Utvärdering. Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Transkript

1 Utvärdering Under 2012 och 2013 har projektet Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg genomförts. Projektet har finansierats av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Dalarnas län och Gävleborgs län Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Torbjörn Blomhage 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsattser 3 Inledning 4 Målgrupp 4 Mål 4 Projektets genomförande 5 Metod 5 Deltagare 6 Fakta 7 Fors 7 Stora Skedvi 7 Sollerön 7 Hassela 8 Svågadalen 8 Loos 8 Målredovisning 9 Fors 9 Stora Skedvi 9 Sollerön 9 Hassela 10 Svågadalen 10 Loos 10 Analys 11 Insamlingsmetod 11 Analysens syfte 11 Enkäter 12 Enkäter/Intervjufrågor 13 Bilagor Mätning, enkät 1 Bilaga 1 7 Mätning, enkät 2 Bilaga 8 14 Kundenkät, butik Bilaga

3 Sammanfattning Projektet har pågått i två år och omfattat sex kommuner i Dalarna och Gävleborg. Det har huvudsakligen varit förankrat bland befolkningen och näringsliv, men även engagerat kommunledningar. Målet har varit att utveckla metod och verktyg för att utveckla och behålla samhällets service och den kommersiella i bygder där befolkningsunderlaget ofta är minskande. Med tanke på att de pekuniära bidragen från Tillväxtverket och Länsstyrelserna är resultatet väl godkänt. Den hjälp bygden fått har resulterat i påtagligt positiva effekter mätt i större/flera aktiviteter, god samhörighet och uttalat engagemang. Som någon sa det händer något, man ser att bygden förmår förändra och påverka när man är eniga om ett konkret mål. De två metodböckerna som projektet utvecklat kommer bidra till en positiv utveckling för bygden Slutsats Det finns ett stort intresse för landsbygdens utveckling och att delta i den i någon form. Rent konkret kan det handla om närproducerade grönsaker, markskötsel, rusta upp nedlagda bensinmackar, arrangera mässor, dra nya skoterleder, hålla livsmedelsbutik vid liv och så vidare. De personer som deltagit i de olika handlingsgrupperna har varit mycket engagerade. Det finns ett stort intresse för att driva egen verksamhet och många vill driva kommersiell service. Ungdomarna har inte varit så aktiva förutom några undantag. Vi behöver hitta ett sätt att attrahera ungdomar; intresse finns. Ett av projektets kanske mest överraskande resultat var den vitamininjektion som bygdens folk upplevde att de fick; de blev sedda och fick stöd och hjälp i nya och gamla projekt. Att projektet landat i två metodböcker som verksamt kan bidra till att strypa flykten från och bidra till en positiv utveckling av landsbygden är glädjande. Två av sex kommuner har visat lojt intresse för projektet. Det har satt sina spår i resultatet. Slutsats: För att framgångsrikt driva ett projekt med den här inriktningen är kommunens engagemang A och O. Projektets motor har varit grupperna. Kontakten mellan grupperna och processledarna har varit god, men tyvärr inte varit frekvent nog. Önskan om mer stöd och deltagande mellan de allmänna arbetsmötena har framförts. Informationen om projektet har inte varit tillräcklig. Det är oerhört viktigt med en effektiv information för att få fler personer att delta aktivt. 3

4 Inledning Under 2012 och 2013 har projektet Utveckling av hållbara servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg genomförts. Projektet har finansierats av Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Dalarnas och Gävleborgs län. De aktuella kommunerna har bidragit med arbetstid. Syftet har varit att vidareutveckla en modell för att bibehålla och utveckla den kommersiella och samhälleliga servicen och skapa förutsättningar för entreprenörskap i de utvalda bygderna. Valet av bygderna har gjorts i samarbete med respektive länsstyrelse och länsbygderåd. Utgångspunkten har varit att det i varje bygd ska finnas butik/bensinmack, någon lokal utvecklingsgrupp och för en lokal bygdeutveckling engagerad kommun. Projektet har drivits av Stiftelsen Hantverk & Utbildning/Entreprenörskolan Leksand. Målgrupp Målgruppen är alla invånare i respektive bygd. Samverkan är nyckelordet om bygderna skall överleva och utvecklas. Representanter för det kommersiella utbudet i varje bygd måste delta, liksom representanter för den offentliga sektorn. Motorer i arbetet är de föreningar och organisationer, byutvecklingsgrupper med flera som finns i varje bygd. Dessutom är kommunala tjänstemäns och beslutfattares deltagande i processarbetet en central utgångspunkt för att nå ett gott resultat. Mål 1. Att få igång och genomföra tre bygdeprocesser i vardera Dalarnas och Gävleborgs län under projekttiden. 2. Att få med företag och medborgare i arbetet i varje bygd så att de tillsammans utvecklar en servicepunkt och att barn och ungdomar involveras i arbetet. 3. Att under projekttiden skapa minst ett nytt kommersiellt/samhälleligt företag i varje bygd. 4. Att säkerställa medverkande kommuners landsbygdsverksamhet och att den långsiktigt utvecklas i de medverkande kommunerna. 5. Att vidareutveckla den lokala dagvaruhandeln/butiken/bensinstationen så att de överlever. 6. Att pågående processer lever vidare efter projekttidens slut. 4

5 Projektets genomförande Processgruppen har besökt bygderna sex till åtta gånger och samlat representanter för den offentliga sektorn och det privata näringslivet och invånare i bygderna. Projektet har tagit fasta på att invånarna ska utveckla sina kreativa förmågor och entreprenörskap. Projekt/arbetsgrupper har genomfört aktiviteter mellan mötena. Projektet startade med ett stormöte dit invånare, kommunen och näringsliv var inbjudna. Mötet inleddes med frågan: Varför har du kommit till kvällens möte? Bland annat uppgavs följande skäl: För att bygden ska leva. Intresserad av att utveckla turism. Viktigt att folk stannar kvar. För att bygden är fantastisk och har så många outnyttjade resurser. För att bevara servicen i byn, både kommersiell och samhälleligt. Se flera företag startas. Jag vill vara med och utveckla bygden. Stoppa avvecklingen av servicefunktioner. Jag kan påverka här, men inte hemma. Mötets frågor var: Hur ska bygden utvecklas och fortleva? Hur ser vår version ut? Vilka åtgärder behövs var? Deltagarna delades in i grupper för en brainstorming. Varje grupp utsåg en sammankallande. Åtskilliga uppslag utmynnade i ett antal projekt kopplade till mellanliggande möten och aktiviteter inför nästa allmänna arbetsmöte. Metod Metoden har bestått av två delar. Den ena delen har omfattat bygden och dess utveckling med tonvikt på lokal service. Den andra delen är koncentrerad till butik och mack. Metoden kan i detalj studeras i metodhandboken Metod för att behålla och utveckla service på landsbygden 5

6 Deltagare Analysobjekten är tre bygder i Dalarnas län och tre i Gävleborgs län med en befolkning på invånare. Fors Fors med cirka invånare ligger i Avesta kommun. Sju allmänna arbetsmöten har genomförts med i snitt 37 deltagare från bygden och representanter från kommunen. Stora Skedvi Stora Skedvi med invånare ligger i Säters kommun. Sju allmänna arbetsmöten med ett snitt av 30 deltagare har hållits. Invånare från bygden och representanter från kommunen har deltagit. Sollerön I Sollerön med invånare i Mora kommun har sex allmänna arbetsmöten genomförts med i snitt av 30 deltagare. Deltagarna kom från bygden och kommunen. Hassela Hassela har cirka 800 invånare och ligger i Nordanstigs kommun i Hälsingland. Där redovisar vi sju allmänna arbetsmöten med ett snitt av 21 deltagare bestående av invånare från bygden och kommunen. Svågadalen Svågadalen i Bjuråker som tillhör Hudiksvalls kommun har cirka 600 invånare. Där har sex allmänna arbetsmöten med ett snitt av 23 deltagare. Invånare från bygden samt representanter från kommunen har medverkat. Loos Loos med 650 invånare ligger Ljusdals kommun. Sex allmänna arbetsmöten har samlat i snitt 18 deltagare med invånare från bygden och representanter från kommunen. 6

7 Fakta Här redovisas några projekt som är i gång eller redan avslutats. Pågående/avslutade projekt Fors 1. Utveckling och uppsnyggning av ett centrum. 2. Butik och bensinmack. 3. Gång och cykelbanor, vägar och skyltning. 4. Bättre äldreomsorg, lokal odling, distriktssköterska och serviceboende. 5. Kulturaktiviteter och konst; ungdomsverksamhet. 6. Bad och fiske i Åsgarnssjön, sjö nära boende, turismsatsningar; bildande av Åsgarnsgruppen. 7. Fortsatt lokalt utvecklingsarbete i Fors efter projektets slut. Stora Skedvi 1. Boendefrågan för alla i byn. 2. Rusta upp och bygga till en lokal med sikte på skola, förskolan, allaktiviteter, ungdomar och näringslivet. 3. Kartlägger infrastrukturen med avseende på vägar, resekommunikationer och besöksnäring. 4. En plan har tagits fram för att utveckla trafik och parkeringssituationen i centrum för att skapa utvecklingsmöjligheter för den kommersiella servicen i form av butik och bank. Allmän uppsnyggning. Sollerön Åtta grupper sysslar med följande objekt: 1. Öppna odlingslandskap och markskötsel. 2. Kultur, hantverk, guider, turism. 3. Skapa bostäder. 4. Trafikmiljön. 5. Butikens och mackens utveckling. 6. Idrott och hälsa. 7. Seniorboende. 8. Ny ägare till kommunhuset. 7

8 Hassela Här har nio grupper bildats med inriktning på: 1. Bio i Hasselagården 2. Fiberutbyggnad i Hassela 3. Marknadsföring och turism. 4. Kommersiell service. 5. Närproducerat. 6. Föreningsliv i olika delar. 7. Skoterleder. 8. Skola och äldreboende. 9. Ungdomsaktiviteter. Svågadalen Sex grupper har tagit tag i följande: 1. Lokalproducerat. Arbete har startat för att få igång odling. 2. Turism, Vildmarkscamp, samverkan, boende, Naturum, Svågagården, mässor. 3. Ungdomsgruppen (på skolan klasserna 1 5). Ungdomsverksamhet har startats kopplat till skolan och Hasselagården. 4. Snöskoterleder. 5. Vattenbruk och fiskodling, fisketurism. 6. Butiken och macken. Bensinmacken var på gång innan projektet startade men har avslutats med dess hjälp. Loos Sex grupper har haft följande inriktning: 1. Vindkraftpark. 2. Skolan och ungdomsaktiviteter. 3. Företagande och lokal produktion. 4. Åtgärder på macken. 5. Besöksnäring och turism. 6. Skoterleder. 8

9 Målredovisning Fors Samarbetet med kommunen är mycket gott och synnerligen aktivt, vilket gynnar utvecklingen för hela bygden. Utveckling av servicepunkt pågår genom bland annat arbetet med den nya bensinmacken. Placering och förhandsbesked från kommunen för macken har tagits fram och lämnats till extern aktör. Ungdomar är i högsta grad aktiva och genomför aktiviteter bland annat filmfestivaler där två är genomförda och fortgår. Ett bra samarbete har framförallt etablerats med Folkets Hus. Målet är att etablerar företag. Hittills har en ekonomisk förening bildats för bland annat muterade jordgubbar och andra odlingar. En ny förening är under bildande för att ekonomisera lokala odlingar. Avesta kommun har i högsta grad varit delaktiga i arbetet med starkt engagemang och närvaro av politisk ledning och tjänstemän. Vid varje möte har kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens ordförande deltagit, oftast båda. Man söker tillstånd att bygga en informationstavla vid riksvägen som visar bygdens serviceutbud. På ett möte diskuterades hur projektet ska föras vidare utan kommunens medverkan. En interimsstyrelse utsågs för att för att bilda en lokal utvecklingsgrupp av samma typ som finns i andra delar av Avesta kommun. Stora Skedvi Processer är igång med konkreta planer på flera områden Till exempel att få företag, kommun och medborgare att de tillsammans utveckla servicepunkter, typ den aktivitetshall som är på gång. Ungdomar deltar i skolgruppen som har till uppgift att utveckla skolan. Vuxna i sin roll som föräldrar är starkt involverade. Målet att etablerar nytt företag i bygden har ännu inte uppnåtts. Kommunen har en plan för att utveckla landsbygden med mottot Hela Säter ska leva. Därmed har projektets mål att engagera kommunen uppnåtts. Projektet att stöttat ICA butiken, men med begränsade ekonomiska resurser går arbetet långsamt. Sollerön Den nybyggda bensinmacken som drivs av ett kooperativ är ett exempel på den utveckling som projektet verksamt bidragit till. Övertagandet av det gamla kommunalhuset är ett annat exempel. Syftet är att fylla huset med kommersiell verksamhet för att klara ekonomin på egen hand. Arbetet leds av Sockenföreningen. När nu kommunalhuset är i egen regi kommer ungdomarna äntligen ha en samlingspunkt för sina aktiviteter. Inget nytt företag har etablerats, men ett musteri har sett dagens ljus, liksom ett kooperativt dagis. Kommunens intresse för att utveckla landsbygden är lågt, för att uttrycka det milt. Planerna på ett fullmäktigemöte på Sollerön i vår där projektet ska presenteras välkomnas. Den kommersiella servicen utvecklas fint. Livsmedelsbutiken har varit mycket aktiv i projektet. 9

10 Hassela Utvecklingen av bygden är igång med konkreta planer. Ett pensionat med olika typer av aktiviteter utöver mat och logi är ett exempel på ett uppnått mål. Kommunens ledning har visat ett svalt intresse för landsbygdens utveckling. Ulf Sundblad som varit resursperson i ett projekt för kommunens lokala utvecklingsgrupper kommer att fortsätta utvecklingsarbetet i kommunens övriga bygder. Han har uttryckt uppskattning av metoden. Planer fanns att starta en friskola, men när kommunen backade från sitt förslag att skära ner på den kommunala skolans resurser fanns inget utrymme för friskolan. Idrottsföreningen planerade att svara för hemsändning åt COOP, istället för hemtjänsten, men kommunen har ännu inte spikat ersättningsnivån. Q Star som övertagit bensinanläggningen kommer att förnya cisterner och driva verksamheten vidare. Svågadalen Den kompetenta och drivande kommundelsnämnden och kommundelschefen har verksamt bidragit till en lyckosam utveckling. Småhustillverkning kan komma att starta i Svågadalen. Arbete pågår med att utveckla fisketurism och odling. Livsmedelsbutiken fick i projektets slutskede ett servicebidrag av länsstyrelsen med tillhörande åtgärdsplan. Den ska upparbetas under hösten. Projektet har skapat en många nya aktiviteter, till exempel mässor. Skotermässan gav mersmak, en vildmarks och jägarmässa planeras. En snöskoterled har byggts ut och i framtiden kan den förena Svågadalen, Hassela och Loos. Projektet i Svågadalen har uppmärksammats mycket i press och bland allmänheten. Loos Samarbetet mellan Loos företagare har organiserats och stärkts under projektets gång och har fått starkt stöd av kommunala utvecklingskontoret, Närljus. Ungdomar är mycket aktiva, sponsring till hockeyrinken gick utmärkt., vilket är ett tecken på att företagen har en välvillig inställning till projektet. Förutsättningarna för att få fram nya företag är goda tack vare bygdekontorets samlade kunskap och entusiasm. Grillköket är återstartat som en följd av den renoverade macken. Kommunen är intresserad av verksamheterna i Loos, i synnerhet den planerade vindkraften. Kontakter med andra kommundelar har utvecklats. Butikens och mackens framtid: Tyngdpunkt har lagts på renovering av macken. En ny driftform ska genomföras vid projekttidens utgång. ICA har planer på utbyggnad. Loos Bygderåd har bra fart och flera arbetsgrupper är igång. Under projektet startades ett lokalt servicekontor. Loos har medialt blivit orten i Ljusdals kommun där det händer en massa positiva saker. 10

11 Analysen Insamlingsmetod Ett frågeformulär Fakta uppgifter skickades till kommunerna i början av projektet. Vi ville ta reda på bland annat folkmängd, förvärvsarbetande, barn & ungdom, egnaa företagare,, närservice, pågående projekt i bygden. Enkätundersökningen har gjorts två gångar i varje bygd, 2012 och Enkäten har funnits på internet på bygdens/kommunens hemsida och Entreprenörskolans. Den har också funnit i pappersform att tillgå i butikerna samt på de allmänna arbetsmötena. Av och till har det varit svårt att få f in frågeformulär och enkäter. Därmed är det statistiska underlaget klent. Kundenkäter i butikerna är genomförda i allaa bygder se bilagor. Vi har också skickat ut enkät/intervjufrågor till personer som har varit delaktiga i processen som ledande person i bygden och kommunen. Vi har fått nio svar på enkäten. Vi har också använt oss av anteckningar från möten och spontana samtal. De redovisas inte separat s utan tas med i helhetsbedömningen. Analysens syfte Syftet med analysen är att se hur metoden fungerar och hur effektiv den är och hur engagemanget bland bygdens invånare är. 11

12 Enkäter På frågan Känner du till projektet Hållbara servicelösningar?, svarade 33 % Ja och 67 % Nej. Av de som kände till projektet var 27 % engagerade i något av projekten. Att två tredjedelar inte kände till projektet visar på brister i informationen. På frågan Skulle du vilja engagera dig i något av projekten?, svarade 43 % ja och 57 % nej. Skälet till att man inte vill engagera sig i något av projekten kan vara att man inte har tid eller helt enkelt inte vill. Det kan också bero på att inget av de pågående projekten väckte intresse. På frågan Hur viktigtt är det för dig med en levande landsbygd?. Hela 80 % tycker det är mycket viktigt med en levande landsbygd, 15 % tycker det är oviktigt. 12

13 På frågan Är du beredd att delta aktivt för att utveckla bygden?, svarade 79 % att de är beredda att delta aktivt. Det betyder att det finns ett mycket stort intresse för utveckling. Det bör man ta vara på. På frågan Skulle du vilja driva eget företag? kan vi se vissa skillnader mellan enkät 1 och % driver redan eget företag och 19 % vill driva eget företag. De som svarade Vet ej ökadee något i enkät nummer två; de som svarade Nej minskade. Det finns alltså ett stort intresse att driva ettt företag i någon form. Enkät/ intervjufrågor Vi ställde 15 frågor i vår enkät. Här nedan följer ett kort sammandrag g. 1. Varförr har ni valt att investera tid/pengar i Projektet? Sammanfattning: Några typiska exempel Tycker att det var ett intressant projekt upplägg. Intresserad att hitta en modell för byutveckling. Vi har ett behov av en utökad samhällsservice, främst då inom den Kommersiella sidan. För att vi kunde få in ny kompetens. För att det kunde locka nya att engagera sig. Passade in i kommunens planer. Vi känner för vår byggd. Vi såg det som en möjlighet att få processhjälp. 13

14 2. Har kommunen någon modell för framtida landsbygdsarbete? Sammanfattning: Tre av kommunerna har en modell. I övriga kommuner ökar intresset för det. 3. Hur upplever du att engagemanget varit i byn/byarna? Sammanfattning: Medelmåttigt. Bland de som har varit med i projektetgrupperna har engagemanget självklart varit stort. 4. Hur upplever du att engagemanget bland ungdomar varit? Sammanfattning: Med något undantag svalt. 5. Hur upplever du att engagemanget varit från kommunen? Sammanfattning: Bra, bortsett från att två kommuner varit något passiva. 6. Hur upplever du att engagemanget varit från projektgruppen? Sammanfattning: Mycket bra. Bra möten och snabba svar på ställda frågor. Gärna mer kontakt mellan mötena. 7. Ser du några effekter/förändringar sedan projektet startade? Sammanfattning: Alla har sett en effekt/förändring. Det gäller det ideella engagemanget och viljan till utveckling. Vi jobbar som enhet med stor energi, stort engagemang i möten om utvecklingen i bygden och i diskussionen om landsbygdsfrågor. 8. Hur skall de effekter som har uppstått bibehållas? Sammanfattning: Med uppföljande aktiva möten. Kommunen måste vara aktiv, jobba vidare med målen, fortsätta med samma metod. 9. Vad skulle kunna göras bättre? Sammanfattning: Involvera de yngre. Fler och tätare kontakter mellan projektgrupper och lokala arbetsgrupper. En lokal löneanställd i bygderna under projekttiden. Större engagemang från kommunen; mer ekonomiskt stöd för marknadsföring och möten; det blev lite trampa vatten mellan mötena; några tappade gnistan. 14