Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat
|
|
|
- Pernilla Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 i dalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del - Kartor GÄU utredningen 00-0 Linköping 0 i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
2 utredningen 00-0 Beställning Statens geotekniska institut (SGI) Linköping SGI Informationstjänsten Tel: Fax: 0-0 E-post: info@swedgeo.se Rapporten finns som PDF på vår webbplats: Dnr SGI Uppdragsnr SGI Layout Tryckeri Elin Sjöstedt AJ E-print AB
3 Innehållsförteckning Förord Uppdraget. Regeringsuppdrag. Uppdragets omfattning och avgränsning Skredriskklasser och skredrisknivåer. Skredriskanalys Beräkningar och bedömningar Skredriskklasser Skredrisknivåer. Risk för bakåtgripande skred och sekundära effekter.. Redovisning skredriskkartor Bilaga Förteckning GÄU-delrapporter Bilaga Skredriskkartor Förord Regeringen gav i ett särskilt regleringsbrev 00 (M00//A) ett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren Tiden för slutredovisning har genom regeringsbeslut (0--) förlängts till den 0 mars 0. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder kan vara nödvändiga. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i. Utredningen har utförts i huvudsak av medarbetare på SGI. Arbetet har letts av SGI:s ledningsgrupp under ledning av generaldirektör Birgitta Boström. Arbetet har organiserats som ett huvuduppdrag för projektledning samt ett stort antal deluppdrag för metodutveckling och utredning. Till sitt stöd har SGI nyttjat ett antal myndigheter och forskningsinstitutioner, bland annat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Universitetet i Stuttgart, Norges geotekniske institutt (NGI), Vattenfall, Sjöfartsverket och Trafikverket. Samtliga kommuner inom dalen samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också medverkat i arbetet i olika skeden. Slutligen har SGI nyttjat resurser från ett stort antal konsulter, främst från Göteborgsregionen, för genomförande av utredningsarbetet. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i en slutrapport, i dalen i ett förändrat klimat. Rapporten består av tre delar: Slutrapport Del Samhällskonsekvenser, som innefattar en sammanfattning av uppdraget, skredrisker och konsekvenser för samhället, kostnader för åtgärder samt utredningens förslag till fortsatta aktiviteter. Del vänder sig främst till dem som behöver en samlad beskrivning av de skredrisker som finns i älvdalen, hur dessa kan påverka samhället och vilka åtgärder som behöver vidtas. Slutrapport Del Kartläggning, som innefattar en beskrivning av utredningens metodik, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser. Målgruppen för Del är de som vill fördjupa sig i utredningens genomförande och få mer detaljerade fakta om olika förhållanden i älven som underlag för planering och anpassning till ett förändrat klimat. Slutrapport Del Kartor, som innefattar en redovisning av skredriskerna i kartform för olika delar av. Del beskriver var skredriskerna förekommer längs älven och vilka områden som berörs. Kartorna innehåller även en klassning av klimatpåverkan längs älven. Utöver slutrapporten har det detaljerade arbetet med inventering, metodutveckling och analyser redovisats i delrapporter som överlämnades till regeringen 0--. Rapporterna finns förtecknade i Bilaga och är tillgängliga på SGI:s webbplats: Redaktör för Slutrapport Del har varit Marius Tremblay. Kartframställning i ArcGIS har utförts av Mats Öberg. Vid kartsammanställning av utredningsresultatet har även Lars Andersson, Yvonne Andersson- Sköld, Åke Johansson, Karin Lundström, Victoria Svahn och Hanna Tobiasson-Blomén medverkat. Linköping i mars 0 Bo Lind Tf. generaldirektör Foto: Eka Chemicals i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
4 Figur - Utredningsområde - utredningen Uppdraget. Regeringsuppdrag Regeringen gav i ett särskilt regleringsbrev 00 (M00//A) ett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren Tiden för slutredovisning har genom regeringsbeslut (0--) förlängts till den 0 mars 0. I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget: För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs. SGI har genomfört uppdraget genom att: - Genomföra och presentera en samlad analys av skredriskerna längs samt delar av Nordre älv. Analysen har innefattat insamling av data, beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Riskerna omfattar förhållanden som gäller för dagens förhållanden och de som kan förväntas gälla år Utföra metodutveckling för att effektivisera och förbättra tidigare framtagna metoder för skredriskanalyser. - Bedöma var geotekniska förstärkningsåtgärder kan vara nödvändiga samt översiktligt bedöma kostnaderna för dessa. Nya och utvecklade metoder har tagits fram för att förbättra skredriskanalyser och stabilitetsberäkningar, förbättra kunskapen om erosionsprocesserna längs, bedöma effekten av en ökad nederbörd på grundvattensituationen i området, utveckla metodiker för kartläggning och hantering av högsensitiv lera (kvicklera) samt utveckla strategi för konsekvensbedömning. Utredningen har genomförts i samverkan med andra myndigheter, forskningsinstitutioner samt nationella och internationella organisationer. Arbetet har inneburit den mest omfattande kartläggningen av skredrisker som utförts i Sverige.. Uppdragets omfattning och avgränsning Utredningsområdet sträcker sig från kraftverket vid Vargön i till Marieholmsbron i Göteborg samt området längs Nordre älv fram till Kornhalls färjeläge i s kommun, se Figur -. Totalt innebär detta en sträcka på ca 00 km motsvarande 00 km strandlinje. Utredningsområdets bredd avgränsas till de delar som kan beröras av primära och sekundära skred i anslutning till. Utredning av skredrisker i biflöden begränsas till sträckor i älvens närområde eller där skred kan påverka s avbördningsförmåga. Skredriskklasser och skredrisknivåer. Skredriskanalys Skredrisk definieras som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekvenserna av skredet. Framtagna sannolikheter för skred och tillhörande konsekvenser kombineras i en riskmatris. Skredrisken klassas sedan i tre nivåer; låg, medelhög samt hög skredrisk, med motsvarande färger gul, orange respektive röd på skredriskkartorna. Beräkningar och bedömningar I ett första skede utfördes konventionella stabilitetsberäkningar där ingående parametrar analyserades med statistiska metoder för att beräkna sannolikheten för skred i aktuell sektion. En uppdelning av sannolikhet för skred i fem olika klasser har tagits fram. Denna tar hänsyn till osäkerheten i olika ingående parametrar och den beräknade säkerhetsfaktorn, se Tabell -. Tabell - Klassning av skredsannolikheten Sannolikhetsklass Sannolikhet för skred Relativ brottsannolikhet S Försumbar P f < 0 - S Låg 0 - P f < 0 - S Viss 0 - P f < 0 - S Tydlig 0 - P f < 0 - S Påtaglig P f 0 - Parallellt med beräkningen av sannolikhet för skred, bedömdes konsekvenserna av ett skred inom olika områden längs älven. Konsekvenserna tar hänsyn till förlust av liv samt skador på egendom och infrastruktur inom aktuellt område och beräknades med uppskattat värde på skador och förluster. En uppdelning av konsekvenserna i fem klasser har tagits fram. Denna knyter an till klassningen från tidigare utredningar och motsvarar en stegvis ökning av konsekvenserna, se Tabell -. Tabell - Klassning av konsekvenser av skred Konsekvensklass Konsekvenser av skred Skadevärde i MSEK K Lindriga < K Stora - K Mycket stora - 0 K Extremt stora 0-0 K Katastrofala > 0 i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
5 Skredriskklasser De ovannämnda bedömningarna innebär att varje enskilt område inom utredningsområdet har tilldelats en sannolikhetsklass och en konsekvensklass. Kombinationen av dessa två klasser bildar ett talpar som beskriver en riskklass. Genom att sammanföra dessa två skalor i en matris åskådliggörs hur olika riskklasser förhåller sig till varandra, se Figur -. Sannolikhetsklass Figur - Matris över skredriskklasser Skredrisknivåer För att förenkla riskklassningen grupperas de framtagna riskklasserna i tre olika risknivåer bestående av ett antal klasser som uppfattas motsvara liknande risk, se Figur -. Risknivåerna uttrycks som låg, medelhög och hög skredrisk. Sannolikhetsklass S S S S S S S S S S Sannolikhet för skred / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / K K K K K Konsekvensklass / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / K K K K K Ökande risk fält med skredriskklasser Konsekvenser av skred Låg risknivå Medelhög risknivå Hög risknivå. Risk för bakåtgripande skred och sekundära effekter Inom områden med högsensitiv jord/kvicklera kan bakåtgripande skred inträffa där stora områden kan drabbas av fortskridande skred efter att ett primärt skred inträffat närmast älven. En sådan händelse innebär att sekundära effekter, det vill säga konsekvenser utöver förluster och skador på land inom skredområdet, kan inträffa. Exempel på sekundära effekter är störning av sjöfarten, dämning av (eller dess biflöden) och flodvågor av olika magnitud beroende på skredmassornas volym. För att ta hänsyn till eventuella sekundära effekter av skred i dalen har områden med högsensitiv jord och hög sannolikhet för skred (sannolikhetsklasser S eller S) markerats med ett streckat mönster på skredriskkartorna. På kartorna har det streckade rastret utelämnats i en zon närmast älven, vilket avspeglar att ett skred måste ha en viss storlek upp från älven för att de sekundära effekterna skall uppträda.. Förväntade klimatförändringar innebär ökade framtida flöden i älven, vilket medför ökad erosion s slänter och bottnar. Detta får effekt på sannolikheten för skred genom att slänternas geometri förändras inom stora delar av utredningsområdet. Denna klimatpåverkan har uttryckts i tre klasser: liten, måttlig och stor påverkan. redovisas på skredriskkartorna med ett streckat mönster i älven. I områden med den högsta sannolikhetsklassen (S) kan redan en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar.. Redovisning skredriskkartor na inom olika områden längs älven redovisas på skredriskkartor (Blad -), se Bilaga. Följande informationen redovisas på kartorna: - Skredrisknivå för dagens klimat - Risk för sekundära effekter i högsensitiv jord (förhöjd påverkan ) - I Figur - beskrivs innebörden i de olika symboler/beteckningar som förekommer i legenden på riskkartorna. Legend av skred *) Sekundära effekter förhöjd påverkan Område med låg skredrisk. För befintliga byggnader och anläggningar krävs ingen särskild utredning. För nyexploatering krävs stabilitetsutredning Område med medelhög skredrisk. Befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder. Område med hög skredrisk. Behov av åtgärder för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder. / förhöjd påverkan på älven. Område med högsensitiv jord närmast älven. Förutsättning för stora skred med allvarliga konsekvenser. Liten klimatpåverkan. Klimatförändringen innebär generellt ingen förändring av sannolikhetsklass Måttlig klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett steg inom berörda delar utmed älven. Stor klimatpåverkan. Klimatförändringen medför att sannolikhetsklassen ökar med ett till två steg inom berörda delar utmed älven *) För områden med högsta sannolikhetsklass (S) kan inte sannolikhetsklassen öka. I dessa områden kan dock även en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar. Figur - Förklaring av legend på skredriskkartor Konsekvensklass Figur - Matris över skredrisknivåer i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
6 Bilaga utredningen, GÄU Delrapporter Erosionsförhållanden i Bengt Rydell, Linda Blied, Håkan Persson, Wilhelm Rankka Fördjupningsstudie om erosion i vattendrag Bengt Rydell, Håkan Persson, Linda Blied, Sofia Åström, Walter Gyllenram Hydrodynamisk modell för. Underlag för analys av vattennivåer, strömhastigheter och bottenskjuvspänningar Sofia Åström, Dan Eklund, Sture Lindahl Transport av suspenderat material i Gunnel Göransson, Håkan Persson, Karin Lundström Ytgeologisk undersökning med backscatter Analys för och Nordre älv Marin Miljöanalys AB Bottenförhållanden i Fredrik Klingberg Bedömning av grundvattenförhållanden för slänter längs Allmän vägledning Håkan Persson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström, Petter Karlsson Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Exempel från en slänt Håkan Persson Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat Linda Blied, Håkan Persson 0 Studie av portryckens påverkan från nederbörd och vattenståndsvariation i tre slänter längs Linda Blied Analys av uppmätta portryck i slänterna vid Äsperöd och Åkerström Thomas Rihm Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i dalen Yvonne Andersson-Sköld Metodik konsekvensbedömning Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik i hela utredningsområdet Yvonne Andersson-Sköld Metodik konsekvensbedömning Bebyggelse Stefan Falemo Metodik konsekvensbedömning Kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering av liv Stefan Falemo Metodik konsekvensbedömning Sjöfart Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Väg Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Järnväg Ramona Bergman Metodik konsekvensbedömning Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden Helena Helgesson, Thomas Rihm 0 Metodik konsekvensbedömning Naturmiljö Pascal Suer Metodik konsekvensbedömning Energi och ledningsnät Paul Frogner Kockum Metodik konsekvensbedömning VA-system Thomas Rihm Metodik konsekvensbedömning Näringsliv Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Kulturarv Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Känslighetsanalyser Tonje Grahn Metodik konsekvensbedömning Bebyggelse och kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering av liv Fallstudie kommun Stefan Falemo Hydrologiska och meteorologiska förhållanden i dalen Sten Bergström, Johan Andréasson, Katarina Losjö, Björn Stensen, Lennart Wern Metodbeskrivning sannolikhet för skred: Kvantitativ beräkningsmodell Bo Berggren, Claes Alén, Per-Evert Bengtsson, Stefan Falemo Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyser inom utredningen Utvärdering av föreslagen metod samt preliminära riktlinjer Hjördis Löfroth 0 Quick clay mapping by resistivity Surface resistivity, CPTU-R and chemistry to complement other geotechnical sounding and sampling Hjördis Löfroth, Pascal Suer, Torleif Dahlin, Virginie Leroux, David Schälin Inverkan av förändringar i porvattnets kemi, främst salturlakning, på naturlig leras geotekniska egenskaper Litteraturstudie Rolf Larsson Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Riktlinjer Helen Åhnberg, Rolf Larsson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström, Hjördis Löfroth, Marius Tremblay Metodbeskrivning för SGI:s 00 mm diameter blockprovtagare Ostörd provtagning i finkornig jord Rolf Larsson Sjömätning och Nordre älv Marin Miljöanalys AB i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
7 0 Bilaga - Skredriskkartor 0 0 Göteborg Figur över skredriskkartornas bladindelning i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
8 0 0 0 Göteborg 0/00 0/000 0/00 0/00 0/00 / /00 /00 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /000 / :0 000 (A) Meter /00 /00 / 0-0- Blad
9 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 00 /000 /00 /00 / /00 00 /000 /00 /00 /00 00 / /000 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
10 / Göteborg /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 / /000 /00 /00 /00 /00 / /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
11 0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/00 / /00 0/000 / 0/00 /00 /00 /00 /000 / / /00 / 00 /00 /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter / Blad
12 Göteborg /00 /00 /00 00 /000 /00 00 /00 /000 /00 /00 / /00 00 / /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
13 / Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 00 /000 /00 /00 /00 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) Meter / Blad
14 0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/000 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/00 0/00 /000 / /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 :0 000 (A) Meter Blad
15 / Göteborg /00 /00 / /00 /00 00 /00 00 /000 /00 /00 /00 00 /000 /00 / / /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
16 00 / Göteborg /00 /00 /00 / /00 /00 / /00 /000 /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) Meter / Blad
17 / Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /000 0 /00 /00 /00 /000 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) Meter / Blad 0
18 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 0/00 / 0/00 / / / / / / /00 / / /00 / / / / / / / / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
19 / / Göteborg / / / / 00 /00 /00 /00 / / /00 /00 / / / / / / / /00 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter / Blad
20 0 0 0 Göteborg /00 / /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 / /00 /000 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
21 0 0 0 Göteborg /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/00 :0 000 (A) Meter 0/ Blad
22 0/ Göteborg 0/00 / /00 /00 00 /00 /00 /00 /000 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad /00
23 Göteborg /00 /00 /00 / /00 / /00 / / /00 / / /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
24 / Göteborg /00 /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter / Blad
25 / Göteborg /00 /00 /000 /00 /00 /00 /00 0/000 0/00 0/00 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass / :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
26 0 0 0 Göteborg /00 /00 / /00 /00 / / /00 /000 /00 /00 00 /000 /00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /00 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
27 0 0 0 Göteborg 0 /00 /00 / /00 00 /000 /00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad 0
28 / Göteborg /000 /00 /00 /00 /00 /000 /00 / / / /00 / /00 /00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter 0/ Blad
29 0/ Göteborg 0/00 0/00 / /00 /00 / / / / / / /00 / / / / / /00 / / / /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /000 /00 00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
30 0 0 0 Göteborg 00 /00 /00 /00 / /00 /00 / / / /00 /000 / / / 00 /00 / /00 /00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/000 00/00 00/00 00/00 00/00 /00 /000 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
31 / Göteborg 000 0/000 00/00 00/00 00/00 00/00 /00 /00 /00 /00 /000 /00 / /00 /000 /00 / /00 /000 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 / :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
32 0 0 0 Göteborg /000 /00 /00 /00 / / /00 /00 /00 / 0/000 0/00 0/00 0/00 / 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass / / :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
33 / Göteborg / / /00 /00 / /00 /00 / /000 /00 00 / / / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 / :0 000 (A) Meter / Blad
34 / Göteborg /00 / /00 /00 / /00 / / / / 00 /00 / /00 /00 / / /000 / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 /00 / / :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
35 / / /00 / Göteborg /00 /00 /00 /000 / /00 / /00 /00 / / // / / / / / / /00 / /000 / /00 /00 /00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass / /00 /000 / / / / :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
36 0 0 0 Göteborg / 0/00 0/000 /00 /000 / /00 /00 /00 /00 / / / / 0/00 / 0/00 0/00 /000 / / 00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 00 /00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
37 0 0 0 Göteborg 000 0/000 0/00 0/00 0/ /000 0/00 // / 0/00 0 0/00 / / / / 000 / / 0/000 0/00 0/ / / 0/000 00/00 00/00 Berg/Fastmark 00/00 00/00 /00 /00 00/000 /000 Sannolikhetsklass/konsekvensklass /00 0/00 0/00 :0 000 (A) Meter /00 / 0-0- Blad 0
38 0/ Göteborg 0/00 0/00 0/000 0/00 0/ /00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/ /00 0/000 0/00 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
39 0 0 0 Göteborg 0/00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/000 0/00 0/00 0/00 0/00 0/000 0/00 0/00 0/00 0/000 0/00 0/00 Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass 0/00 0/00 :0 000 (A) Meter 0-0- Blad 0/00
40 0/ Göteborg 00 /000 /00 / /00 0/00 /000 /00 /00 /00 / Berg/Fastmark Sannolikhetsklass/konsekvensklass :0 000 (A) Meter 0-0- Blad
41 Statens geotekniska institut Besöksadress: Olaus Magnus väg Postadress: SGI, Linköping Tel: E-post: Regionkontor Göteborg: Hugo Grauers gata B, Göteborg Tel: 0-0 Regionkontor Malmö: Adelgatan, Malmö Tel 00-0 Regionkontor Stockholm: Kornhamnstorg, Stockholm Tel i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor
GÄU - delrapport 8. Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Göta älv. Exempel från en slänt
Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Göta älv Exempel från en slänt Håkan Persson GÄU - delrapport 8 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011
GÄU - delrapport 9. Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat. Linda Blied och Håkan Persson
Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat Linda Blied och Håkan Persson GÄU - delrapport 9 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: SGI
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU
Göta älvutredningen 2009-2011 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker längs Göta älvdal. För att kunna bemöta kommande klimatförändringar och hantera ökade
Presentation av resultat från Göta älvutredningen
Presentation av resultat från Göta älvutredningen 2009-2011 SGF Risk Underjordisk infrastruktur 2012-05-23 & Geoteknik Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning 2018-06-04 Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder
Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
GÄU - delrapport 29. Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyser inom Göta älvutredningen
Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyser inom Göta älvutredningen Utvärdering av föreslagen metod samt preliminära riktlinjer Hjördis Löfroth GÄU - delrapport 29 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen
GÄU - delrapport 7. Bedömning av grundvattenförhållanden för slänter längs Göta älv. Allmän vägledning
Bedömning av grundvattenförhållanden för slänter längs Göta älv Allmän vägledning Håkan Persson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström och Petter Karlsson GÄU - delrapport 7 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser. GÄU Göta älvutredningen 2009-2011
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Linköping 2012 Göta älvutredningen 2009-2011 Slutrapport del 1 Beställning
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser. GÄU Göta älvutredningen 2009-2011
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del 1 - Samhällskonsekvenser GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Linköping 2012 Göta älvutredningen 2009-2011 Slutrapport del 1 Beställning
Metodik konsekvensbedömning. Bebyggelse. Stefan Falemo. GÄU - delrapport 14. Linköping 2011
Metodik konsekvensbedömning Bebyggelse Stefan Falemo GÄU - delrapport 14 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: SGI STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen
Förändring av konsekvens och sannolikhet avseende klimatförändring
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Förändring av konsekvens och sannolikhet avseende klimatförändring i Göta älvdalen Stefan Falemo Varia 640 LINKÖPING 2012 Varia Beställning ISSN
GÄU - delrapport 32. Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv. Riktlinjer
Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv Riktlinjer Helen Åhnberg, Rolf Larsson, Per-Evert Bengtsson, Karin Lundström, Hjördis Löfroth och Marius Tremblay GÄU - delrapport
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
CPTU med resistivitetsmätning (CPTU-R eller R-CPTU) Erfarenhet från CPTU-R och ERT för kartering av kvicklera längs Göta älv
CPTU med resistivitetsmätning (CPTU-R eller R-CPTU) Erfarenhet från CPTU-R och ERT för kartering av kvicklera längs Göta älv Hjördis Löfroth, Statens geotekniska institut CPTU-R CPTU mätning av spetstryck,
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 2 - Kartläggning. GÄU Göta älvutredningen 2009-2011
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del 2 - Kartläggning GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Linköping 2012 Göta älvutredningen 2009-2011 Slutrapport del 2 Beställning Statens
Skredrisker i ett förändrat klimat Norsälven
Skredrisker i ett förändrat klimat Norsälven Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat Karin Bergdahl, Karin Odén SGI Publikation 18-1 Linköping 2015 Hänvisa till detta dokument på följande
Modell för riskanalys
Modell för riskanalys Stefan Falemo Per-Evert Bengtsson På säker grund för hållbar utveckling Sannolikhetsklass Riskanalysmodell för skred Sannolikhet Stabilitetsberäkningar baserat på fältundersökningar
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
SGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen Åke W Johansson Statens geotekniska institut Myndighetsfunktionen Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk
NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012
NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett
Sammanställning av utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar för bebyggda områden
LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN Norrbottens län Sammanställning av utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar för bebyggda områden Karlsvik, Luleå kommun, SGI 2011-04-29 Rev.2011-10-10
Geoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Sjömätning Göta älv och Nordre älv. Marin Miljöanalys AB. GÄU - delrapport 34. Linköping 2011
Sjömätning Göta älv och Nordre älv Marin Miljöanalys AB GÄU - delrapport 34 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen
Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011
Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011 SGI, Varia 565, 2006 Ruukki 2009-11-18 1 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredförhållandena längs Göta älvdal. För att kunna
PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg
Resmo fastighets AB Göteborg 2015-04-02 Datum 2015-04-02 Uppdragsnummer 1320010687-003 Utgåva/Status Slutversion Tobias Kristensson Carine Bouzas Tobias Kristensson Uppdragsledare Handläggare Granskare
Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i Göta älvdalen. Yvonne Andersson-Sköld. GÄU - delrapport 12.
Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i Göta älvdalen Yvonne Andersson-Sköld GÄU - delrapport 12 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: SGI STATENS GEOTEKNISKA
Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys
Riskhantering och kulturvård 2 December 2014 Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys - Erfarenheter från Göta älv-utredningen Foto: Trollhättan Kommun. Dambygge i Trollhättan Tonje
Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen
Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen 2/5 2/5 2/1 004/92 1/5 1/1 2/4 1/5 3/1 1/4 2/4 2/5 1/5 2/5 006/92 1/4 Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen 1/1 1/5 2/4 1/4 008/92 2/1 2/5
Hållbar utveckling av strandnära områden
Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation
Redovisning av arbetet med Delegationen för Göta älv
Redovisning av arbetet med Delegationen för Göta älv Återrapportering 2018-06-25 Linköping 2018 SGI 2018, Redovisning av arbetet med Delegationen för Göta älv Återrapportering 2018-06-25 Redovisning av
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor
VARIA 602:2 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Kartor Per Danielsson Jim Hedfors Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION
Metodik konsekvensbedömning. Energi och ledningsnät. Paul Frogner Kockum. GÄU - delrapport 21. Linköping 2011
Metodik konsekvensbedömning Energi och ledningsnät Paul Frogner Kockum GÄU - delrapport 21 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: SGI STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och
Stranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Göta älvutredningen. Varia 624:1. Klimateffekt på vattennivåer, erosion och grundvattenförhållanden i Göta älv
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Klimateffekt på vattennivåer, erosion och grundvattenförhållanden i Göta älv Underlag till styrdokument 99ST003 Varia 624:1
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
PM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN
RAPPORT PM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN SLUTRAPPORT 2019-05-29 UPPDRAG 295691, Dpl Källevägen Bollebygd Titel på rapport: PM Geoteknik Stabilitetsbedömning Dpl Källevägen Status: Slutrapport
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
KARLSTADS KOMMUN. Ärende 13
KARLSTADS KOMMUN Ärende 13 Dnr KS-2012-329 Dpl 24 sid 1 (3) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar 2012-08-28 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Statens geotekniska instituts rapport
Referensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen. Slutrapport
Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport Linköping 2012 Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen Slutrapport Beställning Statens geotekniska institut (SGI) 581 93 Linköping
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Parametrarnas betydelse för brottsannolikheten i Göta älvdalen. Stefan Falemo.
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Parametrarnas betydelse för brottsannolikheten i Göta älvdalen Stefan Falemo Varia 639 LINKÖPING 2012 Varia Beställning ISSN ISRN Dnr SGI Uppdragsnr
Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord
Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:
Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
GÄU - delrapport 13. Metodik konsekvensbedömning. Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik i hela utredningsområdet
Metodik konsekvensbedömning Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik i hela utredningsområdet Yvonne Andersson-Sköld GÄU - delrapport 13 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011
Geoteknisk PM: Stabilitetsförhållanden samt rekommendationer till åtgärder, Gusums f d bruk
Datum 2008-09-09, Rev 2009-06-05 Ert datum Beteckning 2-0806-0442 Er beteckning Gusums f d bruk Vår referens Lars Johansson Valdemarsviks Kommun Tekniska förvaltningen 615 00 VALDEMARSVIK Geoteknisk PM:
Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI
1 Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning 2015 Kartdagar, Gävle 27 apr 2016 Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI 0709-730129 Vad arbetar SGI med? Surte 1950, 1 död, 300 hemlösa, 30 skadade
Metodik konsekvensbedömning. Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Helena Helgesson och Thomas Rihm. GÄU - delrapport 19.
Metodik konsekvensbedömning Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden Helena Helgesson och Thomas Rihm GÄU - delrapport 19 Linköping 2011 GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Foto: SGI STATENS GEOTEKNISKA
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto omslag: Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Kristianstad. Skydd av bebyggelse utmed Helge å.
Ras, skred och andra jordrörelser
Ras, skred och andra jordrörelser Nipa i Ångermanälven. Foto: SGI 1 Innehåll Kort om SGI TIB på SGI SGU/SGI Ras, skred och andra jordrörelser Stabilitetskartering/Skredriskkartering 2 På säker grund för
Lerum 20:4, Resecentrum. Projekterings-PM/Geoteknik. Lerum Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Tobias Thorén. Handläggare: Henrik Lundström
BOHUSGEO AB Lerum 20:4, Resecentrum Lerum Detaljplan Projekterings-PM/Geoteknik Uppdragsansvarig: Tobias Thorén Handläggare: Granskning: Henrik Lundström Bengt Leking Uppdragsnr. U11071-3 Datum Revision
Norrköping 2013 01 04 Länsstyrelsen Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Att. Helena Carling 462 82 Vänersborg Yttrande över remiss Härmed överlämnas LFV/ANS yttrande över i rubriken nämnda remiss.
Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder VARIA 585. Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober
VARIA 585 Kustskydd för ett framtida klimat planeringsunderlag och anpassningsåtgärder Kustmöte 2007, Malmö den 25 oktober SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION Bilder omslag Övre bilden: Malmö Turism
Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered
Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered Garngården i Jonsered Beställare: JM Gårdatorget 2 412 50 Göteborg Beställarens representant: Andreas Kandre Konsult: Uppdragsledare
ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25
ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25
Varia 548. Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Älvstranden vid Lilla Edet Foto: SGI/Åke Johansson Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Underlag
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
PM Detaljplan Östra Kålltorp, komplettering Uppdragsnummer
pm01s 008-04-30 PM 015-09-11 Detaljplan Östra Kålltorp, komplettering Uppdragsnummer 305 7 Detaljplan Östra Kålltorp Tilläggs-PM Geoteknik - Komplettering med känslighetsanalys med förhöjd grundvattenyta/portryck
Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI
Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI Naturolyckor i Sverige vid ett förändrat klimat Risker för naturolyckor ökar Hotbilder förvärras Allvarliga
Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)
Diarienummer 450-15411-2012 1(6) Regeringen Socialdepartementet Insänt via e-post till registrator@social.ministry.se s.pbb@social.ministry.se Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen
VARIA 561. Kustmöte i Linköping 4 april 2006 SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION
VARIA 561 Kustmöte i Linköping 4 april 2006 SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Varia 561 Kustmöte i Linköping 4 april 2006 LINKÖPING 2006
Kartunderlag om ras, skred och erosion
Kartunderlag om ras, skred och erosion SGI Vägledning 1, 2017, utgåva 3 Serie: SGI Vägledning 1 Utgivare: Statens geotekniska institut Utgåva 3 År: 2017 Ort: Linköping Omslag: Utsnitt ur kartvisningstjänst
SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Varia 565. Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv Carina Hultén Torbjörn Edstam Ola Arvidsson Gunnel Nilsson Varia 565 LINKÖPING
Kartunderlag om ras, skred och erosion
Kartunderlag om ras, skred och erosion SGI Vägledning 1, 2018, utgåva 4 SGI Vägledning 1, utgåva 4 Hänvisa till detta dokument på följande sätt: SGI 2018,, SGI Vägledning 1, utgåva 4, Statens geotekniska
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Kostnadsnyttoanalys för mot skred och ras
Kostnadsnyttoanalys för mot skred och ras För att beräkna skredrisk måste skredsannolikheten och skredkonsekvenserna vägas samman. I tre fallstudier har kostnadsnytto analys genomförts för utförande av
Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PBB (delvis)
Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PBB (delvis) Linköping 2013 Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker
PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET, PARTILLE KOMMUN Kåhög 2:36 m.fl. detaljplan för förskola Geoteknisk undersökning Geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 2305 727 GÖTEBORG SWECO CIVIL AB GÖTEBORG GEOTEKNIK Sweco
GIS-verktyg för skredriskanalys & kartdatatjänster på webben. (+ om Geoteknisk Sektorsportal)
1 GIS-verktyg för skredriskanalys & kartdatatjänster på webben (+ om Geoteknisk Sektorsportal) Mats Öberg, SGI SGF-seminarium Riskhantering i Göta älvutredningen Stockholm 20 maj 2013 2 Datakällor och
Säkerheten för befintliga slänter
Säkerheten för befintliga slänter Claes Alén Chalmers tekniska högskola Innehåll Bakgrund Sammanfattning Exempel (Teoretisk bakgrund) Skredriskkartering Geoteknisk dimensionering Samma säkerhet Samma säkerhetsfaktor?
Stora Sköndal Konsekvensbeskrivning Geoteknik
Handläggare Mikael Johansson Tel 010-505 04 42 Mobil 072-219 15 48 E-post mikael.a.johansson@afconsult.com Datum 2016-12-05 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 719324 Kund Stiftelsen Stora Sköndal Stora Sköndal
Detaljplan PM Geoteknisk utredning
Del av Mjölkeröd 1:1 Tanums kommun Detaljplan PM Geoteknisk utredning Datum: 2008-05-28 Uppdrag: 2260044 Handläggare: Axel Josefson Granskad av: Henrik Lundström Affärsområde Syd Postadress Besöksadress
Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg
Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden
VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden Inverkan av dynamisk trafiklast på stabilitet och sättningar i lös jord Wilhelm Rankka Projektets mål Projektets mål är att identifiera vilka konsekvenser ökande
Översiktlig geoteknisk utredning för fördjupad översiktsplan
LAHOLMS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Planerat exploateringsområde söder om Lagan mellan Trulstorp och Åmot Översiktlig geoteknisk utredning för fördjupad översiktsplan Delrapport 2, Geoteknisk PM Datum:
Varia 583. Frekvens av skred i Sverige STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE ANN-CHRISTINE HÅGERYD LEIF VIBERG BO LIND
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Skrednummer 150 100 50 SKRED ORDNADE EFTER ÅRTAL Alla daterade skred 0 1600 1700 1800 1900 2000 Årtal Frekvens av skred i Sverige ANN-CHRISTINE
Information om ras och skred i Lillpite
Information om ras och skred i Lillpite Piteå mars 2015, Piteå kommun Samhällsbyggnad Figur 1. Resultat av skred sommaren 2012 uppströms fotbollsplan i Lillpite. Bakgrund Efter långvariga problem med stabiliteten
Produktion och placering av monument av Bengt Olson
1 2 3 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson,0550-88452 kerstin.gustafsson@kristinehamn.se Datum 2014-01-15 Ks/2012:236 019 Samverkan, externt Produktion och placering
Vår personalpolicy Statens geotekniska institut
Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Hållbar utveckling av strandnära områden
VARIA 636 Foto: Lars Bygdemark Hållbar utveckling av strandnära områden Planering och byggande i teori och praktik Kustmöte 2012, Falsterbo 9-10 oktober SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Ale kommun. Älvängen, Starrkärr 4:10. Geoteknisk PM för detaljplan
Ale kommun Älvängen, Starrkärr 4:10 Geoteknisk PM för detaljplan 2013-08-14 ÅF-Infrastructure AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm.
1 UPPDRAG, SYFTE OCH SAMMANFATTNING
sid. 1 ( 5 ) 1 UPPDRAG, SYFTE OCH SAMMANFATTNING 1.1 Uppdrag På uppdrag av Besqab har Structor Geoteknik Stockho lm AB översiktligt studerat förutsättningarna för ras och skred inför utställni ngsskedet
Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige
Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige Befintliga vägar Skredkommissionens anvisningar Exempel nybyggnad - arbetssätt från E45 Jan Ekström Arbetar inom projekt BanaVäg i Väst Anställd
Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 12 2000-02 Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera Tobias Hansson Yvonne Rogbeck Leif Säfström
Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa