Hela denna bilaga är en annons från Vårdförbundet. Dagens tema från: Vårdförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela denna bilaga är en annons från Vårdförbundet. Dagens tema från: Vårdförbundet"

Transkript

1 ANNONS Dagens tema från: Vårdförbundet NR 4/6 Samtal för seniorhälsa 2012 ALMEDALSVECKAN 1 8 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. Hälsosamtal förstärker det friska I GÖTEBORG välkomnar Lena Johansson och Inger Jonsson, distriktssköterskor, alla som fyllt 65 år till ett uppskattat samtal om seniorhälsa. SID 4 Foto: o: Katja Ragnstam am Foto: o: Samuel Unéus Många äldre är överraskande starka. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker. SID 7 ÖKAD LIVSKVALITET, halverat behov av sjukhus vistelser och lägre vårdkostnader är resultatet av pilot projektet i Stockholm. SID 2 Alla, oavsett ålder, har rätt till hälsa. Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundetdet SID 2 Foto: o: Ulf Huett Distribueras med Dagens Nyheter

2 Välkommen Hälsovård för alla över 65 år 2012 Ökad trygghet Fullmäktige i Stockholms läns landsting... beslutade i juni om att utöka antalet vårdcoacher. I höst erbjuds hjälpen på flera olika språk och byggs ut för att även omfatta psykiatrin. I dag erbjuds vårdcoacher för hjärtsviktspatienter, KOL-sjuka och svårt sjuka barn. Text: Anders Fahlman Illustration: Masters of the Universe OMSORGEN OM Sveriges äldre befolkning berör många. Men det är inte bara boenden och hemsjukvård av hög kvalitet som är viktig för äldres hälsa och livskvalitet. Lika viktigt är det förebyggande hälsoarbetet. Vi lever allt längre kommer en tredjedel av den svenska befolkningen att vara 60 år eller äldre. Men även om livet blir längre, så vill vi alla fortsätta att må bra och ha en hög livskvalitet. Att ha hälsa påverkar både livskvalitet och livslängd. MEN I DAG finns ingen nationellt planerad hälsovård för personer över 65 år, trots att alla oavsett ålder har samma rätt till hälsa, och trots att de äldre står för en övervägande del av resursanvändningen inom vård och omsorg. Möjligheten att påverka hälsan är dessutom stor. Och det är aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Specialistsjuksköterskor, som till exempel distriktssköterskor, har stor kunskap om åldrandet och äldres behov. GENOM ATT ARBETA mer preventivt i vården, bland annat genom att införa ett nationellt program för äldrehälsa, kan vi i större utsträckning undvika livsstilssjukdomar, beroenden, fallskador, psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Det sparar stora resurser i vården, och befolkningen får en bättre hälsa och höjd livskvalitet. Då minskar också behovet av vård och läkemedelsbehandling, och mer resurser kan satsas där de behövs bäst. Att satsa på en nationell äldrehälsovård är en investering som stärker välfärden och skapar stora vinster både för människor och för samhället. VÅRDCOACHER GER tryggare patienter Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet En tidning från Vårdförbundet Vid frågor om innehållet, kontakta: Alf Lindberg, Foto: Ulf Huett VI MÖTER VERKLIGEN positiva reaktioner och många patienter uttrycker att de upplever en ökad trygghet, säger Hanna Enblom som är en av 22 vårdcoacher inom Stockholms läns landsting. Sjuksköterskorna Hanna Enblom och Carola Olsson arbetar som vårdcoacher inom Stockholms läns landsting, inom ramen för ett forskningsprojekt som syftar till att öka livskvaliteten och tryggheten för patienter med komplexa vårdbehov. Vi hjälper och stöttar patienter som sökt akut vård många gånger på grund av olika typer av besvär och sjukdomar. Det är inte ovanligt att patienterna har flera diagnoser och många olika vårdkontakter, säger Hanna Enblom som arbetar på Södersjukhuset. Inom Stockholms läns landsting finns i dag 22 vårdcoacher som alla är specialistutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet. Varje vårdcoach ansvarar för cirka 80 patienter. Varje ny kontakt med en patient börjar med ett ingående personligt samtal som varar ungefär en timme. Våra åtgärder bestäms sedan utifrån patienternas egna berättelser och situationer. I början är det vanligt att vi har telefonkontakt varje dag. Efterhand som patienterna upplever en ökad trygghet, behövs kontakterna inte lika ofta. Det handlar om ett tillfälligt stöd och ett komplement till den redan befintliga vården, säger Carola Olsson. VÅRDCOACHERNA STÖTTAR sina patienter med rådgivning och stöd i egenvård. De hjälper också till med att koordinera patienternas olika vårdkontakter, som till exempel kontakterna med sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller dietister. Många patienter kan känna oro inför exempelvis en undersökning eller när de ska börja med ett nytt läkemedel. Då finns vi där för att stötta och vägleda dem, säger Carola Olsson. Att patienterna uppskattar stödet från vårdcoacherna får Hanna och Carola uppleva i jobbet varje dag. Ja, det är fantastiskt roligt. Vi möter verkligen positiva reaktioner och det märks att patienterna upplever en ökad trygghet. Om de undrar över något så vet de att vi alltid finns där för att stötta och hjälpa. Jag har jobbat som vårdcoach sedan förra sommaren och trivs verkligen i den här rollen, säger Hanna Enblom. Studier som gjorts visar också mycket bra resultat. Antalet vårddygn bland patienterna har minskat, liksom besök hos husläkare eller annan öppenvård. Studierna visar också att de patienter som har tillgång till vårdcoacher upplever en ökad livskvalitet, mindre smärta, ökad rörlighet och ett bättre socialt liv. En stor mänsklig vinst är patienternas ökade känsla av trygghet och tillit, och deras förbättrade förståelse för den egna livssituationen, säger Carola Olsson. Vårdcoacher har goda effekter Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Mats Westerberg Texter: Linda Badner Grafisk form: Masters of the Universe Korrektur: Solveig Enblom Tryck: Bold Printing Group För information om intelligent kommunikation, kontakta Mats Westerberg, Foto: Anders Fahlman En liten grupp patienter med komplexa behov står för 25 procent av akutinläggningarna på ett år. Sedan 2010 erbjuds dessa en vårdcoach. Hanna Enblom är en av dem. Foto: Anders Fahlman Syftet med vårdcoacherna är att förbygga försämringar och hjälpa patienten få rätt vård i rätt tid. Carola Olsson ser en stor mänsklig vinst i projektet. En vetenskaplig uppföljning (två studier) av projektet visar att de patienter som haft vårdcoach haft färre vårdtillfällen, upplevt ökad livskvalitet, känt sig mer rörliga och dessutom haft ett bättre socialt liv. Kostnaden per patient var 57 procent lägre. 2

3 ANNONS Bild: Agneta Nordberg Bilderna, som Karolinska Institutet (KI) var först med i världen, visar förekomst av amyloid plack i hjärnan. Det har undersökts genom att amyloida signalmolekyler har injicerats i en ven och upptaget studerats i olika delar av hjärnan. Rött är hög, gul medel och grön låg amyloid förekomst. Alzheimer Neurobiologi Centrum GENOM VÅR FORSKNING kan vi i dag med hjälp av PET-kamera undersöka hjärnans patologiska förändringar och funktion, och upptäcka AD på allt tidigare stadium. Då kan patienter få diagnosen tidigare och nya behandlingar sättas in i början av sjukdomsförloppet, berättar professor och sektionschef Agneta Nordberg. När man har undersökt individer med ärftliga former av AD, har man kunnat påvisa amyloida plack och inflammatoriska förändringar redan år innan sjukdomen ger minnesbesvär. Med PET-kamerans hjälp söker man nu förstå betydelsen av oligomerer, förstadium av amyloida plack, och hur dessa skadar nervcellerna. (Se bilderna om hjärnan.) Vi undersöker även vilka faktorer som reglerar nybildning av nervceller. Det gör vi genom att transplantera stamceller i möss som bär på samma mutationer som personer vid ärftlig AD. Vårt mål är att identifiera nya, effektiva behandlingar som minskar mängden av skadliga betaamyloidformer, har skyddande effekt och stimulerar hjärnans förmåga att reparera sig själv, berättar Amelia Marutle, forskare vid sektionen. Agneta Nordberg, professor, och Amelia Marutle, forskare. Världsledande alzheimerforskning Det behövs mycket mer forskning för att tidigare och bättre kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom, och för att hitta medicinering för att stoppa och bota sjukdomen. Det är just vad ett 200-tal forskare arbetar med vid Karolinska Institutet i Huddinge. Forskningen är uppdelad i fyra sektioner; KI-Alzheimer cent rum, Klinisk Geriatrik, Alzheimer Neu ro biologi Cen trum och Sek tionen för Neurode gene ration. VID ALZHEIMERS SJUKDOM finns en inflammation i hjärnan med utsöndring av inflammatoriska ämnen cytokiner. Inflammationen orsakas bland annat av nervcellsdöd och av proteinet beta-amyloid. Produktionen av beta-amyloid stimuleras i sin tur av de inflammatoriska cytokinerna, vilket kan leda till en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg, professor i klinisk neurovetenskap. Normal inflammation vid infektion eller skada avslutas med en upplösning som regleras av specifika molekyler, bland annat produkter av fleromättade omega 3-fettsyror. Vår hypotes är att denna upplösning är hämmad vid AD och att om vi stimulerar upplösningsfasen kan vi minska nedbrytningen av hjärncellerna. Vi studerar också hur hjärnan påverkas vid kronisk inflammation i kroppen. Djurförsök visar att detta orsakar en ökning i hjärnan av proteinet tau som bidrar till uppkomsten av plack. Fortsatt utredning av inflammationsprocessen vid AD kan leda till nya behandlingsstrategier, säger Marianne Schultzberg. Professor Marianne Schultzberg. Vi försöker förstå hur patientens förmåga till medicinsk beslutskompetens förmågan att bedöma risker och fatta beslut förändras med sjukdomen, och utveckla instrument för att bedöma detta. Målet är att få till stånd verktyg och riktlinjer som minimerar de etiska riskerna med forskning på dementa. Erik Sundström, docent och chef för Sektionen för Neurodegeneration, berättar att sektionen också har ett tvärvetenskapligt projekt som handlar om etiska frågor vid forskning på dementa personer. PROFESSOR BENGT WINBLAD är sektionschef vid KI-Alz heimer centrum. Alzheimers sjukdom (AD) är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen orsakas av proteinet beta-amyloid som bildar onormala plack i och runt hjärncellerna, som sedan dör. Både ärftlighet och miljö kan KLINISK GERIATRIK HJÄRNAN SKRUMPNAR VID en demenssjukdom och vid diagnostisering kan man med hjälp av magnetkamera mäta hur mycket. Förut har man gjort uppskattningar och mätt volymerna på angripna områden för hand utifrån bilderna. Nu tar vi fram en helautomatisk metod, som direkt i samband med undersökningen samlar och processar data, samt gör en karta med siffror om hur stort område i hjärnan som är drabbat, förklarar professor Lars- Olof Wahlund, sektions chef. Metoden ger objektiva data och mycket mer information än bara bilderna. Den ger också bra beslutsstöd vid diagnostisering. bidra till att sjukdomen bryter ut, säger Bengt Winblad. HAN VAR ÅR 2002 med om att ta fram det senast registrerade läkemedlet som lindrar sjukdomssymtomen. Nyligen kom nyheten om lyckade studier i en första fas med så kallad aktiv vaccinering, en studie som bedrivits av Swedish Brain Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen. Professor Bengt Winblad, sektionschef vid KI-Alz heimer centrum. Utifrån den kan man, om metoden fungerar, bland annat bedöma om patienten har 50-, 80- eller 90-procentig Alzheimers sjukdom. Vi tittar också på hur hjärnans vita substans och dess kabelsystem fungerar; hur olika områden i hjärnan kommunicerar med varandra, samt hur skadorna vid AD påverkar de olika områdena. Power-forskare vid mottagningen i Huddinge och i Malmö. Den här studien är en solid bas att stå på för vidareutveckling av denna typ av behandling. Beta-amyloiden är bara en pusselbit i gåtan. Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen, konstaterar Bengt Winblad. Swedish Brain Power debuterar i Almedalen fredag 6 juli kl 9 12 på Torget i Högskolan på Gotland. swedishbrainpower.se VID SAMMA SEKTION leder professor Maria Eriksdotter forskningsprojektet i cellterapibehandling vid Alzheimers sjukdom, i samarbete med Geriatriska och Neurokirurgiska klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vid AD har vissa nervceller brist på ett protein som producerar NGF, en tillväxtfaktor. Vi försöker tillföra NGF direkt in i hjärnan med hjälp av en inopererad kapsel, för att bromsa upp nervcellsdöden. Metoden har testats på sex personer under ett år och hälften fick positiva effekter på minnet, inga biverkningar identifierades. Det här kan vara ett första steg mot en botande behandling, säger Maria Eriksdotter. Hon är även registerhållare för Svenska Demens registret, ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Syftet är att få en likvärdig, högkvalitativ behandling av demenssjuka i hela landet. Mer info: vid Karolinska Institutet Chef Professor Caroline Graff HJÄRNBANKEN ÄR ETT center för klinisk och experimentell neuropatologi, vars syfte är att studera nervsystemets sjukdomar, utveckling och åldrande. Den är också en central biobank för insamling av hjärnvävnad som donerats av både friska och sjuka personer som vill bidra till vetenskaplig forskning. Den neuropatologiska undersökningen kan göras först efter döden och ger svar på vilken typ av förändringar patienten haft i hjärnan, vilket innebär att diagnosen slutligen kan fastställas. För att vi ska lära oss mer om demenssjukdomar är vi därför oerhört tacksamma om de drabbade donerar sin hjärna till forskning efter sin död, och här behöver vi ofta hjälp av anhöriga, säger Caroline Graff. Mer info om hjärndonation: eller ring Professor Lars-Olof Wahlund Professor Maria Eriksdotter 3

4 2012 VÅRDFÖRBUNDET PRESENTERAR under Almedalsveckan ett förslag till nationellt hälsovårdsprogram för seniorer. Du som är på plats är välkommen till vårt seminarium Mer kunskap, inte fler händer, 5 juli kl 13 i TCO-parken, Strandgatan 1. Deltar gör bland andra barn- och äldreminister Maria Larsson kommer var tredje svensk medborgare att vara över 60 år. Hälsosamtal Text: Karin Rehn Foto: Katja Ragnstam SENIORHÄLSA Bättre hälsa på äldre dar PÅ 13 VÅRDCENTRALER i Göteborg välkomnas numera alla som fyllt 65 år till ett personligt hälsosamtal. Seniorhälsan är en satsning som fokuserar på det friska. Hasse Järnebratt är en av många som har tagit chansen att få vägledning om hur han ska må som bäst, även på lite äldre dar. 185 cm. Med skor, meddelar distriktsköterska Inger Jonsson. Det var värst... jag var 186 cm i lumpen. I strumplästen, ler Hasse Järnebratt. Men det var å andra sidan ett tag sedan han gjorde sin militärtjänst. Hasse är född 1942 och har kommit till Tuve vårdcentral i Göte borg för sitt hälsobesök på Seniorhälsan. Stegen är raska när Hasse efter längdmätningen går in och slår sig ner i besöksstolen mitt emot Inger. Den gyllene ansiktsfärgen förstärker skrattrynkorna i ögonvrårna, och skvallrar om helgens sol och segling tillsammans med barnbarnen. Hasse ser helt enkelt ut som hälsan själv, trots både pacemaker och högt blodtryck. Det är det som är det allra viktigaste. Att fokusera på det friska och inte på det sjuka, säger Inger. SAMVERKAN MED KOMMUNEN Hasse är nöjd när han kommer ut efter samtalet. Han fick möjlighet att ta upp frågor som han själv funderat på under en tid. Jag kunde på ett naturligt sätt komma vidare med hälsoproblem som har bekymrat mig lite, utan att de direkt har varit akuta, säger han. Med ett löfte att äta mer hälsosamt vilket blir lättare framöver genom Ingers tips, att dela upp den dagliga dosen grönsaker på flera måltider för magens skull nickar han farväl, och skyndar vidare till dagens möte med seglarvännerna. Inger lämnar Seniorhörnan och de gemensamma lokaler som hon delar med medarbetare inom kommunen. I Tuve finns ett gott och långt samarbete mellan sjukvård och kommun kring allt som rör de äldres livssituation. På vårdcentralen mittemot väntar kollegan och distriktssköterskan Lena Johansson, och de båda luftar sina tankar om Seniorhälsan över en kopp kaffe. Hasse Järnebratt uppskattar att hälsosamtalet gav honom möjlighet att lufta precis de frågor som han själv funderat på. Han vill ta chansen att leva så bra som möjligt, så länge som möjligt. Den biologiska åldern har egentligen inte så stor betydelse. Lena Johansson SE INDIVIDENS KRAFT I Tuve har hälsosamtalen nu pågått i cirka en månad. Lena och Inger har tillsammans hunnit träffa ett 30-tal seniorer. Inger berättar om en äldre dam, som trots att hon nästan är blind lever ett väldigt aktivt liv genom att ständigt fokusera på det hon klarar av, i stället för tvärtom. Det är slående hur olika det kan se ut. Den biologiska åldern har egentligen inte så stor betydelse, konstaterar Lena. Det gäller att se till de resurser som finns hos varje individ. Att upptäcka och utveckla det goda, det som fungerar. Inger har under sina 20 år i Tuve sysslat mycket just med äldre patienters hälsa, och jobbar numera lite på övertid, jag är Hon och några kollegor på andra vårdcentraler håller just nu på med att koncentrera all sin kunskap till ett skriftligt handledarstöd, till hjälp för alla andra som ska bygga upp sin verksamhet kring Seniorhälsan. Vi har identifierat olika fokusområden, som fysisk aktivitet, nutrition, psykisk hälsa, samverkan och läkemedel, säger Inger. HELA MÄNNISKAN I Tuve har vi fått en flygande start med Seniorhälsan, mycket på grund av Ingers stora erfarenhet. Det finns ett väl fungerande samarbete mellan sjukvården och kommunen kring sociala frågor och aktiviteter i närområdet. Nu gäller det för mig att bibehålla det, säger Lena, som själv har jobbat ett halvår på vårdcentralen. Det är hög tid att skrota det gamla ordstävet hälsan tiger still och i stället dags att På Tuve vårdcentral fanns redan ett bra samarbete med kommunen, vilket gav satsningen på seniorhälsa en flygande start. Fakta Nu finns en särskild funktion, Seniorhälsan, på 13 offentliga vårdcentraler i Göteborg. Den proaktiva verksamheten är inriktad på förebyggande hälsoarbete, och tanken är att den successivt ska spridas till primärvården i hela Västra Götalandsregionen. Alla som fyller 65, 70 och 75 år erbjuds ett besök hos distriktssköterska med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. Besöket kostar 50 kronor och tar cirka 30 minuter. Från och med 80 år erbjuds besök varje år. Seniorhälsan innehåller: Hälsosamtal, och om behov eller hälsorisker finns hjälps personen vidare i sjukvårdsutbudet. Personlig hälsoplan, som kan leda till aktiviteter i egen regi eller i någon livsstilsgrupp som hanterar områden som vikt, rökstopp, stresshantering, fysiskt aktivitet, sömn med mera. Vårdcentralerna samarbetar här med stadsdelarnas olika verksamheter. Egen fast namngiven vårdkontakt, som man i fortsättningen kan vända sig till i alla hälso- och sjukvårdsfrågor. låta hälsan sjunga högt. För som Inger slår fast: Det finns en människa bakom varje ond fot och bakom varje sår. Vi måste se till hela den människan. 4

5 ANNONS FORSKNING FÖR BÄTTRE VÅRD OCH HÄLSA Vårdalinstitutets satsning på implementeringsforskning är ett viktigt bidrag till att åstadkomma en kunskapsbaserad vård och omsorg. Några frågor som står i fokus för forskningen: På vilka villkor ändrar personal invanda rutiner och sättet att vårda? Varför fortsätter vi mot bättre vetande med förlegade arbetssätt? Hur viktigt är ledarskapet och hur kan patienten bli delaktig i förändringsprocessen? Ett exempel på forskning som bedrivs är implementering av en samlad vårdkedja för äldre, vilket betyder bättre hälsa, minskad sjukvårdskonsumtion och ökad livstillfredsställelse. Forskningsprojekt för att få mer kunskap om lyckosamma implementeringar Postdoktoral utbildning för ökad forskarkompetens om teorier och metoder Konferenser för att sprida kunskapen vidare Vårdalinstitutet har ett nationellt uppdrag att bedriva forskning, kunskapsspridning av forskningsresultat samt utbildning på forskar- och postdoktoral nivå. För mer information kontakta professor Gerd Ahlström, chef för Vårdalinstitutet, e-post: telefon: BraVå 18 organisationer med 17 krav. Många olika faktorer påverkar äldres välbefinnande och deras behov av vård och omsorg. Föreningen Bravå har arbetat fram 17 viktiga kvalitetskrav som stöd för den enskilde individen samt till vården och dess utveckling. Kvalitetskrav som behövs för en god vård, rehabilitering och omsorg av äldre. Se mer information på Bravås hemsida Bravå föreningen för god vård, rehabilitering och omsorg av äldre är en ideell förening som består av 18 organisationer och företag inom vård- och omsorgssektorn samt enskilda stödmedlemmar. Vård med hjärta Älvstorps vårdhem i Nora är specialiserat på vård och boende för patienter med missbruksproblem. En grupp som många inom vård och omsorg ser som krävande och komplicerade. Här får de vård av personal som bryr sig och har kompetens för det de gör. På Älvstorps vårdhem har var fjärde anställd arbetat 25 år i företaget. På Älvstorp finns många välutbildade medarbetare; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, socionomer och socialpedagoger. Men också andra viktiga personer som kock, kokerskor och vaktmästare. Många har varit på Älvstorp länge, var fjärde har jobbat här i 25 år. Personalen trivs, och det gör också att de boende trivs. Våra vårdtagare har inga enkla diagnoser, men vi har den kompetens som krävs. Vår ambition är att alla vårdtagare ska känna sig respekterade och sedda som de individer de är, säger Monica Nordstrand, vd. När Monica Nordstrand började med privat vårdverksamhet var hon en pionjär. Nu är hon närmast veteran, med 35 år i branschen. Och hon har många åsikter om hur dagens vård ser ut. Vi rationaliserar bort folk inom alla områden, även vården. Sen gnäller vi över hög arbetslöshet. Kanske vore det bättre att ha en kokerska på ett äldreboende eller en extra anställd på natten. Om storskalighet och toppstyrning inom vården tycker hon inte. Det är mycket bättre med mindre inrättningar. På ett litet ställe syns allt direkt, vare sig det är bra eller dåligt. I stora organisationer kan både personal och vårdtagare gå och må dåligt alldeles för länge, innan någon märker något. Ofta är det chefernas ernas fel, säger Monica. Av någon ledning finns det många an- dåliga chefer just i vården. Personer som får personalen att må dåligt och alltför ofta får gå kvar som chefer i åratal för att t ingen vågar säga ifrån. Det är A och O med en bra chef. En riktig chef är någon som får saker att fungera, inte en person som råkar ha titeln chef. Funkar det inte så ska man byta chef, så enkelt är det. Monica är minst sagt skeptisk till hierarkier och stora centralstyrda vårdapparater. Hon språkar istället vård som styrs före- närmare vårdavdelningarna. I dag styrs vården av politiker som många gånger inte har kunskap om vård. Min åsikt är att vården bör omorganiseras och istället styras av vårdfolk som vet vad som behövs. 5

6 2012 Foto: Colourbox Visste du att... den nya skollagen säger att elevhälsan ska förstärkas, något som skolsköterskor länge efterfrågat? 400 elever max per heltidsanställd skolsköterska rekommenderas av Riksföreningen för skolsköterskor. I dag varierar siffran från 70 ända upp till Snittet ligger på 594. Barnhälsa Text: Linda Badner Foto: Oskar Pollack & Colourbox Barnhälsovårdens s och elevhälsans s dokumentation behöver utvecklas för att skapa en mer komplett helhetsbild av barn och ungdomars hälsa, konstaterar Ylva Ståhl, skolsköterska. Helhetsgrepp efterlyses EN STANDARDISERAD hälsojournal som tar ett helhetsgrepp om både kropp och själ, och som följer barnet hela vägen från födsel till gymnasium. Det är vad skolsköterskor och skolläkare efterlyser. Skolhälsovården tar vid där BVC slutar. Verksamheten omfattar hälsokontroller och enklare sjukvård, som till exempel vaccinationer. Hälsobesök genomförs återkommande under skoltiden enligt skolhälsovårdens basprogram. Ett viktigt inslag i det hälsofrämjande arbetet är individuella hälsosamtal med elever och hälsoundersökningar för att tidigt upptäcka avvikelser. Mycket av arbetet går ut på att stärka det friska hos varje individ. Skolsköterskans uppgift är att tillföra både medicinsk- och omvårdnadskompetens, samt att ha ett nära samarbete med skolans personal för att skapa optimala förutsättningar för elevernas hälsa, lärande och trygghet. Ylva Ståhl, som själv arbetat som skolsköterska och verksamhetschef för skolhälsovården i Eksjö kommun, har under fyra års tid undersökt barnhälsovårdens och elevhälsans dokumentation. Undersökningen visar bland annat att det i dagens standardiserade hälsojournal, som utformades på 1980-talet, läggs störst vikt på barnets fysiska hälsa. I den mån utrymme ges för frågor kring psykosocial hälsa, handlar det oftast om barnet som individ. Det ställs inte så många frågor som knyter an till ett socialt sammanhang där situationen i skolan och i familjen är de viktigaste beståndsdelarna, berättar Ylva Ståhl. Enhetligt verktyg Bättre dokumentation av barns psykosociala hälsa är avgörande, inte minst för att skolhälsovården ser tecken på att den fysiska hälsan bland barn i Sverige generellt sett är mycket bra, medan den psykosociala hälsan är på väg att bli sämre. Situationen i skolan och familjen är viktiga beståndsdelar. Ylva Ståhl, skolsköterska, forskare. Ylva Ståhl har också i sin undersökning noterat att både skolsköterskor och skolläkare gärna vill ha gemensamma barnjournaler som följer barnet hela vägen från födsel till gymnasium, och inte som i dag uppdelat i barn- och skolhälsovård. De yrkesverksamma ger också uttryck för bättre struktur och ett gemensamt, enkelt och enhetligt journalspråk. Ylva Ståhl berättar att det i dag finns en allmän uppmärksamhet kring det faktum att de nationella standardiserade hälsojournalerna styr verksamheter att undersöka barns fysiska förhållanden, och att det sker på bekostnad av den helhetssyn som faktiskt behövs. Därför kompletterar många med lokala hälsoenkäter, men det innebär också att alla gör olika. Målet är nu att hitta ett hållbart klassificeringssystem, ett enhetligt verktyg för att översätta den livsviktiga information om hälsa och utveckling som barn- och skolhälsovården arbetar med. Läs mer: Ylva Ståhls avhandling, framlagd vid Hälsohögskolan i Jönköping, heter: Documentation in child and school health services. Ingen ska behöva dö av felaktig medicinering Varje år dör personer i Sverige på grund av felaktig läkemedelsanvändning procent av alla sjukhusinläggningar beror på läkemedelsrelaterade problem. DET ÄR ALLVARLIGT. Människor ska bli friska av sina läkemedel inte sjuka, säger Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund. Notan för läkemedelsrelaterade problem är hög, både mätt i mänskligt lidande och vårdkostnader. Den totala kostnaden för läkemedel i Sverige är 35 miljarder kronor om året. Felanvändning kostar 10 miljarder. Om apotekares och receptariers kompetens utnyttjas bättre finns stora besparingar att göra. Enligt en studie är den potentiella samhällsekonomiska besparingen 3 miljarder kronor. Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund. Ur Sveriges Farmaceut förbunds nollvision för läke medelsrelaterade problem: Apoteken bör kunna få betalt för att utföra farmacevtiska tjänster som underlättar för patienten att ta sina läkemedel på rätt sätt. Kontrollera läkemedel som säljs utanför apotek bättre. Även receptfria läkemedel kan innebära fara för hälsan om de används på fel sätt. Inför laglig rätt till årlig läkemedelsgenomgång för patienter med mer än fem läkemedel. Ge patienten kontroll över sina journaler, att dela med de farmacevter, läkare eller sjuksköterskor som han/ hon anser bör ha rätt att se dem. 6

7 ANNONS Varannan hemmaboende riskerar undernäring Vad och hur vi äter är viktigt för den fysiska och mentala hälsan. Omkring 50 procent av hemmaboende äldre med hemtjänst riskerar undernäring. Brist på proteiner och vitaminer är vanligt. Den som har svårt att äta bör helt undvika så kallade lättprodukter. Rekrytering Text: Linda Badner Foto: Samuel Unéus Foto: Colourbox Visste du att... Vårdförbundets hälsoekonomiska stipendier 2012 bland annat går till ett forskningsprojekt om röntgen och en studie om förebyggande amningsstöd till mammor med för tidigt födda barn? Nyckelspelare Jobbar med laboratoriemedicin... En biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin jobbar med olika laboratorieanalyser. Analyserna utförs på biologiska prover som blod eller vävnad med hjälp av avancerade laboratoriemetoder. Exempel på laboratoriemedicinsk analysmetodik är biokemisk, immunologisk och molekylärgenetisk metodik. Analyserna ger möjlighet att identifiera sjukdomar som diabetes, infektioner, hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller genetiska defekter. BIOMEDICINSKA ANALYTIKER arbetar med allt från patientnära fysiologiska tester till avancerade kemiska analyser. De förser läkare med det underlag de behöver för att ställa korrekt diagnos och har därför en nyckelroll i sjukvården. Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där mycket avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. För att en patient ska få rätt diagnos och behandling krävs ofta någon form av fysiologisk undersökning. Också detta är de biomedicinska analytikernas ansvarsområde. De flesta biomedicinska analytiker finns inom sjukvården, på kliniska laboratorier och inom forskningsenheter. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker på Gotland, arbetar i dag inom både laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Jag har en brokig bakgrund, har arbetat vid ett litet privat cancerdiagnostikföretag och på Pharmacia. Det jag uppskattar här på Laboratoriemedicinskt centrum på Gotland, är att det är ett multidisciplinärt sjukhuslaboratorium med små enheter, vilket gör arbetsuppgifterna flexibla och väldigt roliga. Jag arbetar med en blandning av patientnära undersökningar och kemiska analyser. Överraskande styrka Matias Swartling arbetar några dagar i veckan på fyslabbet. Där tar han emot patienter och gör ultraljudsundersökningar av hjärta och kärl, samt EKG och arbetsprov. Jag har ett brett och flexibelt arbete. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker. När jag gör ett ultraljud får patienten ligga på sidan medan jag styr en kraftfull dator som tar ultraljudsbilderna. Ofta kommer läkaren under undersökningen och stämmer av så att det finns ett komplett underlag. Undersökningen tar ungefär en halvtimme. Vid EKG och arbetsprov placeras patienten på en motionscykel där motståndet ökas gradvis. Matias Swartling och en läkare iakttar EKG och noterar eventuella avvikelser, som exempelvis kan tyda på kärlkramp. Den delen av mitt arbete innehåller den största överraskningseffekten. Många äldre som kommer in cyklar för allt vad tyget håller. De är mycket starkare och uthålligare än man kan tro vid en första anblick. Biomedicinsk analytiker är medicinska och fysiologiska detektiver med en viktig nyckelroll i vårdkedjan. Matias Swartling uppskattar bredden i sitt arbete.... och med klinisk fysiologi En biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi arbetar med människor och teknik. Arbetet innebär en intensiv och nära patientkontakt. Några arbetsuppgifter är: EKG och arbetsprov som mäter hjärtats elektriska aktivitet i vila och under belastning (cykling) för att påvisa förekomst av t ex kärlkramp. Ultraljud av hjärta och kärl tekniskt avancerad undersökning som ger en möjlighet att titta på hjärtat, samt på blodkärl i olika organ för att påvisa förekomst av till exempel åderförkalkning eller blodproppar. Spirometri undersökning av lungornas funktion; här mäts lungvolym och luftflödeshastighet. Detta hade aldrig hänt om jag varit yngre Omvärldens föreställningar om dagens pensionärer är ibland präglade av missuppfattningar. Tillvaron för äldre kan därför bli fylld av omgivningens fördomar och tendenser till diskriminering. I år arrangerar SPF två seminarier under Almedalsveckan. Detta hade aldrig hänt om jag varit yngre Karl Erik Olsson, förbundsordförande inleder och leder en spännande debatt. Lars Nilsson, sakkunnig berättar om SPF:s program för att motarbeta åldersdiskriminering. I debatten deltar Gunnar Wetterberg, SACOs samhällspolitiska avdelning, Lars Andersson, professor i gerontologi, läran om det friska åldrandet, Margareta B. Kjellin, riksdagsledamot (M), ansvarig för äldrepolitik, socialutskottet och Maj Rom, projektchef, avdelningen för vård och omsorg, SKL. Oskarssalen, Krukmakarens Hus, Mellangatan 21, måndag 2 juli, kl 16-17:30 Rekordgenerationens framtidsdrömmar och hälsa Ylva Bergman, chefredaktör för SPF:s prisbelönta medlemstidning Veteranen, kommer att leda ett samtal om äldres drömmar och hälsa. Hur kan vi bevara hälsan så länge som möjligt? Finns hinder och möjligheter? Karl Erik Olsson, berättar om SPF:s program Slå ett slag för det friska och SPF:s visioner om just äldres hälsa. Äldre är en resurs i samhället och ju friskare desto bättre resurs. Träffa dessutom Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future och Ann-Christine Baar, primärvårds områdeschef Västra Götaland. Augustrummet, Mellangatan 21, Krukmakarens Hus, Onsdag 4 juli, kl. 10:30-12:00 SPF samarrangerar Äldres läkemedelsbehandling kom munens ansvar 3 juli, kl. 16:30-18:00, Högskolan, Sal D24 6 efter 60 är det aktuellt? 6 juli, kl. 13:30-14:30, Joda Bar, Skeppsbron 24. 7

8 Ha ett gott liv länge hälsovård för alla Att man som senior vill behålla en god livskvalitet är självklart, likväl som att de samhällsekonomiska resurserna ska användas på bästa sätt. Därför behöver vi införa ett nationellt hälsovårdsprogam för alla över 65 år. En satsning på hälsovård för seniorer kan leda till en ökad livskvalitet och bättre hälsa för många. Då minskar också behovet av akutvård och sjukhusvård, vilket frigör resurser för de allra sjukaste som behöver mest vård. Att satsa på en nationell äldrehälsovård är en investering som stärker välfärden och skapar stora vinster både för människor och för samhället. Under politikerveckan i Almedalen presenterar Vårdförbundet ett förslag till hur ett nationellt hälsovårdsprogram för seniorer kan utformas. Du som är på plats i Visby är välkommen till vårt seminarium Mer kunskap inte fler händer, torsdag 5 juli, kl 13 i TCO-parken, Strandgatan 1. Deltar gör bland andra barn- och äldreminister Maria Larsson och vi bjuder på goda exempel från verkligheten. Läs mer på Vårdförbundets webbplats: Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. 8

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och

Läs mer

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Livsstilsguide Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Är det normalt att vara lite glömsk? Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Ängens minnesmottagning - ett samarbete mellan Örebro kommun

Läs mer

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Region Östergötland. Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2.

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2. 31. a. För vilket läkemedel av de som nämndes i föregående fråga har den otillräckliga effekten påverkat dig mest? Om du angett endast ett läkemedel i fråga 30 ange då Läkemedel 1. Om du inte kan bedöma

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer