För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv Nr vision.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv Nr 1 2015 vision.se"

Transkript

1 För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv Nr vision.se Jobb familj Arbetsliv och småbarn svår ekvation för varannan medlem De hjälper hemlösa EU-medborgare ÅRETS FÖRFATTARE Att ta upp kärlekstemat är naturligtvis riskabelt Flexibla arbetstider och en bra arbetsgivare är ensamstående Sara Elfstrands räddning. SÅ GJORDE VI Facket fixade flytten UPPHANDLING Dags att sjösätta vita jobb-modellen FRÅGA OM JOBBET Är det bra att växla lön mot pension? SPANING Nu jobbar vi i glashus

2 Innehåll Start FOTO: MIA NILSSON Natt under tak 28 REPORTAGE Virginia Ion får tillbringa natten på härbärget i Linköping. Det är en av få kommuner som satsar ordentligt på att hjälpa utsatta EU-medborgare. FOTO: HENRIK WITT FOTO: RICKARD KILSTRÖM I DETTA NUMMER: Ledare Redaktionen Läsarreaktioner Koll på Löner & villkor Arbetsmarknaden Upphandling Så fungerar en upphandling Arbetsmiljö Omvärlden Hälsa Hej medlem! Karin Velander kämpar mot drogen spice. Granskning Att kombinera jobb och barn är svårt. Det tycker varannan Visionmedlem. Årets författare Tidningen Visions läsare har röstat fram Lena Andersson. Reportage: EU-migranter Linköping satsar på härbärge för frusna tiggare. Så gjorde vi Lyckad flytt när Vision fick vara med. Snabbkursen Det går att avskaffa härskartekniker på jobbet. Fråga om jobbet Experterna svarar på dina frågor. På gång i Vision Aktuellt från ditt förbund Spaningen Så ser de moderna kommunhusen ut. Lästips Biblioteksassistentens bästa. Tävling & serie Krysset Krönika Seher Yilmaz om "rätt man på rätt plats". Låt året bli bra trots usel start Det började katastrofalt. Terrorattentatet mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris överskuggade alla andra nyheter de första skälvande veckorna När röken från nyårsfyrverkerierna lagt sig, tittade vi lite yrvaket ut mot en tillvaro där terror i religionens namn sker och kan ske var vi än befinner oss i världen. Sverige är inget undantag. Tanken svindlar och skrämmer. Rädslan är terrorns bästa vän och vi får inte ge efter för den. Det är budskapet när miljontals människor i Paris, Stockholm och övriga världen tillsammans manifesterar att Vi är fler än Ni. Det känns lugnande. Låt 2015 bli det år då vi tar tillbaka tryggheten och tränger undan rädslan. HÄR HEMMA ÄR 2015 det året då samhällsdebatten och uppmärksamheten kommer att riktas mot många medlemmar inom Visions yrkesområden. Arbetsmiljön för er som jobbar inom socialtjänsten har äntligen kommit upp på dagordningen. Socialtjänsten lider av alldeles för hög arbetsbelastning och brist på tid för cheferna att leda. Vision uppmanar politikerna att tillsätta en socialtjänstkommission och ordföranden Veronica Karlssons ambition är att 2015 ska bli det år Vision hittar lösningar för framtidens socialtjänst. Vi på redaktionen kommer förstås att följa utvecklingen inom socialtjänsten. Vi fortsätter också att dra vårt strå till stacken när det gäller en fördjupad och utökad yrkesbevakning inom en rad olika Visionsyrken. I det här numret är det du som jobbar som tekniker/ingenjör och inom tandvården som får en tidning med åtta extra sidor om just dina yrkesfrågor. Under 2015 utökar vi editioneringen, som det heter på tidningsspråk, till fler och fler yrkesgrupper. VAD ÄR RELEVANT och intressant inom ditt yrke? Hör av dig och berätta. Vi behöver tips och synpunkter för att lyckas med en riktigt vass yrkesbevakning i hela Tidningen Vision. Niklas Lindstedt träffar Lena Andersson som utsetts till Årets författare. Läs intervjun på sidorna Plåtning av Jonas Nyberg och Ronald Henriksson på Västerås Stadsmission. Läs om deras arbete för hemlösa på sidorna CITATET Om vissa artiklar aldrig blir skrivna så blir vissa konversationer aldrig till. Och till slut blir vissa tankar inte heller tänkta. Jonathan Lundqvist, ordförande Reportrar utan gränser. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT Sluta härska Lär er att bekräfta varandra på jobbet i stället. OMSLAGSFOTO: MARTINA HOLMBERG Granskar kärleken ÅRETS FÖRFATTARE Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar prisas av Tidningen Visions läsare TIPSA OSS! Susanne Blick, Chefredaktör och ansvarig utgivare Har du förslag på ämnen vi borde skriva om? Skicka dina idéer till mig på Kontakt till hela redaktionen finner du på nästa sida. Kontakta oss! Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande facket för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrka. SOM MEDLEM I VISION FÅR DU: Löne- och karriärcoachning Schysta medlemsförmåner En vass inkomstförsäkring Inflytande på jobbet 2 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

3 Redaktion Tidningen Vision, Box 7825, Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm Växel: E-post: Annonser & bilagor Conmedia konsult AB , Kontakt: Benny Eklund, CHEFREDAKTÖR Susanne Blick Lotta Ekstedt REPORTRAR REDAKTIONSSEKRETERARE Karin Warne Ellen Larsson (vikarie) Medlem av medeltal 2013 är ISSN Tryck: V-TAB, Box 183, Vimmerby. Miljöcertifikat: ISO Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material. Allt material i Tidningen Vision lagras och pub liceras elektroniskt. Even tuell vinstskatt betalas av vinnaren. Sara Jonerin Mårten Kierkegaard vision.se Niklas Lindstedt Lasse Nilsson facebook.com/ tidningenvision twitter.com/ TidningenVision Vad tycker du om tidningen? Hör gärna av dig till oss om synpunkter på tidningen. Ris och ros, vi är beredda på allt! Mejla din åsikt till Kristina Flemming Erik Larsson TEKNISK REDAKTÖR REDIGERARE EKONOMI Michael Ennab Anna Wikefeldt Vision 5,08% Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Vision kan du låna från upp till kronor till en rörlig ränta på 5,08 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, köpa bil eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Gör så här för att ansöka om medlemslån Ring 0771-MEDLEM ( ) om du vill ha ett lånebesked direkt. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Besök seb.se/medlemslan. Kom in på närmaste kontor du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Vision. Läs mer på seb.se/medlemslan Värva kollega och få presentkort Coop. Mellan 12 januari och 13 februari 2015 får du ett presentkort värt 200 kr på Coop för varje ny medlem du värvar. Den du värvar får ett likadant presentkort. Kollegan du värvar får dessutom tre månader utan medlemsavgift ett erbjudande till nya medlemmar. (Eventuell avgift till a-kassan tillkommer om medlemmen väljer att även gå med där.) Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,08 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är kronor. Om den rörliga årsräntan är 5,08 %, blir den effektiva räntan 5,20 % för ett annuitetslån på kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir kronor och din månadskostnad blir kronor. Årsränta per Tidningen Vision nr Värva dina kollegor på vision.se/varva

4 Tidningen Vision nr Läsarkommentarer Nödrop från utslagen personal inom tandvården För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv Nr vision.se Koll på löner &villkor FOTO: MAGNUS TORLE DEN HANTERING AV amalgam, som innehåller kvicksilver, som fick pågå under hela 1900-talet och fram till 2009 då det förbjöds i Sverige är en skandal väl att jämföras med den som anställda inom asbetsindustrin fick del av. Från Norge har vi kunnat läsa om de framgångar som tandvårdspersonalen där, med hjälp av facket, haft med att få sina besvär bedömda som arbetsskador. När kommer facket i Sverige att ta itu med problemet på samma resoluta sätt som skett i Norge? Trots att den kvicksilverskadade personalens främsta företrädare i Sverige, Margaretha Molius i Tandvårdsskadeförbundet, vid upprepade tillfällen sökt väcka ett engagemang från fackets sida har inget hänt. Varför denna overksamhet från fackets sida? När kommer facket i Sverige att ta itu med problemet på samma resoluta sätt som skett i Norge? Vi som undertecknat denna skrivelse har samtliga arbetat inom tandvården och fått våra liv förstörda genom vårt arbete vill på detta sätt vädja till Vision att nu på allvar ta tag i frågan. En som vi ser det Detta har hänt... I FÖRRA NUMRET AV Tidningen Vision (16/2014) berättade vi om oron i Pajala efter att företaget Northland i oktober stoppade produktionen av järnmalm i gruvan i Kaunisvaara. Sammanlagt 500 personer varslades och framtiden såg mörk ut för den hårt prövade kommunen. Hoppet stod till att nya finansiärer skulle dyka upp så att gruvdriften kunde komma När ska facket börja ta strid för medlemmar som har skadats av amalgam i sitt yrke? Det undrar åtta tandsköterskor i ett läsarbrev. möjlig väg skulle vara att driva ett pilotfall där alla omständigheter tydligt visar att arbetet orsakat sjukdom och svårt lidande. Monica Nilsson, Berit Johansson, Ann Marie Nilsson, Eva Hedberg, Maja Hansson, Ingela Johansson, Boel Marklund SVAR FRÅN VISION: Vision har i många omgångar drivit arbetsskadeärenden för tandsköterskor som arbetat med kvicksilver, utan att nå framgång i domstol. Domstolarna har ansett att forskarna varit oense om effekterna av kvicksilvret för tandvårdspersonalen. Utvecklingen i Norge väcker visst hopp om att ärenden med mångårig hantering av kopparamalgam ska bli godkända också i Sverige. Vision driver medlemmars arbetsskadeärenden i domstol när det finns en rimlig möjlighet att nå framgång. När Försäkringskassan fattat beslut i ärendet gör Vision en bedömning av möjligheten i varje enskilt fall. Linda Olausson, Visions ombudsman för försäkring i gång igen. En lösning såg ut att vara inom räckhåll, men när en grupp investerare drog sig ur begärde styrelsen bolaget i konkurs den 8 december. Pajalas kommunalråd, Harry Rantakyrö (S), kallar beslutet jävligt tragiskt och ser ingen annan utväg än att staten går in. Det viktigaste nu, menar han, är att inte börja stycka maskinparken och anrikningsverk och sälja ut delar. Konkursen slår också hårt mot Pajala kommun, som var tvungna att låna pengar för att betala ut decemberlönerna. Enligt kommunens ekonomichef Agneta Suikki beror den akuta situationen dels på flera år av dåligt resultat och tunga FOTO: COLOURBOX Efter 50 år av nedgång hade det äntligen vänt för Pajala. En vattendränkt myr var förvandlad till en gruva med 500 nya jobb och framtidstron spirade. Men plötsligt lade sig tystnaden över Kaunisvaara. text Niklas Lindstedt och Lasse Nilsson foto Lasse Nilsson Gruvboomen som kom av sig vi besöker Pajala JÄMSTÄLLDHETSMINISTERN Vi återinför årliga lönekartläggningar Armi Rouso, informatör på Northland, pekar ut över dagbrottet i Kaunisvaara. Det betyder Det vackra berget på finska. 28 Tidningen Vision nr x 2014 KOMMENTARER OM SENASTE TIDNINGEN Ensam när det blåser TACK FÖR ETT intressant och tankeväckande reportage från Pajala! Jag skulle ha velat veta mer om fler perspektiv på gruvan där. Förstår att den är viktig för bygden när det gäller arbetstillfällen och framtidstro, men för mig blev det väldigt mycket gråsosse för femtio år sedan-vinkling här. Vad med miljön? Finns det samenäringar? Som ni själva antyder, vad händer om/när gruvan läggs ner? Är det hållbart att bygga ett samhälle nästan enbart kring ett företag? Vänliga hälsningar Amanda Nyberg Facket har svårt att få fotfäste i bransch med hårda villkor SÅ GJORDE VI Facket fixade friskvården SNABBKURSEN Hitta ditt sätt att lära nytt på jobbet FRÅGA OM JOBBET Får jag spara mina semesterdagar? SPANING Nya idéer hackas fram NÄR JAG BYTTE fack från Unionen till Vision så saknade jag Unionens medlemstidning. Visions tidning kändes rörig och lockade inte in mig på sidorna. Men vilket lyft det blev med den nya tidningen. Snyggt och smidigt format, renare, mer fokus på bild och layout som lockar till läsning. Toppklass! John Sandström, kommunikatör, Norrbottens läns landsting Ur Tidningen Vision nr 16/2014 Jessica Edin är behandlingsassistent och enda Visionmedlem på sitt jobb. Vart är Pajala på väg? investeringar för att möta gruvexpansionen. Dels på att lönen i december betalas ut tidigare än andra månader. Lättare för äldre att gå ner i tid Ny modell i kyrkan ska underlätta generationsväxling JAG TYCKER det här låter intressant men jag har ingen aning om det skulle fungera på min arbetsplats, säger Lisbeth Fleur, assistent i Ängelholms församling. Svenska kyrkan inför den så kallade modellen. Anställda som fyllt 62 år kan gå ner till 80 procents arbetstid men behålla 90 procent av lönen under de sista tre åren. Samtidigt fortsätter arbetsgivaren att betala in tjänstepension som om man jobbade 100 procent. MODELLEN HAR INFÖRTS efter initiativ från Vision och gäller alla tillsvidareanställda. Men ingen kan kräva att få gå ner i tid. Det är upp till arbetagivaren och den anställda att komma överens, säger Britta Ljusberg, ombudsman på Visions funktion för löner och yrkesvillkor. Britta Ljusberg nämner flera fördelar med modellen. Arbetsgivaren får större möjligheter att behålla kompetens eftersom fler orkar jobba längre och fler yngre får gå upp i tid när de äldre får minskad tjänstgöringsgrad. Britta Ljusberg pekar dock på vissa nackdelar. Bland Britta Ljusberg annat blir den allmänna pensionen mindre då lönen minskar med 10 procent. Ur en arbetsmiljöaspekt är det också viktigt att anpassa arbetsmängden om man går ner i arbetstid så att det inte ska göras lika mycket fast på kortare tid, säger hon. LISBETH FLEUR, SOM fyller 62 i januari, tycker det skulle vara skönt med mer ledighet. När man jobbar heltid blir veckorna väldigt inrutade. Om jag var ledig en dag till skulle jag göra något helt oplanerat, kanske promenera på stranden. Lasse Nilsson Lisbeth Fleur, assistent i Ängelholms församling, har inte funderat så mycket på pensionen ännu. Men hon tycker att modellen låter intressant. 62 år måste man vara för att kunna få modellen. HÄR FINNS MODELLEN OCKSÅ Flera kommuner däribland Sollentuna och Örnsköldsvik erbjuder modellen. Ljungby gjorde det tidigare men har nu ändrat till Landstinget Kronoberg hade länge modellen men beviljar inga nya ansökningar. 6 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

5 Koll på löner & villkor En minuts öronbedövande vrål. Så försökte socialarbetarna i Stockholm uppmärksamma politikerna på det skriande behovet av ökade resurser. Manifestationen arrangerades av nätverket Nu bryter vi tystnaden. Ljusning i sikte för socialarbetare Mer pengar i Stockholms budget och samarbete med facken EFTER ÅR AV påtryckningar och larmrapporter om personalflykt finns nu tecken i stadshuset som tyder på att socialarbetarnas frågor har flyttats upp ett snäpp på agendan. I Stockholms stads budget som klubbades i början av december konstateras att resurserna till socialtjänsten minskat med procent sedan 2006 och att det behövs förstärkningar. Arbetsvillkoren ska förbättras, inte bara genom fortbildning och metodutveckling utan även genom att det ska anställas fler socialsekreterare. Den sociala barn- och ungdomsvården får 40 miljoner kronor mer i anslag. UNDER HÖSTEN HAR också en partgemensam referensgrupp bildats, där bland andra personaldirektör Anita Lidberg, förvaltningsdirektör för socialförvaltningen Gillis Hammar och Vision ingår. Gruppen har bland annat kommit överens om att ta fram ett introduktionsprogram för nyanställda socialsekreterare som ska användas i alla stadsdelar. En särskild samordnare, helst en socialsekreterare, ska anställas med uppdraget att se till att introduktionsprogrammet och andra saker referensgruppen kommer fram till verkligen genomförs. GRUPPEN ÄR OCKSÅ överens om att strukturerade avslutningssamtal ska ske med de socialsekreterare Kamilla Lantz och biståndshandläggare som slutar. Det är ett sätt att ta reda på vart dessa personer tar vägen, men också varför de slutar. Kamilla Lantz, som företräder Vision, är mycket positiv efter de första träffarna. Det är tack vare det enträgna arbete som Nu bryter vi tystnaden har utfört som vi nu sitter i dessa konstruktiva möten, säger hon. Niklas Lindstedt och Mårten Kierkegaard Nathalie Ringvall och Maria Ibjer tog ton utanför stadshuset i Stockholm. EN OHÅLLBAR SITUATION Larm. Viktiga barnärenden har blivit liggande i månader på flera socialkontor, enligt media. Brist. Socialsekreterare som jobbar med barn och unga är svårrekryterade, uppger 60 procent av socialcheferna i Visions rapport från miljoner kronor satsar Stockholm på introduktion av nya socialsekreterare. FOTO: RIKARD KILSTRÖM Större satsning krävs Mer pengar i budgeten och fler tjänster räcker inte, menar Vision i Enskede- Årsta-Vantör. Där hotar Arbetsmiljöverket med kronor i vite om inte socialsekreterarnas arbetsmiljö förbättras. Hälften av socialsekreterarna i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm hinner sällan eller aldrig med sina uppgifter, visar en medarbetarundersökning. Det stora problemet är att man inte justerat resurserna efter verksamheten, inte tillskjutit de tjänster som behövs, säger Eva Fagerhem, Visions huvudskyddsombud i stadsdelen. Facken slog larm och i september beslutade Arbetsmiljöverket om ett vite på kronor, men arbetsgivaren har överklagat till förvaltningsrätten. Eva Fagerhem Vision jagar efter nya lösningar VISION ÄGNAR STOR uppmärksamhet åt arbetsvillkoren i socialtjänsten. Förbundets ordförande Veronica Karlsson har uppvaktat barn- och äldreminister Åsa Regnér (S) med kravet om en socialtjänstkommission. Det behövs ett helhetsgrepp. Man har lappat och lagat alldeles för länge i denna viktiga samhällsfunktion, säger Veronica Karlsson. Hon har rest runt och träffat biståndshandläggare, socialsekreterare, chefer och politiker. BESÖKEN BEKRÄFTAR DEN bild som har kommit fram i flera undersökningar. Nämligen att socialtjänsten lider av alldeles för hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brist på tid för cheferna. Samtidigt som frågan väntar på att avgöras har det dock genomförts förbättringar. Efter att vi agerat har man tillsatt sex tjänster. Det är jättebra, men för att socialsekreterarna ska kunna ha ett rimligt antal ärenden behövs det minst tio tjänster, säger Eva Fagerhem. Hon ser positivt på att förvaltningen, som en del av svaret till Arbetsmiljöverket, nu använt en metod som Göteborgs stad använder för att mäta arbetstyngd och som kan göra det möjligt att sätta ett tak för antalet ärenden per socialsekreterare. OCH BUDGETEN FÖR 2015 är ett steg i rätt riktning. Ja, det är mer pengar, men inte alls tillräckligt när man tänker på att det ska räcka till alla stadsdelar. Introduktion är jätteviktigt, men frågan är hur personalen ska hinna med att handleda nyanställda. Mårten Kierkegaard Dalia Eid och Adrian Sokoli, socialsekreterare i Nyköping, diskuterar jobbvillkor med Visions Veronica Karlsson. I Nyköping är man på gång med ett spännande utvecklingsarbete. Där jobbar man till exempel med traineetjänster. Jag ser 2014 som det året då det blev en nationell uppmärksamhet kring socialtjänsten, tyvärr på grund av ett antal tragiska fall kommer att bli det år då vi hittar lösningar på framtidens socialtjänst. Susanne Blick FOTO: HUGO LEIJON Nytt löneavtal i privat vård Vision har tecknat ett nytt löneavtal för medlemmar i privata vårdföretag, behandlingshem och inom företagshälsovård. Avtalet med Vårdföretagarna innehåller inga procentsiffror. Löneökningen bestäms i lönesamtal mellan anställd och chef på arbetsplatserna. Avtalet ska stärka medlemmar på arbetsplatser som saknar fackombud. De kan till exempel begära förstärkt lönesamtal om lönesamtalet inte fungerat. Då kan en företrädare för Vision vara med. Vision har också rätt att ta ifrån arbetsgivaren rätten att sätta lön om löneprocessen fungerat riktigt dåligt. Chefen kan ju vara inblandad och då vore det bra med en sådan här kanal. Doris Johansson, ordförande för revisionen som kritiserar Region Jönköpings län för att inte ha inrättat någon visselblåsarfunktion där anställda kan slå larm om missförhållanden. Vanligt jobba gratis i frikyrkan Nästan var femte anställd i frikyrkan känner att arbetsgivaren vill att de ska göra ideella insatser utöver sina ordinarie jobb någon gång i månaden. För nästan var tionde handlar det om flera gånger i veckan. Det visar en undersökning som Vision ekumeniska har gjort. Gratisjobbet kan handla om att ingå i en kafégrupp eller städa i kyrkan. Enligt Thomas Dahl i Vision ekumeniska tycker många att det är mentalt pressande att känna sig tvungen att jobba gratis. 8 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

6 Hej medlem! Jag inspireras av Gävle kommuns arbete med drogfria skolor och hoppas att fler kommuner och skolor följer efter, säger Karin Velander. Karin Velander Hur ska missbruket av spice stoppas? text Ellen Larsson foto Johanna Syrén KARIN VELANDER Titel: Alkohol- och drogterapeut. Arbetsplats: Beroendecentrum i Bollnäs Kommun. Ålder: 58 år. Aktuell med: Drogfri skola som ska förebygga och upptäcka droganvändningen bland ungdomar och förhindra att de utvecklar ett beroende. Kunskap är det absolut viktigaste vapnet i kampen mot alla droger. Och det gäller för omgivningen att alltid vara på tårna och fånga in dem som ligger i riskzonen innan de fastnar i ett beroende. Här i Bollnäs har vi äntligen börjat arbeta förebyggande med ungdomar genom projektet Drogfri skola. Hur arbetar ni? Vi lär ut hur man kan fånga upp elever som misstänks ha drogproblem. Det kan vara svårt att särskilja tecknen på droganvändning, som exempelvis fumlighet, ökad hunger, vidgade pupiller, trötthet och illamående, från vanligt tonårsbeteende men jag uppmanar omgivningen att agera på sin magkänsla. För även om eleven inte har drogproblem så finns det oftast en annan anledning till att de inte mår bra. Så arbetet är aldrig bortkastat. Finns det särskilda svårigheter med spice? De som röker spice kan aldrig veta hur stark just den joint som de håller i handen kommer vara eftersom sammansättningen varierar kraftigt. Spice aktiverar belöningssystemet i hjärnan vilket gör att vissa kan uppleva att de blir lugna och mår okej. Samtidigt är drogen starkt beroendeframkallande, en del har tuppat av och vissa har hamnat på akuten efter en överdos. Vem lockas av spice? Många är unga. Dilemmat är att spice är billigt och relativt lätt att få tag på, dessutom uppfattas den som laglig som många uttrycker sig, det sänker säkert trösklarna för många. Även vissa etablerade beroendepersoner tar risken att använda drogen då den är billigare. Vilken är din roll? Många unga behöver en vuxen att prata med. Jag försöker ge stöd utan att döma, det är viktigt att inte bli en moraltant, utan att skapa relationer med ungdomarna. Det är inte alltid helt friktionsfritt, det är det aldrig med ungdomar, men det är viktigt att vara närvarande på skolan för att på ett enklare sätt bli del i det förebyggande arbetet. Jag utbildar både lärare, elever och föräldrar utifrån arbetsmetoden drogfri skola. NÄTDROGEN SPICE HAR ÖKAT BLAND UNGA Spice marknadsförs som en örtblandning men innehåller oftast syntetiska cannabinoider, kemiska substanser framställda i laboratorium. Spice röks efter att ha blandats med örter och/eller tobak. Ruset påminner om cannabis men dessa rökmixar innehåller ofta högre koncentrationer av aktiva ämnen, vilket också gör riskerna större. Den verksamma beståndsdelen i spice har nyligen narkotikaklassats. Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialdepartementet 10 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

7 Granskning Stressnivån är hög bland föräldrar. Mer än hälften tycker att det är svårt att kombinera jobb med att ha barn och nästan 70 procent av dem är stressade över att försöka hinna med både och. Det visar Tidningen Visions undersökning. text Susanne Blick, Sara Jonerin och Ellen Larsson illustration Lotta Sjöberg Ständigt på minus A Svårt att förena jobb och familj Varannan får inte ihop pusslet Flextid underlättar mest 12 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr lltid dåligt samvete var man än är antingen över jobbet som inte blivit gjort eller över barnen som får vara långa dagar på dagis och fritids. Chefer som suckar och kolleger som himlar med ögonen när det är dags för vab igen. Högarna på skrivbordet som växer, efter som ingen gör jobbet när du är hemma och tar hand om sjuka barn. Så beskriver många medlemmar som svarat på Tidningen Visions undersökning om hur det är att kombinera jobb och föräldraskap. Visions förbundsordförande Veronica Karlsson kom menterar: Det är en varningssignal att så många tycker det är svårt att kombinera jobb och barn. TCO-utredaren Ulrika Hag ström med jämställdhetspolitik som specialitet, säger så här om resultatet: Man brukar säga att offent lig sektor är anpassad för att ha Ulrika familj. Men frågan är om det Hagström 13

8 Granskning Svårt att få ihop allt Så tycker Visions medlemmar ÄR DET SVÅRT ATT KOMBINERA JOBB MED FAMILJELIV OCH BARN? Nej 48% Ja 52% HUR STRESSAD KÄNNER DU DIG AV SVÅRIGHETER ATT KOMBINERA JOBB MED BARN? Lite eller inte alls stressad 5% Varken eller 28% Stressad eller mycket stressad 67% 63 procent tycker att möjligheten att flexa är den förmån som underlättar mest. VILKEN FÖRMÅN ÖNSKAR DU FÖR ATT UNDERLÄTTA KOMBINATIONEN JOBB OCH FAMILJ? Annat 17% Möjlighet att jobba på distans 13% Fler semesterdagar 14% Mindre ekonomiskt kännbart att jobba deltid 56% Så gick undersökningen till: Undersökningen skickades i november till Visionmedlemmar i åldern år. Svarsfrekvens: 36%. Statistiken ovan baseras på de drygt som svarat på enkäten och som har uppgett att de har barn. 14 Sara kan styra sin arbetstid verkligen är så mycket lättare i offentlig sektor när föräldrale digheten är över och man börjar jobba igen, säger hon. I undersökningen kan man se att ensamstående föräldrar tyck er att det är mycket stressande att både hämta och lämna på dagis och att tvingas lämna dem där under långa dagar eftersom de inte har råd att jobba deltid. Jag har själv tidigare varit ensamstående och det är näs tan omöjligt att jobba heltid och både hämta och lämna på dagis, om man inte har ett stort socialt nätverk. Jag tycker att arbetsgi varna borde visa extra mycket hänsyn och vara flexibla mot ensamstående, säger Veronica Karlsson. FOTO: MARTINA HOLMBERG TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING MEN ATT DE låga lönerna inom of fentlig sektor skulle vara ett hinder för att jobba deltid är inget som Johanna Heden, som jobbar med jämställdhet på Sveriges Kommu ner och Landsting, känner igen. Nej, det är inga signaler vi har fått. Men det är klart att vi som ar betsgivare hela tiden måste se över hur verksamheten ser ut och hur vi kan underlätta för medarbetarna att vara föräldrar. När vi frågat de medlemmar som har svårt att få ihop ekvationen jobb och barn vil ken förmån som skulle underlätta mest, är det ett alternativ som tydligt utklassar de andra svarsalternativen: Att det blev mindre ekono miskt kännbart att jobba deltid. Hela 55 procent skulle vilja ha denna förbättring. Sara Elfstrand, verksamhetschef och ensamstående mamma till Britta, har en stöttande arbetsgivare och tillåts jobba hemifrån. om det finns något annat arbetsgivaren kan göra för att underlätta för hen att jobba heltid. Sedan har ju den som vill alltid rätt att jobba deltid, men det behöver inte vara den enda lösningen, säger hon. lagt fram ett förslag som går ut på att staten ska bekosta 45 extra dagar med föräldrapenning per förälder, som skulle kunna användas till att förkorta arbetsveckan med max 20 procent. Tanken med förslaget var att åstad komma ett mer jämställt arbetsliv, eftersom män och kvinnor skulle få lika många dagar och att dessa inte skulle gå att överlåta. Just det förslaget är inget som Vision kan tänka sig att driva, men det finns andra saker som facket kan göra, menar Veronica Karlsson. Det är inte en lösning som är i sikte just nu på svensk arbetsmarknad. Rimlig arbetsbelastning och att det ska vara okej att vabba är viktiga frå gor för oss att driva. TIDIGARE HAR TCO ANDRA ÅTGÄRDER SOM Vision ställer sig positiva till är insatser som premierar ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Till exempel föräldraledighet som riktar sig exklusivt till män samt att förändra pensionssystemet så att det blir mer förmånligt för den som arbetar deltid. Men många tycker också att det går bra att kombinera jobb och föräldraskap. För dem är den förmån som solklart underlättar mest är möjlig heten att flexa och därefter kommer att jobba deltid. Att kunna jobba hemifrån, ha förstående chefer och kolleger anges i frisvaren som andra viktiga orsaker till att man upplever sig ha en bra balans mellan arbete och familjeliv. Vad kan Vision mer göra? Till exempel vet jag att det finns arbetsplatser där man skrivit in i jämställdhetsplanen att den förälder som önskar gå ner på deltid ska få frågan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Tack vare en extremt bra arbetsgivare och en chefsposition som gör att hon kan styra sin tid själv, har Sara Elfstrand inga större problem med att kombinera karriären med att vara ensamstående förälder till Britta, 16 månader. SARA ELFSTRAND Ålder: 37 år. Familj: Britta, 16 månader. Bor: I Bagarmossen söder om Stockholm. Yrke: Verksamhetschef i privata företaget Närpsykiatri Hätö, som tillhandahåller psykiatri i Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar. SARA ELFSTRAND ÄR verksamhetschef inom öp penvårdspsykiatrin. Hon har genom insemina tion blivit gravid på egen hand. För mig var det inget konstigt val eftersom jag själv har donerat ägg för sju år sedan. Jag känner många människor som längtar efter barn men av olika anledningar inte väljer att skaffa barn enligt de gängse normer som finns i samhället, berättar hon. Brittas tillblivelse var väl genomtänkt och för äldraskapet planerat sedan lång tid tillbaka. Jag berättade för min chef att jag ville bli gra vid och att jag varit i Danmark ett par gånger utan resultat. 15

9 Granskning Av olika anledningar väntade jag ett tag innan jag försökte igen, och Britta kom till på den sjunde resan. Under graviditeten blev Sara befordrad till verksamhetschef och arbetsgivaren har under hela processen varit väldigt stöttande. Vi bytte till och med tjänstebil med varandra så att jag skulle ha plats för barnvagnen. Han tyckte att han kunde ha den lilla bilen. Jag är socionom i grunden och jobbar i ett litet företag som tillhandhåller psykiatri till Uppsala läns landsting. Det är jag och ägaren, han är läkare och medicinskt ansvarig, som driver företaget ihop. Vi har blivit vänner med åren, förklarar hon. FÖR 16 MÅNADER sedan föddes Britta och redan när hon var två månader följde hon med mamma till jobbet. Jag är chef över cirka 25 anställda på fyra mottagningar i fyra kommuner. Jag har arbetsmiljöansvar, personalansvar, budgetansvar och driver metodutveckling. Nu jobbar jag 80 procent och som chef kan jag bestämma var jag ska vara vid vilken tidpunkt. Jag kan jobba hemifrån och jag kan ha väldigt flexibla arbetstider. Därför fungerar det för mig. Sara Elfstrand är väl medveten om att hon är priviligierad och försöker själv underlätta för personalen, både män och kvinnor, att vara hemma med sina barn. Det är jätteviktigt att ge möjligheten att ha flexibla arbetstider eller att jobba hemifrån. Jag har flera medarbetare som har små barn. Det är jätteviktigt att ge möjligheten att ha flexibla arbetstider eller att jobba hemifrån. Dessutom är det viktigt att i alla sammanhang ha i åtanke att föräldralediga inte halkar efter lönemässigt. Jag tycker det är viktigt att ha ett genusperspektiv, att inte göra skillnad på män respektive kvinnor. ATT VARA ENSAM förälder till Britta har varit enklare än hon trodde. Britta är lätt att vara med. Jag har ju tänkt så mycket på det här så jag var väldigt förberedd. Dessutom handlar det mycket om förväntningar. Om jag får sova mer än jag förväntat mig så upplever jag det ju inte jobbigt. Dessutom har jag ett litet gäng omkring mig som består av nära vänner och min mamma, så jag får hjälp när jag behöver. Medicinska sekreteraren Jenny Piispanen hoppas att arbetsgivaren ska säga ja till distansarbete ett par dagar i veckan. Deltid och flex Jennys lös ning Hemma hos familjen Piispanen går tillvaron ihop genom deltidsarbete och flextid. Men med tre barn blir vabdagarna många så Jenny Piispanen hoppas på att få arbeta hemifrån för att minska stressen. I ILFART FRÅN jobbet som medicinsk sekreterare på Akademiska sjukhuset i Uppsala tar sig Jenny Piispanen, via dagis för att hämta yngste sonen, till villan i Storvreta. Väl där vänder hon i dörren för att skjutsa äldsta sonen till träningen i Uppsala. Åter i hemmets trygga vrå dryga timmen senare ska middagen fixas. Så ser vardagen ut för Jenny Piispanen som gått ner i arbetstid för att få ihop tillvaron. Men det dåliga samvetet gnager ändå. Jag vill inte alltid gå före mina kolleger bara för att de inte har småbarn längre. Men de är alla väldigt förstående så det dåliga samvetet kommer nog inifrån mig själv egentligen, säger hon. Jenny Piispanen arbetar deltid eftersom det blir mindre ekonomiskt kännbart än om maken Pasi Piispanen gör det. Han har dessutom svårare att flexa och vara hemma med sjuka barn eftersom han precis blivit egenföretagare. Det är nästan alltid jag som hämtar och lämnar på dagis och vabbar. Jag ska inte säga att det här är idealet, det är väl inte kul för någon, men här och nu gör vi så här, säger Jenny Piispanen. YNGSTE SONEN, SOM lämnat värmen under filten i tv-soffan, pockar på sin mammas uppmärksamhet. Det är magen som kurrar uppfordrande och mackorna med ost och skinka slinker ner snabbt. JENNY PIISPANEN Ålder: 39 år. Familj: Man och tre barn. Bor: Villa i Storvreta, norr om Uppsala. Yrke: Medicinsk sekreterare och klinikassistent på Akademiska sjukhuset i Uppsala. KOMMENTARER UR UNDERSÖKNINGEN Ständig stressfaktor att få ihop sina arbetstimmar under dagen och hinna hämta barnen i tid från förskola/ fritids. Samma sak på morgonen då man ska iväg och i tid till jobbet. Ständig kamp mot minusflexen! Hon är på förskola tio timmar per dag för att man ska hinna lämna innan jobbet. Det känns inte kul och sedan att man missar så mycket fantastisk tid med sitt barn. Stressen över att behöva vabba är gigantisk! Fasar över samtalet till chefen när jag måste ringa och berätta att det är dags igen. Nu kommer han antagligen inte vilja äta middag senare men vad gör man, säger Jenny medan Hugo kryper upp i hennes famn. Ekonomiskt är det okej att deltidsarbeta tycker hon men förlorad arbetstid ger växande diktathögar och för att slippa känslan av att inte räcka till skulle hon gärna arbeta på distans ett par dagar i veckan. Får jag jobba hemifrån slipper jag pendlingen och skulle även kunna jobba en halvdag när jag vabbar. MEN DEN ÖNSKAN ser inte ut att bli verklighet trots att hon lyft frågan i snart ett år. Nyanställda poolsekreterare ska få distansarbeta, sedan ska det utvärderas innan det eventuellt blir hennes tur. Mina barn lär ha blivit stora innan dess. Jag trivs egentligen väldigt bra på min arbetsplats och det vore tråkigt att bli tvungen att sluta. FOTO: RICKARD KILSTRÖM 16 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

10 Koll på arbetsmarknaden Möjligt byta pensionsavtal Nu kan anställda i kommuner, landsting och kommunala bolag byta tjänstepensionsavtal från KAP-KL till det helt avgiftsbestämda AKAP-KL. Detta enligt en överenskommelse mellan SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och fackförbunden. Vissa kan tjäna på ett byte till exempel de som jobbar få år i sektorn. Möjligheten gäller Britta Ljusberg enbart anställda som tjänar över kronor i månaden. De som tjänar mindre omfattas redan av ett avgiftsbestämt system. Visions pensionsombudsman, Britta Ljusberg, råder alla bytessugna att sätta sig in i de olika avtalen. Studenter får rätt till mentor Nu är det lättare för studenter att få ett extrajobb i kommuner och landsting inom det yrke man utbildar sig till. Detta sedan Vision och flera andra fackförbund tecknat ett nytt avtal med SKL. Avtalet garanterar alla studenter en mentor på arbetsplatsen. Tanken är att studenterna ska kunna knyta viktiga kontakter inför arbetslivet och att kommuner och landsting ska kunna locka till sig välutbildad och attraktiv arbetskraft. BERÄKNINGEN AV SJUKERSÄTTNING missgynnar dem som gjort lönekarriär och samtidigt varit sjukskrivna på deltid. Monica Blomster Jansson är en av dem som kommit i kläm. Jag blev helt chockad när jag upptäckte hur lite pengar jag skulle få, säger hon. Vi får gå tillbaka till Monica Blomster Jansson var friskvårdskonsulent i Skara kommun, men värk i ryggen och en inflammation i bäckenet gjorde att hon inte längre klarade av att jobba heltid. Hon blev deltidssjukskriven och fick en fjärdedels sjukersättning. Hennes sjukpenninggrundande inkomst var då kronor och det var alltså den summan som sjukersättningen baserades på. Åren gick och hon jobbade 75 procent bytte hon jobb inom kommunen och blev verksamhetsutvecklare inom omsorgen. Det var ett snäpp upp i karriären, hon blev direkt underställd socialchefen och fick ett par tusenlappar mer i lön. MEN 2010 TOG orken slut. Monica Blomster Jansson fick diagnosen utmattningssyndrom och blev sjukskriven på heltid. Hon fick sjukpenning, beräknat på 80 procent av lönen hon hade haft som verksamhetsutvecklare. Inga konstigheter så långt. Men mot sin vilja fick Monica Blomster Jansson permanent sjukersättning från första Hallå LINDA OLAUSSON Arbetsskadeutredare på Vision. Borde reglerna för utökad sjukersättning ändras? Ja, det här är en skyddsregel, men för den grupp som ökar sina inkomster mycket på den del som de fortsätter att arbeta slår reglerna helt fel. Man borde införa en alternativ beräkningsregel. En sådan regel går att begränsa oktober i höstas. Handläggaren på Försäkringskassan ansåg att alla rehabiliteringsåtgärder var uttömda. Då kom kallduschen. Hennes utökade sjukersättning baseras nämligen på den lön hon hade 1995 inte på den sjukpenninggrundade inkomst hon hade I stället för cirka kronor i månaden före skatt får hon nöja sig med kronor. Jag blev både ledsen och arg när jag insåg det. Jag har arbetat i 35 år och får en ersättning som nästan ligger i nivå med lägstabeloppet för den som aldrig har jobbat. Dessutom kommer det påverka min framtida pension, säger Monica Blomster Jansson, som i dag är 55 år. REGELN SOM SLÅR hårt mot henne är egentligen tänkt som ett stöd. De flesta som får sjukersättning kommer nämligen aldrig upp i samma inkomstnivå igen. Därför finns en skyddsregel som slår fast att utökad sjukersättning ska grundas på den lön man hade innan man blev sjuk första gången. För Monica Blomster Jansson är denna regel inte ett skydd, utan ett rejält sänke. Sedan den dystra sanningen gick upp för henne har hon jobbat hårt för att få till en regeländring. Hon har fått stöd av Vision, som har drivit frågan via TCO, hon har kontaktat alla ledamöter i socialförsäkringsutskottet och nyligen lades också en motion i riksdagen som var inspirerad av Monica Blomster Janssons fall. Jag tycker att reglerna är fel. Alla jag har pratat med håller med, men hur det här slutar har jag ingen aning om. Niklas Lindstedt på olika sätt om man endast vill komma åt de extrema konsekvenserna. Hur många är drabbade? Det är en liten grupp, men för den enskilde som drabbas blir de ekonomiska konsekvenserna svåra. Jag har arbetat med de här frågorna i många år och bara stött på två extrema fall bland våra medlemmar. En lagändring kan inte kosta stora pengar. FREDRIK LUNDH SAMMELI Ordförande i socialförsäkringsutskottet (S). Är det rimligt att den som gjort lönekarriär missgynnas på det här sättet? Nej, en skyddsregel borde inte bli till ett straff för någon. Men sjukförsäkringen är ett lapptäcke av olika lagstiftningar som ger en del oönskade effekter. Vi socialdemokrater vill påbörja en reformering av lagstiftningen för att säkerställa en ekonomisk trygghet för människor som blivit sjuka och en väg tillbaka till arbetslivet. Blir det någon regeländring? Nej, inte på kort sikt. Sverigedemokraterna och Alliansen har röstat fram den borgerliga budgeten och där finns inga förändringar av sjukförsäkringen. Så under 2015 lär det inte hända någonting. SOLVEIG ZANDER Riksdagsledamot (C), som har skrivit en motion om att reglerna för beräkningspunkten för utökad sjukersättning bör ändras. Varför skrev du motionen? I ett par år har jag känt till hur fel reglerna kan slå och försökt att agera via departementen. Men eftersom jag inte fått gehör bestämde jag mig för att skriva en motion. Varför driver du frågan? I grunden handlar det om arbetslinjen. Jag tycker att det är viktigt att alla jobbar om man kan, men som det är nu missgynnas den som fortsätter att arbeta efter att man har fått sjukersättning på deltid. Får du riksdagen med dig? Med det parlamentariska läge vi har är det svårt att veta. Men jag släpper inte taget, jag tänker kämpa vidare. 18 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM Rekordfå varsel i kommunerna 544 kommunanställda varslades om uppsägning på grund av arbetsbrist under Det är en halvering jämfört med 2013 och den lägsta siffran sedan 2002 enligt Arbetsförmedlingen. Under krisen 2009 varslades nästan kommunanställda. Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen, tror att varslen kommer att sjunka ytterligare eftersom arbetsmarknaden ser ljus ut, Inom kommun och landsting är det till och med brist på personal inom många yrken, säger han kommuner styrs av en kvinnlig kommunstyrelseordförande. 25 procent fler än före höstens val. Men ännu har var fjärde kommun aldrig haft en kvinna i toppen, enligt Dagens Samhälle. Drabbas av skyddsregel Monica Blomster Jansson går miste om i månaden VAD ÄR SJUKERSÄTTNING? Sjukersättning är det som tidigare kallades förtidspension. Det är en ersättning till den som är mellan 30 och 65 år och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Reglerna är fel, tycker Monica Blomster Jansson. Nu hoppas hon på en ändring av beräkningspunkten för utökad sjukersättning. Varslen beräknas minska. kronor mer i månaden. Så stor var den genomsnittliga löneökningen förra året för den som arbetar. Det är ovanligt mycket med tanke på att inflationen är noll. Uppsagd får behålla jobbet En Visionmedlem som arbetade på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Skåne blev uppsagd efter en rad påstådda småförseelser. Behandlingsassistenten var skyddsombud och tyckte att relationen med arbetsgivaren blev sämre efter att hon gjorde en anmälan om bristande arbetsmiljö. Vision stämde arbetsgivaren som nu har tagit tillbaka uppsägningen. Medlemmen får behålla sitt jobb och får kronor i ersättning. FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN

11 Årets författare Jag vill skriva så att det gör ont Att hon förr eller senare skulle skriva en kärleksroman har hon vetat sedan hon slukade Hollywoodfilmer som tonåring. Tidningen Visions läsare gillar Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar och har röstat fram henne som Årets författare text Niklas Lindstedt foto Rickard Kilström Det går inte att ta miste på att hon blir glad över att tidningens läsare har valt att rösta på hennes bok. Det är ju det man hoppas som författare, att ens böcker ska göra avtryck, och det har jag tydligen lyckats med, säger hon. Det har varit mycket diskussioner om författaren Lena Andersson och hennes romaner det senaste året. Bortsett från en del spekulationer om hur självbiografiska böckerna är har det varit romangestalterna som stått i centrum. Varför gör de på detta viset? Vart man än vänder sig dyker frågor om Ester Nilssons, Hugo Rasks och Olof Stens inre liv och drivkrafter upp på kultursidor, i bokcirklar och vid fikaborden på jobbet. Romanen Egenmäktigt förfarande som i höstas följdes upp av Utan personligt ansvar väcker helt enkelt samtalslust. Varför har Lena Andersson inget enkelt svar på. Nej, i så fall hade jag tagit patent på de berättargreppen. Men det är naturligtvis en dröm att skapa romangestalter som blir så levande att människor pratar om dem som riktiga personer. Förr eller senare skulle hon skriva en kärleksroman, det har hon vetat länge. Egentligen sedan hon som tonåring uppslukades av romantiska Hollywoodfilmer som Mitt Afrika och Törnfåglarna. HÄR TOGS DE storslagna känslorna på allvar. Förljuget, romantiserat och till och med skadligt, enligt vissa, men för Lena Andersson var det omvälvande upplevelser som visade på kärlekens möjligheter. Sedan 2006 har hon med jämna mellanrum nämnt i intervjuer att en kärleksroman är på gång, för att sätta press på sig själv. Att ta upp kärlekstemat är naturligtvis riskabelt. Det är så fruktansvärt svårt att skildra känslor i text, men författare som Charlotte Brontë och Graham Greene skriver så det gör ont. Det var också ett av mina syften med böckerna, att tvinga läsaren att se att det inte är något banalt, det kan bli livsviktigt för vem som helst när som helst. LENA ANDERSSON Ålder: 44 år. Yrke: Författare och kolumnist i Dagens Nyheter. Bor: Tensta. Första stora läsupplevelse: Buster, 91:an och Bamse. Bok du rekommenderar: Doktor Fischer, Geneve eller Bombpartyt av Graham Greene. Debuterar med romanen Var det bra så? Kommer ut med romanen Du är alltså svensk? Väcker stor uppmärksamhet som sommarpratare med en ateistisk predikan om Jesus. Romanen Duck city kommer ut. Romanen Slutspelat som handlar om religiös fanatism kommer ut. Egenmäktigt förfarande om Ester Nilssons blinda kärlek till kulturmannen Hugo Rask väcker stor uppmärksamhet. Den belönas med Augustpriset. I Utan personligt ansvar dyker Ester Nilsson upp igen. Boken får tummen upp av Tidningen Visions läsare som utser Lena Andersson till Årets författare. Varför gör människor sånt som inte är bra för dem? Det är ett huvudtema i Lena Anderssons två romaner om Ester Nilsson

12 Årets författare Koll på upphandling Är Ester Nilsson ett självporträtt? Nej, jag har hela tiden pratat om Ester som en fiktiv person, men jag tar alltid element av mig själv när jag skriver, säger författaren Lena Andersson. I Egenmäktigt förfarande, som kom 2013, får vi möta Ester Nilsson, poet, essäist, analytisk och intellektuell med stor tilltro till förnuftet. Men när hon förälskar sig i konstnären Hugo Rask hyllad, självtillräcklig och floskulös kastas all klokskap över ända. Det som följer är en grym, ojämlik och dåligt synkad pardans där Esters intellektuella frihet förslavas under begäret. Ju mer han drar sig undan, desto mer vill hon. Det är en skicklig och mycket underhållande gestaltning av den obesvarade kärlekens våndor. I UTAN PERSONLIGT ansvar, som nu har gett Lena Andersson utmärkelsen Årets författare, får vi möta Ester Nilsson igen. Onekligen ett högriskprojekt, att ge sig på en fortsättning på en hyllad roman som belönats med Augustpriset. Jag var helt enkelt inte färdig med temat. Den första boken handlar om en relation som aldrig blir, den andra om en relation som blir och har potential, men som ändå är omöjlig. Fem år har gått och Ester förälskar sig handlöst i ytterligare en kulturman, den gifta skådespelaren Olof Sten. Redan från start är han tydlig med att han inte kommer att lämna sin fru, men signalerna är minst sagt tvetydiga och Ester vill så Men det är just det böckerna handlar om, de är en studie i varför vi människor gör saker som inte är idealiska. GRATTIS! NI SOM RÖSTADE OCH VANN PRESENTKORT PÅ BÖCKER: Mikael Lindblad, Kristianstad. Sigbritt Bromé, Västerås. Ulla Mattsson, Torshälla. Maria Pettersson, Vingåker. Maria Sjöberg, Kungälv. Karin Bäckström, Åmål. Göran Pettersson, Nora. Birgitta Edlund, Järved. Louise Bergqvist, Surahammar. Mia Stivnert, Ronneby. Anette Öhling, Nässjö. Sonia Forslund, Lit. Katarina Enell, Guldsmedshyttan. Åsa Axelsson, Västra Frölunda. Annette Nordenskiöld, Luleå. Britt Berglund, Falun. Mia Gustafsson Lönn, Hudiksvall. Sofia Andeasson, Vänersborg. Agneta Carlén Hägglund, Lövånger. Madeleine Wester, Uddevalla. gärna tro. En dag ska hon lyckas, tänker hon, och tolkar SMS, tonfall och placeringen av snusdosor till det bästa i väntan på den vändpunkt som aldrig kommer. ESTER BORDE SLUTA att svansa efter rötägg som Hugo Rask och Olof Sten! Den synpunkten får Lena Andersson ofta höra när hon möter läsare på bibliotek och bokcirklar. Ja, varje gång faktiskt, främst från kvinnor. Men det är just det böckerna handlar om, de är en studie i varför vi människor gör saker som inte är idealiska. Lär sig inte Ester någonting? Nej, hon har aktivt avstått från att lära sig särskilt mycket. Om man lär sig för mycket blir man klok och får det lugnt och stabilt och jättetråkigt, tänker Ester. Det regnar inte män i klasar över henne, hon vägrar att tro att alla är likadana och därför är hon beredd att ta risken med Olof. Men i slutet av den andra boken drar hon vissa lärdomar, bland annat att alla människor inte är som hon. Är Lena Andersson klar med Ester och den här typen av kärleksroman nu? Först kommer ett snabbt och reservationslöst ja, en faktabok står på tur, men sedan låter hon inte lika tvärsäker. Om det ska bli en fortsättning måste jag först komma på vad som ska hända. Det kan inte bli likadant en gång till, då blir det som att jag exploaterar Ester. Är inte Ester värd en chans till för att få ordning på sina relationer? Jo, det kan man verkligen tycka. Jag skulle gärna belöna hennes ihärdighet och vägran att låta sig nedslås. TIDIGARE VINNARE 2013 Jonas Jonasson Analfabeten som kunde räkna 2012 Jonas Gardell Torka aldrig tårar utan handskar 2011 Leif GW Persson Gustavs grabb 2010 Lars Kepler Paganinikontraktet 2009 Mari Jungstedt Den dubbla tystnaden 2008 Johan Theorin Nattfåk 2007 Stieg Larsson Luftslottet som sprängdes 2006 Åsa Larsson Svart stig 2005 Camilla Läckberg Stenhuggaren 2004 Viveca Lärn Vi ses vid Röda Sten 2003 Åke Edwardsson Jukebox 2002 Håkan Nesser Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla 2001 Elsie Johansson Nancy 2000 Majgull Axelsson Slumpvandring 1999 Liza Marklund Studio sex 1998 Jan Guillou Vägen till Jerusalem 1997 Henning Mankell Steget efter 1996 Bodil Malmsten Nästa som rör mig 1995 Kerstin Thorvall I skuggan av oron 1994 Marianne Fredriksson Anna, Hanna och Johanna 1993 Kerstin Ekman Händelser vid vattnen Flera nappar på utmaning Förra året kom ett EU-direktiv som uppmanar medlemsländerna att ställa miljökrav och sociala krav i offentliga upphandlingar. Nu har TCO Development, Fairtrade och andra organisationer som ägnar sig åt hållbarhetsmärkning startat en utmaning om att 50 procent av alla upphandlade produkter och tjänster ska ha tredjepartscertifierade miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar år Hittills har sex kommuner antagit utmaningen: Malmö, Eskilstuna, Örebro, Alvesta, Lund och Uppsala. Kommuner och landsting bör inte nöja sig med certifierade bananer, kaffe och mjölk. Man bör kolla på vilka upphandlingar som handlar om störst volymer och börja ställa hållbarhetskrav där, säger Gabriella Blomgren på TCO Development. 35 procent av kommunerna ställer etiska och sociala krav vid upphandlingar. Källa: Miljöaktuellt 2014 Lagstifta mot lönedumpning Svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det anser regeringen som tillsatt en särskild utredning om hur lagarna om upphandling kan ändras. Utredaren får till i höst på sig att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan utformas i lag. Utredaren ska även granska hur man kan ställa krav på att arbetstagare har bra villkor på de företag som producerar varor som upphandlas. Emma Johansson är projektledare för Vita jobb-modellen i Malmö. I fjol testades modellen vid fem upphandlingar, nu sjösätts den på allvar. Skarpt läge för vita jobb Fackets kontroller ska avslöja oschysta villkor I MALMÖ GICK startskottet redan i november. Modellen där man ställer krav på att entreprenörer och underleverantörer ska ha villkor i enlighet med kollektivavtalen prövades i ett projekt i fjol. Därefter har upphandlarna fått utbildning och särskilda kontraktsvillkor har tagits fram för nio olika branscher. Fackens roll är att som obetalda konsulter för Malmö stad göra arbetsplatsbesök, kontrollera att villkoren följs när det gäller anställningar, löner, skatter och avgifter, och rapportera till kommunen om de upptäcker brister. Då ska upphandlaren agera och ta upp avvikelserna med leverantören. Är det avtalsbrott kan upphandlaren häva avtalet, säger Emma Johansson, projektledare för Vita jobb i Malmö. FÖRDELEN MED FACKLIGA företrädare som kontrollanter är att de kan kollektivavtalen bäst, konstaterar Emma Johansson. Men utvärderingen av pilotprojektet visar att kontrollanterna upplevde att det kunde vara känsligt att gå in på arbetsplatser på uppdrag av Malmö stad men med id-brickor som visar att de kommer från facket. Därtill har det gnisslat lite i relationen med kommunen. Man agerade inte snabbt när facken rapporterade om att en leverantör inte betalade sociala avgifter. Jag hoppas det blir bättre nu när modellen ska tillämpas i större skala, säger Emma Johansson. I Stockholm är det andra gången gillt. Det var Socialdemokraterna i Stockholms stad som skapade modellen och hann testa den under en kort period innan man förlorade makten i stadshuset Nu styr S igen tillsammans med V och MP och Vita Jobbmodellen ska återinföras under Liksom i Malmö startar man tillsammans med LO-facken. Men det finns tankar om att även få med Vision och andra TCO-förbund. Mårten Kierkegaard SCHYST UPPHANDLING PÅ TRE BEN Vita jobb Krav på att entreprenörens anställda jobbar under samma villkor som branschens gällande kollektivavtal. Hållbar upphandling Krav på att inköpta produkter uppfyller miljö- och etiska krav. Till exempel att skolmat ska vara ekologisk, och att arbetare i länder som tillverkar IT-utrustning, arbetskläder och annat som köps in har bra villkor. Sociala villkor Krav på att entreprenören erbjuder jobb eller praktikplatser till arbetssökande. FOTO: JENNY LEYMAN 22 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

13 Koll på upphandling Upphandlare riggar för snöröjning Varje år genomförs nästan upphandlingar i Sverige. Bara i kommuner och landsting gör drygt handläggare upphandlingar och inköp för flera hundra miljarder kronor. text Mårten Kierkegaard grafik Erik Nylund 1. Vad behöver vi? April hjullastare och traktorer med plog och sandspridare. Det konstaterar upphandlare, miljösamordnare och sakkunniga på tekniska förvaltningen när de räknat på hur snöröjningen ska klaras. Kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor. 3. Varsågod och bjud 18 aug 29 sep. Annonsering. Leverantörerna kommer in med sina anbud. 2. TIDNINGEN VISION DÖK ner i en kommun och tog fasta på en enskild upphandling: Så här går det till när Örebro kommuns upphandlare ser till att bilister, fotgängare och cyklister ska slippa pulsa i snö, eller för den delen slira och halka på stadens gator, cykelbanor, torg och trottoarer. Så ska ni ploga Maj. Förfrågningsunderlag. Innehåller drygt 50 punkter: Detaljerade riktlinjer för hur snöröjningen och halkbekämpningen ska gå till. Och krav på bland annat att leverantörerna ska ha kollektivavtal eller motsvarande villkor för anställda, krav på erfarenhet och utbildning, och att fordonen ska uppfylla vissa miljökrav. 4. Lägsta pris vinner 30 sep. Anbudsöppning. Lägsta timpris avgör, förutsatt att leverantörerna klarar kvalitetsribban. Inköp för miljarder Stat, kommuner och landsting köpte 2013 varor och tjänster för 770 miljarder kronor. I den summan ingår även sådant som inte behöver upphandlas, till exempel ersättning till friskolor. Landsting 221 miljarder kronor 5. Bland annat köps: Datakonsulter 15,5 miljarder kronor Städning 4,8 miljarder kronor Större gator plogas när det snöat 5 7 centimeter. Cykelbanor plogas redan vid 3 5 centimeters djup. Kommuner 273 miljarder kronor Ni får uppdraget 6 okt. Tilldelning. 15 leverantörer som tar kr/timme upphandlas. Garanti: 50 timmars arbete/betalning per maskin oavsett om det snöar eller inte. Avtal tecknas för två år. Busstrafik 8,2 miljarder kronor Personalinhyrning 3,3 miljarder kronor 5 7 cm Staten 275 miljarder kronor Källa: Doublecheck När körbanor plogas ska plogbredden vara 2,4 3,6 meter. 6. Kommuner upphandlar mest Värdet av offentliga upphandlingar uppskattas till cirka 600 miljarder kronor. Kommunerna stod för nästan hälften av alla upphandlingar som annonserades Landsting Kommunala bolag Ut på gator och torg 1 nov 31 mars. Beredskapstid. Snöröjning ska påbörjas så snart det slutat snöa eller senast 60 minuter efter att tekniska förvaltningen ringt. Övriga Totalt antal upphandlingar Kommuner Staten Statliga bolag 398 Källor: Visma och Konkurrensverket Tryckknappar vid trafiksignaler och hundlatriner får inte täckas av snövallar. Sikten vid övergångsställen och korsningar får inte skymmas. 14 upphandlare på Örebrokontoret Personal: Antalet anställda har ökat de senaste åren. Nu är man 14 upphandlare, som också via Västra Mälardalens kommunförbund samordnar upphandlingen åt andra kommuner i länet. Belopp: Cirka två miljarder kronor om året inklusive inköp. Antal upphandlingar per år: Cirka 100. Största enskilda upphandling: Livsmedel, bland annat mat till skolor och äldreomsorg (Cirka 100 miljoner kronor per år). Överprövningar: I fjol 17 stycken, vilket är fler än tidigare år. Fair: Ställer miljökrav i upphandlingar sedan 1996 och har en miljösamordnare anställd på enheten. Sociala krav till exempel vid byggentreprenader om att leverantören ska anställa långtidsarbetslösa.

14 Koll på arbetsmiljö FOTO: MARTINA HOLMBERG Krokomchefer åter i rätten Just nu pågår rättegången i hovrätten mot de två cheferna i Krokoms kommun som dömdes till villkorliga domar och böter efter att en socialsekreterare tog sitt liv. FOTO: LASSE NILSSON Avgifter till Vision för 2015 Högsta avgiftsgrundande lön är kr och normalavgiften är 295 kr. Den lägsta avgiftsgrundande lönen är kr och påverkar minimiavgiften. "Att sitta centralt i organisationen är en förutsättning för att kunna jobba strategiskt med att utveckla anhörigstödet", säger Anneli Ritter, anhörigkonsulent i Salems kommun. Otydlig roll i ungt yrke Första kartläggningen av anhörigkonsulenternas arbete DET HÄR ÄR ETT ganska nytt yrke och det tar tid att bygga upp ett bra anhörigstöd. Därför är det viktigt att vi lär av varandra genom olika nätverk, så att vi inte är nybörjare hur länge som helst, säger Anneli Ritter, anhörigkonsulent i Salems kommun. Med bantningen av äldreomsorgen under senare decennier har ett ökat ansvar lagts på de närståendes axlar. Sedan 1999 har staten satsat närmare två miljarder kronor för att kommunerna tillsammans med frivilligorganisationer ska utveckla stödet. I dag har cirka 250 av landets 290 kommuner en eller flera personer anställda som samordnar stödet till anhöriga. Nu har en första kartläggning gjorts av yrket (360 konsulenter har svarat på en webbenkät) och det en disparat kår som träder fram. De som arbetar med anhörigstöd i kommunerna har väldigt olika förutsättningar. En del jobbar heltid och har flera kolleger, andra jobbar 20 procent med anhörigstödet och förväntas göra ungefär samma saker, säger Marianne Winqvist, forskare på Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA. Där framgår också att yrkeskåren inte fullt ut har hittat sin plats i den kommunala organisationen. Två tredjedelar som svarat på enkäten känner sig isolerade i sitt arbete. ANNELI RITTER KÄNNER igen sig. Tidigare var hon anhörigkonsulent i Södertälje och var under en tid placerad på ett anhörigcenter. Vi saknade närheten till de andra verksamheterna. Det gjorde det svårare att nå ut med anhörigstödet. I dag arbetar jag direkt under socialchefen och är nära både beställare och utförare. Att sitta centralt är en förutsättning för att kunna jobba strategiskt med att utveckla anhörigstödet, säger hon. Marianne Winqvist konstaterar att det handlar om ett ungt yrke, som befinner sig i början av sin professionaliseringsprocess. För att utvecklas ytterligare måste kommunledningarna sätta ned foten och bestämma vilket slags anhörigstöd de vill ha. Niklas Lindstedt VEM ÄR ANHÖRIG- KONSULENTEN? 48 procent av de som samordnar anhörigarbetet har titeln anhörigkonsulent. Andra titlar är anhörigstödjare, anhörigsamordnare, anhörigkonsult, anhörigombud och anhörigpedagog. 95 procent är kvinnor. 69 procent är över 50 år. 40 procent har gått socionomutbildningen eller sociala omsorgsprogrammet. 64 procent har haft sin nuvarande tjänst i mindre än fem år. 67 procent upplever att de har mandat att fatta beslut om utformningen av anhörigstödet. 67 procent upplever att det finns ekonomiska begränsningar som påverkar möjligheten att göra ett bra arbete. 19 procent vet inte vad deras chef förväntar sig av dem. Källa: NKS:s rapport Anhörigkonsulentens arbete och yrkesroll. Åklagaren Åse Schoultz vill att cheferna ska få väsentligt hårdare påföljd i hovrätten. DEN 10 JUNI 2010 tog socialsekreteraren Lars Persson sitt liv. Under flera månader hade han känt sig mobbad och trakasserad av sin närmaste arbetsledare. Men i stället för att förbättra hans arbetssituation hotade arbetsgivaren med uppsägning och avsked. Socialchefen och mellanchefen som hade arbetsmiljöansvaret fälldes i Östersunds tingsrätt för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och dömdes till villkorlig dom och dagsböter på respektive kronor. Både deras advokater och åklagaren Åse Schoultz överklagade domarna. Advokaterna anser att cheferna ska frikännas helt och åklagaren att de bör få en väsentligt hårdare påföljd. Efter domen köptes cheferna ut av Krokoms kommun. Social chefen fick 26 månadslöner i avgångsvederlag, motsvarande 1,4 miljoner kronor och mellanchefen fick 18 månadslöner, motsvarande kronor. Rättegången i hovrätten avslutas den 4 februari. Lasse Nilsson Din avgift kan variera beroende på vilken avdelning/ klubb du är medlem i. Även din inkomst påverkar avgiften. Kom ihåg att anmäla förändringar till Visions medlemsenhet: Telefon (knappval 3) eller e-post Du måste själv anmäla det till oss inom 6 månader. Längre än så kan vi inte ändra avgiften retroaktivt. En förändring kan vara att du är föräldraledig, blir sjukskriven, börjar studera, går i pension eller av annan orsak får förändrad inkomst. Du får gärna också titta på vision.se på mina sidor och se vilka uppgifter vi har på dig. Har vi rätt uppgift om lön, titel och arbetsgivare? Har du sjukpenning betalar du från och med 4:e månaden avgift beräknat på den ersättning som du har från försäkringskassan. Du betalar avgift beräknat på din ersättning om du har rehabiliteringsersättning, är föräldraledig eller är arbetslös. Om du är arbetslös utan ersättning, fullgör första värnpliktstjänstgöring, gör samhällstjänst eller har sjukersättning (100%) har du rätt till minimiavgiften. Pensionärsmedlem betalar en årsavgift på 100 kr + eventuell sektionsavgift. Du omfattas av Visions inkomstförsäkring. Detta kostar dig 25 kronor/månad om du har en lön över /månad och är under 65 år. Läs mer om medlemsavgifterna på vision.se! Vision Direkt, Alla vardagar mellan Tidningen Vision nr

15 En biljett till värmen Ska de tjugo bäddarna räcka? Utanför Linköpings Stadsmission står EU-migranterna på rad. I Västerås finns däremot inget härbärge att köa till. Där kryper tiggarna in i bilar och skogsdungar när natten faller. Två städer två tolkningar av ordet ansvar. text Karin Warne foto Henrik Witt

16 Biljett till värmen Panik i blicken. Så beskriver Elin Sjögedahl reaktionen hos de sju personer som blev utan plats på härbärget veckan innan. De sov under bar himmel den natten, inkrupna under Tullbron i Linköping. Runt dem var världen kall och vit vinterns första snöoväder hade slagit till. Jag är rädd att det kan bli ännu fler som vill ha en bädd i natt. Ryktet går att härbärget har öppnat för säsongen. Men det är först till kvarn som gäller, för räddningstjänsten tillåter inte fler än 20 övernattande i Ryttargårdskyrkans gymnastiksal, säger Elin Sjögedahl. Hon är projektledare för Crossroads, som är ett samarbete mellan Linköpings Stadsmission och Linköpings kommun för att hjälpa utsatta EU-medborgare. 2,5 miljoner kronor satsar kommunen under ett års tid på att stötta gruppen med mat, vinterhärbärge och information. Det är torsdagskväll och doften av puttrande grönsakssoppa sprider sig inne i Stadsmissionens gamla trävilla på Isidor Kjellbergs gränd. Volontärerna och tolkarna är på plats och snart ska rådgivningen öppna. Det har gått två år sedan EU-medborgarna började dyka upp på Stadsmissionens matservering. Det har varit en stor ökning. En tredubbling under 2014 och nu har vi varje dag i lunchserveringen. På den oupplysta gården utanför huset väntar en skara påbyltade gestalter med sina tillhörigheter i stora plastkassar. En bär texten Linas mat Det här gäller för migranter EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader. Man har inte rätt till logi på kommunernas ordinarie härbärgen, eftersom EU-reglerna säger att EU-medborgare inte får belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas där, när det handlar om akuta situationer. Vad ansvaret innebär i praktiken tolkas olika i olika kommuner. Regeringen överväger att utse en nationell samordnare med uppdrag att förbättra arbetet med att ge stöd och hjälp till utsatta EU-medborgare. Samordaren ska stötta kommuner, myndigheter och organisationer som möter gruppen. Rumänien och Bulgarien är medlemmar i EU sedan Länderna har en stor romsk befolkning, som är diskriminerade och har svårt att försörja sig. Även många etniska rumäner och bulgarer är fattiga. kasse en symbol för välbetalda småbarnsföräldrar med för lite tid. Nu i händerna på en utfattig kvinna som lämnat sina barn för att åka till främmande land och tigga. Jag vill hem till mina fem barn. Jag fryser för mycket här. Vi sov ute den natten som första snön kom, säger Mariuta Paguraru. Hon är i Linköping tillsammans med sin mamma, 61-åriga Virginia Ion. Men kylan och den dåliga inkomsten bara några hundra kronor efter tre veckors tiggande gör att de vill återvända till Rumänien. Jag hoppas att jag kan få hjälp att ta mig hem, säger Virginia Ion och lutar sig mot sin käpp. VÄRDIGHETEN. På ett år har Linköpings kommun betalat hemresan för 125 EU-medborgare som själva inte haft råd. Men de får bara en hemresa, det är huvudregeln. Det säger Linköpings socialchef Anita Lhådö, apropå att det finns exempel där kommuner har chartrat bussar för att forsla hem EU-migranter som dykt upp igen efter bara ett par veckor Volontärerna och tolkarna gör sig redo att dela ut biljetter till härbärget. En biljett garanterar sju nätter under tak. Elin Sjögedahl, projektledare för Crossroads i Linköping, förklarar med hjälp av tolken Alin för EU-medborgarna vilka regler som gäller på natthärbärget. Varje torsdagkväll erbjuds rådgivning, mat och läkarkontakt i Stadsmissionens lokaler. Betala hemresor tycks vara det som de flesta kommuner max sträcker sig till för att hjälpa utsatta EU-migranter. Få satsar så stort som Linköping. Men Anita Lhådö drar på svaret när hon får frågan om Linköping gör tillräckligt. Det är en svår fråga. Jag tycker att Linköping har tagit ett humanitärt ansvar. Det politiska ställningstagandet är att ingen ska behöva vara hemlös. Men Göteborg har kommit längre, där upplåter man mark där de får campa och man låter barnen gå i skolan. Och i Hamburg har man tagit ett ännu längre steg, där erbjuds alla tak över huvudet. Men Linköping verkar inte bara på hemmaplan. I november åkte representanter från kommunen och Stadsmissionen, däribland Elin Sjögedahl, till sydöstra Rumänien tillsammans med den östgötska hjälporganisationen Hjärta till hjärta. För att riktigt förstå problematiken, och försöka påverka lokala makthavare att förbättra villkoren för sina fattigaste, besökte de området som majoriteten av Linköpings tiggare kommer ifrån. Med på resan var kommunalrådet Eva Lind (S). Det var otroligt omtumlande, ännu fattigare än förväntat. De har dåliga bostäder, fryser, har inte råd med skola till barnen. Att satsa skattemedel på EU-migranter har inte skapat några politiska diskussioner i Linköping. Vår utgångspunkt har varit att möta dessa människor med värdighet. Vi är politiskt eniga om detta. Är 20 bäddar tillräckligt? Vi måste utvärdera det hela tiden. Vi får fundera på om det är tillräckligt, säger kommunalrådet. Det politiska ställningstagandet är att ingen ska behöva vara hemlös. Anita Lhådö, socialchef 30 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

17 Biljett till värmen LÄTTNADEN. Klockan slår sex och Elin Sjögedahl låser upp ytterdörren och kliver ut på Stadsmissionens förstukvist tillsammans med två tolkar: en bulgarisk- och en rumänsktalande. Hon ropar: I dag börjar vi med att ge ut biljetter till dem som inte sov på härbärget nu i veckan. De som inte sov går dit bort. Ni andra stannar i kön. Bulgarerna står i klunga en bit bort från rumänerna. De väljer att inte aspirera på bäddarna och därmed tycks den knepiga ekvationen ha löst sig. Biljetterna delas ut och till Elin Sjögedahls lättnad tycks alla som vill få en sovplats. När alla klivit in i värmen och börjat köa för soppa och prickigkorvmacka, säger Elin Sjögedahl att hon tycker att tiggarnas levnadsförhållanden i Sverige bara är marginellt bättre än i Rumänien. I Rumänien hade grisarna det bättre än människor. Och så som de har det hemma, så har de det också här. När vi öppnar matserveringen halv elva ser vi att de som har sovit ute är jättefrusna och hungriga. De blir slitna och man märker hur deras allmäntillstånd blir sämre. Så hjälps EU-migranterna Umeå. Inget härbärge. Pingstkyrkan har fått i uppdrag av kommunen att samordna insatser för gruppen. Öppen Gemenskap erbjuder möjlighet till dusch och klädtvätt. Göteborg. Härbärge med 35 platser för EU-migranter. Stadsmissionen driver, med bidrag från Göteborgs stad, informationscentret Crossroads. Där finns rådgivning på hemspråk och hjälp med myndighetskontakter, till exempel Arbetsförmedlingen. Uppsala. Härbärge för 40 personer som drivs av församlingen Livets ord. Dagcenter som drivs av Uppsala Stadsmission. Stockholm. Stadsmissonen, Frälsningsarmén och Filadelfiakyrkan driver projekt Vinternatt med Stockholms stad som huvudfinansiär. 68 härbärgesplatser, mat och dusch. Planerar att utöka. Informationscentret Crossroads drivs av Stadsmissionen. Hamburg, Tyskland. Har tagit ett rejält kliv längre än svenska kommuner och utlovar att ingen behöver sova på gatan. Har 850 sängplatser. FÖRLAMNINGEN. 15 mil från Linköping befinner sig Ronald Henriksson. Han har bubblat av frustration inombords det senaste året. Det har varit som sirap: oerhört segt att få något att hända. Vi har lyft EU-migranternas situation i Västerås sedan oktober Men politikerna har varit snudd på handlingsförlamade, säger Ronald Henriksson, som arbetar som biträdande direktor på Västerås Stadsmission. Han möter upp inne i Stadsmissionens lokal på shoppingstråket Sturegatan i centrala Västerås, kryssar sig förbi några män som sover på madrasser och sätter sig med en kaffekopp på ovanvåningen. Tendensen är att det blir fler och fler EUmigranter och det är till oss de kommer. Vi har bjudit in kommunen till rundabordssamtal där vi vädjade och sa: Det här är ett växande fenomen. Det vi ser är bara toppen på isberget. Jag trodde att detta skulle bli en ögonöppnare för det offentliga, men kommunens kvarnar maler långsamt. Stadsmissionen har länge drivit på för att det ska finnas ett särskilt ställe där EU-migranterna kan få information och sköta sin hygien. Den 7 januari blev mötesplatsen äntligen verklighet. Två timmar varje vardag kan EU-migranterna duscha, tvätta kläder och äta smörgås i lokaler som nattetid används som kommunalt härbärge. Och en timma per vecka kan de få tolkad samhällsvägledning. Kommunen står för lokalkostnader och en halvtidstjänst, medan Stadsmissionen, Svenska kyrkan och andra samfund bistår med volontärer. Bäddplatserna på Ekens härbärge har EU-medborgarna inte tillgång till, de är reserverade för Västerås kommuns egna hemlösa. Den hjälp vi nu kan erbjuda är inte tillräcklig, men det är i alla fall något, säger Ronald Henriksson Ungefär 100 utsatta EU-medborgare befinner sig i Linköping. Denna kväll kommer cirka 40 till Stadsmissionen. Efter tre veckor i Linköping är Virginia Ion beredd att ge upp och åka hem till Rumänien igen. Det är för kallt här, säger hon. ANSVARET. EU-migranterna tillbringar natten längs Lögarstrand vid Mälaren eller på parkeringar nära järnvägen. Hade de varit skrivna i kommunen skulle med största säkerhet Ove Andersson, Västerås stads enda så kallade uppsökare, ha tagit kontakt och erbjudit dem hjälp. Så ser det ut i de flesta kommuner: socialens uppsökare ägnar sig bara åt hemlösa som är folkbokförda i kommunen. Det är hemskt hur EU-migranterna har det, att de inte kan bo kvar i sitt land och måste tigga. Men mitt uppdrag handlar i första hand det om att hjälpa personer som är skrivna i Västerås. Så ser uppdraget ut, och det är inget jag har kommit på själv. Naturligtvis träffar jag EU-migranter, men man måste dra en gräns, säger Ove Andersson. De flesta kommuner har knappast någon kontakt med EU-migranterna, visar en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting. De knackar sällan själva på socialens dörr och kommunen får in få orosanmälningar från allmänheten. Socialtjänsten träffar sällan denna grupp, bekräftar Patrik Kalander, socionom och strateg på individ- och familjenämnden Västerås. Han har ansvarat för framtagandet av en rapport om utsatta EU-medborgare som Västerås politiker beställt. Vi har försökt utreda vad som är kommunens ansvar. Vad måste vi göra? Vi vill ge någon form av minimal basal hjälp. Men något härbärge har man, enlig Patrik Kalander, aldrig diskuterat på politiska sammanträden. Ann-Louise Molin-Östling (S), ny ordförande socialnämnden Västerås, är tydlig: Ett härbärge i kommunens regi blir det inte. Om man ser strikt på det så är denna grupp egentligen inte vårt ansvarsområde. Men av humanitära skäl så har vi nu öppnat en lokal där de kan duscha och tvätta sig. Det har varit som sirap: oerhört segt att få något att hända... Politikerna har varit snudd på handlingsförlamade. Ronald Henriksson 32 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

18 En biljett till värmen Mariuta Paguraru är i Linköping för andra gången för att tjäna pengar: I Rumänien finns inget att leva av. Jag önskar att jag fick ett riktigt jobb här i Sverige. Linda Hagström hjälper till med madrassen. Du som sitter på makten skäms du inte över att människor fryser om natten i Västerås? Nej. Jag känner ingen skam själv och jag skäms inte å min stads vägnar. Däremot skäms jag över att det finns länder i Europa där människor far så illa att de hellre åker till vårt land för att sitta på våra gator och tigga. VÄRMEN. Gnissel av jumpaskor letar sig ut från Ryttargårdskyrkans svettdoftande gymnastiksal i Linköping. Utanför väntar ett gäng kvinnor med sina påsar på att Linköpings härbärge ska öppna. Klockan 22 byts innebandygrabbar mot frusna EU-migranter. Mariuta Paguraru och Virginia Ion kommer in, visar sin biljett, registreras och går och hämtar sin Jag känner ingen skam själv och jag skäms inte å min stads vägnar. Ann-Louise Molin-Östling (S) madrass och sin påse med lakan och rengöringsprylar. Men efter ett tag är det stopp i dörren och volontären som sköter registreringen kliar sig i huvudet. Plötsligt är det två som har nummer 4 på sin biljett. Ytterligare en visar sig vara dubblett. Vem har rätt till en natt i värmen? Härbärget öppnar och alla får hämta madrass och en påse med kudde filt och hygienartiklar. Det bjuds på nattmackor. Så mycket mer borde kvinnorna tjäna än männen Så mycket mer tjänar männen i dag Brasilien 10% 24% DEN INTERNATIONELLA arbetsorganisationen, ILO, har gjort en global lönejämförelse. Där framgår att män har högre lön än kvinnor i alla de 38 länder som har undersökts. I rapporten konstateras att kvinnor har bättre utbildning, högre produktivitet och mer erfarenhet och därför borde ha högre lön. I de granskade länderna borde kvinnorna tjäna 0,9 procent mer än männen, men tjänar i verkligheten 19 procent mindre. Resultaten skulle kunna reflektera olika faktorer i olika länder, men diskriminering är Läckförbud skapar protester Offentligt anställda och andra medborgare i Japan som läcker statshemligheter ska kunna dömas till 10 års fängelse. Detta enligt en ny lag, som antogs i december. Journalister och andra som uppmuntrar anställda att läcka kan få fem års fängelse. Lagändringen har lett till protester, hundratals japanska aktivister samlades på Tokyos gator för att demonstrera, enligt TT. Slovenien 18% 7% Danmark 12% 16% Sverige 13% 4% Kvinnor borde tjäna mer I Kina har könen likvärdig kompetens 9,5 gånger så mycket tjänar de rikaste tio procenten av befolkningen i OECD-länderna jämfört med de fattigaste tio procenten. Det innebär att gapet mellan fattig och rik har vuxit sedan talet, enligt OECD:s rapport. Då tjänade de rika sju gånger så mycket. Litauen 14% 5% Ryssland 11% 33% säkerligen en del i detta, säger ILO:s biträdande generaldirektör Sandra Polaski, enligt Reuters. ENLIGT ILO BORDE de svenska kvinnorna tjäna 13 procent mer än männen, men tjänar i verkligheten fyra procent mindre. Kina är undersökningens stora undantag. Där ligger könen nästan lika i utbildning, erfarenhet och produktivitet. Kvinnorna borde kvinnorna tjäna 0,2 procent mer än männen, men i praktiken tjänar de 23 procent mindre. Niklas Lindstedt Koll på omvärlden Hallå Kina 0,2% 23% Källa: ILO:s Global Wage Report 2014/15 Miljövänligare turism Sigtuna är med på en ny lista över de 100 mest hållbara turistdestinationerna i världen. I ett samarbete mellan kommunen, hotell samt Arlanda flygplats klimatkompenserar deltagarna för sin verksamhet med trädplantering, satsar på laddstolpar för elbilar, ekologiskt kaffe, biodling och minskad användning av palmolja. Bakom listan står organisationen Green Destinations. FOTO: COLOURBOX GRAFIK: MICHAEL ENNAB THERÉSE JONSSON, katastrofkommunikatör på Svenska kyrkan, som försöker förhindra spridningen av ebolaviruset i Liberia. Hur jobbar ni i Liberia? Vi arbetar genom ATC-alliansen som är en sammanslutning av 140 organisationer i hela världen. I Liberia jobbar vi mycket med informationskampanjer för att människor ska lära sig att känna igen sjukdomen och hur viruset smittar. Vi riktar in oss på nyckelpersoner, som stamledare och kyrkliga ledare, för att de ska föra kunskapen vidare. Vi har också byggt och utrustat en isoleringsavdelning och dessutom delar vi ut mat och hygienartiklar. Vad är viktigast för att stoppa spridningen? Information är det absolut viktigaste. Kunskapen om att viruset sprids genom kroppsliga vätskor och begravningar har börjar nå ut och vi kan redan se att färre personer smittas. Vad är din roll? Jag arbetar på kyrkokansliet i Uppsala och har en övergripande bild av vårt internationella arbete. Jag är en spindel i nätet som ser till att de olika insatserna synkar med varandra. Hur ser läget ut just nu i Västafrika? Allt färre smittas i Liberia, men i Sierra Leone ser det inte lika ljust ut. De värst drabbade länderna har svaga sjukvårdssystem och är inte alls förberedda på att ta hand om en sådan här epedemi. Situationen är inte under kontroll ännu. Niklas Lindstedt 34 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

19 Så gjorde vi Ingen upprepning av förra flyttmissen Det blev pannkaka av förra flytten på grund av dålig samverkan. Den här gången går det lätt som en plätt för samhällsbyggnads kontoret, som har blivit ett gott föredöme i Upplands Väsby kommun. text Lotta Ekstedt foto Magnus Pehrsson PROBLEMET SÅ GJORDE VI SÅ BLEV DET Bäddat för dålig arbetsmiljö När samhällsbyggnadskontoret i Upplands Väsby skulle flytta in i sina nuvarande lokaler för några år sedan gick det snabbt. Så snabbt att man missade att kontrollera om lokalerna var anpassade för verksamheten. Det var problem med värmen och ventilationen fungerade halvdant. Rummen var för stora eller för små, säger byggnadsinspektören och skyddsombudet Jonas Grönberg. Dåvarande skyddsombud hade inte fått vara delaktig i enlighet med arbetsmiljölagen, och de anställda hade inte fått information om lokalbytet förrän allt redan var beslutat av arbetsgivaren, och alltså inte kunnat vara med och påverka. Jonas Grönberg började dock inte arbeta på kontoret förrän cirka ett år efter flytten, och hade därför sluppit flyttchocken. Men posten som skyddsombud på våningsplanet stod nu tom, så han tog på sig uppdraget. Något som får konsekvenser när hela kontoret om ett och ett halvt år ska flytta igen, eftersom byggnaden ska rivas. Den här gången verkar arbetsgivaren inte vilja göra om samma misstag. Krävde att få vara med Jonas Grönberg är med i det nätverk för skyddsombud som finns i kommunen, som hålls ihop av Visions huvudskyddsombud, Maria Lindeberg. Varje nätverksträff innehåller olika teman. Ett av dem har handlat om skyddsombudens roll vid stora förändringar i organisationen, enligt arbetsmiljölagen. Skyddsombuden ska vara med tidigt i processen, innan arbetsgivaren har en färdig lösning, inte bara samla in åsikter till vanliga samverkansmöten. Skyddsombud och fack har ju kompetensen i arbetsmiljöfrågor. Men jag har en känsla av att skyddsombuden i Upplands Väsby historiskt sett inte har fått vara delaktiga i den mån de har rätt till, säger Maria Lindeberg. Hon menar att det inte alltid är lätt att övertyga chefer om att de ska se skyddsombuden som en tillgång i ett förändringsarbete. Men den här gången fick de gehör hos chefen på samhällsbyggnadskontoret. Vi diskuterar bland annat placering av det nya kontoret, om alla ska sitta under samma tak och vad vi har för övriga behov. Kanske delvis för att inte samma problem skulle uppstå igen, säger Jonas Grönberg. Exemplarisk samverkan En grupp på runt tjugo personer med representanter från arbetsgivaren, facket och personal sattes ihop för att delta i processen. Gruppen träffas sedan dess varannan vecka en timme åt gången. Det ska vi göra ända fram till flytten. Vi diskuterar bland annat placering av det nya kontoret, om alla ska sitta under samma tak och vad vi har för övriga behov. Vi blir dessutom informerade kontinuerligt om allt som arbetsgivaren gör, säger Jonas Grönberg. För att ta reda på vilket slags kontor som fungerar bäst ska de göra studiebesök på andra arbetsplatser för att titta på olika lösningar, som kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. De ska också kontrollera om och vad Arbetsmiljöverket har för åsikter i frågan. Den här samverkan funkar klockrent, säger Jonas Grönberg. Även Maria Lindeberg är nöjd med resultatet, som hon menar kan komma att Maria få andra avdelningar i Lindeberg kommunen att ta efter. Skyddsombuden på samhällsbyggnadskontoret är delaktiga på precis det sätt som arbetsmiljölagen säger. En lyhörd chef, en kompetent HR-specialist och aktiva skyddsombud har varit framgångsfaktorer. TRE TIPS FÖR LYCKAD SAMVERKAN Om du är skyddsombud, var lyhörd för vad som händer på olika enheter. Vad är det man pratar om i korridoren eller vid fikaborden? Påtala envist för arbetsgivaren att skyddsombudet ska vara delaktig redan i ett tidigt skede och under hela processen vid förändringar. Hitta goda exempel i organisationen som kan inspirera, och sprid dem. Källa: Marie Lindeberg Jonas Grönberg, längst fram, förbereder flytten tillsammans med chefen för samhällsbyggnadskontoret Thomas Thunblom. 36 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

20 Snabbkurs härskarteknik Går det att avskaffa härskartekniker på jobbet? Absolut. Nyckeln är att lära sig bekräfta varandra. text Ellen Larsson illustration Mia Nilsson Hallå där! Vad har du för erfarenhet av härskartekniker? JOHANNES COLDING Kyrkvaktmästare, Gustaf Vasa församling Tyvärr har jag sett de flesta sorters härskartekniker, både i och ur tjänst. Inte minst komplimangmetoden: du som är så..., kan inte du? Jag har även kommit på mig själv med att använda den. Diskuterar ni härskartekniker på jobbet? Vi arbetar inte aktivt med ämnet men det vore inte omöjligt att diskutera det. Helst skulle jag se att alla fick delta i en föreläsning om ämnet då skulle frågan lyftas av sig självt. Kunskap om härskarteknikerna och hur man bemöter dem på bästa sätt skulle bidra till en bättre psykosocial miljö. Så slutar du härska och börjar bekräfta DRÄNKS DIN RÖST av ljudet från prasslande papper och viskande kolleger när det är din tur att tala på mötet? Har du högst ofrivilligt fått ta på dig sekreterarrollen för tjugonde gången med orden för att du skriver så vackert. Härskartekniker kan se olika ut men får ofta någon att känna sig dum och tystna. Härskaren är i 90 procent av fallen omedveten om sitt beteende medan den som utsätts för härskarens agerande kan bära med sig känslan av obehag länge. Varför faller så många för frestelsen att härska över andra? Det är ett socialt inlärt beteende som går i arv från generation till generation. Så länge vi tror att vi tjänar på det Vi vill gärna demonisera andra genom att säga att det är de som gör si eller så. kommer vi fortsätta använda härskartekniker trots att det egentligen är destruktivt, säger Ditte Eile som föreläser om hur man kan arbeta Ditte Eile för att förbättra den sociala miljön på såväl jobbet som i hemmet. HÄRSKARTEKNIKER OCH MOTSTRATEGIER Om du upplever att du blir kränkt eller sårad av ett agerande och det upprepas systematiskt utsätts du för härskartekniker. Att sätta ord på det inträffade, om så bara för dig själv, är första steget mot förändring. Försök bemöta härskarteknikerna, men inta inte försvarställning det kan få motsatt effekt. Välj i stället att fråga: vad menade du egentligen med det du sa/ gjorde? Även om risken finns att härskaren försöker lägga skulden på dig med ett vad känslig du är, jag skojade ju bara. FÖR ÄVEN OM det oftast är arbetslivet som står i fokus när man talar om härskartekniker så är de lika vanligt förekommande i nära relationer. När Ditte Eile visar att grälet vid middagsbordet ofta rymmer härskartekniker brukar igenkänningsfaktorn vara hög och det väcker ofta starka reaktioner bland åhörarna. Vi vill gärna demonisera andra genom att säga att det är de som gör si eller så. Men det är inte särskilt elaka personer som väljer att härska, det handlar inte bara om män som förtrycker kvinnor eller chefer som missbrukar sin maktposition. Det är något som vi alla använder mot varandra av den enkla anledningen att vi inte vet bättre. Förutom att bli medveten om härskarteknikerna och aktivt motverka dem genom motstrategier, som lär oss att säga ifrån på rätt sätt, manar Ditte Eile oss att skapa en ny social kultur helt fri från härskartekniker. Men hur slutar man härska och börjar bekräfta? Att bryta normer är det svåraste som finns. De sitter i ryggraden på oss men det gör det ännu viktigare att arbeta aktivt för att motverka dem och skapa en bekräftande kultur på jobbet. DITTE EILE TYCKER att information om hur man främjar en sådan kultur borde vara ett obligatoriskt inslag på alla arbetsplatser framför allt hierarkiska sådana. Om alla tänker på att lyssna, ge konstruktiv kritik och helt enkelt bemöta andra med respekt så kommer bekräftandet av bara farten. Och om du ändå skulle komma på dig själv med att göra fel glöm inte bort att be om förlåtelse med detsamma. Att föregå med gott exempel är det absolut mest effektiva sättet att förändra kulturen som sitter i väggarna. Det måste vi alla ta ansvar för om vi vill ge bättre förutsättningar till nästa generations män och kvinnor. Med enkla medel kan man förändra stämningen på mötet. DITTES RÅD SÅ SKAPAR NI EN BEKRÄFTANDE KULTUR PÅ JOBBET Ta ansvar med aktivt ledarskap: Skapa en inkluderande miljö utbildningar i ämnet måste göras obligatoriska. Lyft frågan: Att konfrontera någon direkt är svårt, skapa i stället tillfällen att diskutera vilket förhållningssätt ni har till varandra gemensamt utan att gå in på enskilda händelser. Säg förlåt: Om du kommer på dig själv med att använda en härskarteknik be om förlåtelse direkt. LINNÉA KÄRVEMO Begravningsadministratör Hedemora- Garpenbergs församling, ordförande Vision Västerås Stift Jag tänker särskilt på en period när jag fick ta på mig ganska avancerade arbetsuppgifter under min närmaste chefs sjukskrivning utan att få varken beröm eller nämnvärd ekonomisk ersättning. Då kände jag mig osynliggjord. Vad kan du själv bli bättre på? Jag vet med mig att jag har lätt för att skoja om könsroller och det kan lätt halka över och bli generaliserande och kränkande. Även vår familjejargong kan vi behöva hålla koll på. JENNY ASKLUND servicepersonal, Skarpnäcks församling Exempelvis från möten när någon talar och någon annan avbryter, ignorerar eller byter ämne. En motstrategi som fungerar är att ta tillbaka ordet, tala högre att ta plats. Har du själv härskat? Ja, jag härskar ibland utan att tänka på det, oftast på grund av att jag är fokuserad på något annat eller är stressad. Jag har försökt ändra på mig, men visst händer det att jag glömmer att dela information med alla, att jag fortsätter knappa på datorn fast någon bett mig svara på en fråga eller att jag frågar utan att lyssna på svaren jag får. 38 Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

OMMUNAL. Sektion 25. Till Personalrum eller anslagstavla. Tidningen finns också digitalt på http://www.kommunal.se/kommunal/ Avdelningar/Ost

OMMUNAL. Sektion 25. Till Personalrum eller anslagstavla. Tidningen finns också digitalt på http://www.kommunal.se/kommunal/ Avdelningar/Ost Tidningen finns också digitalt på http://www.kommunal.se/kommunal/ Avdelningar/Ost Till Personalrum eller anslagstavla K ÖST Sektion 25 2014-09-25 NR7 ÅRG 23 OMMUNAL Innehåll: Sida: Val av arbetspltsombud

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5 02 25, November 2014

Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5 02 25, November 2014 VISIONS-Nytt Vision kommunavdelning Kalmar, Skeppsbrogatan 55, Box 819, 391 28 Kalmar Ansvarig utgivare: Maj-Lis Lindberg Redaktör: Agneta Berg e-post agneta.berg@kalmar.se Tfn 0480-(4)5 02 20, Fax 0480-(4)5

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Tina och Linda inledde och hälsade välkomna. Håkan tar kontakt med KFU om en ny ansökan ang nätverksträff för teckenspråkstolkar.

Tina och Linda inledde och hälsade välkomna. Håkan tar kontakt med KFU om en ny ansökan ang nätverksträff för teckenspråkstolkar. Nätverksträff i Örebro 18-19 oktober 2012 Närvarande: Ivar Västhed, Maria Ehn, Myran Sandström, Angelica Grann, Tina Karlsson, Linda Eriksson, Eva Matsa, Elisabeth Ingels, Agneta Ekeståhl Unger, Håkan

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb Unionens inkomstförsäkring Trygg även utan jobb SNABBFAKTA Den obligatoriska inkomstförsäkringen ingår i avgiften och gäller dig som: är yrkesverksam medlem eller egenföretagare är med i svensk a-kassa

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Välkommen som förtroendevald i Vision

Välkommen som förtroendevald i Vision Välkommen som förtroendevald i Vision 1 2 Välkommen som ny förtroendevald i Vision! Vad kul att du vill vara med och jobba för att medlemmarna ska få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. I det här

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare Föräldraledighetsguide för chef och medarbetare Förord När någon på ens arbetsplats ska bli förälder är det mycket som behöver tänkas igenom; ska vikarie anställas, eller ska arbetsuppgifter fördelas

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13. Ingergärd Törnkvist Norrköping. Barbro Eriksson Norrbotten. Pernilla Morian Skog Västerbotten

Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13. Ingergärd Törnkvist Norrköping. Barbro Eriksson Norrbotten. Pernilla Morian Skog Västerbotten Datum 2013-03-28 Nationella Tandvårdnätverket Förbunds huset Kungsgatan 28A Stockholm Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13 Ewa Storm Åström presenterade sig som ny samordnare. Jobbar på Förbunds

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen

Läs mer

VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN

VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN VÄLFÄRDENS AKADEMIKER I ALMEDALEN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR I ALMEDALEN 2015 Är dubbelarbete roten till kvinnors psykiska ohälsa? Dubbelarbetet medför hälsorisker även när männen utför det. Det är arbetsbelastningen,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer