RISKBRUK AV ALKOHOL. 7 sidor. Mycket kan göras inom primärvården. AT-tjänster. Läkare engagerar sig för flyktingarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISKBRUK AV ALKOHOL. 7 sidor. Mycket kan göras inom primärvården. AT-tjänster. Läkare engagerar sig för flyktingarna"

Transkript

1 Diagnoskoder var ofta fel vid svår sepsis och septisk chock ORIGINALSTUDIE Läkare engagerar sig för flyktingarna AKTUELLT Nya rutiner på ortopeden gav effektivare vård och nöjdare patienter VÅRDUTVECKLING Läkartidningen.se nr 38/2015 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr september 2015 vol ÖVERSIKT RISKBRUK AV ALKOHOL Mycket kan göras inom primärvården 7 sidor AT-tjänster

2 Nytt läkemedel förbättrar behandlingsmöjligheterna vid IPF. NU MED PRIS OCH SUBVENTION! OFEV rekommenderas i ATS/ERS/JRS/ALAT guidelines för behandling av IPF (uppdatering 2015) 1 Nu finns ett nytt läkemedel för behandling av patienter med idiopatisk lungfibros. OFEV (nintedanib) bromsar sjukdomsutvecklingen hos ett brett spektrum av IPF-patienter och minskar den relativa försämringen av lungfunktionen (FVC) med 50%. Absolut försämring (FVC, % av förväntat) för placebogrupp 6,1%; behandlingsgrupp 2,9%. 2 4 Vill du veta mer, kontakta oss! Referenser: 1. Raghu G, Rochwerg B, Zhang Y, et al. Am J Respir Crit Care Med 2015;192(2):e3 e Richeldi L, du Bois RM, Raghu G, et al; for the INPULSIS Trial Investigators. N Engl J Med. 2014;380(22): Cottin V, Taniguchi H, Richeldi L, et al. Effect of baseline emphysema on reduction in FVC decline with nintedanib in the INPULSISTM trials. Abstract presenterat på 18th International Colloquium on Lung and Airway Fibrosis 2014, september 2014, Quebec, Kanada. Förskrivningsinformation: OFEV (nintedanib), Rx, F. Proteinkinashämmare. Indikation: För behandling av idiopatisk lungfibros (IPF) hos vuxna. Styrkor och förpackningar: Mjuk kapsel, 100 och 150 mg. 100 mg x 60 samt 150 mg x 60. Varningar och Försiktighet: Överkänslighet mot jordnötter och soja. Leverfunktionen behöver följas. För senaste prisuppgift samt övrig information: se Datum för översyn av produktresumén: 01/2015. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. NYHET! Boehringer Ingelheim AB, Box 47608, Stockholm, Tel: , Fax: , IPF-15-21

3 innehåll nr 38 september 2015 reflexion Det är inte så dumt att bli gammal» Bra gener och nyfikenhet, man blir gammal när man slutar vara nyfiken. Kanske är det så.«har ni sett gasellpensionären Dagny 103 år som vid 99 års ålder gick på en datakurs och därefter startade en blogg som i dag har haft besökare! Efter att hon levt ett till största delen vardagligt liv med en del sorger i bagaget får vi i tv-serien»det är inte så dumt att bli gammal«följa hur hon nu äntrar tv-soffor, svingar sig upp i talarstolar och vant konverserar kändisar och journalister. På den uttjatade frågan om nyckeln till ett långt liv svarar Dagny:»Bra gener och nyfikenhet, man blir gammal när man slutar vara nyfiken.«kanske är det så. I samma serie möter vi även»kvartersdoktorn«magnus Eriksson som varit Södermalms egen världsmästare på att inge hopp hos sina patienter, men som en dag kände sig trött och slutkörd som kvartersdoktor. Efter mycket vånda fattar Magnus beslutet att gå i pension, 64 år gammal. Inslaget problematiserar på ett finstämt sätt läkarrollen och existentiella frågor om vem man är om man inte jobbar. Att det inte är den kronologiska utan den biologiska åldern som har betydelse för människors vitalitet och livskraft känner vi redan till. Mot bakgrund av exemplen ovan kan vi också lägga till vikten av att ha en mental beredskap för att tänka nytt vid viktiga skiften i livet och redan i dag fundera över hur vi kommer att hantera vår längtan efter att göra något mer, och att vara behövda efter att ha avslutat ett långt yrkesliv som läkare. Carl Johan Östgren medicinsk redaktör Europa upplever sin svåraste flyktingkris sedan andra världs kriget, med fruktansvärda tragedier och stora hjälpbehov. Många läkare vill bidra. nyheter Sidan 1582 reflexion 1575 Det är inte så dumt att bli gammal Carl Johan Östgren signerat 1579 Efterlyses: kompatibla IT-system och det nu! Emma Spak lt debatt 1580»Frisk här, kan bli sjuk där«gemensamma riktlinjer för spirometri efterlyses Björn Belfrage, Anders Hansson, Björn Bake 1581 Apropå! Bota, lindra, trösta inte nog i flyktingkris:»nu kräver världen mer av oss«karin Ohlson, Jona Elings-Knutsson Replik till Karin Ohlson och Jona Elings-Knutsson: Flyktingkrisen engagerar Läkarförbundet Heidi Stensmyren nyheter 1582 Så bidrar läkare 1584 Till Jordanien för att stötta vården av nyfödda 1585 SFAM lanserar poäng system för fortbildning 1586 På gång: Nationellt kunskapsstöd för primärvården Hälsocentraler ska visa tv-reklam 1587 Karin Träff Nordström om det nationella kunskapsstödet: Stöttning för allmänläkarna i vardagen AT-orter med bäst och sämst betalt 1588 Smer firar 30 år Patientsäkerhet/Ärende klinik och vetenskap kommentar 1590 Sanningen om den kliniska verkligheten finns i registren Registerbaserad randomiserad klinisk prövning kan ge representativ bild Tomas Jernberg, Magnus Janzon nya rön 1593 Ny biomarkör för lungfunktion hos barn och vuxna Erik Melén Alkoholberoende är oftast av lindrig eller måttlig svårighetsgrad och kan därför till stora delar hanteras utanför beroendevården. Att söka hjälp i primär- och företagshälsovård kan också vara mindre stigmatiserande. Sidan 1596 Foto: Colourbox Foto: Colourbox Foto: Bax Lindhardt/TT läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 38 september 2015 klinik och vetenskap Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag. Läs fallbeskrivningen. Sidan Högre mortalitet för patienter som remitterades under helgen Felicia Lindberg 1594 Utvärdering efter operation för Hirschsprungs sjukdom Anna Löf Granström NSAID-preparat kopplade till minskad risk för kolorektal cancer Felicia Lindberg artiklar 1596 Översikt Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat. 15-metoden en strukturerad behandling anpassad efter patientens behov Sven Wåhlin, Sven Andréasson 1600 Originalstudie Systematisk journalgranskning i Skåne. Diagnoskoder var ofta fel vid svår sepsis och septisk chock Daniel Johansson, Helena Ekström, Ellen Beronius, Magnus Rasmussen 1604 Fallbeskrivning Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energioch kolhydratintag Jonas Wuopio, Regina Schiborr, Georgios Charalampakis 1606 Vårdutveckling Nya rutiner på ortopeden gav effektivare vård och nöjdare patienter. Sjukgymnast och team gör första bedömning vid nybesök till ryggkirurg Björn Knutsson, Thomas Torstensson debatt och brev 1611 Red ut begreppen och optimera psykiatrins resurser Dagur Bjarnason, Linda van Paaschen Foto: Colourbox kultur Ingen är ofelbar inte heller läkaren, som enligt mångas önskan borde vara det. Den ofrånkomliga felbarheten måste erkännas, analyseras och hanteras på adekvat sätt. Sidan 1614» det mest oetiska är att inte kunna det man borde kunna.«1612 Allmänläkaren och den värdefulla vården Olle Hellström kultur 1614 Den ofrånkomliga felbarheten och förslag till adekvat läkarbehandling Åke Andrén-Sandberg, Thomas Fridén 1617 Recension Bladvändare full av fakta och insikt Jonas Sjögreen Noterat C och gör sen Erik Nilsson 1618 lediga tjänster 1620 platsannonser 1637 meddelanden 1638 information från läkarförbundet n Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Pixtal/TT Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinska andreredaktörer Anne Brynolf, Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Felicia Lindberg (reporter) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Hans Dahlgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin. SIKTA LÅGT Statin + EZETROL (ezetimib) kan hjälpa dina patienter nå mål! 1 1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12): EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (ickefamiljär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. Box 7125, Sollentuna, EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright 2012 MSP Singapore Company, LLC CARD Mars 2014

6 Pst! För patienter med KOL Striverdi Respimat (olodaterol) är en långverkande beta2-agonist som är indicerad för bronkdilaterande underhållsbehandling hos patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Doseras 1 gång per dag via Respimat -inhalatorn Snabb förbättring av FEV1 effekt redan efter 5 minuter 1 Bronkdilatation som varar i 24 timmar 2 Signifikant förbättring av livskvalitet (QoL) 3 1. Ferguson GT et. al., International Journal of COPD 2014: Lange P et al., J Pulm Respir Med 2014, 4:4 3. Koch A et. al., International Journal of COPD 2014: Striverdi Respimat (olodaterol), bronkvidgande beta2-agonist, Rx, F. Inhalationsvätska, lösning 2,5 mikrogram. Indikation: Striverdi Respimat är indicerat som underhållsbehandling hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dosering: 5 mikrogram olodaterol givet som två puffar från Respimat -inhalatorn en gång per dygn, vid samma tidpunkt varje dag. Två puffar från Respimat -inhalatorn motsvarar en dos av läkemedlet. Kontraindicerat: Överkänslighet mot Olodaterol eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Striverdi Respimat ska inte användas mot astma och akuta bronkospasmer. Försiktighet bör iakttas vid händelse av planerad operation med halogenerade kolväte anestetika. För fullständig information se Förpackningar och styrkor: Varje förpackning innehåller 1 st läkemedelsbehållare med 60 puffar à 2,5 mikrogram olodaterol (30 läkemedelsdoser à 5 mikrogram) och 1 st Respimat -inhalator. Datum för senaste översyn av produktresumén: Pris: Se fass.se. Utgivningsår: qdetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Resp-15-55

7 signerat Efterlyses: kompatibla IT-system och det nu! IT i vården, e-hälsa eller»jävla skitsystem«när frustrationen blir för stor kärt barn har många namn. Datorn är i dag ett av de viktigaste redskapen i vården, något alla läkare använder som en självklar del i det kliniska arbetet oavsett specialitet. IT-systemen skapar enorm frustration och lyfts ofta fram som ett av våra största arbetsmiljöproblem. Samtidigt har digitaliseringen förbättrat informationstillgången i vården avsevärt och har potentialen att ytterligare förbättra patientsäkerheten, öka effektiviteten och vara ett redskap i utvecklingen av vården. Läkarförbundet fokuserar arbetet på: n Användarvänlighet. IT-systemen måste fungera för oss som ska använda dem. Enkla praktiska saker som ett in-logg, sömlösa övergångar mellan program, trådlösa system som fungerar i plattor och telefoner, och inte kräver stationära datorer, borde vara självklarheter. Systemen måste vara intuitivt utformade: vi dubbelklickar i vardagen, då ska vi göra detsamma på jobbet. Kommunikation med apotek och försäkringskassa bör vara fullt integrerade och enkla att använda, och detsamma gäller beslutsstöd som framåt måste kopplas till patientinformationen för att vara relevanta. n Användarinvolvering. E-hälsoarbetet är inte ett IT-projekt det handlar om verksamhetsutveckling i vården. Därför är det viktigt att slutanvändarna alltid har en tydlig roll i alla utvecklingsprojekt. Detta kräver att arbetsgivarna ser till att kliniskt verksamma läkare kan avsätta tid och delta fullt ut, inte bara göras delaktiga på paperet. n Interoperabilitet. Ett av de mest påtagliga problemen i dag är att vi, trots digitaliseringen, ofta saknar den information vi behöver när vi behöver den. Vi sliter vårt hår över att systemen vi använder inte talar med varandra. Lösningen kan te sig enkel, det är lätt att förföras av tanken på ett enda journalsystem för hela Sverige, eller statlig förvaring av all information. Läkarförbundet arbetar i stället, som många andra aktörer på e-hälsoområdet i dag, för att alla system ska kunna prata med varandra, utbyta information, vara kompatibla. Detta kräver Illustration: Colourbox nationell standardisering; data kan inte sparas i leverantörsspecifika format och system kan inte byggas utan möjlighet att koppla in and ra. Vi menar att statens roll är att förse oss med trafikregler men inte tillhandahålla bilarna. Det krävs också lagstiftning som tillåter oss att utbyta information, som låter informationen följa patienten och inte hindras vid de fiktiva gränserna mellan landsting och mellan olika vårdgivare. n Integritet. Den information vi får patientens förtroende att hantera måste vi sköta på ett säkert sätt. Precis som på pappersjournalens tid ska bara den som behöver det i sin yrkesroll ta del av informationen. Detta är en fråga om förtroende, där vi måste visa att patienterna kan lita på oss. Det är också hög tid att ta reda på hur patienterna ser på integritet och den potentiella risken för obehörig läsning i relation till den patientsäkerhetsrisk informationsbrist kan leda till. Myndigheten för vårdanalys har frågan på sin agenda i år, något Läkarförbundet välkomnat. n Bättre struktur. I dag är de flesta journalsystemen bara en pappersjournal som digitaliserats, informationen döljs i löptext. Vi vill att data bara ska behöva dokumenteras en gång. Beständig information som historik bör finnas tillgänglig och inte behöva letas fram i fragment. Dokumentationen bör fokuseras på det aktuella, det som avviker. Årskontroller bör kunna standardiseras och automatiskt föras in i kvalitetsregister. Här är det dags att tänka nytt. n Patientens delaktighet. Att ge patienter större inflytande och en större autonomi har ett stort egenvärde. Att göra patienten delaktig är också rationellt för sjukvården. Inom reumatologin finns goda föredömen med patientens egen registrering och provtagning, sätt att arbeta där patienter som kan och vill avlastar vården och frigör tid för de patienter som behöver den mer. Arbetet på IT-området är långsiktigt men går framåt. Både bilden av problemen och lösningarna delas av allt fler intressenter. Det gäller bara att samtliga intressenter har modet och kraften att göra sin del och det nu!»det gäller bara att samtliga intressenter har modet och kraften att göra sin del «Emma Spak ledamot förbundsstyrelsen, Läkarförbundet, ordförande Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson här, kan bli sjuk där«gemensamma riktlinjer för spirometri efterlyses En kartläggning av de största svenska sjukhusens rutiner för utförande och tolkning av spirometri visade stora skillnader mellan sjukhusen. Gemensamma riktlinjer efterlyses. Vid arbetet med ett vårdprogram för astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) på en vårdcentral upptäcktes att olika sjukhus använder olika referensmaterial för lungfunktion och ger olika läkemedel vid reversibilitetstestet. För att undersöka detta närmare gjordes telefonintervjuer där alla landsting representerades med sitt största sjukhus eller det sjukhus som har störst verksamhet inom lungdia gnostik. På dessa 21 sjukhus undersöktes rutiner för utförande och tolkning av spirometri på både lungmottagningen och avdelningen för klinisk fysiologi. 37 av de totalt 42 avdelningarna svarade [1]. Resultatet visar att ungefär hälften av avdelningarna som svarade använde Hedenströms normalmaterial från 1985 och Det näst vanligaste materialet var ERS/Quanjer från 1993, följt av Berglunds material från På två sjukhus användes olika normalmaterial på olika avdelningar. Totalt 15 unika bronkdilaterande behandlingar förekom vid reversibilitetstestet, där den vanligaste behandlingen BJÖRN BELFRAGE specialist i allmänmedicin, Närhälsan Dals-Ed VC ANDERS HANSSON specialist i allmänmedicin, forskningsledare, FoUU-centrum i Fyrbodal BJÖRN BAKE specialist i klinisk fysiologi, lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg var två doser av Bricanyl Turbuhaler 0,5 mg. Skillnader förekom även beträffande kalibreringar av spirometern, korrigering för etnicitet, användning av näsklämma, kropps position vid undersökningen, beräkning av reversibilitet och beräkning av kvoten FEV 1 /VC. (Med kvoten FEV 1 / VC avses i texten både FEV 1 /VC och FEV 1 / FVC. En annan benämning är FEV%.) Vad kan skillnaderna i spirometrirutiner mellan sjukhus innebära för patienterna? Eftersom skillnaden mellan förväntad normal FEV 1 kan vara så stor som 15 procent mellan normalmaterialen från Hedenström och ERS/Quanjer kan en patient som klassificeras som frisk på ett sjukhus bedömas som sjuk på ett annat. För att illustrera vilken stor skillnad det handlar om kan man föreställa sig att ett sjukhus använder en hypertonigräns på 140/90 mm Hg och ett annat 161/104 mm Hg. De stora skillnaderna i läkemedelsval och dosering vid reversibilitetstestet skulle också kunna leda till olika resultat på olika sjukhus, eftersom en högre dos i vissa fall kan ge en större förbättring av lungfunktionen. Som exempel skulle de avdelningar där man använder två doser Bricanyl Turbuhaler kunna få en svagare förbättring av lungfunktionen än de som använder fyra doser, vilket kan leda till att färre patienter får astmadiagnos, eftersom just graden av förbättring är en viktig diagnostisk ledtråd.»eftersom inget av sjukhusen använder en gräns baserad på ålder, kön och kroppslängd riskerar man att patienter med helt normal lungfunktion får en KOL-diagnos.«Samtliga avdelningar som ställde diagnosen KOL spirometriskt använde en fast gräns för kvoten FEV 1 /VC efter bronkdilatation. Detta är i enlighet med till exempel de internationella GOLDriktlinjerna (gräns 0,7) och Läkemedelsverkets senaste KOL-riktlinjer (gräns 0,7 eller 0,65 beroende på ålder). En individs förväntade FEV 1 /VCkvot påverkas dock av ålder, kön och kroppslängd och är till exempel i genomsnitt 0,80 för en 30-årig man och 0,69 för en 75-årig man enligt Hedenströms normalmaterial (räknat på kroppslängd 179 cm). Eftersom inget av sjukhusen använder en gräns baserad på ålder, kön och kroppslängd riskerar man att patienter med helt normal lungfunktion får en KOL-diagnos [2]. Uppskattningsvis 50 procent av alla lungfriska 75-åriga män riskerar att få KOL-diagnos om gränsen sätts till 0,7 och uppskattningsvis 20 procent om gränsen sätts till 0,65 (utifrån Hedenströms normalmaterial). Även om vissa riktlinjer rekommenderar en fast gräns för kvoten FEV 1 /VC, ifrågasätts detta exempelvis i riktlinjerna för utförande av spirometri från European Respiratory Society och American Thoracic Society från 2005 [3]. Åtskilliga specialister och organisationer världen över är kritiska till den fasta gränsen för kvoten FEV 1 /VC vid KOL. Det finns minst 40 publikationer»de stora skillnaderna mellan de största sjukhusen återspeglar med största sannolikhet stora skillnader även mellan mindre sjukhus och vårdcentraler.«foto: P Marazzi/Science Photo Library/IBL 1580 läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt som direkt eller indirekt kritiserar den fasta gränsen och i stället förespråkar en gräns som tar hänsyn till patientens ålder, kön och kroppslängd [4]. De stora skillnaderna mellan de största sjukhusen återspeglar med största sannolikhet stora skillnader även mellan mindre sjukhus och vårdcentraler. De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen om astma och KOL och från Läkemedelsverket om astma ger ingen detaljerad vägledning för spirometri. Vi ser ett behov av en nationell expertgrupp med syfte att utarbeta riktlinjer för spirometrirutiner och besvara relevanta frågor. Vilka internationella riktlinjer bör vi luta oss emot? Vilket referensmaterial ska gälla i Sverige? Hur ska vi korrigera för etnicitet? Kanske kan vi bli föregångare i Sverige med ett modernt, fysiologiskt korrekt spirometriskt gränsvärde för KOL? n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Belfrage B, Hansson A, Bake B. Performance and interpretation of spirometry among Swedish hospitals. Clin Respir J. Epub 16 dec Belfrage B. Ger vi diagnosen KOL till friska? Läkartidningen. 2006;103(11): Pellegrino R, Viegi G, Brusasco V, et al. Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J. 2005;26: Quanjer PH, Enright PL, Miller MR, et al; Pulmonaria Group. Open letter: the need to change the method for defining mild airway obstruction. Prim Care Respir J. 2010;19(3): apropå! Bota, lindra, trösta inte nog i flyktingkris:»nu kräver världen mer av oss«ibland bota, ofta lindra, alltid trösta. Men nu kräver situationen i världen mer av oss. Som medlemmar undrar vi hur Sveriges läkarförbund tänker agera i frågan om flyktingkatastrofen i Medelhavet, både vad gäller opinionsbildning och konkreta ekonomiska insatser. Läkarförbundet har ett ansvar att agera mot den nonchalans makthavare och politiker uppvisar inför den humanitära katastrof som pågår. Vi önskar oss att Läkarförbundet blir en kraft i opinionen för säkra vägar in i EU och Sverige för flyktingar, och för ett bättre omhändertagande, även medicinskt, av dem som förmått ta sig hit. Detta oavsett om människorna som kommer till vårdcentraler och sjukhus kallas asylsökande, papperslösa eller illegala. Men frågan om flyktingmottagande har mer än en omedelbar praktisk och moralisk dimension. I vårt samhälle finns krafter som utmålar migrationen som en resursfråga och försöker göra den till ett centralt problem i den politiska debatten. Sjuka och skadade människor avhumaniseras med ord som»volymer«och»vårdturister«. Som verksamma i välfärden vet vi bättre. Vi vet att den svenska sjukvården bärs upp av människor med rötter i många länder. Vi vet att våra kliniker skulle urvattnas såväl kliniskt som akademiskt utan rörlighet av människor över våra gränser. Vi vet att Tack Karin Ohlson och Jona Elings-Knutsson för era kloka ord och er empatiska hållning. Jag är liksom ni och många med oss skakad och djupt berörd över den humanitära katastrof som rapporteras i medierna från dagens flyktingströmmar i Europa. Dessa människor befinner sig i en desperat situation och behöver allas vår hjälp på ett konkret sätt. Läkarförbundet skänker därför kronor till Läkare utan gränser riktade till flyktinghjälp. Maria Schütte, läkarstuderande från Tyskland, arbetar som volontär på centralstationen i Budapest. välfärden tjänar på att människor kommer till vårt land, men som människor vet vi också att vår värdighet och trygghet inte kan avgöras av torftiga nationalekonomiska resonemang. Det måste Läkarförbundet tala högt om. Vårt fackförbund representerar en ekonomiskt stark grupp i samhället, en grupp som vi gärna tror öronmärker en del av sin månadsavgift till katastrofhjälp kanaliserad replik till karin ohlson och jona elings-knutsson: Flyktingkrisen engagerar Läkarförbundet Samtidigt har vi uppmanat Saco att agera gemensamt. Vi ber nu också alla läkare och föreningar att lämna bidrag, vilket många redan gjort. Flera av insamlingsorganisationerna med 90-konto har, eller planerar, riktade insamlingar till förmån för människor på flykt. Exempelvis kan ni som vill sätta in pengar till Läkare utan gränser på kontot Ni kan också skänka kläder, skor och saker. Enklast är att skänka direkt till ett asylboende i närheten där plaggen kommer till direkt användning. Kontakta kommunen i din ort för att få veta var de finns. Svenska kyrkan, Islamic Relief och Röda Korset tar emot kläder som antingen går direkt till behövande eller säljs till förmån för flyktinghjälp. Röda Korsets och Rädda Foto: J Ivarsson/Aftonbladet/IBL via exempelvis FN:s flyktingorgan UNHCR och/eller Läkare utan gränser. Demokratisk förankring av ett sådant beslut borde rimligen snabbt kunna uppnås via förbundets lokalavdelningar. Just nu befinner sig fler människor på flykt i världen än någon gång sedan andra världskriget. Den gången agerade svenska läkare mot invandringen av judiska läkare, bland annat på det ökända Bollhusmötet. Den här gången väljer vi en annan väg. Karin Ohlson ST-läkare, anestesi och intensivvård gmail.com Jona Elings-Knutsson ST-läkare i gynekologi och obstetrik; båda Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Barnens lokalavdelningar har ett stort behov av volontärer som vill hjälpa till på asylboenden. Det kan röra sig om allt från lek och pyssel till läxor och språkundervisning. Volontärbyrån förmedlar kontakt mellan engagerade människor och ideella organisationer. Heidi Stensmyren Läkarförbundets ordförande läkartidningen nr volym

10 nyheter flyktingkrisen Flyktingar, varav merparten från Syrien, på väg norrut den 9 september efter att ha passerat gränsen mellan Tyskland och Danmark.» läkares plikt är att bota alla patienter utan hänsyn till etniskt ursprung, kön, nationalitet eller politisk hemvist.«xavier Deau, World Medical Association Foto: Läkare utan gränser Inför EU-toppmötet om flyktingkrisen har Läkare utan gränser satt upp flytvästar på ett 80-tal lyktstolpar i Stockholm med budskap till stats - minister Stefan Löfven och EU-ledarna:»Gränser dödar! Säkra vägar nu!det är flera som har hört av sig och sagt att det var bra att Läkarförbundet agerade så snabbt.«heidi Stensmyren, Läkarförbundet 1582 läkartidningen nr volym 112

11 nyheter flyktingkrisen Europa upplever sin svåraste flyktingkris sedan andra världskriget, med fruktansvärda tragedier och stora hjälpbehov. Många läkare vill bidra, både enskilt och via organisationer, till arbetet med att lindra den pågående humanitära katastrofen. texter: michael lövtrup Så bidrar läkare Foto: Claus Fisker/TT En läkare som engagerat sig för alla de flyktingar som just nu söker en fristad i Europa är Elin Blomqvist, ST-läkare i kirurgi i Lycksele. Under ett jourpass den 5 september fick hon en stund över och gick in på Face book. Flödet var fullt av bilder från tragedierna på Medelhavet. Jag såg bilderna och tyckte att det var fruktansvärt. Det blir så mycket närmare när det är barn i ens egna barns ålder. Jag ville skänka något men tyckte att några hundra kändes så lite. Att det Elin Blomqvist startade uppropet»skänk en jour«. blev»skänk en jour«beror på att jag jourade när jag såg bilderna. Man kan ju tycka att det är mycket pengar men om man tänker att det är ett arbetspass känns det ändå gans ka överkomligt, säger Elin Blomqvist. Efter att hon skänkt pengarna till UNHCR startade hon en Facebook-insamling,»skänk en jour«, där hon uppmanade andra läkare att göra detsamma. Uppropet spreds snabbt bland vårdanställda och många har följt uppmaningen, enligt vad som framgår av kommentarerna på sidan. Totalt hade den 14 september över 800 personer sagt att de skulle bidra. Ett likande exempel finns i norska Tromsø, där allmänläkare beslutade att donera»et dagsverk for flyktninger. Allmänläkarna i Tromsø, Norge, beslutade att donera sin dagslön den 10 september till Flyktninghjelpen och uppmanade and ra att göra samma sak. Vid denna tidnings pressläggning var summan uppe i norska kronor.»svenska distriktsläkarföreningen vill meddela att vi ger kronor till Läkare utan gränser för arbetet med flyktingkatastrofen i Europa. Vi uppmanar andra delföreningar inom Sveriges läkarförbund att också skänka pengar.«ove Andersson, DLF läkartidningen nr volym

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Therese Eklöv September 2016 Kunskapsstöd i primärvård Kartläggning 2014 i syfte att inventera behov för en mer evidensbaserad primärvård. Hur går det för patienten med

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tillsammans mot ALS - Ideell grupp

Tillsammans mot ALS - Ideell grupp Vision En värld utan ALS Syfte Att den som insjuknar i ALS ska ges hopp, stöd och bot Tillsammans mot ALS - Ideell grupp EN PRESENTATION AV VÅR KOMMUNIKATION I DET FORTSATTA ARBETET Tillsammans mot ALS

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-02-27 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008

Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008 Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008 Deltagare Professor, Överläkare Leif Bjermer Överläkare Marie Ekberg-Aronsson

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer