kulturaspekter i psykoterapeutiskt arbete problem i traditionellt västerländskt psykoterapeutiskt arbete med torterade flyktingar från andra kulturer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kulturaspekter i psykoterapeutiskt arbete problem i traditionellt västerländskt psykoterapeutiskt arbete med torterade flyktingar från andra kulturer"

Transkript

1 kulturaspekter i psykoterapeutiskt arbete problem i traditionellt västerländskt psykoterapeutiskt arbete med torterade flyktingar från andra kulturer Samlingsuppsats S:t Lukas Stockholm PUT IV Rigmor Gillberg Handledare: Professor Carl-Erik Brattemo innehåll Inledning 5 Sammanfattning av delrapport l: Diagnostik av PTSD (Post - Traumatic Stress Disorder enligt DSM - IV, ett kliniskt fall. 6 Sammanfattning av delrapport ll: Vad är psykoterapi - ett debattinlägg till politiker baserat på ett kliniskt fall. 7 Sammanfattning av delrapport lll: Tankar omkring ramar och rambrottens betydelse i psykoterapi med extremt traumatiserade flyktingar. 8 Syfte 9 Metod 9 Resultat Bakgrundsmaterial - Några fallbeskrivningar. Fallexempel nr 1 10 Fallexempel nr 2 13 Fallexempel nr Problemområden som aktualiseras i det psykoterapeutiska arbetet Våra teorier som ett väsentligt problemområde. 16 Diskussion 20 Litteraturförteckning 25 Delrapporter Delrapport l: Diagnostik av PTSD (Post - Traumatic Stress Disorder) enligt DSM - IV, ett kliniskt fall. 26 Delrapport ll: Vad är psykoterapi - ett debattinlägg till politiker baserat på ett kliniskt fall. 36 Delrapport lll: Tankar omkring ramar och rambrottens betydelse i

2 psykoterapi med extremt traumatiserade flyktingar. 41 inledning Vad gör jag, hur gör jag och vad är tillåtet? Frågor som jag ställde mig då jag 1990 började mitt arbete på Röda Korsets center för torterade flyktingar (centret) i Stockholm. Jag hade i bagaget med mig en socionomexamen och hade under många år arbetat med kvalificerat socialt arbete inom socialtjänsten och jag hade också några års erfarenhet i att arbeta med människor från andra kulturer. Med mig hade jag också min nyvunna steg 1 kompetens i psykoterapi. Mitt arbete var förlagt till mottagningsverksamheten och det betydde att jag tog emot ett stort antal människor i bedömningssamtal. Jag har dessutom bedrivit kris-, stöd- och insiktsterapier med flyktingar ifrån olika länder som utsatts för fysisk och psykisk tortyr och andra traumatiska upplevelser orsakade av organiserat våld och förtryck. Som extra påfrestning tillkommer dessutom exiltillvaron för dessa människor. Jag har mött människor från många olika kulturer men främst ifrån Mellanöstern, där Iran har varit mest representerat. När man arbetar med människor, så är bemötandet oerhört viktigt. Möter du i Ditt arbete människor som har varit utsatt för tortyr, så blir bemötandet ännu viktigare. Grundtilliten till andra människor har brutits ned under tortyren. Jag skulle vilja säga att ett respektfullt och empatiskt bemötande i början av en kontakt är grunden för om behandlingen skall ha någon förutsättning för att bli framgångsrik. Det är mötet som är det viktiga. Det jag gör är att jag bemöter dem på ett respektfullt sätt. Men sedan, hur gör jag och vad är tillåtet? Detta är tankar och frågor som har föjt med mig från början. I mitt arbete som socialarbetare var jag van att tänka praktiskt och lösa problem. Att arbeta med terapier var något nytt och annorlunda. Jag kände stor respekt för teorierna och för vad jag hade lärt mig. Jag kände också stor respekt för mina psykoterapeutkollegor på centret. Jag talade inte så gärna om de ramöverskridanden som jag ibland gjorde. Inte desto mindre, så hade jag och har goda behandlingsresultat. Med åren har jag blivit mindre sträng mot mig själv och tillåter mig ett friare förhållningssätt då det har visat sig att det gynnar mina patienter. Jag har dock mer och mer funderat över hur relevanta våra västerländska psykoanalytiska teorier, metoder och vårt västerländska tänkande är i arbetet med människor ifrån andra kulturer. Kan jag förstå en människa ifrån en annan kultur? Tolkar jag rätt? Hur ser individen på sig själv t ex i Iran jämfört med västerlandet eller i Sverige? ett respektfullt och empatiskt bemötande i början av en kontakt är grunden för om behandlingen skall ha någon förutsättning för att bli framgångsrik Som ett led i min legitimationsutbildningen i psykoterapi har jag gjort en förstudie till denna uppsats. Hela förstudien är uppdelad i tre delstudier och de har var och en för sig givit mig uppslag till mitt uppsatsarbete. De bildar på så sätt bakgrund till detta arbete. Sammanfattning av delstudie l diagnostik av PTSD (Post-Traumatic Stress Disorder enligt DSM - IV, Ett kliniskt fall Att ha varit utsatt för tortyr är för den enskilde människan en total kränkning. Det är traumatiska upplevelser som är svåra att leva vidare med. Att ta bort dem är inte möjligt, men

3 det kan med rätt bemötande och behandling bli möjligt för den som har varit utsatt, att leva vidare och finna ny mening i livet. Många människor som har varit utsatt för tortyr har många symptom av både fysisk och psykisk karaktär. Kroppen reagerar på att själen mår dåligt och själen reagerar på att kroppen mår dåligt. Många människor söker och har sökt hjälp inom sjukvård och psykiatrisk vård för symptom som inte har kunnat diagnostiseras på rätt sätt. Många människor har snurrat och snurrar runt i vården (konsumerar vård) utan att bli hjälpta. Det är därför av allra största vikt att rätt diagnos ställs. PTSD är en sjukdom som fått för lite uppmärksamhet. Inom psykiatrin är den viktig att uppmärksamma därför att det finns stora hälsovinster med adekvat diagnos och behandling. Det kan misstolkas som psykos på grund av att aktiva minnen - i form av exempelvis skrik eller andra ljudintryck - tolkas som hallucinos. Även avskärmningstillstånd kan misstolkas. Tillståndet kan också uppfattas som uttryck för en primär depression. För somatiker kan PTSD vara nyckeln till en fördjupad förståelse av psykosomatiska sjukdomsmekanismer. Även inom socialtjänsten och arbetsförmedlingar är det av stor betydelse att besitta baskunskaper omkring följdtillstånd efter extrema belastningar. De teoretiska kunskaper som finns kan med små insatser och rätt förhållningssätt och behandling leda till betydande symptomlindringar. Sammanfattning av delstudie ll vad är psykoterapi Ett debattinlägg till politiker baserat på ett kliniskt fall Målsättningen med denna rapport är att för politiker påvisa vilka vinster det finns ur samhällsekonomiskt perspektiv att aktivt rehabilitera patienter med psykoterapi i öppenvård. De ekonomiska vinsterna finns i minskade vårdkostnader i den slutna vården. Ytterligare vinster finns också i nya skatteintäkter och för samhället minskat tryck på socialförsäkringssystemet. Jag har i tidigare delrapport valt att diagnostisera K, ett kliniskt fall enligt DSM- IV. Jag har gått vidare och i denna rapport försökt att göra en kostnadsanalys på samma kliniska fall. I tidigare rapport påpekades också att PTSD har symptombilder av fysisk, psykisk som social karaktär. Kombinationsbehandling är därför aktuell och mycket viktig för att uppnå resultat och tillfrisknande. Kunskaperna om följdverkningar efter tortyr var i det närmaste obefintliga hos ansvarig läkare, vilket innebär att K felaktigt medicinerades. Behandlingsarbetet med K påbörjades när han fortfarande var inskriven och vårdades på mentalsjukhus. Efter två månader skrevs han ut ifrån sjukhuset till egen bostad. Man skulle kunna anta att om Kej hade erbjudits psykoterapi och samtidigt aktiv planering av rehabiliteringen med åtföljande utredningar, så skulle vårdtiden på sjukhuset ha blivit väsentligt längre, kanske flerårigt eller med återkommande intagningar. I denna rapport

4 beskrivs aktiv psykosocial behandling, medicinsk utredning och behandling samt psykoterapi under tre år. Kostnaderna för denna behandling har uppskattats. Gör man ett antagande att K istället skulle ha varit inskriven på mentalsjukhus under 3 år och väger kostnaderna mot varandra, blir skillnaderna i summorna avsevärda. Den samhällsekonomiska vinsten handlar om flera miljoner. Påpekas bör också att den rent mänskliga vinsten är av mycket stort värde både för den enskilde men också för samhället i stort. Kunskaperna om följdverkningar efter tortyr var i det närmaste obefintliga hos ansvarig läkare Sammanfattning av delstudie lll tankar omkring ramar och rambrottens betydelse i psykoterapi med extremt traumatiserade flyktingar Att ha varit utsatt för tortyr är en total kränkning av den enskilda människan. Det är också förenat med en skuld- och skamproblematik. Det är därför självklart att dessa människor inte så lätt litar på någon annan. Grunden för all behandling är därför att skapa tillit. Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt är nödvändigt och att man lyssnar till patientens behov. Att bygga upp tillit kan ta tid, men är nödvändigt och avgörande om behandlingen skall bli framgångsrik. Mötet mellan behandlare och patient är avgörande och av största vikt. Med hänsyn till detta blir det ytterst viktigt hur terapeuten handskas med sina teorier. Är teorierna verktyg eller är terapeuten slav under teorierna. I symptombilden av PTSD ingår såväl fysiska som psykiska, (psykosomatiska) som sociala problem. Kombinationsbehandlingar kan därför vara aktuella för att uppnå resultat och tillfrisknande. I denna rapport beskriver jag hur jag har utvecklats som psykoterapeut i arbete med torterade flyktingar. Hur jag i det tysta har gjort rambrott. Hur jag har brottats med vad jag får göra och inte göra som psykoterapeut under pågående psykoterapi Med tiden har jag insett att jag måste våga lyssna på mitt inre och tolka det och att det är tillåtet att använda mitt förnuft. Jag har också fått en djupare förståelse i att ramar inte bara är det Langs kallar den fasta ramen utan också i hög grad består av de variabla ramfaktorerna och där terapeutens egen inre struktur har stor betydelse Patienten för en existentiell kamp, där man som terapeut måste våga vara praktisk.. Att bygga upp tillit kan ta tid, men är nödvändigt och avgörande om behandlingen skall bli framgångsrik syfte Uppsatsens syfte är att redovisa och diskutera problem som jag som fostrad i västerländsk / nordeuropeisk kultur och utbildad i dess psykoterapitradition stött på i arbetet med torterade flyktingar från andra kulturer. Jag redovisar några av dessa problem och behandlar mer ingående ett av dem, nämligen den tankemässiga grunden för förståelse och behandling av torterade flyktingar. Finns det skillnader i uppfattning om det egna jaget och om, hur

5 användbara är i så fall mina kunskaper och teorier. Hur påverkas den enskilda människan av mötet med ett västerländskt förhållningssätt och dess värderingar. Jag har valt att främst inrikta mig på människor ifrån Iran men också ifrån Irak och Turkiet. den tankemässiga grunden för förståelse och behandling av torterade flyktingar metod Det arbetssätt som jag har valt att använda är kvalitativt, problemorienterat och problemdiskuterande. Uppsatsen bygger på mina erfarenheter av behandlingsarbete med torterade flyktingar vid centret och där jag under sju års tid mött och arbetat med bedömning och samtalsbehandling av svårt torterade och traumatiserade människor ifrån andra kulturer. Jag har valt att begränsa mig och illustrerar problemen med tre fallbeskrivningar ur mitt kliniska arbete. I uppsatsens huvudavsnitt använder jag mig av den litteratur som är gängse i psykoterapiutbildningen, diskuterar dess innehåll samt ger förslag till komplettering av tankeinnehållet. bedömning och samtalsbehandling av svårt torterade och traumatiserade människor ifrån andra kulturer resultat 1. Några fallbeskrivningar ur den kliniska verksamheten (Namn och vissa fakta är ändrade för att omöjliggöra identifiering av patienten) Fallexempel nummer 1 M är en 28 årig man som remitteras av skolkuratorn på den skola där han går och läser svenska. Han är omtyckt och fungerar väl tillsammans med klasskamraterna. Han kan koncentrera sig på skolarbetet och lär sig svenska på ett tillfredställande sätt. Flera gånger har han dock i skolan fallit ihop i tillsynes medvetslösa tillstånd och skolpersonalen har tillkallat ambulans för akut sjukhushjälp. Denne man har i sitt hemland suttit i fängelse och blivit utsatt för svår tortyr, han har också suttit i isoleringscell. När jag träffar honom, så har han levt i exil i Sverige ca 1-2 år. Efter tre inledande bedömningssamtal tillsammans med tolk, beslutar vi att inleda en samtalsterapi. Samtalsterapin sker utan tolk och pågår under två år 1 gång per vecka. Under terapin slutför han sina SFI studier och påbörjar ett arbete i sitt gamla yrke. Under hela terapin är hans tankar ständigt hos mamma, pappa och syskon i hemlandet. I våra möten byggs tilliten upp successivt och han berättar sin historia. Denna historia har jag hans tillstånd att återge. Han ser det som ett vittnesmål till omvärlden om vad han har varit med om.

6 M är kurd och har suttit i irakiskt fängelse ca 1,5 år. I början av fängelseperioden satt han isolerad under tre veckor, därefter satt han tillsammans med andra fångar. Sex av hans kamrater avrättades, tre genom hängning, två blev skjutna och en dog under tortyr. Han berättar att han och en äldre bror var gerillasoldater. De befann sig i bergen när de fick brev om att deras familj fängslats. Mor, far och fyra syskon. I brevet uppmanades de att ge sig frivilligt annars så skulle familjen avrättas. M berättar att de inte hade något val. De gick till fängelset och gav sig. I fängelset bands de tillsammans med 20 andra människor i ett litet rum. Under 1 timme fick de vara tillsammans. Sedan skildes de åt och ingen av dem visste vad som hände den andre. M sattes i isoleringscell. Cellen som han satt isolerad i var så liten att han inte kunde stå raklång i den. Han fick lov att huka sig. Det gick inte att sitta med raka ben. M beskriver att det fanns tre ställningar som han kunde växla mellan. Variationerna var att sitta med uppdragna ben och att växla sida genom att luta benen ömsom åt vänster ömsom åt höger sida. Ett alternativ var att stå på ett böjt ben och stödja på det andra böjda benet. Väggarna i cellen var smutsiga och fläckade av blod. De var också fullskrivna med strofer, namn och datum, ungefär som i en bok. Det var inte skrivet med penna utan med små stenar eller cement som pillats bort ifrån väggen. Dörren var gul med gallerförsedd tittlucka och under dörren fanns det en springa där maten också skickades in. Det cementerade golvet var blodfläckat och där fanns också utdragna människonaglar. I taket var färgen starkt grön. Att det gick att urskilja färgen berodde på att i korridoren utanför fanns det högt placerade fönster som släppte in ljus. På det sättet gick det också att ha en känsla för dygnsrytmen om det var dag eller natt. Det gick också att uppskatta tiden. Den första veckan som M satt isolerad fick han mat på morgonen och på kvällen. Maten bestod av ett bröd stort som 1/2 småfranska. Brödet var torrt och mögligt. Till det serverades gammal yoghurt. Efter första veckan fick han mat bara en gång om dagen och då mitt på dagen, men samma mat som tidigare. M berättar att han under den här perioden förutom kalsonger, inte fick ha några kläder på sig och när han skulle sova var det inte ordnat något för honom. Det betydde att han inte ens hade en filt att skyla sig med. Han berättar att varje natt när han hade lyckats att slumra till, kastade vakterna in iskallt vatten under dörrspringan för att plåga honom ytterligare. Det var fruktansvärt säger han. Även fast det var på sommaren, så blev det svårt att härda ut med kylan. Ett toalettbesök per dygn tilläts. Det gick till på det sättet att han fick komma ut ur sin cell med bindel för ögonen. Det fanns en vakt på varje sida om honom som knuffade fram honom. Själva toalettbesöket fick endast vara 1 minut och fortfarande med förbundna ögon. Han berättar också att själva toalettutrymmet var mycket litet eftersom han kunde känna väggarna på bägge sidorna när han stod på toaletten som för övrigt var ett hål i golvet. Någon skötsel av hygien var det inte tal om. M berättar att under den här tiden väntade han bara på att dö. Han tänkte på att han snart skulle bli torterad. Hur han skulle orka att stå emot och om inte, vad skulle han säga. Han tänkte på hela sitt liv och på sin familj. Han tänkte på mat och på toalettbesök. Han berättar att

7 en gång var han så hungrig att han inte längre stod ut och han ropade på vakten och bad om lite mat. Vakten lovade honom mat och kom efter en stund med en stor bricka. På brickan låg ett riskorn. En annan gång när han inte stod ut med hungern tog han återigen mod till sig och bad om mat. Denna gång kom vakten med en bricka full med utdragna människonaglar. Tillgång till böcker och skrivmaterial fanns naturligtvis inte. M berättar att han med hjälp av cementstenar skrev på väggen. Han skrev sitt namn och lite poesi från Kurdistan. Att ta emot besök var inte tillåtet. Det enda levande besök som han tog emot i sin cell var en liten mus. Han berättar att musen kom in i hans cell genom ett litet hål i väggen. Till att börja med var musen mycket skygg. M berättar att han började att dela sittt bröd med musen och så småningom blev den så tam att den åt ur hans hand. Han döpte musen till Hiwa efter en kompis. Han pratade med Hiwa och berättade om sitt liv för honom. Han lekte med honom och han frågade också vad Hiwa gjorde där i fängelset. Han säger att det betydde mycket för honom att musen var där även om det bara var en mus, som egentligen är smutsig, så var det en levande varelse som kunde dela hans smärta. Han berättar att han till och med pussade och kramade musen när han trodde att han skulle dö. Ingen endast Gud visste att M befann sig i fängelset. Att ropa eller klaga eller be om mat eller vatten var förbjudet och man kunde straffas. Straffen bestod av slag och sparkar i ansikte och mage. Vakterna sa vid sådana tillfällen hånfullt att Gud är sjukskriven. Det enda namn som de hade någon respekt för var Sadam Husseins namn. Den politiska ideologin betydde mycket för M och det var den som fick honom att härda ut. Utan den skulle han inte ha klarat en vecka. Han säger att under denna tid var han mycket rädd för att dö och ganska förvissad om att han också skulle göra det. Samtidigt växte kamplusten och han var övertygad om ifall han skulle klara sig, skulle han återvända till den politiska kampen. Efter tre veckor togs M till tortyrkammaren, där han blev utsatt för grov tortyr. Han mor och far tvingades att åse hur sonen torterades. Han tvingades också att åse när modern torterades. M satt i isoleringscell under tre veckor, därefter tillsammans med andra fångar. Under tre månader utsattes han för tortyr. Efter 1 1/2 år tvångsuttogs han tillsammans med andra fångar att delta som soldat i kriget. Från kriget flydde M. Han gick till fots i 28 dagar över bergen i Kurdistan. Fallexempel nummer 2 H är en 30 årig man ifrån ett land i Mellanöstern. Under gymnasietiden var han politiskt aktiv i en motståndsrörelse i sitt hemland och han hann också att påbörja högskolestudier innan han fängslades. Utan någon ordentlig rättegång dömdes han till 20 års fängelse. I fängelset torterades han både fysiskt och psykiskt, han utsattes för skenavrättningar och tvingades att åse hur andra medfångar torterades. Under tre års tid satt han i isoleringscell. Under denna tid kunde han kommunicera med medfångar genom att använda sig av olika kodsystem. Detta var

8 mycket viktigt för överlevnaden säger han. Han kunde också under hela fängelsetiden hålla sin ideologi levande och var fast förvissad om att den ståndpunkt som han intagit mot regimen var rätt. Efter 6 år lyckades han att fly till ett angränsande land. Därifrån kom han via FN:s försorg som kvotflykting till Sverige. Han är äldst av sju syskon. I hemlandet har han kvar far och mor samt fyra syskon. Två syskon är avrättade i fängelset. Familjen har på grund av hans politiska engagemang förföljts och trakasserats av myndigheterna. Fadern och två syskon har också under perioder varit fängslade och utsatts för tortyr. Han har också förlorat sin fru och ett barn. Åtskilliga är också de vänner och kamrater som har avrättats. Han bär också på en överlevnadsskuld som är tung. När han kommer till Sverige, så går allt bra. Han har sina tillstånd klara och han är lättad över att vara i ett fritt land. Sitt eget land kan han ju inte återvända till då detta är liktydigt med döden. Sina minnen och upplevelser bär han dock med sig till det nya landet. Minnen och upplevelser som han inte har haft möjligheter att ta hand om och bearbeta då han har varit upptagen av att överleva. Han är fast övertygad och motiverad för att skaffa sig en framtid i det nya landet. Han påbörjar studier i svenska språket samtidigt som han söker arbete och får ett. Han arbetar och läser. Det går bra, han är ambitiös och intelligent och han vill. Han lär sig svenska snabbt och talar efter drygt 1 år bra svenska. Men så händer något. Inte i Sverige, utan i hans hemland, i hans ursprungsfamilj. Familjen trakasseras och förföljs. Ett syskon har suttit fängslad under några månader. Efter frisläppandet kontaktar detta syskon H och ber om hans hjälp för att han skall kunna fly från hemlandet. H försöker att hjälpa sin bror att fly men misslyckas. Han börjar att må mycket dåligt och orkar inte fullfölja studierna och släpper både dem och arbetet. När H kommer till mig i en akut situation är han i djup kris och uppvisar symptom på PTSD. Vi får ändock en god kontakt och han kommer till mig i samtal som pendlar mellan kris- och stödterapi. Han mår mycket dåligt. Allt det som han har försökt att lägga lock på kommer upp. Det är den svåraste uppgift som jag har stått inför i mitt liv, men jag ville att han skulle överleva. Till hjälp hade jag mina teoretiska kunskaper, handledning och mina erfarenheter. Många var mina funderingar och reflektioner och jag försökte att hämta ytterligare hjälp ur facklitteratur och diskussioner med kollegor. Men ytterst fick jag lov att lita till mig själv, mitt eget omdöme och intuition. Fallexempel nummer 3 K är 30 år kommer också ifrån ett land i Mellanöstern. I hemlandet har han kvar mor och tre syskon, i Sverige finns två yngre bröder. Han har suttit i fängelse i två år på grund av politisk kamp varav 1 år i mörk isoleringscell. Cellen eller buren var nersänkt under golvet och han kunde varken ligga raklång eller sitta upprätt då det inte fanns tillräckligt med plats annat än för en hopkrupen ställning. Möjlighet att kommunicera med omgivningen var obefintligt. Varje dag togs han ut och torterades med bindel för ögonen. Han kunde inte se torterarna men han kunde höra vilket språk de talade. Han tvingades också att titta på när sex kamrater avrättades. Denne man uppfyller alla diagnostiska symptom på PTSD. Vår samtalskontakt pågick under fyra år två gånger per vecka. Samtalsterapin är hans trygghet. Där finns jag och där kan han

9 bearbeta sina ohyggliga upplevelser. Han drömmer mycket och talar också om sina drömmar i terapin. I drömmarna är det krig, eld och förstörelse men också de döda kamraterna som vill att han skall komma till dem. Han säger att de har det bra och att det är fint där de är. Under hela terapin är mamma ständigt närvarande i tankarna och han drömmer också mycket om henne. Mår sämre när han inte får någon kontakt med henne. 2. Problemområden som aktualiseras i det psykoterapeutiska arbetet Som problemområden kan jag nämna exempelvis: Språkproblem kan förekomma i kontakten med den torterade flyktingen. Det kan innebära lexikala svårigheter med emotionella och kulturella bibetydelser. Professionella tolkar är därför av största vikt. Av tolken krävs inte bara en exakt översättning av språket utan också en överföring av den känslomässiga innebörden och tolkning av uttryckssättet. Både flyktingen och jag är beroende av och utlämnade till tolken för att kunna kommunicera med varandra. I mötet finns också kulturskillnader som kan ställa till problem om de inte förstås på rätt sätt. De sociala skillnaderna kan också vara stora. Här är viktigt att påpeka att flyktingens socioekonomiska bakgrund kan variera väldigt mycket beroende på vilken samhällsklass han tillhörde i sitt hemland och vilken utbildningsnivå/bakgrund som han/hon har. Uppväxt i storstad eller på landsbyggd har också betydelse. Fullföljt eller avbrutet livsprojekt i hemlandet har också betydelse. Här måste påpekas att livet i exil för väldigt många också innebär en social tillbakagång. Mötet med en behandlare från en västerländsk kultur är också ett möte som är ojämnlikt. Flyktingen som behöver hjälp är utlämnad och i en beroenderelation. Under tortyren var han/hon också utlämnad och i en beroenderelation till torteraren. Skillnaden i erfarenheter kan också ställa till problem, att ha vuxit upp i ett västerländskt individualistiskt samhälle betyder något annat än att ha vuxit upp i ett traditionellt samhälle i Mellanöstern. Hur överbryggar jag den skillnaden? Som terapeut kommer jag i kontakt med världens ondska via flyktingen / patienten. Jag får ta del av de övergrepp och den utsatthet som han/hon har varit med om. Det sataniskt unika i min patients situation av att vara torterad, delar inte jag och därmed har jag också svårigheter att förstå hans/hennes situation. Det enda jag kan göra är att försöka att förstå och finnas till för honom/henne. En person som har varit utsatt för tortyr har levt under extrem stress. Kroppen och själen kan därför reagera i efterhand på denna stress och olika symptom utvecklas och i många fall kan diagnosen PTSD fastställas. Det betyder också en överkänslighet inom den enskilda människan och han /hon känner ofta inte igen sig i sina reaktioner, vilket många gånger ökar på känslan av skam och skuld. Därtill kommer det problemet att de faktiskt lever i exil. De kan inte återvända hem. I vissa fall kan de inte ens ha kontakt med sin ursprungsfamilj på grund av censur och avlyssning ifrån regimerna.

10 I exilen måste de lära sig ett annat språk och är till att börja med utlämnade till främmande människor för att kunna kommunicera med omgivningen. Då skall det också beaktas att förmågan att kommunicera med sin omgivning kan ha tagit skada av tortyren. De måste också lära sig hur det nya samhället fungerar för att så småningom kunna integreras i det. Ett problem är att den svenska flykting- och arbetsmarknadspolitiken idag inte gynnar integrering i samhället. Det snarare försvårar och kan istället vara retraumatiserande. Flyktingarna är människor som i sina hemländer många gånger har varit starkt politiskt engagerade. De har haft en ideologi och kämpat för orättvisor i samhället trots medvetenheten om de faror som det inneburit för dem. De har varit respekterade i den sociala struktur som de har levt i. Här i Västeuropa i det lilla landet Sverige, är de inte längre någon. De har tappat sin identitet, i värsta fall sin ideologi och de kan inte använda sitt språk. På arbetsmarknaden får många inte ens möjlighet att bli prövad. För många flyktingar innebär också tillvaron i exil en klassresa nedåt i samhället. Socialt och ekonomiskt hade många det bättre i sina hemländer. Ett stort problem är också att många flyktingar skickas runt i den offentliga vårdapparaten. Det kan bli många kontakter och missförstånd. Här är viktigt att återigen påpeka att människor som utsatts för tortyr inte så lätt längre kan lita på andra människor. Det tar tid att bygga upp en tillit och det måste få ta tid. Sammanfattningsvis kan sägas att de svårigheter som det innebär att leva i exil, förstärks av att flyktingen också kan lida av följdtillstånd efter tortyr. Det är ett problem att kunskaperna om dessa följdtillstånd inte är tillräckligt utbredda i vårdapparaten och i samhället. Vilket för flyktingen kan innebära nya kränkningar och en känsla av att återigen vara utsatt och beroende. Detta kommer förutom tortyrtraumat in i terapirummet. 3. Våra teorier som ett väsentligt problemområde Ett av de viktiga problemområdena är att våra västerländskt förankrade teorier är och kan vara inadekvata som tankeram för att intellektuellt och emotionellt förstå och behandla torterade flyktingar ifrån andra kulturer. Individualismen är en av hörnstenarna i många västerländska samhällen, där människor uppfostras till att beakta sig själva och andra som separata, unika individer. Motsatsen till det individualistiska samhället är det traditionella samhället. Till skillnad ifrån det individualistiska samhället kännetecknas det traditionella samhället av en fast social struktur i vilken samhällsmedlemmarna inte är individualistiska individer. De har en stabil identitet i förhållande till de grupper som de tillhör, vilket säkrar kontinuiteten och tryggheten i deras känslor och beteenden. Det sätt på vilket en individ förstår relationerna jag-mig och jagden andre bestäms av hans kultur. (Ahmadi, A och Ahmadi, N 1995.) Människor påverkas utifrån det samhälle de växer upp i( Samuelsson & Brattlund 1996). I ett traditionellt samhälle som t ex Iran har den islamiska religionen med dess påverkan från sufismen fortfarande genomslagskraft på den iranska kulturen och synen på den enskilde individen. I det västerländska individualistiska samhället har de kristna värderingarna inte längre samma kulturella påverkan. Vid en inblick i en människas inre, finner vi sida vid sida eller på skilda nivåer inom personligheten normer, ideal, kärlek, hat, omtanke, hänsynslöshet, generositet, snålhet, omnipotens, yttersta sårbarhet, kyla och värme. Genom att motstridiga tendenser grupperas i skilda jagstrukturer kan inre konflikter och därmed psykisk smärta undvikas (L Igra, Objektrelationer och psykoterapi, Natur & Kultur, sid.93). Varje internalisering av ett objekt

11 medför alltid någon grad av identifiering av detta objekt. Och varje identifikation innebär alltid någon form av anpassning till och konformitet med detta objekt. Självet underkastar sig alltså i någon mening objektet och hindras därmed i sin fria spontana tillblivelse. Detta skulle kunna tolkas så att för människor som vuxit upp i traditionella samhällen, blir det svårare att enbart fokusera på det egna självet då detta kan vara konfliktfyllt och ångestskapande. Detta skulle kunna peka på att våra västerländska psykoanalytiska driftsteorier är inadekvata. I samtliga fallbeskrivningar, har männen påverkats starkt utifrån ursprungsfamiljernas situation. Den västerländska kulturen bortser ofta från skillnaden mellan religion och mystik, och detta gäller i synnerhet i den psykologiska och psykiatriska litteraturen. Detta är olyckligt eftersom mystikens sätt att betona självutveckling ligger i linje med den moderna psykoterapin. Den mystiska traditionen har ägnat sig åt just de problem som den moderna psykoterapin misslyckats med att lösa. Det kan därför vara värt att utforska mystiken för den som vill ta itu med dessa problem och nå mänsklig visdom.(a.deikmann, Det observerande självet, Natur och Kultur, Borås 1986, sid 15.) Att bli verklig är något som tar oss i anspråk som subjekt. Det är ett resultat av vad vi gör och samtidigt av vad som sker med oss. Vi är i vår strävan att bli verkliga ensamma och tillsammans. Först när vi tar andra med i beräkningen, andras lycka, kan vi bli verkliga.(j.bärmark, Att bli verklig, Kunskapsantropologiska reflektioner om buddhism och psykoterapi, Rapport Institutionen för vetenskapsteori, Göteborg, sid13). I Det observerande självet, har Arthur Deikman funnit väsentliga gemensamma insikter i psykoterapin och mystiken som rör förståelsen av vårt själv. De dygder vi kan lära oss om i mystikernas berättelser innehåller djupa insikter om hur vi blir verkliga. De verkar terapeutiskt. Kvaliteter som generositet, tålamod, kärlek och medkänsla, hjälper oss att bli verkliga. Dygderna i sig är terapeutiska. Generositeten skapar en öppenhet. Medkänsla är ett värnande om sig själv och andra. Inom buddishismen talar man om dygderna som mediciner gentemot våra psykiska gifter som fjärmar oss från vårt verkliga själv. Girigheten innebär att vi krampaktigt håller fast vid mitt och ditt och gör oss slutna mot varandra(j.bärmark, sid 14). Att Winnicot och Maslow talar om vårt sanna själv innebär inte att det finns något ting-likt. (J.Bärmark, sid 14). Martin Buber och hans filosofi om det mellanmänskliga relationerna har i hög grad inspirerat många psykoterapeuter och analytiker. Människan blir verklig genom sitt möte med ett Du. I den genuina dialogen med Duet blir vi verkliga. Utan ett Du kan inte jag bli till. Det primära för människan är inte driftsreduktion utan relaterandet till andra, relationen till objekt. Jaget skapas i mötet med andra. Allt verkligt liv, är möte. Det handlar alltid om två människor. Vi behöver andra för att bli levande och verkliga. (J.Bärmakr, sid 16). I mötet med en människa som har varit utsatt för tortyr, så är det det genuina mötet som ligger till grund för om det skall kunna bli en bra behandling Här skulle man också kunna anta att den neutrala hållningen (Johan Cullberg, Dynamisk psykiatri, Natur och Kultur 1985, sid.337) till patienten enligt psykoanalytisk teori är inadekvat för torterade människor ifrån andra kulturer. Det är också viktigt att visa på att man vill hjälpa. Här kan en konkret åtgärd betyda mycket för att skapa förtroende och tillit, vilket är kontraindicerad enligt psykoanalytisk teori.

12 Viktor Frankls personliga motiv att han brottades med en svårartad meningslöshetsproblematik, gjorde att han tidigt insåg behaviorismens begränsningar i terapeutiska sammanhang. När han förstod att inte heller psykoanalysen ägde förutsättningar att lösa existentiella problem kring tillvarons mål och mening, tog Frankel konsekvenserna av sin insikt och lämnade Freud. Livets ofta trånga villkor, utlöste hos många, bl a hos Frankl själv, en ångest inför frågan om alltings mål och mening. Denna grundläggande problematik låg och ligger tyvärr utanför psykoanalysens möjligheter. Han stod plötsligt utan läromästare och fortfarande utan någon terapeutisk modell för hur man skulle komma tillrätta med existentiell ångest. Eftersom psykologin och psykiatrin inte hade något att erbjuda en människa med existentiell ångest, la Frankl om kursen och började att söka svar inom filosofin och främst inom existentialfilosofin. Allra främst har han arbetat med människosynsfrågan, den antropologiska grundfrågan: vad är en människa? vad kan en människa? hur är hon konstituerad? Vilka är det som i koncentrationslägrens ghetton går under och vilka är det som trots allt kan uthärda och till och med finna en mening med också ett till synes meningslöst liv? Vilka är det med andra ord som - med den ursprungliga titeln på Frankls redogörelse från koncentrationslägertiden - kan trotzdem Ja zum Leben sagen? (Viktor Frankl, Livet måste ha mening, Natur och Kultur 1993, sid 11). Vilka är de som trots tortyr och förnedring kan överleva och finna mening med livet? Det som är viktigt att ta fasta på i Frankls resonemang är vikten av att en människa finner en mening med livet. Finns det en mening, finns större möjligheter att överleva och härda ut i de svåraste situationer. Denna teori kan därför anses som adekvat för politiska människor med en stark ideologi och under förutsättning att den hålls levande. Något av det värsta en människa kan uppleva är att förlora kontakten med andra människor, att bli helt isolerad från sin omgivning. Detta är den viktigaste orsaken till ångest hos oss - en ångest som har rötter ända tillbaka till vår tidigaste barndom, en ångest som vi på många sätt försöker att gardera oss mot under hela vårt liv. (Jarl Jörstad, Balansgång - Att leva med motsatser, Natur och Kultur 1997, sid 17). Erfarenhet av att möta människor som suttit i isoleringscell bekräftar att Jörstads teori är adekvat. Att till varje pris försöka kommunicera med omgivningen är livsviktigt och ångestdämpande. Smärtan inträder i medvetandet - riktar uppmärksamhet till skadan - genom att förse oss med information som på en och samma gång är lokaliserande och motiverande. När någonting gör ont så vet vi inte bara var det gör ont utan all uppmärksamhet måste riktas mot källan till smärtan. Tomkins betraktar smärtan som ett system som befinner sig någonstans mellan drift (en informationskälla) och affekt (en förstärkare). De har drag av båda. Ren somatisk smärta uppnår mening och betydelse på grund av dessa egenskaper. Även om smärta och affekt är neuropsykologiska fenomen producerade av helt skilda mekanismer så föreligger det en viktig relation dem emellan. Alla negativa affekter upplevs som inneboende smärtsamma även om rädsla, ilska, odör (dissmell), avsmak, ledsenhet och skam är kvalitativt skilda både från varandra och den typ av sinnesförnimmelser som upplevs när smärtreceptorerna stimuleras. Smärtans varaktighet, intensitet och stimuluskontur kan utlösa vilken av de negativa affekterna som helst som ett ackompanjemang. Smärtan har alltså utvecklats utifrån en signal som tenderar att nå medvetandet och motivera till att avlägsna dess orsak så att budskapet kan avbrytas. De två delarna i ett smärtbudskap lokalisering i rummet och motivation kan separeras. Smärtans förmåga att distrahera oss begränsas av många faktorer. I stridens hetta är soldater

13 ofta medvetna om sin skada men inte om sin smärta, en smärta som under normala omständigheter skulle producera dödsångest. Varje affekt utlöses av något stimulus som bildar profil och det är denna kontur som dupliceras som en inre affekt. Precis som drifterna så förser oss smärtan med information om en högst specifik källa; affekten förstärker all information och är till sin natur generell.(smärtans utseende enligt Tomkins, Windahl, Föreläsning på S:t Lukas utbildningsinstitut 3/ ). Inom de psykodynamiska teorierna har det saknats modeller som sätter känslolivets psykiska och biologiska utveckling i centrum. Behovet att anpassa teorierna till de nya kunskaperna inom bl a neurovetenskaperna har vuxit sig allt starkare. (Havnesköld och Mothander, Utvecklingspsykologi -Psykodynamisk teori i nya perspektiv, Liber Utbildning AB 1995, sid 10) Modern spädbarnsforskning visar på att barn har ett affektsystem som de föds med. Crosskulturell forskning visar att det inte spelar någon roll var i världen man föds eller vilken ras som man tillhör (Windahl). Av det och ovanstående skulle man kunna dra den slutsatsen att den moderna affektteorin i allra högsta grad är adekvat för torterade människor ifrån andra kulturer, medan de psykoanalytiska - psykodynamiskt orienterade teorierna skulle kunna vara mindre adekvata.. Denne man har i sitt hemland suttit i fängelse och blivit utsatt för svår tortyr, han har också suttit i isoleringscell Sex av hans kamrater avrättades, tre genom hängning, två blev skjutna och en dog under tortyr M berättar att de inte hade något val. De gick till fängelset och gav sig Det cementerade golvet var blodfläckat och där fanns också utdragna människonaglar M berättar att under den här tiden väntade han bara på att dö Det enda levande besök som han tog emot i sin cell var en liten mus Den politiska ideologin betydde mycket för M och det var den som fick honom att härda ut. Utan den skulle han inte ha klarat en vecka I fängelset torterades han både fysiskt och psykiskt, han utsattes för skenavrättningar och tvingades att åse hur andra medfångar torterades Han bär också på en överlevnadsskuld som är tung Men så händer något. Inte i Sverige, utan i hans hemland, i hans ursprungsfamilj. Familjen trakasseras och förföljs H försöker att hjälpa sin bror att fly men misslyckas. Han börjar att må mycket dåligt och orkar inte fullfölja studierna och släpper både dem och arbetet

14 Under hela terapin är mamma ständigt närvarande i tankarna och han drömmer också mycket om henne. Mår sämre när han inte får någon kontakt med henne livet i exil för väldigt många också innebär en social tillbakagång En person som har varit utsatt för tortyr har levt under extrem stress Flyktingarna är människor som i sina hemländer många gånger har varit starkt politiskt engagerade. De har haft en ideologi och kämpat för orättvisor i samhället trots medvetenheten om de faror som det inneburit för dem. De har varit respekterade i den sociala struktur som de har levt i för människor som vuxit upp i traditionella samhällen, blir det svårare att enbart fokusera på det egna självet då detta kan vara konfliktfyllt och ångestskapande Allt verkligt liv, är möte. Det handlar alltid om två människor. Vi behöver andra för att bli levande och verkliga Något av det värsta en människa kan uppleva är att förlora kontakten med andra människor, att bli helt isolerad från sin omgivning Inom de psykodynamiska teorierna har det saknats modeller som sätter känslolivets psykiska och biologiska utveckling i centrum diskussion Tre män, olika, men med mycket gemensamt. Alla tre kommer ifrån Mellanöstern, de är muslimer, de har vuxit upp i ett traditionellt samhälle (Ahmadi, A och Ahmadi, N, 1995), där de har haft en stabil identitet i förhållande till de grupper som de tillhört. De har en annan relation till jag-mig och jag-den andre, än människor som vuxit upp i ett individualistiskt samhälle och som uppfostras till att beakta sig själva och andra som separata, unika individer. Religionen med dess påverkan av mystiken har stor betydelse i deras kultur och i människornas liv. De är också politiska flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige. Det betyder att ingen av dem kan återvända till sina hemländer, där de har sin ursprungsfamiljer kvar.(läs identitet och trygghet). Gemensamt är också att de har suttit i fängelse på grund av sin politiska kamp, de har torterats fysiskt och psykiskt och alla tre har också suttit i isoleringscell. I isoleringscellen har de förlorat kontakten med andra människor. De har varit isolerade från sin omgivning, vilket är den viktigaste orsaken till ångest och som har sina rötter ända tillbaka i barndomen, en ångest som vi försöker att gardera oss mot under hela vårt liv (Jörstad, sid 17). Skulden över att ha överlevt finns ochså som en gemensam nämnare. Även skammen av att ha blivit utsatt för tortyr är gemensam. Fängelsetiderna och de tider som de har suttit isolerade skiljer sig dock mellan dem. Åtminstone två av dem uppvisar symptom på diagnosen PTSD. Denna diagnos beskrivs närmare i delrapport I. Samtliga har också gått i samtalsterapi under en tidsperiod på mellan 2

15 - 4 år hos mig. I delrapport II beskriver jag vinsterna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men också ur ett humanistiskt perspektiv, av att bedriva psykoterapi i öppenvård. De första mötena med dessa män har skiljt sig åt. Gemensamt har dock varit att jag har mött en människa, ett Du, för att använda Martin Bubers ord om de mellanmänskliga relationerna. (J.Bärmark, sid 16). För att fortsätta den tankegången, så har det varit ett möte mellan två människor. Där liv har skapats. Jag i egenskap av professionell behandlare och den andre i egenskap av patient. Bägge har vi dock behövt varandra för att kunna gå vidare (J. Bärmark, Sid 13). Det första mötet har legat till grund för att tilliten i vår relation successivt har byggts upp och där jag har förmedlat ett hopp om att försöka att hjälpa, där Arthur Deikmans tankegångar om att dygderna i sig är terapeutiska (J.Bärmark, sifd 14), där de i dessa fall har verkat som en medicin och skapat en öppenhet, som gjort det möjligt att arbeta terapeutiskt. I det första mötet/mötena finns också rambrott i form av någon konkret åtgärd, vilket har visat sig betyda mycket för patienterna. Känslan av att vilja hjälpa har förmedlats och tilliten till mig har stärkts. Tankar omkring ramar och rambrottens betydelse beskrivs närmare i delrapport III. Genom att kunna bevara sin ideologi och sin vilja till fortsatt kamp, kunde två av de tre männen finna en mening till att överleva, (Frankl sid. 90), medan den tredje inte kunde finna någon mening utan önskade bara att han skulle få dö. Det är också han som starkast uttrycker en känsla av hopplöshet och överlevnadsskuld. De två som önskar överleva, hittar också strategier för att kontrollera sin överlevnadsångest. Här skulle man kunna konstatera att finna en mening med livet ur existenstiellt perspektiv är lika viktigt för människor oavsett ifrån vilken kultur man kommer. Viktor Frankls teoretiska resonemang äger därför relevans för den grupp som avses. Var människor hittar sin mening skiljer sig dock från individ till individ. H överlevde genom att under sin isolering hålla strängt inrutade dygnsrutiner med vila, gymnastik och tankearbete. Det viktigaste var dock den kontakt som han kunde hålla med sina medfångar genom att utveckla ett kodsystem och kommunicera med dem genom väggar och dörrspringor. (J.Jörstad, sid. 17). Han säger att alla nyheter var livsviktiga även om det var gamla nyheter, så var det en kontakt med omgivningen. Detta kommunicerande var dock förenat med stora risker som t ex mera tortyr eller avrättning. Detta blev dock underordnat betydelsen av att kunna kommunicera med sin omgivning. H fann strategier för att överleva och för att hålla ångesten under kontroll. Han kunde också hålla sin ideologi levande (meningen) genom hela fängelsetiden, vilket med största sannolikhet också har hjälpt honom att överleva efter fängelsetiden. I Sverige kämpar han för att återuppta sitt avbrutna livsprojekt. För M betyder den lilla musen kontakt med ett levande väsen. Han talade med musen och delgav den sina tankar. Även fast det bara var en mus, så var det någon som han kunde delge sina tankar, sin fruktan och skräck. Här bekräftas att affektteorierna har relevans. Kommunikationen med musen är ångestdämpande. Den hjälper honom att härda ut. (Jörstad, sid. 17). Trots fängelse, tortyr och isolering och en fortsatt kamp i exil, så har M kunnat bevara sin förmåga till att känna och till motivation. M var också helt övertygad om att han skulle fortsätta sin ideologiska kamp (meningen) om han överlevde fängelsetiden. K är isolerad i en cell utan möjlighet att urskilja ljus eller mörker och utan förmåga till att röra sig eller kommunicera. Hans önskan var att få dö, men han överlevde fysiskt, men han uttrycker också de största hopplöshetskänslorna när han kommer till terapin och han har svårt för att finna någon mening i livet. Suicidtankarna- och impulserna har ständigt varit

16 närvarande under terapin. För K fanns det inte några möjligheter att på något sätt ha kontakt med sin omgivning. Han torterades dagligen, men togs då ut ur cellen med bindel för ögonen. Hans isolering från omgivningen var total. Man kan tänka sig att hans skräck och fruktan var mycket stark. Möjligheten att gardera sig mot ångesten var obefintlig. (Jörstad, sid.17). K har också i Sverige varit intagen på mentalsjukhus och medicinerades tungt. (Detta beskrivs i delstudie II - Ett debattinlägg till politiker baserat på ett kliniskt fall). Psykoterapin i öppen vård hos mig pågick under 4 år. Det var ett tungt arbete att få honom att vilja att överleva eftersom han saknade motivation till det. Idag är han gift och paret väntar sitt första barn. Att ha varit utsatt för tortyr är förenat med en skuld och skamproblematik (offret tar på sig skulden för vad som sker, skäms och känner sig smutsig), vilket bekräftar affektteorins relevans. Att uthärda fysisk tortyr, menar Tomkins, enligt Windahl, att när operatören producerar smärta av en typ och intensitet bortom det som kan toleras av subjektet, så slår det centrala nervsystemet till. Kroppen är programmerad att befria oss ifrån stimuli, som ligger bortom och utanför den vidd vi kan utnyttja. Kontakten med omvärlden bryts. Jag har hört t ex H. säga att Jag kände inte något, jag lyssnade på musik medan jag var tillsammans med min familj. Vilket bekräftar Windahls tolkning. Skam och skuldproblematiken är gemensam för alla tre. Använder man sig av de moderna affektteorierna och crosskulturell spädbarnsforskning, så visar den att affekterna är desamma oavsett var i världen man föds eller vilken ras man tillhör. Sedan utvecklas de utlösande mekanismerna på affektern utifrån den samhällstruktur och den kultur som man växer upp i, där religionen och förhållandet till religionen och mystiken också påverkar. (Samuelsson &Brattlund). Utifrån ovanstående diskussion kan jag förstå att de grundläggande existentiella villkoren för människor är desamma oavsett varifrån i världen man än kommer. Behovet av att sätta känslolivets psykiska och biologiska utveckling i centrum och att anpassa dem till de nya neurovetenskaperna har vuxit sig allt starkare. Utifrån det har affektteorierna fått en mera framträdande plats. Affektteorierna visar att positiva och negativa affekter ser likadana ut i hela världen. Skillnaderna blir sedan kulturella utifrån moral och värderingar. Här kan man återigen förstå att jag utifrån att ha vuxit upp i västvärlden och Sverige, inte alltid kan tolka resultatet av affekterna på människor ifrån andra kulturer. Ett stort mått av kulturkompetens behövs och en vilja att förtså. Människan blir verklig genom ett möte med ett Du, säger M Buber. Genuint intresse i mötet, är grundläggande i mellanmänskliga relationer oavsett varifrån man kommer. Skillnaderna ligger i den samhällstruktur som människor har vuxit upp i. Det sätt på vilket en individ förstår relationerna jag-mig och jag-den andre bestäms av hans kultur (Ahmadi,A & Ahmadi,N 1995). Här är det återigen viktigt att förstå bakomliggande samhällstrukturer för att kunna tolka och förstå hur och varför människor relaterar till andra som skiljer sig ifrån mitt sätt att relatera. Här är viktigt att förstå att ett helt neutralt förhållningssätt inte är relevant för om ett dynamiskt möte skall komma till stånd. För en iranier är vänskapen viktig och följer ett icke-modernt relationsmönster. I det svenska samhället är nästan alla aspekter av socialt liv organiserade enligt rationella principer och med respekt för samhällsmedlemmarnas individualitet. (Ahmadi, A och Ahmadi, F, Artikel i Invandrare & Minoriteter 6/95). All tre männen i fallbeskrivningarna har vuxit upp i ett traditionellt samhälle. De har familjer kvar i sitt hemland. Alla tre har svåra trauman att bearbeta. Om det händer någon i familjen något, avbryts bearbetningen och fokuset förskjuts Det är också viktigt att påpeka att affekterna

17 påverkas utifrån det system som man växer upp i. Det som t ex är skamligt i min kultur, kanske inte är skamligt i en annan kultur. Av ovanstående resonemang, så tolkar jag att människor i grunden är lika oavsett varifrån de kommer, men att det samhälle som de har växt upp i påverkar värderingar och hur man relaterar till andra människor och till det egna jaget. Av detta kan jag förstå att de teoretiska ramar som jag har utifrån av att vara utbildad i västerländsk psykoterapitradition är användbara som tankemässig grund för förståelse och behandling av torterade flyktingar. Framförallt affektteorierna samt objekt-och självpsykologin äger relevans. För att förstå människans existentiella grundvillkor kan man också finna svar inom filosofin och inom existentialfilosofin. Däremot är det svårare att finna relevans för de psykodynamiska teorierna. Det är också min erfarenhet att det är svårt att tala med t ex en iranier om psykolog, psykoterapeut eller psykiatriker. Detta förknippas gärna med galenskap. Det är lättare att tala om samtal och om förhållandet mellan kropp och själ. Mötet med människor som har vuxit upp i andra samhällstrukturer än det egna, måste också grunda sig på en vilja att förstå. Att inte tänka fyrkantigt utan runt - kalla det ett flexibelt tänkande. Min önskan är också att i framtiden få tränga djupare in i problemställningen och då framförallt i isoleringens existentiella villkor. ingen av dem kan återvända till sina hemländer, där de har sin ursprungsfamiljer kvar så har det varit ett möte mellan två människor. Där liv har skapats. Jag i egenskap av professionell behandlare och den andre i egenskap av patient. Bägge har vi dock behövt varandra för att kunna gå vidare Detta kommunicerande var dock förenat med stora risker som t ex mera tortyr eller avrättning. Detta blev dock underordnat bety-delsen av att kunna kommunicera med sin omgivning Det var ett tungt arbete att få honom att vilja att överleva eftersom han saknade motivation till det. Idag är han gift och paret väntar sitt första barn Kroppen är programmerad att befria oss ifrån stimuli, som ligger bortom och utanför den vidd vi kan utnyttja de grundläggande existentiella villkoren för människor är desamma oavsett varifrån i världen man än kommer viktigt att förstå bakomliggande samhällstrukturer för att kunna tolka och förstå hur och varför människor relaterar till andra som skiljer sig ifrån mitt sätt att relatera litteraturförteckning Ahmadi, F & Ahmadi, N Iranierna i Sverige:-Annorlunda individbegrepp. Invandrare & Minoriteter 6/95. Ahmadi, F &Ahmadi, N Iranien Islam and the Concept of the Individual - On the Non- Development of Sociology, Uppsala University 1995.

18 Andrea, T I myrtenträdgården - Studier i tidig islamisk mystik Bokförlaget Doxa Bettelheim, Bruno Sagans Förtrollade Värld Almqvist & Wiksell, Uppsala Buber, Martin Dialogens Väsen Dualis Förlag Buber, Marrtin Jag och Du Dualis Förlag Bärmark, Jan Att bli verklig - Kunskapsantropologiska Reflektioner om Buddhism och Psykoterapi Rapport Institutionen för vetenskapsteori i Göteborg. Cooper J C Taoismen - en introduktion Aktietrykkeriet i Trondhjem Crafoord, Clarence En bok om borderline Natur och Kultur Cullberg, Johan Dynamisk psykiatri Natur och Kultur Deikman, A Det observerande självet Natur och Kultur Frankl, Viktor Livet måste ha mening Natur och Kultur Havnesköld; L & Mothander Risholm, P Utvecklingspsykologi - Psykodynamisk teori i nya perspektiv Liber Utbildning Hermelin, Eric Persiska Antologin Bo Cavefors Bokförlag Igra, Ludvig Objektrelationer och psykoterapi Natur och Kultur Jensen, T-Rothstein, M -Podemann Sorensen, J Religionshistoria-Ritualer-Mytologi-Ikonografi Bokförlaget Nya Doxa AB, Nora Jörstad, Jarl Balansgång-Att leva med motsatser Natur och Kultur Mattis, Irene Den tänkande kroppen Natur och Kultur Nathanson, Donald L Shame and Pride- Affect, Sex and the Birth of The Self W.W.Norton & Company New York. Psykisk Hälsa, Tema; Trauma Nr Samuelsson, J & Brattlund, Å Kärlek och Familjeliv Enligt Islam Natur och Kultur Tomkins, S.S. ( ) Affect, Imagery, Consciuosness Vols I & II. New York; Springer. Windahl, Gunnar Smärtans utseende enligt Tomkins Föreläsning på S:t Lukas utbildningsinstitut i Stockholm 3/ diagnostik av PTSD (Post-Traumatic Stress Disorder) enligt DSM - IV, Ett kliniskt fall bakgrund Redan 1988 började författaren arbeta med flyktingar och invandrare. Till att börja med inom socialtjänsten med psykosocialt arbete och stödsamtal till ensamstående och till familjer. Sedan 1990 arbetar jag kliniskt på Röda korsets center för torterade flyktingar. I mitt arbete där har jag mött många människor som har blivit svårt traumatiserade. Då mitt arbete har varit förlagt till mottagningsverksamheten på centret, betyder det att jag har mött ett stort antal människor i bedömningssamtal. Jag har också bedrivit kris- stöd- och insiktsterapier med flyktingar från olika länder som utsatts för grav tortyr och andra traumatiska upplevelser orsakade av organiserat våld och förtryck. Till detta tillkommer den extra påfrestning som det är att vara tvungen att leva i exil.

19 Jag har träffat åtskilliga människor som har varit utsatta för både fysisk och psykisk tortyr antingen på grund av sina egna politiska aktiviteter eller på grund av anhöriga. Jag har fått lyssna på de mest fasansfulla berättelser där jag har förstått att uppfinningsförmågan då det gäller att hitta på metoder för kränkning och förtryck är obegränsad. Både när det gäller fysisk och psykisk tortyr används allt ifrån primitiva metoder till de mest raffinerade metoder som är så djävulska att de övergår den egna fattningsförmågan att någon mänsklig varelse kan tänka ut och handla så mot en medmänniska. Jag har också mött personer som i månader eller år suttit i isoleringsceller avskilda ifrån andra fångar, celler som i många fall har varit små som burar. Jag har mött människor som varit utsatta för skenavrättningar etc etc. Listan kan göras lång. Människorna har varit utsatt för påfrestningar som är långt utöver det som kan anses som normalt. Av många berättelser har jag förstått att den fysiska tortyren är smärtsam men går att härda ut i genom att försätta sig i vissa tillstånd tankemässigt t ex att man föreställer sig att man lyssnar på musik eller att man sitter hemma med sin familj och äter. Den psykiska tortyren är däremot svårare att härda ut i. Det är också den som sätter de största spåren i själen och som är svårast att komma över. Förutom av den fysiska och psykiska tortyren har också många påverkats av att leva isolerade. De har åsamkats stort mänskligt lidande genom att förlora sina nära anhöriga och släktingar. De har också förlorat sitt hemland, vänner, ekonomi, status. Deras livsprojekt har avbrutits och de har tvingats att lämna sitt hemland. De har fått nya liv i exil, liv som öppnar nya möjligheter, men också innebär stora svårigheter där återigen den egna personligheten kan ifrågasättas. Både när det gäller fysisk och psykisk tortyr används allt ifrån primitiva metoder till de mest raffinerade metoder som är så djävulska att de övergår den egna fattningsförmågan att någon mänsklig varelse kan tänka ut och handla så mot en medmänniska Den psykiska tortyren är däremot svårare att härda ut i. Det är också den som sätter de största spåren i själen och som är svårast att komma över målsättning med rapporten Många människor som söker behandling på Röda korsets center, har tidigare sökt vård och behandling inom sjukvården eller inom den psykiatriska vården utan att de har känt sig hjälpta. För andra är det första gången som de söker hjälp. Det är inte heller självklart att man berättar att man har varit utsatt för tortyr, då det är förenat med skuld- och skamkänslor. Det betyder att hjälparna kanske inte alltid förstår. På centret är det dock legitimt att tala om tortyren, eftersom det är ett center för torterade flyktingar. Det varierar dock hur mycket människor säger inledningsvis. Vissa säger att de har varit utsatta för tortyr, men vill inte tala mer om det just då. För andra är det lättare att berätta. Det är dock viktigt att de inledande bedömningssamtalen hålls på rätt nivå, så att man inte går för djupt känslomässigt, innan diagnos och bedömning är gjord. Det är en svår balansgång som inte alltid lyckas. Ofta är det första gången som någon tar sig tid att lyssna ordentligt på dem och som de får möjlighet att tala om vilka de är och hur deras situation ser ut.. Det betyder att många människor söker och har sökt hjälp inom sjukvård och psykiatrisk vård för symptom som inte har kunnat diagnostiseras på rätt sätt. Många har därför snurrat runt i vården (konsumerat vård) utan att

20 bli hjälpta. Min målsättning är att försöka att diagnostisera ett fall utifrån bedömningssamtal och enligt DSM - IV. Det är inte heller självklart att man berättar att man har varit utsatt för tortyr, då det är förenat med skuld- och skamkänslor. Det betyder att hjälparna kanske inte alltid förstår hur identifierar man en människa som har undergått ett extremt trauma Till en vanlig mottagning kommer patienten sällan och berättar om sitt trauma. Det är dock lättare och legitimt att göra det på Röda korsets center eftersom det är ett behandlingscenter för torterade flyktingar. Vanligt förekommande symptom människor söker för är följande: Kroniska smärttillstånd - ångest minnes- och koncentrationssvårigheter sömnsvårigheter - mardrömmar hjärtklappning - andnödsattacker irritabilitet - aggressionsproblem mag-tarmbesvär och depression yrsel - svimningsattacker ledbesvär - muskelbesvär - kramper hallucinatoriska upplevelser - flash-backs (återupplever händelser som i en film) stimuliöverkänslighet - fobier förföljelsekänsla (vanföreställningar ) isoleringstendenser - glömska suicidtankar sexuell problematik - relationsproblematik Ofta förekommande somatiska fynd är (ex): ärr felläkt fraktur trumhinneskada (bensvullnad fotskada) tandskador Den sociala situationen är också för många svår och ofta relaterad till exilen: Otillfredsställande bostadssituation förändrad status avbrutna livsprojekt problem med studier och arbete Många av de nämnda symptomen ingår i PTSD (post-traumatic stress disorder). PTSD är ett samlingsbegrepp, betraktat som en avgränsad sjukdomsentitet i den amerikanska psykiatriska diagnosklassifikationen DSM-IV (maj 1994 publicerad version av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), för många av de psykiska, mentala och kognitiva besvär som är vanliga efter bl.a tortyrupplevelser.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Innehåll Förord Tortyr är ett möte med döden...5 Författarpresentation...7 Inledning...9 Hur märker

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla. Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga. TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar

Läs mer

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande. ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Det existentiella samtalet

Det existentiella samtalet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Det existentiella samtalet Februari 2015 Existentiella samtal Mölndals kommun Våren 2015 Inledning och Guldkorn Nästa ämne är att samtala kring de existentiella

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans

Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet Anja Brans Judiska Hemmet erbjuder god vård och tryggt boende till livets slut för personer över 65 år, i första hand av judisk börd. Hemmets

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer