås GK Allmänt Miljökommittén Miljöutredning Miljöarbetet inom Gräppås GK Information till medlemmar och personal Allmänt Denna information är framtagen av Gräppås GK:s miljökommitté och syftar till att ge medlemmar och personal en inblick och förhoppningsvis

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Slutrapport för Lövsta våtmark- och dammsystem

Slutrapport för Lövsta våtmark- och dammsystem SLUTRAPPORT 2009-09-22 Länsstyrelsen i Stockholms län Naturvårdsenheten Box 22067 104 22 STOCKHOLM Slutrapport för Lövsta våtmark- och dammsystem Projektets namn: Lövsta våtmark och dammsystem Kontaktperson

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöplan. Skellefteå Golfklubb. för. Version 2.0 2014-04-16 Miljöplan - Skellefteå Golfklubb 1

Miljöplan. Skellefteå Golfklubb. för. Version 2.0 2014-04-16 Miljöplan - Skellefteå Golfklubb 1 Miljöplan för Skellefteå Golfklubb Version 2.0 2014-04-16 Miljöplan - Skellefteå Golfklubb 1 Inledning Skellefteå Golfklubb bildades 1967. De första golfrundorna på Rönnbäckens golfbana spelades i augusti

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Miljöplan för Högbo Golfklubb Miljöplan för Högbo Golfklubb Uppdaterad 2010-01-01 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 2 Miljöpolicy för Högbo Golfklubb sid. 3 Övergripande miljömål för Högbo Golfklubb sid. 4 Detaljerade

Läs mer

- med den flexibla banan Miljöplan för Kävlinge GK och Kävlinge Golfbana AB 2013

- med den flexibla banan Miljöplan för Kävlinge GK och Kävlinge Golfbana AB 2013 - med den flexibla banan Miljöplan för Kävlinge GK och Kävlinge Golfbana AB 2013 Foto. Pontus Carlsson Miljöpolicy Kävlinge Golfklubbs anläggning - såväl bana och fastigheter som kringområden - ska ha

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Antagen av årsmötet 2010-11-27

Antagen av årsmötet 2010-11-27 VISBY GOLFKLUBB Miljöplan 2010 - Antagen av årsmötet 2010-11-27 Innehållsförteckning Inledning... 3 Strategiska miljömål... 3 Miljöpolicy... 3 Byggnader... 3 Energi... 4 Maskiner... 5 Vatten... 5 Växtnäring...

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB

MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB Sammanfattning Älvkarleby GK:s styrelse tog beslut våren 2009 att tillsätta en miljögrupp med målet att kunna söka Svenska Golfförbundets miljödiplom för miljö- och kvalitetsarbetet.

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER

ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER Älvkarleby golfbana ligger i norra Uppland, vid Dalälven strax innan den rinner ut i havet. Platsen kallas Lugnet, ett namn som ärvts från det nedlagda jordbruket.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer