Akademi eller verklighet?

Transkript

1 Akademi eller verklighet? Mars 2008

2 1 Sammanfattning I Sverige finns betydande matchningsproblem mellan akademi och verklighet, alltså utbudet av utbildad arbetskraft och efterfrågan på arbetsmarknaden. För att motverka matchningsproblematiken krävs bättre samverkan mellan den högre utbildningen och arbetslivet. Samverkan ger utbildningen möjlighet till samarbete med arbetsmarknaden som i sin tur ges möjlighet att påverka utbildningen. Svenskt Näringslivs undersökning visar att en god samverkan: ökar studenternas chans att etablera sig på arbetsmarknaden ökar chansen att arbetsuppgifterna är kvalificerade och i nivå med utbildningens nivå innebär att marknaden är beredd att betala 900 kronor mer i ingångslön Det är alltså tydligt att samverkan är viktig. Ändå är samverkan ett kvalitetsmått i skymundan. Ofta saknas verktyg för utvärdering, samt konkreta mål för utveckling. För att skapa en bild av dagens etablerings- och samverkanssituation för tolv huvudämnen inom högre utbildning har Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning som visar att: ingenjörsinriktningarna uppvisar den högsta samverkansgraden, medan statsvetenskap och nationalekonomi uppvisar den lägsta det finns stora skillnader i samverkan både på lärosätes- och utbildningsnivå det finns ett starkt samband mellan placering i rankingen och uppfattningen om kontakten med arbetslivet under utbildningen om en bottenplacerad utbildning utvecklar samverkan med arbetslivet i den omfattningen att den når topplaceringen, ökar oddset för att etablera sig med 67 procent om en bottenplacerad utbildning utvecklar samverkan med arbetslivet i den omfattningen att den når topplaceringen, ökar oddset för att få ett kvalificerat arbete med 97 procent om individen upplever god eller mycket god samverkan med arbetslivet under utbildningen ökar oddset för att få en anställning med 42 procent om individen upplever god eller mycket god samverkan med arbetslivet under utbildningen ökar oddset för att få ett kvalificerat arbete med 55 procent De generella tendenserna i årets undersökning ligger i linje med fjolårets övergripande resultat. En väl fungerande samverkan mellan akademi och arbetsliv bidrar till att reducera matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Därtill krävs god information till blivande studenter om utbildningarnas kvalitet och samverkanspotential i relation till vilka kompetenser som arbetsmarknaden kräver. Mer information finns på www. hogskolekvalitet.se

3 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING DISPOSITION SAMVERKAN OCH ARBETSMARKNADSETABLERING VAD GÖR EN UTBILDNING TILL EN BRA UTBILDNING? VAD ÄR SAMVERKAN? VAD MENAS MED ARBETSMARKNADSETABLERING? STUDIENS GENOMFÖRANDE ETABLERINGSSTUDIEN SAMVERKANSSTUDIEN ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN HUVUDÄMNETS BETYDELSE FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SAMVERKAN BETYDELSE AV HUVUDÄMNE VID SPECIFIKT LÄROSÄTE FAKTORER SOM PÅVERKAR ETABLERINGSGRAD, KVALIFIKATIONSGRAD OCH INGÅNGSLÖN SAMVERKAN MED ARBETSLIVET BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP FÖRETAGSEKONOMI JURIDIK MASKINTEKNIK POLITICES MAGISTER/STATSVETENSKAP NATIONALEKONOMI DATA- OCH SYSTEMVETENSKAP ELEKTROTEKNIK BYGGTEKNIK PERSONAL OCH ARBETSLIV BIOLOGI SAMBAND MELLAN SAMVERKAN OCH ETABLERING...39 REFERENSER...43 APPENDIX...44 A1: LÄROSÄTESFÖRKORTNINGAR...44 A2: SAMVERKANSRANKING...45 A3: ETABLERINGSENKÄTEN...48 A4: SAMVERKANSENKÄTEN...50

4 3 1 Inledning Sverige har aldrig haft så många högutbildade som idag. Under de senaste decennierna har den svenska högskolan byggts ut vilket medfört att antalet helårsstudenter har fördubblats sedan 1990, från cirka budgetåret 1990/91 till år Utvecklingen har syftat till, snarare än att höja kvaliteten, att bidra till att uppnå det politiska målet att hälften av landets ungdomar ska genomföra högskoleutbildning. Kvalitetsaspekten berörs i Resurser för kvalitet där resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen diskuteras och där utredaren konstaterar att det knappast är rimligt att expandera utbildningssystemet med de befintliga tillgängliga resurserna, om det är kvalitet framför kvantitet som ska eftersträvas. Kvantitativ iver bör ersättas med kvalitativ eftertänksamhet. 2 Riklig tillgång till kvalificerad arbetskraft är en grundförutsättning för att Sverige, även fortsättningsvis, ska kunna hävda sig i den hårdnande globala konkurrensen. Vi har idag ett betydande matchningsproblem inom flera branscher och utbildningsinriktningar, då det råder brist på arbetskraft inom många yrken, samtidigt som många akademiker går arbetslösa. Visserligen minskar arbetslösheten bland akademiker generellt, jämfört med läget i november 2006, men trots en gynnsam utveckling finns det fortfarande akademikergrupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 3 En av Svenskt Näringslivs ambitioner är att uppmärksamma obalansen mellan akademin och verkligheten, och därmed överbrygga den klyfta som idag håller dessa båda sfärer isär. En god samverkan mellan utbildning och arbetsliv är ett sätt att minska klyftan, eftersom det ökar förutsättningarna för såväl arbetsgivare att trygga utbudet av framtida kompetens, som för studenterna att göra utbildningsval som ligger i linje med arbetsmarknadens efterfrågan. Mot bakgrund av den rådande arbetsmarknads- och samverkanssituationen publicerade Svensk Näringsliv Akademi eller verklighet? i mars Undersökningen syftade till att förmedla en bild av etableringssituationen för nyexaminerade akademiker och av samverkanssituationen mellan den högre utbildningen och arbetslivet. Undersökningen pekade på ett flertal argument för ökad samverkan och visade bland annat att studenter med arbetslivskontakt under utbildningen: blir mer attraktiva på arbetsmarknaden ökar chansen för anställning inom tre månader efter avslutad utbildning ökar chansen för ett kvalificerat och för utbildningen relevant arbete får i snitt 800 kronor högre ingångslön i månaden är mer nöjda med utbildningen 1 SOU 2007:81 Resurser för kvalitet s SOU 2007:81 Resurser för kvalitet s

5 4 Undersökningens resultat har även stöd i tidigare genomförda undersökningar av bland andra Högskoleverket (HSV), Riksrevisionen (RiR), Statens offentliga utredningar (SOU) och akademikerförbundet SACO. Information om olika utbildningar marknadsförs ofta mot blivande studenter och andra intresserade direkt med lärosätena som avsändare, främst på lärosätenas webbplatser, men även via de utbildningskataloger som traditionellt finns att beställa. Informationen kan dock inte betraktas som objektiv, eftersom resurstilldelningssystemet är avhängigt antalet studenter och lärosätenas primära avsikter är att rekrytera nya studenter. För att få kompletterande information får intressenten vända sig till andra källor med olika fokus. Svenskt Näringsliv har för avsikt att bredda informationsutbudet och bidra med ett kompletterande informationsunderlag där olika utbildningar och lärosäten jämförs med varandra ur ett etablerings- och samverkansperspektiv. 4 Årets undersökning är en uppföljning på fjolårets resultat från Akademi eller Verklighet? De huvudämnen som går under luppen i 2008 års undersökning är: 5 Biblioteks- och informationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap Företagsekonomi Nationalekonomi Juridik Statsvetenskap Data- och systemvetenskap Maskinteknik 6 Elektroteknik 7 Byggteknik 8 Personal och arbetsliv Biologi Rapporten riktar sig både till personer som arbetar inom eller är engagerade i högskoleväsendet och till blivande studenter, som står inför ett av sina livs viktigaste beslut, nämligen val av utbildning och lärosäte. 4 Informationen presenteras på Svenskt Näringslivs webbplats och i denna rapport. Webbplatsen innehåller det sammantagna materialet från etablerings- och samverkansstudierna och rapporten ger en mer gedigen bakgrund till den rådande situationen och en överskådlig bild av resultatet. 5 Antalet examina som undersöks har utökats från sex utbildningar 2007 till utbildningar inom 12 huvudämnen Avser främst ingenjörsutbildningarna. I de fall utbildningarna ges på kandidat eller masternivå inkluderas även dessa. 7 Avser främst ingenjörsutbildningarna. I de fall utbildningarna ges på kandidat eller masternivå inkluderas även dessa. 8 Avser främst ingenjörsutbildningarna. I de fall utbildningarna ges på kandidat eller masternivå inkluderas även dessa.

6 5 1.1 Disposition I kapitel två presenteras den rådande arbetsmarknads- och samverkanssituationen som ligger till grund för undersökningarna. I kapitel tre presenteras studiens genomförande och vilka metoder som använts för att hämta in och bearbeta materialet. I kapitel fyra redogörs för resultaten från etableringsstudien, det vill säga hur studenter som examinerades läsåret 2006/07 etablerat sig på arbetsmarknaden. Här presenteras information om sysselsättningen bland de examinerade, kvalifikationsnivån i arbetsuppgifterna för dem som har en anställning och hur de upplevt samverkan under sin utbildning. I kapitel fem redovisas vidare resultaten från samverkansstudien med information om hur lärosäten och utbildningar samverkar med arbetslivet. I kapitel sex presenteras en sambandsanalys mellan utbildningars samverkan med arbetslivet och de examinerade studenternas etablering på arbetsmarknaden.

7 6 2. Samverkan och arbetsmarknadsetablering I detta kapitel redogörs för den rådande arbetsmarknads- och samverkanssituationen och betydelsen av att undersöka sambanden dem emellan. Vidare presenteras de mest vanligt förekommande samverkansformerna genom vilka akademin möter arbetslivet. 2.1 Vad gör en utbildning till en bra utbildning? Utbildningskvalitet är ett brett begrepp, där en rad faktorer spelar in och påverkar varandra. En viktig påverkansfaktor är samverkansgraden, det vill säga utbildningens möjlighet till samverkan med det omgivande samhället och arbetsmarknaden. En annan viktig påverkansfaktor är etableringsgraden, det vill säga förutsättningen för att studenten efter avslutad examen får ett arbete med kvalificerade arbetsuppgifter, inom en skälig tid och till en skälig lön. Dessa kvalitetsmått borde vara viktiga mått i bedömningen av hur framgångsrik och kvalitativ en utbildning är, för såväl individen som samhället. Märkligt nog är varken samverkansgraden eller etableringsgraden särskilt vanliga mått i diskussionen om högre svensk utbildning och utbildningskvalitet. Figur 2.1: Olika fokuspunkter vid kvalitetsutvärderingar Inputvariabler Institutionens förutsättningar UTBILDNINGS- PROCESSEN Outputvariabler Utbildningens resultat Ekonomiska resurser Kvalitativa bedömningar Examinationsgrad Antagningspoäng Samverkansgrad Etableringsgrad Lärarresurser Lärarkompetens Undervisningsintensitet Kvalitativa bedömningar Det finns alltså luckor i informationen om olika utbildningar och lärosäten i Sverige, inte minst saknas information om utbildningarnas attraktivitet på och relevans för arbetsmarknaden. 9 Varför är det då viktigt att vara medveten om olika utbildningars attraktionskraft på arbetsmarknaden? Det råder ett glapp mellan utbildning och arbetsmarknad. För den enskilda studenten är högre utbildning en omfattande investering för framtiden, särskilt då denna kommit att bära en allt större del av utbildningskostnaden genom till exempel sämre studiemedelsvillkor och förändrade pensionsregler. 10 För samhället är det istället 9 SOU 2006:102, Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden, s SN (2007), Låt studenternas val styra, s. 6.

8 7 viktigt att kunna ta del av individens nyvunna kunskaper och färdigheter. Idag återstår ett behov av dimensionering av utbildningssystemet för en bättre anpassning till efterfrågan på arbetskraft. 11 Trots att det är högkonjunktur har många nyexaminerade svårt att få arbete. Inom de yrken som AMS undersöker uppgår andelen bristyrken på högskolenivå till 45 procent. Problematiken är allvarlig då det finns ett strukturellt underskott där antalet nyexaminerade inom vissa områden konstant är för litet, oavsett konjunkturläge. Inom andra områden är förhållandet det motsatta. För dessa yrkesgrupper kommer det att ske en trendmässig minskning av arbetstillfällen, samtidigt som många utbildas inom dessa områden. 12 God kvalitet, god samverkan och objektiv information om utbildningarna är nödvändiga byggstenar för att skapa konkurrenskraftiga utbildningar. Ett sätt att få till stånd en bättre matchning mellan antalet utbildningsplatser, utbildningarnas inriktningar och arbetsmarknadens behov är att i ökad utsträckning se utbildning som en bransch vilken ska tillgodose arbetsmarkandens behov av kunskap och kompetens Vad är samverkan? Samverkan med det omgivande samhället är, vid sidan av utbildning och forskning, en av huvuduppgifterna för svensk högre utbildning. Samverkan har benämnts den tredje uppgiften för den högre utbildningen, men ska idag ses som integrerad del i såväl forskning som utbildning. Bristen på arbetslivsanknytning inom de akademiska utbildningarna har konstaterats av flera av arbetsmarknadens centrala organisationer. SACO och HSV pekar på brister i samverkansarbetet och kritiserar lärosätenas kontakt med arbetslivet, 14 och uppmanar till ökad samverkan för att i högre grad stödja nyexaminerades inträde på arbetsmarknaden. 15 RiR förespråkar dessutom en systematisk uppföljning av samverkansmomenten i utbildningen. 16 I regeringens regleringsbrev till HSV för 2008 tillkom också uppdraget att HSV i samverkan med universitet och högskolor ska utveckla uppföljning av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. 17 Samverkan mellan utbildningen och arbetslivet kan ta sig en rad olika former. Nedan följer beskrivningar av de vanligaste samverkansformerna som finns representerade på de svenska lärosätena. 11 AMS (2007), Arbetsmarknadsutsikterna för 2008, Ura 2007:4. 12 AMS, Var finns jobben 2008? Samt bedömning på 5-10 års sikt, Ura 2008:2. 13 Handelns Utredningsinstitut (2007), Utbildning som bransch en analys av högskola och eftergymnasial utbildning. 14 SACO (2006), Råd och dåd för studenter, s. 15ff. 15 HSV 2004:38, Högskolan samverkar. 16 RiR 2005:2, Tillväxt genom samverkan. 17 Regleringsbrev för budgetår 2008 avseende HSV, s. 7.

9 8 PRAKTIK Att under utbildningen tillbringa tid på arbetsplatser ger studenten möjlighet till att få kvalificerad arbetslivserfarenhet, referenser och eventuellt därefter arbetstillfälle. Studenten får möjlighet att utforska vilken typ av arbetsuppgifter han eller hon har fallenhet för och vilka arbetsgivare som kan vara intressanta. Praktik på en arbetsplats är ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden och knyta viktiga kontakter för framtiden. Denna typ av samverkan har flera benämningar; praktik, arbetsplatsförlagd utbildning (APU), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och miljöpraktik. Det är i princip upp till respektive utbildning att tillhandahålla möjligheten till arbetsplatsförlagd utbildning. Inom vissa yrkesinriktade utbildningar är praktik en självklar och väletablerad del av utbildningen. I andra utbildningar kan praktikperioder ingå som en frivillig del, men möjligheten till praktik saknas i många fall. 18 I de fall praktik förekommer inom utbildningar kan den vara poängmeriterande och därmed berättigad till studiemedel. Praktik kan även finnas som ett frivilligt komplement till den ordinarie utbildningen. På vissa utbildningar ansvarar lärosätet för att ordna praktikplatser. I många fall är det upp till studenten själv att finna en arbetsplats att praktisera på. Praktikens omfattning skiljer sig i hög grad åt mellan olika utbildningar och lärosäten. En annan form av praktik är Co-oputbildning (Cooperative Education) som innebär att studenter varvar studier med av avlönade arbetsperioder i företag eller organisationer. En co-oputbildning är en akademisk utbildning med arbetsplatsförlagda moment i. Cooputbildning är fortfarande en tämligen ovanlig form av verksamhetsförlagd utbildning och finns bara på ett fåtal lärosäten. ARBETSLIVSANKNUTNA PROJEKT OCH EXAMENSARBETEN Många utbildningar erbjuder kurser där projektarbeten genomförs i samverkan med företag. Projektarbeten sker ofta fortlöpande under olika delar av utbildningen. Syftet är att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan studenter och företag, vilket genererar ett stort mervärde för båda parter. Projekt som studenter genomför i samarbete med företag har många likheter med arbetslivsanknutna examensarbeten. Ett examensarbete genomförs som avslutning på många utbildningar på högre nivå. Omfattningen på examensarbeten varierar mellan veckors heltidsstudier, beroende på utbildningens längd. Studenternas examensarbeten är obligatoriska inslag i utbildningen där studenterna självständigt, under handledning, fördjupar sina kunskaper genom ett forskande arbetssätt inom ett specifikt område. I de fall examensarbetet är förlagt till en arbetsplats innebär det att företaget i fråga får hjälp med kvalificerad problemlösning samtidigt som studenterna får möjlighet att tillämpa sina teoretiska kunskaper praktiken. Initialkontakten till ett samarbete genom examensarbete kan antingen komma från företaget, lärosätet eller studenten. FADDERFÖRETAG Syftet med fadderföretag är att studenterna på ett tidigt stadium under utbildningen ska etablera en kontakt med arbetslivet. Genom att ställa de teoretiska kunskaperna mot ett företags praktiska erfarenhet får studenten en bild av hur utbildningen kan komma att tillämpas i arbetslivet. 18 SACO, Råd och dåd för studenter, s. 15ff.

10 9 Fadderföretagsverksamheten leder till att studenten lär känna olika yrken, som utbildningen kan leda till. De skaffar sig ett värdefullt nätverk inom den bransch som intresserar dem, samt erhåller förutsättningar för projekt- och examensarbeten i samverkan med företaget. Fadderföretagsverksamheten sker antingen enskilt, eller vanligare i grupper som tillsammans samarbetar med ett företag, en organisation eller offentlig förvaltning. Omfattningen varierar kraftigt mellan utbildningar och lärosäten. Fadderföretagsverksamhet är fortfarande relativt ovanligt men har, som vi ska komma att se, under det senaste året ha blivit allt vanligare inom utbildningarna. ÖVRIG SAMVERKAN Samverkan med arbetslivet kan förekomma i ett flertal andra former än de som presenterats ovan. Exempel på sådana former är: Mentorskapsprogram Arbetsmarknadsdagar Gästföreläsare Företagsinkubator (hjälp till nystart av företag för studenter) Extern styrelse-/programrådsrepresentation (möjlighet för arbetslivsrepresentanter att påverka utbildningens upplägg) Övriga nätverksfunktioner 2.2 Vad menas med arbetsmarknadsetablering? I samband med nyexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden finns det flera variabler som bör uppmärksammas. Svenskt Näringsliv har tidigare konstaterat att möjligheterna för nyexaminerade att etablera sig bland annat påverkas av i vilken utsträckning samverkan förekommer under utbildningarna. Eftersom samverkan sällan är tillräckligt formaliserad, och inte integreras i tillräckligt hög grad i utbildningarna, är studenter generellt missnöjda med utbildningens arbetslivsanknytning. Årets etableringsstudie utgår från följande mått som ställs i relation till huvudämne, och utbildning på lärosätesnivå. Samverkansgrad hur de examinerade upplevt samverkan med arbetslivet under sin utbildning. Vidare ställs även samverkansgraden i relation till de övriga måtten. Etableringsgrad i vilken utsträckning nyexaminerade akademiker etablerar på arbetsmarknaden Kvalifikationsgrad i vilken utsträckning nyexaminerade akademiker får kvalificerade arbetsuppgifter Ingångslön det vill säga det markanden är beredd att betala

11 10 BOLOGNAPROCESSEN Den 1 juli 2007 trädde en ny högskoleförordning i kraft i Sverige, som innebär en anpassning av utbildningssystemet till en gemensam europeisk standard. Bolognaprocessen, anpassningen av utbildningssystemet till den europeiska standarden, är ett samarbete mellan 45 europeiska länder om ett gemensamt område för högre utbildning (EHEA) och syftar bland annat till ökad internationell rörlighet för studenter, jämförbarhet mellan olika länders högskolor och standardisering av utbildningar. 19 Enligt samarbetets gemensamma stadgar, Bolognadeklarationen, utgörs den nya examensstrukturen av tre nivåer - grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kandidatexamen finns kvar, men efterföljs av en tvåårig masterexamen 20 som ersätter den tidigare magisterexamen. Fram till den 30 juni 2015 är det möjligt att ta ut en examen enligt den gamla examensstrukturen 21, under förutsättning att studierna påbörjades före 1 juni HSV klassificerar den högre utbildningen i vetenskapsområden, exempelvis naturvetenskap eller samhällsvetenskap. Vetenskapsområdena delas i sin tur in i huvudområden, som är en bredare eller likställd benämning till huvudämne. I det gamla systemet gavs examen i ett huvudämne på antingen kandidat- eller magisternivå. I det nya systemet ges examen inom ett så kallat huvudämne på antingen kandidat-, magister- eller masternivå. Skillnaden ligger i att examen ges inom ett vidare område jämfört med tidigare. Den nya strukturen kan illustreras enligt figuren nedan: Figur 2.2: Utbildningsnivåer enligt Bolognadeklarationen Utbildningsnivå År Svensk examen 9 Doktorsexamen 8 Forskarnivå 7 Licentiatexamen 6 5 Masterexamen Avancerad nivå 4 Magisterexamen 3 Kandidatexamen Grundnivå 2 Högskoleexamen 1 En av Bolognadeklarationens målsättningar är att öka studenters anställningsbarhet genom bland annat ökad internationell rörlighet. I Bolognadeklarationen finns ingen formell beskrivning av hur utbildningarna bör utveckla samverkan med arbetslivet. Enligt internationella programrådets expertgrupp för Bolognaprocessen i Sverige är det upp till lärosätena att tolka Bolognadeklarationens riktlinjer, vad gäller att öka anställningsbarheten och hur samverkansarbetet med arbetslivet ska utvecklas Vid några lärosäten erbjuds en ettårig masterutbildning som inte är en del av Bolognaprocessen. 21 Vissa utbildningar, främst civilingenjörsutbildningarna har valt att inte ta hänsyn till Bolognadeklarationen och fortsätter därmed att utfärda examen enligt den tidigare examensordningen.

12 11 3 Studiens genomförande Undersökningen bygger på två studier. Etableringsstudien har riktats till studenter som examinerades 2006/07 och syftar till att mäta nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden, samt i vilken utsträckning etableringsmöjligheterna påverkas av utbildningens samverkan med arbetslivet. Samverkansstudien har riktats till programansvariga för de undersökta utbildningarna och undersöker i vilken uträckning olika utbildningar och lärosäten samverkar med arbetslivet. 3.1 Etableringsstudien Etableringsstudien bygger på intervjuer med nyexaminerade akademiker, av totalt rapporterade, som under läsåret 2006/07 tog examen i något av huvudämnena: biologi, biblioteks- och informationsvetenskap, byggteknik, data- och systemvetenskap, elektroteknik, företagsekonomi, juridik, maskinteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, personal och arbetsliv och statsvetenskap på avancerad nivå. Examinerade med huvudämne i byggteknik, elektroteknik och maskinteknik på grundnivå omfattas också av etableringsstudien. Även examinerade med huvudämne medie- och kommunikationsvetenskap och personal och arbetsliv på grundnivå inkluderades eftersom antalet individer som tog examen på avancerad nivå inom dessa grupper var för få för att kunna analyseras. Kontaktuppgifterna för de examinerade studenterna beställdes från respektive lärosäte, varefter ett obundet slumpmässigt urval drogs inom respektive huvudämne. Studien genomfördes som en telefonintervjuundersökning. 23 Urvalet omfattade personer varav svarade på enkäten. Studien omfattar respondenter 24. De mått som används i etableringsstudien definieras enligt följande: Samverkansgrad god eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildningen Etableringsgrad anställd idag och att individen erhöll någon form av anställning inom sex månader efter avslutad examen Kvalifikationsgrad att nuvarande arbetsuppgifter antingen ligger i nivå med utbildningens nivå eller över Ingångslön det vill säga den lön marknaden är beredd att betala 22 Uppgifterna till etableringsstudien bygger på ladokutdrag som beställts från samtliga lärosäten. Ladokenheterna har svarat med listor med kontaktuppgifter för de studenter som tog examen i något av de undersökta huvudämnena under den undersökta perioden. Södertörns högskola, valde att inte svara och finns därför inte representerad i etableringsstudien. 23 Se Appendix A3 för enkät. 24 Att det slutgiltiga antalet respondenter är färre än antalet totalt antal genomförda intervjuer beror på att respondenten av något skäl inte varit representativ för undersökningen. Sådana anledningar är att respondenten a) har läst merparten av sina studier vid annat lärosäte, b) respondenten tog ut sin examen under den undersökta perioden, men genomförde utbildningen tidigare eller c) att angiven examen inte är representativ för undersökningen.

13 12 Några grundläggande statistiska begrepp som används i analysen bör förklaras närmare. När den beroende variabeln utgörs av två kategorier används så kallad logistisk regression för att utvärdera sambanden. Det medför att resultaten presenteras som oddskvoter. En oddskvot innebär att vi för en kategori (till exempel män) jämför oddset för att tillhöra en av två grupper (till exempel tillsvidareanställd respektive inte tillsvidareanställd) med motsvarande odds för en referensgrupp (till exempel kvinnor). Oddset är sannolikheten för att något ska inträffa dividerat med sannolikheten att det inte ska inträffa. Om sannolikheten för en händelse är 0,8 är således oddset för händelsen 0,8/(1-0,8) = 4. Oddskvoterna 25 mäter effektstorlek och en oddskvot som är större än 1 visar på ett positivt samband (+) med den beroende variabeln, medan en oddskvot som är mindre än 1 indikerar ett negativt samband ( ). 3.2 Samverkansstudien Samverkansstudien använder sig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Under januari 2008 skickades en enkät ut per e-post och post till programansvariga eller annan ansvarig personal vid samtliga lärosäten som erbjuder program på grundnivå eller avancerad nivå inom de aktuella huvudämnena. Enkätsvar som varit svårtydda har kompletterats via telefon och uteblivna svar har påmints om både e-post- och telefonledes. Av 207 utbildningar har 170 utbildningsansvariga svarat. Svaren har sedan utgjort underlag för en rankning av utbildningarna ur ett samverkansperspektiv, där olika samverkansformer poängsatts. Det som främst har värderats är huruvida de undersökta samverkansformerna ingår i de olika utbildningarna och i vilken omfattning. Omfattningen avser hur stor andel av studenterna som deltar i samverkansaktiviteten. Rankingen av samverkansgraden utgår sammantaget från följande information: Samverkansformer som erbjuds studenterna inom utbildningen Omfattningen av samverkansaktiviteten i termer av hur stor andel av studenterna som deltar, och i termer av hur lång tid aktiviteten löper Lärosätenas engagemang, det vill säga hur engagerade lärosätena är i arbetet att exempelvis förmedla praktikplatser, uppdragsgivare och fadderföretag. Hänsyn tas även till i vilken utsträckning aktiviteten ingår i undervisningen i formell mening (om den är poänggivande) De samverkansaktiviteter som mäts är praktik, fadderföretagsverksamhet, arbetslivsanknutna projekt- och examensarbeten samt övrig samverkan. I respektive samverkansaktivitet multipliceras omfattningen i antalet veckor (det vill säga under hur lång tid aktiviteten löper) med andelen studenter som deltar i aktiviteten, vilket 25 På grund av oddsets konstruktion kan man om sannolikheten för en händelse, ur statistisk synpunkt, är liten tala om relativa risker istället för oddskvoter.

14 13 innebär att varje utbildning får ett absolut värde. Det absoluta värdet rangordnas med alla andra utbildningars absoluta värde och varje utbildning får en delranking som är specifik för varje samverkansaktivitet. 26 Projektarbeten och examensarbeten har i presentationen slagits ihop till en variabel. Det betyder inte att respektive absolut värde för dessa två har summerats, utan det är istället varje delranking (en för projekt och en för examensarbete) som har summerats till en samlad ranking för dessa två aktiviteter. Det kan innebära att en utbildning som har ett högre absolut värde, än en annan utbildning, får en sämre samlad ranking, eftersom rankingen inom projekt respektive examensarbete är beroende av hur många andra utbildningar som erbjuder den aktiviteten. I kategorin övrig samverkan mäts förekomsten av mentorskapsprogram, arbetsmarknadsdagar, gästföreläsare, företagsinkubatorer och extern styrelse- /programrådsrepresentation. För att kunna värdera dessa samverkansaktiviteter bedöms enbart huruvida de förekommer eller inte, antingen inom utbildningen eller genom centrala funktioner vid lärosätet som kommer studenterna till del. Dessa samverkansformer behandlas således som binära variabler, vilka antingen kan anta värdet 1 (aktiviteten förekommer) eller 0 (aktiviteten förekommer inte). Andra faktorer som mäts under övrig samverkan är övriga nätverksfunktioner där en utbildning kan få 0, 1 eller 2 poäng beroende på aktivitetens omfattning. Den sista variabeln som mäts är lärosätets engagemang där 0-11 poäng ges. Poängen summeras och utifrån dessa får varje utbildning även här en delranking. Samtliga delrankingvärden summeras och ger den slutliga rankingpoängen. I rankingtabellerna redovisas ett jämförelsetal för den specifika utbildningen vid aktuellt lärosäte. Topplaceringen ger värdet1 medan bottenplaceringen ger värdet För att ge en bild av omfattningen av enskilda samverkansaktiviteter redovisas även en separat bedömning i form av cirklar som är antingen fyllda eller tomma. Fem tomma cirklar innebär att utbildningen inte erbjuder samverkansaktiviteten överhuvudtaget. Om alla cirklar är fyllda innebär det att omfattningen på samverkansaktiviteten ligger bland de 20 procent högst rankade utbildningarna som erbjuder aktiviteten i fråga. Det är viktigt notera att det därför mellan två utbildningar, som båda får fem cirklar för en samverkansaktivitet, kan skilja så mycket som 34 placeringar i den totala rankingen. Detta beror på att av de 170 utbildningarna, utgör 34 de 20 procent högst rankade, som då alla får fem cirklar i samverkansaktiviteten ifråga. Det ska också poängteras att en utbildning som sammanlagt för alla samverkansaktiviteter får fler cirklar än en annan utbildning kan erhålla en sämre totalranking, eftersom den andra utbildningen kan uppväga ett färre antal cirklar med att vara topprankad i en samverkansaktivitet. Att utbildningar saknas i tabellen kan hänföras till, grovt indelat, tre kategorier; (1) de som av olika anledningar har valt att inte svara på enkäten, (2) de som eventuellt har missats i det snåriga utbildningsutbudet 28 och (3) i de fall där de programansvariga 26 För att de lärosäten som valt att satsa på fadderföretagsverksamhet snarare än traditionell praktik inte ska straffas väljer modellen det bästa värdet för antingen praktik eller fadderföretagsverksamhet. 27 Värdena som tilldelas är mellan eftersom vi utgår från 170 observationer. 28 Det har varit något problematiskt mot bakgrund av Bolognaprocessens påverkan på utbildningsutbudet.

15 14 enbart har svarat för utbildning på grundnivå, men där utbildningen även ges på avancerad nivå. Rankingen förtjänar en del metodmässiga kommentarer. I och med att likriktningen har försvunnit inom flertalet utbildningar har den enskilde studenten större valfrihet att själv skräddarsy sin utbildningsprofil. Därmed kommer graden av samverkan i stor utsträckning vara avhängig av vilka specifika kurser och inriktningar som väljs inom ett och samma ämne. Med detta i åtanke har en generalisering gjorts genom att vi studerar genomsnittet för en utbildning. Vidare kan man fråga sig varför studien ser till utbildningar på grundnivå respektive avancerad nivå var för sig. I och med Bolognaprocessen är de flesta utbildningar i ett och samma huvudämne separerade på grund- respektive avancerad nivå. Innan Bolognaprocessen fick genomslag var de flesta utbildningarna fyra år långa och gav en magisterexamen. I förlängningen innebär denna nya programstruktur att samverkansaktiviteterna kan förekomma på bägge nivåerna i olika stor omfattning, varför det är viktigt att få en bild av vilka samverkansformer som förekommer på vilken nivå.

16 15 4 Etableringen på arbetsmarknaden Målet med etableringsstudien är att få en bild av nyexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden och vilken betydelse samverkan inom utbildningen har för etableringsmöjligheten. Följande mått studeras: etableringsgrad, kvalifikationsgrad, ingångslön och samverkansgrad. 29 Måtten ställs i relation till huvudämne, lärosäte och nuvarande sysselsättning. Vidare studeras specifikt vilken betydelse god samverkan har för etableringsgrad, kvalifikationsgrad och ingångslön. En utbildning på grundnivå betecknas G och en utbildning på avancerad nivå betecknas A. Tabell 4.1: Huvudämnen som ingår i Svenskt Näringslivs etableringsstudie Huvudämne Antal svarande Biologi (A) 163 Biblioteks- och informationsvetenskap (A) 111 Byggteknik (G) 188 Byggteknik (A) 53 Data- och systemvetenskap (A) 137 Elektroteknik (G) 161 Elektroteknik (A) 132 Företagsekonomi (A) 533 Juridik (A) 200 Maskinteknik (G) 255 Maskinteknik (A) 191 Medie- och kommunikationsvetenskap (G och A) 66 Nationalekonomi (A) 131 Personal och arbetsliv (G och A) 36 Statsvetenskap (A) 192 Totalt Definierade i kapitel 3.

17 Huvudämnets betydelse för sysselsättning och samverkan Tabell 4.2: Huvudämnets betydelse för sysselsättningen bland deltagarna i Svenskt Näringslivs etableringsstudie Sysselsättning för respektive huvudämne och totalt (i procent) Huvudämne Anställd tillsvidare Anställd viss tid Egen företagare Sjuk- eller föräldraledig Studerande Arbetslös Annat Biologi (A) 21,5 36,2 2,5 3,1 27,6 8,0 1,2 Biblioteks- och informationsvetenskap (A) 41,4 36,0 0,0 2,7 2,7 15,3 1,8 Byggteknik (G) 88,2 2,1 0,0 0,0 7,5 2,1 0,0 Byggteknik (A) 90,6 5,7 0,0 1,9 0,0 1,9 0,0 Data- och systemvetenskap (A) 82,5 4,4 3,6 0,0 2,9 6,6 0,0 Elektroteknik (G) 72,5 11,3 0,0 0,0 10,0 5,6 0,6 Elektroteknik (A) 84,1 7,6 2,3 0,8 3,0 2,3 0,0 Företagsekonomi (A) 78,8 12,6 1,9 1,3 2,4 3,0 0,0 Juridik (A) 53,0 39,5 0,0 2,5 1,0 2,5 1,5 Maskinteknik (G) 78,0 11,4 0,4 0,4 8,2 1,6 0,0 Maskinteknik (A) 83,7 7,9 1,1 0,0 6,3 1,1 0,0 Medie- och kommunikationsvetenskap (G och A) 48,5 28,8 3,0 1,5 12,1 6,1 0,0 Nationalekonomi (A) 61,8 17,6 2,3 0,0 14,5 3,8 0,0 Personal och arbetsliv (G och A) 58,3 22,2 2,8 2,8 8,3 5,6 0,0 Statsvetenskap (A) 47,6 34,0 1,0 0,5 9,9 6,3 0,5 Totalt 68,5 17,5 1,3 1,0 7,2 4,2 0,4 Tabell 4.2 visar att en övervägande majoritet, 69 procent, av samtliga respondenter har fått en tillsvidareanställning. 18 procent är visstidsanställda, 4,2 procent arbetslösa, sju procent studerar eller är antagna till forskarutbildning, 1,3 procent är egenföretagare och en procent är sjuk- eller föräldralediga. Vi kan även konstatera att det finns mycket tydliga skillnader mellan huvudämnena. Examinerade i data- och systemvetenskap och företagsekonomi har högst andel tillsvidareanställda bland de samhällsvetenskapliga utbildningarna. Samtidigt uppger en relativt stor andel, 6,6 procent, av examinerade i data- och systemvetenskap att de är arbetslösa. Bland ingenjörsutbildningarna är examinerade i byggteknik, oavsett utbildningsnivå, den grupp som uppvisar högst andel tillsvidareanställda, runt 90 procent. Nyexaminerade biologer utmärker sig negativt, med endast 22 procent tillsvidareanställda. Värt att notera är att en hög andel biologer väljer att studera vidare efter sin examen, vilket pekar på svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Störst andel arbetslösa finns bland nyexaminerade i biblioteks- och informationsvetenskap, där hela 15 procent uppger sig vara utan sysselsättning.

18 17 Juristerna är den grupp med störst andel visstidsanställda vilket är rimligt eftersom en stor andel gör tidsbegränsad tingstjänstgöring efter examen. Störst andel egenföretagare finns bland examinerade i data- och systemvetenskap, medan det generellt sett är få egenföretagare inom de undersökta tekniska utbildningarna. Slutligen ser vi att examinerade i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, personal- och arbetsliv och statsvetenskap har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och få har fast anställning. Inom dessa grupper finner vi däremot en stor andel visstidsanställda. Tabell 4.3: Huvudämnets betydelse för etableringsgrad, kvalifikationsgrad, ingångslön och kontakt med arbetslivet under utbildningen Huvudämne Etableringsgrad (i procent) Kvalifikationsgrad (i procent) Ingångslön (medianlön i kronor) God kontakt med arbetslivet under utbildningen (i procent) Biologi (A) 61,6 58, ,0 Biblioteks- och informationsvetenskap (A) 69,4 78, ,7 Byggteknik (G) 87,2 86, ,1 Byggteknik (A) 97,8 79, ,8 Data- och systemvetenskap 85,4 82, ,0 Elektroteknik (G) 78,6 76, ,8 Elektroteknik (A) 92,3 70, ,9 Företagsekonomi (A) 90,9 73, ,5 Juridik (A) 93,4 86, ,0 Maskinteknik (G) 86,0 82, ,6 Maskiteknik (A) 89,4 81, ,1 Medie- och kommunikationsvetenskap (G och A) 77,3 67, ,0 Nationalekonomi (A) 79,4 59, ,2 Personal och arbetsliv (G och A) 80,0 76, ,9 Statsvetenskap (A) 80,6 58, ,2 Totalt 84,7 75, ,9 Not: Röd text indikerar en bottenplacering, medan blå text indikerar en topplacering. Tabell 4.3 visar att den genomsnittliga etableringsgraden bland de undersökta huvudämnena är 85 procent. Byggingenjörer på avancerad nivå uppvisar den högsta etableringsgraden, med 98 procent. Lägst etableringsgrad har examinerade i biologi och biblioteks- och informationsvetenskap med etableringsgrader om 62 respektive 69 procent. Värt att notera är även den relativt sett låga etableringsgraden bland examinerade elektroingenjörer på grundnivå, 79 procent, vilket delvis kan förklaras med att många väljer att studera vidare på avancerad nivå.

19 18 75 procent uppger att de har arbetsuppgifter som ligger i paritet med utbildningens nivå eller över. 87 procent av de examinerade byggingenjörerna med examen på grundnivå får kvalificerade arbetsuppgifter. Även juristerna har en hög kvalifikationsgrad, 86 procent. I botten finner vi nyexaminerade i statsvetenskap och biologi, bland vilka endast 58 procent menar att arbetsuppgifterna ligger i nivå med utbildningen eller över. Högst ingångslön har examinerade i data och systemvetenskap med en medianlön på kronor i månaden. Lägst ingångslön har examinerade i biblioteks- och informationsvetenskap där medianlönen är kronor i månaden. Siffrorna kan jämföras med som är ingångslön (median) för alla individer i analysen. 62 procent av de tillfrågade uppgav att de inte ansåg att kontakten med arbetslivet under utbildningen var god. Den grupp som har haft mest kontakt med arbetslivet under utbildningen är byggingenjörer på avancerad nivå. 70 procent upplevde att kontakten med arbetslivet under utbildningen var god eller mycket god. Värre ser det ut för studenter i statsvetenskap där endast 13 procent anser att kontakten under utbildningen var god eller mycket god. 4.2 Betydelse av huvudämne vid specifikt lärosäte Avsikten med avsnittet är att presentera de tendenser som kan urskiljas på lärosätesnivå vad gäller sysselsättning, etableringsgrad, kvalifikationsgrad, ingångslön och kontakt med arbetslivet. Resultaten åskådliggörs i figur 4.1. På grund av att antalet respondenter i en del grupper är få bör man emellertid vara försiktig med att övertolka de statistiska resultaten. Därför redovisas endast de grupper där tydliga tendenser kan urskiljas. För att ytterligare hantera den statistiska osäkerheten exkluderas de svarande i ett huvudämne vid ett lärosäte om antalet understiger elva. Om antalet svarande från en specifik utbildning understiger 25 presenteras antalet respondenter som procentsatsen baseras på och är gruppen större än 25 personer redovisas enbart procentsatsen.

20 19 Figur 4.1: Betydelse av huvudämne vid specifikt lärosäte Biologi Biblioteksoch informationsvetenskap Byggingenjör (G) Sysselsättning Etableringsgrad Kvalifikationsgrad Ingångslön Av biologerna har de från SLU lättast att få tillsvidareanställning - 28 % är tillsvidareanställda. Bland biologerna från UU är 15 % arbetslösa. Av biblioteks- och informationsvetarna från LU är 11 av 19 (58 %) tillsvidareanställda och ingen arbetslös, medan 6 av 18 (33 %) av biblioteks- och informationsvetarna från UmU är arbetslösa. Av biologerna som studerat vid GU är 83 % etablerade på arbetsmarknaden.. Bland 17 biblioteks- och informationsvetare examinerade från LU menar 94 % att de har ett kvalificerat jobb, medan endast 64 % (7 av 11) från UmU anser detsamma. Kontakt med arbetsliv Av 22 svarande från GU anser ingen att kontakten med arbetslivet var god eller mycket god under utbildningen. Det kan jämföras med att 47 % av biologerna från SLU anser detsamma. 50 % av biblioteks- och informationsvetarna från UU svarar att de hade god eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildningen. 65 % av byggingenjörerna på grundnivå från HJ anger att de hade god eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildningen. Data- och systemvetenskap 21 % av data- och systemvetarna från SU är arbetslösa. Elektroingenjör (G) Elektroingenjör (A) Företagsekonomi Juridik Endast 7 av 14 av elektroingenjörerna på grundnivå från HB har tillsvidareanställning. Bland företagsekonomerna utmärker sig HHS och LTU. Av de nyexaminerade från HHS har 91 % tillsvidareanställning och ingen är arbetslös, medan 6 % är arbetslösa av dem som examinerats vid LTU. Etableringsgraden bland företagsekonomer från LTU är 84 % att jämföra med genomsnittet 91 %. 94 % av företagsekonomerna med examen från HHS uppger att de har kvalificerade arbetsuppgifter. Endast 50 % av företagsekonomerna från LTU anger att de har ett och kvalificerat jobb. Genomsnittet bland företagsekonomer är 74 %. Elektroingenjörerna på avancerad nivå från KTH och LU ligger i topp beträffande ingångslönen, vilken är kronor i månaden. Medianingångslönen för företagsekonomer från HHS är kronor i månaden, medan motsvarande siffra för företagsekonomer från LTU är kronor i månaden. Medianlönen för företagsekonomer är kronor i månaden. Bland elektroingenjörerna på grundnivå från UmU uppger endast 4 av 18 (22 %) att kontakten med arbetslivet under utbildningen var god eller mycket god. 11 av 12 elektroingenjörerna på avancerad nivå som examinerades från UmU är inte nöjda med kontakten med arbetslivet under utbildningen. 66 % av de svarande från VXU hade god eller mycket god kontakt med arbetslivet, vilket är bäst av alla företagsekonomiska utbildningar. Detta kan jämföras med KAU och MdH där motsvarande siffror är 20 % respektive 29 %. Genomsnittet bland företagsekonomer är 42 %. Av juristerna från UmU upplever 54 % att de hade god eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildningen. Jurister från LU utmärker sig med att endast 15 % anser att kontakten med arbetslivet under utbildningen var god.

21 20 Figur 4.1 forts.: Betydelse av huvudämne vid specifikt lärosäte Maskinteknik (G) Statsvetenskap Sysselsättning Etableringsgrad Kvalifikationsgrad Lön Av maskiningenjörerna på grundnivån från MaH har endast 6 av 13 etablerat sig på arbetsmarknaden. 79 % av statsvetarna från LU menar att de har ett kvalificerat arbete. Medelvärdet för statsvetare är 58 %. Kontakt med arbetsliv Bland statsvetare från VXU svarar 6 stycken av 20 (30 %) att de hade god eller mycket god kontakt med arbetslivet under utbildningen. Genomsnittet för statsvetare är 13 %. 4.3 Faktorer som påverkar etableringsgrad, kvalifikationsgrad och ingångslön Det är rimligt att anta att olika utbildningar har olika förutsättningar vad gäller kontakten med arbetslivet under utbildningen. Det är därför viktigt att ta hänsyn till huvudämnenas förutsättningar och andra faktorer samtidigt som sambandet mellan kontakt och etableringsgrad, kontakt och kvalifikationsgrad samt kontakt och ingångslön analyseras. När den beroende variabeln utgörs av två kategorier används logistisk regression för att utvärdera sambanden, vilket innebär att resultaten presenteras som oddskvoter. 30 Resultaten redovisas i tabell 4.4. Vi kan konstatera att om individen upplever att det finns god eller mycket god samverkan under utbildningen är oddset för etablering på arbetsmarknaden hela 42 procent högre än om individen anser att samverkan är dålig 31. Det är dessutom möjligt att vända på resonemanget 32 vilket då innebär att risken att en nyexaminerad inte etablerar sig ökar med 42 procent om kontakten med arbetslivet brister under utbildningen. Resultaten pekar på vikten av god samverkan mellan utbildningar och arbetsliv. En examen i biologi ger 83 procent lägre odds för att få arbete och en examen i biblioteks- och informationsvetenskap ger 76 procent lägre odds för att få arbete i förhållande till företagsekonomer, som utgör referensgrupp i undersökningen. Resultatet visar att valet av huvudämne är starkt bidragande till hur enkelt eller svårt det är att etablera sig på arbetsmarknaden. Elektroingenjörer på grundnivå har en för tekniker låg etableringsgrad. Oddset för att en elektroingenjör på grundnivå ska etablera sig är ungefär hälften så stort jämfört med oddset för att en företagsekonom ska etablera sig på arbetsmarknaden. 30 Se kapitel 3 för en beskrivning av hur dessa tolkas. 31 Notera att resultatet gäller när hänsyn tas till de olika huvudämnenas förutsättningar. 32 Se kapitel 3.

22 21 Tabell 4.4: Faktorer som påverkar etableringsgrad, kvalifikationsgrad och ingångslön I II III Samband med etableringsgrad Samband kvalifikationsgrad Samband med ingångslön (kr) 33 Faktorer Individen är man Individen är äldre än 30 år Individen anser att kontakten med arbetslivet under utbildningen var god eller mycket god Utbildningsinriktning (referensgrupp: företagsekonomer) Individen är biolog (A) 3400 Individen är biblioteks- och informationsvetare (A) 4700 Individen är byggteknik (G) Individen är byggteknik (A) Individen är data- och systemvetare (A) Individen är elektroteknik (G) Individen är elektroteknik (A) Individen är jurist (A) Individen är maskinteknik (G) Individen är maskinteknik (A) Individen är medie- och kommunikationsvetare (A) 3700 Individen är nationalekonom (A) Individen är personalvetare (A) Individen är statsvetare (A) 2000 Not: Företagsekonomer har valts ut som referensgrupp bland utbildningarna eftersom denna grupp är störst. För I, II används logistisk regression. För III används multipel linjär regression. Endast statistiskt säkerställda samband på femprocentsnivån redovisas. Ett + indikerar ett positivt samband och ett indikerar ett negativt samband. Vidare innebär en examen i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi och statsvetenskap att oddset för att etablera sig på arbetsmarknaden halveras. Nyexaminerade akademiker över 30 år har svårare att etablera sig på arbetsmarkanden än nyexaminerade som är 30 år eller yngre (oddskvot: 0,77). Om vi ser på graden av kvalificerat arbete ökar oddset för att få kvalificerade arbetsuppgifter med 55 procent om kontakten med arbetslivet upplevs som god eller mycket god under utbildningen. Samverkan leder alltså till att nyexaminerade i högre utsträckning får arbetsuppgifter som är i nivå med deras utbildning. 33 Måttet avser ingångslön mätt i månadslön 34 Skillnaden kan förklaras i en rad olika faktorer. Exempel på sådana faktorer kan vara att andelen kvinnor i högre grad väljer utbildningar inom områden där det generellt är svårare att etablera sig, kvinnor i högre grad blir anställda i offentliga sektorn mm. Dessutom är kvinnor sannolikt sämre på att löneförhandla.

23 22 Om en individ vill ha ett kvalificerat arbete i linje med sin utbildning bör han eller hon välja att läsa till byggtekniker på grundnivå, data- och systemvetare, jurist och maskintekniker på avancerad nivå. Oddset för att en jurist ska få kvalificerade arbetsuppgifter är 141 procent större jämfört med en företagsekonom. Oddset för att biologer, nationalekonomer eller statsvetare får kvalificerade arbetsuppgifter är ungefär hälften så stort som motsvarande odds för företagsekonomer. Avslutningsvis undersöks vilka faktorer som påverkar ingångslön. Medellönen bland undersökningsdeltagarna är kronor i månaden. Effekten på ingångslönen för god kontakt mellan utbildning och arbetsliv är 900 kronor mer i månadslön. Störst negativ löneeffekt har en utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap efter vilken de examinerade får 4700 kronor mindre i ingångslön än en företagsekonom. Störst positiv löneeffekt har nationalekonomer, som tjänar 1800 kronor mer i månaden. Resterande löneeffekter finns att studera i tabell 4.4.

24 23 5 Samverkan med arbetslivet Det råder idag ingen tvekan om att det finns brister i lärosätenas förmåga att samverka för att därigenom utveckla studenternas självständiga och prövande tänkande. Istället utbildas studenter för en framtida forskningskarriär. För att förbereda studenterna för det kommande arbetslivet och påverka deras karriärmöjligheter krävs en bättre anpassning till arbetsmarknadens behov. Svenskt Näringsliv undersöker för andra året i rad omfattningen av samverkan mellan akademi och arbetsliv, lärosäte för lärosäte och utbildning för utbildning. Resultatet visar att omfattningen av samverkan skiljer sig stort mellan olika lärosäten och utbildningar. Detta är delvis en konsekvens av att det saknas styrdokument för samverkan på både central och utbildningsnivå. Dessutom saknas tillräcklig mål- och resursstyrning från regeringen. Avsaknaden av tydliga styrdokument kring samverkan bekräftas vid intervjuer med ett antal samverkansansvariga. De menar dessutom att riktlinjer för samverkan, på såväl central- som institutionsnivå i de fall de finns, är så generellt uttryckta att de helt och hållet blir föremål för tolkning. Friheten att tyda samverkansuppgiften leder till vitt skilda resultat vad gäller hur olika utbildningar väljer att integrera samverkan som faktiska moment i utbildningen. 5.1 Biblioteks- och informationsvetenskap Tabell 5.1: Biblioteks- och informationsvetenskapsprogram Lärosäte Praktik Fadderföretag Projekt- och Övrig Ranking examensarbeten samverkan HB Grund** 15 Avancerad* 124 LU Avancerad*** 49 VXU Grund** 58 UMU Grund**** 109 Källa: Svenskt Näringslivs samverkansenkät Noter: *Nuvarande utbildning i form av en master har funnits sedan ** Kandidatprogrammet finns i sin nuvarande form sedan ***Utbildningen ersätts av ett masterprogram vt ****Osäkra uppgifter p.g.a. ofullständigt ifylld enkät. Utbildningen har både projekt och examensarbeten i samarbete med arbetslivet, men det framgår ej hur stor andel studenter som deltar i dessa aktiviteter. Motsägelsefullt nog intar Högskolan i Borås såväl topp- som bottenplaceringen bland gruppen biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar. Topplaceringen avser utbildningen på grundnivå där studenterna, sedan hösten 2007, erbjuds fadderföretagsverksamhet och där lärosätet dessutom förmedlar arbetslivsanknutna projekt- och examensarbeten. Märk dock att utbildningen är en tvärvetenskaplig utbildning där biblioteks och informationsvetenskap väljs som en av flera möjliga inriktningar inom programmet.