Hela denna bilaga är en annons från Vårdförbundet. Dagens tema från: Vårdförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela denna bilaga är en annons från Vårdförbundet. Dagens tema från: Vårdförbundet"

Transkript

1 ANNONS Dagens tema från: Vårdförbundet NR 4/6 Samtal för seniorhälsa 2012 ALMEDALSVECKAN 1 8 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. Hälsosamtal förstärker det friska I GÖTEBORG välkomnar Lena Johansson och Inger Jonsson, distriktssköterskor, alla som fyllt 65 år till ett uppskattat samtal om seniorhälsa. SID 4 Foto: o: Katja Ragnstam am Foto: o: Samuel Unéus Många äldre är överraskande starka. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker. SID 7 ÖKAD LIVSKVALITET, halverat behov av sjukhus vistelser och lägre vårdkostnader är resultatet av pilot projektet i Stockholm. SID 2 Alla, oavsett ålder, har rätt till hälsa. Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundetdet SID 2 Foto: o: Ulf Huett Distribueras med Dagens Nyheter

2 Välkommen Hälsovård för alla över 65 år 2012 Ökad trygghet Fullmäktige i Stockholms läns landsting... beslutade i juni om att utöka antalet vårdcoacher. I höst erbjuds hjälpen på flera olika språk och byggs ut för att även omfatta psykiatrin. I dag erbjuds vårdcoacher för hjärtsviktspatienter, KOL-sjuka och svårt sjuka barn. Text: Anders Fahlman Illustration: Masters of the Universe OMSORGEN OM Sveriges äldre befolkning berör många. Men det är inte bara boenden och hemsjukvård av hög kvalitet som är viktig för äldres hälsa och livskvalitet. Lika viktigt är det förebyggande hälsoarbetet. Vi lever allt längre kommer en tredjedel av den svenska befolkningen att vara 60 år eller äldre. Men även om livet blir längre, så vill vi alla fortsätta att må bra och ha en hög livskvalitet. Att ha hälsa påverkar både livskvalitet och livslängd. MEN I DAG finns ingen nationellt planerad hälsovård för personer över 65 år, trots att alla oavsett ålder har samma rätt till hälsa, och trots att de äldre står för en övervägande del av resursanvändningen inom vård och omsorg. Möjligheten att påverka hälsan är dessutom stor. Och det är aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Specialistsjuksköterskor, som till exempel distriktssköterskor, har stor kunskap om åldrandet och äldres behov. GENOM ATT ARBETA mer preventivt i vården, bland annat genom att införa ett nationellt program för äldrehälsa, kan vi i större utsträckning undvika livsstilssjukdomar, beroenden, fallskador, psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Det sparar stora resurser i vården, och befolkningen får en bättre hälsa och höjd livskvalitet. Då minskar också behovet av vård och läkemedelsbehandling, och mer resurser kan satsas där de behövs bäst. Att satsa på en nationell äldrehälsovård är en investering som stärker välfärden och skapar stora vinster både för människor och för samhället. VÅRDCOACHER GER tryggare patienter Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet En tidning från Vårdförbundet Vid frågor om innehållet, kontakta: Alf Lindberg, Foto: Ulf Huett VI MÖTER VERKLIGEN positiva reaktioner och många patienter uttrycker att de upplever en ökad trygghet, säger Hanna Enblom som är en av 22 vårdcoacher inom Stockholms läns landsting. Sjuksköterskorna Hanna Enblom och Carola Olsson arbetar som vårdcoacher inom Stockholms läns landsting, inom ramen för ett forskningsprojekt som syftar till att öka livskvaliteten och tryggheten för patienter med komplexa vårdbehov. Vi hjälper och stöttar patienter som sökt akut vård många gånger på grund av olika typer av besvär och sjukdomar. Det är inte ovanligt att patienterna har flera diagnoser och många olika vårdkontakter, säger Hanna Enblom som arbetar på Södersjukhuset. Inom Stockholms läns landsting finns i dag 22 vårdcoacher som alla är specialistutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet. Varje vårdcoach ansvarar för cirka 80 patienter. Varje ny kontakt med en patient börjar med ett ingående personligt samtal som varar ungefär en timme. Våra åtgärder bestäms sedan utifrån patienternas egna berättelser och situationer. I början är det vanligt att vi har telefonkontakt varje dag. Efterhand som patienterna upplever en ökad trygghet, behövs kontakterna inte lika ofta. Det handlar om ett tillfälligt stöd och ett komplement till den redan befintliga vården, säger Carola Olsson. VÅRDCOACHERNA STÖTTAR sina patienter med rådgivning och stöd i egenvård. De hjälper också till med att koordinera patienternas olika vårdkontakter, som till exempel kontakterna med sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller dietister. Många patienter kan känna oro inför exempelvis en undersökning eller när de ska börja med ett nytt läkemedel. Då finns vi där för att stötta och vägleda dem, säger Carola Olsson. Att patienterna uppskattar stödet från vårdcoacherna får Hanna och Carola uppleva i jobbet varje dag. Ja, det är fantastiskt roligt. Vi möter verkligen positiva reaktioner och det märks att patienterna upplever en ökad trygghet. Om de undrar över något så vet de att vi alltid finns där för att stötta och hjälpa. Jag har jobbat som vårdcoach sedan förra sommaren och trivs verkligen i den här rollen, säger Hanna Enblom. Studier som gjorts visar också mycket bra resultat. Antalet vårddygn bland patienterna har minskat, liksom besök hos husläkare eller annan öppenvård. Studierna visar också att de patienter som har tillgång till vårdcoacher upplever en ökad livskvalitet, mindre smärta, ökad rörlighet och ett bättre socialt liv. En stor mänsklig vinst är patienternas ökade känsla av trygghet och tillit, och deras förbättrade förståelse för den egna livssituationen, säger Carola Olsson. Vårdcoacher har goda effekter Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Mats Westerberg Texter: Linda Badner Grafisk form: Masters of the Universe Korrektur: Solveig Enblom Tryck: Bold Printing Group För information om intelligent kommunikation, kontakta Mats Westerberg, Foto: Anders Fahlman En liten grupp patienter med komplexa behov står för 25 procent av akutinläggningarna på ett år. Sedan 2010 erbjuds dessa en vårdcoach. Hanna Enblom är en av dem. Foto: Anders Fahlman Syftet med vårdcoacherna är att förbygga försämringar och hjälpa patienten få rätt vård i rätt tid. Carola Olsson ser en stor mänsklig vinst i projektet. En vetenskaplig uppföljning (två studier) av projektet visar att de patienter som haft vårdcoach haft färre vårdtillfällen, upplevt ökad livskvalitet, känt sig mer rörliga och dessutom haft ett bättre socialt liv. Kostnaden per patient var 57 procent lägre. 2

3 ANNONS Bild: Agneta Nordberg Bilderna, som Karolinska Institutet (KI) var först med i världen, visar förekomst av amyloid plack i hjärnan. Det har undersökts genom att amyloida signalmolekyler har injicerats i en ven och upptaget studerats i olika delar av hjärnan. Rött är hög, gul medel och grön låg amyloid förekomst. Alzheimer Neurobiologi Centrum GENOM VÅR FORSKNING kan vi i dag med hjälp av PET-kamera undersöka hjärnans patologiska förändringar och funktion, och upptäcka AD på allt tidigare stadium. Då kan patienter få diagnosen tidigare och nya behandlingar sättas in i början av sjukdomsförloppet, berättar professor och sektionschef Agneta Nordberg. När man har undersökt individer med ärftliga former av AD, har man kunnat påvisa amyloida plack och inflammatoriska förändringar redan år innan sjukdomen ger minnesbesvär. Med PET-kamerans hjälp söker man nu förstå betydelsen av oligomerer, förstadium av amyloida plack, och hur dessa skadar nervcellerna. (Se bilderna om hjärnan.) Vi undersöker även vilka faktorer som reglerar nybildning av nervceller. Det gör vi genom att transplantera stamceller i möss som bär på samma mutationer som personer vid ärftlig AD. Vårt mål är att identifiera nya, effektiva behandlingar som minskar mängden av skadliga betaamyloidformer, har skyddande effekt och stimulerar hjärnans förmåga att reparera sig själv, berättar Amelia Marutle, forskare vid sektionen. Agneta Nordberg, professor, och Amelia Marutle, forskare. Världsledande alzheimerforskning Det behövs mycket mer forskning för att tidigare och bättre kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom, och för att hitta medicinering för att stoppa och bota sjukdomen. Det är just vad ett 200-tal forskare arbetar med vid Karolinska Institutet i Huddinge. Forskningen är uppdelad i fyra sektioner; KI-Alzheimer cent rum, Klinisk Geriatrik, Alzheimer Neu ro biologi Cen trum och Sek tionen för Neurode gene ration. VID ALZHEIMERS SJUKDOM finns en inflammation i hjärnan med utsöndring av inflammatoriska ämnen cytokiner. Inflammationen orsakas bland annat av nervcellsdöd och av proteinet beta-amyloid. Produktionen av beta-amyloid stimuleras i sin tur av de inflammatoriska cytokinerna, vilket kan leda till en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg, professor i klinisk neurovetenskap. Normal inflammation vid infektion eller skada avslutas med en upplösning som regleras av specifika molekyler, bland annat produkter av fleromättade omega 3-fettsyror. Vår hypotes är att denna upplösning är hämmad vid AD och att om vi stimulerar upplösningsfasen kan vi minska nedbrytningen av hjärncellerna. Vi studerar också hur hjärnan påverkas vid kronisk inflammation i kroppen. Djurförsök visar att detta orsakar en ökning i hjärnan av proteinet tau som bidrar till uppkomsten av plack. Fortsatt utredning av inflammationsprocessen vid AD kan leda till nya behandlingsstrategier, säger Marianne Schultzberg. Professor Marianne Schultzberg. Vi försöker förstå hur patientens förmåga till medicinsk beslutskompetens förmågan att bedöma risker och fatta beslut förändras med sjukdomen, och utveckla instrument för att bedöma detta. Målet är att få till stånd verktyg och riktlinjer som minimerar de etiska riskerna med forskning på dementa. Erik Sundström, docent och chef för Sektionen för Neurodegeneration, berättar att sektionen också har ett tvärvetenskapligt projekt som handlar om etiska frågor vid forskning på dementa personer. PROFESSOR BENGT WINBLAD är sektionschef vid KI-Alz heimer centrum. Alzheimers sjukdom (AD) är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen orsakas av proteinet beta-amyloid som bildar onormala plack i och runt hjärncellerna, som sedan dör. Både ärftlighet och miljö kan KLINISK GERIATRIK HJÄRNAN SKRUMPNAR VID en demenssjukdom och vid diagnostisering kan man med hjälp av magnetkamera mäta hur mycket. Förut har man gjort uppskattningar och mätt volymerna på angripna områden för hand utifrån bilderna. Nu tar vi fram en helautomatisk metod, som direkt i samband med undersökningen samlar och processar data, samt gör en karta med siffror om hur stort område i hjärnan som är drabbat, förklarar professor Lars- Olof Wahlund, sektions chef. Metoden ger objektiva data och mycket mer information än bara bilderna. Den ger också bra beslutsstöd vid diagnostisering. bidra till att sjukdomen bryter ut, säger Bengt Winblad. HAN VAR ÅR 2002 med om att ta fram det senast registrerade läkemedlet som lindrar sjukdomssymtomen. Nyligen kom nyheten om lyckade studier i en första fas med så kallad aktiv vaccinering, en studie som bedrivits av Swedish Brain Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen. Professor Bengt Winblad, sektionschef vid KI-Alz heimer centrum. Utifrån den kan man, om metoden fungerar, bland annat bedöma om patienten har 50-, 80- eller 90-procentig Alzheimers sjukdom. Vi tittar också på hur hjärnans vita substans och dess kabelsystem fungerar; hur olika områden i hjärnan kommunicerar med varandra, samt hur skadorna vid AD påverkar de olika områdena. Power-forskare vid mottagningen i Huddinge och i Malmö. Den här studien är en solid bas att stå på för vidareutveckling av denna typ av behandling. Beta-amyloiden är bara en pusselbit i gåtan. Det behövs mycket mer kunskap och forskning innan man hittar en effektiv behandling mot sjukdomen, konstaterar Bengt Winblad. Swedish Brain Power debuterar i Almedalen fredag 6 juli kl 9 12 på Torget i Högskolan på Gotland. swedishbrainpower.se VID SAMMA SEKTION leder professor Maria Eriksdotter forskningsprojektet i cellterapibehandling vid Alzheimers sjukdom, i samarbete med Geriatriska och Neurokirurgiska klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vid AD har vissa nervceller brist på ett protein som producerar NGF, en tillväxtfaktor. Vi försöker tillföra NGF direkt in i hjärnan med hjälp av en inopererad kapsel, för att bromsa upp nervcellsdöden. Metoden har testats på sex personer under ett år och hälften fick positiva effekter på minnet, inga biverkningar identifierades. Det här kan vara ett första steg mot en botande behandling, säger Maria Eriksdotter. Hon är även registerhållare för Svenska Demens registret, ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Syftet är att få en likvärdig, högkvalitativ behandling av demenssjuka i hela landet. Mer info: vid Karolinska Institutet Chef Professor Caroline Graff HJÄRNBANKEN ÄR ETT center för klinisk och experimentell neuropatologi, vars syfte är att studera nervsystemets sjukdomar, utveckling och åldrande. Den är också en central biobank för insamling av hjärnvävnad som donerats av både friska och sjuka personer som vill bidra till vetenskaplig forskning. Den neuropatologiska undersökningen kan göras först efter döden och ger svar på vilken typ av förändringar patienten haft i hjärnan, vilket innebär att diagnosen slutligen kan fastställas. För att vi ska lära oss mer om demenssjukdomar är vi därför oerhört tacksamma om de drabbade donerar sin hjärna till forskning efter sin död, och här behöver vi ofta hjälp av anhöriga, säger Caroline Graff. Mer info om hjärndonation: eller ring Professor Lars-Olof Wahlund Professor Maria Eriksdotter 3

4 2012 VÅRDFÖRBUNDET PRESENTERAR under Almedalsveckan ett förslag till nationellt hälsovårdsprogram för seniorer. Du som är på plats är välkommen till vårt seminarium Mer kunskap, inte fler händer, 5 juli kl 13 i TCO-parken, Strandgatan 1. Deltar gör bland andra barn- och äldreminister Maria Larsson kommer var tredje svensk medborgare att vara över 60 år. Hälsosamtal Text: Karin Rehn Foto: Katja Ragnstam SENIORHÄLSA Bättre hälsa på äldre dar PÅ 13 VÅRDCENTRALER i Göteborg välkomnas numera alla som fyllt 65 år till ett personligt hälsosamtal. Seniorhälsan är en satsning som fokuserar på det friska. Hasse Järnebratt är en av många som har tagit chansen att få vägledning om hur han ska må som bäst, även på lite äldre dar. 185 cm. Med skor, meddelar distriktsköterska Inger Jonsson. Det var värst... jag var 186 cm i lumpen. I strumplästen, ler Hasse Järnebratt. Men det var å andra sidan ett tag sedan han gjorde sin militärtjänst. Hasse är född 1942 och har kommit till Tuve vårdcentral i Göte borg för sitt hälsobesök på Seniorhälsan. Stegen är raska när Hasse efter längdmätningen går in och slår sig ner i besöksstolen mitt emot Inger. Den gyllene ansiktsfärgen förstärker skrattrynkorna i ögonvrårna, och skvallrar om helgens sol och segling tillsammans med barnbarnen. Hasse ser helt enkelt ut som hälsan själv, trots både pacemaker och högt blodtryck. Det är det som är det allra viktigaste. Att fokusera på det friska och inte på det sjuka, säger Inger. SAMVERKAN MED KOMMUNEN Hasse är nöjd när han kommer ut efter samtalet. Han fick möjlighet att ta upp frågor som han själv funderat på under en tid. Jag kunde på ett naturligt sätt komma vidare med hälsoproblem som har bekymrat mig lite, utan att de direkt har varit akuta, säger han. Med ett löfte att äta mer hälsosamt vilket blir lättare framöver genom Ingers tips, att dela upp den dagliga dosen grönsaker på flera måltider för magens skull nickar han farväl, och skyndar vidare till dagens möte med seglarvännerna. Inger lämnar Seniorhörnan och de gemensamma lokaler som hon delar med medarbetare inom kommunen. I Tuve finns ett gott och långt samarbete mellan sjukvård och kommun kring allt som rör de äldres livssituation. På vårdcentralen mittemot väntar kollegan och distriktssköterskan Lena Johansson, och de båda luftar sina tankar om Seniorhälsan över en kopp kaffe. Hasse Järnebratt uppskattar att hälsosamtalet gav honom möjlighet att lufta precis de frågor som han själv funderat på. Han vill ta chansen att leva så bra som möjligt, så länge som möjligt. Den biologiska åldern har egentligen inte så stor betydelse. Lena Johansson SE INDIVIDENS KRAFT I Tuve har hälsosamtalen nu pågått i cirka en månad. Lena och Inger har tillsammans hunnit träffa ett 30-tal seniorer. Inger berättar om en äldre dam, som trots att hon nästan är blind lever ett väldigt aktivt liv genom att ständigt fokusera på det hon klarar av, i stället för tvärtom. Det är slående hur olika det kan se ut. Den biologiska åldern har egentligen inte så stor betydelse, konstaterar Lena. Det gäller att se till de resurser som finns hos varje individ. Att upptäcka och utveckla det goda, det som fungerar. Inger har under sina 20 år i Tuve sysslat mycket just med äldre patienters hälsa, och jobbar numera lite på övertid, jag är Hon och några kollegor på andra vårdcentraler håller just nu på med att koncentrera all sin kunskap till ett skriftligt handledarstöd, till hjälp för alla andra som ska bygga upp sin verksamhet kring Seniorhälsan. Vi har identifierat olika fokusområden, som fysisk aktivitet, nutrition, psykisk hälsa, samverkan och läkemedel, säger Inger. HELA MÄNNISKAN I Tuve har vi fått en flygande start med Seniorhälsan, mycket på grund av Ingers stora erfarenhet. Det finns ett väl fungerande samarbete mellan sjukvården och kommunen kring sociala frågor och aktiviteter i närområdet. Nu gäller det för mig att bibehålla det, säger Lena, som själv har jobbat ett halvår på vårdcentralen. Det är hög tid att skrota det gamla ordstävet hälsan tiger still och i stället dags att På Tuve vårdcentral fanns redan ett bra samarbete med kommunen, vilket gav satsningen på seniorhälsa en flygande start. Fakta Nu finns en särskild funktion, Seniorhälsan, på 13 offentliga vårdcentraler i Göteborg. Den proaktiva verksamheten är inriktad på förebyggande hälsoarbete, och tanken är att den successivt ska spridas till primärvården i hela Västra Götalandsregionen. Alla som fyller 65, 70 och 75 år erbjuds ett besök hos distriktssköterska med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. Besöket kostar 50 kronor och tar cirka 30 minuter. Från och med 80 år erbjuds besök varje år. Seniorhälsan innehåller: Hälsosamtal, och om behov eller hälsorisker finns hjälps personen vidare i sjukvårdsutbudet. Personlig hälsoplan, som kan leda till aktiviteter i egen regi eller i någon livsstilsgrupp som hanterar områden som vikt, rökstopp, stresshantering, fysiskt aktivitet, sömn med mera. Vårdcentralerna samarbetar här med stadsdelarnas olika verksamheter. Egen fast namngiven vårdkontakt, som man i fortsättningen kan vända sig till i alla hälso- och sjukvårdsfrågor. låta hälsan sjunga högt. För som Inger slår fast: Det finns en människa bakom varje ond fot och bakom varje sår. Vi måste se till hela den människan. 4

5 ANNONS FORSKNING FÖR BÄTTRE VÅRD OCH HÄLSA Vårdalinstitutets satsning på implementeringsforskning är ett viktigt bidrag till att åstadkomma en kunskapsbaserad vård och omsorg. Några frågor som står i fokus för forskningen: På vilka villkor ändrar personal invanda rutiner och sättet att vårda? Varför fortsätter vi mot bättre vetande med förlegade arbetssätt? Hur viktigt är ledarskapet och hur kan patienten bli delaktig i förändringsprocessen? Ett exempel på forskning som bedrivs är implementering av en samlad vårdkedja för äldre, vilket betyder bättre hälsa, minskad sjukvårdskonsumtion och ökad livstillfredsställelse. Forskningsprojekt för att få mer kunskap om lyckosamma implementeringar Postdoktoral utbildning för ökad forskarkompetens om teorier och metoder Konferenser för att sprida kunskapen vidare Vårdalinstitutet har ett nationellt uppdrag att bedriva forskning, kunskapsspridning av forskningsresultat samt utbildning på forskar- och postdoktoral nivå. För mer information kontakta professor Gerd Ahlström, chef för Vårdalinstitutet, e-post: telefon: BraVå 18 organisationer med 17 krav. Många olika faktorer påverkar äldres välbefinnande och deras behov av vård och omsorg. Föreningen Bravå har arbetat fram 17 viktiga kvalitetskrav som stöd för den enskilde individen samt till vården och dess utveckling. Kvalitetskrav som behövs för en god vård, rehabilitering och omsorg av äldre. Se mer information på Bravås hemsida Bravå föreningen för god vård, rehabilitering och omsorg av äldre är en ideell förening som består av 18 organisationer och företag inom vård- och omsorgssektorn samt enskilda stödmedlemmar. Vård med hjärta Älvstorps vårdhem i Nora är specialiserat på vård och boende för patienter med missbruksproblem. En grupp som många inom vård och omsorg ser som krävande och komplicerade. Här får de vård av personal som bryr sig och har kompetens för det de gör. På Älvstorps vårdhem har var fjärde anställd arbetat 25 år i företaget. På Älvstorp finns många välutbildade medarbetare; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, socionomer och socialpedagoger. Men också andra viktiga personer som kock, kokerskor och vaktmästare. Många har varit på Älvstorp länge, var fjärde har jobbat här i 25 år. Personalen trivs, och det gör också att de boende trivs. Våra vårdtagare har inga enkla diagnoser, men vi har den kompetens som krävs. Vår ambition är att alla vårdtagare ska känna sig respekterade och sedda som de individer de är, säger Monica Nordstrand, vd. När Monica Nordstrand började med privat vårdverksamhet var hon en pionjär. Nu är hon närmast veteran, med 35 år i branschen. Och hon har många åsikter om hur dagens vård ser ut. Vi rationaliserar bort folk inom alla områden, även vården. Sen gnäller vi över hög arbetslöshet. Kanske vore det bättre att ha en kokerska på ett äldreboende eller en extra anställd på natten. Om storskalighet och toppstyrning inom vården tycker hon inte. Det är mycket bättre med mindre inrättningar. På ett litet ställe syns allt direkt, vare sig det är bra eller dåligt. I stora organisationer kan både personal och vårdtagare gå och må dåligt alldeles för länge, innan någon märker något. Ofta är det chefernas ernas fel, säger Monica. Av någon ledning finns det många an- dåliga chefer just i vården. Personer som får personalen att må dåligt och alltför ofta får gå kvar som chefer i åratal för att t ingen vågar säga ifrån. Det är A och O med en bra chef. En riktig chef är någon som får saker att fungera, inte en person som råkar ha titeln chef. Funkar det inte så ska man byta chef, så enkelt är det. Monica är minst sagt skeptisk till hierarkier och stora centralstyrda vårdapparater. Hon språkar istället vård som styrs före- närmare vårdavdelningarna. I dag styrs vården av politiker som många gånger inte har kunskap om vård. Min åsikt är att vården bör omorganiseras och istället styras av vårdfolk som vet vad som behövs. 5

6 2012 Foto: Colourbox Visste du att... den nya skollagen säger att elevhälsan ska förstärkas, något som skolsköterskor länge efterfrågat? 400 elever max per heltidsanställd skolsköterska rekommenderas av Riksföreningen för skolsköterskor. I dag varierar siffran från 70 ända upp till Snittet ligger på 594. Barnhälsa Text: Linda Badner Foto: Oskar Pollack & Colourbox Barnhälsovårdens s och elevhälsans s dokumentation behöver utvecklas för att skapa en mer komplett helhetsbild av barn och ungdomars hälsa, konstaterar Ylva Ståhl, skolsköterska. Helhetsgrepp efterlyses EN STANDARDISERAD hälsojournal som tar ett helhetsgrepp om både kropp och själ, och som följer barnet hela vägen från födsel till gymnasium. Det är vad skolsköterskor och skolläkare efterlyser. Skolhälsovården tar vid där BVC slutar. Verksamheten omfattar hälsokontroller och enklare sjukvård, som till exempel vaccinationer. Hälsobesök genomförs återkommande under skoltiden enligt skolhälsovårdens basprogram. Ett viktigt inslag i det hälsofrämjande arbetet är individuella hälsosamtal med elever och hälsoundersökningar för att tidigt upptäcka avvikelser. Mycket av arbetet går ut på att stärka det friska hos varje individ. Skolsköterskans uppgift är att tillföra både medicinsk- och omvårdnadskompetens, samt att ha ett nära samarbete med skolans personal för att skapa optimala förutsättningar för elevernas hälsa, lärande och trygghet. Ylva Ståhl, som själv arbetat som skolsköterska och verksamhetschef för skolhälsovården i Eksjö kommun, har under fyra års tid undersökt barnhälsovårdens och elevhälsans dokumentation. Undersökningen visar bland annat att det i dagens standardiserade hälsojournal, som utformades på 1980-talet, läggs störst vikt på barnets fysiska hälsa. I den mån utrymme ges för frågor kring psykosocial hälsa, handlar det oftast om barnet som individ. Det ställs inte så många frågor som knyter an till ett socialt sammanhang där situationen i skolan och i familjen är de viktigaste beståndsdelarna, berättar Ylva Ståhl. Enhetligt verktyg Bättre dokumentation av barns psykosociala hälsa är avgörande, inte minst för att skolhälsovården ser tecken på att den fysiska hälsan bland barn i Sverige generellt sett är mycket bra, medan den psykosociala hälsan är på väg att bli sämre. Situationen i skolan och familjen är viktiga beståndsdelar. Ylva Ståhl, skolsköterska, forskare. Ylva Ståhl har också i sin undersökning noterat att både skolsköterskor och skolläkare gärna vill ha gemensamma barnjournaler som följer barnet hela vägen från födsel till gymnasium, och inte som i dag uppdelat i barn- och skolhälsovård. De yrkesverksamma ger också uttryck för bättre struktur och ett gemensamt, enkelt och enhetligt journalspråk. Ylva Ståhl berättar att det i dag finns en allmän uppmärksamhet kring det faktum att de nationella standardiserade hälsojournalerna styr verksamheter att undersöka barns fysiska förhållanden, och att det sker på bekostnad av den helhetssyn som faktiskt behövs. Därför kompletterar många med lokala hälsoenkäter, men det innebär också att alla gör olika. Målet är nu att hitta ett hållbart klassificeringssystem, ett enhetligt verktyg för att översätta den livsviktiga information om hälsa och utveckling som barn- och skolhälsovården arbetar med. Läs mer: Ylva Ståhls avhandling, framlagd vid Hälsohögskolan i Jönköping, heter: Documentation in child and school health services. Ingen ska behöva dö av felaktig medicinering Varje år dör personer i Sverige på grund av felaktig läkemedelsanvändning procent av alla sjukhusinläggningar beror på läkemedelsrelaterade problem. DET ÄR ALLVARLIGT. Människor ska bli friska av sina läkemedel inte sjuka, säger Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund. Notan för läkemedelsrelaterade problem är hög, både mätt i mänskligt lidande och vårdkostnader. Den totala kostnaden för läkemedel i Sverige är 35 miljarder kronor om året. Felanvändning kostar 10 miljarder. Om apotekares och receptariers kompetens utnyttjas bättre finns stora besparingar att göra. Enligt en studie är den potentiella samhällsekonomiska besparingen 3 miljarder kronor. Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund. Ur Sveriges Farmaceut förbunds nollvision för läke medelsrelaterade problem: Apoteken bör kunna få betalt för att utföra farmacevtiska tjänster som underlättar för patienten att ta sina läkemedel på rätt sätt. Kontrollera läkemedel som säljs utanför apotek bättre. Även receptfria läkemedel kan innebära fara för hälsan om de används på fel sätt. Inför laglig rätt till årlig läkemedelsgenomgång för patienter med mer än fem läkemedel. Ge patienten kontroll över sina journaler, att dela med de farmacevter, läkare eller sjuksköterskor som han/ hon anser bör ha rätt att se dem. 6

7 ANNONS Varannan hemmaboende riskerar undernäring Vad och hur vi äter är viktigt för den fysiska och mentala hälsan. Omkring 50 procent av hemmaboende äldre med hemtjänst riskerar undernäring. Brist på proteiner och vitaminer är vanligt. Den som har svårt att äta bör helt undvika så kallade lättprodukter. Rekrytering Text: Linda Badner Foto: Samuel Unéus Foto: Colourbox Visste du att... Vårdförbundets hälsoekonomiska stipendier 2012 bland annat går till ett forskningsprojekt om röntgen och en studie om förebyggande amningsstöd till mammor med för tidigt födda barn? Nyckelspelare Jobbar med laboratoriemedicin... En biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin jobbar med olika laboratorieanalyser. Analyserna utförs på biologiska prover som blod eller vävnad med hjälp av avancerade laboratoriemetoder. Exempel på laboratoriemedicinsk analysmetodik är biokemisk, immunologisk och molekylärgenetisk metodik. Analyserna ger möjlighet att identifiera sjukdomar som diabetes, infektioner, hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller genetiska defekter. BIOMEDICINSKA ANALYTIKER arbetar med allt från patientnära fysiologiska tester till avancerade kemiska analyser. De förser läkare med det underlag de behöver för att ställa korrekt diagnos och har därför en nyckelroll i sjukvården. Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där mycket avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. För att en patient ska få rätt diagnos och behandling krävs ofta någon form av fysiologisk undersökning. Också detta är de biomedicinska analytikernas ansvarsområde. De flesta biomedicinska analytiker finns inom sjukvården, på kliniska laboratorier och inom forskningsenheter. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker på Gotland, arbetar i dag inom både laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Jag har en brokig bakgrund, har arbetat vid ett litet privat cancerdiagnostikföretag och på Pharmacia. Det jag uppskattar här på Laboratoriemedicinskt centrum på Gotland, är att det är ett multidisciplinärt sjukhuslaboratorium med små enheter, vilket gör arbetsuppgifterna flexibla och väldigt roliga. Jag arbetar med en blandning av patientnära undersökningar och kemiska analyser. Överraskande styrka Matias Swartling arbetar några dagar i veckan på fyslabbet. Där tar han emot patienter och gör ultraljudsundersökningar av hjärta och kärl, samt EKG och arbetsprov. Jag har ett brett och flexibelt arbete. Matias Swartling, biomedicinsk analytiker. När jag gör ett ultraljud får patienten ligga på sidan medan jag styr en kraftfull dator som tar ultraljudsbilderna. Ofta kommer läkaren under undersökningen och stämmer av så att det finns ett komplett underlag. Undersökningen tar ungefär en halvtimme. Vid EKG och arbetsprov placeras patienten på en motionscykel där motståndet ökas gradvis. Matias Swartling och en läkare iakttar EKG och noterar eventuella avvikelser, som exempelvis kan tyda på kärlkramp. Den delen av mitt arbete innehåller den största överraskningseffekten. Många äldre som kommer in cyklar för allt vad tyget håller. De är mycket starkare och uthålligare än man kan tro vid en första anblick. Biomedicinsk analytiker är medicinska och fysiologiska detektiver med en viktig nyckelroll i vårdkedjan. Matias Swartling uppskattar bredden i sitt arbete.... och med klinisk fysiologi En biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi arbetar med människor och teknik. Arbetet innebär en intensiv och nära patientkontakt. Några arbetsuppgifter är: EKG och arbetsprov som mäter hjärtats elektriska aktivitet i vila och under belastning (cykling) för att påvisa förekomst av t ex kärlkramp. Ultraljud av hjärta och kärl tekniskt avancerad undersökning som ger en möjlighet att titta på hjärtat, samt på blodkärl i olika organ för att påvisa förekomst av till exempel åderförkalkning eller blodproppar. Spirometri undersökning av lungornas funktion; här mäts lungvolym och luftflödeshastighet. Detta hade aldrig hänt om jag varit yngre Omvärldens föreställningar om dagens pensionärer är ibland präglade av missuppfattningar. Tillvaron för äldre kan därför bli fylld av omgivningens fördomar och tendenser till diskriminering. I år arrangerar SPF två seminarier under Almedalsveckan. Detta hade aldrig hänt om jag varit yngre Karl Erik Olsson, förbundsordförande inleder och leder en spännande debatt. Lars Nilsson, sakkunnig berättar om SPF:s program för att motarbeta åldersdiskriminering. I debatten deltar Gunnar Wetterberg, SACOs samhällspolitiska avdelning, Lars Andersson, professor i gerontologi, läran om det friska åldrandet, Margareta B. Kjellin, riksdagsledamot (M), ansvarig för äldrepolitik, socialutskottet och Maj Rom, projektchef, avdelningen för vård och omsorg, SKL. Oskarssalen, Krukmakarens Hus, Mellangatan 21, måndag 2 juli, kl 16-17:30 Rekordgenerationens framtidsdrömmar och hälsa Ylva Bergman, chefredaktör för SPF:s prisbelönta medlemstidning Veteranen, kommer att leda ett samtal om äldres drömmar och hälsa. Hur kan vi bevara hälsan så länge som möjligt? Finns hinder och möjligheter? Karl Erik Olsson, berättar om SPF:s program Slå ett slag för det friska och SPF:s visioner om just äldres hälsa. Äldre är en resurs i samhället och ju friskare desto bättre resurs. Träffa dessutom Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future och Ann-Christine Baar, primärvårds områdeschef Västra Götaland. Augustrummet, Mellangatan 21, Krukmakarens Hus, Onsdag 4 juli, kl. 10:30-12:00 SPF samarrangerar Äldres läkemedelsbehandling kom munens ansvar 3 juli, kl. 16:30-18:00, Högskolan, Sal D24 6 efter 60 är det aktuellt? 6 juli, kl. 13:30-14:30, Joda Bar, Skeppsbron 24. 7

8 Ha ett gott liv länge hälsovård för alla Att man som senior vill behålla en god livskvalitet är självklart, likväl som att de samhällsekonomiska resurserna ska användas på bästa sätt. Därför behöver vi införa ett nationellt hälsovårdsprogam för alla över 65 år. En satsning på hälsovård för seniorer kan leda till en ökad livskvalitet och bättre hälsa för många. Då minskar också behovet av akutvård och sjukhusvård, vilket frigör resurser för de allra sjukaste som behöver mest vård. Att satsa på en nationell äldrehälsovård är en investering som stärker välfärden och skapar stora vinster både för människor och för samhället. Under politikerveckan i Almedalen presenterar Vårdförbundet ett förslag till hur ett nationellt hälsovårdsprogram för seniorer kan utformas. Du som är på plats i Visby är välkommen till vårt seminarium Mer kunskap inte fler händer, torsdag 5 juli, kl 13 i TCO-parken, Strandgatan 1. Deltar gör bland andra barn- och äldreminister Maria Larsson och vi bjuder på goda exempel från verkligheten. Läs mer på Vårdförbundets webbplats: Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. 8

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Här undersöker vi dig!

Här undersöker vi dig! Här undersöker vi dig! I den här foldern från Vårdförbundet och IBL kan du läsa om provtagning, 1 analyser och undersökningar som utförs av legitimerade biomedicinska analytiker. Ann Åström, legitimerad

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer