DEL 2 - Planeringsförutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEL 2 - Planeringsförutsättningar"

Transkript

1 Landskrona stad Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort DEL 2 - Planeringsförutsättningar SAMRÅDSHANDLING

2 Titel Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort, Landskrona stad. Del 2 - Planeringsförutsättningar. Utarbetad januari-mars Beställare Kommunstyrelsen i Landskrona stad. Rättigheter Om inget annat anges gäller följande beträffande rättigheter till kartorna: 2012 MBK och GIS, Stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad Beträffande fotografier äger Landskrona stad rättigheterna för publicering. För mer information om arbetet se: 2 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

3 Läsanvisning Denna del av fördjupningen av översiktsplanen för Landskrona tätort innehåller en sammanfattande beskrivning av de planeringsförutsättningar som finns att ta hänsyn till och förhålla sig till i Landskrona stad. Utöver denna beskrivning finns ett stort och brett kommunalt underlagsmaterial i form av olika rapporter och beskrivningar. Även staten, genom Länsstyrelsen i Skåne län, tillhandahåller planeringsunderlag som skall beaktas i den kommunala fysiska planeringen. Planeringsförutsättningar är färskvara och redovisar en nulägesbeskrivning av staden, dess strukturer och befolkning. En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer har skett genom att ett antal tematiska PM utarbetats. Dessa redogör kortfattat för nuläget i Landskrona samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. De olika PM:en är Arkitektur i Landskrona, Befolkning i Landskrona, Folkhälsa och hållbarhet, Framtidens arbetsplatser, Framtidens klimat, Gröna och blå strukturer, Handel, Lekfulla Landskrona, Mobilitet, Stadsbyggnadsstrategi, Historik, Risk och störningsutredning. PM:en har använts som underlag till den fördjupade översiktsplanen tillsammans med andra planeringsunderlag. Dokumentet är tematiskt uppbyggt med en nulägesbeskrivning av olika sektorsområden. Inledningsvis redovisas de så kallade allmänna intressena. Därefter redogörs för de riksintressen som tätorten berörs av. För varje avsnitt anges i vilka dokument man kan läsa vidare om man önskar fördjupa sig i någon aspekt. För ställningstagande och rekommendationer hänvisas till Del 1 - Planförslag och för konsekvensbeskrivning hänvisas till Del 3 - Miljökonsekvensbeskrivning. Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

4 4 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

5 Innehållsförteckning 1 Allmänna intressen 1.1 Landskapet sid Naturvård sid Luft, mark, vatten sid Klimatförändringar sid Risk- och sårbarhet sid Fritid och rekreation sid Kulturmiljö sid Offentlig service sid Handel sid Näringsliv sid Kommunikationer sid Teknisk infrastruktur sid 44 2 Riksintressen 2.1 Yrkesfiske sid Naturvård sid Kulturmiljövård sid Friluftsliv sid Kommunikationer sid Totalförsvaret sid Kustzonen sid Natura 2000 sid 60 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

6

7 1. Allmänna intressen I andra kapitlet Plan- och bygglagen anges de intressen som är allmänna intressen och som kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt plan- och bygglagen. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge och till behoven. I detta kapitel redovisas de allmänna intresse som har bedömts som relevanta för den fördjupade översiktsplanens geografiska område. Redovisningen kan också ses som ett kunskapsunderlag och en nulägesbeskrivning av förhållanden i Landskrona utifrån olika sektorsområden.

8 1.1 Landskapet Det skånska karaktärslanskapet slätten är väldigt tydligt kring Landskrona. Marken har med lång kontinuitet präglats av det intensiva jordbruket och den bär idag skifteslandskapets raka och strukturerade mönster. Siktlinjerna är långa och slätten är ouppbruten och flack. De små äldre byarna ligger som öar i jordbruksmarken och syns på långt håll. Det är dessa byar (och ett fåtal större gårdar) med sina bevuxna ägogränser och märgelgravar som utgör de tydligaste elementen i Landskrona tätorts omland. Det öppna skifteslandskapet är i norra Landskrona säkerställt av riksintresse för kulturmiljö och småvatten och bevuxna ägogränser och står under biotopskydd, Miljöbalken (läs mer i kapitlet om kulturmiljö och kapitlet om naturvärden) Stadens möte med landskapet och havet När man närmar sig staden från olika håll möts man av olika bilder. Gemensamt är att staden i alla riktningar har en relativt skarp kant mot jordbrukslandskapet, men av olika karaktär. De stora transportlederna, E6:an och Västkustbanan, passerar Landskrona i nordsydlig riktning och de utgör skarpa gränser för staden. I från norr möter staden backarna där dessa börjar flacka ut vilket ger en fin utsikt över tätorten. Säbyholms gård sticker ut ur en stadsrand som har väl uppvuxen grönska. I stadssiluetten syns miljonprogrammets storskaliga bostadsområde Karlslund och hamnens kranar och vindkraftverk trots att de senare står placerade på andra sidan staden. Närmast kanten är bebyggelsen relativt låg. Strax utanför den ligger Landskronas golfklubb och koloniområden vilket upplöser randen något och skapar en grön buffert. I söder sker ett skarpt möte mellan strandängarna längs den naturliga strandlinjen och Landskronas hamn- och industriområde. På de stora utfyllnadsmassorna som placerats i havet på talet, Gipsön, står idag också vindkraftverk och tillsammans med hamnens kranar höjer sig över stadens siluett och ger en tydlig karaktär. Från inlandet dominerar Västkustbanans tydliga gräns och den nya logistikanläggningen vid motorvägen. Om man närmar sig staden med båt, kanske ifrån ön Ven, möts man av den täta, småskaliga och varierande bebyggelsen i Borstahusen. Ifrån havet upplevs staden ha ett stort inslag av grönt, villor med trädgårdar längs Strandvägen och Citadellets grönska. Även från havet syns vattentornen, den nyare höghusbebyggelsen i Nyhamn och hamnens stora industribyggnader med höga kranar och vindkraftspark. Längs flera sträckor är strandlinjen fortfarande naturlig och badstranden ligger mycket nära staden. Landskrona saknar större skogsområden, men växtligheten i Lill-Olas skog, kring Säbyholmsgård och i Karlslundsparken syns på långt håll när man närmar sig staden ifrån norr och öster. 8 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

9 Vy från Landskronas norra infart, Glumslövs vägen. Landskrona sett från söder Nordskånes barrskogslandskap Läs mer i: Planprogram för Norra Borstahusen Tematisk PM Arkitektur Sediment och horstområde Sydvästra Skåne Karta över Skånes naturgeografiska regioner. Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

10 1.2 Naturvård Inom Landskrona stad finns ett antal områden som är intressanta ut naturvårdssynpunkt. Dessa är självklart påverkade av människan och utgörs i många fall parker, koloniträdgårdar, kyrkogårdar och ruderatmark inom staden, men hyser ändå ett rikt växt- och djurliv. Golfbanan t.ex. utgör ett relativ stor grönyta inom Landskrona stad och här finns också ett antal ovanliga arter som trivs just i denna miljö. Bland annat förekommer grönfläckig padda och större vattensalamander. Kuststräckan i Landskrona präglas av den bebyggda miljön med både bostäder och verksamheter utmed kusten. Det är bara i planområdets norra och södra delar som kuststräckan är relativt opåverkad Kommunalt naturvårdsprogram I det kommunala naturvårdsprogrammet pekas sju intressanta naturområden ut inom Landskrona stad. I naturvårdsprogrammet redovisas även områden som gränsar till området för den fördjupade översiktsplanen. Det är havsstrandängsområdet mellan skjutbanan och södra kommungränsen samt havet med Staffans bank och Landskrona djupet som också pekas ut i naturvårdsprogrammet. Säbyholmsparken, S 1 Säbyholmsparken anlades i engelsk parkstil på 1800-talet och innehåller en samling av buskar och träd med omkring 300 olika arter. Området innehåller också en vildvuxen skogspark med bl.a. alm, ask och bok. Fältskiktet innehåller flera intressanta växter, man hittar bl.a. häxört, skogsbingel, ramslök, storrams och vitskråp. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Fördämning av Säbybäcken SO Erikstorp och Säbybäcken, S2 En fördämning av Säbybäcken har skapat ett fuktängsområde som nu håller på att växa igen. Norr om Kopparhögarnas koloniområde har diket meandrats och naturmark skapats. Området bör hävdas för att inte växa igen. Genom landskapsvårdande insatser finns här en potential att skapa ett attraktivt närnaturområde med damm och meandrande bäck. Strandområden mellan Sjöhusen och Erikstorp, L1 Området utgörs av ett strandområde med anslutande betesmark. I söder gränsar området till Erikstorps golfbana och ingår därmed till viss del i området för den fördjupade översiktsplanen. Stranden är i norr blockig medan södra delen utgörs av en sandstrand. Betesmarken har en i huvudsak trivial flora, där rödsvingel, ängsgröe, hundäxing och vitklöver dominerar. Här finns också mandelblom. Rödlistade arter bedöms finnas i området. B.l.a har det anlagts dammar inom golfbaneområdet för grönfläckig padda. Grönfläckig padda är skyddad enligt EU s Art- och habitat direktiv. Erikstorpområdet (Borstahusens fritidsområde), L2 Erikstorpsområdet utgörs av Lill-Olas park, golfbanan samt Borstahusens camping och semesterby. Området omges på tre sidor av mer eller mindre täta trädridåer. Två av dem, den södra och sydöstra, är historiskt intressanta eftersom de utgör rester av de dikesgropar/hägnader som markerade Erikstorps ägor 1741 (troligen ännu äldre). I nordvästra delen ligger Lill-Olas park, som är ett ströv- och naturområde. Området domineras av tallskog, med inslag av små öppna gräsytor. Tallskogen har stort inslag av lövträd. Fältskikt är trivialt med riklig förekomst av brännässlor. Ute längs havet sträcker sig en sandstrand. I södra delen av området rinner Säbybäcken ut i havet och i 10 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

11 RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD L 1 SJÖHUSEN ERIKSTORP NATURRESERVAT RIKSINTRESSE NATURA2000 NATURVÅRDSPROGRAM (MED OMR.BET.) STRANDSKYDD L2 ERIKSTORP S1 SÄBYHOLMSPARKEN S2 S2 S2 SÄBYBÄCKEN L3 KARLSLUND L4 EXERCISFÄLTET L5 NV CITADELLET L6 GRÅEN L7 SÖDRA INDUSTRIOMRÅDET m Områden i Landskrona som är intressanta ur naturvårdssynpunkt. Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

12 de norra delarna Wallabäcken. Lövskogspartiet vid Säbybäcken består av bl.a. alm, ask, ek, sykomorlönn och klibbal. På den fuktiga marken längs bäcken växer t.ex. älgört, vattenmärke, veketåg och ramslök. Längst i söder finns öppna partier med spridda granar. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Bl.a. finns större vattensalamander som är skyddad enligt EU s Art- och habitat direktiv. Karlslund, L3 Karlslundsparken är en naturpark som anlades åren Trädskiktet utgörs främst av bok men här finns också alm, avenbok, ek, ask, lönn och sykomorlönn. Fältskiktet är ymnigt på våren med hav av vitsippor med öar av gulsippor och stor nunneört. Här finns också insådda arter så som rysk blåstjärna och morgonstjärna. Här finns Skånes största koloni med råkor. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Exercisfältet, L4 Exercisfältet ligger nära Landskronas stadskärna och är ett kommunalt naturreservat. Området utgör resterna av en fäladsmark som i äldre tider sträckte sig längs havet och en bit in i landet. Topografiskt domineras området av en strandvall, i sina högsta delar ligger på meter, bildad under en högvattenperiod av Litorinahavet (för ca 6000 år sen). Området karaktäriseras idag övervägande av öppen mark, som hävdas som slåtter- och betesmark, med enstaka friväxande buskar och träd. På strandvallen är vegetationen en mosaik av torräng och hed. Här växer bl.a. trift, gulmåra, liten blåklocka, ljung och fårsvingel. I sluttningen från strandvallen ner mot en långsträckt sänka har ett flertal träd etablerat sig t.ex. ek, hagtorn och rönn. Under dem är fältskiktet artfattigt och dommineras av gräsarter. Nere i sänkan domminerar veketåg, tuvtåtel, harstarr och revsmörblomma. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Utfyllnadsmark NV Citadellet, L5 Området utgörs av ett strandområde som har fått sin karaktär genom utfyllnad med massor från rensningen av vallgravarna åren Delarna närmast Citadellet hävdades tidigare genom bete, där var vegetationen lågväxt, medan andra domineras av högväxt bladvass och rosendunört. Området är nu stadd i igenväxning. Ålandsrot utgör ett inslag i de vassdominerade områdena. Här förekommer också en del sällsynta arter t.ex. strandmolke, bolmört och gullfrö. Området är intressant för olika fågelarter både som häck- och rastlokal. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Gråen L6 Gråen är en befästningsanläggning, bestående av vallar, bastioner och gravar, som anlades 1754 av kung Adolf Fredrik. Här finns endast en bevarad byggnad, kruttornet från 1800-talet. Anläggningen är byggnadsminnesmärk. I området ingår också några mindre öar och revlar. Vegetationen på ön består av betade gräsytor med enstaka buskar och träd. Här finns dock flera mindre vanliga arter t.ex. strandbeta, raklosta, svartsenap och strandmalört. Befästningsanläggningen har en rik och varierad häckfågelfauna. Här häckar knölsvan, gräsand, skedand, vigg, kanadagås och grågås. Här förekommer också ejder samt enstaka par av strandskata, fiskmås och fisktärna. En stor koloni med storskarv har etablerats (590 par 2006). I östra delarna av ön finns kolonistugebebyggelse. Gipsön har en potential för fågellivet. Rödlistade arter bedöms finnas i området. Gråen är även naturreservat. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan V Axeltofta, L7 Området är en del av Lundåkrabukten vars grunda bottnar har fyllts ut med diverse utfyllnadsmassor. Strandområdet är ett omtyckt tillhåll för sjöfåglar och besöks ofta av vadare och på uppstickande stenar sitter ofta storskarvarna. I området finns två vattensamlingar med omgivande våtmarker som hyser en intressant insektfauna. Ungefär halva ytan täcks idag med snår av björk, asp och mindre bestånd av havtorn. På de 12 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

13 öppna ytorna och skalbankarna växer allehanda örter t.ex. mjölkört, gulsporre, rotoch klofibbla, nattljus samt orkidéerna ängs- och majnycklar. Rödlistade arter bedöms finnas i området Regionalt naturvårdsprogram Landskrona kommun beskrivs i det regionala naturvårdsprogrammet, men de områden som pekas ut ligger utanför Landskrona stad, så som t.ex. Saxåns mynning och Rönnebergabackar Riksintresse naturvård Planområdets norra del berörs av riksintresseområdet, område M: N7, Hildesborg Ålabodarna enligt 3 kap 6 miljöbalken. Planområdets södra del berörs av riskintresseområde för naturvård, M:N10A Kuststräckan Häljarp-Lomma, se vidare kapitlet om riksintresse Strandskyddsområde Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. I Landskrona omfattas kuststäckan norr om Borstahusen av strandskydd, liksom strandområdet i den södra delen av staden. Strandskyddet utgörs av fast strandskydd om 300 meter, förutom en sträcka strax norr om Borstahusen där ett s.k. flytande strandskydd omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd Natura 2000 Lundåkrabukten söder om staden är så kallat natura 2000 område vilket innebär att det är av ett gemensamt intresse för hela EU. Lundåkrabukten är även klassat som ett Ramasarområde vilket innebär att det är ett våtmarksområde av internationell klass Biotopskyddade områden Enligt miljöbalkens 7 kap 11 omfattas mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter av biotopskydd. Sådana mark- eller vattenområden kan vara alléer, småvatten och våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, stenmurar och åkerholmar. I jordbrukslandskapet kring Landskrona finns exempelvis märgelgravar, läplanteringar och åkerholmar representerade. Läs mer i: Naturvårdsprogram för Landskrona kommun Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

14 1.3 Luft, mark & vatten Den fördjupade översiktsplanen omfattar flera olika typer av områden - stadsmiljöer, grönområden, åkermark, vattenområden och luften vi andas. Dessa tillgångar är gemensamma och behöver förvaltas på ett klokt vis inför framtiden Mark Landskrona ligger inom den naturgeografiska regionen Sydvästra Skåne som karakteriseras av det intensiva jordbruket och avsaknad av skog. Landskapet norr om Landskrona tangerar naturregionen Skånes sediment och horstområde. Norr om staden är därför höjdskillnaderna större och backarna mer karakteristiska än i söder. Inom staden stiger marken från havet och österut. Stora delar av centrala Landskrona och södra industriområdet ligger under markhöjden + 3 meter. Jordklassificering Klass 6 Klass 7 Klass 8 Klass 9 Klass 10 Åkermarken räknas som den bästa i landet. Jordbruksmarken är klassificerad i olika åkerklasser. Kring Landskrona tätort finns åkerklass 9-10 och 6 representerad, varav 10 är den bästa jorden. Berggrunden under Landskrona stad består av tertiär dankalksten som är en sedimentär bergart. Jordartena inom staden utgörs av sand i de västra delarna i öster och norr förekommer morän och moränlera och i söder består marken av fyllnadsmassor. Landskrona stad ligger både inom normalriskområde samt lågriskområde när det gäller markradon (enligt en översiktlig radonriskkartering för Landskrona kommun utförd av J&W Bygg och anläggning AB 1993). Inom stadsbebyggelsen är radonhalten delvis beroende av vilka fyllnadsmassor som använts. Landskrona stad äger till stora delar den jordbruksmark som gränsar till staden i norr och väster m Klassificering av jordbruksmarken inom området för den fördjupade översiktsplanen Luft Miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken 5 kap 3 skall beaktas i all planering. Hittills har miljökvalitetsnormer för luft fastställts avseende halter i utomhusluften av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, ozon och inandningsbara partiklar. Från och med den 31 dec 2012 gäller även MKN för arsenik, kadmium nickel, bens(a)pyren. För många av de luftföroreningar som det finns miljokvalitetsnormer för är halterna så låga att normerna klaras på de flesta platser i landet med god marginal. För höga halter av kvävedioxid och partiklar (PM10) kan emellertid utgöra ett problem utmed starkt trafikerade motorvägar samt utmed starkt trafikerade gator i tätorter. Miljökvalitetsnormerna för kvavedioxid och partiklar i Landskrona stad mäts på Eriksgatan och i södra industriområdet. På Eriksgatan finns en framtida risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar med ökande trafikmängder. Klassificering av jordbruksmarken i hela Landskrona kommun. 14 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

15 Jordarter Fyllning Grus Isälvssediment, sand-block Lera Morän Moränlera Organisk jordart Sand Silt m Jordarter inom Landskrona stad. De södra delarna består av utfylld mark samt deponerade massor. Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

16 1.3.3 Vatten Landskrona stad ligger intill Öresund och Saxåns submarina fåra är anledningen till stadens placering. Havet utanför Landskrona hyser värdefulla marina miljöer. Vallabäcken och Säbybäcken är två vattendrag som har sina utlopp norr om staden och Örjadiket mynnar i Lundåkrabukten i söder. Inom stadsstrukturen finns mindre dammar och sjöar som st. Olofssjö och Pannkaksdammen. Citadellsområdet omsluts av vallgravar. I omgivande jordbruksmark finns märgelgravar och dagvattendammar. Dessa omfattas av biotopskydd. Miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap miljöbalken gäller för ytvatten- och grundvattenförekomster. Öresund är klassat som en sådan vattenförekomst, medan Säbybäcken och Wallabäcken inte är det. Den ekologiska statusen för Öresunds kustvatten bedömdes 2009 som måttlig. Lundåkrabukten är ekologiskt känslig och avsatt som Natura 2000 område. Säbybäcken och Wallabäcken avvattnar i huvudsak jordbruksmark. Bäckarna har höga halter av näringsämnen och ett kraftigt varierande vattenflöde. Vid regnperioder kan mycket lerpartiklar finnas i vattendragen. Säbybäcken omfattas av ett dikningsföretag. En dagvattenpolicy är under utarbetande i kommunen i samarbete med NSVA. Redan i dag studeras dagvattenfrågan i detaljplaner och lokal, öppen dagvattenhantering förordas. En grundvattentäkt finns vid Tullstorp som delvis ligger inom området för den fördjupade översiktsplanen. En vattendom finns som medger uttag av vatten vid krisläge. Täkten är inte avgränsad som skyddsområde och det finns enbart förslag till föreskrifter. Denna täkt kan ge motsvararande ca ½ Landskrona stads dygnsbehov m Utpekat utredningsområde för vattentäkt enligt gällande översiktsplan, Översiktsplan Förslag till vattenskyddsområde för Tullstorp. Utarbetat 2003, men aldrig antaget. Läs mer i: Landskronas miljöredovisning miljötillståndet Översiktlig radonriskkartering Landskrona kommun, J&W Bygg och anläggning AB Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

17 Klimatförändringar 1.4 Utsläppen av koldioxid och andra så kallade klimatpåverkande gaser medför att jordens medeltemperatur ökar vilket ger flera följdeffekter. Havsnivån stiger på grund av att vattnets volym ökar och glaciärerna smälter. Årsnederbörden och regnens intensitet ökar. Ökad nederbörd ger högre flöden i vattendragen. Identifierade problem till följd av stigande havsnivåer och ökade regnmängder är översvämning, ökad kusterosion, skred/ras och höjda grundvattennivåer. Dessa fyra problem kan samverka både med varandra och med andra effekter av klimatförändringarna t.ex. ökade högvattenflöden i vattendrag, kraftigare stormar med högre våghöjder. Med en stigande havsytenivå följer konsekvenser för samhället och miljön. I kustnära områden står stora ekonomiska värden på spel eftersom bebyggelse och teknisk infrastruktur i stor utsträckning är lokaliserade utmed kusterna. En höjd medeltemperatur kan också ge höga lokala temperaturer i stadsmiljön Havnivåhöjning I planeringssammanhang behöver därför hänsyn tas till att havets medelvattennivå kommer att stiga till år 2100 och fortsätta att stiga under mycket lång tid även därefter. Höjningen av havsnivån är relativt långsam fram till Den senaste bedömningen från SMHI innebär att en permanent höjning av havets nivå till år 2100 kommer att bli ca 1,0 meter från Den Holländska Deltakommittén gör en bedömning av den mest extrema permanenta höjningen av havets nivå fram till år 2200 och kommer fram till 2-4 meter (inklusive ett par decimeters landsänkning i Skåne). Det finns flera stationer för mätning av havsnivån längs Skånes och Blekinges kust. Mätstationen närmast Landskrona i söder ligger i Barsebäck och i norr är Viken närmsta mätpunkt. Den högsta nivån som återkommer en gång per 100 år är 1,7 meter över det aktuella årets (2006) medelnivå och har inträffat i Viken. I närbelägna kommuner som t.ex. Helsingborg och Malmö har beslut tagits angående nivåer för ny bebyggelse. Ny bebyggelse inom H+ området i Helsingborg föreslås anpassas till en dimensionerande framtida havsnivå med extrem vattennivå, på + 3, 5 m ö h och en medelvattennivå på cirka 1 m ö h. I Malmö gäller att ny bebyggelse inte skall ligga under + 3 meters nivån. Landskrona stad behöver också ta ställning till vilka nivåer som är lämpliga att bygga Höjdkurva markerad på 2, 3 respektive 5 meter över havets normalvattenstånd. Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

18 på med hänsyn till den pågående klimatförändringen. Övervägande som är specifika för Landskrona måste göras då kustområdet och havsbotten ser olika ut i Landskrona jämfört med andra skånska kommuner. Det bästa skyddet för att klara översvämningar är att bygga på högt belägen mark, men det gäller även att skydda befintlig bebyggelse. Det kan behöva avsättas utrymme för skyddande vallar eller murar. Under vallar och murar kan det behövas vattentäta skikt för att hindra vatten från havet eller vattendrag att tränga in under skyddet. Innanför det invallade området behöver man anlägga dräneringssystem och pumpstationer för att kunna pumpa bort grundvatten och dagvatten under perioder med höga vattennivåer. Stora delar av Landskronas kuststräcka är idag belagd med stenskoning i varierande skick. Även om stenskoningen inte framträder tydligt på alla ställen, finns tecken på att det en gång i tiden lagts ut ett skydd. Långa sträckor av kusten utgörs även av hårdgjorda kajkanter. Kusträckan söder om Landskrona utgörs av låglänta strandängar som översvämmas ibland. Denna kuststräcka är inte speciellt utsatt för erosion. Kuststräckan norr om Borstahusen och en bit norrut utgörs av en s.k. sandig kust. Denna typ av kust kännetecknas av en bred strand där dyner har bildats en bit upp på stranden av vindar som har blåst finkornig sand inåt land och deponerat det där de stöter på hinder, t.ex. vid vegetation. Här är kusten utsatt för erosion. Olika åtgärder utmed kusten, t.ex. pirarmar och stenskoningar kan påverka kusterosionen. Stora delar av de centrala delarna i Landskrona, liksom södra industriområdet ligger under + 3 meter. Marknivåer inom Landskrona stad. 18 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

19 1.4.2 Klimat och sårbarhetsutredningen I Klimat och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter finns en analys på nationell nivå om vilka konsekvenser som kan förväntas på viktiga samhällsfunktioner av klimatförändringar och extrema väderhändelser. En genomgång av denna lista visar att Landskrona kommer att påverkas i flera avseenden: Staden kan drabbas av översvämningar vid häftiga regn och högt vattenstånd i havet. Det är av stor vikt förbättrade avrinningsförhållanden, dagvattendammar och möjligheter till pumpning görs i den fysiska planeringen. Förstärkning och höjning av kajer och hamnar kommer att bli nödvändigt på sikt. Utrymme för permanenta och semipermanenta murar behövs avsättas utmed kuststräckan. Behovet av kylning både i stadsmiljön och inomhus kan förväntas öka. Det är därför viktigt att planera in grönytor och parker i stadsmiljön som ger svalka och skugga. Vid alla typer av ombyggnader i vägnät och teknisk infrastruktur måste översvämningsrisken beaktas och åtgärdas. Ledningsnätet bör förbättras och anpassas till högre medelvattenyta i havet och för extrema vädersituationer. Den fysiska planeringen bör tillse att det ska finnas plats för strukturer som kan dämpa erosionsproblem. Så kallad strandfodring kan på sikt bli en relevant metod (ta tillbaka sand från havet och lägga på stränderna). På sikt kan reningsverket få svårigheter att fungera då havet stiger. Avloppsvatten kan förorena dricksvatten och mark. Havsvatten kan tränga in i dagvattenledningarna t ex via Citadellets vallgrav och vid Exercisfältet. Stora arealer med förorenad mark finns i Landskrona. Den fysiska planeringen bör beakta att det finns plats för strukturer som kan minska risken att föroreningar sprider sig. Turismen kan förväntas öka och ställer ökade krav på ytor för bad och friluftsliv. Förändringar kan förväntas med både förluster av biologisk mångfald och många nya arter från söder. Beredskap för ändring i park- och naturskötsel bör finnas. T ex kan nya farsoter drabba parkernas träd. Dvs planeringen bör motverka stora ensartade ytor med samma träd och växter. Försämrad badvattenkvalitet och ökande algblomningar kan förväntas. Viss ökad risk för mögel och insektsangrepp kan följa med högre temperaturer och ökad luftfuktighet. Förändringar i beredskap för olika typer av extrema händelser kan behöva göras. Fler sjukdomar och parasiter kan förväntas komma in i kommunen t.ex. fästingar och dvärgbandmask Fortsatt arbete Landskrona stad har i samarbete med FOI tagit fram en lokal klimateffektprofil. Fortsatt arbete med klimatfrågan planeras på olika håll i den kommunala verksamheten, bl.a. annat kommer arbetet med en kommunomfattande översiktsplan att påbörjas och i denna kommer klimatfrågan att belysas. Lokalisering av befintliga stenskoningar utmed kusten i Landskrona. (Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona stad, Maria Karlsson Green, Sandra Martinsson, 2009) Läs mer i: Tematisk PM Framtidens klimat Konsekvenser av besvärligt väder i Landskrona - en lokal klimateffektprofil. Utkast Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

20 1.5 Risk- och sårbarhet Samhällets sårbarhet är en fråga som allt mer uppmärksammas. Ett ökat teknikberoende samtidigt som naturens påfrestningar på samhället stundom blir allt allvarligare ställer frågan på sin spets. Sårbarhetshänsyn handlar om att bygga ett långsiktigt robust samhälle. Hur detta samhälle organiseras får stor betydelse för hur människor kan leva sina vardagsliv och hur verksamheter kan utvecklas med tillförsikt Blandad stad Efterkrigstidens storskaliga stadsbyggande löste alla konflikter med tillräckligt stora avstånd. Resultatet blev ett utglesat stadsbyggande där bostäder, arbetsplatser och fritidsanläggningar hållits åtskilda åt av grönska och en bitvis överdimensionerad trafikapparat. Bilberoende och ett ökat socialt utanförskap har blivit oönskade konsekvenser av denna planeringsideologi. Idag lyfts den blandade staden fram som en hållbar stadsmodell, där funktioner och människor blandas på lika villkor. Avvägningarna mellan å ena sidan verksamheters omgivningspåverkan och utvecklingsmöjligheter och å andra sidan samhällets önskan att utveckla nya bostäder är svår. Det gäller därför att fördjupa kunskapen om verksamheternas störningar och att studera vilka åtgärder som man enskilt eller gemensamt kan vidta för att begränsa dessa. Landskrona stad har utarbetat en risk- och störningsutredning för att klarlägga vilka typer av risker och störningar som finns i staden Risk- och störningsutredning Landskrona har en lång och traditionsrik historia som industristad, med den fortsatta ambitionen att vara den moderna industristaden. Dagens industriella verksamhet är framförallt knutet till det södra industriområdet samt det norra industriområdet. Delar av dessa industriområden och deras verksamheter är relativt centralt belägna. I risk- och störningsutredningen har fördjupade bedömningar av riskstörningar (olycksrisker) och miljöstörningar från verksamheter gjorts för ett antal tyngre verksamheter i staden; ABB AB Swedewater, Befesa ScanDust AB Boliden Bergsöe AB, DSV AB, Haldex Brake Productions AB, Landskrona Hamn AB Lundåkraverket, Lyckeby Industrial AB, Rangerbangården Rohm and Haas AB, SWEP AB Syngenta Seeds AB, Thorn Lighting AB, Trioplast AB Ventrafiken AB Yara AB och Oresund Heavy Industries AB. Metodiken som används bygger på bedömningen av ett flertal skyddsavstånd, relaterade till typen av bebyggelse som planeras. Dessa skyddsavstånd ersätter tidigare relativt stela skyddsavstånd som ofta presenteras schablonmässigt. Genom en tydlig genomlysning av informationen som ligger till grund för bedömningarna och en nyansering av bedömningarna efter olika bebyggelses behov av skydd gentemot riskstörningar och miljöstörningar är det tänkt att högre flexibilitet ska erhållas i den fortsatta planeringen. Bedömningarna av skyddsavstånden bygger på tolkningar och bedömningar av tillgängligt underlag samt med beaktande av gällande miljötillstånd och dialog med tillsynsmyndigheter och verksamheter. Det skyddsavstånd som rekommenderas i utredningen, skiljer sig i flera fall från det nuvarande skyddsavstånd (framförallt skyddsavstånd framtagna av Länsstyrelsen) som används som utgångspunkt i diskussionerna kring etablering av bebyggelse. Skyddsavstånden är i flera fall kortare, i enstaka fall betydligt kortare, och bebyggelse kan därmed tillåtas närmare verksamheterna. Samtidigt är det viktigt att poängtera att merparten av bedömningarna visar att verksamheterna 20 Fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. DEL 2 - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. SAMRÅD

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Utskrift från Tekis-GI

Utskrift från Tekis-GI Dnr: KS 2013/657.213 LAGA KRAFT 2014-07-01 Detaljplan för KNISLINGE 10:9 i Knislinge, Östra Göinge Kommun PLANBESKRIVNING Utskrift från Tekis-GI Sida 1 av 1 Utskrift från Tekis-GI http://appgis1.resource.wan/gemensamma/tekisgiwebb/print.aspx?x=186736.06018771&y=6230831.2604602&session=21901202-13...

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

[Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner

[Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner [Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner DETALJPLAN FÖR DAHLIAN 4 & 13 UTMED VINKELVÄGEN I BROMÖLLA Plan och genomförandebeskrivningen ska redovisa detaljplanens syfte och förutsättningar. Detta

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för del av HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen HALMSTADS KOMMUN Plan 1091K Normalt förfarande, KS 2013/0531 Samhällsbyggnadskontoret 2014-10-14

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015

BOKHANDLAREN 2 DETALJPLAN GRANSKNINGSHANDLING. Töreboda tätort Töreboda kommun PLANBESKRIVNING. TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen. Upprättad i juni 2015 TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen GRANSKNINGSHANDLING Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden utgår BOKHANDLAREN 2 Töreboda tätort Töreboda kommun DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Upprättad i juni 2015 1 INNEHÅLL

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/8 2015-03-03 BTN14/86 Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Behovsbedömningen

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer