Kvinnoarbetet i Stockholms banker.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnoarbetet i Stockholms banker."

Transkript

1 Kvinnoarbetet i Stockholms banker. Ned kortare eller längre mellanrum men med en seghet, som trotsar det sunda omdömets så väl som de faktiska och påtagliga resultatens alla invändningar, uppdyka i den dagliga pressen.direkta ' eller indirekta anfall mot användande af den kvinliga arbetskraften, i,det offentligas tjiinst. Det hjälper ej, att anklagelserna vederläggas, att bevisen för lrvinnoarbetets nytta och nödvändighet för. samhället mhgdubblas, ja, att det från de mest kompetenta auktogteter erhaller det amplaste erkännande, protesterna skola alltjämt återkomma så länge som föreställningen oin att kvinnan icke är mannens tu-betskanirat utan hans arbetskonkurrent ar rotfiist i den allmänna meningen. Närmast är ofvanstående ofta återkommande reflesion föranledd af en i början af hösten i tidningarna synlig polemik rörande»kvinnoarbetet vid Stockholi~~s banker)), däri hvad som ofvan sagts om segslitenheten af det giingse föreställningssättet om kvinnans offentliga verksamhet far sin fulla bekräftelse. DA det ej saknar sitt. intresse att se, huru argumenten för och emot. kvinnoarbetet gestalta sig, meddelas har en resurn6 af den ifrågavarande polemiken. Det var,goteborgs Handels- och Sjöfartstidning», som under ofven citerade rubrik tog upp frågan utan att anföra några omst~ndigheter, som just nu föranledde dess stallande under deb-t$: Tidningen tror sig emellertid veta, att trots det att ett betydligt antal kvioliga biträden sedan många år tillbaka varit anviinds8'6ld hufvudstadens banker och i allmänhet skött sig till bmlcliefernas belitenhet,»en tendens numera börjar visa sig att upphöra, med kvinnoarbetet D.»Man har funnits, så forklarar tidningen saken,»att kvinnorna äro oftare sjuka Bn rniinnen, hvarför de måste liimnas betydande mera tjänstledighet; det är ej alltid, som kvinnorna kunna i samma grad som männen bibehiilla sin nervstyrka orubbad, något som alls icke är latt i en stiindig beröring med alla slags människor, så att kvinnorna efter ett antal års slitande tjänstgöring lättare lcomma sur humör» gent emot kunderna, än hvad fallet är med männen; slutligen uppstår det stor svårighet vid besättandet af ledig-

2 vordna chefsplatser i banker, dar alla mellans~sslor äro upptagna af damer, enär då ingen skolad manlig krets finnes att taga ur.»det kan konstateras ännu i dag, att stora mangder af bankkunder icke gärna underhandla med en kvinna på t. ex. en kam-. rerareplats. Detta ar ju löjligt., men icke desto mindre sannt. Vid en bank i hufvudstaden finnes en bepröfvad, intelligent kvinna, skarp som den basta kamrer, men hon kan endast sitta vid befattningen på så satt, att hon i förhandlingen med kunderna har ett manligt biträde som skylt.^ Ja, så lyder Q. H. T. utsago. Tidningen visar ju samtidigt sina kvinnovänliga tendenser genom att förklara allmiinhetens fördomar»löjliga, - sorgliga vor0 kanske här biittre p& sin plats - och det konstateras ytterligare, att smed kvinnornas tirbete iir man å olika håll fullt nöjdw hvsrjämte den icke lhgsökta reflexionen göres, att,brist på kvinnokraft finnes ejio. Omedelbart sedan här anförda uttalanden statt att liisa i ofvannämda Göteborgstidning, ger sig Dagens Eyheter in pil svaromål, man fiir antaga icke bara af lokalpatriotismen utan af verklig öfver- tygelse att det har gällde en frdga, som för principens skull tclrfvade vederläggning. Ja, för att finna ut i hvilken grad uppgifterna om kvinnoarbetet i Stockholm stiimde med det verkliga förhallaadet, har Dagens Nyheter anställt förfragningar i saken hos ett par a'f de banker i Stockholm, som anrhda största antalet kvinliga arbetare. Har rna ur D. N. anföras resultatet af den gjorda D enqueten B : 2 Skdnebaq~kens direktör bestyrkte icke Handelstidningens uppgifter. Sedan S4 &r tillbaka har banken haft fruntimmer anstillda, och de fingo vitsordet att städse ha varit flitiga och piilitliga samt ej gifvit anledning till anmärkning. Att kvinnorna roro oftare sjuka an mannen, hade han ej kunnat finna, snarare tvärtom. Exempelvis hade ett af de kvinliga bitriidena tjänstgjort i banken i 18 år utan att en enda dag ha rarit franraraude på grund af sjukdom. En af de tre kassörsposterna innehahes af ett fruntimmer, hvaremot det ej ifrågakommer att anställa en kvinlig kamrer, diir det fordras stor språkkunskap samt en vidstriicktare affarskannedom, %n man kan förutsiitta hos fruntimmer. Som totalomdöme ville han emellertid siiga, att han endast haft tillfredsställande erfarenheter af att ha kvinliga bitriiden - hvilka i denna bank Hro ungefär lika ' mhga som de manliga - samt att någon tendens att minska deras antal ej förefunnes. 2

3 DI Sto~k1~0lms e~zskilda bmk, som var bland de första i hufvnd staden att använda kvinlig arbetskraftl, har man gjort ungefär samma rön som på förutnämda ställe. Det finns visserligen områden, dar kvinnorna äro iinderlagsna männen, men å andra sidan flera.där man föredrar kvinnorna. Till de förra hör esempelvis korrespondansen. Som kvinligu biträden i utlandet äro en sällsynthet, har ett fruntimmer ej tillfälle ritt öfva upp sig genom studier utomlands. Inte häller användas hintimmer till Iramrerssysslor eller andra chefsplatser. Det ar svart att bestämdt definiera, hvad som mest bidrar härtill, om det är bristande omdömesstyrka eller andra egenskaper, men det är likväl. så. 'Å andra sidan sköter kvinnan inom det område hon behärskar på utmärkt sätt sitt arbete. Det rent mekaniska arbetet förrätta de val och äro mycket pålitliga och ordentliga. Den kvinliga personalen är äfven h8r lika stor som den manliga, och någon tendens att minska den förra finns inte, snarare att öka den.,,för att äfven höra, hvilken syn p& frågaa förefanns i ett statens ämbetsverk, vande tidn. sig till Postsparba~tken, dar material till erfarenheter inte saknas, eftersom ett 80-tal kvinliga biträden äro anställda dar. Äfv'en här gafs fruntimren det berömmet att de sköta sitt arbete utmarkt. De ha bland annat en seghet och uthållighet, som göra, att de i tiotal &r kunna hålla på med ständigt ett och samma själsdödande arbete, där en karl antagligen skulle slappna till, men som de förrätta med. alltjämt samma spiinstighet. Äfven här har det varit ifrågasatt icke att minska, utan att öka den kvinliga personalen. D, Det ar ju i det stora hela utmärkta vitsord kvinnoarbetet här erhållit. Undersökningen är visserligen icke vidtomfattande, men de auktoriteter, som hörts, aga desto större vederbäftigliet, och tidningen har nog ratt i sin förmodan,,att svaren skulle bli ungefär liknande å andra af hufvudstadens enskilda banker,. Att kvinnoarbetets större prisbillighet, en faktor som i de åberopade vitsorden icke framhålles, spelar en viktig roll vid dess anviindande förbigås ej heller af D. N., och denna omständighet, tillika med kvinnornas minst sagdt lika stora pålitlighet, anser tidn. vara fullgoda skal för att deras ställning inom denna del. af arbetsmarknaden icke skall underkastas någon rubbning. Ned berömdvärd ärlighet delger G. H. T. sina läsare StocK-. holmskollegans,förklaringar, och tidningen säger sig, i de hårdt anlitade husfädernas Intresse, vara glad åt ifall ett misstag har skulle föreligga, då det icke är oviktigt att fsmiljeförsörjarens kapitalstyrka

4 > erhaller lättnad genom döttrarnas i huset betalda verksamhet iitom familjekretsens. Men G. H T. gläder sig ej mindre at att Dag. Nyb. gjort samma erfarenhet som de sjalfva, niimligen satt det mindre skulle bero på kvinnornas brist pb duglighet iin p4 andra omständigheter att de ej kunna användas p& cliefsposter~. Hvilka dessa omständigheter äro utvecklas ej närmare. De här anförda bankcheferna iiimna, som man finner, ej hiiller någon tillfyllestgörande utredning rörande detta faktum. Det större mått af fackkunskap och affarskiinnedom, som en bankkamrerpost kriiher förutsiittes ej ett fruntimmer vara i besittning af; >en kvinna har ej tillfiille att öfva upp sig genom studier utomlands)? o. s. v. IIvad den kvinliga förmågan skulle kunna iltriitta ifall den bereddes tillfälle att utveckla sig på samma satt soni mannens ifrågasattes icke. Darhiin har icke ens den fördomsfriaste man kommit, di det galler kvinnoarbetet, att han tänker tanken ut och väger möjligheterna för och mot hvarandra. Han fastsl%r utan att definiera hvarföre, att kvinna inte passar p% chefsplatser - 2 bristande omdömesstyrka eller andra egenskapers anföras p& sin höjd -- och därmed ar saken affärdad. Att emellertid frågan ansetts yard bealztande visas af den ifver, hvarmd den upptagits i pressen. Sa redogör bl. a. Sya Dagligt Allehanda ganska utförligt för sina kollegers uttalanden och fogar därtill några uppgifter om hvad som i saiiiiua Amne lcuiiiiat utrönas fr&u utlandet, exempelvis från Tyskland och England. Xinga tecken tyds pgj säger tidningen, att man i Here främmande lauder icke delar den tillfredsstiillelse, som i detta afseende råder hos oss, att >det t. o. m. tyckes på sina håll arta sig till ett filttåg mot kvinnornas anviiudnude på de arbetsfalt, som till för få artionden sedan uteslutande Leharalcadeu af manuens. sså förmäles fr%u Tyskland, att chefen fiir rikspostviisendet nyligen pabindit inskränkningar i tillsättandet af kvjnlign funktionärer vid post- och telegrafverken och iakttagande af stor försiktighet i dylika fall. Såsom gr~ind dartill angifras sarskildt ofta intriiffande sjukdomsfall bland kvinnorna:). Och hvad Englaiid beträffar anföres en förf. i Daily Chronicle,. som, utan att inlita sig på nagra statistiska argument, framkastar den frågan»om det icke var ett stort socialt fel man begick, då så mbnga Icriunor drogos bort fran sin gamla rerksnmhetskrets, hemmet och familjen:,. Tysklands kanda efterblifrenhet p~lrvinnofragans omrade &r en slags borgen för att det här åberopade uttalandet iir karaktiiristiskt för myndigheternas iippfattning af kvinlig verksamhet ; mindre torde dock en enstaka tidningsartikel, S Q den ~ citerade, ange den alliiiiinnu '

5 357 opinionen inom den engelska nationen betriiffande kvinnornas arbete. Det iir nog frlan andra synpunlzter an den individuella»lyckans», som den praktiska engelsmannen betraktar de' sociala rörelserna och kvinnorbetet som ett led af dem, hvarför den af N. D. A. citerade artikeln ej kan tillinätas någon större betydelse. Flera anknytningspunkter med vara förhållanden erbjuda emeller-. tid de yttranden, soin just med anledning af de svenska tidningarnas uppsatser on1»kvinnorna i viira banker, afgifvits af norska auktoriteter. 1 Kristiania har t. o. m. ifrågavarande press~ittalanden föranledt en, som det vill synas, ännu mer inträngande undersökning af kvinnoarbetets förhållanden an i Stockholm. En Trondhjemstidning meddelar daroin bl. a. följande:»på förfrågan har direktören för Xristiania spu~bank uttalat sitt fulla och obetingande erkhnande af damernas arbete. 'De två ~~nderkassörskorna ilid hnfvudkoptoret äro helt enkelt enastående; de göra aldrig ett fel', yttrade direktören, och de öfriga damernas arbete Br ocksh utmärkt. Vid afdelningskontoren ha kassörslrorna samma lön som den manliga bolchallaren, cirka 1,200 Irr. för, 3 B 4 timmars arbetstid dagligen; iinderkassörskorna vid hufvudkontoret kunna avancera till 1,500 kr. för 4 timmars förmiddagsarbete. Man har icke märkt, att damerna äro sjnlcligare än herrarna. Ifredit7cassn1z har fyra kvinnor anställda som lzassörskor vid de fyra afdelningskontoren, och direktionen har ingen grund att vara missbeliten med denl. I samma anda tittalar sig direktören för $Ia~dekbu~zke~z. Mari har icke miirlrt, att de tre där anställda damerna Bro s)ulcligare %n andra bankens funktiongrer. Kontorschefen för l~~dustribadcen hade gjort den erfarenheten, att om an hiilsotillståndet i genomsnitt var bättre bland herrarna än bland damerna,, s& berodde intelligensen och arbetsförmågan fullständigt ph individen. Banken har haft kvinliga funktioniirer, som arbetat minst som två. För de mer enerverande göromiilen passa herrarna obetingadt bättre, daruerna synas ha lättare att kunna uthärda det, enfoririiga, maskinin%ssiga arbetet, hvilket de i regel utföra med stor noggrannhet.» Så långt det norska omdömet, öfver hvars för kvinnorna gynnsamma resultat, vi svenslcor, ej kunna annat an lcanna tillfredsställelse. Litet besynnerlig förefaller eudast den sons moral, hvarmed den anförda norska tidningen afslntar sin artikel;»efter dettew, heter det,»ser det altsaa ut til, at de noralre damer er mere uthol. dende i sit arbeide end deres svenske sestre». Den iirade kollegans förmdga att.tyda svenska synes af detta attalmde att döma lämna

6 iiågot öfrigt att önska. Att de svenska bankkvinnorna skulle brista i iithillighet, har icke en enda gdng blifvit framdraget såsom skal för indragning af der~s tjänster. Dasremot faller det tydligt i ögonen hur föga logiskt vederbörandes resonnemang ar, d& de önska fastslå kvinnornas olämplighet till exempel för chefsplatser. Skäl för och emot framdragas, som vi sett, alldeles icke; man endast konstaterar att %det är så,. Dfen, fråga vi, hur kan man påstå att en di lir oanvändbar, i~tan att den blikit pröfvad? Afven tinder antagande att affärsgeni 5ir en specifikt inanlig egenskap, %r det, soin sagdt, ännu absolut obevisadt, att ej en kvinlig bankfunktionar om det erbjödes henne sainma chnncer i fraga onz utbildning och avance-. msng, ej skulle kunna iitve&las till, lit oss saga, en fullt duglig och anvandbar bankkamrer. Finansie1l.t skarpsinniga kvinnor har det funnits i alla tider och i alla land och. om deras förmåga iir pröfvad ino,m enskilda affärsföretag ai betydenhet, skulle den icke lika val kunna användas inom det offentliga? Chefsegenskaper äro f. ö. något. så individuellt att, ifall saken verkligen unclerkastades en grundlig och fördoms ri pi-öfnjng, man utan tvifvel slriille finna procenten af chefsämnen icke vara så synnerligen.mycket 1iigre bland den lcvinliga an den manliga banliipersonalen. Alltså med allt erliannande af här åberopade svenska och norska auktoriteters otvetydiga välvilja mot de kvinliga» b~lnktjiinstein%nnen» sl~nlle innn önskat att deras ord varit för sakens i~trelande mer tillfyllestgörailde. Från mitt vandringsår. II. Mrs Humphrey Ward - Passmore Edwards Settlement. London, Okt Första gången jag råkade mrs ' Humphrey Ward i Pioneer klubben, utgjorde hoa medelpunlztei~ i eii grupp ifrigt samtalande damer och jag fick ej tillfiille att narme mig henne. JUot sl~itet af sanikviimet presanterades jag, och hastigt iitbyite vi några ord. Hon sade, att hon, intresserade sig varmt för vira arbetsstogor och lofvade att låta höra utaf sig. NBgra dagar darefter fick jag in-

7 bjiidningskort till en»conversazione~ i»the Passrnore Edwards Settlement)) den 27 september kl. 8,30 e. in. På utsatt tid infann jag mig och mottogs på älskvärdaste sätt af värdinnan, som lifligt intresserar sig för Sverige, en af de få engelskor, om verkligen veta litet mer om vårt land än att det ar punschens och tiindstickornas. Hon talade med stor beundran om Alfred Nobel och ville veta allt möjligt om Sven Hedin. Hon»set me going», ty svenskt ljus sntter jag ej»under eno skeppa)), nar jag -reser utom vårt lands gränser. Vi behöfva verkligen ej skämmas för oss, hur smått vi an må ha det förresten. Och mrs Humphrey \Yard, deq store Thomas Arnolds sondotter, hvilken kvinna ar ej hon! Ståtlig och vacker rör hon sig med enkel värdighet bland sina arbetarevanner, som så gärna flocka sig omkring henne. Hon lyssnar till mödrarnas orofyllda tankar. Hon ar sjglf mor och försthr dem. Hon slår ej öherliigset i vädret männens socialist~iska funderingar, hon har örn för barnens frågor och gifver sig tid att besvara dem. Hva.r och en skiljes ifriin henne med sol i hjärtat vid - minnet af detta ansikte, som skälfver af deltagande, lyser och strålar af.medkänsla och sympati. Hon sitter med hmnen full af de gttfvor människor skatta, högt, snillets och hjirtats. on' är mycket rik, rör sig i de högsta kretsar och är en gärni sedd gast hos Englands högadel. Bland dem umgis hon lika enkelt som bland sina futtiga vänner i St. Pancras, och hos mången af Westends magnater har hon tändt det ljus, som nu p& ett eller annat omrade upplyser wfolkets hus» i Tavistock Place. Mrs Humphrey Ward ar en utmärkt hustru och mor. Familjen bor nu utanför London på sin egen»&ocksr, och har lefver den ett ideallif i en härlig natur, omgifven af gnmmaldags komfort och alla tiders konst och smak. Mr Humphrey Ward är medarbetare. i Times, konstkritiker, och han och hustrun lefva det rikaste andliga sainlif som kan tänkas högt begafvade människor emellan. Med den urskiljning, som utmarker den sanne manniskovannen, dela de frikostigt med sig af allt det myckna de själfva fått. Den fattiges sjalfaktning och sjlilfverksamhet slappes nldrig ur sikte, och ingen vuxen far bli medlem i Passmore Edwards Settleyent, som ej vill göra sin insats dar, antingen genom sitt arbete eller genom panninge-. bidrag. *: :g *

8 Jag vill nu närmare göra reda för Passmore Ed\vurds Settlement. Hvad iir egentligen en Settleiuent? Det faller sig ej så lätt att gifva ett kort och t.illfredsstiillando svar på den frågan, ty i England finnes en hel del uppfostrande institutioner, som gå under det namnet. Passmore Edwards Settlement i Westend har samma mal och syfte som Topbee Hall och Oxford House i Eastend, att utgöra centrum för socialt folkiipplysningsarbete. För det honorar, nära 800,000 kr., mrs Hiiniphrey Ward uppbar för sin uppseendeviickande sociala roman rlvarcella:), inköpte hon tomten i Tavistock Place, dar Passmore Edwards Settlement med sinn mörkröda murar drager iippriiärkeamheten till sig. Namnet bar denna oas i fattigmans ötlemark efter en förmögen man, som med mycken välvilja och iippmuntran iakttagit mrs Humphrey Wards nitälskan för ungdomens höjande i sedligt afseende. Passmore Edwards Settlement ligger p& gränsen till ett starkt befolkadt arbetaredistrikt i St. Pancrns församling. Ar rdcnade denna församling S35,61,7 inv. p& 8,W4 acres. Niinga familjer bo så sammanpackade, att -7-8 personer triingas i samma rum, och det demoraliserande inneboendesystemet är tyvärr niistan regel. ungdomen arbetar vid fabrikerna; kvinnorna äro sysselsatta id tvättinrättningar, i skomakeri- och skrädderiaff iirer ; munnen ' f örtjäna sitt lifsiippehiille som murare, stenssittzre, tryckare, gjutare m. m. Hvad har nu Passmore Edwards Settlement lyckats göra för underverk bland dessa mannislcor, hvilka dag ut och dag in sucka och trala i Frodes mlimmonskrarn, där :'Tårar strö1iinm, kinder blekna, lappar darra, senor vekna?:) I& oss se. Följ med till %The Settlement)) en förmiddag! Framför oss ligger en stor byggnad, tilldragande för ögat genom sina enkla linier och sin mjuka färgton. En labyrint af breda korridorer, smala gångar och trappor leder till en rniingd större och mindre rum, hvilka brukas till en del varierande ändamzd, beroende på dagens timmar. Efter kl. 10 på morgonen surra barnröster darinne och från kl e. m. liknar byggnaden niirniast en väldig bikupa, full af idogt och fröjdefullt arbete. En viigvisare erbjiider oss artigt sina ti-jiinster. K inträda genom den första dörren till venster och g5 nppför en bre l stentrappa. Vi föras in i en stor sal med h~alfdt tak, breda, liiiga fönster, rödmhlade väggar med en hit fris, elektrisk belysning. Det stora, glada rummet, den varma färgen giira ett angenämt intryck. Det iir så enkelt alltsammans, men man kanner instinktivt

9 att denna enkelhet kostat mycken kärleksfiill omtanke. Det är icke fattigmans enkelhet, det %r rikemans, som parar enkelhet med skönhet och bekvämlighet. Den stora salen rymmer 600 personer. I öfre ändan är en rymlig platform ocli däruppe står. en präktig flygel, ett massivt ekbord och ett par bekväma, vackert skulpterade ekstolar. Vid högtidliga tillfallen t%ckes platformens golf af en röd, mjuk matta och vackra bloinmor pryda bordet. Vi g& Ater ut på gatan, vika om hörnet, gå igenom portalen och in i en treflig förstuga. Till venster öppna vi en dörr -- Barn! En skolsal med samma rödmålade va-ggar, en mängd vackra taflor och lefvande blommor och 'ett tjugotal barn, som sitta eller stå omkring borden. De likna ej barnen, som stojande leka i trädgården utanför. Vi blicka med deltagande pi kryckorna, som ligga bredvid dem, järnställningarna, som omsluta deras lemmar, rygg och nacke. Hvilka vissna, underligt gamla ansikten några af dem hafvrt, men ögonen - barnaögonen lysa som stjärnor. Ifriga små händer knåda i lera allehanda figurer, andra fläta korgar, några sy och sticlca och somliga.inåla och rita. De se si hjärtans glada och förnöjds ut och svara vänligt och gladt p& alla till dein ställda frågor. Midt emot i korridoren besöka vi ett föreläsning~rum, för tillfsllet atidvandt som matsal. Tv& långa bord äro prydligt,dukade och en rykande rostbiff sänder aptitretande vällukter till små hungriga middogsgaster. De små krymplingarna få har sin middag, god, närande föda, val lagad och trefligt 'serverad. En King korridor för ut till ett stort, vackert rum med utbygdt fönsker. Väggarna mörkröda, panelningarna mattgröna, och öfver den breds, öppna spiseln se vi ett väl utfördt monogram T. H. G. inom en lagerkrans. Vår vägvisare berättar, att initialerna äro den älskade och beundrade professor Greens i Oxford. Biblioteket är af familjen Arnold uppfördt &h itgnadt hans minne., Har tillbringar mången handtverkare och arbetare sin afton i sällskap med goda böcker och tidskrifter. Trniiip-tramp-tramp-tramp ljuder det ofvan vara hnfvuden. Åter barn -- och åter krymplingarna. Stackars små! Genom biblioteket defilera de förbi oss pi vag till matsalen. Deras vanförhet faller nu skarpare i ögonen, likaså uppfatta vi tydligare, hur bräckliga de äro och från hvilka armodets hem de komma. De le och prata, omedvetna sisom barn oftast äro, ocli hänga hängifvet

10 sina lärarinnor i armen eller lata sig biiras af sina vanliga sköterskor, då dessa tycka, att trapporna iiro för mhga och höga. Ur klassrum i klassrum vandra vi, och stå sliitligen i ett stort rum med mjnk mörkblå matta p& golfvet, grågröna vaggar, prydda med en del vackra reproduktioner af Watts, Nillais och RegnoldsY') taflor. Bekväma korgstolar inbjuda till hvila och i ena hörnet står ett pianino. Utanför det höga fönstret gunga gröna grenar, vinkaude oss ut i en stor fridfull t.riidgard med välvårdade gräsmattor och blomsterbäddar, prunkande med höstens brokiga dalior och astrar - en liten oas midt i hjärtat af det bullrande, slamrande, nervpinande London. Det vackra rummet ar en tillflyktsort för alla dem, som önska hvila, njuta af en god bok, lyssna till litet musik eller en stunds högläsning. Det besökes flitigt af äldre kvinnor ur småborgarklassen, hvilkas hem ej gifva dem tillfiille till någon slags själens odling efter dagens mångahanda slit och släp. Ett par steg för oss in i ett annat aflångt rum, afven det med utsikt åt trädgården. Den vackra frisen framställer de fyra årstiderna, och mot de brunröda väggarna nedanför te sig flera värdefulla kopparstick i ljusa ekramar. Detta vackra rum ar den residerande personalens matsal, men slagborden kunna hastigt skjutas &t sidan, s& att den prydliga salen afven kan anviindas till andra ändamål än endast tillfredsställandet af lekamlig hunger. Genom ett par slagdörrar föras vi ater ut bland barnen, som muntert glamma omkring rispuddingen. Vi finna, att vi gått rundt omkring en stor fyrkant i det inre af byggnaden och ater kommit till utgångspunkten. Hvad &r fyrkanten för dag? Öppna luckorna till,vanster och se ut! Vi blicka liksom från ett galleri ned i en stor gymnastiksal, hvilken upptages hela byggnadens midtelparti. Allt ljus kommer genom de valdiga takfönstren. Gymnastiken kallas här, liksom öfverallt, b svensk>^, men vkoar mycket litet den svenska och kan ej jämföras med denna. Nyfikenheten drifver oss ner i undervåningen, ur hrilken allehanda fräsande ljud nå våra öron. Flera unga flickor äro sysselsatta med matlagning i hiishållsskolan. I ett af rummen strykes. Eleverna äro åringar. Till höger om stryk- och tviittkamrarne ligger ett par badrum, och till viinster en stor slöjdsal och snickeri- s) Vi begagna tillfallet att piipeka ett i Cecilia Milows föregaende uppsats förekommande tryckfel. sid. 317, dar har iiamda engelska konstnar sir Joshua Regnolds namn blifvit förvridet till vkey-solds:.

11 verkstad. Hvilken mångfald af interiörer! Hvad gör man har? Är det endast för nyttans skull eller uteslutande för nöjets, som denna manniskokupca tillkommit, eller kanske det &r för bådas? Vandra dit en höstafton. Därutanför hänger Londondimman tung och mörk öfver metropolens slippriga gator. Vore det ej för de klart upplysta bodfönstren, skulle det vara som att sticka hufvudet i en säck, om man vågar sig utom hemmets skyddande murar. Hur mången har dock ej trotsat väder och vind och begifvit o sig bort till Boasen, i Tavistock Piace? Man kan med natt nöd tränga sig fram till dörren. En skara barn, pojkar och flickor,. skocka sig omkring trappan. De stampa otiiligt och försöka hålla sig varma. En dam arbetar sig fram med leende nickningar och vanliga ord; %Jag väntar te' att få läsa, frökens, säger en. ~Vars'go,, fröken, jag ska in te' gymnastiken%, ropar en annan. ~Hvarför ' slappa de inte in oss?, undra flera. Slutligen öppnas dörrarna, och in störta barnen under stoj och larm, men mötas af dem, som tämja deras otåliga sinnen' och fördela dem i grupper och sända dem till de rum, hvarest de skola tillbringa sin afton med arbete eller förströelse. I krymplingarnas matsal är nu anblicken en helt annan an på förmiddagen. Borden äro bortflyttade ' och stolar stå uppradade i stallet, och p& alla stolar barn - barn i alla Aldrar - barn sit- tande i hvarandras knii, barn, uppkrupna på den lilla estraden, barn, tittande fram ur vecken på lärarinnans kjol däruppe. Hvad st& på?. Jo, hon håller på att' berätta en saga, H. Ch. Andersens 2 Sjöj&tgfrun D. Hvilken andlös tystnad, man skulle kunna höra en knappnal falla. Utför fantasins gyllene flod bar det till romantikens andlöst vidsträckta haf, dar v%gorna stundom med väldigt. dån slå friisande skum mot skyn' eller ock i sin lugna spegel Bterger praktfulla stjiirnenätter, ett haf uti hvilket vi alla måste fördjupa 'oss, om vi viljca bevara hjärtats renhet och oskuld, tankens höga 'flykt och sjalens spänstighet. Hur ofta och lätt dyker ej storstädernas barn ned i penby-litteraturens depraverande. lektyr! Är..det ej.en skön garning att föra dem ut till hafs, där friska, starka vindar blåsa bort den förskämda inbillningens foster? Besöka vi samma rum vid åttatiden i,morgon, finna vi ett hundratal pojkar ifrigt lyssnande till *Oliver Twists> öden och äfventyr, till.»djungelbokeas» trollska innehåll eller ock följa de med Nansen i ~Fram..till Nordpolen, eller vandra med Sven Hedin genom Tibets öknar. I.,öfvermorgon höra vi en föreläsning i historia för gossar och

12 flickor. Skioptikonbilden på väggen framställer Karl 1:s tragiska död för den storögda ungdom, för livilgen framtidens problem blir att tillkämpa dig den ratta friheten och föriniigan att ratt begagna den. I koinit6rummet glamma ett dussin &rige gossar med de residerande liirarna. Frankt och fritt löpa deras tiingor. Termin efter termin dampas de råa rösterna, srordomar och fida ord, hemvane p% dessa barnaläppar, blifvn allt siillsyntare, och mot sina kvinliga bekanb visa gossarna en höflighet och hänsyn, som vacker glad förvåning. Hvem anar val, att desss yngliugar för tv& ar sedan hörde till St. Pancras mest fruktade ligapojkar? Är det prygelstraff och aga, 'iir det lasor och katekesplugg, som åstadkommit Eöriindringen? I sin ömtiiligaste, bildbaraste ålder kastades de ur folkskolan, sådan den nu iir har, ut på gatan och dar liirde de sig snart, att man kommer längst, om man brutalt och hansynslöst knuffar sig fra.m på andras bekostnad. S& blef ligapojken färdig, ett ingalunda lätt material att taga itu ined. Arbetarens barn, som slutat folkskolan, ar utesluten från allt det, soin i England danar gentlemanuens karaktär. Utan de goda hemmens inflytande,. ty huru ofta äro ej biide far och mor drinkare, utan skolornas, skolgndstjansternas, kamratandans inflytande? utan sportens och gymnastikens disciplin, liirarnes samvetsgranna bemödanden att skänka ynglingen en fast karaktarsgrund att starta lifvet, med; i stiillet för allt detta bjudes honom ingen annan uppfostran, an den gatan och krogen och sämre förlustelsest~llen bibringa. Tack vare universitetsungdomen, som kanner bildningens förpliktelser, börjar det ljusna i natten och morgonrodnaden bebadar en vacker dag. Så har Toynbee Hall rrch Oxford Hoiise i Eastend, samt Passmore Edwards Settlement i Westend, niistan ntrotat liga- 'pojken i Bethnal Green och ligaflickan i St. Pancras. Om lördagarna äro engelska barn befriade frin skolgång. Da stå alltid dörrarna öppna till den stora samlingssalen, och under. för- och eftermiddagen strömma barn i alla åldrar dit. Liirariiinornu i sina färgrika förkliiden ordna dem till danslekar och iifva dem i idrott. De sjunga, stampa i takt, marschera, klappa i handerna, ila förbi i hvirflande ringdanser och utha allehanda pantomimer. Hvilken liflig, glad tafla! De smutsiga blifva hvar lördag allt renare, de trasigas knappnålar allt fiirre, de tofriga hurmassorna ordentliga flator.»jag skickar giirna Barnen till Settlementet,, säger en mor, >dar f& de lära sig skick och.fason?. En liten flicka sträcker armarna.mot sin liirarinna och hriskar i hennes öra: wkiira

13 365 fröken, mor har sagt, att vi ska flytta till. Barnsbury - - finns det Settlements dar också?>, I skolruinmen sitta nu unga män. De läsa, språka, spela schack, halma, ping-pong eller något dylikt.. Vi. titta in i biljardrumnlet. Ofvanför de med stora gröns skärmar försedda takoch vagglnmporna, lyser dunkelt den ståtliga frisen, frninställande bilder ur engelskt sportlif. I ' gymnastiksalen kr'anges i repstegar, öfvas i språng öfver hast och bom oih för öfrigi, i allehanda atletiska lekar. Vissa dagar star salen till flickoruas disposition. Ryggarna rakna;, lungorna f& fiitt verlra och de i fabrikerna bleknade kinderna och trötta ögonen f& fiirg och glans. Vi miste in ett tag till kadettkåren! Kadettkåren? Titta pi5 de dar pojkarna, som hänga vid. dörrarna. De se b8de nyfikna, intresserade och tveksamma ut. Att höra dit eller inte, tycks vara frigau. De höra för 'tillfiiillet till ligapojkarnas fria klass. Trasiga och smutsiga. stå de da.r och titta under lugg, några i trots, andra i tungsint svårmod, dii och då bestående förbigående mindre trefliga gl8pord. Se på dessa ansikten - och låt så blicken ila från dem till de tinga, käcka pojkarna därinne i den ljtisa salen'. Hvem kan tro att dessa gossar för nagot år sedan stodo huttrande, höljda i trasor diir nere vid dörren, undrande om det vore v8rclt att försalra gatans frihet mot disciplinen, som rader inom Passmore Edwards Settlement.. Hurtiga och glada, i treflign uniformer, lystra de till lararnes kommandoord..de tjana sig upp i graderna och småningom genom godt uppförande in' i kadettbataljonen i drottningens Surregregemente. Endast de amplaste loford förvärfva dem denna utmärkelse. Eadettl&rens gossar Bro åringar och undervisas fritt af de herrar officerare, som intressera sig för follrupplysningen - i sanning ett utslag af fosterlandskärlek, som i nndra land borde.vinila efterföljd. Vi förbigå slöjd- och hnshallsskolorna, ganska mycket liknande våra egna.. V&ra metoder stå dock högre, såsom öfver hufvud taget vkrt iindervisningsvasen. Jämförelserna uppskjuter jag till en annan gång, då jag särskildt ämnar hehandla slrolfrågor. Hvar manad gifves en folkkonsert. Programmet upptager sådana namn som Haydn, Mozart, Brahnis, Wagner, Grieg, Mendelsolin. Den seuare ;ir inycket popiilär. Två eller tre gånger i termin uppföres nggot skådespel. U~ider ledning af några Lyceuma teaterns intresserade artister inöfvades förra vintern delar af Shake-

14 speares skadespel, %The Vicar of Wakefieldw m. fl. Mrs Humphrey Ward och Westminster Gazettes geniale ledare, Carruthers Gould, dramatiserade Dickens w Julhistorier s, B Oliver Twist.>, %Little Nell~, samt ett par af H. C. Andersens sagor. Ingeniörer, unga lagkarler, flickor ur den högre medelklassen målade kulisser och ordnade dräkter. Hvar och en drog sitt. stra till stacken och gaf sin gafya, stor eller liten. Nu slita vi oss ifrh denna lilla kiirleksrarld efter en angenamt tillbringad dag. Genom mörka ga.tor och grander bar det hemit, förbi upplysta krogar och kafber, fran hvilka råa röster, skriin och trampet af dansande fötter ljuda, ut i natten. Hvar finnes r8tt lefnadsgladje, om ej bland dem, som i kiirlek till sina medmänniskor söka öppna de portar, som leda lit till leende ängder, dar det skiinkes arbetaren det mått af andrnm, luft, sol och ljus, som hvarje miinniska har riitt att fordra för att kunna lefva ett miinskligare och mildare lif! Gud välsigne sådana härliga människor som mrs Humphrey War'd och Passmore Edward! Gud väluigne trefaldt de mhga man och kvinnor, som i glad tro pk Honom, utan penningar kämpa samma modiga kamp, ty: ab&ttre är kampens adla armod an drakens dolska ro p& guldet, battre &r hånad död för det goda än namnfröjd vunnen i sjalfvisk aflan, bsittre an fridens är farans famntag Ty de harda hjältelifvets runor lyda: asviird mot snöda jättar draga, modigt blöda för de svaga, glad försaka, aldrig klaga, strida hopplös strid och namnlös dö! Det ar lifoets sanna lijältesaga.~ Cecilia 17122otc.

15 En tjänarinna af gamla stammen. rgabla pigan Anna Måzteaisdotterr, såsom hon i Lunds rnauta,lslangd ben&nnclesi trodde sig liiugesedau hafva afslutat sin arbetsdag redan vicl 50 &isl e.j p& grund af sina l~efiia,clsh-, mlen, till. följd af en oförklmlig s.jukcloni, föimodligen af nervös art, s;om lkge fiiugslat lmine vid siingen.. Ofver 10 AT hado 11oa unclei- namn af,e; j u k 4lnn.a ~ bott i ett litet men snyggt rum vid a1 af de mc-a sinala grii~~dc:i'~ia, i T,iind, diii. fattigt folk bod.clie i sm4, hus af korsvirkc och lem, locll utli~~.i.&. smiua rim &t iinilinii fzttigai~! medinhu.. s'lit~s:, Blrwiil hilka sji~lia Aqtm ej var en af de fattighste. ' 1iuia.n ]).(m dukade iiu(ler f5r det lzeinlig11etsfi:illt~ lidande, soin sa ofta ang;riper i.iie&l~dess kvjniuor o. t. m. bommer tbu att anses oförmiiyna n.t t IY~iiinua, saugen, Imle l ).on t jiiinat som kammarpiga l I os ~grefviinnaii l$, Skaberi:lsj%, hvars iiaiunh som.l;lori.cle vm-it Tlot.G, Ama af stor r.espekt aldrig niimnde. D% hems S jukd~o~rn började anses obotlig, flyttade bon (med en liten p ~ioni af gmfvimuan) till Lund, dit hennes liiingtan stod, emeclaui qposbernp) day lefde och verkadlie: ip~ostem, u.tsli1 tillagdt namn, batydde då för t#idein inom Lunds fromma hetsar den vida Bände kontraktspi~oeberi.e Hw~ilc Schaztau. Att i kyrkau f5 Böra den s$ högt vai.d,&ade lda.anie.n, dieit 11ada sjuka Anna lhge~iedati mbt slh ur 11&gen, m a bon hado den förmhen ' att f& mobtagci, Lians. amcilta bmök ; och &i hrni predikat, hållit katekesförhör leller något amat föredrag, pl&ade. hon f& hlos sig emottaga, la&goli af hansl uppm~ksmma &hörme, slom ur minnet eller ef tser anteclaiingtir refererade f ösedragetsi imehajl; s tundoin kort ocl~ enfa,lcleligen., stimdom s& godt som lord för ord. :I: sin stilla, VA J1ia~c1.e sjuka Anna blifvit ebt slags auktoritet blanil ))de stilla i - lan&t~.. SA val masi som k$mor af hemas egoii Iclass, och Xven i,tsl<illiga Iiogro st%ende nalkades lmwes b&ld ined sainvel~sfrlgor röranclie andliga s% viil som vhlclsliga bekynin-ier, pi% 'livilks l i.ciuies I jusn förstlind och l~~rlcksf ulls siiiiie, med s t öd af e ii för hmpics srwilic~ll ss tiij111ing' ovcz,&ig lifserfarei111et; of ta :Canii.i det rktt~~ s~vaxet. Oclcsi% var Iion etfi uzts j.h&ghominet före- 1ii9,l fyr,det; ske ixl' kiirleksbevisninrg., stom alig~$ ukiftens ~o~rcl gaiua i~ppsölcer nlplgoïl ai:. xliessa minsta)). Att g& med sloplla, sötgröt, bak- I. c lrcli~cl aimt godt till sguka L~IWL, det c?;11?3&~ cj b lo t l; slom et t vaclzeii.t BiLrleks vc'rk, af unga fliclcor :dlvarlign S. soin luon var, lcwcli~e dock v;xr;l rolig, hl'ltic, liacle Ilon likgol; i~t t beriitta, iihu &Eve4 som ett extra nöje k. biittre hus, ty Anm,. sjnk ja myckek rolig att sprska med. locli all tid var hon iri.ilti~essei.ui1 ' S

16 af allt hvad de unga mamsellerna eller fröknarna hade att beratta för henne. Om hon digon g&ng yttrade eu viilment mrning eller ett råd,.var detta alltid»ett ord i sinom titl?, och s& fritt frin mastrande och dömande, att det snarare lockade till iiii :i.fskr&-kte frh vidare f örtroenden. Bland de hus, frh hvilka Anua Iiarle budskap 5tuiinst.one thii g%ng i veckan, var afven professor II-s. Dc~iiic iii:iii, peïsoiilig. vän med Schartau, stod i s& högt amemiic Los ctciiiics beundrare, att han af dem hedrades med titeln pr o f e s s ur n utan tillugg af namnet. Mamsell Arma, cil dotter i deum fmlilj, vm för s;iirkn AM^ den kiaste af alla lienuen ung:#: hesökwi~lti.. 3Ii1iusiill Alina. blef gift och efter sitt gifteïlii5.1 1)osatt i I,iii~d? sii att sjlika.,-hxi till sin stora glädje fick Ixhhltlla dtxiina siu 2.lsliling i uii.rhetcri, ehuru en peri,od swrt kom, d;i lion cj fick glid $1, sig 2.2, dciitlas regelbuniina bestik. Meu bäst det vax, kom cn glad nyht ïritai det- iiiigs liarimet.»)mmsell A e, (som familjens aiispïikslösa viimer SA. gi.ruu ville fortfara att kalla hennc, lhgt efter det hmng3 officictll;~ titel blifvit fru N.). Mamsell h a hade en rask och priildig gossc, rarare och sötare än nion liten gossc innu varit, sisoni sjuka Annris vänner af hennes egen klass visst;a att fiirtadjn. Snart kiiiidc iiuin icke förstii hvad som k.ommit &t sjuka; Anna, ty linii tycktca incd hvarje dag förbättras och vinna nya krafter. Eti vacker dag fann man henne liggande klädd ofvanpk siingeii; m annan clag, d& grannen Bengta Jöns Truls' kom in till Imme, for att i siii tiir likiila, och städa den lilla kammaren, som af gra.1iiia.r ;ock v%nuer hölls s& ngtt och fin som ett tiocksldp, fann hou att Anm sjalf ut,fört dessa göromål och nu låg mysande af bclateiiiiet p& siu biicld och hvilade ut efter den ovanliga ansträangniweii, livaniied lioii friin denna clag ej mer ville besvara grannarna. Ej nog harmeii; Iioii böii.ja.dt: att göra små, utflykter i trädghdst&pan, först vid err ~rannkviniias arm, sedan allena, och ryktet att sjuka Anna, t-a.1- bättr~, VU uppe och kundc g& ut, s~riddes snart blarid licmes uifi.uga viiuzier. Eu vacker f örmiddag öfverraskades den unga friiii, f orilom ui'mscl'l Anna kallad, med ett bestik af sjuka Z~UU~L~, so111»int.c kunde biirga sig längre am hon icke fick se ulaiiisall.-iiinas lillc gosse)). Det blef en vania att s,juka Anna hrarje ilng kom att li%lss pa lille Henrik, i början Atföljd af dgou \-iiii, scilau eiisiiiii : ~ ~ c -silart h kom det da;ïlgh, att hon viskixdes liela tl:igcii i btiriiknmiiiaïrii.

17 Det iiya iu(jr,mse bara v&ckt Eos henne, gaf henne kraft ett öfve.rvim;a dm nervösa svagliet, s,om så länge bundit henne vid sängen och inom s juk.rumme~t. Ja, en dag f lythades sjuka Amas stora ssng med d~till hörand.0 b,erg af b,olstrar och dunbadk, hennes gamla byrh eii g%fva af grefv-, hennes sk%p och: utskurna shia, hermes a,nda,~tsböclcer, kläder och småsaker till»lille kamma1'1em i»mamsesi Annas)) hem, och där lcxfcle sedan den gamla tjz.na,rinpm, aktad och &lskad af &skap loch tjiinare, barriienis tröst,och til1plykt i nöd och lust, dlhjanit en auktori.tet och ett lorakel för de ga,mla värmei-na oc1.i många nya blaiicl dem soin»liöi:de piiostenp, d hvam predikningar hon Altid 'fick iijuta blott i andra liand, ty att g% i kyrkan eller i allmiinliet att vi,sa sig ube i staden, dett ansc& hon fmtfamde som en -omöjlighet. Men hton var lycklig nog att emellanåt f% lha ' några an6ecknioigar eft e.7 dessa an.treckningar, och d% dessa längre fram utkonimo i tryck, använde bon sina sm& besparingar till att genast köpa dam efter liasqd, s.om de ubkornmo.»du kan ju f& l%na mina böcker när du vill)), hade hennes fru sagt, men Amia ville helst ha alla siim gudliga böcker samlado s%, att hon såg dem, och helst hade bon deni uppradade p% dicm bi&, eii hylla 1ibnd.e kmiten af hames s&n.g-. D&? faan man liemes bibel i flere små band, den gamla Svedbergska psalmboken &rs psalmbok aktades e j p% lhgt iias S$ h6gt af do gammalfromma pi% dm tiden - vidam Arndts paradislus tgkd, Luthers postilla, Itofos' bönbok, halis be~tiakteleer s% snart de utkommit :och Schartaus skrifber i dm iilån C1Qi iitkommit; - samt i en liten hög för sig sjalf : En ABC-bok (~riiiseizs Ahcata kallad), en kakkw, 13Talli~ska psalmboken samt Hubners bi bliska historia. Ur dessa böcker Ilarde lioii barnen att lia; alla hade af liewe f%tt s.ia första niidervisning. De mindes väl ullder hela sitt lif cl:es.sa sim första l5rostwder, d% gamla Amm 1%g pi sin s:ig #och stickade p& sin strumpa, och vid sängey yttersida placeraaes det lilla borclet'mecl böckerna och' den; lilla sholeu med liirjimgen upp%. Flär fort.gicli uiidervis~i~eiu fr%n och' med ha, s&er ba», till clws.m kunide läsa liela abc-boken som ett rinrlla.de vahten, till och m~d si% svhra ord som»riaultiplikation&abe'llen, uppbörclskommissczi.ie, lai4dlsliöfdi4geembei;et»,.o. d. hvar- Piinte man efter Amas förestafvande Last sig utantill, ej blott i~~c1~erva;ï och en mhgd böner d i psalmverser, utan afven hela. lilla htekeseii. Lii~bloim Ldxlies, %veii lihghteheseiil kallad, samt WaJlinska psalmboken Tingo e j &sidosii,ttas; ty det var»ö.everheteiis f örordning)) at t ' de skulk brukas, och Schartaus lär j unga hö110 li%rdt p& lydnad mot öfverhelten. De sm& 15ii.jungama hade &ock

18 fattat det p& ett annat &tt: ))Chman tyckcr Iiiittre om lilla katekesen och' gamla psalmboken asi lom den stom katekesen och nya psalmboken~, s% mycket ti-odde de sig förstatt. CT au-u a n var det riaim som barnsköterskan fktt i bameiis iiiiiu, en liitt. gjord öfwrgihg frtin benamhen g a m l a A ai n a. Gaman fick efterhand sköta och udervisa cj uiiuilrc iiin 8 barn, och ehuru hon alltid. var klen till hiilsan, h47c Iion dock kraft nar den behtifdes, siksom ila sjukeloin fanns i hiiset och sarskilt d% mon, ny ai-fviwe kommit till v%rlden. DB var det allt.ic1 hennes &lirro-de att Ataga sig dess första skötsel, uilclcr det att cti baxnflichx fick p& sitt eget angvar skötit om de stöi-re. Ilet. kunde dl'i val %da, att dessa 1ne.d smek och lock kan;le. lyckas suo sig iuidiiii tkil fi'11ktafle»lörckgytviitti$nge11') eller att frt t illiret7sst ii&& si tt iirillystna bogi att h ~u~a sig Y jz!f eller 1iEr11,anclc frihet (?r; nieii ilii. lil;tii det minst föi-rnocla.de, slog Cknlnan ned soiii eii ljiuigcld i 1mrrilr:wmaren, och d& kunde det Ilalriela att en storartad tvz.t.tniny :och kamnink öfver hg anstiilldes, vid hx-atl tid cller sturid pit clageii, il& någon; biist i dessa vih-tig& toilettea11gr?lagcu1icter fiiriuiirktes. Likmingen med barnen försummade hon a.ltlrig, brrr upptagcii hon h kunde vara p& ilucha hg11, och att ns'itti~ ini10 LOS G~IIUIP var en tillflyktsort fiii- de sm& livad lioii h IUWC Idva att ilestyra. Huru miiga vintemftnar, iia, pu.pp~, och iuaiuma varo borfa eller hade främmande, eller d& mamma ville lirt lugn och frcci i sitt ~uiii för on stund, tillbragtes cj af ba.rncn i Ci;ati.iiaiis rum rid brasan eller vid Gannaais lensainma, talgljus, som (iii föl- ungdomelis bekvämlighets skull flyttades frh ileii breiii s&ngkaritzln ncd p5 b.ainen;s bord! Gan- 1ig d& saiiligettu g& sin sang uclr stickade ; hon hö11 hela familjen mecl stiwupor, ett ej rings :i.rl)et.e, helst sedan 8 prtr iiliga, fötter iuom ihuiljttri fordrade Ltkliidnatl ; men stickstrumpan, slapptes ocksa aldrig ur handen, antingen hon, gick eller stod, satt eller lag.. Kring bordet roade sig sm&folket med att sita p& griffeltafla.eller p% lirad för pappers.. lappar man lyckats uppleta ur papperskorgen under pappas skrif - bord. Nligon a3 iis unga artisterna, som kiinclt! vara. den lyckligsi, apren till en, tolfskilli~s fi.irgl&cl.a, hade det utsökta nöjet att d&md fgrglagga, dels cgim tec:kiiingnr, ilcls intiii lialllre illustrationerna i Hiibners bibliska Ilist oria., blaaid hvilka bprattaren s5rskildt erimar sig eu liirniiittlsl>l& Dailicl, orngifmir af de gramilste kanariegula le jon, hvilket konstverk p& uiiuiicts dunkl;i8 bakgimd framstslr klarare och tydligare %n uiigot i scmm tider sedt och beuncli.adt verkligt koiistens iiiiist c.i.styckr, [i:~man I~de d& dltid iiilgot; att bersiitta; inga sagor, Iivilh. 1101~ i sitt sf.ilia

19 . sinnc ogill;:rcle, e:li:ara hon aldrig tillat sig att ytha ~~.&go.t klander 11-wf; cle»).roliga böcker)), siom i,t' bmnen ~sk2iinktes af förlldra,i"aa, och iiru~u minclre mot cle poliga ' historier, som barmm hade, hört af pappa vid af tonbrasan;. Men G.xnna;us egna beriitt~elsw röde sig mest omkring hvad hon sbjgjlf uppl,efvat, i synnerhet livad hon sett loch' höiït då, hon var i tjiinst 1.0s grefvim.m, lom sqiiiila barn som hon kknt, lom andra sliiilla miiuniskor och helst lom deras saliga slut,.om l-ivarjeh'mda som hon last i sina b6cker o!. s. v. ; och sh kiuidde barnen 1-eeouriierb n~ed henne om hvad &e siiilfva hört loch! lalst, och fingo de da, oftast rediga loch fö;i.sthldiga svar pk de många h v a r f ö r?, slom sl,iii~digt als bias i såclan$ sm% hiifviiden. Dat skulle f ÖrvAm.1; rnbgeri att Ilöra hum mycket denna gamla oliirda piga i sjiilfva verket; visste, &fvea. i sådana s!hycken, som personer i 11enn;es sa,mhälissta;l.lniag~ siilhi ens: hatha hört nämnas.. En g ~ bo8 ~ i Eemqe~ Z iigq som handlade om de stio~ra förf öl jelserna mot de kristna,,iincler de första, fixhiinclradena xf v%r tideriihing, gbf henne r m mhgd Smnm för berättelsery som bos bmnen 'tilltalade s&viil c h hos iiogcl!omen så vanliga sm+n för det rysliga, s.om ock, karislue i 5nnu högre gmd, deras beimclran för det storslagna och hjg;ltenllodiga. Om Luther och refoiulati~men vissbe hlon Svau och kunde cei.rom beratta gauska 'mycket; i bibel #och psalmb,olc ViU hon mer hemmastadc1 i& mången pi;.&$ eiiiiiir hon kkde sitt nya testauente j&n.be psi$tni.etn s& godt som u;t,wltill, lord för ord, I.ikaledes psalmboken, den Sviedb~ergska, vii1 att mäirka,. Då sm&flickwna för henne upplastc de nya psalme1ma, åhörde hon dem med vördnad, nien höll dock mey på de gamla; sarskildt högt uppskattade. bon dock sådana, som frk gamla psdmb~oken öfverförts till den nya, och hade g prost ens)) intyg p& att vara ))i n&gan måtto förbättrade)). Bla.ncl deu, undei~iani.ug: som ~anua11 medxtehde smiiflickorna, förekom iifven honsten att sticka,och st,oppa8 sbrurnpor. Med n&ra andra hanclarbeten befattade h on. sig iche; dm laide barnen af mamma. eller af»fröken», deras guvexnant. Det var m. e-et hos Gman aht li~oii 11a~d.e n&got sv&rt för att fördraga det. flicknorna mhte anviinda så niyck,en tid pb att Lira och sedan utiifva fi~lrure hanckbeten, broderi, päxlskickori o. d., hvilkeb Gapaii aracsgg bidraga till dit fostra smaken f6r fliiid och fåfhglighet. Sib-skildt yt(ti.ade hlon ovilja mot clet på desi tiden ytt,ers.tr mod(?i~'.na, nu lika vii1gai.a arbetet v i r k n i n g, för Bvi.1ke.t hon af någon oföl-irkli-lig lorsak fattat eni syni~ei'lig antipati. Mm handa,rbef;sliimriman var icke bortkommen, n sl,og upp ett bibdstkille i- andra Mloss bok, kivarest vid bmkrifningen 01u Isxaels t,abw~mkeki byggwd utixyckligen sbod:»de lvinuor, som

20 förstiiniliga voro, v i r k a d e med siaii hkdccr och bliro i'r:iiii sitt verk af guld, ~osenrödt, skwlakaa, och tvinnatlt! hvitt silke ; och de kvinnorj som skickliga voro, de 'virhda getahiin), 3 Xas., 35 : 25, 2G. Detta g jode slag i saken. Gumman, erkände gemst, siivii.1 for lamrinnan som för sin fru, att hon hade gjort 'oriitt och varit sjiilfklok, c% hon i sin ~okuruiig'hedi satt; sig till doms öfver, livacl audra g$oi.de, som vom bättre och klokare $n Iion, icke vetandc att detta, bibelställes t-illämplighet pa ifriigavarautle fall iir tämligen tvifvda.ktig, c& det ord, som i ga.mla. bibelöfversattningen &tergifves med v i r k n, helt aiupr5.kslöst i clen nya kallas spinna, ett arbete, liva.1~ dygdesamma enkelliet. och i.arfliglict erkarines af bade judai. och hedningar. 3Ien s& kom cu tid;d& cleu gamla ibj mer kuiicle laiiiiia. sin säng utom f6r den korta, stund morgon och aftoii, d& ckii 1)itidadies om ; d% 1.k Ganiian ofvanpk sängen hela clan.cn, scdau kiiksan lijiilpt henne att Hada p& sig och baddat upp lieiiiics siug med en maknelig mängd kuddax. IESi;reftes, sedan hoil G$er lagt sig till ro, kom köksan in med kaffebriokm och»lilla syster)) med den aldrig ouppfyllda väntan att f& s o c k e r b i i e n, ck11 sockerbit, soiii alltid l&g ofvanpg pudersiockret i Gmnms lilla sockcrsk81 och af Iieiiiit: borde anva.ndas vid drickande af andrrim kaffekoppen ~l)a bit:!, meii b i t e n blcf alltid lilla systers andel af kahsct. SA kom en tung profning fbr den gamla; he4ics syil hlcf 1iiist.igt SA försvagad, att hon ej laligrc hintie Iiisa siu 1)il)el och ~i.~idra kgra andaktsböcker. Men det fattades icke iiliga, k1ai-a ögoii, eller tungor soin kmde läsa högt och tydligt, ty sm&.flickoriia, ta.flade om att till den kika Ganna.11~: förclel aiiviiyiiit cleii lii.skiiiiuigl~;lict, hon meddelat dem och den hemmastadillict i Iiya testamentet och psalmboken, hvartill hon afven ledt dem. Jlct var en gifven sak, att hvarje morgbn n,&gon a.f f lickoma (oftas t' den niist!illa syst.cr yngsta) sbdle g% in och laaa för Gamaii, sk sriart Iioii var klzricl, före frukosten loch innan lektionemn för friikcii, giircmaiitt~ii, topo siii bör jan. E'lerô g-cs under dagens lopp gjorde flickoria r lm ganila v%men samma tjänst, och att g& in och lasa. et$ kapitt?l för (-f;miran vax den sista kä.rlekstjwten de berimdc henne, iman de gingo till sängs. Ep tid bortik kunde Gamau ligga. ~f\~aiil)a urli sköta. sin muliga stickning, men äfvm detta arbete för husets hiista föll siiii.ningom ur de fordom så flitiga hänclerr+; &.ldersaftpingcii fiirtog krafterm. Eii dag satt hon länge uppe med kxddar b&om ryggen, ludc i ur&ung

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874 Julin, Jon Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n Göteborg 1874 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset Tomtens lilla Maskrosängel Text & Bild: Margareta Juhlin blå huset Tomtens lilla Maskrosängel ISBN 91-973991-0-8 Text & bild Margareta Juhlin Första upplagan november 2000 Grafisk form: Daniel Sjöfors

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13 År 2012 Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse., fil 3:9 EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Ramundeboda Kyrka i Laxå 2 oktober 2009 Rigmor Johansson 15 maj 1945 20 september 2009 2009-09-21 Solen har gått ner Kära R! Idag fick jag samtalet som jag förstått skulle komma. Din livslåga slocknade

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n.

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n. Stockenström, Herman Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström [S.l.] : [s.n.] 1879 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Den magiska dörren. Kapitel 1

Den magiska dörren. Kapitel 1 Den magiska dörren Kapitel 1 Hej jag heter Jakob och jag är 9 år och går på sunds val skolan. Jag hade också en dästa vän oliver.och vi ska gå till skolan för första gången med varandra.men jag var lite

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Svenems Begravningsbyrå. Maka, Mor

Svenems Begravningsbyrå. Maka, Mor (1) Lilla Mor, nu Ditt lidande är slut Nu Du lyckligt kämpat ut Och Du kommit har till Far Som Du så länge efterlängtat har (2) Det finns ett löfte från en gammal sägen att modersögat aldrig slocknar ut

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK:

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK: BJÖRNINNAN TEXT och MUSIK: Carl Jonas (Ludvig) Love Almqvist (1793-1866). Svensk författare, präst, journalist, kompositör, lärare och bonde. Under sin studietid i Uppsala kom han i kontakt med Swedenborg

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Allsång på Korpen. Ja därför måste alla nu få ropa hejsan och du, jag säger hejsan, du svarar hejsan, Vi ropar hejsan, hej, hej!

Allsång på Korpen. Ja därför måste alla nu få ropa hejsan och du, jag säger hejsan, du svarar hejsan, Vi ropar hejsan, hej, hej! Allsång på Korpen HEJSAN Melodi: Med en enkel tulipan Vi tar en enkel liten sång, men den skall ej bli så lång, det gäller bara, det gäller bara att bli bekanta. Vi alla titlar lägger bort, så kan det

Läs mer

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 6: Hjälpstudion Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 6 Hjälpstudion Förord Berättarstunden levande berättelser från Bibeln...4 Beskrivning Termin

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

SOFIA BERGTING peter bergting

SOFIA BERGTING peter bergting SOFIA BERGTING peter bergting Personer och varelser Lin Lin är inne på sitt fjortonde år och människornas värld känns mer och mer främmande för henne. Ju mer hon vistas i naturen, desto starkare blir skogsråets

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Struket 2012-12-16 23.42 Struket! Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Hallå! Var är du? Du måste lyssna?, var är du? Du kan inte bara försvinna sådär! Du går med din hund.

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Malin Sandstedt. Smuts

Malin Sandstedt. Smuts Smuts Smutsen bränner i såren på flickans bara fötter. Döda rosentaggar river och färgar hennes ben i rött. Hon vandrar till ljudet av sin egen viskande röst. Den vita klänningen är inte längre vit utan

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 Kapitel 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid nami, 4 år berättar: Varje morgon går jag till förskolan tillsammans

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer