RISKBRUK AV ALKOHOL. 7 sidor. Mycket kan göras inom primärvården. AT-tjänster. Läkare engagerar sig för flyktingarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISKBRUK AV ALKOHOL. 7 sidor. Mycket kan göras inom primärvården. AT-tjänster. Läkare engagerar sig för flyktingarna"

Transkript

1 Diagnoskoder var ofta fel vid svår sepsis och septisk chock ORIGINALSTUDIE Läkare engagerar sig för flyktingarna AKTUELLT Nya rutiner på ortopeden gav effektivare vård och nöjdare patienter VÅRDUTVECKLING Läkartidningen.se nr 38/2015 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr september 2015 vol ÖVERSIKT RISKBRUK AV ALKOHOL Mycket kan göras inom primärvården 7 sidor AT-tjänster

2 Nytt läkemedel förbättrar behandlingsmöjligheterna vid IPF. NU MED PRIS OCH SUBVENTION! OFEV rekommenderas i ATS/ERS/JRS/ALAT guidelines för behandling av IPF (uppdatering 2015) 1 Nu finns ett nytt läkemedel för behandling av patienter med idiopatisk lungfibros. OFEV (nintedanib) bromsar sjukdomsutvecklingen hos ett brett spektrum av IPF-patienter och minskar den relativa försämringen av lungfunktionen (FVC) med 50%. Absolut försämring (FVC, % av förväntat) för placebogrupp 6,1%; behandlingsgrupp 2,9%. 2 4 Vill du veta mer, kontakta oss! Referenser: 1. Raghu G, Rochwerg B, Zhang Y, et al. Am J Respir Crit Care Med 2015;192(2):e3 e Richeldi L, du Bois RM, Raghu G, et al; for the INPULSIS Trial Investigators. N Engl J Med. 2014;380(22): Cottin V, Taniguchi H, Richeldi L, et al. Effect of baseline emphysema on reduction in FVC decline with nintedanib in the INPULSISTM trials. Abstract presenterat på 18th International Colloquium on Lung and Airway Fibrosis 2014, september 2014, Quebec, Kanada. Förskrivningsinformation: OFEV (nintedanib), Rx, F. Proteinkinashämmare. Indikation: För behandling av idiopatisk lungfibros (IPF) hos vuxna. Styrkor och förpackningar: Mjuk kapsel, 100 och 150 mg. 100 mg x 60 samt 150 mg x 60. Varningar och Försiktighet: Överkänslighet mot jordnötter och soja. Leverfunktionen behöver följas. För senaste prisuppgift samt övrig information: se Datum för översyn av produktresumén: 01/2015. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. NYHET! Boehringer Ingelheim AB, Box 47608, Stockholm, Tel: , Fax: , IPF-15-21

3 innehåll nr 38 september 2015 reflexion Det är inte så dumt att bli gammal» Bra gener och nyfikenhet, man blir gammal när man slutar vara nyfiken. Kanske är det så.«har ni sett gasellpensionären Dagny 103 år som vid 99 års ålder gick på en datakurs och därefter startade en blogg som i dag har haft besökare! Efter att hon levt ett till största delen vardagligt liv med en del sorger i bagaget får vi i tv-serien»det är inte så dumt att bli gammal«följa hur hon nu äntrar tv-soffor, svingar sig upp i talarstolar och vant konverserar kändisar och journalister. På den uttjatade frågan om nyckeln till ett långt liv svarar Dagny:»Bra gener och nyfikenhet, man blir gammal när man slutar vara nyfiken.«kanske är det så. I samma serie möter vi även»kvartersdoktorn«magnus Eriksson som varit Södermalms egen världsmästare på att inge hopp hos sina patienter, men som en dag kände sig trött och slutkörd som kvartersdoktor. Efter mycket vånda fattar Magnus beslutet att gå i pension, 64 år gammal. Inslaget problematiserar på ett finstämt sätt läkarrollen och existentiella frågor om vem man är om man inte jobbar. Att det inte är den kronologiska utan den biologiska åldern som har betydelse för människors vitalitet och livskraft känner vi redan till. Mot bakgrund av exemplen ovan kan vi också lägga till vikten av att ha en mental beredskap för att tänka nytt vid viktiga skiften i livet och redan i dag fundera över hur vi kommer att hantera vår längtan efter att göra något mer, och att vara behövda efter att ha avslutat ett långt yrkesliv som läkare. Carl Johan Östgren medicinsk redaktör Europa upplever sin svåraste flyktingkris sedan andra världs kriget, med fruktansvärda tragedier och stora hjälpbehov. Många läkare vill bidra. nyheter Sidan 1582 reflexion 1575 Det är inte så dumt att bli gammal Carl Johan Östgren signerat 1579 Efterlyses: kompatibla IT-system och det nu! Emma Spak lt debatt 1580»Frisk här, kan bli sjuk där«gemensamma riktlinjer för spirometri efterlyses Björn Belfrage, Anders Hansson, Björn Bake 1581 Apropå! Bota, lindra, trösta inte nog i flyktingkris:»nu kräver världen mer av oss«karin Ohlson, Jona Elings-Knutsson Replik till Karin Ohlson och Jona Elings-Knutsson: Flyktingkrisen engagerar Läkarförbundet Heidi Stensmyren nyheter 1582 Så bidrar läkare 1584 Till Jordanien för att stötta vården av nyfödda 1585 SFAM lanserar poäng system för fortbildning 1586 På gång: Nationellt kunskapsstöd för primärvården Hälsocentraler ska visa tv-reklam 1587 Karin Träff Nordström om det nationella kunskapsstödet: Stöttning för allmänläkarna i vardagen AT-orter med bäst och sämst betalt 1588 Smer firar 30 år Patientsäkerhet/Ärende klinik och vetenskap kommentar 1590 Sanningen om den kliniska verkligheten finns i registren Registerbaserad randomiserad klinisk prövning kan ge representativ bild Tomas Jernberg, Magnus Janzon nya rön 1593 Ny biomarkör för lungfunktion hos barn och vuxna Erik Melén Alkoholberoende är oftast av lindrig eller måttlig svårighetsgrad och kan därför till stora delar hanteras utanför beroendevården. Att söka hjälp i primär- och företagshälsovård kan också vara mindre stigmatiserande. Sidan 1596 Foto: Colourbox Foto: Colourbox Foto: Bax Lindhardt/TT läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 38 september 2015 klinik och vetenskap Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag. Läs fallbeskrivningen. Sidan Högre mortalitet för patienter som remitterades under helgen Felicia Lindberg 1594 Utvärdering efter operation för Hirschsprungs sjukdom Anna Löf Granström NSAID-preparat kopplade till minskad risk för kolorektal cancer Felicia Lindberg artiklar 1596 Översikt Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat. 15-metoden en strukturerad behandling anpassad efter patientens behov Sven Wåhlin, Sven Andréasson 1600 Originalstudie Systematisk journalgranskning i Skåne. Diagnoskoder var ofta fel vid svår sepsis och septisk chock Daniel Johansson, Helena Ekström, Ellen Beronius, Magnus Rasmussen 1604 Fallbeskrivning Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energioch kolhydratintag Jonas Wuopio, Regina Schiborr, Georgios Charalampakis 1606 Vårdutveckling Nya rutiner på ortopeden gav effektivare vård och nöjdare patienter. Sjukgymnast och team gör första bedömning vid nybesök till ryggkirurg Björn Knutsson, Thomas Torstensson debatt och brev 1611 Red ut begreppen och optimera psykiatrins resurser Dagur Bjarnason, Linda van Paaschen Foto: Colourbox kultur Ingen är ofelbar inte heller läkaren, som enligt mångas önskan borde vara det. Den ofrånkomliga felbarheten måste erkännas, analyseras och hanteras på adekvat sätt. Sidan 1614» det mest oetiska är att inte kunna det man borde kunna.«1612 Allmänläkaren och den värdefulla vården Olle Hellström kultur 1614 Den ofrånkomliga felbarheten och förslag till adekvat läkarbehandling Åke Andrén-Sandberg, Thomas Fridén 1617 Recension Bladvändare full av fakta och insikt Jonas Sjögreen Noterat C och gör sen Erik Nilsson 1618 lediga tjänster 1620 platsannonser 1637 meddelanden 1638 information från läkarförbundet n Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Pixtal/TT Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinska andreredaktörer Anne Brynolf, Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Felicia Lindberg (reporter) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Hans Dahlgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin. SIKTA LÅGT Statin + EZETROL (ezetimib) kan hjälpa dina patienter nå mål! 1 1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12): EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (ickefamiljär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. Box 7125, Sollentuna, EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright 2012 MSP Singapore Company, LLC CARD Mars 2014

6 Pst! För patienter med KOL Striverdi Respimat (olodaterol) är en långverkande beta2-agonist som är indicerad för bronkdilaterande underhållsbehandling hos patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Doseras 1 gång per dag via Respimat -inhalatorn Snabb förbättring av FEV1 effekt redan efter 5 minuter 1 Bronkdilatation som varar i 24 timmar 2 Signifikant förbättring av livskvalitet (QoL) 3 1. Ferguson GT et. al., International Journal of COPD 2014: Lange P et al., J Pulm Respir Med 2014, 4:4 3. Koch A et. al., International Journal of COPD 2014: Striverdi Respimat (olodaterol), bronkvidgande beta2-agonist, Rx, F. Inhalationsvätska, lösning 2,5 mikrogram. Indikation: Striverdi Respimat är indicerat som underhållsbehandling hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dosering: 5 mikrogram olodaterol givet som två puffar från Respimat -inhalatorn en gång per dygn, vid samma tidpunkt varje dag. Två puffar från Respimat -inhalatorn motsvarar en dos av läkemedlet. Kontraindicerat: Överkänslighet mot Olodaterol eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Striverdi Respimat ska inte användas mot astma och akuta bronkospasmer. Försiktighet bör iakttas vid händelse av planerad operation med halogenerade kolväte anestetika. För fullständig information se Förpackningar och styrkor: Varje förpackning innehåller 1 st läkemedelsbehållare med 60 puffar à 2,5 mikrogram olodaterol (30 läkemedelsdoser à 5 mikrogram) och 1 st Respimat -inhalator. Datum för senaste översyn av produktresumén: Pris: Se fass.se. Utgivningsår: qdetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Resp-15-55

7 signerat Efterlyses: kompatibla IT-system och det nu! IT i vården, e-hälsa eller»jävla skitsystem«när frustrationen blir för stor kärt barn har många namn. Datorn är i dag ett av de viktigaste redskapen i vården, något alla läkare använder som en självklar del i det kliniska arbetet oavsett specialitet. IT-systemen skapar enorm frustration och lyfts ofta fram som ett av våra största arbetsmiljöproblem. Samtidigt har digitaliseringen förbättrat informationstillgången i vården avsevärt och har potentialen att ytterligare förbättra patientsäkerheten, öka effektiviteten och vara ett redskap i utvecklingen av vården. Läkarförbundet fokuserar arbetet på: n Användarvänlighet. IT-systemen måste fungera för oss som ska använda dem. Enkla praktiska saker som ett in-logg, sömlösa övergångar mellan program, trådlösa system som fungerar i plattor och telefoner, och inte kräver stationära datorer, borde vara självklarheter. Systemen måste vara intuitivt utformade: vi dubbelklickar i vardagen, då ska vi göra detsamma på jobbet. Kommunikation med apotek och försäkringskassa bör vara fullt integrerade och enkla att använda, och detsamma gäller beslutsstöd som framåt måste kopplas till patientinformationen för att vara relevanta. n Användarinvolvering. E-hälsoarbetet är inte ett IT-projekt det handlar om verksamhetsutveckling i vården. Därför är det viktigt att slutanvändarna alltid har en tydlig roll i alla utvecklingsprojekt. Detta kräver att arbetsgivarna ser till att kliniskt verksamma läkare kan avsätta tid och delta fullt ut, inte bara göras delaktiga på paperet. n Interoperabilitet. Ett av de mest påtagliga problemen i dag är att vi, trots digitaliseringen, ofta saknar den information vi behöver när vi behöver den. Vi sliter vårt hår över att systemen vi använder inte talar med varandra. Lösningen kan te sig enkel, det är lätt att förföras av tanken på ett enda journalsystem för hela Sverige, eller statlig förvaring av all information. Läkarförbundet arbetar i stället, som många andra aktörer på e-hälsoområdet i dag, för att alla system ska kunna prata med varandra, utbyta information, vara kompatibla. Detta kräver Illustration: Colourbox nationell standardisering; data kan inte sparas i leverantörsspecifika format och system kan inte byggas utan möjlighet att koppla in and ra. Vi menar att statens roll är att förse oss med trafikregler men inte tillhandahålla bilarna. Det krävs också lagstiftning som tillåter oss att utbyta information, som låter informationen följa patienten och inte hindras vid de fiktiva gränserna mellan landsting och mellan olika vårdgivare. n Integritet. Den information vi får patientens förtroende att hantera måste vi sköta på ett säkert sätt. Precis som på pappersjournalens tid ska bara den som behöver det i sin yrkesroll ta del av informationen. Detta är en fråga om förtroende, där vi måste visa att patienterna kan lita på oss. Det är också hög tid att ta reda på hur patienterna ser på integritet och den potentiella risken för obehörig läsning i relation till den patientsäkerhetsrisk informationsbrist kan leda till. Myndigheten för vårdanalys har frågan på sin agenda i år, något Läkarförbundet välkomnat. n Bättre struktur. I dag är de flesta journalsystemen bara en pappersjournal som digitaliserats, informationen döljs i löptext. Vi vill att data bara ska behöva dokumenteras en gång. Beständig information som historik bör finnas tillgänglig och inte behöva letas fram i fragment. Dokumentationen bör fokuseras på det aktuella, det som avviker. Årskontroller bör kunna standardiseras och automatiskt föras in i kvalitetsregister. Här är det dags att tänka nytt. n Patientens delaktighet. Att ge patienter större inflytande och en större autonomi har ett stort egenvärde. Att göra patienten delaktig är också rationellt för sjukvården. Inom reumatologin finns goda föredömen med patientens egen registrering och provtagning, sätt att arbeta där patienter som kan och vill avlastar vården och frigör tid för de patienter som behöver den mer. Arbetet på IT-området är långsiktigt men går framåt. Både bilden av problemen och lösningarna delas av allt fler intressenter. Det gäller bara att samtliga intressenter har modet och kraften att göra sin del och det nu!»det gäller bara att samtliga intressenter har modet och kraften att göra sin del «Emma Spak ledamot förbundsstyrelsen, Läkarförbundet, ordförande Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson här, kan bli sjuk där«gemensamma riktlinjer för spirometri efterlyses En kartläggning av de största svenska sjukhusens rutiner för utförande och tolkning av spirometri visade stora skillnader mellan sjukhusen. Gemensamma riktlinjer efterlyses. Vid arbetet med ett vårdprogram för astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) på en vårdcentral upptäcktes att olika sjukhus använder olika referensmaterial för lungfunktion och ger olika läkemedel vid reversibilitetstestet. För att undersöka detta närmare gjordes telefonintervjuer där alla landsting representerades med sitt största sjukhus eller det sjukhus som har störst verksamhet inom lungdia gnostik. På dessa 21 sjukhus undersöktes rutiner för utförande och tolkning av spirometri på både lungmottagningen och avdelningen för klinisk fysiologi. 37 av de totalt 42 avdelningarna svarade [1]. Resultatet visar att ungefär hälften av avdelningarna som svarade använde Hedenströms normalmaterial från 1985 och Det näst vanligaste materialet var ERS/Quanjer från 1993, följt av Berglunds material från På två sjukhus användes olika normalmaterial på olika avdelningar. Totalt 15 unika bronkdilaterande behandlingar förekom vid reversibilitetstestet, där den vanligaste behandlingen BJÖRN BELFRAGE specialist i allmänmedicin, Närhälsan Dals-Ed VC ANDERS HANSSON specialist i allmänmedicin, forskningsledare, FoUU-centrum i Fyrbodal BJÖRN BAKE specialist i klinisk fysiologi, lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg var två doser av Bricanyl Turbuhaler 0,5 mg. Skillnader förekom även beträffande kalibreringar av spirometern, korrigering för etnicitet, användning av näsklämma, kropps position vid undersökningen, beräkning av reversibilitet och beräkning av kvoten FEV 1 /VC. (Med kvoten FEV 1 / VC avses i texten både FEV 1 /VC och FEV 1 / FVC. En annan benämning är FEV%.) Vad kan skillnaderna i spirometrirutiner mellan sjukhus innebära för patienterna? Eftersom skillnaden mellan förväntad normal FEV 1 kan vara så stor som 15 procent mellan normalmaterialen från Hedenström och ERS/Quanjer kan en patient som klassificeras som frisk på ett sjukhus bedömas som sjuk på ett annat. För att illustrera vilken stor skillnad det handlar om kan man föreställa sig att ett sjukhus använder en hypertonigräns på 140/90 mm Hg och ett annat 161/104 mm Hg. De stora skillnaderna i läkemedelsval och dosering vid reversibilitetstestet skulle också kunna leda till olika resultat på olika sjukhus, eftersom en högre dos i vissa fall kan ge en större förbättring av lungfunktionen. Som exempel skulle de avdelningar där man använder två doser Bricanyl Turbuhaler kunna få en svagare förbättring av lungfunktionen än de som använder fyra doser, vilket kan leda till att färre patienter får astmadiagnos, eftersom just graden av förbättring är en viktig diagnostisk ledtråd.»eftersom inget av sjukhusen använder en gräns baserad på ålder, kön och kroppslängd riskerar man att patienter med helt normal lungfunktion får en KOL-diagnos.«Samtliga avdelningar som ställde diagnosen KOL spirometriskt använde en fast gräns för kvoten FEV 1 /VC efter bronkdilatation. Detta är i enlighet med till exempel de internationella GOLDriktlinjerna (gräns 0,7) och Läkemedelsverkets senaste KOL-riktlinjer (gräns 0,7 eller 0,65 beroende på ålder). En individs förväntade FEV 1 /VCkvot påverkas dock av ålder, kön och kroppslängd och är till exempel i genomsnitt 0,80 för en 30-årig man och 0,69 för en 75-årig man enligt Hedenströms normalmaterial (räknat på kroppslängd 179 cm). Eftersom inget av sjukhusen använder en gräns baserad på ålder, kön och kroppslängd riskerar man att patienter med helt normal lungfunktion får en KOL-diagnos [2]. Uppskattningsvis 50 procent av alla lungfriska 75-åriga män riskerar att få KOL-diagnos om gränsen sätts till 0,7 och uppskattningsvis 20 procent om gränsen sätts till 0,65 (utifrån Hedenströms normalmaterial). Även om vissa riktlinjer rekommenderar en fast gräns för kvoten FEV 1 /VC, ifrågasätts detta exempelvis i riktlinjerna för utförande av spirometri från European Respiratory Society och American Thoracic Society från 2005 [3]. Åtskilliga specialister och organisationer världen över är kritiska till den fasta gränsen för kvoten FEV 1 /VC vid KOL. Det finns minst 40 publikationer»de stora skillnaderna mellan de största sjukhusen återspeglar med största sannolikhet stora skillnader även mellan mindre sjukhus och vårdcentraler.«foto: P Marazzi/Science Photo Library/IBL 1580 läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt som direkt eller indirekt kritiserar den fasta gränsen och i stället förespråkar en gräns som tar hänsyn till patientens ålder, kön och kroppslängd [4]. De stora skillnaderna mellan de största sjukhusen återspeglar med största sannolikhet stora skillnader även mellan mindre sjukhus och vårdcentraler. De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen om astma och KOL och från Läkemedelsverket om astma ger ingen detaljerad vägledning för spirometri. Vi ser ett behov av en nationell expertgrupp med syfte att utarbeta riktlinjer för spirometrirutiner och besvara relevanta frågor. Vilka internationella riktlinjer bör vi luta oss emot? Vilket referensmaterial ska gälla i Sverige? Hur ska vi korrigera för etnicitet? Kanske kan vi bli föregångare i Sverige med ett modernt, fysiologiskt korrekt spirometriskt gränsvärde för KOL? n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Belfrage B, Hansson A, Bake B. Performance and interpretation of spirometry among Swedish hospitals. Clin Respir J. Epub 16 dec Belfrage B. Ger vi diagnosen KOL till friska? Läkartidningen. 2006;103(11): Pellegrino R, Viegi G, Brusasco V, et al. Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J. 2005;26: Quanjer PH, Enright PL, Miller MR, et al; Pulmonaria Group. Open letter: the need to change the method for defining mild airway obstruction. Prim Care Respir J. 2010;19(3): apropå! Bota, lindra, trösta inte nog i flyktingkris:»nu kräver världen mer av oss«ibland bota, ofta lindra, alltid trösta. Men nu kräver situationen i världen mer av oss. Som medlemmar undrar vi hur Sveriges läkarförbund tänker agera i frågan om flyktingkatastrofen i Medelhavet, både vad gäller opinionsbildning och konkreta ekonomiska insatser. Läkarförbundet har ett ansvar att agera mot den nonchalans makthavare och politiker uppvisar inför den humanitära katastrof som pågår. Vi önskar oss att Läkarförbundet blir en kraft i opinionen för säkra vägar in i EU och Sverige för flyktingar, och för ett bättre omhändertagande, även medicinskt, av dem som förmått ta sig hit. Detta oavsett om människorna som kommer till vårdcentraler och sjukhus kallas asylsökande, papperslösa eller illegala. Men frågan om flyktingmottagande har mer än en omedelbar praktisk och moralisk dimension. I vårt samhälle finns krafter som utmålar migrationen som en resursfråga och försöker göra den till ett centralt problem i den politiska debatten. Sjuka och skadade människor avhumaniseras med ord som»volymer«och»vårdturister«. Som verksamma i välfärden vet vi bättre. Vi vet att den svenska sjukvården bärs upp av människor med rötter i många länder. Vi vet att våra kliniker skulle urvattnas såväl kliniskt som akademiskt utan rörlighet av människor över våra gränser. Vi vet att Tack Karin Ohlson och Jona Elings-Knutsson för era kloka ord och er empatiska hållning. Jag är liksom ni och många med oss skakad och djupt berörd över den humanitära katastrof som rapporteras i medierna från dagens flyktingströmmar i Europa. Dessa människor befinner sig i en desperat situation och behöver allas vår hjälp på ett konkret sätt. Läkarförbundet skänker därför kronor till Läkare utan gränser riktade till flyktinghjälp. Maria Schütte, läkarstuderande från Tyskland, arbetar som volontär på centralstationen i Budapest. välfärden tjänar på att människor kommer till vårt land, men som människor vet vi också att vår värdighet och trygghet inte kan avgöras av torftiga nationalekonomiska resonemang. Det måste Läkarförbundet tala högt om. Vårt fackförbund representerar en ekonomiskt stark grupp i samhället, en grupp som vi gärna tror öronmärker en del av sin månadsavgift till katastrofhjälp kanaliserad replik till karin ohlson och jona elings-knutsson: Flyktingkrisen engagerar Läkarförbundet Samtidigt har vi uppmanat Saco att agera gemensamt. Vi ber nu också alla läkare och föreningar att lämna bidrag, vilket många redan gjort. Flera av insamlingsorganisationerna med 90-konto har, eller planerar, riktade insamlingar till förmån för människor på flykt. Exempelvis kan ni som vill sätta in pengar till Läkare utan gränser på kontot Ni kan också skänka kläder, skor och saker. Enklast är att skänka direkt till ett asylboende i närheten där plaggen kommer till direkt användning. Kontakta kommunen i din ort för att få veta var de finns. Svenska kyrkan, Islamic Relief och Röda Korset tar emot kläder som antingen går direkt till behövande eller säljs till förmån för flyktinghjälp. Röda Korsets och Rädda Foto: J Ivarsson/Aftonbladet/IBL via exempelvis FN:s flyktingorgan UNHCR och/eller Läkare utan gränser. Demokratisk förankring av ett sådant beslut borde rimligen snabbt kunna uppnås via förbundets lokalavdelningar. Just nu befinner sig fler människor på flykt i världen än någon gång sedan andra världskriget. Den gången agerade svenska läkare mot invandringen av judiska läkare, bland annat på det ökända Bollhusmötet. Den här gången väljer vi en annan väg. Karin Ohlson ST-läkare, anestesi och intensivvård gmail.com Jona Elings-Knutsson ST-läkare i gynekologi och obstetrik; båda Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Barnens lokalavdelningar har ett stort behov av volontärer som vill hjälpa till på asylboenden. Det kan röra sig om allt från lek och pyssel till läxor och språkundervisning. Volontärbyrån förmedlar kontakt mellan engagerade människor och ideella organisationer. Heidi Stensmyren Läkarförbundets ordförande läkartidningen nr volym

10 nyheter flyktingkrisen Flyktingar, varav merparten från Syrien, på väg norrut den 9 september efter att ha passerat gränsen mellan Tyskland och Danmark.» läkares plikt är att bota alla patienter utan hänsyn till etniskt ursprung, kön, nationalitet eller politisk hemvist.«xavier Deau, World Medical Association Foto: Läkare utan gränser Inför EU-toppmötet om flyktingkrisen har Läkare utan gränser satt upp flytvästar på ett 80-tal lyktstolpar i Stockholm med budskap till stats - minister Stefan Löfven och EU-ledarna:»Gränser dödar! Säkra vägar nu!det är flera som har hört av sig och sagt att det var bra att Läkarförbundet agerade så snabbt.«heidi Stensmyren, Läkarförbundet 1582 läkartidningen nr volym 112

11 nyheter flyktingkrisen Europa upplever sin svåraste flyktingkris sedan andra världskriget, med fruktansvärda tragedier och stora hjälpbehov. Många läkare vill bidra, både enskilt och via organisationer, till arbetet med att lindra den pågående humanitära katastrofen. texter: michael lövtrup Så bidrar läkare Foto: Claus Fisker/TT En läkare som engagerat sig för alla de flyktingar som just nu söker en fristad i Europa är Elin Blomqvist, ST-läkare i kirurgi i Lycksele. Under ett jourpass den 5 september fick hon en stund över och gick in på Face book. Flödet var fullt av bilder från tragedierna på Medelhavet. Jag såg bilderna och tyckte att det var fruktansvärt. Det blir så mycket närmare när det är barn i ens egna barns ålder. Jag ville skänka något men tyckte att några hundra kändes så lite. Att det Elin Blomqvist startade uppropet»skänk en jour«. blev»skänk en jour«beror på att jag jourade när jag såg bilderna. Man kan ju tycka att det är mycket pengar men om man tänker att det är ett arbetspass känns det ändå gans ka överkomligt, säger Elin Blomqvist. Efter att hon skänkt pengarna till UNHCR startade hon en Facebook-insamling,»skänk en jour«, där hon uppmanade andra läkare att göra detsamma. Uppropet spreds snabbt bland vårdanställda och många har följt uppmaningen, enligt vad som framgår av kommentarerna på sidan. Totalt hade den 14 september över 800 personer sagt att de skulle bidra. Ett likande exempel finns i norska Tromsø, där allmänläkare beslutade att donera»et dagsverk for flyktninger. Allmänläkarna i Tromsø, Norge, beslutade att donera sin dagslön den 10 september till Flyktninghjelpen och uppmanade and ra att göra samma sak. Vid denna tidnings pressläggning var summan uppe i norska kronor.»svenska distriktsläkarföreningen vill meddela att vi ger kronor till Läkare utan gränser för arbetet med flyktingkatastrofen i Europa. Vi uppmanar andra delföreningar inom Sveriges läkarförbund att också skänka pengar.«ove Andersson, DLF läkartidningen nr volym

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer